Inflation- och tapering oro

Jag är som sagt inte särskilt oro för vare sig tapering eller inflation. Inflationen är temporär, även om baseffekten gör att siffrorna kommer hålla sig höga fram till augusti, för att därefter falla tillbaka. I nästa skede, när c7-8 miljoner fått tillbaka jobben, någon gång nästa vår/sommar, så borde lönerna ta fart och då får vi mer strukturell inflation. Nuvarande inflation handlar om temporär efterfrågan (stimulans, låga räntor, fallande sparkvot, pent up demand) och temporärt utbud (bottlenecks, låga lager, komponentbrist, politik). Samtliga är smått övergående. Nästa inflation är strukturell och handlar om tajt arbetsmarknad, stigande löner och god tillväxt. Så visst kommer 10-åringen ta sig mot 3% på sikt, men de kommer sannolikt att hålla sig kring dagens nivåer några månader till. Vi får inte glömma att ISM mfl vänt ner, och jobbskapandet var klent.

NDX/SPX studsar starkt efter rekyl. NDX har motstånd här kring 13,400/13,500 som jag följer noga. Därefter 13,700. Men är rekylen redan klar? Egentligen vill jag ha ner SPX mot 3950/4000. Då hade man varit nöjd. Lösen på fredag så dit håller vi oss kanske, men sen kan det bli lite baissigt igen. Många vill se rekyl botten i juni och därefter nästa uppgång. Inte orimligt.

I veckan har vi framförallt prel PMIs på fredag. Men vi har även Empire och Philly FED, NAHB index…. kan svag data få inflationsoron att avta?

samt Svenska Hox Valueguard. Borde vara okej givet tonen i marknaden.

I´ll be back!

—————-

Som sagt tidigare, så ska man använda denna rekyl att köpa i. Jag tror vi kan nå SPX 4,500 i augusti/september.

Jag vill inte förvilla någon i om man ska köpa Value och Tillväxt relaterade bolag. Jag tror på flat räntor härifrån, så de kan nog bli jämnt skägg. Dessutom är förenklingen för grov, som jag redogjort för tidigare. Vissa Valuebolag har ju gått som tåget på sistone, samtidigt som andra handlas klart under sin Februari-2020 high. Inom Tillväxt lyckades mega-tech att repa sig till stor del, samtidigt som andra sektorer, som ex Renewables, gått mycket svagt i år. Så man ska se till bolag, MEN som sagt, det är viktigt att förstå vilken grupp aktien tillhör, givet vilken faktor den korrelerar med. Några råd på vägen:

Value bolag. UNDVIK bolag vars Ebitda är på samma nivå eller lägre jämfört med idag om några år. Visserligen kommer du kunna konstatera i efterhand att man ibland kan köpa de här lågt, och sen studsar dem, och man hade kunnat göra en bra affär. Men att tajma detta i praktiken är svårt, och onödigt då det finns annat att välja på. Över tid lär de inte bli en bra investering, vare sig absolut som relativt.

Tillväxt bolag. UNDVIK bolag med för hög värdering. Jag ska ge dig en tumregel. Ta dagens Börsvärde och dela med två. ”Kan de generera detta värde i FÖRSÄLJNING om några år inom någon typ av rimlighet givet vad du vet och känner för bolaget?”. Dvs om bolaget har 20mdr i börsvärde, så bör de kunna uppnå 10mdr i Försäljning om 4-5 år för att risk/reward ska vara rimlig. Om de idag har en Försäljning på 5mdr i omsättning så är resan inte lika omöjlig som om de har 500mkr. Men självklart blir detta en case by case study.

Misstaget jag har märkt många gör är att de köper tillväxt bolag för dyrt. Eller köper VAlue bolag billigt, men som inte uppvärderas över tid på det sättet man tänkt sig. Klassisk Value- och Growth traps med andra ord.

————————

Ingves blir kritiserad för att ha eldat på bostadspriserna. Och många är kritiska till hur förstagångsköpare, oftast unga, inte kommer in på bostadsmarknaden. Som vanligt håller jag inte med kritikerna.

Att bostadspriserna går upp beror på att bostadsobligationen gått ner. Så långt är alla överrens. Men att den gått ner pga Ingves köp av bostadsobligationer stämmer inte.

Att bostadsoblisen gått ner beror

1, i första hand på att räntor och spreadar världen över gått ner, vilket i första hand beror på FEDs politik.

2, i andra hand på att Ingves fått köra en expansiv politik för att följa med resten av världen.

Ingves har dessutom varit minde stimulativ än sin omvärld. Mindre QE, inga räntesänkningar. Därför har också kronan stärkts under denna period.

