Sverige ar en unik outsider i den globala kontexten. inte undra pa att Ingves och Borg intar en forsiktig hallning… fragan ar om det haller i sig eller att vi sallar oss till det europeiska ledet nasta ar?

tongangarna ar positiva har i prag, bortsett fran mitt samtal med Nouriel Roubini, Dr Doom, som inte badar gott om varldsekonomin. Stallde tre fragor till Roubini Bjornen:

1, Net Debt/Equity bland amerikanska bolag ar rekord lagt, de kan nyanstalla och satsa pa cap ex om de vill. Spelar detta nagon roll i ditt Bjorn scenario?

Svaret blev kort att ser de ingen slutkunds efterfragan sa kommer de inte heller att satsa!!!

2, Alla pratar om the big and growing pile of debt is too BIG. Men vi pratar lite om att Servicing costs of Debt (typ rantekostnaderna) ar lagre an de var 2007 nar vi hade betydligt mindre debt. Spelar det nagon roll? Hans svar va att det inte spelar nagon roll sa lange som hushall och stat amorterar istallet for konsumerar de nya cash overskotten

3, Alla pratar om den overbelanade deprimerade US Consumern. Men mycket pekar pa att det ar konsumtions svaga grupper som mist jobbet och har loan/value over 1. Fortfarande har 90% jobben kvar, deras disp inkomst har okat efter rantekostnader ar dragna, och de flesta har loan/value under 1. Spelar detta nagon roll? Hans svar var att aven rika och solventa manniskor blir depressed om miljon runt omkring ar depressed. Trots att det inte behover vara det…

Sa svarar alltsa en riktit BJORN….. jag haller med till viss del, men inte fullt ut!

Saxat fran Penser,

Sverige : Några BNP-reflektioner

Som tidigare påpekats ökade BNP med 6,9 procent mellan tredje kvartalet 2009 och tredje kvartalet 2010. Det är den största ökningen (mellan två kvartal på årsbasis) sedan SCB började redovisa kvartalsräkenskaper 1970. Troligen var dock BNP-ökningen större något kvartal 1964, eftersom BNP ökade med 6,8 procent mellan helåren 1963 och 1964.

Jämfört med övriga OECD-länder är den svenska tillväxten mycket hög. Jämfört med tredje kvartalet 2009 ökade BNP i EU-länderna med i genomsnitt 2,1 procent, i USA med 3,2 procent och i Japan med 4,4 procent. I genomsnitt uppskattas BNP ökat med ca 3 procent inom OECD-området. Den svenska BNP-tillväxten var således nästan 4 procentenheter högre eller mer än dubbelt så hög som inom OECD. Det innebär t roligen att vi klättrar någon eller några pinnar på den s.k. välståndsligan-

Mellan andra och tredje kvartalet 2010 ökade BNP i Sverige med 2,1 procent. Om man räknar upp det till årstakt (på det sätt som USA redovisar sina BNP-utfall) så motsvarar det en BNP-tillväxt på 8,7 procent. Motsvarande BNP-tillväxt i EU var 1,6 procent, i USA 2,5 procent och i Japan 3,9 procent. I genomsnitt uppskattas BNP-tillväxten inom OECD-området till ca 2,5 procent. Mätt på detta sätt så var således den svenska BNP-tillväxten ca 5 procentenheter eller tre gånger så hög som inom OECD.

Trots att den svenska tillväxten tagit fart så ligger BNP-nivån fortfarande drygt 1 procentenhet under toppnivån fjärde kvartalet 2007. Delvis förklaras den relativt starka tillväxten i Sverige under de senaste kvartalen av att BNP sjönk mer än i omvärlden under finanskrisen 2009.

Den extremt kraftiga produktivitetsökningen inom tillverkningsindustrin är anmärkningsvärd. Mellan tredje kvartalen 2009 och 2010 ökade produktionen inom tillverkningsindustrin med 18,2 procent medan antalet arbetade timmar endast ökade med 2,3 procent. Arbetsproduktiviteten ökade således med 15,5 procent. Eftersom timlönerna inom industrin endast ökade med ca 2 procent under den här peroden så har arbetsktraftskostnaderna per producerad enhet (ULC = Unit Labor Cost) minskat med nästan 12 procent. Detta torde förklara en s tor del av den goda vinstutvecklingen inom svensk industri det senaste året.

Trots att lönesumman ökade med 3,3 procent så ökade endast hushållens disponibla inkomster med 1,6 procent i löpande pris. Med andra ord så har summan av skatter, transfereringar, företagarinkomster och räntenetto dragit ned hushållens inkomster med 1,7 procentenheter. Med tanke på jobbskatteavdraget och en del andra skattesänkningar och utgiftsökningar så verkar det minst sagt märkligt. Eller har finanspolitiken verkligen varit åtstramande valåret 2010?

———————–

Irland ar avklarad, aven om det tycks finnas en del fragetecken

Portugal nasta? vem bryr sig

Spanien, aj den gor ont

——————–

Amerikanska delstater, gammalt problem. har inte hunnit bilda mig nagon uppfattning riktigt. Kan vara en Black Swan 2011/2012?

———————–

Kina baisse…. Visst de maste transformeras FRAN ett ensidigt industrisamhalle dar tillvaxt drivs av (I)nvesteringar… till ett samhalle som drivs att inhemsk (k)onsumtion och jobbskapande i service sektorn (som ett komplement till nuvarande export/investeringsmaskin) JA, tillvaxten kan i den har overgangsfasen vara lite lagre kanske… men detta ar ett problem of success och inte som Irland, problem of failure. Jag ar inte orolig. En Kinesisk fastighetsbubbla som kraschar kan daremot fa riktigt trist konsekvenser… men dar ar vi inte an!!!
———————
Annars ar det vart att notera att trots Dollarn forstarkningen, till nivaer som gallde i mitten pa september, handlas aktier inte langt fran topparna. Om S&P500 handlats i niva med USD/EUR skulle vi vara pa 1130-1140 nu!!!

Vad hander med dollar korrelationen? Rekyl runt hornet for SPX target 1130-1140… eller dags for dollarn att ateruppta sin depreciating trend… och darmed fortsatt ASSET inflation, och BORS uppgang?

Veckans ISM och sysselsattning kan vara avgorande!!!! Datan som kommit in hittills ar inte fyskam!!

————————