Lugn sommarvecka

Tror fokus nu egentligen riktas mot FED mötet i NÄSTA vecka. Ska vi få en inledande diskussion kring tapering.

En annan sak som jag dryftade med en vän. När det kommer till aktieriskpremien, dvs inversen av fwd PE minus alternativ avkastning, dvs riskfria räntan, så har jag alltid använt mig av 10-åringen. Dvs jag ställer årsräntan på en lång obligationsinvestering, mot earningsyield för en lång aktieplacering, då aktieplaceringar på kort sikt är lite random walk, så bör man jämföra lång mot lång. Ur ett historiskt perspektiv spelade det inte jättestor roll om man använde kort ränta, typ 3 månaders, eller 10 åring. Den gav ungefär samma signaler. Men min vän menade att korrektioner i stigande trend, tänk typ 10-20%, får man så länge som FED inte aktivt stramar åt, medan när FED stramar åt så blir det problem på riktigt. Den korta räntan, säg en 3 månaders, ligger där FED har sin styrränta, medan 10-åringen är en funktion av inflationsförväntningar, konjunkturutsikter, risk osv. Han menade att allt annat lika så har aktieriskpremien nu, om man använder 10-åringen, drivits ner av ränteuppgången och skulle göra börsen mer sårbar. Men 3 månaders räntan har stått stilla, och ser man aktieriskpremien där så är börsen riktigt köpvärd. Dvs ERP, equtiyriskpremie när man använder 10-åringen är bättre på att skvallra om kortsiktig överköpthet och mindre rekyler, medan 3 månaders är bättre på att säga om börsen ska krascha och inte buy the dip. Jag är tveksam, då jag menar att marknaden är smartare än så. Dvs när 3 månaders börjar stiga, till följd av räntehöjningar, så förstår marknaden att sämre tider lurar runt hörnet, och har börjat reagera långt innan. Så därför är man bättre på bollen med 10-ringen än 3-månaders. Anledningen till att diskussionen är intressant, är att nästa år lär vi få tapering från FED. Inte minst för att ekonomin mår bra, att Bidens budgetunderskott lär vara rätt små och för att FED har som ambition att ha kommit långt i att trappa ner QE innan man börjar sänka räntan. Tapering lär tvinga upp 10-åringen norr om 2%, kanske till och med 3%. Men 3-månaders kommer ligga stilla. Frågan är om man ska vara rädd för marknaden eller inte. Tittar man på aktieriskpremien utifrån 10-åringen så lär man bli det, men inte 3 månaders.

Senast FED höjde, dvs 9ggr, mellan 2016-2018, där huvuddelen låg mellan 2017-2018, så var det snarare 3-månaders som gav en bättre signal. Jag har inte facit, men man kanske ska titta på båda och förstå vad som händer.

Jag tror också man kan komplettera ovan med att titta på värdering kontra yieldkurvan. Dvs nu är värderingen hyfsat hög, men yieldkurvan (säg 10 minus 2) skvallrar inte om sämre tider. Tvärtom. Alltså kan marknaden korrigera, men det är likförbaskat en Buy the dip marknad. Det är inte förrän du har hög värdering, i kombination med en yieldkurva ner mot noll, som du verkligen bör dra öronen åt dig. Det här resonemanget är en kusin till ovan eftersom man använder samma parametrar.

Diskussionen kring inflation har tagit över allt annat. De mest kritiska hävdar att inflationen inte kommer att komma ner då lagom till att de temporära effekterna klingar av, så kommer löner och jobbskapande ta över. Därmed ligger FED behind the curve vilket är det verkligt stora hotet mot börsen. I synnerhet efter att SPX handlas på ATH och PE21. Dvs om vi väldigt snart har högre räntor så kan man inte räkna hem högre än Pe18. På den punkten håller jag med. Dock är jag inte lika säker på räntorna och med själva tajmingen.

Inflationsivrarna får såklart mycket utrymme i tider som de här. Jag vill lyfta fram två saker som man inte pratar lika mycket om. Det ena är sysselsättningsgraden (andel av den vuxna befolkningen som arbetar), som jag pratat mycket om, och sin kusin, deltagandegrad (andel av den vuxna befolkningen som står till förfogande för arbetsmarknaden och vill jobba). Båda är på nivåer som pekar på en rätt otajt arbetsmarknad. I höst menar jag att vi mycket väl kan få en miljö, likt 2010-2016 där det hela tiden strömmar till folk till arbetsmarknad för att det blir mer gynnsamt att arbeta. Effekten av denna tillströmning är lite som att lyfta på locket på en tryckkokare, och därmed skulle lönerna inte vilja lyfta strukturellt.

Jag tillhör fortfarande lägret som tror att dagens diskussion kring oro för inflation och räntor, är den exakta motsatta om exakt ett år. Detta trots att FED smugit igång tapering. Det skulle i så fall inte vara första gången marknaden har fäst sin blick vid en fixpunkt på himlen för att sen x månader senare titta på något helt annat.

Nog om detta. I veckan följer jag NDX, ska det attackera ATH 14,000ish… och i så fall vad händer där, dubbeltopp-ny topp och fint – eller äkta köpsignal. På nedsidan håller jag koll på 13,400. Det känns starkt, och lagom till att man kapitulerar så får man väl fel. Rekylen har än så länge knappast blivit nån rekyl, snarare konsolidering. Vissa kallar det ”rekyl i stark marknad”.

På faktorfronten tror jag Cyckliskt ska man akta sig för. Man ska satsa på Defensives nu. Men frågan är om man ska ha Defensive Growth (typ FAANG) eller Defensive Value (Telia och Swedish Match). Det i sin tur handlar om man tror börsen ska upp eller ner…. och den känns svårare, har ju länge varit inne på kort rekyl, sen upp. Men det är ju så jäkla segt.

På datafronten kommer inflation från US och Sverige, samt Prel Michigan. Stay tuned.

———————–

Mitt base case är fortsatt att vi ska besöka SPX3,950-4,050 innan rekylen är avklarad. Men jag ser ju också vad som händer i marknaden och börjar överväga var gränsen går. Särskilt när jag tittar på NDX. När rekylen inleddes i maj, så började det väldigt fint med 1-2-3 inom A. Kolla gärna NDX. Sen rullade vi över i B som jag fortfarande tror vi är i, och som varit osedvanligt stark, och det borde komma en C ner. Men styrkan i marknaden, såväl den 19-24 maj, men även i fredags är anmärkningsvärd. Dels handlar det om att marknaden är glad över styrkan i makrodatan, typ ISM, Jobb mm, och dels att man inte är särskilt rädd för vare sig inflation, räntor eller tapering vid dagens nivåer… och det här med dagens nivåer är viktigt, för att man anser att värderingsmässigt är aktier köpvärda. Tapering rädslan får liksom inte fäste när aktieriskpremien för SPX är över 3%. Jag har som sagt inte räknat ut en ny vända ner, men jag är ganska beredd att ta upp risken igen. I augusti/september tror jag på ganska fina nivåer… alltså 15,800 på NDX i mitten på Augusti är inte otänkbart!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

21 kommentarer till Lugn sommarvecka

  1. Daniel skriver:

    Jag förstår inte allt det tekniska kring börsen och dina texter men har ändå lärt mig mycket av att regelbundet läsa här, så tack för en bra blogg!.

    Vad är din framtidssyn på dollarns styrka/svaghet jämfört med kronan?

    Har ungefär 50% av nuvarande portfölj i amerikanska innehav/dollar och undrar om man kommer kunna få lite valuta boost närmaste åren?. Dollarn är ju nere på rätt långa nivåer i nuläget om man tittar tillbaka 5 år, närmare bestämt väldigt nära botten…

    Dvs tror du vi fortsätter i sidleds nedåt eller går vi mot ljusare tider?

    • GaStan skriver:

      jag är ingen expert på valutor, men det som talar för kronan är att den brukar gynnas av en stark konjunktur, Sverige går bra, och att Ingves har relativt omvärlden varit ganska hökig. Så stark krona där… sen i stark konjunktur/börs och allmän risk ON brukar vara förenligt med svag dollar…. så då tänker jag att trenden på USD/SEK ändå är till kronans fördel. Men om på kort sikt så är det klokt att se till RSI, dvs överköpt/såldhet och mean reversion… så då tänker jag mig svag krona i det korta perspektivet, typ 8,50ish… och stark i det långa, dvs 8kr ish.

  2. Welsh Corgi skriver:

    Tack för blog och ideer. Har en tanke. Det går inte att vara med länge. Därför att ens edge och kunnande blir obsoleta/utdaterade. Jag tjänar mindre pengar idag därför att jag minns 92-93, 2000-2003, 2008-2009, 2015-2016. 2019-2020. Risk är så tydligt risk och inte potential. Det är lite knäppt men ens kunskaper, värderingsmodeller och förhållande till risk är så tydligt påverkade av när man kom in i marknaden.

    Kan man verkligen vara med i marknaden, framgångsrikt, länge. Jag går mot index och tror inte att det kan bli bättre.

    • GaStan skriver:

      Inte säker på att jag förstår vad du menar, men tänker du att din edge att skapa överavkastning går mot noll över tid, och till och med negativ? och därför bör man inte ens försöka, för det blir inte bra i slutändan

      Alltså rent matematiskt, om du stänger in 10, 100 eller 1000 pers i ett rum som handlar i en dag, vecka, månad eller år, och de är SAMTLIGA aktörer i marknaden, så kommer rent matematiskt hälften vara bättre och hälften vara sämre än snittet före transaktionskkostnader.

      I praktiken kan du ta den breda kategorin Globala aktiefonder, där lite mer än hälften går sämre än snittet (typ MSCI World) ett enskilt år, och efter avgifter så faller den siffran ner mot 70%. Så förväntansvärdet är att 30% av globalfonderna presterar bättre än index ett enskilt år. Problemet nästa år är att det inte är samma fonder som slår index igen. Så över tid är det mindre än 10% av globala aktiefonder som slår snittet (index). I media målar man gärna upp detta som att de är dåliga, men tyvärr är det bara matte. Nån måste vara bättre och nån måste vara sämre under en enskild period. Ta flera perioder och oddsen att nån ska vara bättre gång efter gång efter gång blir väldigt små.

      Gruppen av förvaltare borde inte skilja sig markant mot gruppen retail sparare. Det är ju samma typ av matte bakom.

      Vissa retail placerare har haft exceptionell avkastning senaste åren… och man får intrycket att det är många som det går bra för, men man får inte ha för kort utvärderingsperiod. Dvs man bör mäta över en hel börscykel, som omfattar både rally och krasch. Om man skulle göra en utvärdering idag så skulle jag nästan säga att man måste mäta sen 2007 fram till idag för att få en korrekt bild, och då kommer den stora majoriteten av retail vara som index eller klart sämre.

      • Östergren skriver:

        Retail är sämre än index inklusive utdelning (Avanza).
        Sen att vissa lyckats exceptionellt är lika naturligt som att majoriteten underpresterar (Avanza).

        Sen kan jag förstå Welsh frustration (om jag tyder honom rätt).
        Centralbanker och flöden sätter agendan på ett helt annat sätt än tidigare vilket gör forna tiders aktieanalys lätt obsolet.
        Den som inte tror mig kan titta på NIBE (ett företag jag verkligen alltid gillar).
        Lika mycket som jag gillar NIBE som företag lika ogillande är jag till dagens värdering som skapats av CB och flöden (ESG).

      • GaStan skriver:

        Bra ex med Nibe, instämmer verkligen.

        Min lösning på Nibe liknande papper följande två varianter:

        1, Titta på multiple mot 3års medelvärde. Dvs om man tar ex fwd Ev/Ebitda som en graf, och sen sätter 3yrs snitt, så kan man säga att aktien kan vara köpvärd när multiplen rör sig under sitt medelvärde. På det sättet blev jag intresserad i höstas på 55kr…. trots att värderingen i absoluta termer var uppåt väggarna. SÅlde igen på 75kr när den låg över medelvärdet.

        2, Handla den på långsiktig vinstförmåga.

        Dvs Nibe väntas ha 29,5mdr i Revenues i år 32mdr nästa år. Om 5 år 2026 så ger samma tillväxttakt 42mdr. Med en Ebitda% på c20% så ger det Ebitda 2026 på 20% X 42mdr…. dvs 8,4mdr. Där och då höftar jag att den kan värderas till 20X Ev/Ebitda…. dvs 20X8,4=168mdr.

        IDag ligger EV (justerat Börsvärde) på 164mdr…. så då är den ju inte köpvärd såklart, men när den stod i 55kr så var EV 100mdr och mot 168mdr så var det 68% uppsida på 5 år, dvs ca11% årlig uppsida. Det var attraktivt.

        Så trots att den handlades på 20X Ev/Ebitda när aktien stod i 55kr…. vilket kändes galet, så gick det att räkna hem!

        Så genom att kombinera 1 och 2 så tänker man annorlunda.

        Dock är det inte riskfritt… marknaden skulle ju helt plötsligt kunna börja tänka annorlunda kring värdering av tillväxt och kvalitetsbolag… dels för att centralbankerna ställer till det… och dels för att något kan hända med Nibe….

        Min poäng är att ge ett alternativt tänk…

        Det finns ju även ex på motsatsen… där ex vissa oljebolag handlas billigt som attans sett till multipel och utdelning, men om man gör som ovan kommer man fram till att det kanske inte är så attraktivt. Lite vilken syn man har på Energiomställningen etc

    • Östergren skriver:

      Sen måste man ju ställa sig frågan hur många duktiga traders (retail) det finns där ute.
      De är nog betydligt färre än vad man kan tro. De flesta fixar det inte utan blir tvungen att ta anställning, blogga eller podda för att dra in stålar via reklam/provision.

      • Matte skriver:

        Är det inte lite så att vi ofta glömmer tillgängligheten idag kontra igår? Att handelsplatser som Avanza tillsammans med socialmedia där haussarna blåser upp värderingar gör det svårt att se vi får det gamla helt igen? Just nu känns det iaf som fundamenta saknas helt i mycket där ute och det förvånar lite att sentimentet håller i sig trots tex bitcoin fallet.

      • GaStan skriver:

        jag vill ändå hävda att det finns en hel del fundamenta bakom…. dvs ex PE20 är samma som earningsyield 5% (1/20). Om riskfria räntan är 2% så får man ändå 3% påslag, vilket ur ett historiskt perspektiv är ganska fair. De flesta skulle sen säga att 2% är galet och i stor utsträckning påverkat av centralbanker. vilket är sant, MEN inflationen har också legat kring 1,5% senaste 10 åren. Tillväxten i Väst har också legat kring 2%. Så i en miljö där tillväxt och inflation är strukturellt låg, så kommer även räntorna att vara låga, och då kommer multiplarna alt annat vara högre. Å andra sidan så kan man inte förvänta sig för mycket vinsttillväxt i en sån miljö…. man kan båda ha kakan och äta den…. och låg vinsttillväxt motiverar lägre multiplar.

        Point being… klart vår ekonomi är påverkar av finans- och penningpolitik i större utsträckning än pre Lehman…. men det går ändå att föra ett visst fundamentalt resonemang kring situationen .

      • GaStan skriver:

        Det har gjorts många undersökningar på detta i USA…. och vid varje given tidpunkt finns det många framgångsrika traders…. men survival rate är låg. Dvs ungefär som med fonder, dvs varje år kan du konstatera att det finns en hel drös fonder/förvaltare som lyckats i sin förvaltning. Men om du väntar 10 år och sen tar en ny titt hur de levererat, så har inte de förvaltarna varit särskilt framgångsrika.

  3. Östergren skriver:

    Känner ingen som är kvar som fristående trader sedan 90-talet så det är en väldigt tuff bransch.

  4. Jocke skriver:

    Kanske off topic, men vet du har skrivit mkt om kalkylräntans koppling till både bostadsoblis och lånelöften. Nu har flera sänkt kalkylräntor från 7,5 till 6% nästan samtidigt. Förstår att det kommer driva lånelöften men har du nån kommentar till sänkningen och varför den kommer nu? Prispress och hårdare konkurrens väger tungt tänker jag.

    • GaStan skriver:

      Min tro är att vissa banker, ex Handelsbanken, försöker ta marknadsandelar. Det i sin tur handlar om att marginalerna på bolån har krympt och därmed vinsten, varpå man försöker öka volymen istället. Sen är det en balansgång mellan att lämna bort marginal och ta volym. Lämnar man bort för mycket marginal så finns risken att volymen inte kompenserar för detta. Detta gäller främst marknadsledare som ex Swedbank.

    • b2 skriver:

      Jag var inne på detta för några veckor/månader sedan. Självklart ökar priserna nu när man får låna mer pengar. Tidigare var det bara Danske och SBAB som körde med den av dem _antagna_ kalkylräntan på 6%. Nu är det fler banker som rättar in sig i ledet p g a de tappat marknadsandelar.
      Priserna fortsätter alltså upp ett tag till. Vilket egentligen inte är önskvärt. Möjligtvis toppar det våren/sommaren -22. Men det är mest min gissning.

      • GaStan skriver:

        Det här med att de ”officiella” kalkylräntorna är Bullshit.

        Beviset är att bostadspriserna svänger ganska exakt med bostadsobligationen. Hade de haft en fastspikad kalkylränta så rör sig lånelöftena endast med inkomsterna, och eftersom de står stilla, så hade även lånelöftena stått stilla.

        Att priserna har kunnat gå upp senaste året beror alltså på att köparna kunnat betala mer, vilket beror på att de har haft mer pengar, vilket beror på lånelöftena varit mer generösa, vilket beror på att kalkylräntan INTE varit fastspikad utan rört sig med allmänna ränteläget… dvs nedåt. Mer exakt bostadsobligationens tapp.

        Så när bankerna går ut och säger att de sänker kalkylräntan, ungefär som att den varit statisk länge, vilket den inte har, så handlar det mer om specifik bank säger ”vi förändrar våra ingående parametrar i kalkylräntan, så det blir mer förmånligt att låna, så att fler vänder sig till oss, så vi kan ta marknadsandelar.

        Kalkylräntan i lånelöftet, i praktiken, är för många banker:

        3m snittet av den bundna 5års bolånet (som har en exakt korrelation med 5åriga bostadsobligatinen) + ett marginalpåslag.

        Detta marginalpåslag sätter banken själv, och sänker man det, så innebär det att man beviljar större lån, och därmed får man fler kunder.

        Den andra faktorn är att kalkylräntan ställs i relation mot vad banken anser att man MAX kan avsätta i räntekostnader varje månad. Säg att man tjänar 30,000kr netto. Om en bank anser att man måste ha 20,000kr till att leva, så har man max 10,000 till räntor. Men även denna går ju att förändra. De kan ju säga att det räcker med 18,000, så vips har man 12,000kr. Detta beviljar också större lån.

      • Östergren skriver:

        Ja det är bullshit.
        Varit 6 procent länge hos SHB.
        Vad som sägs officiellt är en annan femma.

      • b2 skriver:

        Ok, en litet mer förklarande förklaring då. Självklart rör sig kalkylräntan med bostadsobligationen. Förenklat: obligation + luft emellan = kalkylräntan.

        Ifall banken plockar bort lite luft, så ökar lånelöftena. SBAB har gjort detta i två steg, vilket direkt slog på lånelöftena. Nu ges anekdoter att andra banker hakat på. Huruvida priser hakat på, ser vi ju nu frukterna av. Sen tickar såklart lönerna uppåt, speciellt nu då många byter jobb efter att ha suttit stilla i båten under coronan.

      • GaStan skriver:

        Haha luft var en bra beskrivning 😂…

      • b2 skriver:

        Hade varit intressant att ta del av de inofficiella sifforna för olika banker. Ifall bankerna kör med samma KALP summa så går det ju räkna ut för den flitige. Misstänker att Danske är mest generös faktiskt.

      • GaStan skriver:

        De som vill ta marknadsandelar är i regel generösa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.