Sell the facts

Opec beslutade igår att förlänga produktionstaket med 9 månader till mars 2018. Oljan föll på beskedet. Å andra sidan handlades det upp kraftigt inför, så den kändes som en klassisk Sell the facts reaktion. Vad händer nu?

  1. Tekniskt: På kort sikt har Brenten retracerat 50% av uppgången från 47 till 55 på ett ungefär. så överköptheten har försvunnit, och tror man 47 var en viktig botten i stigande trend så kan detta vara ett köpläge. Samtidigt kan man vara kritisk till den här trenden eftersom vi på sistone haft fallande toppar och bottnar. Ur det perspektivet är risken stor att vi ska mot 43/44. Egentligen skulle jag vilja att 50/51 området håller nu, och vi får förnyad kraft att mot förra toppen på 55 för att börja tro på det gamla 70ish målet. Det är fullt möjligt. Men det är stor skillnad på 44 och 70 och båda är reachable innan årets slut.

2. Spekulativa positioner: De toppade ur i början av året, och har kommit ner till mer neutrala nivåer. De ger ingen guidande som jag ser det.

3. Amerikanska lagernivåer: Vänt ner från en mycket hög nivå. Det är i regel positivt. Men det förutsätter att de fortsätter mean reverta vilket förutsätter en hygglig konjunktur där borta. Det handlar också om hur effektiv den Amerikanska oljeindustrin är. Den har senaste året överraskat de flesta.

4. Utbud: Ja OPEC förlängde ju igår. Det är supportive allt annat lika.

5. Efterfrågan: Ja det ser ju ut som om konjunkturen globalt, och i USA i synnerhet accelererar nu efter en temporärt svag Q1. Det är bra.

6. Säsongsmässigt. Sommarperioden är normalt sett en bra period för konsumtion, vilket innebär att lager kan pressas nedåt

7. Dollarn: Den är svag, vilket är bra för oljan. Men den kan svänga snabbt. Dock verkar  dollarns inverkan på oljan ha en underordnad effekt just nu.

Så för att summera. Tekniskt går det att måla upp två scenarior. Nästan lika trovärdiga. Men med kniven mot halsen hade jag tagit en positiv position med Stopp vid 50. Fundamentalt ser det rätt positivt ut, fast med den stora osäkerheten kring balansen i USA. Hur effektiv är industrin (dvs hur mycket kommer produceras framöver och var tar lager vägen) VS. hur kommer efterfrågan att bli framöver (dvs hur mycket kommer Amerikanska tillväxt att växla upp under resten av 2017 samt den så gynnsamma  säsongseffekten?)

Det är ett ganska tajt call faktiskt!

FED kommer höja räntan i juni. Det gjorde man klart igår. De höjer även i september, och kanske i december. Sen blir det fokus på att rulla av Balansräkningen.

Om styrräntan står i 1,5% så borde ett kort bostadspapper stå i minst 2% och ett femårigt i ca 3%. Det borde attrahera privata aktörer att köpa (hyfsad kompensation för inflation och risk över en 5-års period). Pengarna som kommer in, betalar man FED med som alltså slutar rulla över i nya MBS instrument. Det är själva grunddynamiken. Eftersom privata marknaden köper en 5-årig MBS, så måste de avstå att köpa alt sälja nåt annat. Därav negativ Asset Inflation allt annat lika. Därför är det viktigt att förstå hur FED tänker lägga upp detta.  Ovan exempel gäller såklart även statspapper.

Jag har hela tiden hävdar att man vill Nolla Bank Reserves på skuldsidan. Inte hela balansräkningen. Dvs Inte ”Money in circulation”. Man borde göra det primärt genom att rulla av MBS, inte Treasuries. Om jag får rätt så sätter det inte särskilt stor press på Tresuries, man kan göra det på spreadarna i MBS.

Deutsche Bank har en annan syn:

Kort sagt säger ovan att FED har 415 miljarder dollar i Treasuries som förfaller nästa år. 203mdr, typ hälften, av dem måste marknaden (dvs alla andra aktörer) ta hand om, resten rullar man över enligt ett 80/60/40/20 schema per kvartal. På MBS sidan är det 178 mdr som förfaller, varav FED låter privata marknaden köpa ca hälften. Enligt samma schema. 2019 kommer inte FED väntas inte FED rulla över någon. Då dumpar de över 356 resp 169 miljarder till privata sektorn. Notera att FED inte säljer nåt, utan US Treasury och bostadsinsituten säljer för att lösa FED och alla andra. Men FED kommer alltså inte köpa nya i samma utsträckning, vilket tvingar in privata aktörer att köpa istället.

Några frågor:

Är det stora belopp, får de prisinverkan? Svaret är, det beror på. Det beror på hur Trump tänker sköta ekonomin. Kommer han köra stora underskott, som också måste finansieras, ja då kan det bli rejäl press på räntorna. Kör han en balanserad budget, då blir det mindre press allt annat lika.

Jag vet inte vad Deustche fått den här 80/60/40/20 fått den från. FED har inte varit så tydliga. Men det är klart att de inte kör 100% från dag ett. Samtidigt borde fokus som sagt ligga på att rulla av 1,700mdr i MBS som de sitter på. Givet att det verkar förfalla ca 170mdr om året, så är det en framtida avrullning i 10 år. Ska det gå snabbare så måste de bli nettosäljare i marknaden. Det är inte huvudspåret.

Bank Reserves vill jag minnas uppgår till ca 2,100mdr. Så de borde även vilja rulla av ca 400mdr i Treasuries, så det är inte orimligt att tro att även Treausuries omfattas nu initialt. Säg att det förfaller ca 380mdr i Treasuries om året och 170mdr i MBS, totalt 550mdr. Då skulle det ta 4 år att nolla Bank Reserves, och därmed kan man säga att QE är utfasat. Dock sitter man kvar med 1,000 miljarder i MBS som kanske inte är önskvärt. Svårt att säga.

En årlig avrullning med 550mdr, eller 50mdr i månaden är inte småpotatis. Det är att likställa med att staten skulle köra ett budgetunderskott om 3%. Visst går det i en stark konjunktur utan att ha alltför negativa konsekvenser på räntorna. Men visst får det effekter. I en svag konjunktur är jag klart tveksam. Sen handlar det ju om Trump också. Vilken budget har han tänkt sig, och kommer han ha draghjälp av en stark konjunktur eller ej.

Det är många loose ends…. och jag lovar er. Inte ens FED har facit idag.

Jag har alltid hävdat att QExit sannolikt för med sig lika negativa effekter på realräntor och spreadar, som QE en gång hade positiva effekter.  Allt annat lika. Det står jag fast vid!

Nästa vecka blir viktig: US Core PCE, PMIs samt Amerikansk jobbdata….

Jag hoppas att datan är så pass positiv att marknaden börjar hoppas på stark konjunktur och vinstrevideringar under 2H17. Det skulle kunna driva OMX upp mot 1,720ATH och kanske sätta en ny topp. Innan det är dags för en välbehövlig paus igen.

Time will tell.

Fortsatt trevlig helg!

ps.

Sicken ämbetsman!

http://www.bbc.com/news/av/world-40056443/did-french-president-snub-donald-trump-at-nato-summit

http://www.bbc.com/news/av/world-us-canada-40050926/trump-pushes-past-montenegro-s-pm

ds.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ingves har både rätt och fel

Jag vill göra en heads-up! För många är detta repetition!

Många har nog läst om Riksbankens oro för de svenska hushållens skuldsättning, Ingves säger

”Så länge skulderna stiger snabbare än disponibla inkomster så läggs hela tiden till skuld i systemet”, sa riksbankschefen till journalister på onsdagen.

http://www.di.se/nyheter/riskerna-okar-har-ar-ingves-kravlista-pa-banker-och-hushall/

Hallå Sveriges Riksdag! Ge Thedeen mandatet att införa skuldkvotstak! Ta ert ansvar era populistsökande ynkryggar!

Skulderna ligger på 3,784 miljarder. Lägger man till skulderna i bostadsrättsföreningarna på 428 miljarder så landar vi på ca 4,200 mdr i total hushållsskuld. 3,400 av dem är bostadsrelaterat. Är det mycket?

Enligt Riksbanken är det ca 200% av inkomsterna. Det är en hög siffra internationellt sett och historiskt sett. Å andra sidan måste hushåll internationellt bära en större kostnad för skola, vård och välfärd än vad vi gör. Så ur ett internatinellt perspektiv klarar vi högre siffror.

4200 miljarder är 420,000kr per svensk. Men eftersom vi är 5 miljoner arbetare blir det 820,000kr per knegare.

Sen blir det knasigt att räkna på alla arbetare, då alla dem utan lån bör räknad bort.

Men låt oss inte stirra oss blinda på aggregerade genomsnittssiffror. De säger nämligen väldigt lite. Om alla hushåll hade lån som uppgick till 2X inkomsten. Då hade jag sovit väldigt gott.

Vad ALLT handlar om är sammansättningen av siffran.

Låt säga att lån/inkomst hade legat på 100%. Hade det varit bättre än 200%?

Inte nödvändigtvis. Om 100% var en sammansättning av 10% med 8x skuldkvot och 90% med 0,2x. Samtidigt som 200% bestod av 100% låntagare med 2X skuldkvot. Då hade jag varit rädd för de 10% med 8X.

Men vi vet alla att så inte är fallet. Att den aggregerade genomsnitts skuldkvoen ökat handlar såklart om att hushåll med för hög skuldkvot blivit fler. Det fattar Ingves också!

Men vi måste enas om vad som är FÖR  hög. Det är rätt enkelt i teorin.

Det är den nivån som gör att INGET hushåll inte klarar sina framtida räntebetalningar givet deras inkomst. Samt att Svensk ekonomi klarar konsumtionsbortfallet, som högre räntekostnader för med sig, utan att tvingas in i recession med stigande arbetslöshet.

När vi vet detta så bör vi införa ett trafikljussystem som flaggar för hur många låntagare som inte klarar detta.

Därefter inför vi ett rimligt skuldkvotstak. Jag tror det ligger kring 5X brutto, men jag all ears för en diskussion!

Ingves trycker på andra restriktioner bör införas.

Jag anser att alla åtgärder som gör oss fattigare, dvs mindre pengar i plånboken är helt fel. Fel för att:

1, de just gör oss lite fattigare, vilket gör att vi tvingas konsumera, investera, spara och amortera mindre

2, för att de i onödan påverkar svensk ekonomi negativt

3, och viktigast av allt, de sänker inte risken, utan de ökar risken då vi allt annat lika klarar högre räntor sämre

Jag tänker framförallt på

slopa ränteavdrag, införa Fastighetsskatt, tvinga till bundna lån och amorteringskravet.

Jag ogillar också bolånetaket och tajtare bolånekalkyler. De gör det bara svårare för stora grupper som inte har rika föräldrar eller som inte gjort ”bostadskarriär” att inte komma in på bostadsmarknaden.

Skuldkvotstaket är det enda som behövs. Det gör att hushållen inte skuldsätter sig för mycket, att de klarar högre räntor. Detta utan att de får mindre över i plånboken. Det stänger heller inte ute folk från bostadsmarknaden.

Vad det gör är att sätta ett tak på priserna, då de kommer vara kopplade till inkomsterna.

I min värld är det en no-brainer!

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | 12 kommentarer

Prel PMIs går som tåget

Det har kommit preliminär data över inköpschefsindex idag.

Den tyska Mfg PMI kom in på 59,4 mot väntat 58,0 och fg 58,2… oerhört starkt!

Den matchas av IFO som kom in på 114,6 mot väntat 113,1 och fg 113. Bästa någonsin!

Från Eurozonen totalt landade Mfg PMI på 57,0 mot väntat 56,5 och fg 56,7… också starkt.

Vi har även haft Prel PMIs från USA. Prel Mfg PMI kom in på 52,5 mot väntat 53,0 mot fg 52,8. Sådär!!!! Service PMI kom in på 54,0 mot väntat 53,3 och fg 53,1. Bra!!! Rätt blandat kan man säga. Tror tyngdpunkten i USA ligger på politik och realekonomi, särskilt jobben. Samt räntehöjningar, och vinstrevideringar. Känns som att marknaden, typ SPX , konsoliderat i 3 månader för att optimismen klingat av. Politik kan fälla marknaden med 5-8%. Men politisk optimism och stark hårddata kan lyfta den med lika mycket. Jag skulle gärna vilja se att SPX etablerar sig över 2,400. Hursomhelst är Feb16 trenden intakt, och den ser jag som sagt som 5e vågen i den rörelsen vi haft sedan 2009.

Det är jättekul att sentimentsindikatorerna är så starka i Europa. Det pekar inte bara på att Q2 är starkt utan även kommande halvåret har potential att bli det. Med bra menar jag högre tillväxt och fler jobb.

Eur/Usd har tagit till sig av detta. Euron är synnerligen stark. Det handlar såklart också om att dollarn är svag, vilket grundar sig i risken för riskrätt mot presidenten, uteblivna skattesänkningar etc.

Men tittar man på realräntespreaden mellan den tyska och amerikanska tvååringen så motiverar inte den en så stark Euro. Snarare ner mot 1,05.

Har valutan fel?

Det kan såklart även bero på att valutan prisar in att 1, de amerikanska räntorna ska falla och/eller 2, de europeiska räntorna ska stiga kraftigt.

Är något av det här sannolikt?

1, FED har inga problem med inflation och lönebildning. Trots detta anser de att expansiv penningpolitik inte är lämpligt givet läget och utsikterna i ekonomin. Det talar för att de höjer i juni, men troligtvis även i september och december. Så ur FED perspektivet finns det ingen nedsida räntemässigt.

Skulle däremot Trump ställas inför riksrätt, vi får ny val etc…. så kommer sentimentsindikatorerna att trilla ihop fullständigt. Huruvida det sedan ger avtryck på realekonomin är ovisst, men risken får anses som hög. Därför är nog risken att får vi en riksrättssituation så kommer inte FED heller att låtsas som inget hänt. Det kommer bli en klassisk risk off marknad där räntorna kommer att sjunka kraftigt.

Så finns det nedsida på US rates? Nej, inte i normal fallet. Men JA, om den politiska situationen spårar ur. Samtidigt känns det rätt orimligt att Kongressen, som kontrolleras av republikaner, skulle kasta ut sin ”egen” president. Men visst, allt kan hända!

2, Kan europeiska räntor dra rakt upp i skyn?

Låt oss vara pragmatiska. Europa växlar upp från en låg nivå. Trots stigande tillväxt är det från en låg nivå. Resursutnyttjandet, lite beroende på hur man mäter det, är lågt. Jobbskapandet stiger men är inte på någon hög nivå. Arbetslösheten är hög, och löneinflationen är låg. Kärninflationen är på en låg nivå, och dessutom trendlös. Ur Draghis perspektiv borde expansiv penningpolitik vara att föredra. Den uppgången vi ser idag är mycket TACK VARE expansiv PP (de belånade har låga räntekostnader), och att ta bort det riskerar att förstöra dagens momentum. Lite samma resonemang som vi har i Sverige. Jag skulle inte sagt nåt om arbetslösheten låg på samma nivå som i USA, och lönerna växte med 3%+ om året.

Valutan. Euron handlades på 1,30 i snitt mot dollarn under 2012-2014. Sedan 2015 handlades den i snitt på 1,10. Europa, som är en nettoexporterande region, säljer sina varor 20% billigare allt annat lika. Det hjälper. Att då ta bort expansiv PP och därmed stärka euron hjälper också till att förstöra det momentum vi ser nu. Det tror jag inte Draghi vill. Å andra sidan kräver han inte att Eur/Usd ska stå i 0,85.

Sammantaget är oddsen rätt små att Draghi på kort sikt ska ta bort den expansiva penningpolitiken. Att sluta med QE, JA. Men att höja räntor och köra QExit ligger längre bort. Den 8 juni är det ECB möte.

Summerar man detta så tycker jag det känns som att Euron slår över och prisar in för mycket optimism just nu. Svarta svanen är såklart Trump, riksrätt och politisk turbulens. Men om synen på den risken skulle förändras så har Euron lekande 5% nedsida, eller Dollarn 5% uppsida om du så vill.

Utan att spekulera, så vill jag bara säga att optimismen kring Europa och pessimismen kring USA,  med råge känns inprisat här uppe på EurUsd 1,12….. trots starka PMI siffror från Europa!

Såg att Nordea och Di hade en ”out of the box” diskussion kring tillväxt och inflation. Det är superbra! Vi behöver mer dynamik och förståelse i den debatten.

http://www.di.se/nyheter/johanna-jeansson-ny-era-kraver-nya-angreppssatt/

1, De lyfter fram att BNP tillväxt per capita är lägre än aggregerad tillväxt. Detta pga inflyttning. Det skulle förklara varför den höga tillväxten (som jag alltså inte tycker är så hög ur ett historiskt perspektiv) inte utmynnat i stigande inflation. Den är nämligen rätt klen per capita.

Det finns en logik, om arbetsmarknaden inte blir tajtare, trots nyanställningar, pga att arbetskraften ökar ännu snabbare. Då är det en möjlig förklaring, av många, till de låga löneökningarna.

Jag har även lyft fram andra aspekter som a, att många av de nya jobben kommer från servicesektorn där de är mindre kvalificerade b, Digitalisering och globaliseringens effekter c, att inflationsläget i sig är lågt vilket gör att även med små löneökningar får vi det realt inte sämre. Vilket alltså skapar ett moment 22. d, men även demografiska aspekter som att äldre högavlönade slutar och det är unga lågbetalda som nyanställs. Det finns fler anledningar.

2,  De nämner även att medianlönerna kanske ökar, även om vi inte har aggregerad löneinflation. Det är fullt möjligt. Men faktum kvarstår. Även om vi har mätproblem med lönerna, så skulle kraftiga löneökningar med stor sannolikhet driva upp priserna. Eftersom priserna aggregerat inte stiger så mycket så kan vi anta att löneinflationen inte är historiskt hög. Mätbar eller ej.

3,  Avslutningsvis talar de om att ta in Asset Inflation i den totala inflationskalkylen.

Det har jag alltid vänt mig mot. Säg att din bostad dubblas i värde. Samtidigt lever du på A-kassa. Hur mycket bättre levnadsvilkor får du? Hur mycket mer har du i plånboken, hur mycket mer spenderar du på stan. Hur mycket av din ökade spendering skapar nya jobb och högre löner, dvs Mer köpkraft och tillväxt? Nej just det. Ingen. Asset inflation har liten inverkan på tillväxt, jobbskapande, konsumtion och tillväxt.

Man måste förstå kopplingen till tillväxt. Bostadspriserna stiger pga av lägre räntor. Lägre räntor innebär lägre räntekostnader. Lägre räntekostnader innebär mer konsumtion etc. Det i sig gör att du får det bättre, du påverkar tillväxten positivt. Men inte pga bostaden stiger i värde. Det är bara en indirekt effekt. På samma sätt med aktieportföljen. Visst, du kan alltid sälja den och köpa en bil, dra på semester och renovera huset. Men dina sålda aktier köps av någon annan som måste hämta hem pengarna nånstans. Så den nettoeffekten är noll.

Asset inflation bidrar bara till confidence. Som gör att du vågar konsumera. Givet att du har pengar att konsumera för. Så att ta in Asset inflation under Inflationsmåttet som ett sätt att bedöma vilket tryck och resursutnyttjande vi har i Svensk ekonomi… det köper jag inte.

Ett hus som säljs för 6mkr idag, mot 1,5mkr för 20 år sedan, har ingen direkt inverkan på tillväxt. Det bidraget hade vi bara när huset byggdes för en herrans massa år sedan! Sen om den nya ägaren väljer att låna ytterligare en miljon för att renovera, att mäklaren tjänar massa i avgift och banken tjänar mer pengar, det är i regel bra för tillväxten!

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Korruption och girighet

http://www.di.se/opinion/bankforeningen-inte-ens-hogutbildade-kommer-fa-kopa-bostad/

Vem är den stora och enda förloraren på ett skuldkvotstak?

Bankerna!!!!!

Skulderna är dubbelt så stora som för 10 år sedan. Inkomsterna har inte hängt med i samma utsträckning. Ni kanske förstår vad som hänt med skuldkvoterna. Bankerna har möjligtvis en ”riktlinje” internt för vad skuldkvoten ska ligga på. Men har alltså möjlighet att kringgå denna. Beviset att de faktiskt gör det är att skulderna ökat väsentligt snabbare än inkomsterna.

Bankernas vinster kommer inte ur feta marginaler, utan volymer. Volymer från bolån!

Därför är det så otroligt sunkigt när företrädarna för bankerna skriver så här! Jag undrar om de är korkade och tror på vad de skriver? Eller om jag får gissa så förstår man alldeles utmärkt, men man väljer att gå bankernas ärrenden. Det är ju trots allt bankföreningen. Bankerna i sin tur prioriterar lönsamhet framför allt annat. Det funkar så länge som räntorna är låga och/eller arbetslösheten börjar stiga. Ur mitt perspektiv stinker det här korruption och girighet!

Det är lätt att sugas med i resonemanget. Det låter ju nästan vettigt!!!

Men lögnen som ligger till grund för hela artikeln är att hushåll inte kommer få råd att köpa en bostad. Det stämmer inte! Det är nämligen inte priserna som leder lånen, utan lånen som sätter priserna. Får alla låna lite mindre så blir priserna lite mindre.

En lägenhet som kostar 5mkr idag gör det pga att lånens storlek möjliggör ett köp på 5 mkr. Samma lägenhet kostade 2,5mkr för 10 år sedan av det enkla skälet att bankerna lånade ut hälften så mycket till samma hushåll.

Ingen kommer få problem med priserna pga skuldkvotstaket. Priserna anpassar sig efter lånens storlek. De som möljligtvis kommer i kläm är dem som lånat för mycket senaste åren. De kan hamna i en situation där lån/värde ser sämre ut. Det kan skapa en viss inlåsningseffekt. För att ta sig ur detta måste de amortera ganska aggressivt. Det är egentligen bra då de lånat för mycket. De kommer de vara betjänta av om räntorna stiger. Kassaflödesmässigt däremot påverkas dem inte. De kommer även efter att  skuldkvotstaket är infört betala samma ränta på samma lån, varje månad.

Bolånetaket om 85% samt amorteringskravet däremot har en utestängande effekt på alla som inte har en bostadskarriär eller snälla föräldrar i ryggen. Där har författarna helt rätt. Det här är åtgärder som ökar risken i systemet då bolånetagarna har mindre över att betala ränta för. Fördelen med Amorteringskravet är dock att vissa hushåll tar mindre lån då de kalkylerar med mindre räntor. Men givet att priserna inte gått ner så är det tveksamt om lånen blivit så mycket mindre. Ett skuldkvotstak skulle dessutom uppnå EXAKT detta, utan att ha en inverkan på kassaflödena. Snarare till det positiva, då mindre lån allt annat lika innebär mindre räntekostnader.

Att staten blir lidande köper jag inte. Mindre lån i absoluta termer innebär mindre ränteavdrag allt annat lika.

Får vi en situation där hushållen inte klarar sina räntekostnader, och dess följdeffekter i form av recession, fastighetskrasch, finanskris samt utlänningar som dumpar svenska bostadsobligationer samt effekterna på kronan…. då pratar vi inte kostnader på 10-tals miljarder utan 100-tals i kostnader….. Det borde vara överordnat allt annat.

Den sista faktorn som gör mig rasande är bankernas egoism. De skiter i kunderna. Beviset är att de säger att så länge som bankerna har rejäla buffertar, som därmed klarar höga kreditförluster, så bör inte Fi blanda sig i deras affärer. Vet ni vad det betyder exakt? Jo det man säger att om en svenskt hushåll inte klarar sina räntekostnader, så har banken rätt att kräva in lånet. Klarar de inte att betala igen lånet så tar banken huset. I samband med detta realiseras en kreditförlust. Den klarar kanske bankerna av att hantera utan att EK går upp i rök och staten måste komma till undsättning. Men läste ni vad jag skrev om hushållet. Där har vi en tragedi som man ger helt blanka fan i. Dessutom med indirekta kostnader för Svenska staten och svensk konjunktur. De säger alltså att om hushållet blir sittande utan bostad och negativt EK, så är inte det ett problem. Det viktiga är att banken klarar att ta kreditförlusten på sin balansräkning. Det är så lågt! Hade det inte varit skönt om vi slapp en sådan situation över huvudtaget?

Jag hoppas ni ser igenom artiklar som den här!!!!

Jag undrar vad Ingves och Thedeen tänker när de läser den här artikeln…. jag hoppas att de knyter handen i fickan!

Såg ni förrestren att hushållens skulder ökade med 6,8% under 1Q17

http://www.di.se/nyheter/hushallens-lan-okade-med-53-miljarder/

Bankerna måste hålla stenhårt på sina interna skuldkvotstak, eller var tror ni? Eller det är kanske lönerna som börjar dra! 🙂

Skämt åsido. Nu kan det även vara så att bland de som tar lån så ökar lönerna snabbare än genomsnittet i riket. Det bör även vara  så att bland de här låntagarna finns dem som flyttar från hyresrätt till bostadsrätt/hus. Det lyfter lånen men även inkomsterna.

Så för att få ett exakt svar hade man behövt analysera datan lite närmare. Men hade vi haft ett reglerat skuldkvotstak hade vi inte behövt oroa oss, då vi vetat säkert att lånen går i samklang med låntagarnas inkomster. Nu vet vi inte! Vi kan bara ana oss till att skuldkvoterna ökar på ett ohälsosamt sätt.

 

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | 10 kommentarer

Trump – upp som en sol, ner som en pannkaka

Tittar man på Eur/Usd, Dollarindex (DXY) samt 10-2 yrs Treasury spreaden osv har de alla kommit tillbaka till nivåer som rådde precis efter valet. Den så kallade Trumpismen är nu i stort sett helt reverserad. Dock inte på börsen om man ser till SPX. Därför är det viktigt läge nu. Ryker Trump så finns det mer nersida, gör han inte det kan detta vara ett köpläge.

Svag realekonomisk data under Q1 samt alla hans skandaler, uttalanden och det faktum att han har levererat noll och inget har bidragit till att Trumpismen är som bortblåst. Förväntningarna blev inget annat än just förväntningar. Nu är det till och med osäkert att han få sitta kvar som president.

Samtidigt har jobbdatan piggnat till, Atlanta GDPnow pekar på att ekonomin i Q2 är på väg uppåt och rapportsäsongen var inte fy skam även om den inte ledde till några större upprevideringar av 12m Fwd EPS.

https://www.frbatlanta.org/cqer/research/gdpnow.aspx

Säg att den här stämmer. Hur tror ni NFP kan komma in om två veckor då? Givet rådande syn på USA, hur tror ni marknaden reagerar då?

Q1 är ett förlorat kvartal, men frågan är hur resten av året kommer att bli. Särskilt relativt förväntningarna som nu kommit ner? Man är rejält avigt inställd till USA just nu. Senast i december var man mycket positivt inställd till USA och framtiden. Sedan dess är Världsindex oförändrat i SEK räknat. Nu börjar alla bli negativa…. betyder det att… ja ni fattar! Marknaden prisar in framtiden. Ibland har den rätt, ibland har den fel.

Philly FED kom precis in på 38,8 mot väntat 18,5 och fg 22,0. We are back on track! En mycket stark siffra. Sen är det som bekant bara EN regional siffra, som man kanske inte ska dra för stora slutsatser. Samtidigt är det ju bättre än om den kommit in på sub10. Just sayin´.

Ser man till OMX så har den tagit igen 50% av uppgången sedan April. Rent tekniskt har jag fortfarande siktet inställt på test av 1,722.  Stöd verkar vi ha hela vägen ner till 1590ish. Det ger alltså 1% nedsida och 8% uppsida. Det är rätt hygglig risk/reward att köpa nu alltså. Så är man tekniskt positiv, som jag är, så är detta ett köpläge. Samtidigt är det ju superviktigt att jobba med någon typ av stopp för håller inte de här stödnivåerna så kanske marknaden är inne på att prisa in ett dassigt 2H17 och då ska man stå utanför.

När man tänker stopp kan man även snegla på SPX, där vi har stöd vid 2330 samt 2280. Håller inte dem är risken stor att vi ska ner ända till Trump botten vid 2080-2107, dvs ca 10-12%. Dit ner ska vi inte sitta med!!!

Själv sitter jag redan i marknaden rent tekniskt med en stopp på 1575. Jag kommer troligtvis lyfta SL en bit relativt snart.

Nu kommer våren…. köp och vad glad tekniskt för där ser risk/reward bra ut. Men stå utanför fundamentalt, för där är risk/reward den motsatta!!

Namnlös2619

 

Publicerat i Uncategorized | 8 kommentarer

Turkmenistan rules!

Sverige anses ha en hög levnadstandard. Sverige är tre gånger rikare än Turkmenistan. Fast i Turkmenistan är man lika nöjda tydligen. Det kom som en nyhet för mig!

Empire FED index, som mäter aktiviteten i NY området, kom precis. -1,0 mot väntat 7,5 och fg 5,2. Mycket klent. Det är samma nivå som innan Trump belv vald. Då låg ISM i 50. Jag säger inte att ISM ska dit. Jag säger bara att den låg där!

Låt säga så här, mjuka indikatorer var starka i Q1, och pekar på stark hårddata i Q2. Nu pratar vi mjuka indikatorer i Q2 och vilket alltså indikerar hur hårddata ska bli i Q3. Givet att hårddata var svag i Q1, och nästan alla väntar sig stark data för Q2-Q4, så gäller det ju också att mjukdatan inte kroknar! Därför är inte Empire särskilt rolig.

Från Kina har den sista månadsdatan kommit:

Retail kom in på 10,7% YoY mot väntat 10,8 och fg 10,9… gäsp

IP kom in på 6,5 mot väntat 7,0 och fg 7,6.. gäsp

FAI kom in på 8,9 mot väntat 9,1 och fg 9,2… gäsp

Stabilt, inget att oroa sig för!

Tittar man på SPX så är den uppe och nosar på 2,400 igen…. kan vi stänga ovan denna så kan det ge kraft åt OMX att fortsätta uppåt. Som sagt, rent tekniskt hade det varit fint med ett test av ATH-1,720 i slutet av maj.

Olja är stark. Mycket starkare än vad jag trodde den skulle vara rent tekniskt med tanke på att den bröt 50-området för nån vecka sen. Den känns rätt överköpt här, mycket pga förväntningarna om ett förlängt OPEC avtal, så där lär det bli en Sell the news grej tror jag. Men det ska bli intressant om köparna kommer in tidigt i den rekylen. Rent fundamentalt så börjar lagerstatistiken komma in till oljans fördel. Det är en svinviktig parameter. Kanske till och med viktigare än produktionen i sig. Sen har vi det faktum att Netto spekulativa positioner ligger på en låg nivå. Det brukar vara bra. Annat var det när oljan stod i 60 och alla var överrens om att den skulle fortsätta till 70. Då var alla toklånga oljekontrakt. Då fortsätter det sällan i den riktningen.

Riksbankens möte ang nya målvariabler är ett icke event. Kanske kommunikationmässigt, men knappast policymässigt. Kom ihåg vad inflationen ska visa. Den ska visa om tryckkokaren tjuter eller ej. Gör dagens KPI det? Nej inte alls. Dagens KPI är nästan lite contrarian. Den stiger när räntor stiger, när maten blir dyrare (läs dålig skörd), när oljan blir dyrare (att likställa med global skattehöjning) och om regeringen höjer skatter som ex moms. Det är en riktigt dålig indikator! Men det har Riksbanken vetat länge och därför utformas inte längre politiken efter KPI. Övriga indikatorer är bättre men inte optimala. Egentligen är lönerna utanför avtalsrörelsen kanske den bästa. De reagerar på tillväxt och är vår enda kvarvarande knappa resurs. Den enda resursen som kan bli riktigt tajt.

Jag har tidigare skrivit om ett konfidensintervall. Det är däremot en rätt bra ide! Men ingen gamechanger!

https://kortsikt.com/2017/04/24/riksbanken-behover-nog-salja-in-konfidensintervallet/

Finansinspektionen har sagt att de ska ta vissa banker i örat. Inte de som erbjuder lägst ränta utan de som erbjuder störst lån.  Såg nedan artikel. Tänk om det är statligt ägda SBAB som lånar ut till skyhöga skuldkvoter? Om det är så blir jag riktigt bedrövad! Hur ser ersättningen ut till SBAB s VD? Har Klas Danielsson incitament att ge för stora lån till naiva hushåll? Samtidigt som deras chefsekonom Tor Borg säger i media att bolåneräntan kan vara 5% om några år. Hur sjukt är inte det i så fall? Hoppas att det inte är så!

http://www.vafinans.se/aktier/nyheter/SEB-dissar-konkurrentens-aktie-naer-nischbanker-snor-bolånekunder-1002011230?utm_campaign=VAFinans_170515_Vinstfesten&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=189ca11fc5be444d98dc59e8e58e9d7b&elq=3b9d3dc1209d42eaa6ab1a4632399e0a&elqaid=7750&elqat=1&elqCampaignId=5430

Den här veckan är inte särskilt händelserik. På torsdag kommer Philly FED. Jag ser mest fram emot att det ska bli 20 grader på torsdag! Att det är efterlängtat måste vara årets största understatement!

Publicerat i Uncategorized | 3 kommentarer

Varför suktar så många efter inflation och räntehöjningar?

Jag har noterat I media när ex inflationssiffror presenteras, och de är låga, att reaktionen blir i stil med – stackars Ingves, Gud vad synd att de inte stiger, ska det vara så svårt att nå målet!

Samma när det är räntemöte och Riksbanken lämnar ett duvigt besked… Jaha, det var ju synd, ingen höjning nu heller. Att han aldrig lär sig!!! Så här kan det ju inte hålla på, räntorna måste ju höjas!

Bortsett från det superduper negativa i att många hushåll överskuldsätter sig så är låg inflation och duvig penningpolitik något vi borde vara jävligt glada för. Vi borde jubla så länge som det håller i sig. Det här med skuldproblematiken är inte bra, men det går som bekant att lösa enkelt med ett vettigt skuldkvotstak. Därefter kan Räntorna inte driva skuld för högt längre.

Men om vi bortser från hushållens skulder och skuldkvotstaket, varför vill så många se högre inflation och räntor? Det är korkat! Många tänker inte klart!

Många tror att Riksbanken måste höja för att vi ska undvika recession. Jag har bad news till er. Det går inte att undvika recession. Man kan bara välja mellan en jobbig och en jättejobbig.

Teorin bakom penningpolitik bygger på att tillväxt och resursutnyttjande i vår ekonomi efter goda år leder till överhettning. Hur het ekonomin är mäts i inflation. Lönebildning ger också en bra vink. Om man låter en ekonomi överhettas så leder det förr eller senare till krasch, recession och tårar. Därför är det centralbankens roll att i god tid gå in och kyla ner den genom att höja räntan, och därigenom gynna sparande och missgynna konsumtion och investeringar. Att kyla av en ekonomi som inte är överhettad finns det inte lika många exempel på historiskt, men rent logiskt borde även en sån rulla över i recession eftersom nedkylningen sker från en låg nivå.

Problemet är att det finns inte ett enda exempel på hur en centralbank lyckats kyla ner ekonomin på ett sätt där den går från stark till helt okej. Den rullar alltid över i recession.

Sverige växer, det skapar en del jobb och en del löneökningar, som sammantaget ökar vår köpkraft och gör så att vi får det lite bättre. Men  det går inte så pass snabbt att vi har överhettningstendenser. Globalisering, digitalisering och svag tillväxt i omvärlden hjälper också till att hålla tillbaka överhettningstendenserna. Det ska vi vara glada för, för gjorde de det, så är det recession nästa. Garanterat! Särskilt eftersom vår skuldsättning är så hög, med 3,600 mdr bland hushållen, 1,300 hos staten och ca 500 mdr hos kommunerna (lite osäker på den siffran). Totalt 5,400 mdr. 120% av BNP. Överhettning, inflation och högre räntor, i kombination med den skulden, där räntekostnaderna ska finansieras genom skatter och disponibelinkomster, av oss löntagare, kommer garanterat tvinga in oss i recession.

Vi ska vara glada så länge som tillväxten är måttlig, och inflationen inte stiger!

Men vad händer om man höjer räntan och kyler ner en ekonomi som inte har några överhettningstendenser. Eftersom vi är så pass skuldsatta så kommer det att gå ganska snabbt att punktera den tillväxt och jobbskapande vi har idag, och därför är risken att man tvingar in landet i recession. Helt i onödan faktiskt!

Det är alltså väldigt enkelt.

Man ska kyla av en överhettad ekonomi. inte för att undvika recession utan för att mildra den. Dvs man måste trycka på bromsen när hastighetsmätaren står i 150km/t. Inte för att det går att dra ner hastigheten till 90km, men kanske 50km. Det är bättre än att krascha för att sen stå stilla.

Man ska inte kyla av en ekonomi som inte är överhettad, för då tvingar man in den i recession. Dvs om hastighetsmätaren står i 90km så finns ingen anledning att bromsa. För om man gör det så sjunker hastigheten ner till 50km…. Och det vill vi inte.

Alltså ska vi inte kyla av den just nu. Alltså ska vi vara glada så länge som inflation och löner håller sig på mattan. Alltså ska vi vara glada så länge som Ingves inte höjer. Alltså ska vi vara glada så länge som Sverige är så väldigt LAGOM som vi varit de senaste åren. Det ska vi inte förstöra.

Tids nog har vi vuxit länge nog, och skapat tillräckligt många jobb att inflationen börjar synas. Då stiger räntorna och därmed räntekostnaderna. Detta leder till att tillväxten faller och vi rullar över i recession. Det enda vi kan göra är att hoppas på att den blir tillräckligt kort och skonsam. Det beror troligtvis på hur skuldsatta vi är när räntorna drar.

Detta är faktiskt det enda rationella sättet att se på saken.

Sen är det synd att räntorna pressat upp skulden, för den gör att recessionen troligtvis ackompanjeras av en finans- och fastighetskris. De recessionerna brukar oftast bli dubbelt så långa och smärtsamma. Tänk 1992-1995 istället för 2001-2003 eller 2008-2009 typ. Time Will till helt enkelt!

Kräv av politikerna att de inför skuldkvotstak och trafikljussystemet. Lämna Ingves i fred. Hoppas på fortsatt låg inflation och små löneökningar. Det är allt jag har att säga!

 

http://www.di.se/nyheter/stigande-borantor-far-svenskarna-att-svettas/

Godkväll

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | 32 kommentarer