Några frågor till partiledarna

1. Tror du SD får fler eller färre röster i kommande val?

De flesta börjar nog dilla om hur partiet har bekänt färg, hur hemska dem är, hur de förstör Regeringsbildandet osv… och att de borde tappa röster! Men faktum är att mannen på gatan nog börjar inse att SD kan göra skillnad, och därmed går nog rösterna upp!

2. Tror du någon av blocken har en chans att få egen majoritet?

Här svara nog alla JA, med lite olika motivationer som att Alliansen har tagit ansvar, att de är semi kopplade till SD osv. Eller att Löfven visat att han är rödstrumpa mer än nåt annat, att han inte är regeringsduglig osv… men om sanningen ska fram så lär SD ökning göra att oddsen är ännu mindre för någon av dem att få egen majoritet.

Säg att SD får 17%, Om någon ska få 51% så måste något block få 32% (högt räknat för då antar du att ingen röstar på Fi etc) …. är det rimligt?

3. Spelar det någon roll vem av blocken som vinner om ingen får egen majoritet?

De flesta svarar JA, men sanningen är det inte spelar någon roll. Se mer nedan.

4. Om ingen av blocken får egen majoritet, går det att få genom en budget UTAN att samarbeta vare sig över blockgränserna, eller med SD.

Här är de flesta nog tvingade att svara ärligt, dvs NEJ.

5. Om man inte får genom en budget, spelar det någon roll vem som vunnit?

Här är de flesta nog tvingade att svara ärligt, dvs NEJ.

6. Alltså kokar det ner till samarbete mellan blocken om budgeten?

Det är här man kommer börja prata om att ”bryta upp blockpolitiken”. Låter vettigt men är svårt. Jag menar om M och S inte vill regera ihop, hur många konstellationer finns det som skulle kunna fungera? Ingen säger jag!

Samarbeta om budgeten? Det är detta som nog alla inser att vi måste lyckas med. MEN sossarna godtar inte Allianstiltad budget om de är i opposition… lika lite som Alliansen har godtagit en Sossebudget i opposition.

Förstår ni? När Löfven i höstas gick in till Alliansen och sa, låt oss samarbeta, här är min utsträckta hand…Då svarade dem, ok, vi vill att budgeten ska präglas av vår jobblinje, vad kan du göra där. Inget svara Stefan, jag har gått till val på det här… A svarade då, men då har vi inget mer att prata om! Jag förstår A och jag förstår S.

7. Vilken budget krävs för att både S och Alliansen ska vara nöjda?

jaaa duu….

Summasumarum, valet är helt onödigt om ingen av blocken får egen majoritet och/eller kan tänka sig att samarbeta med SD.

Allt handlar om S och A ska kunna landa en gemensam budget.

Folk säger att A är oansvariga som inte vill förhandla. Jag förstår att A inte vill förhandla om skorpsmulor. Om Stefan lägger fram ett 95/5% alternativ, då är det inte en förhandling. S skulle inte godta detta om de var i opposition. Men jag förstår också att S inte vill förhandla med A om det landar i en A dominerad budget.

En 50/50 budget är ända chansen….

Så länge som någon vill ha en 49/51 budget, eller värre, så kommer den inte genom i Riksdagen och då är det kört.

MITT FÖRSLAG ÄR:

De borde träffas och helt förutsättningslöst göra så här. Man börjar med att gå genom allt man är överrens om, och petar in det i budgeten. Sen tar man alla frågor man är överrens om i sak, men inte i $. Sen får Löfven börja med att välja, A väljer steg två, S i steg tre osv. Sen tar man alla punkter där man inte är överrens i sakfrågan, och gör samma sak. Sen får man se vad det landar i för budget. Sen kan S och A fråga sig själva.. är detta något vi kan leva med? Det spelar inte så stor roll vem som regerar då de måste förhålla sig till en 50/50 politik. Mer intressant är om det landar i en budget som ingen går med på…. vad gör vi då?

Lööv vill ändra på budgetreglerna, det kanske är en bra idé… för båda? Jag har inte sett detaljerna!

Eller kommer Jimmy tillbaks och ändrar strategi?

Eller är det någon annan som har nåt smart att säga?

Såg nedan förresten…. MEN DET SPELAR INGEN ROLL!!!!!

http://www.dagensps.se/artiklar/2014/12/11/93725247/index.xml?referred_from=/nyhetsbrev/ps-morgon-kvall/2014/12/11/21886764/index.xml

Publicerat i Uncategorized | 21 kommentarer

It´s all about Inflation

Sveriges konjunktur, fastighetspriserna och dina boende kostnader är starkt beroende av räntan i landet. Denna i sin tur är starkt kopplad till FED, som liksom sätter referensrealräntan. Men Riksbankens viktigaste referenspunkt är inflationen, eller rättare sagt KPIX, som beskriver den underliggande inflationen.

http://www.scb.se/sv_/Vara-tjanster/Index/Konsument–och-nettopriser/KPIX/

Ex.

Enkelt uttryckt fungerar det så här. Bara för att FED har 2% styrränta så behöver inte vi ha det. Men om kärninflationen i USA är 2%, och FED har valt en styrräntan på 2%, så innebär det att FED bedriver en balanserad penningpolitik, genom en 0% realränta (2% styrränta – 2% Inflation). Om Sveriges inflationstakt ligger på 4%, så bör Riksbankens styrränta ligga på 4%, om de vill förhålla sig till FED, och därmed jobba för en stabil valuta. Därutöver kommer inflationsmålet som i Sverige ligger på 2%, så sannolikt skulle Riksbankens styrräntan ligga ännu lite högre i syfte att få ner inflationen.

Poängen är att Riksbanken, som strävar efter stabila priser och därmed stabil valuta, MÅSTE förhålla sig till penningpolitiken i USA och Europa. Detta genom att titta på vilka realräntor de erbjuder. Siktar ECB och FED på negativa realräntor, som nu, så vill man stimulera, då en rationell person inte vill spara till negativ realränta, utan konsumera och investera. Anledningen är att inflationen äter upp mer av dina pengar än de växer. Och tvärtom förstås. Alltså kan man vänta sig att Riksbanken kommer sikta på samma realräntor som i sin omvärld, främst Europa (men ECB förhåller sig i sin tur till FED).

I steg två tittar på man den förväntade underliggande inflationen.

Det är den som är intressant att titta på för att förstå vilka räntor vi kommer att ha i framtiden.

Läs nedan om inflationsförväntningarna just nu!!

http://www.affarsvarlden.se/hem/article3870491.ece

Nu tror jag det här beskriver top line inflation, som inte är den korrekta, men diffen på KPIX borde inte vara så stor. Hursomhelst ligger inflationsförväntningar på ett års sikt på 0,6%. På två år tror man på 1,1%. Dvs samma som vi haft senaste åren. Är det rimligt?

Nedan chart visar den underliggande kärninflationen sedan 1980

Namnlös1913

Man kan idag höra människor säga, ”jag kommer ihåg i början av 80-talet, då låg räntorna över 10%. Tänk om vi hamnar där igen”. Jag svarar, Men kommer ni ihåg var inflationen låg på? Det vet dem oftast inte! Men faktum är att den också låg kring 10%. Jag skulle säga att det är inte relevant att gå för långt bak i tiden då vi hade en fast växelkurs, utan det är mer relevant att titta från 1993 och framåt.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_i_Sverige_1990%E2%80%931994

Sedan 93 har vi haft en kärninflation mellan ca 0% och 3,5%. Målet för Riksbanken är som sagt 2%, så när inflationen är 2% eller högre, och i stigande trend, så kan vi vara helt säkra på Riksbanken bedriver en restriktiv penningpolitik, dvs positiva realräntor (med hänsyn till realräntorna i vår omvärld).. och vice versa.

Sedan Lehman har inflationen trendat nedåt. Som högst var den 2,6%. Nu tror man alltså på 0,6% på ett års sikt, och 1,1% på två års sikt.

Ponera att de får rätt!

Vi utgår också från att FED kommer höja räntorna mot en mer balanserad realräntenivå de kommande två åren.

Vad innebär detta?

Jo att Riksbanken först och främst kommer att röra sig mot en balanserad realränta, dvs 1,1% (dvs samma som inflationen). … men eftersom 1,1% är under inflationsmålet på 2%, så kanske de nöjer sig med 0,50%, för att vara expansiva så att säga. Dvs 50 punkter högre än dagens nollränta. Höjer de med 50 punkter, så kan man räkna med att alla andra räntor, inkl ditt 3m bolån stiger med 50 punkter. Kanske till och med 75 punkter. Detta inom 2 år.

Så när din bankman säger, var inte orolig, räntorna kommer vara låga under en lång tid framöver, så menar han att de på sin höjd kan gå upp med 75punkter på 2 års sikt. Då får man ändå säga att hans råd verkar stämma!!!!!

MEN, och detta the BIG MEN, ALLT BYGGER PÅ DAGENS EXPERTER HAR RÄTT I SINA PROGNOSER OM 1,1% inflationstakt om två år.

Säg att inflationen istället ligger på 2,5% om 2 år. Detta är ingen prognos, jag bara säger att det är fullt möjligt och inom de senaste 20 årens ramar.

Vad händer då? Vi utgår återigen, att FED bedriver en politik som innebär balanserade realräntor, och som Riksbanken kommer att ta hänsyn till. Dessutom är inflationen över 2%-målet, så man kommer nog lägga styrräntan något över, säg 3%. Detta är 300 punkter högre än idag, vilket skulle betyda att räntan på 3m bolån MINST kommer stiga med 3%. I det här scenariot tror jag ingen banktjänsteman skulle säga att räntorna kommer vara låga under en överskådlig framtid.

Jag säger bara att idag har vi förväntningar om fortsatt väldigt låg inflation, och det återspeglar sig i allt. Men vi ska ha i bakhuvudet att i det moderna Sverige har inflationen legat mellan 0 och 3,5%. Så det finns utrymme för felmarginal. Skulle vi gå tillbaks i tiden och titta på hur rätt prognoserna har varit så skulle ni bli mörkrädda. De har lika ofta rätt som fel… och en sak är jag helt säker på. Om inflationen kommer ligga på 2,5% om 2 år, så är det tråkigt nog ingen som klarar av att lägga en sån prognos idag. Den bittra anledningen är att prognoser oftast är en funktion av historiken, eller i bästa fall nuläget, och framtiden skiter fullständigt i hur det varit.

Men även om prognoser är vanskliga, så måste vi prata om det.

Min prognos ligger på 0 till 3,5%, där vi får 0% om vi har dåliga tider fram tills dess, och 3,5% om vi har goda jobbskapande tider fram tills dess. Och allt därimellan :-). En annan ganska viktig iakttagelse är att inflationen inte verkar vara uthållig över 3%, men inte heller under 1%. Däremot gillar den att vara mellan 1-3%. Så prognosen borde kanske ligga på 1-3%. Givet att ”experterna” tror på 1,1% så måste de tro på rätt dåliga tider. Hur kan de vara så säkra på det?

Lite skämt, mycket allvar förstås! Den reala konsekvensen OM 2 ÅR är att bolåneräntan kan kosta 2,2% före rabatt (som idag) vid 0% inflation ELLER 6% vid 3,5% inflation…. och allt vad det innebär för fastighetspriser, låntagare och svensk konjunktur.

Jag har sagt det tusen gången innan, och kommer fortsätta att säga det… om du INTE klarar av att betala 5% ränta på sin totala skuld ska du nog idag fundera över hur du kan ställa om din ekonomi så att du gör det. För även om prognosmakarna har rätt om 1,1% om 2 år, vilket kommer innebära att din bolån är och förblir billiga…. är det ändå inte en tidsfråga innan inflationen letar sig tillbaks mot 2-2,5%? Jag menar det kanske inte händer om 2 år, men kanske om 4 år. Spelar det någon roll? Du ska ju fortsätta att ha lån ett tag till antar jag, eftersom du måste ha någonstans att bo. Då är det väl egentligen viktigt att du under alla tider, nästan i varje fall, klarar av att betala dina räntekostnader?

Om du klarar 5% idag, ja då kan du sova gott. Du har ju dessutom massor av pengar över varje månad som läget är nu. Men jag vill ge dig ännu ett gott råd. Istället för att shoppa upp pengarna du egentligen hade planerat till att använda till räntebetalningar, amortera istället. Inte för att du måste, utan för att det är ett smart sparande! Rent teoretiskt är ju också de extra pengarna du får över idag, låt oss kalla dem ”najspengar”, bara motsatsen på de ”tajtpengarna” du måste betala ut den dagen bolånet kostar 6%, och som du egentligen inte kalkylerat med.

Till alla er som tror amorteringskrav, slopad ränteavdrag, slopad uppskov på reavinster eller dylikt löser problemet…. Tänk om! Ni uppnår en sak, ni bromsar nyutlåningen (vilket är bra om de som tar lån idag lånar för mycket, men kan vara dåligt och onödigt om de som tar lån idag lånar rätt belopp) vilket kan vara bra, eller inte. Men vad ni gör är att ni försätter landet i en jäkla riskabel situation. Om räntorna går uppkraftigt (till följd av att inflationen skulle gå upp till 3%) ja då kommer era åtgärder medverka till ett större antal forcerade försäljningar, och därmed större prisnedgång, och därmed en större inbromsning i konjunkturen, än om era åtgärder inte införts.

Amorteringskrav är trots allt bra, då det tvingar folk som har rätt nivå på lånen till ett sunt sparande, och de som har fel nivå på lånen till att få en chans att rätta till skuldsättningen. Dock borde kravet vara flexibelt, dvs när man räntan är låg, så ska man amortera mer, och när räntan stiger borde man amortera mindre.

Slopade Ränteavdrag  är också bra egentligen. Men saken är att vi aldrig borde permanent infört det från första början. Ska man ta bort de så borde det fasas ut under en 10 års period. Minst!

Uppskov på reavinst? Om du säljer en bostad och sen köper en ny för pengar så borde du inte behöva betala någon reavinst alls. Det är ju för fan inte riktiga vinstpengar!!!! Om ditt nya hus halveras i värde och du säljer det… blir du kompenserad för det? Nej just det! Bara om du säljer och lämnar bostadsmarknaden så borde du skatta.

Lycka till!

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Klassisk säsongsanomali på väg att slå in?

Många chartister lyfter fram december/januari effekten som ett synnerligen bra läge att ligga i aktier. Jag är rätt skeptisk till anomalier i ren allmänhet då de tenderar till att bli mer osäkra, desto mer säkra de har varit. Dvs en anomali är ju inget annat än att samma sak inträffat många gånger, och det är inte förrän den gjort det som man kan uppmärksamma mönstret, men i takt med att marknaden blivit uppmärksam så försöker många tjäna pengar på det och då tenderar anomalin att bli mer osäker. Men vissa anomalier finns det faktiskt logiska förklaringar bakom, som exempelvis månadseffekten och rapportdagseffekten. Men även December/januari effekten lär det finnas en viss logik bakom som bygger på windowdressing, skatteplanering och flöden.

Så här skriver Johnny på Carnegie

Namnlös1911

http://winningtrading.vinnarbyran.se/valkommen-rekyl-bland-korten-infor-tisdagen

 

OMX30 nedan…

Namnlös1912

Så frågan är inte om vi kan få en rätt fin uppgång fram till första veckan i januari? Någon som har några invändningar?

Jag tror man kallt kan räkna med 1,500…. bryts den så väntar ATH 1,547, som egentligen bara är en historisk milstolpe. Nästa verkliga target är egentligen stigande trenden sedan 2008 botten, och trendtaket ligger idag kring 1580-1600. Den som är greedy och inte köper idag inväntar 1440-1450, som måste hålla!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Stark jobbsiffra

NFP kom in på 321k mot väntat 230k…. hallelujah! 2014 ser ut att bli det bästa året, sett till själva jobbskapandet, sedan 1999! Men det betyder också att vi är inne på 4e året av starkt jobbskapande. 2008/2009 så försvann det en massa jobb. 2010 var ett mellanår, och sen har det varit bra. Man kan också säga att åren 2010-2013 var egentligen bara ett återställande av de jobb som försvann 2008/2009. Medan 2014 är första året med nya jobb. Man kan också förstå varför vi inte sett någon löneinflation under 10-13 då det egentligen handlade om att återställa en stort slack. 2014 är egentligen det enda året som man borde kunna härleda löneinflation till. 2015 borde det ta ännu mer fart?

Namnlös1907

Timlönen kom in på +2,1% YoY. Ingen hög siffra ur ett historiskt perspektiv, men samtidigt i det högre intervallet senaste året. Den här siffran anser ju jag är den enskilt viktigaste kommande 12 månaderna. Den kommer styra NÄR Fed känner sig tvingade att agera, och den kommer styra HUR mycket Fed behöver agera. Detta i sin tur kommer få genomslag på världens alla räntor, som i sin tur kommer får genomslag på alla andra tillgångsslag världen över. Jag tror att den kommer stiga. Hur mycket och när har jag ingen aning om. Men ligger den kvar och harvar kring 2% ett år till… ja då kommer det bli same old inom det mesta… dvs ok börs (driven av låga räntor och högre utdelning). Låga räntor på bolånen (och därmed en stabil fastighetsmarknad), företagsobligationer kommer fortsätta att gå bra osv…

Namnlös1908

Ur ett historiskt perspektiv så ligger normal löneinflation strax över 3%.

Namnlös1909

En diskussion vi lär ha längre fram är implikationerna av 3%+ löneinflation. Visst, hushållen får mer pengar i plånboken, men samtidigt stiger deras boendekostnader på ett sätt som gör att de inte kan shoppa upp pengarna. Detta i sin tur gör att företagens kostnader ökar, samtidigt som försäljningsökningen uteblir. Marginalerna vänder ner! Så trots att ekonomin tuggar på så kan vinsttillväxten bli dassig, detta samtdigt som räntorna stiger….. det lär inte aktiemarknaden uppskatta!

Brent oljan fortsätter att falla. För inflationen världen över så innebär det att den sjunker. Men de flesta centralbanker tittar på core inflation, dvs rensat för mat och energi. Egentligen är ju ett lägre bensinpris något bra för hushållen, då det frigör pengar, vilket i sin tur kan få core inflation att stiga. Dock med en viss eftersläpning.

Morgan Stanley spår att världen kommer växa med 3,2% i år, och 3,5% nästan. En tillväxt kring 3% är för mig klassisk LTG, det är den världen vi har haft sedan Lehman -08. Det är den världen som i stort innebär låg inflation och låga räntor. Kommer vi kunna komma tillbaks till ca 5% tillväxt, dvs mer klassisk konjunktur någon gång? När, och i så fall varför? Kommer vi kunna nå 5% utan att stater aggregerat kör balanserade budgetar och hushållen inte är belåningsvilliga? Är det där skon klämmer? Det här är en intressant diskussion tycker jag!

Ser man till flöden och positioner, så har ”alla aktier” nu… men det har vänt ner något. Det betyder att rekylen kan lätt tvingas fram av vinsthemtagningar.

Namnlös1910

Jag är sen på pucken med att kommentera det annonserade extra valet. Men vad är det mest sannolika utfallet? Kan Alliansen bli större än de Rödgröna? Njae, det är möjligt att Löven tappar några till Alliansen, men samtidigt tappar Alliansen till SD. Så det är inte så troligt men om det händer så måste de ändå förhandla om budgeten. Budgeten behöver en majoritets stöd. Nej jag tror inte så mycket på Alliansen faktiskt. Det är troliga vinnaren är SD och resten blir jämnt skägg. De röd-gröna blir troligtvis största block, och Sossarna blir största parti, igen. SD blir ännu tyngre på vågen. Vad göra då?

Som jag ser det så borde inte, kan inte, Löven bilda regering eller samarbeta med vare sig MP och/eller V så länge som de inte har 50,1% av rösterna i riksdagen, vilket de inte kommer att få. Alltså är enda tänkbara för Löven att prata med Alliansen (som inte heller får över 50%). Detta är hans enda sätt att skapa majoritet. Men jag förstår att Alliansen inte vill sitta i regering med någon som de känner ett politiskt motsatsförhållande till ur många aspekter. Alliansen måste ta hänsyn till sina väljare, och de gillar inte S politik, annars hade de ju röstat på S. Dessutom är det sunt med en riktig opposition. S borde bilda regering själva. Sen borde de gå till Alliansen och säga ”vi vill inte sitta i varandras regeringar, och borde inte göra det heller, men låt oss göra en budget tillsammans… vilkor: 50/50″, och då får man göra som på gymnastiken i skolan när man bildade två lag. Dvs de får välja varannan budgetfråga. Detta är enda sättet. Detta borde man gjort från början.

Löven vände sig i höstas till MP och V för där kunde han komma överrens, på hans villkor. Problemet är att de inte har majoritet. Han måste bilda regering eller budget på ett sätt som skapar majoritet. Då är Alliansen enda utvägen…. och för detta krävs en budget som är 50% bestämd av Alliansen. Det är enda utvägen, den andra är att samarbeta med SD, vilket betyder att skära ner på invandringen. Det är ingen skillnad mellan S och Alliansens problematik… oavsett vem som ombeds att bilda regering så står de inför samma utmaningar så länge som de inte har majoritet. Ska vi inte få nyval efter nyval, så måste man förhandla om budgeten.

Man kan även fråga sig varför Löven valde att satsa på nyval? Om sanningen ska fram spelar det inte så stor roll för honom. Sossarna kommer troligtvis bli största parti i mars, samtidigt som M backar ytterligare till följd av avhopp till SD och en relativt okänd partiledare. Samtidigt kan S tappa då de inte visade sig vara regeringsdugliga. Å andra sidan kommer inte Alliansen vara det heller om de inte får över 50%, vilket de inte får!

Så det troliga är att även i mars kommer vi ha en nygammal situation där Stefan ombeds att bilda regering. Jag hoppas och tror att han denna gång väljer att bilda ännu en minoritetsregering fast med bara sossar, och sen måste han sätta sig ner och göra budget med Alliansen. Går inte det så blir det nyval igen. Sannolikheten att SD ska byta spår känns inte hög. Varför skulle de göra det? Sannolikheten att någon skulle börja förhandla med SD är inte heller trolig!

En S regering med 50/50 budget, som Alliansen också röstar på är enda utvägen. (eller en Alliansregering med 50/50 budget där S röstar för deras budget). Detta borde man prata om i valet… men det kommer inte hända, utan alla agerar som om de trodde att de kunde sno åt sig 100% av rösterna!

Rent personligt, tycker jag att det hade varit helt ok med en S regering, som bedriver en 50/50 politik tack vare en framförhandlad budget med Alliansen. (eller en Allians regering med 50/50 politik, vilket i praktiken blir exakt samma politik, bara olika verkställande personer)

Men vad händer om A och S vägrar komma överrens, givet att inget av blocken har mer än 50%? Måste man komma överrens med SD då? Är det praktiskt möjligt att säga till SD, vi är villiga att förhandla om ALLT, utom EN fråga?

Lycka till!

ps. Idag tangerade dollarn 7,60kr. Jag tror mycket det som händer i dollarn är strukturellt och lär fortsätta ett tag till… MEN mycket av det vi ser idag är hyfsat inprisat, därför tror jag dollarförstärkningen kan ta en paus härifrån. Kanske man kan köpa tillbaka den ner mot 7 spänn i ett senare skede? ds.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Check på den!

så här säger DB

 

Namnlös1905

 

 

Namnlös1906

 

Jag kan bara instämma… men istället för att skriva spaltmeter så går jag direkt på kärnan. Jag tror vi står inför ett paradigm skifte i räntemarknaden. Ett skifte från att haft ett ränterally i 22 år från (1982-2014) som främst handlar om att inflationen i världen gått från 10%+ till NOLL, och på sina håll deflation, som i kombination med en synnerligen extrem centralbankspolitik de senaste 6 åren har skapat en irrationell prissättning på räntemarknaden.

NEJ, jag tror inte vi ska få räntor på 10%+… för jag tror inte på en skenande inflation eller extrema realräntor.  Nej jag är inne på är ett skifte från NOLL inflation till Normal inflation, där NORMAL inte betyder hög, utan där normal är i paritet med jobbskapande och tillväxt. Dvs vi går från typ Noll, till i genomsnitt 3% årlig inflation i USA. Där räntorna även reflekterar denna inflation och inte som idag där vi har negativa realräntor. Jag tror på i genomsnitt balanserade realräntor. Jag tror även på att spreadar (främst mot Bostadspapper, IG och HY) i detta scenario också normaliseras.

Övergången till ovan scenario kan bli ordnad och lugn, eller slår den över och blir dramatisk då vi underskattar likviditetsaspekten?Jag vet inte. Ingen annan heller.

Hursomhelst tror jag aktier i den här korrektionen kommer vara korrelerade till obligationer (precis som i uppgången). Aktier kan falla brant. Men till skillnad från räntepapper som efter sättningen kommer bjuda på en mer ljummen mångårig avkastning (dvs mer i paritet med historisk avkastning och inte som under de senaste 10 åren) så kommer köparna av aktier göra sig en riktigt bra affär på lång sikt om de kommer in rätt….

Time will tell!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Olja

Priset på olja har fortsatt ner och handlades till som lägst 68$.

Det finns många anledningar;

1. Dollarn har varit stark. Om inte utbud eller efterfrågan förändras för olja så bör priset vara oförändrat, ÄVEN om dollarn förändras. Av den anledningen kan man räkna hem prisfallet ner till 90-95 dollar per fat, som enbart en dollareffekt. Den varade fram till slutet av september. Anledningen till att dollarn är så stark beror i sin tur på att den amerikanska konjunkturen går så starkt relativt omvärlden, som går så dåligt, vilket får implikationer för den förväntade penningpolitiken, vilket får genomslag på valutorna. Men i oktober och november fortsatte oljan att försvagas och man kan inte riktigt skylla på dollarn.

2, Utbud. Framförallt handlar det om att jänkarna har kommit igång med sin oljeproduktion. För 10 år sedan var den nästan borträknad, men pga ett genomsnittligt pris på över 80 dollar sedan dess har medfört att man har kunnat göra lönsamma investeringar i skifferolja. De här investeringarna har på senare år börjat bära frukt, och produktionen ökar. Så produktionen ökar i den marknaden där konjunkturen överraskar, samtidigt som övriga världen har fått se sina konjunkturprognoser revideras ner.

3. OPEC, väljer att inte minska på produktionstakten. Det var egentligen väntat, samtidigt som marknaden ändå måste hoppats på några åtgärder då Brenten är ner kraftigt sedan dess. Det är helt uppenbart att OPEC stör sig på att USA alltmer styr om inköpen till inhemskt producerad olja. USA är fortfarande by far världens största konsument så det är stora pengar som står på spel. Problemet är att det är dyr framställning så håller de här priserna i sig så stöter det på sikt ut många mindre aktörer. Så man kan säga att det OPEC förlorar idag är en investering i framtida priser.

Jag tror OPEC hoppas på bättre konjunktur down the road, och kan man samtidigt slå ut några högkostnadsproducenter närmaste året, så tajtar det till utbudet, vilket gör att priset på sikt kommer studsa tillbaks till 100$+, och då är det framförallt OPEC medlemmarna som gynnas.

Men strategin förutsätter att de låga priserna stannar ett tag, inte bara under en månad eller två. Jag tror de accepterar priser kring 75usd +/- 25usd närmaste året.

Nedan ser ni brent oljans utveckling

Namnlös

Man måste se the big Picture. Att titta på dagliga kurser ger inte bilden som investerare och oljebolag har. Det finns nog inget optimal sett men jag tittar ofta på 1 års glidande medelvärde. Då kan man ser att fram till 2003 så var oljan helt ointressant och anpassad till den gamla världens utbud/efterfrågan dynamik. Priset harvade länge kring 20$. Sen hände KINA, boom! Priset gick från 20 till 145 på knappt 5 år. Men genomsnitt priset gick snarare från 20 till 70-80. Överslaget från 75-145 från sommaren 07-08 hade i praktiken inget stort genomslag. (Mer än att det var en av pusselbitarna till Great Recession då världen inte klarade 145 i ett läge när kurvorna vände ner). Priset bottnade på ca 40 i slutet på 2008 och studsade snabbt tillbaks till 75-80. Egentligen kan man säga att genomsnittspriset steg från 20$ till 75$ mellan 2003-2007, för att därefter vara flat kring 75$ från 2007 till 2010. MEN, från 2011 till sommaren 2014 låg snitt priset på 110$. Egentligen det högsta snittpriset i historien. För oljeproducenter har världen sedan 2003 egentligen bara blivit bättre och bättre. Särskilt de senaste 3,5 åren har varit en väldigt trevlig miljö. Men det har också lockat fram investeringar i ny kapacitet. Särskilt i USA, vars produktionskapacitet är tillbaks på tidigt 80-tal. Denna nya utbuds situation gör priset känsligt för förändringar i efterfrågan… så när Europas industri hackar, och Kinas ekonomi ställs om. Detta i ett läge när dollarn stärks kraftigt. JA då blir det tufft.

Jag tror fundamentalt är oljan på väg att etablera en ny jämnviktsnivå. Kanske kring 70-80dollar, med svängingar på +/-20usd. Detta får vi nog leva med en tid, såtillvisa att vi inte ser kapacitetsneddragningar i USA och/eller Kina/Europa överraskar på ett markant sätt. Något jag inte förväntar mig inom de närmaste 12månderna.

Rent tekniskt finns den stigande långa stödlinjen kring 55usd…. då kan det vara läge att köpa olja på lång sikt! För ni får inte glömma bort hur det fungerar. Priset på olja är framförallt en konsekvens av historien där vi fram till nu har sett en ogynnsam utbud/efterfråge dynamik… fast där just det svaga oljapriset medför, allt annat lika, att konjunkturen gynnas, dvs efterfrågan ökar, och producenter slås ut och investeringar läggs ner, vilket gör att utbudet minskar… och vips har du en gynnsam utbuds/efterfråge dynamik vilket slår igenom på ett oljepris som är lägre än när samma dynamik var ogynnsam. Allt annat lika alltså! Dvs man ska inte ha oljerelaterade tillgångar när priset är 110$ och u/e är negativ, och man ska ha det vid 55$ när u/e väntas ha en positiv inverkan. Låter lite snurrigt kanske men är mycket mycket enkelt!

Trevlig vecka!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Äntligen!!

I förra inlägget beklagade jag mig över att det inte finns någon inflationsdebatt. Dvs om man har förväntningar om låg reporänta så borde man rimligtvis har låga inflationsförväntningar. Robert Bergqvist på SEB var en av dem som inte trodde på någon hög reporäntan i framtiden… och anledningen? Varsågod!

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3867513.ece

Väldigt intressant, synd bara att journalisten inte tog det ett steg längre och frågade om kopplingen till bolån och fastighetspriser. Men jag tror mig veta vad han svarat om han fått den frågan, dvs

”Den låga inflationen har pressat ner räntorna till dagens rekordlåga nivåer. Det har gjort att bolånen blivit billiga, vilket gjort att det funnits mer pengar att lägga på bordet vid en bostadsaffär. Detta har tryckt upp priserna. Om priserna är för höga idag, är helt relaterat om lånen är för stora, och det är helt relaterat till om folk kan betala sina räntekostnader, vilket de med råge kan i dagens räntemiljö. Skulle däremot inflationen röra sig kraftigt uppåt, då kan den här kalkylen sättas ur spel…. men det finns inget som pekar på att den kommer göra det i det korta perspektivet.

På sikt däremot finns det risk för att en mer normal konjunktur innebär en mer normal inflationstakt. Dvs en högre inflationstakt än den vi ser idag, som är historiskt låg. På samma sätt finns det risk att de negativa realräntor som erbjuds på många håll, och som till stor del är en effekt av en mångårig aggressivt expansiv penningpolitik, inte heller är uthålligt utan på sikt kan normaliseras mot en mer balanserad nivå, dvs en nivå i paritet med inflation. Detta sammantaget gör att det finns en risk för högre räntor på sikt . Det är den här räntenivån man borde utgå ifrån när man diskuterar storleken på skulderna. Klarar låntagarna av att betala sina boendekostnader vid den här räntan eller inte? Om de gör det, ja då är inte nivån på skulderna för hög, och därmed är bostadspriserna korrekta. Det yttersta beviset på att vi har rätt nivå på skulderna är att folk klarar sina räntebetalningar, och inte är tvingade att sälja sin bostad i syfte att lösa lånen. Klarar låntagare inte av räntebetalningarna, ja då är lånen för stora, och då kan vi även hävda att priserna är felaktiga. Den här ”bubblan” är i så fall orsakad av att banker och låntagare gjort felaktiga och riskabla bolånekalkyler. IDAG bör arbetet inriktas på att säkerställa att alla de här kalkylerna håller för ett stresstest. Det är också viktigt att inte klumpa ihop alla låntagare till en, utan hantera dem en och en.”

Tekniskt touchade OMX sitt trendtak igår…. och RSI ser ut att behöva komma tillbaks mot 50ish innan vi gör en förnyad attack mot ATH 1547. SPX håller alltjämnt i taktpinnen! Ska vi för första gången få en klassiskt positiv januari effekt som tar börsen upp mot de här nivåerna måntro? Jag tror det är fullt möjligt!

ps. Kan inte nuvarande regering upplösas i nästa vecka, sen bildar Moderaterna och Sossarna regering, med Löfven som statsminister, eftersom han är största parti, och på så sätt köra över SD, och alla andra. För att regeringen ska fungera så får M lägga ner sina mest högeraktiga ideér, och S får lägga ner sina mest vänsteraktiga idéer, och vi får en politik som är ganska blandad och i mitten och som förmodligen passar rätt många? ds.

ps2. Någon frågade mig hur jag ser på nettoeffekten av FEDs hökaktiga stil, och ECBs duvaktiga stil. Vad är implikationerna, nettot, när det pekar i så skilda riktningar. Framförallt för räntor? Så här ser jag på det, den amerikanska 10 åringen låg i början av året på 3%, idag 2,2%. Ett tapp på 80 punkter. Den tyska 10 åriga bunden låg på 2,0% i början av året, idag 0,7%. Ett tapp på 130 punkter. Skillnaden är 130-80=70 punkter. Det är marknaden som prisat in nettoeffekten av ECB och FEDs olika policies. På de 2 åriga kontrakten ligger skillnaden på 35 punkter. My take är att kommer FED inleda en räntehöjningscykel så går räntorna upp på bägge sidorna av Atlanten med ungefär lika mycket… USA något något mer. ds.

 

Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar