Kortsikt's Blog

Börsen har tuffat på i veckan och handlas numera på ganska överköpta nivåer. Men bortsett från en dag eller två med rekyl så räknar jag med att 1680 ska tas ut. Jag tror även det kan brytas och vi får ett test av 1715-1730. USA visar vägen. Stöd kring 1600.

Kvartalsrapporterna i USA är fortfarande tidigt skede, men de har öppnat starkt. När ca 52 av 500 S&P500 bolag har rapporterat ligger vinsttillväxten på ca 0% YoY under Q1. Det är inte så pjåkigt med tanke på att estimaten för Q1:orna totalt sett ska ligga på minus 2-3%. Jag har räknat med flat vinstutveckling i år. Man skulle kunna dela upp det på -5% under 1H19 och +5% under andra halvan. delar man upp 1H19 i Q1 och Q2 skulle man kunna tänka sig att Q1 är sämre än -5% och Q2 bättre. Men så här långt har rapporterna kommit in lite bättre. Time will tell!

Det pågår en ganska intensiv debatt kring kronans svaghet, och att allt är Ingves fel. Därför är det intressant att SEB släppt en rapport som säger att kronan inte är så svag som alla tror.

https://webapp.sebgroup.com/mbs/research.nsf/0/30c91bf1d2a1bb5cc12583df00453770/$file/sek_ltfv_apr2019.pdf

Faktum är att kronan var övervärderad under relativt lång tid under 2011-2013, och det är konsekvenserna av detta som vi fortfarande känner av. Även om man tittar på den 10-åriga realräntespreaden mot Europa så kronan inte så svag som vi tror. De är inne på att jämnviktspriset mot euron ligger på cirka 9,75. Detta rimmar rätt väl med vad Ingves tidigare sagt, dvs att han är nöjd med kronan mellan 9 och 10kr. Därför är det sannolikt att han höjer i september, alt december, mot bakgrund av den svaga kursen. Detta skulle troligtvis ta kronan mot 10eur senare i höst, typ i september samtidigt som han höjer. Hur det blir med dollar är svårare att säga då det finns ett stark case för en generellt svagare dollar. Det skulle i så fall, om det sammanfaller med en starkare krona, kunna ta dollarn ända ner mot 8kr. Rapporten lyfter även fram andra faktorer, som ex unit Labour cost, som alltså sänkt Sveriges konkurrenskraft till kronans nackdel. Vi vet också att Sverige blivit lite av ett carry trade land, dvs man tar ett billigt lån i Sverige, får kronor, som man säljer, dvs växlar till ex dollar. Varpå man köper en amerikansk obligation som ger avsevärt högre ränta. Detta håller kronan svag. Nu under våren så kommer även utdelningarna, och eftersom utlandet är stora ägare på börsen, så växlar de ofta hem kronorna till sin egen valuta. Så bilden idag är inte så konstig som många tror. Det är analysen som brister, som vanligt.

I veckan kom en radda data från Kina som var uppmuntrande. Stimulanserna biter. Detta är inga nyheter. Fattas bara att vi får till ett handelsavtal, så lär väl ledarskapet ta åt sig av äran senare i år. Trots att det kanske inte är avtalets direkta effekter som fått snurr på hjulen.

Apropå kinesiska hjul. Det har kommit Mfg Flash PMI från Europa. Den Tyska kom in på 44,5 mot väntat 45,0 och fg 44,1. Kina får genomslag först senare och det var inte så konstigt att Merkel skrev ner tillväxten i år till +0,5%. Jag är glad att siffran inte var sämre än förra månaden. Det värsta är troligtvis bakom oss. Europa kom in på 47,8 mot väntat 47,9 och fg 47,5. Samma mönster.

Även från USA kom det data. Mfg Flash PMI kom in på 52,4 mot väntat 52,8 och fg 52,4. Stabilt. Men inte mer. Servicesektorn kom in på 52,9 mot väntat 55,0 och fg 55,3. Dålig, men ta det lugnt. Den laggar alltid Mfg.

Philly FED kom in på 8,5 mot väntat 10,4 och fg 13,7. Dåligt, men även den är lugn. Jag tror botten siffran från februari kommer hålla sig, men att vägen tillbaks aldrig är spikrak. New order komponenten kom in på starka 15,7 mot fg 1,9.

Datan totalt sett gör mig trygg i mitt scenario, ”efter regn kommer solsken”.

NAHB, som leder bostadsmarknaden kom in på 63 mot väntat 63 och fg 62. Stabil, och det är vad vi kan vänta oss om bostadspriserna. Inte trendande vare sig upp eller ner, utan stabila så länge som FED sitter lugnt i båten.

För den som gillar den tekniska analysen, kan jag rekommendera nedan rapport. En svag dollar närmaste året kan få rätt stora konsekvenser.

https://seekingalpha.com/article/4254815-charts-saying-big-move-coming-global-macroeconomic-conditions

Hox Valuegard kom i torsdags och visade på stigande priser. Jag kommer uppdatera mitt chart som jag brukar, men det kommer först i nästa vecka.

Fortsatt Glad Påsk!

Stark handelsdata från Kina förra fredagen höll humöret uppe. Idag kom Empire FED in på 10,1 mot väntat 6,7 och fg 3,7. Det är en helt okej siffra som så smått pekar på att Q1 var soft patch sämsta kvartal. Å andra sidan är det bara EN siffra. Goldman skriver idag att de tror på recovery under 2H19, påhejat av 1, kinesiska stimulanser och ett handelsavtal 2, låga lager som måste byggas upp efter 1H19 reducering samt 3, genomslag av lägre räntekostnader för Amerikanska hushåll. Glöm inte att de amerikanska bostadsräntorna toppade ur i november förra året. Uppgången från Sep17 till Nov18 är en stor bidragstagare till inbromsningen vi vittnar nu. Men det är också räntefallet sedan Nov18 som kommer få genomslag senare i höst. Det tar några månader innan pengarna börjar hitta ut i ”butikerna” igen.

Senare i veckan kommer BNP och annan data från Kina. Svenska Hox Valuegard på torsdag. NAHB index, Flash PMIs och Philly Fed på fredag.

Närmaste veckorna är det fullt fokus på kvartalsrapporterna. I USA väntar sig marknaden att 1Q19 ska ligga på minus 2-3% YoY för SPX. Om Q1 nu är soft patch kvartalet med stort K, så kanske estimaten är lite väl optimistiska? Rapportesvikelser i kombination med stark kursuppgång ger såklart en ökad rekylrisk. Samtidigt är det många som räknar med recovery under 2H19, och senare under FY20, samt att cash nivåerna är fortsatt höga på sina håll, så många kan ändå tänkas ligga nära köpknappen. Dvs en dålig rapport får aktien allt annat lika att falla, men köparna finns där längre ner och fångar upp den givet att man tror att sättningen är temporär. SPX har ett gap på 2,836 som mycket väl kan testas ur det avseendet närmaste veckorna.

Tittar vi tekniskt på OMX så lirar SPX gapet med 1,600 nivån. På ovansidan har vi motstånds i form av 1650-1660 som är kopplade till Fib38, 1680 pivot, 1710-1730 som är kopplade till Fib50 samt 1720 Pivot. Så länge som 1550 området håller så räknar jag med ny ATH senare i år.

Maggan blev kritiserad för att hennes budget vidgar klyftorna i samhället. Hon sa inte emot, men gav samtidigt en känga till Riksdag och Riksbank. I sak har hon rätt. Den parlamentariska bilden tvingade fram en regering som med stöd av C+L bidragit till skattesänkningar som gynnar höginkomsttagare. Förra regeringen med henne vid rodret hade inte agerat likadant.

Hade Riksbanken inte bedrivit så expansiv penningpolitik, så hade det inte skapats lika mycket tillgångsinflation, främst uppgång av bostadspriserna, som vi haft senaste 10 åren. Så långt har hon rätt. MEN, hon har även fel. För det är politikerna som valt att frysa ut SD. Hade inte politikerna haft samma inställning till SD så hade regeringen kunnat vara annorlunda, och så även budgeten. Exakt hur budgeten sett ut får vi aldrig veta. Men om det hade varit en Alliansregering med stöd av SD så är risken för skattesänkningar rätt stor. Så oavsett hade vi fått ett budget som vidgat klyftorna. Det är alltså folkets eget fel att klyftorna ökar. Fler borde rösta på S, V och MP om man vill se en rättvisare typ av budget.

Vad gäller Riksbanken har hon också fel. Hade Riksbanken legat på 2% styrränta senaste 10 åren, så hade bostadspriserna varit lägre. Rätt på den!!! Men tack vare att 1, hushållens räntekostnader varit högre/disp inkomst så hade konsumtion och tillväxt varit lägre. 2, Det hade skapat väsentligt färre jobb. 3, kronan hade varit starkare, och exporten hade varit svagare. Vilket i sin tur dragit ner tillväxt och jobb. 4, Byggsektorn senaste 10 åren hade inte blommat. Vilket kanske hade varit hälsosamt sett till Oscar Properites, men allt har inte varit Oscar och Tobin. En del bygg har varit bra, vilket gynnat ekonomin och jobb. På alla sätt hade ekonomin gått väsentligt sämre, vilket skadat vanliga människor. Men värdet på bostäderna hade varit lägre. Så rent förmögenhetsmässigt, så hade det varit mer ”rättvist”. Men till väldigt liten nytta. Netto negativt skulle jag säga.

Apropå orättvisor. Jag skrev sist om Reinfeldts utspel om pensioner. Har ni hört om Kinas ”996 regel”. Dvs att man jobbar från 9 på morgonen till 9 på kvällen. 6 dagar i veckan. Bland annat Alibabas grundade ställer sig bakom den här och menar att anställda som inte ställer upp på detta kanske ska söka sig någon annanstans. Det blir 72 timmar i veckan. Någon som ska jämföras med våra 40 timmar. Det är lite äpplen och päron eftersom strukturen på ekonomierna skiljer sig åt så mycket. Men man kan ju fundera på detta när man funderar på hur vi ska finansiera vår framtida ålderdom. Ytterst skapar inte ”staten AB” några värden. 80%+ av skatteintäkterna kommer från inkomstskatt, sociala avgifter och moms. Dvs de är helt kopplade till lönerna som genereras i vårt land. Har vi inte konkurrenskraftiga företag, så kommer vi inte ha ett skatteunderlag. Har vi inget skatteunderlag så…. blir pensionerna, även de privat sparade, därefter.

MMT diskussionen går het just nu. Inte för att gräva för mycket i detaljerna så kan man fråga sig hur vi tidigare kunde växa och frodas utan stora budgetunderskott? Dvs tongångarna verkar vara att utan MMT influerad finans- och penningpolitik så är det kört. Varför gick det inte åt fanders tidigare utan MMT undrar jag? Istället för att förändra hela vårt grundläggande banksystem, finans- och penningpolitik, så har jag två förslag på enkla åtgärder, något tråkiga kanske vissa tycker, fast med samma syfte och mål som MMT. Det ena är skuldkvotstak, och det andra är högre skatt på utdelningar.

Skuldkvotstaket knyter an skulder till utvecklingen av inkomster. Det ger en lugnare utveckling på bostadsmarknaden. Minskar framförallt risker och obalanser. Men gör även orättvisorna över tid mindre (inte för att jag anser att det är någon orättvisa men ändå).

Idag har vi två gruppen som är skattemässigt mest gynnade. Kapitalägarna och Låginkomsttagare. Höginkomsttagare är mest missgynnade och medelinkomsttagare mitt i mellan. Att Stefan Perssons aktieinnehav åker upp eller ner vare sig gynnar eller missgynnar honom. Ingen annan heller för den delen. Det är synd att hela rättvisediskussionen har fastnat i förmögenheter. Det är rent felaktigt ur ett aggregerat samhällsekononiskt perspektiv. Två exempel:

1, om en miljardär säljer sin aktieportfölj för att köpa champagne så måste nån annan rik snubbe avstå från champagne och köpa altier

2, om Pelle har tusen kronor och Kalle har 100,000kr och båda ökar med 10% så ökar skillnaderna. MEn ingen orättvisa har skapats. Lika lite som det skapas rättvisa om vi har en börskrasch på 50%.

Vad som däremot gynnar Persson är hans utdelning på x miljarder varje år. Dessutom betalar han lägre skatt på den än många andra förvärvsarbetare.  Stefans oro kring HM kretsar inte kring aktiekursen, utan framtida utdelningar och hur det går för företaget. Om han fick välja mellan att aktien stod i 1 krona, och utdelningarna ökade med 10% varje år närmaste 50 åren. ELLER att aktien ökar med 10% varje år, samtidigt som utdelningarna är noll varje år närmaste 50 åren. Så hade han valt det förstnämnda. Om målet är att platta ut skillnader på riktigt, så måste vi sluta prata om värdet på förmögenheter, och börja prata om inkomstströmmarna. Framförallt de från kapitalet, vilket är ränteinkomster och utdelning. Ska vi platta ut skillnader, så borde man börja med att lyfta skatten på utdelningar. Varför ska den vara lägre än vad många betalar i inkomstskatt?

Sverigefonder var tidigare populära. Men inte längre. Fler och fler väljer Global fonder. Anledningen är enkel. De har gått bättre. Men få funderar på varför de har gått bättre. Det är för att de innehåller en stor andel USA (c57%) som gått starkt senaste 10 åren. Men kikar man på USA så upptäcker man snabbt att det är två sektorer som sticker ut, nämligen IT- och Hälsovårdssektorn. De senaste 10 åren borde man haft en bra IT-fond och en bra Hälsovårdsfond. Inget annat! Det är kontentan. Detta fenomen är intressant. Hade du frågat någon för 10 år sedan om bransch/sektorfonder hade de sagt, nej akta dig för dem. Argumentet hade varit ”sektorrotation”. Dvs då förekom det väldigt mycket sektorrotation. Ingen bransch gick bra ”hela tiden”. Inte dåligt heller för den delen. Nej då var jargongen att man skulle vara exponerad mot ”alla” branscher, fast i rätt regioner och länder. Nu har den pendeln svängt, och jag tror det kan hålla i sig. Dvs det är lättare att peka ut en bransch som har framtiden för sig, eller framtiden emot sig. Än det är att säga om USA ska gå bättre eller sämre än Frontier markets. Det känns också mer trovärdigt med en förvaltare som är expert på hälsovårdssektorn, än en som säger att han är expert på ”frontier markets”. Point being, jag väljer hellre skickliga sektorförvaltare, med globalt fokus, än jag väljer skickliga land/region förvaltare. Men jag har inga bevis, utan det är mer av en känsla. Känslan för 10 år sedan sa att det var fel, och det visade sig vara tvärtom! Då borde man gjort sektoranalysen, och kommit fram till att en bra IT-fond var något för byrålådan. Men tidens tand talade för Utvecklingsmarknader och IT-kraschen fanns kvar i minnet. Så det var mycket begärt att gemeneman skulle hamna rätt i den analysen……

Glad Påsk och hoppas ni får tur med vädret!

Svensk inflation (CPIF ex Energi) kom precis in på 1,5% mot väntat 1,4 och fg 1,4%. Lirar med lönetakten på 2,5% på ett ungefär. Fortfarande ganska märkligt att kronan inte får genomslag med några tiondelar. Men rensat för kronan så ser utsikterna för inflationen svag ut. Lönerna lär inte dra mot 3% när Sverige växer med 1-1,5% som ett resultat av svag byggsektor och Europa/Asien. Drar inte lönerna så lär inte kärninflationen göra det. Detta kommer dock inte hindra Ingves från att höja 25 punkter senare i höst. Han vill lägga sig dikt an ECB. Därefter stannar han. En svag krona gör denna manöver genomförbar. Hade kronan stått i 10kr eller lägre mot Euron hade det inte gått. Men nu funkar det!

Jag noterar att SPX har ett gap på 2,836. Om vi ska stänga det nu eller senare är svårt att säga. ATH på 2,940 är ju lite av en magnet. Översatt till OMX så skulle alltså OMX kunna testa 1,595ish en dålig dag, men att 1660-1680 target alltjämnt ligger fast. Jag är tekniskt positiv rent generellt som ni vet.

Amerikansk inflation, core CPI, kom igår in på 2,0% mot väntat 2,1 och fg 2,1. Den är soft, och har varit så sedan förra sommaren då den toppade ur på 2,4%. Core PCE ligger på 1,8% och framöver finns det en nedsida på nån tiondel. Detta borde göra FED bekväma i sin duvighet. Vilket leder oss in på nästa område.

Kommer FED att sänka räntan? Det är en diskussion som går varm nu. Tre skäl brukar anges:

1, Räntemarknaden prisar in sänkning redan i höst

2, Trump ligger på FED att sänka

3, Tillväxten är i dagsläget svag, samtidigt som inflationen har toppat ur vänt ner.

Samtliga skäl är felaktiga enligt mig. Nästa steg är sannolikt en höjning, inte tvärtom. Men man kan fråga sig vad som krävs FED ska sänka? FED vill se var nuvarande soft patch tar vägen. Står vi i höst med PMIs under 50, jobbskapandet (trailing 3m snitt) ligger på under 100k i månaden osv, då tror jag de kommer överväga att sänka. Med en inflation kring 1,5-2 kan de sänka både en och två gånger, dvs till 1,75/2,0 från idag 2,25/2,50 utan att det är nån biggy. MEN, jag tror inte PMIs är under 50, jag tror snarare de kan vara över 55. Jag tror jobbdatan kommer ligga på 150k+, inte under 100k. Jag tror datan kommer signalera recovery, och då kommer inte FED att sänka, utan snarare fundera på nästa höjning. De i sin tur handlar om var lönerna ligger. Ligger de över 3,5% i årstakt så kommer räntehöjningarna som ett brev på posten. Ligger de under 3% så kommer de troligtvis att ligga stilla.

En ekonomi som pekar mot recovery, och en FED som börjar överväga höjningar…. ja ni fattar vad som händer med räntorna, och aktier för den delen också!

—————-

I dagar som dessa talar många om MMT. Bakgrunden är att den Amerikanska ekonomin inte går för högvarv just nu, och när privata sektorn tar det lite lugnt, så bör publika sektorn gasa. Det är klassisk Keynes. Definitionen av att gasa är att köra budgetunderskott, dvs låna, men det är nu meningarna går isär. Med en statsskuld på över 100% av BNP så tycker vissa att man inte bör, kan eller ska låna mer. Andra, MMT anhängarna, menar att det inte spelar nån roll vad procentsiffran är. En stat som har utställd skuld i egen valutan kan aldrig få problem med vare sig likviditet eller soliditet. Pengarna kan aldrig ta slut, man kommer aldrig hamna i en sits där man inte kan betala sina skulder. Nej problemet som kan uppstå är att inflationen skenar och valutan kapsejsar. Där i ligger diskussionen.

Men det är inte den diskussionen jag vill ta här och nu. Utan en annan.

https://www.thebalance.com/interest-on-the-national-debt-4119024

För 10 år sedan, 2009, så var statskulden hälften så hög som idag. Men räntorna var högre. Då betalade man 187mdr dollar i räntekostnader. De utgjorde c5% av budgeten. Dvs om Amerikanska staten tog in 100dollar av medborgarna hade man 95dollar att spendera om man ville köra en balanserad budget. Resten gick till räntor. Nu körde man ju extremt stora underskott under åren 2008-2013 på i snitt 6%. Det var inga problem. Statsskulden var låg.

Hur är det idag. Jo statsskulden har dubblats sedan dess.

https://en.wikipedia.org/wiki/National_debt_of_the_United_States

Det spelar ju inte nån roll om man inte betalar nån ränta på den vilket var fallet för två år sedan. Men nästa år kan räntekostnaderna landa på 500mdr dollar. Samtidigt som amerikansk skatteintäkter summerar till 3,600mdr. Då undrar jag, om man ska köra en balanserad budget så har man över 3,100mdr till annat. Det blir inte kul. Då har man två alternativa vägar, att höja skatterna, vilket är omöjligt för Trump om han vill bli omvald. Eller köra budgetunderskott. Dvs öka skulden ytterligare. Det är här MMT kommer in igen. Hur farligt är det för USA att öka skulden? Sen har vi den politiska aspekten. Kongressen, som kontrolleras av demokraterna, lär göra livet surt för Trump oavsett om de tror på MMT eller ej. Jag förstår att Trump vill att FED sänker räntan. Inte kul att börja ett budgetår med att dega 500mdr i räntekostnader. To be cont….

——————————

Reinfeldt är ute och pratar om 75-årig pensionsålder, och folk blir sura. Jag förstår dem! Om man har ett jobb man inte tycker så värst mycket om, men som man måste gå till för att kunna betala räkningarna, så vill man ju hellre sluta vid 65 än 75. Fair Point! Men Reinfeldt har rätt. Två saker:

1, Tidigare så började man jobba vid 25 och slutade vid 65. Dvs man byggde upp pension i 40 år. Sen levde man i snitt till man var 75, så planen var att spendera pengarna under 10år. Det gick 4 sparår på varje pensionsår.

NU börjar man jobba senare, för att man ska förverkliga sig själv på en massa olika sätt, så säg 30 år, och sen jobba till man är 65år. 35 årigt sparande. Men tack vare vi i framtiden kommer leva till vi är 85 i snitt så används pengarna i 20 år. Dvs det går 35/20=1,75 sparår på varje pensionsår.

Det går inte ihop sig om vi inte avsätter väldigt mycket mer varje månad.

2. Över tid går börserna hand i hand med vinsterna. Vinsterna går hand i hand med försäljning som går hand i hand med nominell bnp tillväxt. Den senare var stark mellan åren 1948-2008. Typ 7-8% om året. Aktier gick därefter. Den var stark för att man gjorde stora investeringar och produktiva framsteg. Men även för att stater och hushåll tog upp lån som man satte sprätt på. De kommande årtionden lär inte bli lika bra av uppenbara skäl.

Vad innebär detta? Jo om nominell tillväxt i världen landar på 4-5% kommande 30 åren så kommer inte en Globalfond att stiga med 8-9% om året. 100% säkert alltså!!!

Konklusion… vi går från 4 till under 2 sparår för varje pensionsår… och avkastningen per år lär bli avsevärt mycket mindre….ni fattar vad Reinfeldt menar.

Om vi gör som Reinfeldt föreslår, dvs jobbar tills vi är 75år så ser det bättre ut. 75-30=45 år av sparande och 85-75=10 år konsumtion. Då ökar snitt sparåret till 4,5år. Det lär vara nödvändigt om vi inte drastiskt börjar avsätta mer.

Men det är en icke diskussion egentligen. Dvs även om vi håller kvar pensionsåldern på 65 år så kommer folk inte sluta jobba då. Pensionen kommer helt enkelt vara för dålig. Pappa staten kan inte trolla heller.

Så mitt råd till alla är, vill du gå i pension tidigt. Lägg upp ditt pensionsparande idag så du kommer kunna göra det. Ingen annan än du kan lösa problemet. Gör du inte detta så räkna med att knega på länge.

Kom ihåg vad pension egentligen är för nåt. Det är uppskjuten konsumtion. Inget annat, och det är helt upp till dig hur du vill lägga upp det. De flesta kanske inte är beredda att sänka sin standard idag så mycket som krävs. Till alla er har jag ännu ett råd: Det löser sig inte, och skaffa ett jobb du gillar.

På samma bog kan nämnas dagens polariseringsdebatt mellan dem som har och de som inte har. Hur tror ni den diskussionen kommer att låta den dagen det finns dem som slutar jobba när de är 65 och spelar golf om dagarna och de som gärna hade gjort samma sak men måste jobba för att få mat på bordet. Samtidigt som debatten går ”detta är folks eget ansvar och något de borde planerat för långt innan”.

Apropå rådet ”skaffa ett jobb du gillar” har ytterligare en dimension. De som jobbar med nåt de gillar blir i regel oftast bra på det och är beredd att jobba mycket. Det i sin tur gör att de oftast tjänar lite bättre (inte i alla ex såklart men generellt). Tjänar du lite bättre kan du också avsätta mer till pension. Paradoxen av detta är att de som kan tänka sig att jobba till 75 är också dem som kan sluta vid 65. Medan de som vill sluta när de är 65 inte kan göra det. Det kommer göra polariseringsdebatten ännu intensivare.

Vi kanske får hoppas på Medborgarlön och AI robotar istället….

Sysselsättningen i USA ökade med 196k jobb mot väntat 180k och fg 33k (uppreviderat från 20k). En bra siffra. För att slippa brus tittar jag på 3-månaders snittet som ligger på 196+33+312/3=180k. Det motsvarar en årlig ökningstakt på 1,4% vilket lirar med en tillväxt på 2,4%. Givet att ledande indikatorer pekar på en tillväxt kring 1,5-2% så är jobbdatan stark. Nya jobb ger ökat löneunderlag som allt annat lika ger ökad köpkraft, givet att folk inte sparar mer, att räntekostnader eller skatter inte stiger eller att företagen höjer priserna (där det senare förvisso ändå leder till ökad konsumtion fast där konsumenten inte får ut mer av sina pengar). Men så här långt är det ett styrketecken!

Det som var mest glädjande var lönedatan. Den kom in på 3,2% mot väntat 3,4% och fg 3,4%. En rejäl avvikelse med andra ord. På månadsbasis var den 0,1% mot väntat 0,3 och fg 0,4%. Det är ju inte så att lönerna krymper, det gör dem aldrig. Men ökningstakten klingar av. Jag har ju tidigare varit lite velig kring detta. Det har funnits två scenarior:

1, lönerna fortsätter upp trots svagare tillväxt pga tajt arbetsmarknad

2, lönerna vänder ner då även en tajt arbetsmarknad kräver god tillväxt för att åstadkomma stigande löneinflation

Nu verkar det alltså som om nr 2 får fäste, vilket har varit min tro också, OCH Feds annars hade det varit svårt att göra så duviga utfästelser som de gjort.

Fortfarande är det viss diskrepens mellan core PCE 1,8% och löner 3,2%. Ska lönerna lira med core pce så borde lönerna ta sig ner mot 2,8% vilket inte är en omöjlighet så länge som det är ”soft patch” mode. När tillväxten tar fart igen blir det jobbigare.

Men totalt sett är detta en siffra som är börspositiv då det lirar med okej tillväxt, fast ändå inte är inflationsdrivande. Det bästa av två världar med andra ord.

SPX ser ut att fortsätta upp mot ATH och troligtvis även 3,000 i förlängningen. Intressant att räntemarknaden har skakat av sig den värsta pessimismen från i mars.  Det har ju inte varit klassisk Risk-off, utan räntorna har snarare reflekterat rådande tillväxt, samt FEDs duvighet. Svänger synen på konjunkturutsikterna så kan 10-åringen fortsätta att stiga. 10-åringen kan nog gå mot 2,8% givet att optimismen håller i sig.

Positiva nyheter kring handelsuppgörelsen har också hjälpt till… kan vi få till ett avtal i april kanske?

Givet att SPX handlas till Fwd PE om 17, earnings yield 5,9% så ger det en aktieriskpremie på 5,9-2,8=3,1%. Det är inte billigt, det är inte dyrt. Det är fair, och det räcker oftast för börsen givet att sentimentet finns där.

Jag har en positiv grundsyn på Stockholm så länge som vi inte stänger under 1550

Ha en fortsatt trevlig helg.

”Börsen prisar in framtiden”. Ja den har ni hört många gånger förut. Men att hela tiden ha detta mind set påslaget är faktiskt ganska krävande och svårt. I min about har jag skrivit en del om detta. Mitt råd är att man varje morgon ska säga detta till sig själv framför toaspegeln. Mitt råd är inför varje större nyhet man konfronterar, inför varje analys man gör, ska man fråga sig själv, ”vad säger detta om framtiden”. För saken är den att vi ständigt bombaderas av information om nuläget. Information som påverkar oss. Men som gör att vi fattar dåligt investeringsbeslut. För saken är den att börsen aldrig prisar in nuläget, utan bara vad den tror ska hända i framtiden. I höstas så var makrodata och bolagsrapporter starka, men börsen var baissig. Nu har den ekonomiska datan varit svag, och bolagsrapporterna när vi går in i april kommer vara dassiga, men prisades in redan i höstas. Uppgången sedan i julas handlar inte om rådande soft patch, utan vad som händer efter soft patch, typ hur den real ekonomiska datan ser ut i höst. Inget annat. Ingen har facit och börsen har ofta fel. Men en sak gör den inte, och det är att prisa in nuläget, för det är history sedan länge. Nu handlar det bara om 2H19. Ni vet var jag står, jag har trott på recovery länge.

Är svenska banker en bra investering? Det beror på hur mycket pengar de kommer att tjäna under 2020. Så enkelt, men ändå så svårt.

Jag var lite orolig att OMX skulle gå upp till 1600 och vända ner därifrån, och skapa en huvudskuldra formation. Nu är jag inte orolig för den formationen längre. 1660-1680 är target. Detta gäller så länge som vi inte stänger under 1550.

Marknaden blev glad idag över starka PMI för tjänstesektorn i Sverige, Tyskland, Europa och Kina. Tjänstesektorn är mer kopplad till den inhemska efterfrågan, hur pigga och glada konsumenterna är, och visst är det bra när de stöttar ekonomin som känner av de bistra vindarna från Asien och USA som slår mot tillverkningssektorn. Det kan ge nån tiondels tillväxt extra. Men inte mer. För saken är den att den generella börsutvecklingen inte styrs av de europeiska konsumenterna. De styrs av de Amerikanska konsumenterna, och ångan i den Kinesiska produktionsapparaten. Europa kan lindra, eller förvärra. Men inte styra riktningen. Dvs Europas konsumenter kan inte göra nån skillnad om det skiter sig för Asien och USA. Det i sin tur handlar om att exporten som andel av BNP är för hög, och privatkonsumtionen för liten. Det handlar om att staterna i Europa tar stor plats av BNP (Gov expenditures/BNP), och staterna är över tid en nollsummemaskin. Särskilt när de kör en balanserad budget. Så dagens starka Tjänste PMIs är bra på marginalen, men inte mer. Det är mycket viktigare att Tyska Mfg PMI jobbar sig tillbaks mot 50, än Tjänste PMI ligger högt. De får gärna konvergera om du frågar mig.

Kinas Tjänste PMI var också bra….. men de är ingen, likt Europa, ingen driver heller. Sen är det klart…. en bra siffra är alltid bättre än en dålig. Men det är inte själva poängen som ni förstår!

Vad som däremot är viktigt är Amerikanska Tjänste PMI som också kom idag. 70% av alla anställda jobbar i tjänstesektorn, och den står för nästan 70% av BNP. Så det är en stor pjäs. Men den är inte lika viktig som Mfg PMI ändå, och det är för att Service PMI alltid laggat Mfg PMI. Service PMI leder inte. Det gör Mfg PMI. Glöm aldrig det. Men likväl är det en viktig siffra. US Service PMI kom in på 55,3 mot flash 54,8 och fg 56,0. Non-Mfg ISM kom in på 56,1 mot väntat 58,0 och fg 59,7. PMI överraskade får man säga. ISM gjorde det inte. Samtidigt är det orimligt att vänta sig att nivåer upp mot 60 när vi är i mitten på en soft patch. Nivåerna generellt, får ändå sägas vara hyfsat goda givet soft patch. Tidigare har de legat ner mot 52 när det varit lite sämre tider. Så de är stabila, men det är inte så konstigt. Hushållens räntekostnader är fortsatt låga och FED höjer inte längre, arbetslösheten är låg, vi har trots låg tillväxt ett jobbskapande, fastighetspriserna stiger inte, men de faller inte heller, de är stabila. Börsen handlas högt, Räntorna har fallit så priserna på obligationer är höga. Fler och fler litar på Trumps ekonomiska politik. Folk har lite att vara deppiga över. Finns egentligen bara två saker att diskutera, när kommer handelsavtalet och vad får det för konsekvenser, och hur länge vara soft patch? Eller? Jag noterade en liten liten liten sak i datan, och det var att underkomponenten i ISM som heter prices studsade upp ganska rejält. Den rör sig utifrån vad företagen svarar om vad de tänker göra med prissättningen på sina tjänster, och den studsade upp. Dvs det är fler som tänker i termer av prishöjning. Varför? Jag tänker så här, lönerna stiger, samtidigt efterfrågan har minskat något. Vad händer om man säljer lite mindre samtidigt som kostnaderna ökar. Just det, vinsterna minskar. Vad ska man hitta på då? Man kan försöka höja lönerna lite mindre, men det kan ju vara svårt om inte konkurrenterna gör det. Eller säljer man mer, men det kan ju vara svårt om inte efterfrågan finns där. Alltså tar man till sista tricket, dvs smyghöjer priserna. Inte helt ologiskt. Men vad händer då, jo inflationen börjar röra på sig, och då kommer FED till slut att behöva röra på sig. END GAME. Vi är inte där ännu såklart… jag tror till och med att inflationen ska ner nån tiondel… but just sayin´

På den negativa bogen har en ny väldigt intressant diskussion kommit igång. Det är vad som händer mer Europa, om FED skulle börja sänka räntan. Missförstå mig inte. Jag tror risken är liten. Att de börjar höja längre fram är mer sannolikt. Men nån gång kommer de att börja sänka… Men sitter man på 2,25% så kan man sänka en hel del. Om man i det läget heter Draghi och har ett Europa. Vad händer då? Jo om FED nollar sin ränta samtidigt Draghi inte gör nåt så kommer realräntespreaden se till att Eur/Usd går mot 1,40-1,50. Visst, rent teoretiskt kan Draghi sänka från 0 till minus 2,25% och då borde växelkursen vara stabil. Men Draghi kommer inte att göra det. Främsta skälet är att mekanismerna inte fungerar som de ska om bankerna ska erbjuda sina kunder nollränta på inlånade pengar (som i Sverige) och därför kompenserar för den kostnaden man har genom att hålla uppe räntan på utlånade pengar istället. Därutöver kommer de sparsamma Tyskarna inte att acceptera minusränta på sparande heller. Så rullar USA in i recession så finns det en risk att dollarn går till 1,50eur och då kan Europa stänga sina fabriker. Recessionen kommer bli förödande. Eller, med lite tur, så kommer den klassiska Risk-off faktorn in, dvs där alla vill växla till sig dollar och köpa dollartillgångar när världen står i lågor, vilket i så fall skulle lindra försvagningen, trots att FED sänker. Låt oss hoppas på det senare. Går det här att lösa? Nån tok kanske tänker, om Draghi höjer till 2,25% så har han möjlighet att sänka när FED gör det. Tja, 99% av er fattar att detta är galet, men för den 1% som inte gör det kan jag säga att det är som att göra en frisk man AIDS sjuk för att sen ge honom botemedel. Inte så smart faktiskt. Nej Draghis valmöjligheter är inte så stora. Låt oss hoppas att Risk-off gör att Dollarn inte stärks för mycket, trots att FED sänker. Det har fungerat förut, låt oss hoppas att det funkar igen.

På fredag kommer jobbdata, stay tuned!

ps. Så här skriver Goldman om Yield Curve invertering…. lite repetition, men jag delar deras syn fullt ut:

Should investors have aversion to yield curve inversion?

Last month the yield curve inverted for the first time since 2007 and historically curve inversion has preceded the last 7 recessions. The yield curve usually tends to flatten as the economy moves later cycle and the Fed increases rates to prevent the economy overheating. For this reason, the 10y-2y term spread tends to invert earlier than 10y-3m as it incorporates rate expectations of subsequent hikes. However, this time the 10y-3m curve inverted alone, which is quite unusual. In the last 4 cycles bear flattening (the yield curve level rising with 2y rates increasing faster than 10y rates) has driven curve inversion, while this time the curve has ‘bull flattened’ (the yield curve level falling with 2y rates falling more slowly than 10y rates). This dynamic has probably been supported by international spillovers from non-US rates where QE and low growth and inflation expectations have supported lower 10y rates. As a result, the curve inversion signal could be less powerful for recessions than in the past. GIR found equity and risky assets in general can have positive performance with a flat yield curve, although risky asset performances tend to be lower. This is consistent with their base case of low but positive returns from here given the lack of profit growth and a less favourable macro backdrop

ds

I helgen kom det PMI data från Kina, NBS Mfg PMI kom in på 50,5 mot väntat 49,5 och fg 49,2. Caixins Mfg PMI kom in på 50,8 mot väntat 49,9 och fg 49,9. Observera särskilt att kvoten mellan New order/Inventories vände upp kraftigt från låga nivåer, något vi senast såg i slutet på 2015, vilket sedan gav en urbottning och ett trevligt 2016. Börsen reagerar starkt på förhoppningen att vi nu lämnat det värsta bakom oss. Kan vi även få ett handelsavtal ovanpå detta så….. Viktigt detta!

Från Tyskland kom Mfg PMI in på 44,1 mot flash 44,7 och fg 47,6. Den europeiska motsvarigheten kom in på 47,5 mot flash 47,6 och fg 49,3. Klent och lirar med 1% tillväxt eller strax under. Men det är framtiden som räknas, och vänder det upp i Kina så vänder det upp i Europa. Handelsavtal nästa! Läs fg.

Chicago PMI kom in på 58,7 mot väntat 61,0 och fg 64,7 i förra veckan och skulle alltså peka på svaga siffror. US Mfg PMI kom precis in på 52,4 mot flash 52,5 och fg 53,0. Stabilt! Soft patch, inte recession. ISM kom in på 55,3 mot väntat 54,5 och fg 54,2. Starkt, soft patch, ingen recession. Flat vinsttillväxt. Lita på Dividends. New Order komponenten 57,4 mot fg 55,5. Oj, det är bra! Gäller att Trump inte fuckar upp det med kineserna nu bara! Sen kan man fråga sig var optimismen kommer ifrån…. i grunden tror jag det handlar om

1, recovery från pessimismen under 4Q19

2, FEDs ändrade politik vilket fått räntorna (och räntekostnaderna) att mjukna en aning. Se genomsnittlig Mortgage rate.

3, en syn på att Trumpismen ändå uppfattas som bra för ekonomin

4, att hushållen fått några slantar extra i lönekuvertet UTAN att de har ätits upp av stigande räntekostnader. Stigande köpkraft alltså! (men kanske marginal press på bolagen då eftersom de inte höjt priserna)

Dollarn brukar man kunna skylla på i vått och torrt men den har ju varit rätt stabil senaste halvåret. Så den har jag svårt att ge vare sig ris eller ros.

I förra veckan kom US core PCE, FEDs favo mått på inflation, in på 1,8% mot väntat 1,9 och fg 1,9. Softare alltså, och man förstår varför FED är så trygga i sin nya duviga politik. De kan alltså ligga väldigt tryggt kvar på 2,25/2,50 som rent teoretiskt är en åtstramande nivå då realräntan är positiv, dvs 2,25-1,8=pos. Positiv realränta stimulerar sparande, negativ stimulerar konsumtion. Rent teoretiskt skulle alltså FED kunna sänka både en och två gånger och samtidigt ändå kunna hävda att man INTE bedriver en stimulativ politik. Anledningen till att de ändå inte kommer att göra detta är två, nämligen 1, att de tror att rådande soft patch är övergående och att 2, löneläget trots allt riskerar att driva upp inflationen när tillväxten kommer tillbaks i positivt momentum.

Apropå löneläget. Det har ju taktat en bra bit över 3% senaste månaderna. Jag tror lönetakten kommer att komma ner mot vad core PCE indikerar, dvs 1,8+1=2,8%ish nivån. Men om den inte gör det, så innebär det att företagen där ute inte lyckas höja priserna ut mot kund lika mycket som lönerna ökar. Detta sätter såklart press på marginalerna, dvs vinsterna. Givet soft patch är det många som tror på negativ vinsttillväxt i år. Jag tror siffrorna hyfsar till sig i höst, främst tillväxten, där 2h19 blir bättre än 1H19, och därmed borde vinsterna komma in flat i år. Samtidigt borde mjukna lite mot bakgrund av 1H19 Soft patch….

Trots att börsen mest fokuserar på detta är diskussion om ”vinsterna 2020” mycket mer intressant. Recovery=+10%???

US Case Shiller bostadspriser kom i förra veckan in på 3,6% YoY mot väntat 4,0 och fg 4,2. Svagare. Inte så mycket att tala om. Priserna i absoluta termer har planat ur och väntas fortsätta göra det trots att våren är en stark period. Soft patch och tidigare ränteuppgång sätter sina spår. Men finns det en risk för större nedställ i priserna? Nej säger jag. Jag tittar på den genomsnittliga US MBS 30-åringen. Dvs den 30-åriga bostadsobligationen som kan sägas vara en Proxy för den långa bostadsfinansieringen i USA, och som därmed indirekt sätter priserna. Den toppade ur på 5,2% sent i höstas och har fallit sedan dess ner till 4,45%. TACK FED. Denna kommer ge stöd åt priserna. Eller åtminstone göra att de inte faller. 4,45% nivån är hyggligt medel om man ser till senaste 5 åren. Den var som lägst 3,5%. Under 2006/2007 var den uppe kring 6,5% och därmed skapade problem inom sub-prime.

I dagar som dessa när man talar FEDs ränta, yieldkurva och recessionsrisk, så kokar det ner till just hushållens räntekostnader. Blir de för höga stjälper de konjunkturen. Är de för höga på 4,45%????

Nej!

Hushållens skulder ligger på 86% av Inkomsterna

https://www.marketwatch.com/story/households-remain-far-less-in-debt-than-they-were-during-the-recession-2018-11-16

https://www.zerohedge.com/news/2018-11-16/us-household-debt-hits-record-135-trillion-delinquencies-hit-6-year-high

Under toppen låg de på 120%. Dvs under toppen fanns det 120 i skuld, och 100 i inkomst.

Därefter har framförallt inkomsterna ökar med ca 30% till 130, medan skulderna sjönk och sedan letat sig tillbaks 120 igen. Framförallt för att man rensade bort Subprime lån, och sen har hushållens skulder vuxit sakta sedan dess. Förhoppningsvis med mindre del sub prime denna gång 🙂

Om 6,5% obligationsränta skapade problem då, vilken ränta skapar problem idag?

6,5% X 120= 7,8 räntekostnader

7,8/100=7,8% av inkomsterna

130 x 7,8% =10,14

10,14/120=8,5%.

Notera att jag räknar med bostadsobligationen här… vad hushållen de facto betalar i räntekostnader är mycket högre, men i det här exemplet spelar det ingen roll.

Dvs 8,5% 30-årig bostadsobligationsränta skapar samma problem som under 2007-2009. Räntan idag ligger på 4,45%. Så ur det här perspektivet är recessionsrisken lika med noll. De Amerikanska hushållen tyngs INTE av räntekostnader på ett sätt som orsakar recession. Därmed INTE sagt att 9 höjningar orsakar soft patch. För det har det gjort. Men frågan är om det är tillräckligt för att skapa recession, och det tror inte jag.

Beviset: consumer confidence är på fortsatt höga nivåer. Om amerikanska hushåll hade fått dra åt svångremmen, så hade de grinat i de undersökningarna.

En passus: Det finns två ”slutkunder” i en ekonomi, hushållen vars situation jag visat på ovan. Men även staten köper en del varor och tjänster för att uttrycka det milt. Amerikanska staten betalar också ränta på sin skuld. Ökar den, och man väljer att inte köra budgetunderskott, så minskar köp av varor och tjänster. Alternativt får man hämta in mer skatt, och då minskar inkomsterna bland hushållen vilket försvårar deras räntebetalningsförmåga rent linjärt. Alltså borde man göra ovan övning med statsskulden inkluderad. Den har ökat från c10,000mdr dollar till 22,000 dollar. Inte så lite faktiskt. Gör man ovan ränteövning så kommer man fram till att det skapas problem vid lägre nivåer än 8,5%. Men det är svårare att tala om en exakt nivå då staten alltid kan låna eller ta in mer skatt, eller sänka kostnaderna, vilket ger sk. second round effects. Men allt annat lika så kan väl säga att 6,5% ränta gällde som brytpunkt 2008. 8,5% gäller isolerat för amerikanska hushåll idag, men givet att statsskulden mer än dubblats så ligger den faktiskta ”recessions trigger” räntan en bra längre ner. Troligtvis i nivå med 5,5-6,5%…. vilket fritt översatt betyder en styrräntan från FED på 3,5%. Detta har jag belyst tidigare. Men det bygger också på om man kör underskott när räntekostnadernas ökar, eller man väljer att köra en budget som någorlunda balanserar. Trump vill en sak. Demokraterna i kongressen en annan…

Det är rätt paradoxalt att Sverige är en spegelbild av USA. Svenska staten klarar i princip hur höga räntor som helst utan att det har en fundamental inverkan av vikt. Svenska hushåll gör det inte.

Svensks Finanspolitik pratas det mycket om nu för tiden. Jargongen är: ”Riksbankens politik fungerar inte, statsskulden är låg, finanspolitiken borde kunna hjälpa till med tillväxt, som skapar jobb, som skapar lönetryck som skapar inflation, som hjälper Riksbanken att kunna höja.” Det är inget ologisk resonemang, men jag har en mer Keynesiansk syn på finanspolitiken, dvs den ska hjälpa till när privata sektorn är på dekis, typ recession och negativ tillväxt, och ligga lågt resten av tiden och låta privata sektorn göra jobbet. Reformer ska genomföras i alla tider så att privata sektorn har de bästa förutsättningarna att driva tillväxt. Typ så.

Uppfattningen om hur Expansiv finanspolitik fungerar  verkar också vara tokig hos många. Nej, det handlar inte om att staten drar på sig spenderbyxorna som många tycks tro. Nej, det fungerar så här att när recessionen slår till så krymper skatteintäkterna eftersom de är korrelerade med löneunderlaget. Då skapas automatiskt ett underskott. Då kan staten välja att säga upp ett antal poliser och sjuksyrror för att möta intäktsbortfallet. Så gör privata företag. Men staten kan istället låna upp pengar och låta bli att permitera folk. De behåller sin kostnadskostym. Man kör budgetunderskott. Skulden ökar. Eftersom ekonomin krymper så krymper BNP. Högre statsskuld och lägre BNP, ger högre statskuld/BNP%. Många tror att statskuld/BNP% drar för att staten spenderar mer är alltså felaktigt.

Idag är statskulden 35 och BNP 100, statskuld/BNP 35%.

Säg att nästa recession drar ner ekonomin nominellt med 10%, och samtidigt kör vi budgetunderskott med 10%. Då ökar skulden till 45 och BNP till 90, således ökar statskulden till 50% av BNP. Detta är expansiv finanspolitik när den är som bäst. Som liten öppen ekonomi vill vi inte ha en statskuld över 70/80% för att kunna göra den här övningen, då en statskuld över 100% drar med sig strukturella problem, enkelt uttryckt.

Men det är klart, på 35% har vi utrymme att göra annat. Samtidigt är svenska hushåll väldigt skuldsatta sett till skuld/inkomst, så det kanske inte är så smart att ligga på 70% heller. Expansiv penningpolitik kan behövas långt tidigare, långt längre och i långt större utsträckning än andra länder, om ”the shit hits the fan”. Då ska vi vara glada för 35%.

Men från ett år till ett annat. Hur tänka då? Jo, vi vill ha kvar statskulden på 35%/BNP. Men om ekonomin växer med 1%, från 100 till 101, så kan man tänka sig 0,35*101=35,35 i skuld. Dvs vi kan öka skulden med 0,35% utan att rubba 35%. 0,35/100=0,35% budgetunderskott/BNP. Hade vi vuxit med 3% så hade man kunnat tänka sig 35% av 3%, dvs ett budgetunderskott på 1,05%. 0,35% av BNP är ett underskott på c15mdr. Nu hörde jag att Maggan hade tänkt sig 0,85% underskott vilket hade inneburit att statskulden varit oförändrad vid c2% tillväxt. Men om man säljer steken i Telia så spelar inte detta nån roll. Vi pratar ändå bara tiondelar hit eller dit så det spelar ingen roll. Min poäng är att skulden kan öka i takt med tillväxten och därmed bibehålla nivån. När recessionen slår till drar den till 50%. Sen repar sig ekonomin och då får man vara lite extra sparsam så att krafterna verkar på ett sätt som tar ner den mot 35% igen. Om man nu tycker 35% är en bra nivå. 50% är ingen dålig nivå heller. Den här skulddiskussionen är verkligen ett I-lands problem om ni frågar mig.

Jag har inget emot att vi investerar heller. Bara att det är smartare att investera när det är recession. Sen gäller det ju att investeringarna är smarta. Det är ju ändå vi medborgare som är delägare i skulden, ungefär som i en bostadsrättsföreningen. En investering som skulle kunna vara smart är statligt bostadsbyggande. För alla som vill (måste) bo i hyresrätt. Staten har ju marken och billiga upplåningsmöjligheter i varje fall….. och nej, jag tänker mig inte ett miljonprogramprojekt. Men om vi nu har ett bostadsproblem, som inte löses för att Oscar Properties bygger lägenheter åt dem som redan har en bostad, kanske vi ska låta staten bli en smart developer istället….. kanske de ska påbörja detta i nästa lågkonja… då brukar byggbolagens offerter vara attraktiva? Och nej, jag vill inte att några vänstervridna kulturarbetare ska leda detta, utan det måste ju rekryteras superslipade talanger från privata sektorn, som man ger en målbild i stil med IKEA, ”alla kan designa och tillverka en bokhylla, men att bygga en bra Billy, till ett pris som vidaunderstiger peers. Det är en konst. Er uppgift är att bygga ett hyresrätt, av hög kvalitet, med trevlig arkitektur, men till halva priset mot normalt” Bara en tanke!!!!

OMX. Jag undrar om det kan korrigera så mycket till när vi har Kina datan in hand. Får se hur ISM & Co landar i eftermiddag. Än så länge har rekylen i USA varit klen, vilket är ett styrketecken. Bryter OMX upp över 1580/1590 så är kanske rekylen avklarad för den här gången. 1680 nästa. Vänder vi ner tar jag sikte på Fib38 1530. Det hade ju nästan varit bättre särskilt om det skedde parallellt med en snygg formation i USA…. men just nu  känns det inte så troligt.

Senare i veckan kommer PMI för tjänstesektorn och Amerikansk jobbdata!

Nedan chart är små intressant. Står man utanför dåliga dagar blir avkastningen bra!

Det finns en annan graf, som jag inte har tillgänglig nu, men som visar samma sak fast tvärtom, och det är om man MISSAR DE 30 BÄSTA DAGARNA. Då blir inte avkastningen så kul heller.

Konklusionen av det här är…. kan man stå utanför under dåliga dagar, men sitta med under bra dagar… så kommer din avkastning att bli otrolig över tid. Problemet är att veta vilka de här dagarna är. Min erfarenhet är att jagar man de goda dagarna, så kommer man att sitta med under de dåliga, och försöker man undvika de dåliga så missar man i regel de bra dagarna.

Njut av solen

Ser man rent tekniskt på börsen så är det inte mycket att oroa sig för. Att börsen korrigerar efter den starka rörelsen sedan i julas är helt normalt. OMX har stöd vid 1550/1560 och håller inte det väntar 1530ish. Håller någon av de här är det target 1680 som gäller. Håll ett öga på SPX som visar vägen, där hela området 2,720-2,770 är första stöd. Om det vänder redan vid 1550/60 och sen drar upp mot 1590/1600, så finns risken för en huvudskuldra formation som inte är så trevlig. Det skulle betyda att 1,620 var toppen för den här gången. Inte så trevligt, men inte heller så troligt. Bättre då att vi går ner mot 1530 och verkligen samlar kraft inför nästa uppgång. Om 1620 var toppen för den här gången eller inte, har förstås med fundamenta att göra vilket leder oss in på nästa område.

Två saker stör bilden, svaga Flash PMIs och fallande räntor, i synnerhet den Amerikanska långräntan.

Tyska Manufactoring Flash PMI kom in på 44,7 mot väntat 48,0 och fg 47,6. En extremt dålig siffra både rel väntat och i absoluta termer. Jag skulle säga att den lirar med noll till svagt negativ tillväxt. Dvs i princip recession. Den europeiska motsvarigheten kom in på 47,6 mot väntat 49,5 och fg 49,3. Även den svag men mer i linje med soft patch 1% tillväxt typ. Tre saker. För det första har det Tyska loket presterat bäst senaste åren av eurozon länderna, och har därmed per automatik störst ”fallhöjd” nu när går sämre. Italien är liksom i motsatt situation. För det andra så är Tyskland mest exponerad mot Kina och Asien, och känner alltså av inbromsningen mest av de Europeiska länderna. För det tredje hade Tyskland som stor exportnation varit mest behjälpt av en svag Euro när kunderna känner av sämre tider. Men eftersom FED och alla är så duviga så lyckas inte euron försvagas trots Draghis ansträngningar. Hade FED varit på sin tidigare höklinje så hade Euron stått i 1,03 istället för 1,13.

Tittar man på Europeiska och Kinesiska fraktvolymer så är de fortsatt svaga, och soft patch är något vi måste leva med även under Q2. Men behöver vi vara oroliga att detta är nåt annat än soft patch i Europa? Nej jag tror inte det. Jag tror det är en överreaktion, och jag tror datan påverkas mycket av att man drar ner på produktionen och betar av lagernivåerna. Om/När efterfrågan kommer tillbaka så får det motsatt effekt när lager gapar tomma. New Order komponenten i PMIs kan då gå från extremt dålig till extremt bra. Jag kommer särskilt titta på Inventory komponenten i PMI när den kommer i nästa veckan.

Tyska IFO kom precis in på 99,6 mot väntat 98,5 och fg 98,5. Både Current conditions och expectations var bättre. Det ger en något mer balanserad bild än Flash PMIs.

Från USA kom Mfg flash PMI in på 52,5 mot väntat 53,6 och fg 53,0. Flash Service PMI kom in på 54,8 mot väntat 56,0 och fg 56,0. Sämre, men nivåerna är förenliga med soft patch 1,5-2,0%. Jag tror ett handelsavtal och kinesiska stimulanser kan få sentimentsdatan att studsa. Förhoppningsvis i april. Går vi in i detta med nerarbetade lagernivåer… då kan det bli trevligt!

Den viktigaste faktorn i hela ekvationen är fortfarande är räntan, eller snarare räntekostnader i relation till inkomster. Om den kvoten hade stigit globalt på ett sätt som stjälpt konsumtion, då hade jag varit orolig för då vet man att hushåll och företag är tvingade att dra åt svångremmen. Men räntekostnaderna, både i USA och Europa, givet dagens räntor är fortfarande för låga för att göra någon större skillnad. Därför är jag inte orolig för recession. Vilket leder oss in på nästa oroshärd. Räntorna och yieldkurvan.

10-åringen störtdök i fredags och Yieldkurvan är på väg att invertera. Åtminstone 10-2 som är den klassiska definitionen. En tillförlitlig recessionssignal som jag skrivit mycket om. Har jag fel? Dvs kommer inte dagens soft patch att rulla över i recovery, utan recession? För att förstå detta så måste man förstå två saker. Varför är yieldkurvan en indikator för recession och varför föll räntorna?

a, Att yieldkurvan signalerar recession har en mycket logisk förklaring. Tidigt i konjunkturuppgång så skapas det jobb och tillväxt, men väldigt lite löneinflation och inflation. Räntorna håller sig på mattan. Korträntorna likaså. Långräntorna ser ingen risk för dåliga tider och ligger högre än kort räntorna. I takt med att konjunkturen mognar och arbetsmarknaden börjar bli tajt, så börjar lönerna stiga, varpå företagen höjer priserna föra att kompensera för högre lönekostnader. Då stiger inflationen och centralbanken höjer räntorna varpå korträntorna börjar stiga. Långräntorna stiger också. Men vid en punkt inser marknaden att korträntans uppgång gör att räntekostnaderna för alla belånade blir så höga i relation till inkomsterna att de tvingas dra ner på konsumtion. Korträntorna är fortsatt höga pga hög styrränta, men långräntorna ser tidigt att det luktar bränt på sikt och vänder ner. De faller i regel så mycket att korträntorna är högre än de långa. Då väntat i regel recession 12månader+ bort.

Så fråga är om yieldkurvan nu flaggar för recession i USA 2020? Svaret på den frågan är kopplat till om dagens styrränta på 2,25/2,50 gör att hushållens räntekostnader har nått en kritisk nivå relativt inkomsterna? Jag anser att 9 höjningar har satt sina spår, MEN att vi ännu inte nått den kritiska nivån som krävs för recession. Den borde ligga på minst 3%, helst 3,5%. Hade vi nåt den kritiska nivån redan så borde data som Retail sales, eller Consumer confidence varit mycket mycket sämre.

Ett alternativt scenario är om hushållen, trots låga räntekostnader och goda inkomster, blir deppiga och ökar sparkvoten, men den har oftast varit kopplad till consumer confidence och fastighetspriserna, som ser hyggligt stabila ut.

b, Räntorna, och särkskilt 10-åringen föll i förra veckan. Varför? Antingen betyder det Risk-off eller är den en funktion av en duvig FED. Om det hade varit för Risk-off så bör även dollarn stärkas kraftigt. Dvs marknaden säljer risk, och  växlar till dollar och köper Amerikanska statspapper. Men dollarn har liksom varit stabil om man ser till DXY. Visst, FED är ju duviga vilket kanske håller tillbaks dollarstyrkan. Men den förklaringen räcker liksom inte. Jag ser inte Risk-off mönster. Å andra sidan såg jag inte Risk-on mönster från vare sig ränte- eller dollarn när börserna var stigande. Vilket jag såg som problematiskt. Nej my take är att detta inte är risk off utan en reflektion av FEDs duvighet. Men som jag sagt under föregående punkt. Det talar inte för recession ännu. Räntorna är för låga.

Detta gäller ju även i Europa. Räntekostnaderna är för låga för att inhemskt kunna skapa recession. Dagens svaghet är framförallt en reflektion av en svag omvärld och svag handel. Kommer den igång igen, så vänder datan upp.

I veckan håller vi koll på Case Shiller, Chicago PMI och Core PCE från USA. I helgen kommer Asiatiska PMIs. Jag vill gärna ha ett handelsavtal på plats i april. Innan trodde jag det kunde bli ”sell on facts” reaktion på en sådan nyhet, men givet marknaden på sistone så kan nog marknaden börja stiga igen på en sådan nyhet.

Så för att summera. Nej jag tror inte på recession ännu. Nej yieldkurvan skrämmer mig inte. Den divergerar av fel skäl. Vi är inne i en soft patch som kommer pågå i några månader till. Svag data och klena Q1 och Q2 rapporter kan alltid skapa lägre kurser (när marknaden räds över att vinsterna är ner 1H19 YoY%, men ännu inte insett att de är flat FY19 YoY vilket är det som styr utdelningarna som betalas ut våren 2020), men att det är troligtvis köptillfällen. Europa behöver goda nyheter från Asien, typ Handelsavtal. Använd stoploss.

Trevlig vecka!