Jänkarna har inte varit så happy på 16 år

Trump skrivs ner i media och på sociala medier men tittar man på Consumer Confidence som mäts genom Conference Board och Michigan så är de amerikanska hushållen gladare och mer positiva än på mycket länge.

Consumer Boards Consumer Confidence kom igår in på 125,6 mot väntat 114,0 och fg 116,1, som var uppreviderat från 114,8… otroligt bra!!!

Ser man till hushållens optimism så borde privatkonsumtion och detaljhandel ta ett rejält kliv uppåt de närmaste halvåret. Givet att Hushållens konsumtion står för nästan 70% av BNP så borde det inte vara några problem för tillväxten att leta sig upp mot 3% i år. Konsensus bland analytikerna är att USA ska växa med ca 2,3%. Så visst finns det revideringspotential om det visar sig att de har fel. Revideras tillväxten upp så brukar även vinsterna göra det, vilket i sig är kursdrivande. Men de får förmodligen rätt om sentimentsindikatorerna består av stora delar luft…

Det man undrar är ju naturligtvis hur mycket som handlar om tron på Trump, och hur mycket som handlar om att ekonomin i grunden är stark? Dvs om Clinton hade vunnit, var hade vi varit då? Om det inte hade varit nåt Val överhuvudtaget, var hade vi varit då? Frågorna är viktiga för att handlar det mesta om Trumpism så finns det ju en risk för besvikelser och därmed finns det luft i sentimentssiffrorna. Men om det till stor del handlar om en stark ekonomi relativt oberoende av Trump, då finns det mycket mer body i siffrorna…

På fredag kommer Core PCE och Michigan från USA, samt PMI från Kina. På måndag kommer PMIs från resten av världen.

Så länge som 1560 håller på OMX så tror jag det finns goda chanser att vi fortsätter upp trots att börsen inte är attraktiv.

Läste ni intervjun med ”stjärnförvaltarna”?

http://www.di.se/nyheter/fyra-mest-framgangsrika-forvaltarna-sverige-har-grymt-bra-bolag/

Ganska underhållande. De är skickliga helt klart….. vad jag inte kan förstå är hur de kan sova gott om natten när de tvingas investera i bolag även under tider när de inte hittar bolag som är attraktivt prissatta. Adam och Gustaf säger att det finns alltid attraktivt värderade bolag att hitta. Sant! Men kanske inte för att fylla en hel portfölj? Jag förstår resonemanget kring att market tajming är döfött. Jag håller ju med om det. Men jag pratar om att sitta med minst 90% aktier när man tycker att marknaden är dyr och man får squezza analysen för att hitta diskrepans mellan värde och pris. Något jag vet att de är skickliga på. Det måste kännas trist.

ps. May sa tack och hej till EU idag. Nu blir det förhandlingar i två år. Sen får vi se var det landar. Brexit har enligt mig ingen bäring på börserna. Marknaden verkar dela min syn!!!

Allianspartierna börjar ladda sina bössor…. Hallå! Det är val om 1,5 år. Jag ser det som att valrörelsen har börjat nu…. kommer bli spännande, men sicken soppa det är!!!!!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Får makro för lite cred?

Trump vann valet oväntat, och marknaden var inställd på Baisse, men det blev precis tvärtom! Det blev hausse för att makroindikatorerna var starka. Bättre tider stundar och med det potentiellt bättre vinster, och med högre kurser, allt annat lika.

Men var det verkligen Trumps förtjänst att makro är så stark? Det kan vi tvista om länge utan få fram ett svar, då vi aldrig kan veta hur makro hade betett sig med Clinton vid rodret. Det enda jag kan konstatera är att Pmi´s, surpriseindex etc vände upp redan i september. Börsen däremot gick knaggligt ända fram till valet pga att man var rädd för osäkerheten. Hade det INTE varit val att marknaden troligtvis varit mer korrelerad med den starka makron. När valet var över, så kan man faktiskt hävda att marknaden gjorde en Catch-up mot makro. Därmed kittlar tanken att det inte spelar någon roll vem som vunnit, bara att osäkerhetsmomentet var över.

Sen kan man fundera på om Makro har fortsatt att komma in starkt pga marknadens syn på Trumps politik. Eller är den amerikanska ekonomin i grunden stark, så makro hade utvecklats precis som den gjort alldeles oavsett vad Trump säger och gör?

Börsveckan inleds med en sur börs. Anledningen sägs vara att Trump inte lyckades få genom sin hälsovårdsreform i kongressen. Tolkningen är att ”får han inte genom den, så kanske han inte får igenom något annat heller”, och därmed är alla hans löften ihåliga. OM makro har dirivits upp, eller på, av Trump så finns det därför en betydande nedsida i supriseindex etc om han inte levererar. Viker dem, så viker börsen. Var så säker! Å andra sidan kan vi inte vara helt hundra på att Trump och marknadens syn på hans politik, verkligen är den stora faktorn. Kanske är ekonomin i sig stark, efter att tidigare haft problem med en stark dollar, och ett svagt oljepris, så orkar nu ekonomin accelerera utan de här problemen? Eller är det en mix av både Trump och Styrkan i ekonomin? Svårt att säga!!!

Det som jag tycker är slående är att i fredags kom ju även att Preliminära PMIs från USA och Europa. Europa var super starka, medan USAs inte var det. Spreden mellan dem brukar få genom slag på räntor och valutor, som i sin tur påverkar börsen. Men nu skyller man allt på Trump. Dvs fallande räntor och svag dollar är Trumps fel. Jag är inte så säker faktiskt. Jag tror en stor del förklaras just av makrodatan, och den Amerikanska PMI siffran som kom i fredags baseras på en undersökning som inte fångar upp stöket i kongressen! Låt säga att datan från Europa tvärtom hade varit dassig, och den från Usa varit grymt bra. Hade börsnedgången uteblivit idag?  Det kan vi aldrig veta men tanken kittlar. Sen är det klart att man måste fråga sig, ”kan Trumps misslyckanden skapa en situation där inköpscheferna blir oroliga och svarar/agerar därefter?”

Jag tror vi överskattar politiken och underskattar makro. Om en vecka kommer ISM. Den har länge varit väsentligt bättre än ex US PMI. Frågan är vilken data som leder bäst. Börjar ISM falla så lär börsen få det tufft att gå norr om 1,600. Även jobbsiffran är viktig ur det avseendet. Jobbsiffran är laggande, men det är också den viktigaste av de ”hårda” siffrora…. då det är sysselsättning och löner i kombination som sätter taket för köpkraften, och därmed tillväxten, i den amerikanska ekonomin.

Tyska IFO kom precis. 112,3 mot väntat 111,1 och fg 111,0. Otroligt starkt, och det är inte omöjligt att Euron stärks vidare av detta, då marknaden inser att blir ekonomin så stark som man kan hoppas på senare i år, så är det inte troligt att Draghi kommer vara lika expansiv i sin penningpolitik i höst. Det kan ni skriva upp!!!!

Många talar lyriskt om den Svenska högkonjunkturen. Visst har Svensk konjunktur varit stark relativt Europa de senaste åren…. främst tack vare låga räntor, vilket frigjort pengar som hushållen normalt sett vikt åt räntekostnader, men nu konsumerat upp. Men jag är inte så imponerad ur ett historiskt perspektiv.

Nedan chart visar vinstutvecklingen för svenska börsen. Vill rikta ett särskilt tack till Peter Malmqvist på Remium som jag lånat den av.

Faktum är att vinsttillväxten sedan 2007, som var senaste konjunkturtoppen, är riktigt klen. Nu påverkas den här av att många stora exportbolag tar stor plats på börsen, och med tanke på att världskonjunkturen globalt, både i nominella som reala termer, har varit klen, så har även deras intjäning varit det. Men ändå liksom!!!

Faktum är att tittar du på Svensk nominell tillväxt, löneutveckling och jobbskapande sedan 2007 så uppvisar de också en trend som VIDA understiger historiska högkonjunkturer. Inte ens sedan 2015, då det ändå varit väsentligt bättre än under 2007-2014, så matchar siffrorna med dess historiska motsvarighet. Detta kan man ju fundera på när folk säger att vi står på toppen av toppen. Det kanske vi gör, men ur en historisk jämförelse så haltar siffrorna.

Ännu  ett chart som fångade mitt intresse kom från IG Markets och Erik Hansén. Tusen TACK

Sist det bildades en spread var i början av 2015. Det var under rallyt som drev upp värderingarna. Samtidigt skulle de negativa effekterna av den starka dollarn gör sig efter sommaren. Vilket då visade att räntemarknaden var smartare än aktiemarknaden.

Nu börjar det bildas en spread igen, och frågan man ställer sig är om multiplarna ska pysa ihop eller räntemarknaden som ska förändras? Jag vill beskriva två scenarior:

1, Viker PMIs ner sig kraftigt framöver, samtidigt som även surpriseindex gör det, dvs de sjunker mer än väntat, så tror vi kan få en ganska rejäl RISK off miljö i marknaden. Detta gör att multiplarna kommer anpassa sig efter 10-2 kurvan ovan. Detta skulle potentiellt kunna vara kopplad till Trump, men inte nödvändigtvis.

2, Ska multiplarna ligga kvar på de här nivåerna så borde 10yrs-2yrs kurvan göra ett hopp upp mot 200punkter. Går det?

Ni som följt mig ett tid vet att jag tror att FED ska höja till 1,50%, och ECB kommer hänga på under nästa år från 0 till 1,0%. Deras agerande kommer få Ingves att gå från -0,5% till +0,5%.

Om Riksbankens styrränta är +0,5% så bör 2-åringen ligga på ca 1%, och 10-åringen på ca 2%. Idag ligger de på -0,6% samt +0,6%. Skillnad ca 120 punkter som kurvan ovan visar.

NÄR marknaden börjar inse att Ingves faktiskt tänker höja, så drar långräntorna först. Min tes är att 10-åringen drar från +0,6% till 2,0%. En ganska rejäl ökning med 140 punkter. För att 10-2 kurvan ska bli 200 ovan, så bör 2-åringen gå mot 0% då 2,0-0,0=200punkter. Alltså bör 2-åringen gå från dagens -0,6% till 0%. En uppgång på 60 punkter. Får vi den här utvecklingen så är det i regel bra för börsen. Det är först i nästa skede när 2-åringen går från 0% till 1%, samtidigt som 10-åringen står stilla, som det är negativt för börsen.

Att 2-åringen drar från -0,6% till 0% är samma sak som att marknaden börjar prisa in 1-2 höjningar. Vilket är fullt rimligt i höst. Särskilt om september mötet skulle markera slutet på QE.

Det ska rinna en del vatten under bron fram tills dess….. men det är ett scenario att ha i bakhuvudet.

En vän till mig frågade: ”Om du tror att börsen kan nå 1900-2000 som ett led i våg 5… går det att räkna hem fundamentalt?”.

Njae, egentligen går det.

Marknaden väntar sig att OMX30 bolagen ska tjäna 97 indexkronor i år, och 103 kr nästa år. Därmed handlas OMX30 till PE 16 i år och PE 15 nästa. Låt säga att vinsten i år blir 100 kr och 110 kr nästa. Då kan man tänka sig att de skapas en del Eufori.

Om man tar PE 18 och multiplicerar med 110 så får man 1,980. Alltså inte omöjligt. Men det är peak valuation, till peak profits…. samtidigt som räntorna stiger. Vad händer om det blir recession och vinsterna blir 80kr under 2019….. samtidigt som räntorna är högre.

Uppgångar skapar förutsättningar för krascher, krascher skapar förutsättningar för uppgångar. Både på börsen och i konjunkturen.

Trevlig vecka!!!!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fredag och PMIs

Rune Andersson är en av få svenska investerare som jag verkligen ser upp till. Han om någon är vår Warren Buffet. Han har aldrig någon uppfattning om hur börsen ska gå. Han analyserar bolag, och bildar sig en uppfattning om det finns en diskrepans mellan värde och pris.  Det är därför som han ofta köper när andra är oroliga och säljer. Han verkar inte påverkas av marknaden, han ser bara marknaden som en prisställare. Sen är det upp till honom att bilda sig en uppfattning om underliggande värden. Nu har han sålt allt vilket handlar om att priserna vida överstiger värdena. Det är han inte ensam om att tycka. Det tycker jag också, och har tyckt ett tag.

http://www.di.se/nyheter/nestorn-rune-andersson-har-salt-allt/

Men lika skicklig som han är på att identifiera skillnader mellan pris och värde, lika dålig är han på marknadstajming. Så till alla er som tänker, Oj nu är det fara och färde för nu ska det gå ner. Ni har fått allt om bakfoten. Han säger inte att det ska gå ner, han säger att priserna vida överstiger de långsiktiga värdena. Det är viss skillnad.

Missförstå mig inte. Det kan vända ner idag, och sen falla i ett år med 50%. Men det är inte så troligt. Någon gång kommer det göra det. Men det är inte så troligt att Rune lyckas tajma det. Det är inte det han försöker göra heller.

I slutet av en börscykel, det vi kallar 5e och sista vågen, kännetecknas just av att skickliga investerare och fundamentalister missar den. Att de i slutet av våg 5 är rejält förödmjukade. Att massan skrattar åt dem. Idag är det ingen som skrattar åt Rune, tvärtom är det många som nickar instämmande. Det i sig bekräftar nästan att det ska fortsätta upp.

Sen brukar fundamentalisterna också få lite på tafsen i våg 5. De underskattar nämligen vinsterna som oftast är som starkast i slutet av en konjunkturcykel. Se hur det var senast i Sverige. Vinsterna toppade 2008. Börsen toppade ur sommaren 2007. 2009 var det recession. Så det är ganska troligt att Rune mfl ligger lite lågt i sina vinstestimat, men precis som han säger. Vi är i slutet av en konjunkturcykel…. är det dem här vinstnivåerna man ska utgå från? Det är det ju inte. I praktiken funkar våg 5 så att det är stark konjunktur, men pålästa börsskeptiker finns det gott om. När sen vinsterna kommer in starkare än väntat, så dömer man ut börsskeptikern med motivationen att ”Va! Ser de inte att vinsterna stiger och allt ser sjukt bra ut?”. Därutöver får man den sista spinnen på värderingarna.

I just den här börscykeln tror jag att optimismen kommer födas ur att ”alla har varit rädda för höga räntor. Det är logiskt då alla vet hur mycket lån som tagits, och alla fått höra att uppgången varit räntedriven”. När sen räntorna stiger, men bolagen och dess vinsttillväxt ser ut att inte påverkas av ränteuppgången, samtidigt som ekonomin är stark. Då släpper den rädslan och alla vill köpa risk. Det är då vi tappar verklighetsförankringen och 5e vågen inträffar. Men det är också den sista resan, inför att högre räntor och högre löner lyfter bolagens kostnader, och när det till slut vänder ner så kollapsar vinsterna. Samtidigt har räntorna letat sig upp till höga nivåer vilket sabbar de uppskruvade multiplarna. Allt går väldigt fort och kraschen tar fart! Många som sitter i marknaden, missar att sälja i den första sättningen och tänker att vid nästa uppställ säljer jag. Konjunkturen är ju fortsatt stark, liksom vinsterna. Läget när de ska sälja kommer aldrig och de följer med ner. Rune sitter på sina pengar och kommer vara köpare längst nere, när de som sitter på stora förluster säljer för att ”rädda vad som räddas kan”. Konklusionen är att sådana som Rune missar oftast den euforiska 5e vågen, men de har cash att handla för när det har kraschat!

Som jag sagt tidigare, jag tror det finns goda chanser att OMX kan nå 1900-2000 inom 18 månader. Men jag tror börsen kan halveras inom 36 månader. Jag tror på lågkonjunktur under 2018/2019. Främsta orsaken är högre räntor. Det är dagens och kommande högkonjunktur som kommer driva upp räntorna. Det är också kraftigt sänkta räntor som kommer lyfta oss ur lågkonjunkturen i ett senare skede.

Jag ligger utanför marknaden fundamentalt, men inte taktiskt/tekniskt. Det innebär att man har en fot i marknaden, och en utanför.

Det har kommit en del preliminär PMIs.

Från Tyskland kom Prel Mfg PMI in på 58,3 mot väntat 56,5 och fg  56,8… otroligt starkt!

Motsvarande från Eurozonen var 56,2 mot väntat 55,3 och fg 55,4… även den otroligt stark!

Detta borde göra Draghi stärkt i sin hökighet, då det indikerar att Europas tillväxt bör ta fart mot 2% och kanske mer därtill. Det gör att QE kan lyftas bort, och att man kanske även försöker sig på en höjning i december kanske, från 0 till 0,25%. Det handlar såklart om optimismen håller i sig, och om hårddatan sen faktiskt lirar med sentimentsdatan och slutligen att kärninflationen börjar vakna till liv så smått. Ovan siffror är bra för börsen, men de bör också potentiellt stärka Euron och lyfta räntorna något. Detta i sig gör det lättare  för FED att höja i juni… om de vill?

Från USA kom precis Markits Prel Mfg PMI in på 53,4 mot väntat 54,8 och fg 54,2… rätt dassig. Den har varit rätt dassig ett tag nu, i varje fall om man jämför med ISM och de lokala indexen, och det får en att undra, varför denna diskrepans, och hur länge? Kommer detta göra marknaden nervös inför nästa ISM siffra måntro?

Hade en diskussion med en bekant som menade att det såklart är ett problem om räntorna stiger, för då stiger räntekostnaderna. Men om vi samtidigt har en stark konjunktur, fler som jobbar och högre löner, så kanske det är hanterbart? Så har det varit historiskt i alla fall. Räntor och konjunktur har lyft tillsammans… det är inte förrän tillväxten vänder ner, som höga räntor blir ett problem….. och man i efterhand kan konstatera att det till stor del är de höga räntorna som till slut har stjälpt konjunkturen, men inte i själva uppgången. Lite det temat jag var inne på ovan kring 5e vågen.

Hursomhelst, det är en mycket intressant diskussion.

Jag hävdar att det till viss del stämmer, men det stämmer sämre än tidigare. My proof!!!

Sveriges BNP är på ca 4,400mdr kr. Det totala skatteuttaget är på ca 1,900mdr.

60% av skatteuttaget kommer från inkomstskatter. Ca 1,200mdr.

Eftersom inkomstskatterna utgör ca halva företagens lönekostnader kan man anta att företagens TOTALA lönekostnader ligger på ca 2,400mdr. Hälften går till staten, hälften får du behålla.

Om lönerna stiger med 1% så är det 24 miljarder. 12 miljarder går till staten som sätter sprätt på det mesta. 12 miljarder går till hushållen som sparar/amorterar en del men konsumerar upp det mesta.

Det är ena sidan av myntet.

Andra sidan är skulderna.

Hushållen har ca 3,600mdr i skulder, Staten har 1,300mdr och Kommunerna (som det inte talas så högt om) har ca 500mdr. Totalt 5,400mdr.

Kommunernas skulder räknas inte in i statsskulden, för det är kommunernas sak.  Samtidigt vet ju alla att skulle Malmö, som är en stor emittent, gå i kånken så lär inte Maggan ringa Drottning Margarete och fråga om hon vill köpa Malmö billigt. Får kommunerna problem, så är det i slutändan Sveriges problem.

Hur som helst,

Din lön ska finansiera räntorna på din skuld. Din lön ska även finansiera räntorna på statens och kommunernas skuld.

Visst, stat och kommun kan köra budgetunderskott och ta upp mer lån, i syfte att betala räntor på befintlig skuld, men någon gång är det vi alla som jobbar som kommer betala räntorna på såväl våra egna som statens/kommunens skuld. Jag tycker man kan se Stat/kommun lite som en Bostadsrättförening. Brf:ens skulder måste ju alla som bor i huset hjälpas åt att betala ränta på. Stat/kommun har förvisso en fördel, de har en tryckpress i källaren, så de kommer aldrig få likviditetsproblem, eller soliditetsproblem….. men utnyttjas detta fel så kommer valutan till slut kapsejsa, vilket till slut sabbar allt. Så jämförelsen med Brf:en funkar, trots att den haltar något.

Hursomhelst, 5,400 mdr i skuld ska ställas mot 2,400 mdr i total ersättning från företagen.

Nu till mitt bevis. Går räntan upp med 1%, så går räntekostnaderna allt annat lika upp med 54mdr. För att det INTE SKA KÄNNAS AV DET MINSTA så måste lönerna stiga med

2400 * X = 2400 + 54

X = 2,25%

Dvs med minst DUBBELT så mycket.

Det är här historien kommer in. Jag har inte exakt data, men relationen mellan de här två har aldrig varit så hög.

Vilket får mig att tänka. Vill vi ha tillväxt som ger 4% löneökningar? JA, om inte räntorna stiger med mer än 200 punkter. Nej, om de stiger med MER än 200. Vi vill alltså hellre ha 2% tillväxt om det innebär att räntorna inte stiger, ÄN 4% om räntorna stiger med 200+ punkter. Förstår ni hur jag tänker?

Givet skulden, så kan festen snabbt ta slut om tillväxten (och därmed indirekt inflationen) tvingar upp räntorna för snabbt.

Den relationen mellan skuld och inkomster hade vi inte tidigare. Detta handlar om att Hushållens skulder gått från 900mdr sedan år 2000, eller 1,800mdr år 2008 till 3,600mdr idag. Det är en takt om 9% om året. Statens skuld har minskat…. men Nettot har ökat. Sverige är mer räntekänsligt än någonsin.

Lönerna har under samma period vuxit med drygt 3% om året, och endast 2,5% sedan 2010.

Så lika bra som Sverige gått relativt övriga Europa under åren 2010-2017….. lika dåligt kommer det att gå RELATIVT Europa när räntorna stiger tror jag….

Typ när Europa har vuxit med 1,5%… så växer vi med 3%, och vi blir hyllade i internationell press. Men OM Europa växer med 3% så kommer vi troligtvis att växa med 1,5%. Eller när Europa går in i recession med -2%….. så gör vi -4%. Not Fun!

Men detta har nog de flesta fattat.

Trevlig helg!

ps. De stora puckarna framöver är Val i Frankrike, jobbdata i USA och ISM… ska nåt av det kunna ge en sista knuff i april måntro? ds.

Publicerat i Uncategorized | 10 kommentarer

Vad har underavkastningen kostat

Jag hoppas ju att diskussionen kring Blandfonder inte stannar av kring de kriminella, vilket är viktigt såklart, utan även handlar om avkastning.

Jag fick frågan vad fondernas underavkastning kostat i kronor och ören. Dvs en liten fond som gjort en stor underavkastning är ju naturligtvis tråkigt, men det berör kanske inte så många jämfört med en väldigt stor fond som underavkastat mindre.

Därför tog jag mig friheten att räkna fram vad underavkastningen kostat i kronor. Notera att jag tagit den fondförmögenheten som redovisats på Morningstar, och räknat utifrån de siffror som jag använde när jag utvärderade Blandfonderna för några veckor sedan. Fondförmögenheten redovisas inte så ofta, så det är viss diskripens, men i stora tal stämmer det.

Nedan lista består av de Svenska Blandfonderna, uppgår till 1,004 miljarder kronor. Inga småpotatisar alltså!! Den samlade riskjusterade underavkastningen kostade UNDER SENASTE 12 MÅNADERNA, 57 miljarder. Dvs om man tagit exakt samma risk genom att kombinera AP7 Aktie och AP7 Ränta, så hade fondförmögenheten istället varit 57 miljarder högre. Svag förvaltning och avgifter har gjort att spararna gått miste om 57 miljarder…. bara senaste året. Är inte det helt sjuuukt!

Och det är bankerna som står för merparten!!!!!!

Siffran längst till höger är en plus siffra, men det är alltså det beloppet, som fonden UNDERavkastat. Längst ner på listan finner ni de fonderna som överavkastat. Avanza 75 exempelvis har genererat en ÖVERavkastning på 42mkr jämfört med om man tagit samma risk i AP7 fonderna.

I toppen hittar ni de stora bankfonderna. De är de största skurkarna egentligen. Sen ska sägas att Nordeas Stratega fonder faktiskt har en bra avkastning på 3 år, och andra har det säkert på 5 år. Men de är inte många. Jag gjorde jämförelsen på 1 år eftersom då fick jag med alla fonderna. Personligen är jag ju av åsikten att en fond ska kunna leverera på rullande 12 månaders basis. Det är ett högt krav, men knappast orimligt. Nordeas fond, Stable Return, med en fondförmögenhet på 179 miljarder har underavkastat 26 miljarder senaste året. Den fonden står för halva underavkastningen bland alla fonderna. Samtidigt har den gått desto bättre på 3 år. Eller rättare sagt, dess tvilling Nordea Stabil, har en riskjusterad Överavkastning senaste 3 åren på 0,6%. Så det kanske inte är hela världen. Vilket fick mig att undra, är fonderna bättre på sikt. Jag gjorde samma körning på de fonder som funnits i 3 år. För det första är det färre fonder. Fondförmögenheten ligger på 870 miljarder. Den riskjusterade underavkastningen ligger på 48 miljarder. Sammanlagt på 3 år. Dvs i snitt 48/3=16 miljarder per år. Dvs avsevärt mycket bättre än när man tittar 1 år bakåt. Det verkar alltså som om det är mest avgiften som förklarar underavkastningen senaste 3 åren (16/870=1,8%). Medan senaste året  så var underavkastningen 57/1004=5,7%. Dvs avgifter plus usel förvaltning. Så den naiva optimisten säger att över tid så skapar fonderna ändå ett visst värde, fast inte tillräckligt för att kompensera för avgifterna. Jag är nog skeptiskt, och säger att det finns ett stort Survival Bias i materialet, dvs fonder som går riktigt dåligt plockas bort, och de som finns kvar med historik gör det för de inte har gjort bort sig totalt. Verkligheten ligger troligtvis någonstans mitt i mellan. Bäst i 3 års rankingen var SEB Världen, eftersom den har genererat överavkastning på 3 år, samt är en stor fond, så blev överavkastning hela 335 miljoner. Även Nordea Stratega 30 har gått bra då den har genererat 294mkr i överavkastningen senaste 3 åren. Dock ser man i listan nedan att de här bägge fonderna inte har gått så bra senaste året. Sämst på 3 år är Allra Strategi Lagom som kostat andelsägarna 2,9 miljarder kronor. Kort och Gott, Allras kunder som suttit med i 3 år hade kunnat sitta  i Ap7 fonderna med samma risk, och varit knappt 3 miljarder rikare.  Kunderna i Allra har senaste året tappat 1 miljard.

Man kan fråga sig om 1 år eller 3 års utvärdering är bäst. Ingen av dem. Rullande 12 månaders är bäst, och sen ett genomsnitt på samtliga uppmätta perioder är att föredra. Varför ska en fond som gått bra på 3 år få ha ett riktigt svag senaste år? De sparare som hoppat på senaste året är ju direkt betjänta av det? En fond som gått extremt dåligt senaste 3 åren, fast bra sista året, ska den får en klapp på axeln och allt gammalt är glömt? Finns ingen logik. Rullande 12m gäller.

Tipset till PPM/Fi är att göra en riktig undersökning där man tittar på riskjusterad relativ avakstning, PÅ Rullande 12 månader, och sen tar det i relation till förmögenheten vid varje mättillfälle, och därefter kan man se om den är value adding eller ej. Min undersökning har ju bara skrapat lite på ytan. Jag tror dock att det är många fonder som inte klarar sig. Det var min känsla när jag gjorde samma screening förra året. Därefter kan man få fram ett trafikljussystem som visar om den är value adding för kund eller ej. Trafikljus i kombination med Morningstar rating kan man sedan reglera att alla ”rådgivare” måste informera om när de säljer in en fond. Sen är det upp till kunden om den vill hoppa på eller inte. Just a thought!!!

By the way, 57 miljarder underavkastning, är ungefär 7,600kr per pensionssparande Svensk. Om vi antar att mätperioden var normal, så innebär det att den genomsnittlige svensken tappar ca 300,000kr under hela sin pensionssparar horisont. Dålig förvaltning och avgifter helt enkelt. Rätt trist faktiskt!

Nedan lista är baserat på fondernas avkastning och risk mars 16 till mars 17. Fondförmögenheten är den senast rapporterade.

Jag har räknat så här:

Ex Nordea Stable Return

Fonden har haft 2,9% avkastning senaste 12 måanderna till en standardavvikelse om 4,4%.

Genom att kombinera 53% AP7 Aktie och 47% AP7 Ränta hade man också fått en portfölj som uppvisat 4,4% standardavvikelse senaste året.

Problemet är att den portföljen hade gett 19,6% avkastning.

Nordea Stable Return har alltså gett 15,2% Underavkastning. Riskjusterat! Äpplen och äpplen.

Fondförmögenheten är 179 miljarder. Förenklat var den 179 / 1,044=171 miljarder för ett år sedan (okej, den har troligtvis haft nettoflöden in eller ut, men det kan jag inte kontrollera)

Säg att fonden var 171mdr för ett år sedan, om den vuxit med 19,6% så hade den varit lika bra som AP7 fond mixen. Då hade fonden varit 205 miljarder stor.

Men det är den inte, den är bara 179 miljarder. Därför har spararna gått miste om 205-179=26 miljarder.

(Ska man analysera Nordea Stable Return lite extra kan man konstatera att 2,9% avkastning är inte så konstigt om en fond endast har en väldigt liten aktiedel, typ 10-20%. Men då borde inte vollan ligga på 4,4% max hälften. Vollen indikerar att de haft väsentligt mer aktier under året, fast inte fått betalt för det. Frågan är om man haft övervikt aktier under början av året när börsen gick dåligt, och sen viktat ner aktiedelen när börsen började gå bra. En annan faktor bland många fonder är att Svenska börsen avkastade drygt hälften så mycket som Världsindex, pga USA gick starkt. Fonder med slagsida åt Svenska aktier gick dåligt, trots att risken inte var lägre. Ap7 har en global aktieexponering. Det fick dem betalt för!

