Jobben del III

Den 30 januari kommer ny data från ECI, veckan därpå har vi en ny NFP. Kanske ”de där skälen” många har till att det saknas löneinflation trots att det skapas mycket jobb inte riktigt stämmer…. åtminstone inte om NFIB undersökningen stämmer….

Namnlös1937

Time will tell…

Så länge som 2 åringen ligger där den ligger så väntar sig marknaden ingen inflation i alla fall

http://www.marketwatch.com/investing/bond/2_year

Proxy är alltså Styränta = 2 åring minus 50punkter.
Dvs Styrränta = 0,60 – 0,50 = 0,10%

Trevlig kväll!

ps.

Min snabbprognos OM/NÄR timlönerna skulle gå mot 3%+ YoY är;

Core inflation: 2,5% (vilket är över 2% inflationsmål)
Styrräntan: 2% (100+100 punkters höjning)
2 åringen: 2,5%
10 åringen: 3,5-4,5%

Vilket implicit kan innebära att räntan på ett 3 månaders bolån i Sverige kan gå mot 4%. (ALLT ANNAT LIKA. Man måste korrigera för 1. ECB penningpolitik 2. tillväxt och inflation, dvs konjunktur, i Sverige samt 3. villkor för utbud/efterfrågan på bolån som styrs av regleringar som ex amorteringskrav, fastighetsskatt, slopat ränteavdrag, uppskov på reavinster, trenden på kreditförlusterna samt nybyggnation)

ds

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Jobben del II – Hönan eller ägget

Många inkl jag själv har noterat den starka jobbutvecklingen i USA de senaste åren. Tidigare har det varit synonymt med räntehöjningar

Namnlös1936

Men föga förvånande så är inte analysen fullt så enkel. Det spelar ingen roll hur många jobb som skapas om inte lönerna stiger. Chartet nedan visar hur löneinflationen avtog i takt med att arbetslösheten steg efter Lehmankraschen. Även när det vände upp, och det började skapas jobb, så tilltog inflationstakten, dock inte i samma tempo. Det intressanta är alltså när arbetslösheten efter Lehman var på väg upp, och tangerade dagens nivåer, så låg löneinflationen på knappt 3%. Idag, vid samma arbetslöshet ligger löneinflationen på 1,7%.

Namnlös1933

En av anledningarna är säkert det Yellen varit inne på. Dvs under de dåliga åren ville arbetsgivarna helst sänka lönerna för de som fick vara kvar, dvs bortsett från de som redan var sparkade. När tiderna sedan blev bättre så fanns det mentalt en spärr mot att höja lönerna då lönen borde varit lägre. En flat lön upplevdes som en lönehöjning.

En annan aspekt är att det trots relativt låg arbetslöshet och stark arbetsmarknad finns ett betydande slack tydligen. Dvs de som får nya jobb har ingen pricing Power i lönediskussionen. Anställda som krävt högre lön, har inte fått det då arbetsgivaren vet om att hon kan ersätta personen ganska enkelt till samma låga lön som idag. Detta är ganska komplext, och det blir ännu mer komplext när man ska diskutera vad som ska driva en förändring, och när.

Men en annan viktig faktor tror jag vi ser i REAL lönerna. Hade priserna på varor och tjänster i allmänhet stigit kraftigt så är det svårt för arbetsgivare, vid såväl nyanställningar som lönesamtal eller förhandlingar kring kollektivavtal som här hemma, att låtsas som det ”regnar”. Men de har varit extremt låga, och därmed gjort det väsentligt lättare för arbetsgivare att inte behöva höja lönerna.

Namnlös1935

Som ni ser att ovan chart har reallönen i USA varit ganska stabil. Den förväntas till och med att stiga under första halvåret till följd av lägre bensinpriser etc. Detta talar mot nominella lönehöjningar under 1H15.

JAg har kikat lite på löneinflationen, kärn CPI samt kärn PCE, och det är ganska intressant.

Sedan Lehman har Core PCE legat på mellan 1-2%. Snitt 1,5%. Core CPI har legat på 0,75-2,25%, snitt 1,5%. 1,5% alltså!!! Det är historiskt lågt och under FEDs inflationsmål. Under samma period har löneinflationen legat på 1,5-2,5%, snitt 2%. Även detta är historiskt lågt. Realt har vi alltså haft 0,5% (2%-1,5%)löneinflation.

Sedan 1994 fram till Lehman är bilden annorlunda. Tittar man på core CPI (bättre än PCE som är väldigt volatil) så låg den på mellan 2-3%, snitt 2,5% (bortsett från en kort period under 03/04 då den låg under 2%). Dvs BOTTENnivån låg på 2%. Rätt intressant med tanke på att 2% är TAKnivån post Lehman. Tittar man på löneinflationen under samma period så låg den på 2,5-4,5%, snitt 3,5% (bortsett från en period under 03/04 då den gick under den nivån). Så både lönerna som inflationstakten var strukturellt högre pre Lehman. Realt utvecklades lönerna med 1%. Smått bättre än POST Lehman men ingen radikal skillnad. Samtidigt var det bättre tider rent generellt sett och Asien fanns inte med som dominerande prispressare under större delen av den här perioden.

Lönerna i USA nedan… strukturellt låga sedan Lehman, fast bara i nominella termer. Inte så värst dåligt REALT.

Namnlös1934

Så konklusionen av detta är att priserna i allmänhet, påverkat av den allmänt svaga konjunkturen och global handel, har varit låga, och därmed har lönerna varit det.

Men vad leder vad? Ägget och hönan! Vi vet att stigande löner leder till stigande priser. Men det verkar även som om stillastående priser leder till stillastående löner, vilken implicit borde betyda att stigande priser även leder till stigande löner? Jag tror på båda, löner leder priser, men priser kan också leda löner. Men om jag var tvungen att välja mellan de här, så antar jag att lönerna är viktigare. Låt säga att dollarn försvagas, eller om kineserna höjer priserna för att kompensera för egna kostnadsökningar. Om inte jänkarna har råd så kommer de att konsumera mindre. En persons lön sätter alltså ribban för vad du kan konsumera. Om det är amerikanska företag som lyckats höja priserna så borde de tjäna mer och alltså ha större utrymme att höja lönerna. Men faktum är att de amerikanska företagen har aldrig varit så lönsamma, sett till vinst/BNP. Det verkar som om företagen inte höjer lönerna för att de är mer vinstgenererande, utan de utgår istället hur lätt det är att ersätta någon, dvs slack, och den allmänna pristakten i ekonomin, dvs core inflation.

Jag står fast vid att kärninflationen borde leta sig upp mot 2,5% och trigga FED att höja räntorna. Detta drivs av att lönerna till slut, när slacket är borta, går mot 3% (dvs fortsatt 0,5% REALlöneinflation). Ur ett historiskt perspektiv är inte detta orimligt. Även om en jämförelse med historien är lite äpplen och päron!

Varför är detta viktigt. Jo för att den dagen den underliggande inflationstakten tar sig över FEDs mål om 2% så tvingas de höja styrräntan. I första hand till 100 punkter, och om inte inflationen då stannar upp kring 2% så lär de fortsätta höja 100 punkter till. Detta kommer sätta press uppåt på världens alla räntor, vilket bla. kommer tvinga ner priset på fastigheter, aktier och andra tillgångsslag.

(Aktiemarknaden skulle kunna vara oberörd om vinstförväntningarna skruvades upp i samma takt som räntorna steg. Dock är detta inte troligt, utan vi kan vänta oss en regelrätt korrektion.)

Men fram tills att timlönerna inte tar fart… så är FED tagen som gisslan av inflationen, och det lär fortsätta att vara en BUY the dip marknad fram tills dess. Så strunta i att läsa protokollet, utan följ istället Core CPI, lönerna samt 2 US Tresury Bond. Där får du svaren innan FED talat ur skägget!

Lycka till!

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

jobb siffran

NFP kom precis.

jobbskapande

252k mot 240k väntat, fg 353k uppreviderat från 321k…. superstarkt!

lönebildning

1,7% YoY mot väntat 2,2% och fg 1,9% nedreviderat från 2,1%.

Är det någon klok människa där ute som fattar hur det kan skapas så mycket jobb, så länge, utan att lönerna överhuvudtaget visar några tendenser till att återgå till samma takt, som historiskt gällt vid samma typ av jobbskapande. Lite lekmanna exempel, men det finns idag fler sysselsatta i den amerikanska ekonomin än under förra rekordet under 2007. Vet ni var löneinflationen låg på då? Jo, nästan 4%. Snälla, om någon har någon väl underbygd rapport där ute, vänligen delge mig av den! Nedan diskussion är intressant… Kanske har vi inte nåt en nivå där löntagarna har bargain power ännu, den arbetsgivaren kan alltid byta ut dig mot en annan om du inte accepterar din nuvarande lön!

http://www.washingtonpost.com/posteverything/wp/2014/10/06/wages-should-be-growing-faster-but-theyre-not-heres-why/

hursomhelst, bra jobbsiffra fast ingen löneinflation, det är mumma för FED som slipper höja, vilket är mumma för aktiemarknaden.

2014 är nu lagt till handlingarna. DB sammanfattar det i två slides.

Namnlös1931

 

Namnlös1932

Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Huvudet på spiken

Helt otroligt att jag inte sett den här förrän nu (Har inte du sett den här Fredde?). Den fångar mycket av det jag länge har försökt beskriva. Läs nedan om du vill bli smartare kring hela bostadsdebatten!

http://ekonomistas.se/2014/05/17/skuldkvoten-ar-ett-olampligt-riskmatt-det-finns-mycket-battre/

http://ekonomistas.se/2014/10/06/varfor-betona-skuldkvoten-nar-det-finns-battre-matt-pa-risker-med-skuldsattningen/

Om du har gott om tid ta dig tid att läsa

http://ekonomistas.se/2013/09/15/skuldhysteri-i-att-bara-titta-pa-skulderna-duger-inte/

http://ekonomistas.se/2013/09/16/skuldhysteri-ii-det-behovs-inget-amorteringstvang/

http://ekonomistas.se/2013/09/23/skuldhysteri-iii-skulder-mest-hos-de-rika-vad-sager-disaggregerade-data-om-hushallens-balansrakningar/

http://ekonomistas.se/2013/12/02/nya-data-om-hushallens-skulder/

Jag säger inte att allt han skriver är rätt… bara att du efter att du läst det här har en betydligt mer sofistikerad och djupare förståelse för de svenska hushållens skuldsättning, än den som återges i media och lättsammare bloggar.

Jag är ett stort fan av räntekvoten…. av uppenbara skäl såklart, men även för att den leder oss in på diskussionen var de framtida räntorna är på väg, vilket handlar om var inflationen är på väg…. det är en viktigt diskussion som saknas idag. En diskussion som är helt avgörande om man ska kunna bilda sig en uppfattning om vi kommer få problem med hushållens skulder och därmed fastighetspriserna.

Men även räntekvoten har sina brister. En låg är inte alltid bättre än en hög. Ex! Två stycken hushåll med två löntagare i varje, där hushåll nr 1. har 20,000+20,000 i lön. Således en disp inkomst på ca 28,000kr/månad. Säg att de har ett lån på 2mkr som de betalar 2% ränta på (efter ränteavdrag), dvs 3,333kr/månad. Räntekvoten är 11,9%. Hushåll nr 2 har 45,000+75,000kr i lön, således ca 72,000kr/månad i disp inkomst. Säg att de har ett lån på 6,5mkr som de betalar 2% ränta på, dvs 10,833kr i månaden. En räntekvot på 15%. Är hushåll 2 överbelånat relativt hushåll 1? Ja faktiskt, men hushåll 2 har över 61,000kr varje månad, medan hushåll 1 har 24,667kr. Säg att räntan går från 2% till 6%. Hushåll 2 har kvar 39,500kr medan hushåll 1 har 18,000kr. Hushåll 2 får ju naturligtvis dra in på en hel del extravaganser men det torde inte vara omöjligt att överleva på 39,500kr efter räntekostnader? Hushåll 1, trots lägre räntekvot kan däremot få det knapert.

Svensson lyfter också fram vikten av disaggregerad data. Den är idag inte fullständig. Det gör att jag är rätt säker på att inte ens Fi eller bankerna själva har en 100% bild över skuldsättningen. Ingen annan heller för den delen. Problemet med aggregerad data är att den 1. tenderar att beskriva någon som inte finns och 2, det räcker att 10% av låntagarna är åt h-e för högt belånade för att det ska fälla hela ekonomin (sub prime kunder i USA utgjorde ca 8% av total stock).

Jag har sagt det innan och säger det ingen. Bankerna måste regleras så att de tar reda på om deras kunder klarar 5% ränta (med slopat ränteavdrag) på sin totala skuld, givet deras inkomster idag. Den dagen ALLA klarar det… då har vi rätt skuldsättning, och då har vi även per automatik korrekt priser på våra fastigheter. Min magkänsla är att i aggregerad form så är inte skuldsättningen är för hög idag, men att det finns en grupp, som inte är obetydlig, som är för högt skuldsatt och som i framtiden kan ställa till med stora problem för oss alls. Den här gruppen har troligtvis vuxit fram med nya låntagare på senare år.

Man kan undra varför Ingves fortsätter att driva en så tuff linje mot det svenska skuldsättningen, om den kan antas vara ok vid nuvarande räntenivåer? Jag har en egen teori. Han har inte mer data än någon annan. Han fattar vad Svensson och till viss del vad Fi menar. MEN han kanske är rädd för det jag många gånger varit inne på…

Vad händer den dagen världens största centralbanker ska återställa sina balansräkningar? Det är ingen som har svaret för vi har inte upplevt det tidigare. Privata sektorn måste ta över ägandet av de här papperna på ett eller annat sätt. Kommer det innebära signifikant högre räntor (realräntor för att vara exakt). Räntor mycket högre än vad som är motiverat av rådande inflation? Kommer vi få en reversal på den räntetrenden som pågått sedan 1982 fram till idag… och lika mycket som den slagit över idag, lika stor är risken att den slår över på andra hållet i framtiden.

Han inser också att vid 6%+ ränta på bolånet så är det X antal svenskar som kommer få så pass stora problem att de inte kan bo kvar och således blir forcerade säljare, vilket framtvingar en fastighetskrash med eftervärkningar på hela ekonomin!!!

Detta är ju naturligtvis inget Ingves skulle kunna säga offentligt, då det inte är en prognos, utan mer än teoretisk möjlighet. Han skulle dessutom skrämma skiten av många som kräver bevis, vilket han inte har, och som i slutändan bara skulle få honom att framstå som oseriös. Han har helt enkelt en bad feeling….

Då är det lika bra att idag jobba för att minimera att detta ska hända i framtiden. Något han verkligen gör, men precis som Svensson säger, givet datan idag vara ganska omotiverat.

Jag blir rent ut sagt förbannad på debatten idag. Ena dagen hör man, med Ingves i spetsen, att skuldsättningen är för hög och löper stor risk att leda till stora problem. Andra dagen hör man, oftast med Ingves i spetsen även där, att det inte finns någon risk för högre räntor vare sig på kort som lång sikt. Lower for longer. Men det går ju för fan inte ihop. Sanna mina ord! Så länge som svenskarna betalar 1,5% ränta på sitt bolån efter rabatt och ränteavdrag, så kommer aldrig, jag säger ALDRIG, svenskarna få problem med sina bolån. Har man inga problem att betala sina räntekostnader så kommer man inte heller hamna i en sitution där man blir forcerad att sälja, och då får vi heller inte en krasch som vissa tycks förutspå!

Vän av ordning, Vi kan få en krasch om vi får en djup lånkonja som leder till kraftigt stigande arbetslöshet, Men då handlar det inte om problem med ÖVERbelåning. Då får vi ju alla problem, även dem obelånade i hyresrätt eller dem med väldigt låg skuldsätttning.

Klarar du att betala 5% ränta på din totala skuldbörda? (och räkna inte av för något ränteavdrag)

Om du inte gör det så är det hög tid att ställa om din ekonomi…. en dag kanske du kommer att tacka mig!

 

ps.

Vad tycker ni om ränteavdrag, amorteringskrav, fastighetsskatt, reavinstskatt på boende/uppskov samt ROT avdrag?

Jag tycker att

*Ränteavdrag bör slopas, säg med 3% om året i 10 år.

*Amorteringskravet ner till 50% är bra. Tvingande sparande förvisso, men många sparar för lite och konsumerar för mycket. Däremot borde det vara dynamiskt, dvs mer amortering när räntorna är låga, och mindre när de är höga

*Fastighetsskatt, Nej tack. Den slår i vissa fall rätt fel. Jag menar en pensionär som har det knapert kan tvingas flytta pga huset han bor i har genom åren blivit värdefullt

* Ja och Nej. Så länge som du skickar in pengarna i ett nytt hem så ska du inte beskattas. Det är ju ingen riktigt vinst du gör ändå!!! Däremot om pengarna, både helt och delvis, hamnar i din plånbok och inte återinvesteras i ditt hem. Då ska man beskattas med 30%.

* ROT? Ja självklart, men mycket pga att det har gjort en svart marknad vitare.

ds.

Publicerat i Uncategorized | 6 kommentarer

Varför är räntorna så låga?

Ja de flesta vet ju varför. Men det kanske tål att upprepas.

1. Det största skälet handlar om att inflationen runt om i världen är på historiskt låga nivåer. Anledningen till detta är något mer komplext men grovt förenklat handlar det om låg tillväxt, hög arbetslöshet och lågt kapacitetsutnyttjande.

Eftersom inflationen ligger UNDER inflationsmålen för de flesta centralbanker så bedriver dem en duvvaktig penningpolitik. Dvs de har pressat ner sina styrräntor så lågt det går.

2. Men för vissa centralbanker, främst FED, ECB, BoE och BOJ har inte detta räckt. TA FED till exempel, de sänkte räntan till noll i december 2008 (eller mer korrekt nedre bandet till 0 och övre till 0,25). 10 åringen gick då ner till 2%, men började snart röra sig uppåt igen och låg sommaren 2009 på 4%. Det störde FED att räntan var så hög trots att man sänkt styrräntan maximalt. Marknaden sket alltså i styrräntan, utan priset var en funktion av utbud och efterfrågan. FED insåg att man måste in och förändra detta samband, dvs bättra på efterfrågan. Man lanserade QE, för att få ner marknadsräntorna. QE betyder, tryck pengar och köp räntepapper. Marknaden för räntepapper fungerar ju som vilken marknad som helst. Är köparna (efterfrågan) fler och mer ivriga än säljarna, ja då stiger priset (räntan går ner). FED var en hyfsat ivrig köpare :-). I maj 2013 låg 10-åringen på 1,45%. Målet var uppnått.

Men det har kostat!

Namnlös1928

Så länge som den underliggande inflationen, eller kärninflationen ligger UNDER en centralbanks mål så kommer de bedriva en Duvaktig penningpolitik. Basta! Men när inflationen börjar nå målet (I Sverige och USA 2%) och till och med passerar det. Ja då kommer de bli bekymrade och lär höja styrräntorna, så att de ligger i paritet eller strax under inflationen. Detta är inte Rocket Science. Frågan är OM inflationen stiger och i så fall när och hur mycket? (detta är däremot mer avancerat än Rocket Science). De tre viktigaste faktorerna för kärninflation är sysselsättning, tillväxt och kapacitetsutnyttjade. Den senare har nästan spelat ut sin rätt i en globaliserad värld, dvs det går nästan att tillverka hur mycket somhelst i dag utan att det börjar driva priser. Det kunde man inte för 20 år sedan. Arbetsmarknad och tillväxt är den enskilt viktigaste säger jag! Tillväxt skapar jobb, men nya jobb skapar också tillväxt. Därmed kan jag tycka att löneutvecklingen är en mer korrekt inflationsmätare än ex KPI. Men det är klart, högre löner borde på sikt leda till ökad KPI. Det beror också på hur mycket av lönene som går till sparande. Mer om detta en annan gång.

Det som vi någon gång måste börja diskutera är OM, NÄR och HUR centralbankerna kommer återställa sina balansräkningar. Men återställa menar jag inte att nolla dem, då en centralbank alltid har Secutities på tillgångssidan som matchas av pengar i cirkulation på skuldsidan. Nej jag menar återställa QE åtgärdspaketen.

Som lekman skulle man ju kunna tänka att, ALLT ANNAT LIKA, om man lyckades skapa negativa realräntor av att blåsa upp balansräkningarna, lika positiva realräntor borde skapas om man försöker återställa balansräkningen?

Vissa säger att Fed och dem andra kommer inte att sälj sina räntepapper i marknaden, och därför kommer det inte att bildas något säljtryck. Jag håller med om det. Nej de kommer låta sina obligationer att förfalla utan att rulla över dem. Men i fallet med statspapper så måste pengarna skaffas fram och det är treasury som gör det. De har två möjligheter, antingen att ta in pengar genom budgetöverskott eller sälja nya obligationer. De kommer göra det senare.

I slutändan handlar det om att privata sektorn måste ta över ägandet av de här papperna, och då skapas ett utbud i marknaden genom att treasury säljer, som gör att priset går ner, räntan upp. Så om realräntan (mätt som US 2-åringen minus core CPI) legat på i snitt MINUS 1% under de här åren… så borde ju potentialen vid en EXIT, ligga på en realränta på i snitt PLUS 1%?

Men det finns ännu en aspekt. När FED var storköpare i marknaden, så fanns det även en storsäljare, nämligen Treasury som var tvungen att sälja bonds för att få in pengar till att täcka budgetunderskotten. STORköparen nettades av STORsäljaren. Nu för tiden saknas jätteköparen FED i marknaden, men eftersom Obama kör en hyfsat balanserad budget så saknas det även en STORsäljare. Därför har inte räntorna rört sig nämnvärt trots att FED har slutat med QE. Frågan är vad som händer den dagen Treasury blir STORsäljare igen. Inte för att täcka budgetunderskott (då USA mer eller mindre är tvingad att köra en balanserad budget under de närmaste åren), utan för att skaka fram pengar till Fed som slutat rulla över positioner som förfaller? Vilket pris, ie ränta, kommer privata aktörer att begära för att köpa statspapper av US Treasury?

Åter till beräkningen. Om inflationen ligger på 2,5%, och FED börjar örsiktigt krympa balansräkningen så borde 2 åringen kunna ligga på 3,5%? (mot 0,60% idag)

Är detta ett helt orimligt resonemang? Jag tror inte det, men det ligger några år bort så vi behöver inte oroa oss idag.

Det här ska ses mot bakgrund av vad CS skrev idag om Tyska statsobligationer

German bond yields: 30-year German bunds returned a striking 38% in 2014 (16% for the German 10-year), beating the total returns of 90% of Stoxx 600 constituents. Moreover, German 10 year bond yields, having moved closely with those in the US and the UK until mid-2013, fell by 150bps in 2014, leaving them now only marginally above Japanese 10 year bond yields (with the German 30 year bond yield now below that of Japan – see the first chart below). As far as the bond market is concerned therefore, the ‘Japanification’ of Europe is no longer a possibility, but the reality. Such a performance, which created an extremely supportive backdrop for defensive sector performance in 2014, is unlikely to be repeated this year: with the German 10-year yield now at 0.45%, even if it were to fall to zero, total returns would be below 6%.”

Detta får mig också att tänka på Draghis avsikter att vilja köpa statspapper. Varför vill han det? Vill han driva ner räntorna? Tja den tyska 10 åringen ligger ju på 0,45% så vad finns det att driva ner? Visst i Grekland ligger räntan på 10,5% men marknadsräntorna är irrelevanta då grekiska staten inte finansierar sig genom marknaden utan genom Trojkan. Vill Draghi underlätta Europa att köra stora underskott? Nej, austerity är religion Europa och Eurozonens statsskuld är så pass stor att några större underskott inte kan vara aktuellt? Nej för Draghis del handlar det om att försvaga Euron och då vet jag inte riktigt om QE är bästa vapnet?

Nu till nåt helt annat, europa står inför en kritisk period. Europadomstolen ska döma om OMT den 14/1, ECB ska besluta om QE den 22/1 och Grekerna går till val den 25/1. Det ser ju risigt ut men samtidigt börjar datan se intressant ut… särskilt relativt USA.

Namnlös1929

Namnlös1930

OM Europa skulle få lite momentum framåt vårkanten, lita på att det blir lite vinsthemtagningar i dollarn, samtigt som oljan lär studsa en tia eller två… och gissa hur Ryssen går då… Huaaaa!

Trevlig kväll!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Lugn start på året

Marknaden har öppnat 2015 med väldigt försiktiga steg. Inte riktigt övertygande stark januari börs om man säger så. Data från USA och Europa visar att konjunkturen, kanske temporärt, har gått in i ett något lugnare tempo. Det ska bli intressant att se i slutet av januari, februari var bolagen lägger sina budgetar (främst top line siffran är intressant) inför 2015. I fredags hade vi ISM Manufactoring som kom in på 55,5, sämre än 57,5 väntat och fg 58,7. Det var faktiskt första viktiga amerikanska makrobesvikelsen på mycket länge. Om det är början på något nytt? Nej, jag tror faktiskt inte det… den amerikanska ekonomin är inne i ett positivt momentum där framförallt jobbskapande och stigande tillgångspriser ger varandra bränsle. Ovanpå detta blir energinotan väsentligt lägre framöver samtidigt som räntorna inte kommer stiga i det korta perspektivet då inflationen inte har förutsättningar att ta fart på ett sätt som tvingar FED till action (bäst Proxy för räntehöjningar är US 2yrs Trs, där rule of thumb är Förväntningar om styrräntan i korta perspektivet = US 2yrs minus 50 punkter.)

På fredag har vi jobbsiffran där man väntar sig 240k NFP mot föregående månads 321k. Timlönemässigt väntar man sig 2,2% mot fg 2,1% YoY. Den här siffran är fortfaranade mycket viktig och lär sätta tonen för januari.

Trenden på börsen är uppåt och det är buy on dips som gäller. Vi har ett gap på OMX kring 1409 som kommer täppas till. Dock inte ännu på ett tag tror jag. 1,500 är en symbolisk targetnivå, därefter har vi ATH från mars-2000 kring 1548, även den ganska symbolisk. Nej då är taket i 2009 trenden viktigare, den är stigande kring 1575-1585 just nu! Den stigande trenden är intakt så länge som 1386 håller!

Vän av ordning, jag är ju negativ fundamentalt (sedan okt-2013) och det är troligt med en större rekyl, typ FIB38% sättning, under året, och där jag länge siktat efter 1,150-1,200 nivåer. Nivåer som gör det intressant att köpa även ur ett fundamentalt perspektiv. Dock kommer den här, the great BUY, triggas av högre räntor, så håll koll på 2-åringen. Går den över 1% så är det något som börjar lukta bränt!

Den allmänna debatten kring den amerikanska konjunkturen har varit positivt ett tag nu. Även jag har varit, och är, positiv. Det går liksom inte att vara något annat. MEN, jag har alltid varit positiv inom ramen för LTG, dvs lower trending growth. Vad innebär detta? Jo att den amerikanska ekonomin kan förväntas gå bra och återhämta sig, men inte som vid historiska cykler då snitt5% årlig tillväxt inte var några konstigheter. Förklaringen grundar sig framförallt på två faktorer;

1. Expansiv finanspolitik, dvs  budgetunderskott, som har varit legio sedan WWII är ett minne blott med tanke på statsskuldens storlek och givet den politiska debatten (från båda läger)

2, Loan growth. De amerikanska hushållen kommer inte kasta sig över en ny leveraging cycle, trots att de de-lev ett bra tag och loan/value ser riktigt bra ut. Finanskrisen och the Great Recession har ändrat på mentaliteten att belåna sig dessutom. Loan/disp income är dessutom på en historiskt hög nivå om man tittar sedan WWII. räntorna kommer dessutom att gå upp de närmaste åren.

Utebliven ökad skuldsättning, dels bland hushåll och dels i staten, gör att tillväxten kan bli bra, men inte så bra som vi varit vana vid i historiska receoveries.

Samtidigt fick jag nedan chart från DB, som visar att utgivningen av lån faktiskt har tagit fart rätt ordentligt. Dock är vi fortfarande en bra bit från de 10-15% YoY (uthålligt dessutom) som krävs för att ovan LTG scenario kan skrotas. Nej kan vi pendla kring 5-7% de närmaste åren ska vi vara nöjda. Jag kan ha fel såklart, och detta är en parameter att hålla ögonen på!

Namnlös1927

 

Brent oljan är nere kring 55usd, och jag tror det är intressanta tekniska nivåer som börjar närma sig. Tänk hus Asien och USA gynnas av det här!!! Samtidigt som risken är stor att den amerikanska produktionsapparaten lär få sig en törn av det här…. OPEC är inte så dumma som man tror när allt kommer till krita och man vågar tittar runt hörnet!

Grekland misslyckades med att rösta fram en president, och därmed går man till allmänna val söndagen den 25 januari. Vänstern med Syriza i spetsen väntas vinna. De ska sedan förhandla med Trojkan i februari. Merkel har flaggat för att Europa klarar en Grexit! Ojojoj, det kan bli en riktig nagelbitare i vår….

Slutligen Svensk politik. Kritiker till DÖ menar att Alliansen borde regera med stöd av SD. De lutar sig åt att Alliansen har majoritet för sin budget och borde därför regera. Men här kör de fel anser jag. SD stöttade ju A budget för att få bort Löfven. Om A sitter i regering och lägger fram budget, så kommer SD slå ner på den om de inte radikalt ändrar på invandringspolitiken, vilket dem inte kommer göra så länge som Batra sitter på makten. Vissa tror att det räcker för A att ”prata lite” om att vi måste börja diskutera formerna för migrantionspolitiken för att SD ska vara glada. Det tror inte jag. Det är nya tider nu. SD värvar röster från M. Därför krävs det mer innan SD ska bli ett passivt stödparti till A.

Nej av kritiken som är mest intressant är det kanske den att de borde förhandlat mer i sakfrågor. Dvs regeringen borde få ge avkall mer på sin budget. Mer A politik i budgeten liksom. Sen borde man göra det VARJE år.

Men frågan är, vad händer då med oppositions aspekten? Dvs de kan ju inte sitta och förhandla fram en starkt A influerad budget, och sen under året sitta i Riksdagen och göra sitt bästa för att sätta käppar i hjulen för regeringen.

Nej jag tror mindre och mindre på att en A+regerings förhandlad budget skulle vara realistisk. Det skulle bara sluta med en budget som bägge sidor är rätt missnöjda med, och sen ska de sitta och vara glada och inte kritisera varandra för att ”de har ju kommit överrens”. Nej då har Batra et al en poäng, det är bättre med äkta opposition, än en mellanmjölksbudget, som förvisso tar hänsyn till mångas intresse, men inte gör någon nöjd!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Målet är ju en svag euro!

Idag tangerade euron 1,20 mot dollarn, och det skrivs en hel om att detta skulle vara ett problem!

http://www.va.se/nyheter/2015/01/02/euron-rekordtappar-mot-dollarn-efter-draghis-utspel/?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified&subid=432826939

Men hallå, problemet i eurozonen är att inflationen ligger under målet och flirtar med deflation. Det här är i sin tur ett resultat av låg tillväxt och sysselsättning.

Draghis målsättning med expansiv penningpolitik är inte som Feds, dvs att skapa asset inflation och möjliggöra billig underskottsfinansiering. Tillgångspriserna är redan höga, främst mätt som låga obligationsräntor. Eurozonen har heller ingen ambition att köra stora underskott. Nej Draghis övergripande mål är att försvaga euron, någon han uppenbarligen lyckats med. Anledningen till detta är dels för att omvärlden ska vilja köpa mer eurotillverkade saker och dels för att han vill importera inflation. Nu tar det ca 6-12 månader innan en svag euro börjar visa sig i inflationsdatan, så vi ska nog inte vänta oss någon QE a la europa inom kort. Men funkar inte det här så är han nog villig att göra mer på sikt.

Samtidigt ska vi ha klart för oss att den globala tillväxten är strukturellt låg vilket medför att vi också måste leva med strukturellt låg inflation. Jag menar när framgångssagan USA inte ens orkar upp till 2% kärninflation… Vad ska då Draghis förvänta sig i Europa?

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar