Svag jobbsiffra —> Risk On

Fredagens jobbsiffra kom in på 235k i augusti mot väntat 728k och fg 1,053k (uppreviderat från 943k). Big Miss.

Självklart är det Delta som spökar, vilket alltså skapar frågor som ”hur länge kommer Delta pågå, hur omfattande blir konsekvenserna”. Men vissa hävdar att det kanske inte bara är Delta, utan att USA rullar in i en lugnare fas som inte är dopad av ex checkar och andra stimulanser. Det skulle betyda att även om Delta tynar bort så kanske inte jobben repar sig så mycket som man hoppas på….

All denna osäkerhet gör att sannolikheten för att FED ska annonsera tapering den 22 september är mycket liten. Men siffran är samtidigt inte så dålig att de kommer att avstå. Det krävs mer än så. Alltså måste vi kalkylera efter ett beslut på mötet efter, den 3 november.

Tittar man på börserna så handlades dem rätt oförändrat, och det är svårt att dra några slutsatser, men tittar jag på kombinationen av dollar/räntan/Vix så skulle jag säga att reaktionen var hyfsat Risk ON. En siffra upp mot miljonen hade varit negativt för marknaden för då hade man befarat att FED är behind the curve, men även en negativ jobbsiffra hade varit negativ för då hade man inte tagit Delta så lättvindigt som man gör nu. Detta var liksom mitt i mellan.

Mot bakgrund av detta tror jag börserna är på väg att fullfölja sitt toppbygge. Jag siktar fortsatt på 4600ish för SPX, och sen korrektion under Q4.

Men hur bra eller dåligt är 235k nya jobb? Om vi kör min rule of thumb snurra så är 235k nya jobb 2,820m i årstakt, vilket är en sysselsättningsökning på nästan 2%…. vilket kräver en ekonomiskt tillväxt på c3%. Dvs den här siffran motsvarar en ekonomi som växer med 3%, vilket får anses som ganska okej och väl i linje med ”post Lehman pre Covid” perioden. Dvs när USA går in i en mer vanlig konjunktur, så är det denna typen av jobbsiffror vi kan vänta oss. 235k är alltså ur ett historiskt perspektiv ingen dålig siffra. Tvärtom.

Problemet är om det ”bara” skapas 235k jobb i månaden så kommer det ta ca 24 månader att nå full sysselsättning, om man utgår från de 6 miljoner amerikaner som är arbetslösa idag jämfört med pre covid. Det skulle betyda att det kommer att ta mer än 2 år för lönerna att börja lyfta, och ännu längre för att nå strukturell inflation…. och därmed är hela räntehöjar caset a la 2023 äventyrat. Vilket alltså innebär att räntorna INTE alls kommer att stiga särskilt mycket närmaste 2 åren. Detta Trots tapering av QE. Marknaden, och jag, har ju räknat med att de här 6 miljoner jobben ska tillsättas närmaste 6-12 månaderna, och därefter kommer löner, inflation och räntehöjningar under 2023. Detta är fortsatt base case, men bara så att man förstår vad det innebär att Amerikansk ekonomi skapar 235 nya jobb i månaden istället för 735k going forward.

ISM Non-Mfg kom in på 61,7 mot väntat 61,6 och fg 64,1. Inte så tokigt ändå kan jag tycka. Om nu Delta och uteblivna checkar, och 235k nya jobb, är så dåligt så tycker jag inte det står i paritet med den här siffran. Det bådar gott. Employment faktor är viktig, det är här jobben skapas i ekonomin, kom in på 53,7 mot fg 53,8. Även det är ganska uppmuntrande givet jobbsiffran.

Systersiffran US Markit Services PMI kom in på 55,1 mot flash 55,2 och fg 59,9. Man kan tänka att den här siffran är sämre, men faktum är att den säger lite samma sak. Det är en spread mellan ISM och PMI på c5. Så när ISM ovan gick från 64,1 till 61,7 så är det ungefär samma sak som 59,9 till 55,1.

Vad jag försöker säga är att om någon nu är rädd att jobb och tillväxt håller på att få pyspunka, så borde ISM och PMI från service sektorn tappa mer än de gjort. Det pekar på att det kommer att hyfsa till sig när Delta släpper greppet. Sen kanske inte jag tror på 1m jobb i månaden i en check-fri värld, men kanske 500k+…..

Från Europa kom Services in ganska starkt. Men de är också lagging, så jag tillskriver inte det för stor betydelse. Från Kina kom Caixis Services in på 46,7 mot fg 54,9. Delta och låg andel av vaccinerade spökar här såklart. Det är lite scary faktiskt.

På datafronten ser det ut att bli en lugn vecka. Lite beige book och ECB.

Have a nice one!

————

Två viktiga superkrafter att ha i bakhuvudet. Nettoutbud av obligationer och realräntan, inför nästa år.

Nu har vi långränta i USA på c1,3% och inflation på nästan 4%. Det är en realränta på -3%. Om ett år tror jag långräntan harvar runt 2% och inflationen kommit ner till 2%. Det är 0% realränta. Den realränteuppgången kommer göra aktier oattraktiva och obligationer attraktiva, och ligga till grund för en större sättning nästa år.

Att obligationerna inte går högre än 2% tror jag dels beror på att korträntorna är ankrade på låga nivåer till följd av FEDs nollränta, att det finns ett köpintresse kring oblisar när realräntan är 0 istället för -3%, och för att trots att FED kör tapering av QE (dvs minskar på sina köp) så är det troligt med en mer balanserad budget av Biden vilket alltså innebär mindre nyförsäljning av bonds av US Treasury. Detta gör att utbudet går ner, priset upp, räntan ner…. alltså räntan sjunker inte, men den stiger inte så mycket som befarat. 2%ish är rimligt.

Om man tänker sig att Aktieriskpremien borde ligga kring 3-4% i ett normaltillstånd så innebär det earningsyield på 5-6% vid ett ränteläge på 2%. Det innebär PE 18-20. Sen får vi ser vad vinsterna trillar in på…. men visst finns det en nedsida nästa år när hela Covid mars 2020 rörelsen är avklarad. Där är vi inte ännu…. men bara så man förstår dynamiken bakom. Blir vinsten 200usd eller 220usd? Vet ej. PE 18 på 200 ger target 3,600 för SPX. PE20 på 220 ger 4,400. Och allt därimellan…..

Men kartan är fortsatt, topp här och nu…. korrektion under Q4…. botten och vändning upp och nya toppar under 1H22. Sen större sättning. Men vi tar ett steg i taget.

Just nu tittar marknaden på 220 i vinst och 1,3% ränta. I en hausse kan sentimentet ta aktieriskpremien under 3%. Det ger target ÖVER 5,000. Det är inte förrän 220 börjar ifrågasättas, räntan börjar röra sig uppåt och inflationen vänder ner som den kalkylen börjar vackla. OMXs30 kan nå 2,850 nästa vår!!!!

Ha det fint!

—-

Fick en fråga om jag kunde härleda min förväntan om att Svenska bostadspriser ska ner 5-7% nästa år, och ytterligare lika mycket året efter.

Jag tror en Amerikanska 10 åring är på väg från c1,3 till 2,0%. Under samma resa stiger en US 5 åring från 0,80 till 1,3%. Med viss fördröjning stiger en Svensk 5 åring från -0,1 till +0,4…. och detta innebär att en Svensk 5 årig bostadsobligation kan nå c1%. Givet att den gör det, så kommer alltså kalkylräntorna i lånelöftena förändras på ett sätt som drar ner lånelöftena, och som i sin tur gör att prisbilden pressas ner med 10-15% i genomsnitt.

Uteblir den här ränteuppgången…. vilket kan hända om FED skrotar Tapering planerna helt, eller konjunkturen vänder ner och går riktigt svagt… dvs tvärtom dagens bild…. Ja då uteblir prisnedgången på svenska bostäder.

Enkelt va!

—————-

Jag tror närmaste tiden är kritisk… nästa onsdag inflation fr USA med potential att överraska, tripple witching på fredag, och FED möte onsdagen veckan därpå…. och vad beträffar sjukhussängarna i USA så skulle man kunna tolka det som vi sett toppen…

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till Svag jobbsiffra —> Risk On

  1. Andreas skriver:

    Kan det inte ha att göra med att de flesta amerikaner hade semester i augusti och många tar lite extra ledigt och väntar till september istället?

  2. An Annan Fredde skriver:

    Hur ser du på utspelen från ECB om ”oro” kring hög inflation och nedtrappning av PEPP?

    • GaStan skriver:

      med en axelryckning… Europa har repat sig men har långt kvar till både tajt arbetsmarknad och full kapacitet. Inflationstrycket är inte nåt att bråka om.

      Sen tror jag att en Europeisk 10åringen kan gå mot +0,5% istället för som idag -0,3%. Men det är bara ett hälsotecken.

      Problemet med Europa är att tillväxten kommer vara strukturellt låg närmaste åren relativt omvärlden, men det handlar mycket om strukturella problem, som är svårlösta.

  3. Märta skriver:

    Hej,

    ”Den realränteuppgången kommer göra aktier oattraktiva och obligationer attraktiva, och ligga till grund för en större sättning nästa år.”
    På vilket sätt gör realränteuppgången obligationer attraktiva?

    • GaStan skriver:

      Om du får 1% ränta på en obligation samtidigt som priserna stiger med 4% så blir du realt 3% fattigare det året, och vill då inte äga obligationen, utan väljer motsatsen, dvs aktier.

      Om du får 2% ränta, och inflationen samtidigt ”bara” är 2% så blir du inte realt lika fattig det året, och därför har attraktionskraften ökat att istället äga obligationen…. och således säljer du hellre aktier allt annat lika.

      Men du ha rätt i att när räntan stiger fr 1,3% till 2% så faller priset på obligationen… och det gör den oattraktiv. Det är NÄR räntan ligger på 2% som den blir intressant…. Särskilt intressant om inflationstrycket är mindre vid denna tidpunkt.

      • Märta skriver:

        Okej tack för bra svar. Så utifrån att realräntan ökar, aktiemarknaden går ner, obligationer är inte intressant (än) hur ska man bäst positionera sig?

      • GaStan skriver:

        I Aktier, men risk/reward är inte så bra här och nu, så man bör justera risknivån i portföljen efter detta. Men sett på 12m sikt absolut aktier.

        Resten av pengarna i cash alternativt någon hedgefond som uppvisat låg korrelation med marknaden och jämn avkastning till låg risk.

  4. anders skriver:

    Varför är 10 års räntan lägre i tyskland än i italien och Spannien?

  5. Danne skriver:

    När du säger att nästa veckas inflation kan överraska, menar du till det negativa eller positiva? Vad är bra respektive dåligt för börsen? För i dessa tider är allting förvirrande 🙂

    • GaStan skriver:

      Haha jag gjorde en överslagsberäkning i våras och kom fram till att just augusti siffran har chans att komma in rätt lågt.. av ren baseffekt YoY, och om den gör det skulle marknaden reagera positivt för att den sänker tapering fear… vilket den egentligen inte gör för Fed, men reaktionen kanske ändå blir positiv…. Men som sagt.. läs inte in för mycket i detta.. tror trots allt att man ska ta ner risken något nu!!!

  6. Martin skriver:

    Hur ser du på risken på inflation pga komponent/råmaterial-brister.
    Nu ser vi en ganska snabbt prisuppgång för komponenter och material i industrin. Den borde väl vara inflationsdrivande? Det är ju tom brist på Coca-Cola burkar i affärerna pga aluminiumbrist. Nya bilar har 12 mån leveranstid mm.

    • GaStan skriver:

      Utbudssidan kan inte driva inflation strukturellt. Om demand sidan inte hänger med så kommer det säljas mindre i volym och då faller till slut priserna tillbaka.

      Det du beskriver kommer mean reverta över tid… även om det inte är helt okomplicerat.

      Ofta är det supply som ökar när priserna är höga, och så faller priset tillbaka… nu kommer det vara demand som mattas istället, och på så sätt balansera priset

      • Martin skriver:

        Ok, toppen tack. Så detta kommer snarast att verka tillväxtbegränsande då i viss sektorer?

      • Mattias skriver:

        Som It-konsult märker vi tydligt av bristen på komponenter, leverans på Datorer,Accesspunkter brandväggar osv ligger ofta i Q1, Q2 nästa år. Min känsla är även att detta börjar spinna över på konsulttjänsterna vi säljer, eftersom det inte finns någon hårdvara som ska installerar och konfigureras blir även konsulterna stående i väntan. Tänker att it branchen kanske är värst men om samma problem finns i andra brancher känns det som risken för besvikelse i vinst estimaten Q4, Q1 kan vara stor… bara min egna lilla spaning.

  7. Martin skriver:

    Tack för alla intressants inlägg! Undrar om ditt sista resonemang där, om prisnedgång på bostäder. Varför påverkar en ränteuppgång i bostadsobligationen lånelöftets storlek? Jag trodde att bankens KALP bara innehöll en hög fast worst case scenario-bolåneränta (typ 7 %) som inte förändras, så själva lånelöftets storlek borde inte förändras, eller? Förstår att bankens upplåningskostnader ökar och att det kan leda till en ökning av bolåneräntan, vilket i sin tur kan leda till minskade bostadspriser. Detta är ju en annan mekanism dock.

    • GaStan skriver:

      Det är faktiskt inte en annan mekanism, utan de är tajt sammanflätade. Men vanliga dödliga vet inte om detta…

      Beviset är helt enkelt att utlåningem rör sig med räntan.

      Hade det varit statiskt hade priserna stått stilla.

      • Martin skriver:

        Hmm… Säg tex att jag får 5 msek i lånelöfte idag hos min bank. Sen höjs räntan på bostadsobligationen för banken, då har jag fortfarande 5 msek i lånelöfte vid en ny ansökan om bolån väl (allt annat lika)?

      • GaStan skriver:

        Om du får ett lånelöfte idag så gäller det under en tid. Men om du kommer efter den tidsfristen har löpt ut så gör de en ny körning. Har då bostadsoblisen rört sig väsentligt sedan sist så får du låna ett annat belopp.

  8. Martin skriver:

    Du skriver i blogginlägget: ”….så kommer alltså kalkylräntorna i lånelöftena förändras på ett sätt som drar ner lånelöftena”. Min poäng är att kalkylränta i KALP:en inte nödvändigtvis ändras, väl? Man ser ibland nyheter om att nu har bank xx lägsta stresstesträntan om x %, vilket jag tolkar som en fast maxränta som hushållen ska klara i ett simulerat scenario. Sen är jag med på ditt resonemang om att det finns ett samband mellan bostadsobligation och utlåning, men det kanske inte är ett samband med just lånelöftet? Det kan ju vara supply/demand-effekt där bostadsköpare inte vill betala den högre räntekostnaden som banken nu kräver när dess upplåningskostnader ökat och därför väljer att inte maxa lånelöftet. Alternativt en effekt av ökat utbud p.g.a. fler försäljningar när vissa inte kan bo kvar p.g.a. ökade räntekostnader.

    Detta är kanske lite väl mycket detaljfrågor, men om du orkar får du gärna svara för jag är genuint nyfiken 🙂

    • GaStan skriver:

      Det är tyvärr så att bostadsobligationen har in direkt inverkan på kalkylräntan i KALP. Kalkylräntan bestäms genom den 5åriga bundna bolåneräntan plus ett fast påslag. Men det är bostadsobligationen som bestämmer var 5 års lånet ligger på. Så indirekt bestämmer obligationsräntan storleken på lånelöftet.

      De andra faktorerna som du nämner har också inverkan, men jag skulle säga att obligationen i kombination med inkomster bestämmer 90% av prisbilden på bostäder.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.