Hade han struntat i QE, så hade kronan stått i minst 9kr mot euron och typ 7kr mot dollar. Det hade kostat vår ekonomi. Ni som tycker att inflationsmålet är nonsens, till er har jag ett tips. Istället för att tänka inflation, tänk tillväxt och jobbskapande istället. Dvs visst, de har inte uppnått inflationsmålet, men om du fört en mer restriktiv politik, hade vi fått lägre tillväxt och färre jobb, och troligtvis ännu lägre inflation. Så om ni vill kasta bort inflationsmålet i utbyte mot en politik som fokuserar på skuldsättning, så är det samma sak som att säga: jag tar hellre låg skuldsättning i utbyte mot lägre tillväxt och färre jobb. Min syn är att Ingves ska satsa på det senare, och att skuldsättningen kan regleras genom andra verktyg. Verktyg som Riksbanken inte har, men som Finansinspektionen och Regeringen förfogar över.

Syftet med QE har primärt varit att kronan inte skulle stärkas mot omvärlden på detta sätt 9/7kr, mitt i en pandemi. Sekundärt har varit att hålla nere räntor på statspapper, för att dels göra att staten har en liten räntekostnad på sin statskuld, så de kan använda pengarna till annat, och dels för att underlätta för staten att köra budgetunderskott och sälja statspapper billigt (för staten, dyrt för dem som köper). Syftet med QE på bostadsobligationer har varit att trycka nere räntekostnaderna för svenska hushåll i ett läge när omvärlden är osäker och arbetslösheten ökar. Han har gjort EXAKT vad som krävs enligt skolboken.

Inte för stark krona, låga räntekostnader för hushåll och stat, och stötta asset inflation- som underbygger business och consumer confidence och som inte skapar default situationer/kriser (negativt EK när Asset inflation faller under skuldernas storlek).

En bieffekt är att bostadspriserna ökar, till följd av att skuldsättningen ökar. Det är inte bra med för hög skuldsättning, vare sig för Svensk ekonomi eller enskilda hushåll.

Men för att testa om han gjort fel, så kan ni fundera på vad som hänt om han struntat i QE och höjt räntan istället. Oh my fucking GOD. Mitt i Pandemin. Folk hade demonstrerat.

Nej han har gjort helt rätt. Så här är det. Bostadspriserna svänger med räntorna och kommer att svänga med räntorna. Men att hänga upp hela penningpolitiken på att försöka styra belåning hos hushållen är vansinne. Därför måste vi reglera detta via de andra faktorerna. Som ex belåningsgrad, amorteringskrav, skuldkvot etc etc. Detta är inte Riksbanken bord, utan Finansinspektionens. Så låt Ingves göra sitt jobb, och ställ krav på finansinspektionen istället. Eller rättare sagt regeringen. För Finansen är inte oberoende likt Riksbanken. Vissa tycker att Riksbanken borde göras beroende av regeringen. Oh my God, till alla er säger jag bara ”nyckfulla populistiska politiker med kortsiktig agenda” och ”Titta på Turkiet”. Nej, är det någon som bör bära skulden för skuldsättning så är det regeringen. Ingen annan. Men de får noll kritik. Vilket i sin tur handlar om okunskap. Tyvärr!!! Anyhow, jag är som bekant för Skuldkvotstak, som ett sätt att knyta skuldsättningen mer till inkomstutvecklingen, och inte lika mycket ränteutvecklingen.

Vad gäller förstagångsköpare och unga så är det motigt. I första hand beror det på avsaknad av 15% EK. Så jag tycker man kan slopa 85% regeln på unga förstagångsköpare. Det hade löst knuten. Däremot tycker jag unga ska amortera. De betalar 1% ränta på lånet, och 3% amortering. Dvs 4%. 4000kr på varje miljon. Det drar mycket av lönen och blir mindre över till krogen. Men det är inte fel att lära dem att 4% på lånet försvinner från lönen varje månad. En vacker dag stiger räntorna, och då blir det mer i ränta och mindre i amortering. Men har de vant sig vid att avsätta skuld X 4% så är det bra. Då kommer de inte att känna av ränteuppgången, givet att man kan sänka amorteringstakten vill säga. Så frågar ni mig, ta bort bolånetaket på 85%, och inför skuldkvotstak (lån/inkomst).

Men det är många som inte vill ha detta. Bland annat bankerna som gärna ökar sin utlåning som nu, dvs med 5-6% om året…. vilket är dubbelt så fort som inkomsterna aggregerat. Så med ett skuldkvotstak så sjunker sannolikt den. Sen finns det ju många bostadsägare idag som inte vill se priserna går ner. Men det beror såklart VAR man sätter ett skuldkvotstak. Går priserna ner för mycket så skapar det inlåsningseffekter på vissa bostadsägare. Vilket inte är bra. Men den risken tar dem redan om räntorna skulle börja stiga. EK äts upp och de får svårt att byta upp sig i framtiden. Vissa hävdar att tåget gått för SKuldkvotstak. Att detta är nåt vi borde infört 10, kanske 20 år sedan. De har också en poäng.

———————-

Jag har tittat på q1 orna i usa för SPX. Innan trodde jag man ska göra vinst på 180usd i år och 200 nästa. Nu tror jag det kan bli 200 i år och 210 nästa. Att nästa inte ökar fullt så mycket beror på att jag tar höjd för Bidens skattehöjningar. Osäkerheten är mycket hög.

Men givet 200usd så handlas SPX till PE 20,8…. ger earningsyield 4,8% som vi 10yrs på 1,6% ger aktieriskpremie på 3,2%. Det är fair value, och den här rekylen ska användas att köpa i. Jag ligger kvar med target på 4,500…. men risken är att den kommer att revideras upp. Kanske hela vägen till 5,000. Men det beror såklart på vad som händer med räntorna. Vi tar ett steg i taget.

När vi nåt target, oavsett när och om det blir 4,500 eller 5,000 så väntar jag mig rekyl… mycket pga hög värdering och hög ränta… men säkert nån trigger till av nåt slag. Då tänker jag mig att vi kommer ner till 3,800/4000.

Empire Mfg Pmi kom in på 24,3 mot väntat 23,9 och fg 26,3…. ännu en makro punkt som toppar ur!! Fast på en hög nivå.

Us NAHB index kom in på 83 mot väntat 83 och fg 83. Att ränteuppgången tagit en paus upprätthåller humöret i den amerikanska fastighetssektorn… det är först när 10yrs tar nya tag mot 2%+ det kommer börja gnissla igen… men det är troligtvis inte förrän i höst. Svenska marknaden följer samma mönster.

Godkväll

——————

Hox Valueguard kom precis med data över de svenska bostadspriserna, och de var som väntat STARKA.

Valueguard

Priserna ökade i hela landet. Villor mer än Brf, Sthlm mindre än övriga landet.

Det som jag tycker är intressant är att Brf i Sthlm ökade med 0,1%. Momentum i uppgången där har klingat av, och jag sticker ut hakan och säger att Maj priserna i Sthlm är den faktiska toppen.

Att övriga landet och villor stiger är i mina ögon ren catch up. Det är Brf sthlm som är största och mest effektiva marknaden, och framförallt som ligger först. Det är inte villan i Sveg som leder resten av landet.

Räntorna har ju lugnat ner sig i omvärlden, och det har även vår bostadsobligation. Givet att räntorna i vår omvärldsgår sidledes närmaste månaderna, vilket jag tror, så kommer även bostadsoblisen att göra det. Därmed tror jag på sidledes priser (för Brf Sthlm alltså) härifrån fram till Februari nästa år. Därefter kan det bli aktuellt med nedgång. Tanken är fortfarande att priserna ska ner med c7% från dagens nivå fram till den siste december 2022. Ur ett absolut perspektiv kommer ändå många uppleva att den svenska bostadsmarknaden är stark trots att priserna inte längre stiger.

Philly Fed kom in på 31,5 mot väntat 43,0 mot fg 50,2… klar urtoppning kan man säga. Dock är nivån fortsatt god ur ett historiskt perspektiv. Jag skulle tolka det som att ISM är på väg mot 55 i stora drag. Den som drog ner är 6månaders outlook samt employment. Den som höll uppe var priserna. Stigande råvarupriser och kostnadsökningar i PPP ledet håller i sig. Men efterfrågan ser ut att plana ut på en hög nivå. Lite oroande med jobbskapandet, men vi har hört att företagen har svårt att hitta rätt folk, och många kommer sitta hemma till augusti när pengarna från pappa staten tar slut. Jag tllhör dem som tror jobbskapandet kommer igång i höst. Jag tillhör dem som inte tror på några strukturella löneuppgångar. Inte långsiktigt iallafall, och så länge som Sysselsättningsgraden är så låg som den är……

Imorgon kommer Flash PMIs…. tbc

——————

Veckan avslutas med lite flash PMIs. Från Tyskland kom Mfg Flash PMI in på 64,0 mot väntat 65,9 och fg 66,2. Ännu en urtoppning från hög nivå! Från Europa kom den in på 62,8 mot väntat 62,5 och fg 62,9. Snäppet bättre, fast fortfarande urtoppning. Service PMI var bättre, men det är mer kopplat till C19.

Europa laggar USA som vanligt och kommer förmodligen se relativt bättre ut närmaste månaderna. Är detta fördel Euron måntro? Samtidigt har USA därmed också närmare till tapering än Europa, vilket alltså borde vara fördel dollarn. Dollarn har ju försvagats på sistone, och när det kommer till valutor är jag ju mean revision fanatiker, vilket borde tala för Dollar styrka. Får återkomma till den…

Från USA kom Mfg Flash PMI in på 61,5 mot väntat 60,2 och fg 60,5. Service PMI kom in på 70,1 mot väntat 64,5 och fg 64,7. OJJJ helt stick i stäv mot rådande trend. Slår alla förväntningar. Jag har inte studerat underkomponenterna… men jag tror detta är inte outliern som pekar på nåt annat. Nej jag tror den toppar här och vänder ner nästa månad. Men det är klart, datan kanske förbryllar någon….

Så här tänker jag… normalt sett innebär urtoppande PMIs, både i absoluta termer och sett till förväntningar att börser har det svårt att stiga. SÄRSKILT om de har en period av stark börs och excess valuation i ryggen. Som nu! Så rule of thumb säger att VA FÖRSIKTIG NU.

MEN, a big MEN, oron där ute handlar om Inflationsförväntningar, vilket egentligen handlar om att man är rädd att centralbankerna är behind the curve och kommer tvingas in i en situation där de måste bekämpa inflation. Det gör man genom tapering (dvs neddragning av QE) samt räntehöjningar. Om de gör detta, så innebär det negativ Asset Inflation, eftersom motsatsen skapar positiv asset inflation. Sååååå, att makrodatan börjar rulla in lite softare, kommer tolkas som att efterfrågan närmaste månaderna är god, men ändå relativt sämre pga att ledande makro planar ut och vänder ner. Om man samtidigt tänker att dagens höga priser även är kopplade till tajt utbud, så kan man vänta sig att detta utbud trots allt förbättras. SAMTIDIGT som alltså Efterfrågan mattas av något. Om man tänker på de här bägge krafternas dynamik så inser man att råvaropriser och allt annat borde rulla in i en lugnare period.

ALLTSÅ, inflationsförväntningarna vänder ner. ALLTSÅ, man är inte lika rädd för att centralbankerna kommer att tvingas till en mer åtstramande politik, som i slutändan ger negativ asset inflation… ALLTSÅ….. skulle det kunna vara så att denna lite softare makro data är bra för börsen.

Börsen är ju smart som satan, och om vi inte redan sett botten så känner jag mig rätt säker på att den kommer infinna sig närmaste veckorna, och inte så värst långt ner.

Jag tror man ska köpa i denna, och rida på vågen till augusti/september…. sen vete fan. FED mötet i september kommer bergis handla om tapering, oktober är årets svagaste månad. Sen november/december handlar aldrig om innevarande år, utan då tar man fasta på nästkommande år och dess förväntningar. Vi får som vanligt ta ett steg i taget.

Trevlig helg!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

45 kommentarer till Inflation- och tapering oro

  1. Joakim skriver:

    Jag har lite funderingar på om den nya trenden att ”flytta hem produktionen” och den protektionism som är på tapeten just nu i USA kan komma att göra att inflation och tillväxt blir betydligt starkare än väntat under en längre tid framöver i USA och andra länder med samma tendenser.

    Tror du att det kan påverka eller är de effekterna för små för att påverka?

    • GaStan skriver:

      det är ju en typ av protektionism, och den har historiskt bidragit till inflation. Dock är jag tveksam… är inte världen för integrerad trots allt. Blir det inte åtgärder på marginalen?

  2. Johan skriver:

    En fråga angående det du skriver om Förstagångsköpare som jag inte riktigt förstår hur slopad 85% regel skulle lösa bostadsproblemet för unga mer än kortsiktigt.
    Det borde väl rimligtvis driva upp priserna på mindre bostadsrätter 1or & 2or vilket i sin tur även skulle få effekten att större bostadsrätter också går upp i pris, även fast unga många gånger inte konkurrerar med äldre om samma typ av objekt?

    Detta medför då att priserna fortsätter uppåt och efter något år så är det samma problem igen ?

    Problemet som jag ser är inte att unga inte får låna nog mycket, problemet är att priserna är för höga vilket handlar om det obefintliga skuldkvotstaket som funnits.

    • GaStan skriver:

      Unga har inte 15% EK. Tänk dig idag om de vill köpa nåt för 1mkr så får de låna 850,000kr. Men de har inte 150,000kr. Min tanke är att de får låna 1mkr för att kunna köpa nåt för 1mkr. Eventuellt måste man lägga på ett skuldkvotstak så de inte kan belåna sig mer. I så fall får de låna 850,000kr för att köpa nåt för 850,000kr. Då skulle priserna snarare justeras nedåt.

  3. Mathias skriver:

    Hej! Tack för all värdefull information du ger oss!
    Vad tror du om svenska bostadsmarknaden på 3 månaders sikt samt 1 år framåt?

    • GaStan skriver:

      På 3 mån fortsatt starkt. Nästa år tror jag de vänder ner under våren, men jämfört med idag kommer ändå skillnaden att vara rätt liten. Så stabila priser på 3m och 1år.

      För brf sthlm tror jag på flat resten av året, ner c7% under 2022 och sen ytterligare 7% under 2023

    • GaStan skriver:

      Har inte hunnit lyssna på hela, men han verkar inte tro på uthållig inflation av den typen vi ser idag.

      • Fredde skriver:

        Uppfattade det mer som att han tror inflationen ligger långt bort i tiden. Han hade även ett långt resonemang om svaga fackförbund:

        ”It’s a combination of global supply chains, Chinese labor, and demographics all coming together to basically push down labor costs, and that’s why you get this long period of deflation, which leads to rising profits and zero inflation. A perfectly reasonable way of explaining it. And his point is that, well, that’s coming to an end.”

        Hur räknar man fram ”märket” egentligen?

      • GaStan skriver:

        Facken har verkligen spelat ut sin roll.

        Märket har blivit lagging, not leading.

        Dvs om kärninflationen kommer in på säg 2%. Då tar facken strid för löneökningar en bit över 2%… så att medlemmarna åtminstone inte får en negativ real köpkraftutveckling… och efter lite bråk med arbetsgivarna så landar det där.

        Arbetsgivarna menar att de lever i en global konkurrensutsatt värld. De måste kompensera löneökningen med höjda priser, och blir den för hög så går det inte. Då måste de antingen outsourca produktion/tjänster utomlands och/eller sänka kostnader, dvs göra sig av med folk. För 25 år sedan var det annorlunda. Då gick det inte. Idag går det. Därför leder inflationen lönerna och facken tappat makten. Förr hade facken makten och lönerna ledde inflation.

        That said… under 2010-2018 så ökade sysselsättningen i usa med c25 miljoner jobb om jag minns rätt. Under 17/18 var tillväxten god, och detta tillsammans med tajt arbetsmarknad lyfte lönerna ganska rejält… upp mot 3,8% i årstakt som högst. Detta drog med sig inflationen och fick Fed att höja från 0 till 2,25%. Så de som dömer ut Philips kurvan har glömt detta. Lönerna kan stiga, och när de gör det så höjer företagen priserna… och då får vi inflation. Det kommer att hända igen… men inte just nu!!!

  4. Jörgen skriver:

    Hur ser du bostadspriserna utvecklat de närmaste 5-10 åren? Det kan väl omöjligt öka som det gjort de senaste 10 åren? Tack

    • GaStan skriver:

      Den är svår att sia om men priserna rör sig med bolånelöftena, som i stort rör sig med räntor och inkomster. Så om inkomsterna ökar med 2,5% om året närmast 10 åren så ger det med ränta på ränta effekt 30% allt annat lika. The big IF är räntan. Om Riksbanken ligger på 1,5% styrränta om 10år så lär 5 årig statsoblis ligga på minst 2% och då ligger bostadsoblisen på 2,5%…. mot idag strax över noll. Då kommer det innebära att hela uppgången orsakad av inkomster kommer vara uppäten. Alltså samma prisnivå om 10 år som idag. Men det går dessvärre inte säga var styrräntan utvecklas närmaste 10 åren….
      ovanpå detta har vi mindre effekter av utbud/efterfrågan, som styrs av demografi och nybyggnation, samt ev nya restriktioner fr Finansinspektionen. Men måste jag gissa så tror jag på ungefär samma priser som idag… men det är ingen prognos för det låter sig inte göras. Tyvärr!

      • BigL skriver:

        @GaStan: Hur blir det med ”bostadskarriären” då? Väldigt dystert att investera i aktier också med så höga P/E tal som idag. S&P har ju bara haft 2 såna perioder på 140 år (runt 2001 och 2008) men this time är väl different.
        Vad tycker du att man ska göra om man sitter på mycket cash och missat uppgångarna i samtliga assets?

      • GaStan skriver:

        Bostadskarriären har gjort att EK för svenska folket är det högsta någonsin, men skulden är också den högsta någonsin. Ur ett aggregerat samhällsekonomiskt perspektiv vet jag inte om det är så bra. Sidledes priser behöver inte vara så dåligt, och eftersom de flesta byter upp sig under sitt liv så innebär stigande priser att man hela tiden måste betala mer i mellan… dvs skulden ökar hela tiden.

        Om man ska vara petig, ur ett aggregerat perspektiv så de enda som gör exit ur bostadsmarknaden och realiserar vinsten är de som flyttar till hemmet eller graven, och då ärver i regel deras barn sina föräldrar. Eftersom barnen bor i högt belånade hem, så amvånder de arvet till att amortera lånet… och så snurrar det runt… EK kommer liksom aldrig till nytta i praktiken. Dvs ur ett aggregerat perspektiv.

        Det vi ska vara glad för är inte de höga värdena, utan faktorn bakom, de låga räntorna. Räntekostnaderna som andel av disponibel inkomst har aldrig varit lägre. Då blir det mer pengar över till restaurangbesök, ny gräsklippare eller semester. Det är den verkliga bostadskarriären. Inte att huset ökat i värde. Återigen, UR ETT AGGREGERAT PERSPEKTIV.

        P/E talet är en grov förenkling… aktieriskpremie är bättre

        På aktiemarknaden uppstår alltid nya köp- och säljlägen. Jag tror att vi närmaste veckorna är i ett just sånt läge som senare i höst har betalat sig bra.

      • b2 skriver:

        Själv så downsizar jag i slutet av -22. Hoppas bostadsmarknaden håller sig stabilt till nästa sommar när jag säljer. Då det är dubbel risk nu (två boenden, ett befintligt och ett framtida som redan är köpt). Ett annat alternativ är såklart att sätta sig i en HR ifall man tror det blir bättre. Lagom till pension kommer jag överväga exit och ev sätta mig i en HR alt. hotell när man besöker Sverige.

  5. BigL skriver:

    @GaStan: Om jag förstått dig rätt så tror du att man ska köpa SPX på 4000 och sälja på 4500 i höst vilket ger en vinst på 12-13%? Frågan är ju vilken risk man tar för dom procenten i dagens läge när SPX bara legat så här högt vid två tillfället sedan 1870. I USA hade man väl liknande långräntor runt 40 talet och då låg P/E på ca. 25 som mest (idag 40+).
    Med extremt hög EK känns det säkrare att hedga genom bostadsköp och vänta på börskrasch och om denna inte kommer utan vi får det som du inte tror på inflation och löneökningar och RB som motvilligt måste höja räntan till slut så kan man använda EK för att lösa hela lånet.
    Börsen kan falla 30% på 2-3 veckor fick vi se prov på förra året men att bostadsmarknaden skulle göra det samma på så kort tid kan ske men jag har aldrig sett exempel på det.

    @b2: Det är få som vill bo i HR nu för tiden om man vant sig vid BR. HR bebos inte allt för sällan av studenter och arbetslösa som inte har samma vanor som en i arbete vilket kan medföra bl.a. störningar på tider som en i arbete anser vara olämpligt. Dessutom minskar i HR dom ekonomiska och alla andra incitament för att ta hand om gemensamma ytor.

    • b2 skriver:

      Sant, jag downsizade dock 1,5M. Vilken glömdes som exempel ovan. Inte ovanligt i nybyggen här, men Stockholm är väl lite speciellt. Jag vet inte. Dock en parentes i Europa. Vem fan vill bo där? Med en hög begåvning så känns det lite märkligt, då ni ligger lågt på skalan i Stockholm. Men allt är allt lite skruvat när det kommer till BRF. Kanske det faller till hösten och rasar 2022 med 7%, vi får se. Stockholm är dock en liten parentes i världen. Återstår dock att se vem som får rätt. Vilket kanske egentligen inte är så viktigt för mig, som amatör.

      • Östergren skriver:

        Någon förklaring till varför Sverige var mest ojämlikt i världen fick vi inte.
        Dock är det ganska enkelt att räkna ut.
        I Sverige fick välavlönade tjänstemän permitteringsbidrag. Lågavlönade inom restaurang fick gå hem utan lön.
        I US har det varit tvärtom. Där fick alla fattiga checkar.
        Svenska börsen och bostäder har trendat väldigt starkt vilket ytterligare ökat klyftorna i landet.

    • GaStan skriver:

      Du missförstår mig….. att jag anger SPX, och ibland OMX eller Nasdaq har inget att göra med att jag tycker att man ska investera i dem. Utan jag försöker fånga den allmänna börsbilden. Historiskt är det nämligen så att när börserna trendar nedåt, så gör upp mot 80% av alla noterade aktier det också, och när börserna trendar uppåt så gäller det omvända. Dvs hur duktig stockpicker man än är så har man dåliga odds att tjäna pengar i en dålig börs jämfört med en bra.

      Så när jag säger att man nyttja den här rekylen till att köpa i då SPX nåt 4,500 betyder inte att man ska köpa SPX, utan köpa det man tror på. ÄR man duktig på att hitta rätt marknad, sektor, stil och i sin tur inom detta vara skicklig stockpicker så tror jag man kan göra den tredubbla avkastningen mot SPX…. och det är den avkastningen som lockar.

      Jag skriver ju om börs i allmänhet, makro och så och ger inga enskilda aktiereekommendationer, då jag tycker jag man ska göra dem själv så att man förstår vad man köper….

      Jag håller inte med dig om risken…. SPX index nivå måste ställas mot vinster och alternativ avkastning. Själva priset isolerat är inte intressant….. och nu ser jag att aktieriskpremien ligger en bit över 3%…. vilket ur ett historiskt perspektiv inte är dyrt.

      Börsen föll med 30% förra året pga Corona satte käppar i hjulet och därmed vinstutsikterna. Jag säger INTE att börsen inte kan gå ner med 30%…. bara att det krävs en anledning.

      • Östergren skriver:

        Om vi ska försöka måla med riktigt breda penseldrag så var det intressant att börserna inte reagerade mer på sättningen i krypo igår.
        Asiatisk tech hade dock redan fallit i 3 månader. Tech-aktier i US likaså.
        Den svenska tigern är dock intakt (OMX) och övertrumfas bara av Österrikes börs i år.
        Sverige var med på CNBC igår gällande inequality och där tog vi guld. Dvs vi har levererat mest ekonomisk ojämlikhet i världen sedan pandemin startade.
        Personen ifråga var i chock då Sverige haft bilden som jämlikhetens paradis.

      • b2 skriver:

        Enig med Jonas här, förlåt ifall jag kritiserade din prognos om bostadsmarknaden. Ska bli intressant att följa den likt dina utmärkta reflektioner som du delger här. Tack! Tror nog dock Stockholm är lite speciell då ni nått KALP, vilket många andra större städer inte gjort. Sen är väl Stockholm loket, jaja vi får se det blir kanske en utjämning.

        Sålde själv all krypto förra veckan då jag förväntar mig en riktig slakt där. Men jag brukar såklart ha fel.

  6. Östergren skriver:

    BRF Sthlm.
    Tycker nog det toppade redan 2017 (lånelöftena slog i taket) för att nu följa löneutvecklingen vilket gett högre nominella priser. Nu handlar allt om en eventuellt kommande skattereform för Sthlm-s bostadsmarknad. Uteblir den ser det stabilt ut om stabila räntor.

    • GaStan skriver:

      jag tror fortfarande att:
      Bostadsobligaitonen är UNDER nån typ av normalläge, därför finns det en nedsida på bostadspriserna.

      Detta normalläge härleder jag räntor, spreadar och inflation.

      Dvs på sikt kan man tänka sig att kärninflationen stabiliseras runt 1,5%. Denna gissning bygger dels på hur det sett ut senaste 20 åren, och dels för att jag tror att faktorer som globalisering, digitalisering, strukturellt låg tillväxt, svaga fackförbund, servicesektorns utbredning… för att nämna några punkter. Det finns fler.

      Vid 1,5% inflation så kan man tänka sig 1% styrränta som snitt över tid. Alltså fortsatt negativa real ränta.

      Om styrräntan ligger på 1% så borde en 5-årig statsobligation ligga på 1,5%. Även denna spread är låg ur ett historiskt perspektiv.

      Ligger 5yrs där så borde dito bostadsoblisen ligga på 2%.

      Detta i sig motiverar 25-30% lägre priser allt annat lika.

      The big IF här…. är NÄR det händer. Dvs om vi har den miljön om 5år, så har inkomsterna ökat med 2,5% per år, dvs med ca 15%…. och i då är lånelöftena bara 10-15% lägre om 5 år. Men händer det i år, så hjälper alltså inte inkomsterna till.

      Ett alternativ att se på det är att 25% på 5 år är ca 4-5% nedgång om året. Men eftersom lönerna ökat med 2,5%, så blir det en nettonedgång på 1,5-2,5% om året.

      Sen blir den här diskussionen teoretisk, då priserna alltid reflekterar räntan här och nu…

      och ska vi vara ärliga så har Ingves VÄÄÄÄLDIGT långt kvar innan han höjer till 1%.

      Säg att FED höjer i december 2023, då höjer kanske Ingves tidigast i december 2024, varpå vi har 1% ränta i december 2025…

      och detta blir ändå bara lösa händelsekedjor… så det är ju ingen prognos i sig.

      Det enda som faktiskt stämmer, är att bostadspriserna har nedsida om Ingves börjar höja. Med betoning på OM.

      • Östergren skriver:

        Håller helt med om att räntorna är a och o och i princip förklarar de senaste 40 årens uppgång på bostadsmarknaden. (40 års sjunkande räntor).
        En eventuell skattereform med fastighetsbeskattning på marknadsvärde istället för dagens beskattning per enhet skulle vara negativt för Sthlm men antagligen ser vi inte röken av någon reform.

      • GaStan skriver:

        Tror inte Sossarna vill förlora valet!!!

    • Östergren skriver:

      V gör antagligen det bästa valet av alla partier i relation till 2018 då vänster planhalva kommer att ägas av V. Kommer bli viktigt för SAP att V släpper fram SAP till ännu en regering annars faller SAP som regering.

      • b2 skriver:

        Nu blandar du dock lite siffror Östergren. 30 år är det väl ändå, sen fanns där ju statliga bostadslån och 80% avdragsrätt mot inkomst etc. Men visst för oss 70-talister har det också varit gynnsamt och svårt att inte tjäna pengar där såvida man ägt sitt boende.

        Och ja V gör ett bra val och S vinner nog ihop med sina stödpartier. Tja det hoppas jag på. Annars blir det väl SD/M/KD för hela slanten och ännu större problem i samhället, likt det brukar blir.

      • Östergren skriver:

        B2
        US 10 year har fallit i 40 år.

      • b2 skriver:

        Östergren,
        Och priserna på bostäder har ökat i knappt 30år här i Sverige.

    • Östergren skriver:

      Svar nej.
      De har ökat i pris i 40 år.

  7. b2 skriver:

    Av uppenbara anledningar så är det väldigt mycket fokus på Stockholm.
    Låt säga att -22 och -23 bjuder på 7% tapp/år för BRF Stockholm. Hur lång tid är då eftersläpningen till att Göteborg eller Umeå nås av liknande öde, och blir tappet där större? Hur går dina tankar där?

    Öresundsregionen, där jag bor styrs betydligt av hur det går för Köpenhamn. Samt växlingskursen.

    Trevlig helg

  8. Fredde skriver:

    Vad blev amerikansk inflation förra månaden? Fyra procent?

  9. Gustaf skriver:

    Väldigt intressanta tankar och resonemang som vanligt! Inflationsdynamiken känns som lätt att bli bortfintad av 🙂

    Finns en relativt känd förvaltare och twittrare som ofta kommenterar index utifrån ett tekniskt perspektiv. Han tror på svag börs i Juni och återtest av Mars-lägsta då för Nasdaqs del. Brukar ofta jämföra din analys med hans och denna gång var det extra intressant då ni har rätt olika uppfattning om var börsen ska de närmaste månaderna. Han är iofs också bullish på sikt, men inte förrän efter sommaren. Postar inlägget (finns fler av honom på samma sommartema):

    Han tror OMX ska ner mot 2000 i sommar btw. Har du några kommentarer kring hans resonemang?

    Tack för bloggen 🙂

  10. kamrern skriver:

    Hej

    Hur tänker du kring tillgångsprisernas inverkan på inflation och sparande? Själv upplever jag att alla runt omkring mig spara mer än någonsin just på grund av stigande tillgångspriser. Högre bostadspriser leder till att man måste spara mer till insatsen och höga värderingar av räntepapper/aktier leder till lägre framtida avkastning och därigenom ökat behov av att spara mer till sin pension. Ökat sparande borde begränsa förmågan att spendera pengarna på annat som skulle kunna driva på inflationen. Jag har dock knappt hört någon ekonom som gjort kopplingen att inflationen skulle dämpas av att sparandekvoten ökar när tillgångspriserna stiger.

    • GaStan skriver:

      Det är sant att man borde avsätta mer till sin pension, när räntorna är låga och tillgångspriserna är höga. Men vad vi sett är att sparande och amortering inte ökat särskilt mycket, utan hushållen har varit nöjda med att se sitt boende, obligationer och aktieportföljer har ökat i värde, och istället använt pengarna som de låga räntekostnaderna innebär, till att konsumera istället. Sparkvoten ökade dock under förra året när pandemin slog till men har börjat falla i takt med att världen började repa sig och förväntas sjunka till de nivåer vi såg innan pandemin. I USA ca 7%.

      Snarare är det så att sjunker bostadspriser och aktier, så blir hushållen stressade att deras sparande/pension inte kommer att räcka till, och de ökar sparandet.

      Sparandet är också en generationsgrej, dvs en 35 åring har väldigt svårt att känna in hur det kommer att vara när man är 65. En 55 åring förstår detta bättre. Problemet är att då har man tappat 20 års sparande. Att vissa unga sparar för att få ihop till insatsen, har väldigt liten påverkan på ekonomin.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.