 

 

Fond  Förvaltat kapital   Underavkastning 
Nordea Stable Return           179 032 700 000       26 459 954 340
SEB Världenfond              37 835 800 000          3 136 591 165
Lannebo Mixfond                 8 225 500 000          1 247 386 756
Nordea Stratega 10              30 377 700 000          1 169 409 628
Nordea Stratega 30              40 187 300 000          1 107 745 871
Swedbank Robur Transfer 80              32 156 700 000          1 001 279 929
Allra Strategi Lagom              13 005 510 000              980 650 368
Handelsbanken Balans 50              15 274 200 000              917 276 889
AMF Balansfond              21 610 800 000              852 987 622
Carnegie Strategifond              11 605 600 000              844 547 328
Handelsbanken Pension 60 SPA              12 474 000 000              843 644 329
Advisor Världen                 4 492 900 000              837 255 856
Nordea Stabil                 4 850 700 000              700 375 467
SPP Generation 60-tal              26 212 400 000              607 612 026
Dynamica 90 Global                 4 907 500 000              550 485 487
Handelsbanken Pension 70 SPA                 8 231 200 000              545 648 903
Handelsbanken Multi Asset M              12 573 800 000              521 613 567
Danske Invest Aktiv Förmögenhet                 6 221 700 000              487 236 183
Handelsbanken Mulit Asset L              15 639 900 000              470 386 346
Nordea Generationsfond 60-tal              13 962 600 000              468 696 557
Swedbank Robur Acccess Mix                 9 093 200 000              467 131 146
Skandia SMART Balanserad              19 104 100 000              465 937 165
Nordea Generationsfond 50-tal              11 520 900 000              438 622 170
Swedbank Robur Transfer 70              35 615 100 000              391 609 205
Nordea Generationsfond 70-tal              11 499 200 000              386 005 146
Naventi Balanserad Flex                 3 758 900 000              384 530 367
Handelsbanken Mulit Asset H                 5 865 800 000              370 482 299
Nordea Stratega 50              15 753 000 000              369 937 825
Handelsbanken Pension 70 Aktiv                 3 515 400 000              355 912 674
Nordea Stratega 70              13 609 700 000              352 656 753
Handelsbanken Pension 60 Aktiv                 3 450 300 000              349 002 385
Handelsbanken Stabil 25              10 797 200 000              306 448 439
SEB Trygghetsfond Ekorren                 2 837 300 000              303 869 061
SPP Generation 70-tal              13 268 600 000              301 198 293
Handelsbanken Pension 50 SPA                 9 665 300 000              267 524 709
Nordea Futura                 9 085 400 000              267 340 506
SEB Pensionsfond SEK – Lux              11 034 900 000              256 307 074
Monyx Strategi Världen                 8 827 600 000              244 948 763
KPA Etisk Blandfond 2                 9 737 400 000              237 143 271
Cicero World 0-100                 2 765 900 000              231 141 402
Swedbank Robur Bas Mix              20 884 200 000              223 601 152
SPP Generation 50-tal              20 545 400 000              183 350 483
Nordea Generationsfond 80-tal                 5 301 400 000              182 344 391
Handelsbanken Potential 75                 2 144 900 000              172 758 301
Solidar Flex 70 Plus                 3 680 000 000              171 712 595
SEB Stiftelsefond Balanserad                 6 180 300 000              167 029 325
SEB Generationsfond 60-tal                 2 020 300 000              165 559 429
SEB Trygg Placeringsfond                 3 747 600 000              158 154 313
Handelsbanken Stiftelsefond                 3 423 200 000              154 969 997
Swedbank Robur Mixfond Pension                 5 817 700 000              154 861 880
SEB Generationsfond 70-tal                 1 734 000 000              154 011 514
Handelsbanken Pension 80 SPA                 2 274 400 000              150 770 710
Navigera Balans 1                 5 554 300 000              150 611 720
Swedbank Robur Transfer 50              11 879 000 000              137 379 275
Swedbank Robur Bas Solid              12 532 200 000              136 077 246
Handelsbanken Pension 80 Aktiv                 1 271 300 000              135 702 432
IKC Sverige Flexibel                     704 400 000              134 701 474
Swedbank Robur Premium Modig                 4 460 200 000              134 145 179
Swedbank Robur Bas Action                 8 413 700 000              129 202 837
Monyx Strategi Sverige/Världen                 6 196 100 000              128 730 261
Nordea Optima SEK                 2 866 900 000              123 391 768
Monyx Strategi Balanserad DC                 7 730 900 000              115 755 307
Lärarfond 45-58 år                 3 690 700 000              105 898 822
Swedbank Premium Balanserad                 4 398 200 000              104 291 623
Handelsbanken Pension 50 Aktiv                 1 616 900 000              100 416 495
Länsförsäkringar Pension 2020                 3 955 400 000                 99 068 584
Danske InvHorisont Balanserad                 7 029 900 000                 97 743 238
Länsförsäkringar Pension 2015                 2 858 500 000                 89 997 297
Movestic Multifond Balanserad                 1 836 300 000                 87 408 535
Navigera Balans 2                 2 456 700 000                 84 091 344
Fair play                     607 400 000                 80 944 154
Skandia SMART Försiktig                 3 405 500 000                 79 286 351
Länsförsäkringar Pension 2030                 4 618 700 000                 77 292 531
Aktiva Fonder Monitor                     362 000 000                 77 088 143
IKC Taktisk Allokering 0-100                     968 900 000                 74 490 227
Länsförsäkringar Pension 2025                 4 409 000 000                 70 825 052
Sensor Sverige Select                     216 800 000                 66 380 365
Naventi Offensiv Flex                     359 620 000                 66 064 480
Danske Invest Allokering Stable                     814 400 000                 64 699 106
Fondväljaren Trend                 1 513 600 000                 64 536 513
Nordea Avtals Pensionsspar Midi                 1 382 700 000                 64 518 208
Cliens Mixfond                 1 090 400 000                 63 637 089
SEB Generationsfond 50-tal                 1 180 900 000                 63 138 501
SPP Generation 80-tal                 2 329 300 000                 63 070 277
Carnegie Strategy                     969 600 000                 61 487 633
Mobilis Mix I                     857 900 000                 59 427 615
Coeli Medel                     671 100 000                 58 942 252
Nordea Generationsfond 40-tal                 1 762 600 000                 56 470 347
IKC 0-100                     612 000 000                 56 232 395
SPP Mix 80                 3 142 700 000                 54 188 083
Swedbank Robur Transfer 90                 1 236 300 000                 50 322 488
Swedbank Robur Etik Stiftelse                 1 130 700 000                 49 861 112
Swedbank Robur Premium Försiktig                 3 495 600 000                 48 849 209
Danske Invest Horisont Försiktig                 5 820 900 000                 48 560 514
Länsförsäkringar Pension 2010                 1 483 600 000                 47 056 916
Länsförsäkringar Bekväm Balans                     764 100 000                 45 873 989
Granit Trend 100                     417 100 000                 44 614 879
SP Aktiv Tillväxt                     374 100 000                 39 026 010
Länsförsäkringar Pension 2035                 3 498 500 000                 38 215 227
Allra Strategi Försiktig                 2 395 300 000                 38 056 168
Länsförsäkringar Bekväm Tillväxt                     413 700 000                 37 741 559
Enter Pension                     284 500 000                 32 819 201
Danske Invest Horisont Offensiv                     985 900 000                 32 002 164
Solidar Flex 40 Plus                     906 300 000                 31 666 897
Indecap Guide Avkastningsfond                     525 500 000                 31 321 881
Lannebo Pension                     268 500 000                 29 941 235
Movestic Naventi Offensiv Strategi                     298 700 000                 29 151 948
Movestic Bevara                     579 200 000                 28 631 099
Dynamica 80 Sverige                     434 100 000                 26 951 948
Movestic Fondservice Världen                     512 800 000                 26 562 178
Länsförsäkringar Pension 2040                 2 782 700 000                 26 000 853
Catella Balanserad                 1 011 400 000                 25 627 921
Länsförsäkringar Bekväm Stabil                     781 600 000                 25 431 606
Solidar Fonder Flex 70                     285 000 000                 25 327 911
Handelsbanken Pension 40 SPA                 2 022 200 000                 25 168 525
Swedbank Robur Transfer 60              16 948 600 000                 24 664 007
Ålandsbanken Premium 70                     250 200 000                 24 321 978
Swedbank Robur Etik Balanserad                     503 000 000                 23 207 820
Öhman Stiftelsefond                     330 000 000                 22 812 121
Lancelot Ector Master Fund                     641 800 000                 22 770 796
JRS Global Wealth RC                     154 800 000                 21 168 416
Swedbank Robur Premium Trygg                 2 895 700 000                 20 406 705
Movestic Multifond Försiktig                     387 700 000                 20 227 826
Movestic Bygga                     436 500 000                 19 876 339
Ålandsbanken Premium 30                     298 200 000                 19 822 377
Danske Inv Horisont Pension 2030                     498 700 000                 19 763 762
Humle Kapitalförvaltningsfond                     325 800 000                 19 505 893
Granit Basfonden                     693 800 000                 18 961 654
Nordea Spara Trean                     604 100 000                 17 775 816
Aktie-ansvar FoF FIVE                     118 200 000                 17 681 844
SEB Trygg Pension Nyttja IC                     966 200 000                 16 183 609
Länsförsäkringar Bekväm Fond Potential A                     218 500 000                 15 820 050
Cicero World 0-50                     334 200 000                 15 528 612
Aktie-Ansvar Saxxum Aktiv                        95 100 000                 14 471 661
Placerum Dynamisk I                     334 100 000                 13 703 663
Navigera Strategi Bevara                     273 100 000                 13 664 684
Länsförsäkringar Pension 2045                 1 543 000 000                 13 201 624
Indecap Fondguide Aktie                     574 900 000                 12 375 357
Placerum Dynamisk A                     334 100 000                 12 186 195
Movestic SICAV Naventi Balanserad Strategi                     184 400 000                 12 132 426
Quesada Balanserad                     444 000 000                 11 309 434
Zmart Optimal                     251 000 000                 10 152 420
Quesada Offensiv A                     180 700 000                    9 948 903
Ålandsbanken Premium 50                     155 000 000                    9 812 825
Danske Inv Horisont Pension 2040                     264 300 000                    9 665 326
Lärarfond 59+                     627 800 000                    9 605 812
Länsförsäkringar Bekväm Fond Defensiv A                     232 300 000                    9 319 437
Quesada Försiktig B                     537 000 000                    9 179 134
Aktie-Ansvar FoF THREEE                        74 910 000                    8 873 192
Zmart Balanserad                     424 100 000                    8 633 735
Independent Aktiv Mix IA                     249 600 000                    8 186 507
Nordea Generationsfond Senior                     366 200 000                    7 803 800
SPP Generation 40-tal                 5 293 900 000                    7 703 810
Calgus                     114 800 000                    7 636 326
Investerum Basic Value                     186 700 000                    7 306 495
Coeli Försiktig                     102 000 000                    7 202 328
Mobilis Stabil I                     117 200 000                    7 027 386
SEB Generationsfond 80-tal                     112 600 000                    7 017 774
Avanza +Blackrock                        91 000 000                    6 545 676
Nordea Generationsfond 90-tal                     148 700 000                    6 106 166
Handelsbanken Pension 90 SPA                        72 700 000                    4 694 477
Movestic SICAV Fondservice Balans                     117 700 000                    4 556 525
Evli Global Asset Allocation B                        52 600 000                    4 221 947
IKC 0-50                     269 800 000                    4 048 271
Tellus Midas                           9 000 000                    3 844 787
Carlsson Noren Aktiv Allokering                        40 200 000                    3 561 774
Placerum Balanserad I                     410 900 000                    3 555 358
Danske Inv Horisont Pension 2020                     357 600 000                    2 873 403
Placerum Balanserad A                     410 900 000                    2 418 826
Movestic SICAV Ascensus Trend                     157 500 000                    2 208 744
Strand Förmögenhetsfond Inc                        46 500 000                    1 612 995
Movestic Sicav Aktiv Allokering                     158 900 000                        328 017
IKC Taktisk Allokering 0-50                        52 100 000                        124 534
Nowo fund                               200 000                           20 215
SPP Mix 50                     457 900 000 –                       129 556
Naventi Defensiv Flex                     334 300 000 –                       307 261
Avanza + SKAGEN                     246 200 000 –                 1 073 127
ICA Banken Måttlig                     131 000 000 –                 1 278 160
Nordnet Försiktig                     175 000 000 –                 1 278 539
ICA Banken Varlig                        80 600 000 –                 1 379 586
Avanza 50                     162 500 000 –                 2 905 346
Zensum Trygg                     654 000 000 –                 4 216 982
Monyx Strategi Trygghet DC                 1 714 800 000 –                 7 455 652
Monyx Stretagi Trygghet                 1 714 800 000 –                 7 455 652
Nordnet Offensiv                     238 400 000 –                 9 575 536
SPP Mix 20                     779 800 000 –                 9 649 114
Nordnet Balanserad                     763 800 000 –             12 289 516
Länsförsäkringar Trygghetsfond              12 233 800 000 –             25 733 166
Avanza 75                 2 121 600 000 –             42 361 980
      1 004 755 740 000          57 372 025 983   
Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Är vi inne i Trump rekylen?

Det är nog många som undrar. Jag vet inte säkert, men så länge som vi inte stänger under 1560 så sitter jag snällt kvar i min tekniska trade med sikte på 1640-1660.

Marknaden har ju i princip stått stilla ett tag och en rörelse var väntad. Det är många som är skeptiska till Trumps uppskruvande förväntningar, vilket kan innebära att makro toppar ur och börjar gå riktigt dåligt. Det kan mycket väl hända, det är inte det jag vill belysa, utan att det känns som att många har positionerat sig efter detta. Av den aneldningen är risken stor att börsen fintar just nu. PMIs på fredag är viktiga för sentimentet och den taktiska trejden.

Rent tekniskt kan jag konstatera att stänger vi under 1560 så tar jag sikte på 1,500ish i första hand. Håller inte det väntar 1,400. Den typen av sättning kräver något fundamentalt…. vilket vi inte sett ännu. Vi har stöd kring 1,538 (stödet i juni16 trenden) samt 1522 (Fib38% sedan valet). Men jag ser det som roadbumps på väg mot 1,500.

Men jag kan även konstatera att index som Dax, Stoxx600 och SPX är rejält översålda och vissa av dem har lämnat gap där uppe. Det talar för en studs upp. Samtidigt har marknaderna gått starkt sedan i november och Trumprekylen kommer komma en dag. Jag har flaggat för att den kommer vara ca Fib50% av Nov-16 rörelsen. Frågan är var toppen kommer vara?

Om vi bryter upp över 1,590 så kan vi relativt säkert konstatera att detta var en fintning…

Gårdagens svaghet i USA sa man handlade om rädsla för att Trump inte kommer leverera…. sicket nys. Den rädslan har ju funnits där hela tiden! Jag skulle snararare säga att kommer Trump leverera så är det anledningen till att vi rider ut den 5e och sista vågen!!! För då väntar mer och bättre makro, i synnerhet Harddata makro, upprevideringar av real BNP, upprevideringar av inflation, således upprevideringar av nominell tillväxt, således upprevideringar av företagens omsättningstillväxt, och slutligen upprevideringar av vinsterna. Det driver kurser! Ovanpå det kanske vi får ytterligare en slev av multipelexpansion.

Men säger någon, högre tillväxt ger ju högre löner, som ger högre inflation och slutligen räntor. Javisst, räntorna kommer också stiga. Men normalt sett stiger börsen och räntor i samklang, givet att nominell BNP är högre än lönerna…. när sedan tillväxten planar ut, när räntorna nått en högre nivå, när högre räntekostnader och löner slår igenom på vinsterna… då går det åt helsike!!! Det var själva poängen med förra inlägget och de 18 graferna.

Nej jag är inte positiv fundamentalt. Jag är negativ. Men tekniskt/taktiskt är jag positiv då jag tror på 5e och sista vågen, och försöker förklara rationaliteten bakom den….. Men precis som under 1999/2000 och 2006/2007 så ska man dansa nära utgången alternativt inte vara fullinvesterad. Jag väljer det senare.

Men även innan den 5e vågen är avslutad, där jag siktar på 1900/2000 på OMX så kommer det bli en relativt kraftig intratrend rekyl… som kommer skapas i en Risk off miljö. Förenligt med detta är att

1, US 2-åringen går mot sitt gap 0,92 (även Fib50% på 0,95). Idag ligger den på 1,26 och har stöd kring 1,15.

2, 10 åringen ligger idag kring 2,40 och ser ut att vara på väg mot stödet 2,30. Vid en risk off miljö väntar 2%ish

Anledningen till att räntorna faller är att folk köper obligationer för deras trygghet, och säljer allt annat!

Eur/Usd handlas på motståndet 1,08…. bryter den väntar 1,10. Motsvarande för SEK är 8,67-8,70kr.

Det är inte så konstigt att Euron stärkts på sistone, även om jag är lite förvånad att de amerikanska räntorna sjunker. Tyska 2 åringen har gått upp med 20 punkter på sistone, samtidigt som US 2 åringen gått upp med 10 punkter. Räntespreaden har alltså ökat med 10 punkter till Tyskens fördel vilket stärkt Euron. Bakgrunden är att politiska riskpremien gått ner i Europa, Draghi e smått hökig och makro är bra.  då har man sålt trygghet, dvs Bunds, vilket fått räntan att stiga. Samtidigt verkar inte marknaden så hökigt inställd till USA, vilket förvånar mig som sagt.

Jag tror ju att Europa går åt rätt håll, och Le Pen kommer inte vinna. Så det är inte så konstigt att Tyska räntor stiger. Men de Amerikanska borde stiga ännu mer. Särskilt om FED höjer i juni…. och VARFÖR skulle de inte göra det?

Draghi däremot står ganska långt ifrån en höjning. Tittar man på realräntespreaden ur ett större perspektiv, så motiverar den Eur/Usd snarare ner mot par.

Alltså borde dollarsvagheten gå mot sitt slut (typ max 1,10 mot Euron) …. och vänder dollarn och räntorna så tror jag det kan vara synonymt med nästa uppgångsfas på börserna! Den svaga dollarn är egentligen min största huvudvärk, då den indikerar att marknaden eventuellt har issues med USAs utsikter. Fundamentalt har ju jag det också. Men den tekniska och taktiska trejden byggs upp av ett positivt sentiment kring USA. Det får inte falla, för då är vi inne i Trumprekyl snabbarare än man kan stava till Budgetförhandlingar-med-kongressen-i-April. Marknaden överskattar Yellens duvighet och Draghis hökighet.

På 12m sikt så tror jag att Yellen höjer till 1,50 och Draghi till 0,5. Det innebär att US 2-yrs bör gå mot 2% och Tysken mot 1%. Det i sig innebär en räntespreads höjning för Tysken som lär stärka Euron… men där är vi inte ännu!

Budgeten 17/18? Hur kommer den att se ut exakt, och Kommer Trump att få igenom den i kongressen i april? Jag har länge hävdat att storleken på statsskulden, det faktum att för expansiv finanspolitik kan driva upp räntorna på ett sätt som sabbar partyt, samt att ”etablissemangs republikanerna” hatar Trump, kommer göra det svårt för honom att leverera. Samtidigt, om man som Congressman går emot Trump så kommer han lyncha vederbörande offentligt. Så länge som Trump har stora delar av folkets stöd… så kommer det inte vara kul att gå emot honom. Den dagen folket inte längre stöttar honom…. ja då åker han ut!

Oljan är också svag. Svag olja brukar vara synonymt med problem och svag börs. Åtminstone i det korta perspektivet. Vi får se…. jag ser gärna att den studsar upp, och inte bara för att dollarn försvagas då alltså.

Som sagt…. håller sentimentet så är det bara en tidsfråga innan börserna vänder upp och dollarn stärks. Annars är det nåt annat på G, och då väntar sentimentsförändring och fortsatt svag dollar…. och därmed svag börs, och den bör ni stå utanför!

1640 eller 1500…. jag tror på båda, fast först 1640. Den som lever får se!

Ps. Som många vet är jag en stor supporter av skuldkvotstaket…och tycker alla andra regleringar är galna då de slår mot ekonomin och ökar riskerna och hushållens motståndskraft. Men vad jag också har nämnt tidigare men som tål att upprepas, är att bankerna när de beräknar skuldkvoten i lånelöftet även bör ta in skulden i bostadsrättsföreningar. Har föreningen 20mkr i lån, och din andel i föreningen är 5%, så har du ytterligare 1mkr. Basta. Det är också ditt lån och bör såklart räknas in. Idag stoppar bara bankerna in lägenhetens avgift. Vansinnigt!!! Ds.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Get Smarter

Fingerprint kraschar idag. Är det någon mer än jag som tycker det var en snygg teknisk vändning kring 30kr som var trendgolvet i den fallande 15 trenden? Är det någon som tror på en Fib50% 73kr, samt gapstängning i mars 2018???? Det är en dubbling från dagens nivå. Skämt åsido, tekniskt är helt underordnat fundamentalt… och det jävla bolaget är ju omöjligt att analysera. Börsvärde på ca 12mdr. Kan de uthålligt tjäna 1mdr om året, och dela ut hälften, så är det ju billigt. Men dessvärre litar jag inte på att nån klarar prognostisera detta….så då passar jag!!!

Makro har under en lång tid kommit in bättre än väntat. Faktiskt längre tillbaks än det amerikanska presidentvalet. Vad CS pekar på är att momentum börjar avta, men att historiskt har inte det varit negativt annat än EN månad efter. Nåja, tittar man på de olika mätperioderna så känns det som att spannet är ganska stort, och att det är andra faktorer som spelar in.

Tittar man på ISM New Orders så bör det driva aktier högre. Risken är att ISM New Order vänder ner. Men tittar man på makro surprises så finns det mer potential i New Order tydligen. Samtidigt är new order nivåer kring 57 extremt ovanliga. Tittar man på den diskonterade riskaptiteten så laggar den New Order… dvs marknaden har liksom inte vågat ta till sig av den starka makron ännu. Såklart att Trump och Le Pen spelar in här…. dvs de här bägge faktorerna är man rädd kan spoliera makrofesten.

Det som inte gillas av taktiska skäl är att cyckliska bolag i usa har börjat hacka vs defensiva. Det brukar vara förenligt med en topp….. alternativt samlar dem styrka inför nästa uppställ. Återigen handlar det om Trump och LePen misstänker jag…

Cykliskt i Europa har gått som tåget. Normalt sett brukar banker hänga på. Samtidigt har inte räntorna lyft vilket korrelerar med bankerna. Så frågan är… antingen är det bara en tidsfråga innan Draghi blir hökig på riktigt och flaggar för räntehöjningar, med stöd av en stark konjunktur, vilket skulle gynna bankerna. Eller kommer inte räntorna att öka, och då kan man ju undra vad som hänt istället, och vad som händer med Cykliskt?

En annan rätt kul grej är att cykliska sektorer har gått som tåget, men cykliska regioner, som ex Japan och Europa har inte outperformat. Håller det här i sig, så borde Europa och Japan göra nån typ av Catch upp mot MSCI World. Kort och gott, är du optimist, köp bank i Europa.

Oljan brukar också vara korrelerad med börsen, och den har börjat att vackla. Trots att alla är superpositiva. Kommer det ut nåt fundamentalt kring oljan som är negativt, som får alla att vilja ta sig ur, då finns det mer nedsida på oljan, och då lär inte börsen gå så bra. Jag tillhör ju dem som tror att det rätt bra ut, och senaste rörelsen mer fintar bort svaga händer… givet att vi inte går under 50usd.

Vissa skeptiker menar att oljan har varit den första indikatorn på att något inte står rätt till. Dvs tidigare kunde man sälja olja dyrt på termin i framtiden. Men allt eftersom har den kurvan flackats av, pga av för stort utbud. Men en alternativ tolkning av för stort utbud, är för låg efterfrågan. Dvs den reela efterfrågan av olja rimmar inte med de prognoser över tillväxt som ligger. Därför kanske det finns en diskrepans mellan PMIs och realdata, vilket kommer leda till problem framöver.

En annan oro är vinsterna. Vinsterna riskerar att urholkas av lönerna. MEn historiskt har vinsterna kunnat stiga så länge som den nominella BNP tillväxten är högre än lönetillväxten. Det är logiskt. Återigen är det viktigt med Reell tillväxt om lönerna, och räntorna, tar fart…. annars lär det få ett abrupt slut. Min tes är att vi får båda två. Dvs 5e och sist vågen kännetecknas av stigande tillväxt och löner, fast där lönerna växer långsammare, vilket gör att vinsterna ökar och därmed börsen och multiplarna. Trots högre räntor, som lönerna för med sig. I ett senare skede, mattas tillväxten av, men inte lönerna. Då är det tack och hej!!! klassiskt mönster!

Lönerna är på uppåtgående, men nivån lirar med pre Lehman lows fortfarande… så åtstramande penningpolitik får vänta ett bra tag till…

Lönerna har att göra med ur tajt arbetsmarknaden är… ja hur tajt är den i USA? 4,7% arbetslöshet går ner mot 4% om det skapas 3 miljoner jobb i år. Men samtidigt är det kanske inte 4,7% om arbetskraften normaliseras. Den kanske är 6%. Många har gått i pension de senaste 10 åren… men inte alla. Lite teoretiskt kan det skapas 3 miljoner jobb i år och nästa… utan att marknaden blir överdrivet tajt. Det skulle i så fall betyda att löneinflaiton upp mot 4%, som motiverar åtstramande PP, får vänta till 2019. Det borde också lira rätt bra med börskraschen….

När blir en dyr börs dyrare? Jo när vinstrevideringarna är starka. Det har dem varit på sistone…. men revideringarna brukar lira med PMIS och Surpriseindex… så håll koll på dem!

Just nu pekar ISM på att earnings revisions kan fortsätta…

Flöden pratar många om. Man säger gärna att pengar flödat in i räntefonder, inte aktiefonder. Att stigande räntor kan förändra detta. Fair enough. Samtidigt är jag lite skeptisk till resonemanget. För 10 år sedan fanns det en ägare bakom varje börsnoterad aktie, så är det ju idag också. Om någon säljer en obligation, så finns det ju en köpare av densamma. Om obligationer förfaller, och ingen vill teckna sig för nya. Vad gör det emiterande bolaget eller staten då? Jag har lite svårt att för det här med flöden! Det handlar nog mer om pris, och köpare och säljares ”iver” att göra affär!

Många hävdar att aktier är dyra. Jag är en av dem! Men det finns nåt som är ännu dyrare… långa obligationer!

Klassiska mått visar på nedsida… men kom ihåg att de här förmodligen är en av världens sämsta tajming parametrar. Men pratar vi 20 årigt pensionssparare, och där du kan tänka dig att vänta 2 år innan du går All in på låga nivåer… då har de desto större bäring!

Borde inte visa nedan… Men den visar bara att om du köper här har du hyfsat dåliga odds att göra en bra avkastning på 10 års sikt!

Många är rädda för räntorna, och därmed inflationen. Men de senaste åren har det faktiskt varit positiv korrelation mellan värdering och inflation. Det handlar förvisso om att stigande inflation har tolkats som att ekonomin börjar må bra, vilket gynnat aktieplaceringar. Framöver handlar det såklart om Vinsttillväxten orkar lyfta mer än inflation och räntor… gör dem inte det så kommer korrelationen att brytas!

Tittar man på rena PE-tal så är det tillräckligt Euroforiskt för att toppa ur nu… men tittar man på prischartet och ERP så finns det mer att ge. Jag tror därför på en sista euroforisk VÅG 5….. där sedan räntorna kommer bryta sönder allt till slut i klassiskt maner!

CreditSisse modell över 10-åringen visar att den borde stiga mot 3%…. räcker det för att trigga 10% korrektionen?

Det blev många charts… puuh. Hoppas ni fick lite glädje av dem i alla fall!

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Innerstadsdöden

http://www.di.se/nyheter/har-ska-det-byggas-26-mall-of-scandinavia/

Fastighetssverige står i full blom. Det gäller inte minst den kommersiella fastighetssidan, och shoppingcenter och gallerior.

Men det för även med sig Innerstadsdöden. Jag är själv från en medelstor stad i Skåne och den är inte sig lik jämfört med när jag bodde där för 20 år sedan.

Shoppingmalls, likt Mall of Scandinavia, är proppfulla med folk på helgerna. De erbjuder inte bara shopping under tak, utan även ett utbud av restauranger och andra upplevelser. Innerstäderna har inte kunnat konkurrerar med detta.

Men vad ska det bli av våra stadskärnor? Boende, dels i form av hyresrätter men även Brf blir inga problem att fylla. Men hur kommer det se ut i markplan, och vad får det för effekter på stadskärnan på sikt.

Jag har inte svaren men undrar hur det kommer se ut om 10 år?

Såg att Svenskan nu börjar såga de mer etablerade bolagen…. det är bra att det inte finns några heliga kor och diskussionen kan fortsätta utanför häxjaktsjournalistiken!

https://www.svd.se/forsakringsbolagen-tjanar-storkovan-pa-dyra-fonder

PPM kom också med förslag över nya regler, vissa är bra, andra inte:

https://www.svd.se/forslag-pa-atgarder-sa-har-ska-ppm-raddas/om/premiepensionens-framtid

Det som är bra är att:

Fonder ska ha 36m avkastningshistorik, frågan är om man bör ställa krav på historiken?

Att de ska ha en marknadsmässig värdering av sina innehav… så vi slipper konstiga strukturerade produkter och annat som bara kostar

Fonder som är reggade utomlands inte bara bör säljas till PPM sparare, också för att slippa de kriminella trixarna

Det som är mindre bra är att

Fonder som är små inte får vara med. Det finns ingen koppling mellan storlek och avkastning. Gynnar bara feta banker etc…

Kapital utanför PPM måste utgöra en viss del. Visst, många PPM krängare är enkom PPM pengar. Men det finns mindre, skickliga små förvaltare, som inte har en säljorganisation, och där det automatiskt kan bli en slagsida mot PPM. Logiken bakom den köper jag inte riktigt. Å andra sidan bör skickliga seriösa förvaltare på sikt kunna attrahera mer än bara PPM pengar.

Brexit inleds nästa vecka tydligen

https://www.svd.se/brexitprocessen-inleds-den-29-mars/om/storbritannien-efter-brexit

Det kan inte kommit som en överraskning för någon….

Makroveckan är rätt lugn….Prel PMIs på fredag är det jag fäster störst vikt vid.

Noterar att Dollarn är väldigt svag…. visst fallande politisk riskpremie samt starkt makromomentum i Europa gör sitt…. men är det verkligen uthålligt? Vad händer om FED börjar preppa inför en junihöjning?

Have a nice one!

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer