SPX ser ut att vilja ta ut 8,000ish, trots stigande realräntor. Sen måste man se detta ur lite perspektiv. Att en 10åring taktar 100 punkter över inflationen är inte så konstigt. Nu ligger den snarare på 150 om man utgår från core PCE. Så vi talar 50 punkter för mycket. Inte hela världen. Vad beror det på är svårt att säga, 1, Kina undviker treasuries och köper guld, 2, Trumps skattesänkningar som bidrar till underskott 3, räntekostnader på amerikanska statssulden som bidrar till underskott, som tillsammans skapar en utbud/efterfråge situation på Treasury marknaden som trycker upp räntorna på ett sätt, som har fått FED att steppa in som stor köpare. Vi får se vad det här tar vägen, men man ska nog inte dra några långtgående slutsatser om realräntan förrän 1, FED är duvig och 2, inflationsdatan är riktigt bra. Om och När vi får en sån situation, och räntorna vägrar gå ner…… ja då pratar vi andra bullar. Där är vi inte ännu, och det kanske är också därför som aktiemarknaden är stark. Stigande realräntor brukar vara negativt för aktier, men just nu skiter man i det. Sannolikt för att man inte tror att det är något strukturellt.
Men den stora faktorn till varför aktier går starkt är pga starka vinster, som trycker upp FY26 och FY27 vinstestimaten. Faktum är att vinstestimaten har pressats upp mer än börserna, alltså har vinst multiplarna gått ner. Det senare är inte så konstigt med tanke på att räntorna gått upp, inte ner. Att räntorna är höga beror såklart på oljan och kriget, och dessförinnan delvis pga tariffer. Men att dom är extra höga beror sannolikt på ovan. Allt detta pressar multiplar, men vinsterna har gjort jobbet.
Kommer SPX toppa ur på 8000? Vet ej. Men jag är rädd att nästa fas bjuder på det omvända. Vinsterna är spektakulärt starka i år. Drivna av AI-Cap ex, budgetunderskott och lite till. Men när det kommer till 2027 så har man egentligen bara extrapolerat 2026. För mig ger det avsmak. Det är lite som om en idtottare precis slagit världsrekord. Och sen säger man att han ska göra ett nytt nästa år. Sånt händer, se på Duplantis. Men oftast blir det inte så, och framförallt finns ingen naturlag som automatiskt skapar ett nytt världsrekord, efter att man precis satt ett nytt. Risken är alltså att vi går in i 2027 med för högt ställda förväntningar. Å andra sidan, så finns det klar nedsida när det kommer till inflaiton, och FEDs politik, som skulle kunna generera klart lägre räntor. Fallande räntor = stigande multiplar.
Sen att försöka ge sig på någon netto ekvation ur detta är såklart omöjligt. Men 100-150 punkters lägre räntor ger 10-15% högre multiplar. Men kanske är vinsterna för högt satta med lika mycket. Det nettar ur varandra. Sen behöver inte sakerna hända samtidigt.
Så länge som 7500-7600 nivån håller, ser jag 8000. Håller inte 7500-7600, väntar 7000-7200. Då har vi nog sett toppen på ett tag. Funkar inte 7000-7200 väntar sannolikt 6400-6800. Mer än så blir det inte. För 99% av alla sparare, bör man sitta på stilla på en Global index fond med låg avgift. Men för övriga kan man fundera på sänka risken upp mot 8000 och se vad som händer om det kommer ner mot 7600.
En sak måste an ha klart för sig. Så länge som dom generella vinstnivåerna består, dvs vi undviker recession. Så kommer dippar vara köplägen. Inte för att det inte kan gå ner en hel del, utan för att vinsterna suger upp börserna igen. Och så länge som inte jobbdatan havererar, alltså vi pratar hundratusetalt jobb losses i månaden, så har vi inte recession, och då kommer vi inte heller få strukturella vinst tapp. Missförstå mig inte. Jag är inte optimist när det kommer till vinster 2027, men det är inte för jag tror på dåliga tider, utan för att förväntningarna är för uppskruvade.
Nästa tisdag, 25e augusti rapporterar Nvidia. Just nu är den på 226 dollar och på väg och testa sin ATH på 235-240. Dvs ca 6% upp vilket lirar med c3% på SPX, dvs 8000. Detta är inte så intressant egentligen. Intressant är om Nvidia skulle slå förväntningarna, få estimaten uppskrivade, och bryta genom för att sätta en ny high. Jag vet varken bu eller bä, men kommer den dra SPX med sig ytterligare. Där är jag tveksam. Jag tror vi har sett början på rotationen tillbaka in i AI large cap, men det skulle kunna bli så att low growth value laggards kanske ska gå ner, medan Nvidia och Co går upp. Om man tittar på chartet över AI trejden så hade den det motigt från mitten på maj, till siste julli, men SPX klarade sig utmärkt och konsoliderade. Hjälpt av andra sektorer. Det kan hända igen, fast tvärtom!
Historiskt är september den klart svagaste månaden på året, med botten i oktober. Fast oktober brukar stänga okej. November har blivit en riktigt bra månad, då julrally glädjen flyttat längre bak. Topp i början på december. Vi får se hur det blir den här gången, men att hoppas på bull market i september är kanske naivt?
Veckan är rätt lugn, NAHB, Empire, Philly, Flash PMIs, EU inflaiton, Riksbanksmöte…. vi hörs!
-tisdag
Fått en del frågor kring det här med realränta, och skillnaden mellan ränta och inflaiton ligger på cirka 140 punkter idag. Det är inte super mycket. 100 punkter är i min bok normalt. Men det finns fler punkter än dom jag radade upp ovan;
1, Kina köper hellre guld än Treasuries
2, AI Capex finansieras i större utsträckning av skuld, vilket kan ge viss crowding out effect. (å andra sidan är annan privat upplåning låg)
4, Trumps skattesänkningar, skapar underskott
5, Hög statsskuld är inget problem egentligen (se Japan under årtionden) men hög ränta på hög statskuld sätter press… som nu
6, Osäkra inflationsutsikter, gör det osäkert att äga bonds allt annat lika, samtidigt som börsens vinster revideras upp, och lockar allt mer.
Alltså ibland måste man zooma ut, vad har vi på bordet…. Stigande räntor (man säljer bonds, eller i varje fall inte vill köpa samtidigt som utbud är stort), samtidigt som vi har svag dollar. I min är det ”RISK ON” market enligt skolboken. Marknaden är inte rätt för att ta risk, och säljer trygga bonds, och sen vill man inte ens behålla säker dollar, och köper annat. För att bekräfta RISK ON kan man sen titta på VIX, som bör vara fallande och /eller låg. Och JA, en VIX runt 15 bekräftar detta… vilket ska ge en stark börs, och JA, SPX är på All time high….
Så många är så bekymrade över räntan…. och det finns såklart faktorer bakom att diskutera, MEN vi följer bara skolboken egentligen.
NAHB index kom in på 35 mot väntat 33 och fg 34….. lite bottenkänning på den… fast fortsatt låg nivå. Jag väntar mig sidledes bostadspriser i USA, på en All time high nivå….. detta gör att folk känner sig nöjda och trygga med sin balansräkning. Ungeför som deras aktieportfölj är på topp. Grattis. Sen om man tillhör gruppen utan ägd fastighet eller aktier, då är det inte så kul. I regel har dom även låg inkomst, och med tanke på att priserna sprungit iväg klart snabbare än lönerna senaste 4 åren, så är det många som är super missnöjda, och många som är rätt nöjda. Det är ett splittrat land, där nedre halvan nog har det rätt tuggt, medan övre halvan har det okej till super mega bra!
Empire FED kom in på 20,6 mot väntat 11,0 och fg 15,6…. mycket starkt, men vi har varit här flera gånger förr sedan 2022, och ingen av gångerna har det lyft konjunkturen strukturellt. Jag säger så här, och tatuera in detta, en konjunktur uppgång som inte är uppbackad av nya jobb, blir aldrig strukturell eller långvarig…. och än så länge talar vi verkligen om job less growth.
DET ÄR VAL I SVERIGE DEN 13 SEPTEMBER.
Ni som känner mig vet hur ointresserad jag är av politik…. men inte macro ekonomi. Så lås oss bara summera ekonomiskt facit.
Man vann valet i september 2022. Så jag anser man får räkna facit utifrån 2023-2026.
real bnp tillväxt:
2023: -0,2%
2024: +1,0%
2025: +1,5%
2026: +2,8% (regeringens egen prognos som säkert är för hög)
Under dom här 4 ÅREN har landet vuxit med 5,2% aggregerat. I real termer. Eller 1,3% tillväxt i effektiv årstillväxt per år.
DETTA ÄR SVAGT, men det avviker inte särskilt mycket från resten av Europa som också har varit stagnerande.
Med 1,3% tillväxt om året, så ska det inte skapas några jobb i min skolbok.
Senaste svenska jobbdatan (juni), visade att 5,4 miljoner människor var sysselsatta. Den måste man jämföra med samma månad (det finns stora säsongseffekter i jobbdata) för 4 år sedan. PRoblemet är då att regeringen inte regerade. Man kan då titta på juni 2023 som är mer rättvis. I juni 2022 var det 5,3m sysselsatta, i juli 5,4miljoner. Så jobbskapandet under regeringstiden har varit noll. Precis så mycket som ”1 procents tillväxt ska vara”.
Hur har inflationen varit?
2023: KPI 8,5% KPIF ex energi 7,5%
2024 KPI 2,9% KPIF ex energi 2,7%
2025: KPI 0,7% KPIF ex energi 2,8%
2026: KPI 0,7 KPIF ex energi 0,9%
Aggregerat KPI 13,2% KPIF ex energi 14,5%
Vi pratar alltså cirka 3,5% årlig inflation i landet under regeringstiden.
Lönerna då? Egentligen spelar ju inte prisökningar någon roll i sig, utan det vad vi har i plånboken för att möta dom.
ökning av medellön
2023: 3,7%
2024: 4,1%
2025: 3,7
2026 (prognos): 3,5
Totalt blir detta 15,7%.
Man kan alltså säga att den genomsnittliga lönen har ökat lika mycket som priserna. Dvs man har kunnat handla samma volym varor och tjänster varje år. Man har inte blivit real rikare, men inte heller fattigare. Sen är detta ett medeltal. Det finns enskilda grupper som är vinnare resp förlorare. Det handlar också om shopping mönster. Vissa har fått se sin utgifter öka mycket, andra mindre. Vissa har ändrat köpvanor, och valt billigare alternativ, substitut etc. Så det här med real köpkrafts utveckling blir till slut något högst personligt. Men på aggregerad nivå, för hela befolkningen. Har den i princip varit noll.
Att vi inte blivit realt rikare under 4 års perioden kan ses som ett bottennapp jämfört med år 2000 till 2022 då vi i regel blev realt rikare för varje år. Men det är ingen schysst jämförelse. I stora delar av Europa, och i synnerhet i USA, har medeltalet, och stora grupper blivit rejält mycket fattigare ur ett realt perspektiv. Att Sverige inte har landat där är lite av en bedrift. Men det är inte bara regeringens förtjänst (där man inte lockas till att elda på svag tillväxt med underskotts finansiering), utan lika mycket fackförbunden, lönerörelsen, riksbanken etc tillsammans.
Sen slutligen, statsskulden. För om en regering kör budgetundersott med 5% om året, genom att sälja statspapper, och sen sätta sprätt på pengarna ut i ekonomin, så blir det allt annat lika lättare att skapa i tillväxt, än om man inte gör det.
I januari 2023 låg statskulden, inklusive komunernas skulder, på cirka 2,000mdr kronor. Nu senast var den 2,300mdr. Då motsvarade det c31% av BNP. Idag är den sifran 34%. Att sätta sprätt på 300mdr i underskott över 4 år, är 75mdr i snitt om året är väldigt lite. Typ 1% om året. Och växer landet snabbare än 1%, så innebär det att statskuldens andel av BNP krymper eller står stilla. Sett som underskott, dvs underskott i förhållande till hela budgeten ligger det på knappt 2%. Sverige håller en restriktiv hållning minst sagt.
Så mitt ekonomiska facit. Ekonomisk tillväxt, och därmed jobbskapande har varit superdåligt, men relativt övriga Europa och sett till världskonjunkturen, inline, dvs klart godkänt. Jag tror ingen annan svensk regering hade gjort det mycket bättre. Kanske inte sämre heller. Vi ska inte överskatta regeringens förmåga att påverka svensk ekonomi relativt världsekonomin. Det är lite som att be världens bästa seglare att ge sig ut på havet i full storm. Reallönerna är inte så kul, men där har jag en känsla av att Sverige klarat sig bättre än andra länder. Och slutligen, tillväxten kommer utan i princip lånta fjädrar. Det är ju bra, men samtidigt kan man inte ge regeringen beröm för detta, då vi, oavsett parti, har en väldigt strikt hållning på detta området.
Sveriges hållning till detta (som påminner lite om vår hållning under Andra Världskriget) är att andra länder, typ USA, Kina mfl, får gärna köra expansiv finanspolitik och annat, som håller igång dom globala konjunktur kvarnarna, och sen sitter vi som litet öppet export land och åker snål skjuts på världskonjan, samtidigt som vi kan köra restriktiv finanspolitik. Det ni, det är ju både smart och smula omoraliskt!
Slutligen kronan, den står i 11 euro, och i januari 2023 stod den i 11 euro. Oförändrat!
Så på det ekonomiska området ger jag regeringen Godkänt, men inte mer. Tror inte någon annat hade kunnat lyckas så mycket bättre faktiskt.
Sen tror jag många människor känner att senaste 4 åren rent ekonomiskt inte varit någon katastrof, men lite av en ökenvandring. Jag håller med, men så har det varit i hela Europa, och så är förutsättningarna.
Sen om vi släppt på det finansiella ramverket, säg spenderat 5% om året i underskott, 20% totalt, eller 1,300 miljarder, istället för 300 miljarder. Ja då hade ju allt varit happy party tjohoo, men då är det för lånta fjädrar. Man kan inte jämföra två olika regeringars ekonomiska framgång, när någon fått sätta sprätt på 1,000 miljarder mer. Äpplen och äpplen tack! Det går att jämföra faktiskt. Vi vet att Sverige vuxit med drygt 5% senaste 4 åren. Vi vet också att Statsskuld vuxit från 31 till 34% av BNP. Vi har spenderat 3% i ökad skuld och fått 5% tillväxt. Det är drygt 1,7% tillväxt (5/3) för varje skuld procentenhet. Jag tror det är en ganska bra siffra internationellt sett. Sen går det inte att säga att om vi bara hade spenderat 10% mer i skuld, dvs gått från 31 till 41%, så hade vi automatiskt gått 10*1,7=17% tillväxt över dom här 4 åren. Kvoten hade då varit en annan, men självklart hade tillväxten varit högre. Det intressanta är jämförelser med andra länder.
Det finns såklart massor mer ekonomisk data att gräva fram, och jag förstår om många inte känner igen sig i bilden, då vissa fått det bättre och andra sämre. Det är en annan diskussion. Detta är ett aggregerat macro snitt.
Hoppas nån tyckte det var intressant!?!?!
AI, långsiktigt sparande och AP7 aktier.
Det började med att jag hade en diskussion med en bekant om vad som är det optimala långsiktiga sparandet. Jag svarade ”en global index fond med låg avgift” passar 99%. Han svarade, Ja aktiva fonder är ju skit. Visserligen går en handfull bra varje år, men dom gör det inte uthålligt och det är omöjligt att veta vilken som ska gå bra nästa period. Han lyfte fram AP7 som ett undantag, men jag svarade, jo den har gått bra, men den har ju också belåning. Så vi tittade närmare på det.
AP5 Såfa Aktier startades 2010, och har under sina 16 år gått drygt 750% eller c14% om året. Världsindex, ink utdelning, inga avgifter, har gått c13% om året under samma period, eller drygt 600%. Så det låter väl bra. Men dom är ju belånade. Från 2010-2014 så jobbade man med c50%, sen sänktes den till ca25% mellan 2015-2018, och har sen 2018 varit drygt 15%. Igen förutom Ap7 vet exakt. Men jag har räknat med ett grovt snitt på 25% sen start. Då innebär det att fonden egentligen bara avkastat 12% om året. Belåningen, eller hävstången på 25% har gett ytterligare 3%, vilket blir 15%. Sen räknar med att kostnaden för belåningen legat på 1%. Alltså 14% om året. Det intressanta här är att den hyllade Ap7 fonden egentligen i grunden haft en rätt svag förvaltning som bara skapat 12% när Världsindex gått 13%. Det är belåningen som gjort att man slagit index.
Är det belåning som är melodin. På riktigt lång sikt, om man är hundra på att det går upp så är det så. Annars inte.
Jag vill illustrera med ett exempel. Säg att index går upp med 20% första perioden och sen faller med 10% andra perioden.
1, En indexfond med låg avgift går då 1,2*0,9=8%
2, En fond som är belånad med 25% går 1,25*0,875=9,4%, sen tillkommer kostnad för belåning. Då blir det inte så stor skillnad. Problemet med belåning är att när det går ner, så äter det upp väldigt mycket av avkastning. Man måste antingen vara vääääldigt långsiktig, för då ökar sannolikheten för uppgång väldigt mycket. Eller måste du vara säker på att det ska upp. Belåning är något jag aldrig skulle råda till egentligen. (Sen är det en annan sak att ha bolån, och samtidigt en långsiktig aktieportfölj. För det är automatiskt långsiktigt, då bolånet ska du ha i 30 år, och har du sin portfölj lika länge så blir det bra. Du ska inte sälja dina aktier för att amortera på bolånet, så till vida att lånet inte är så stort att du har svårt att klara räntekostnaderna om räntan stiger)
3, Aktiv förvaltning är vanskligt. Säg att en förvaltare går 25% bättre eller 25% sämre. Det ger 4 olika utfall. Första perioden kan bli +25% eller +15%. Andra perioden kan det sjunka med -7,5% eller -12,5%. Detta ger fyra utfall: 15,6%, 9,4%, 6,4%, 6,3%. Den förvaltaren som lyckas under båda perioder är ju den man vill ha, men omöjlig att identifiera på förhand. Sen har vi två blandvarianter, där man lyckas med en period men misslyckas med den andra. Dom ger typ index avkastning. Och sen en dålig.
Så vad är facit, om du inte är extremt långsiktig, typ 10 år plus eller tvärsäker på att det ska upp, och är beredda på drawdowns, och klarar marginal krav, då kan du fundera över belåning. Men för dom flesta, skit i detta.
Aktiv förvaltning, du ska känna jävligt mycket förtreodne och övertygelse för att gå denna väg. Oddsen är dåliga. Men det finns dom som klarar det, och det finns dom lyckas identifiera dom. Men för vanligt folk, skit i det!
För 99% kör en billig index fond.
Men då uppstår ett annat problem.
AI och index sparande.
I världoindex idag utgör AI relaterade bolag en stor andel. Då tänker jag inte bara på Mag7, utan även bolag som GE VEnova Vertiv som bygger all indrastruktur runt Datacenters, men även Halvledarbolag i Korea och Asien. Lägg ihop dom och man kommer upp i halva världsindex.
Jag är tudelad över den långsiktiga vinst utvecklingen för dom här:
Positivt: Jag tror dysterkvistarna idag har fel kring att AI är olönsamt. Dom resonerar som man gjorde runt E-handlare år 2001. Att dom var små och hade nästan inga intäkter. Ingen ville handla för man ville inte lämna ut kortuppgifter, man litade inte på leverans, och man såg knappt på skärmen vad man köpte. Det kom att ändra sig minst sagt. Pessimisterna hade fel. I detta läge vi är i nu, så investerar företag världen över i AI till stora kostnader, och man ser väldigt lite besparing eller ökade intäkter. Det är ren cost i princip. Så kommer det vara ett tag till, när vi börjar bli varma i kläderna. Då kommer den första besparingen i att företag INTE behöver anställa juniora medarbetare. Den första besparingen är alltså att man inte behöver ta på sig en ny kostnad. I själva verket är besparingen anställda som går i penson och det fylls inte på underifrån. Personal kostnader börjar krympa. I nästa steg tar AI agenterna över. Då varslas folk för att dom blir ersatta av en agent. Då krymper företagens kostnader yttelrigare. Givet att försäljningen är intakt (vilket vi faktiskt inte vet, då ökad arbetslöshet brukar dra med sig sämre tider, och sämre försäljning totalt sett), så börjar vinsterna öka. AI företagen kan ta bra betalt för den här utvecklingen och där i ligger min positiva syn på framtida vinster.
Negativ syn:
Det vi ser nu är massiv cap ex utbyggnad av AI data kapacitet. Det handlar inte bara om Nvidias chip. Det är all infrastruktur runt om, hela vägen ut till kraftförsörjning. Men denna capex boom får mig mer att tänka på när järnvägen kom. Alla insåg värdet av järnväg, och det byggdes för glatta livet under en kort period. Räls, stationsbyggnader, tåg och annan infrastruktur behövdes, och prognosmakarna låg inte i närheten av verkligheten. Men efter några år hade man byggt ut den järnväg man behöver, då tog boomen slut. Och dom bakomliggande företagens orderingång gick från enorm till normal. Ett stort fall. Med det fallet, föll intäkter, och även vinster. Dom kraschade. Inte för att företagen bakom gjort nåt fel, Järnvägs investeringen var avslutad. Missförstå mig inte. AI-dataceters kommer behöva servas, uppdateras, och till slut skrotas och ersättas av andra. Men boomen är slut. I Sverige är vår järnväg i snitt 30 år gammal, men det är en funktion av att vissa räls är nylagda och vissa är 60 år gamla. Dom som är 59 år, blir 60 år nästa år och då byts dom ut. Och så håller det på. Det är en sömnig bransch. Så det här Capex äventyret kommer ta slut den dagen det finns kapacitet att serva världens alla kunder med AI-agenter. Sen är det slut, och vissa företag kommer återgå till det ”normala”. Då kraschar dom. Jag vet inte exakt vilka dom är, men dom utgör en ansenlig del av index.
Så jag ser liksom två olika stories för AI och framtida vinster. Och aktierna följer vinster.
Så det är ju en risk som Passiva sparare, genom sina Globala index fonder är exponerade mot.
Och lösningen är ju inte bara att säga att Undvik AI. Det har varit jävligt dumt och kommer sannolikt vara dumt ett tag till. Men icke desto mindre finns risken att dom får ta en stor smäll för detta en vacker dag.
Jag efterfrågar nästan en global fond som består av två delar. En Global index fond och en Global utan AI. Så länge som trenden i den relativa trejden mellan dom två är uppåt riktad, så kan man gott ha en vanlig fond, men skulle trenden brytas, så går den över i den utan AI. Det går också att komplettera med relativt fwd PE, relativ vinst utveckling, och relativ över/under köpthet. Jag har inte svaren…. men det tål att funderas över.
