Ingves har rätt i sak – men i praktiken kan det bli knepigt

OMX testade av Fib38 några gånger som höll, och sen vände det ner. Idag stängdes gapet på 1,514. Inte helt oväntat. USA stängde nåt svagare ikväll så risken är påtaglig att det fortsätter ner imorgon. SPX har gap på 2,685 som gärna får täppas till. Särskilt om vi ska upp längre fram så är det alltid skönt att inte lämna några gap efter sig. Dax och Stoxx ser ut som Omx typ.

Många funderar på om rekylen är över och det är dags att återuppta björnmarknaden. Jag tillhör ju dem som inte tror det. Jag tror vi står i begrepp att fullborda korrektionen, för att sen fortsätta upp. Sen om den fullbordas genom en högre botten än 1,474 eller rent utav en lägre (gärna 1,460 som är 50%Fib av Jan2016 rörelsen) vet jag inte. Det spelar inte så stor roll. Däremot är jag spänd på testet av 1,575-1,595 längre fram. Där står som tidigare sagt det stora slaget mellan köpare och säljare. Man skulle kunna förenkla det genom att säga: Om USA är i recession 2020 så kommer motståndet att hålla. Annars inte. Men om det verkligen är fara och färde idag så skulle alla kasta sig över den Amerikanska 10-åringen varpå den skulle falla klart under 3%. Det hade varit marknadens sätt att säga att detta är en äkta risk-off miljö, och det hade varit marknadens sätt att säga att recessionen (och väsentligt lägre vinstnivåer) ligger där och lurar 12-18 månader bort. Men 10-åringen beter sig inte så! Inte ännu!

Dollarn är annars den stora snackisen. Den är stark utan någon egentligen superanledning. Relief över att Mid term är över? Italienskt budgetbråk? Njae, jag tror nog att det är flöden. Dvs korrektionen i USA lockar över flöden till amerikanska tillgångar, såväl räntor och aktier, med motivet att går allt åt skogen, så brukar USA klarar sig bättre (mycket pga stark dollar), och fortsätter det upp så finns det goda skäl att tro USA återigen kan bli en outperformer. Vad beträffar dollarn så hoppas och tror jag att den håller på att fullborda hela rörelsen sen 1,26 Eur/Usd. Kanske kring 1,11:ish. Vänder det inte där så väntar återtest av 1,05 och då är vi i en klassiskt risk-off miljö, med stora problem på halsen.

Den näst största snackisen är oljan. Brenten var nere och vände under 70. Men stängde på rätt sida efter att OPEC meddelar att man tänker dra ner på produktionen. Men nu handlas den under igen. Efterfrågan kommande 12 månader kommer inte att vara lika stark som de senaste 12 månaderna. Visst, men samtidigt tror jag att OPEC har alla skäl i världen att balansera utbudet mot efterfrågan, och därmed se till att lagernivåerna inte drar som sist. Det kostade för mycket och fick inte de amerikanska tillverkarna på fall som man tänkt sig. Samtidigt ligger Trump på, och jag undrar vilket inflytande han har i realiteten. Dollarn är dessutom stark. Det är bättre med en svag dollar. Att oljan bryter 70 betyder inte fritt fall. Redan vid 65ish finns starka stöd och är köptilllfälllen. MEN det betyder att vi sätter en lägre botten, vilket gör att den fina trend som pågått sedan förra sommaren är bruten. Det betyder alltså att 87usd var en sannolik topp. Det betyder snarare en konsoliderande marknad kring 65-87 med medelvärden kring 75 framöver. Det är förvisso mumma för oljebolagen som tjänar pengar som gräs samtidigt som många håller igen på Capex. Så sektorn behöver inte gå så illa aktiemässigt. Tvärtom. Men det handlar mer om att köpa och sälja vid rätt tillfällen än Buy and Hold typ.

I veckan har vi inflationsdata från Sverige, Europa och USA. Vi har även bostadspriser från Sverige, samt Retail sales, Empire FED och Philly Fed från USA.

Ingves var ute och snackade i förra veckan. Han menade att bolåneräntorna kommer att fördubblas kommande åren. Givet att deras prognoser slår in.

https://www.di.se/live/ingves-bolanerantorna-kommer-att-fordubblas-kommande-ar/

Hur tänker han? Jo snitträntan för ett rörligt bolån ligger idag på 1,5%. Den ska alltså stiga till 3%. Givet att bankerna historiskt har haft ett påslag på 100-200 punkter så borde vi kunna räkna med 100-150 punkter påslag. Det innebär att Stibor 3m ska stiga till 1,5-2%. Vilket implicit innebär en styrränta på lika mycket.

Givet att lönerna idag taktar på ca 2,5% vilket implicit innebär en strukturell kärninflation på 1,5% så är det inte orimligt att säga att en centralbank som vill Neutralisera penningpolitiken höjer till 1,5%. Dvs en neutral real styrränta som vare sig stimulerar sparande ELLER stimulerar till att låna och konsumera. Dvs det FED gjort senaste två åren.

Så långt håller jag med honom. Han gör bara sitt jobb. I teorin alltså!

Men det finns ett antal problem:

  1. Om Usa är i recession 2020, så kommer även 2019 vara ett stormigt år på kapitalmarknaderna då de prisar in vinstfallet låååångt innan vi börjar se vittring av det. I den miljön påverkas Europa negativt på många sätt, och Ingves lär bara hinna höja två gånger till noll-ränta.
  2. Sverige håller på att bromsa in redan. Byggsektorns inbromsning slår igenom nästa år .  Två räntehöjningar a 25 punkter, en i december, och en under 1H19, kostar c0,5% i tillväxt. Om tillväxten trilllar ner mot 1,5% och jobbskapandet till 25,000 nya jobb. Då blir det inte heller mer än två höjningar.
  3. ECB. Europa är redan inne i soft patch och jag är klart skeptisk till att lönerna verkligen kommer att ta fart. Av många skäl. Gör dem inte det så lär knappast inflationen göra det heller. Ok, den kan temporärt lyfta till som högst 1,5%. Hur aggressiv är Draghi då? Ingves 2×25 höjningar kan ta Euron till under 10kr igen. Det är Ingves bekväm med. Men om han ska fortsätta att höja upp mot 1,5-2% utan att Draghi är med på vagnen så kommer kronan gå mot 8kr, och totalt pungslå vår handelsbalans, tillväxt, jobbskapande… och slutligen inflationsförväntningar. Är det rimligt.
  4. Den näst viktigaste punkten. Idag ligger lägenhetspriserna på c100,000kr per kvadrat på Östermalm. Om Ingves höjer med 25×2 så är min prognos att priserna trillar ner mot c85-90,000kr per kvadrat. Det slår mot fastighetssektorn, det slår mot business och consumer confidence. Höjer han från 0 till 1,5% och jag gör min klassiska härledning med bostadsobligationer-kalkylränta-lånelöfte-priser så hamnar man på 60-65,000kr per kvadrat. Ja ni fattar vad effekterna blir.
  5. Den viktigaste punkten. Vid en styrränta på 1,5% så ligger det rörliga lånet på 3%. Men alla hushållslån är inte rörliga, några är bundna. Dessutom har vi blancolån, billån och annat. Låt säga att hushålllens skulder om 4,500mdr kr (ink brf lån) kostar 3,5% om året. Optimistiskt räknat. Det är c160mdr i räntekostnader. Som andel av hushållens inkomster så utgör det ca 10%. Mindre till annat kan man säga :-). Det är också vid denna nivå historiskt som vi tvingats in i recession med en viss fördröjning. På andra marknader finns det gott om liknande exempel. Det här är enkel matte.

Jag förstår Ingves. Han har rätt i sak. Dvs att Sverige mår hyggligt bra, och en neutral penningpolitik är att föredra. Inflationen är ännu inget hot, för att lönerna inte är något hot. Men den kanske kan bli det på sikt med tanke på att sysselsättningsgraden och RU indikatorn är på så hög nivå. Men det har dem varit ett tag. Skulle de fart, så blir han snarare tvingad att agera och då räcker det kanske inte med en neutral politik utan en åtstramande. Där är vi inte ännu och det är inte säkert att vi kommer dit. Men en neutral politik är fullt rimlig. Jag håller med. Synd bara att det finns 5 rätt viktiga skäl, som gör att det kanske inte är praktiskt möjligt. Lycka till säger jag bara! Jag förstår din frustration. Tänk att inte kunna höja med mer än till 1,5% utan att ekonomin tvärbromsar tack vare att skuldsättningen är så hög.

Även Thedeen från finansen var ute

https://www.di.se/analys/erik-thedeen-sverige-ett-drivhus-for-skulder/

Han lyfte fram det jag pratat om i många år. Dvs att de flesta hushåll klarar väsentligt högre bolåneräntor, sett till NUVARANDE inkomster. Man lämnar inte gärna sin bostad med en restskuld till banken. Fast när stigande räntekostnaderna trycker undan konsumtion och investeringar (vilket också är kopplat till fallande biz och consumer confidence då högre räntor ger lägre fastighetsvärden) så sjunker tillväxten kraftigt, och folk blir av med jobben. När de som blir av med jobben får 18,000 brutto istället för 38,000 brutto….. då är det inte säkert att de kommer klara sina lån hur gärna de än vill, och fastighetskraschen kommer som ett brev på posten. Absolut kommer Ingves sänka räntan kraftigt i den här situationen. Men skadan är redan skedd. Utlandet som sitter på stor del av finansieringen av bostadslånen, genom bostadsobligationerna, kommer att vräka ut dem. Trots att Ingves sänkt räntan. På räntespråk säger man att spreadarna stiger. Räntemarknaden gillar inte stigande spreadar, och säljtrycket lär bli ännu värre. Det blir självuppfyllande. Ingves räntevapen att vilja att stötta skuldtyngda hushåll och en krisande fastighetsmarknad riskerar att inte fungera. I detta läget tror jag att han lanserar QE med inriktning på att köpa svenska bostadsobligationer (dvs köpa när utlandet kränger). Detta kommer till slut att ta oss ur krisen, men det kommer vara rejält painful under en längre tid. Regeringen, oavsett vilken, kommer dessutom köra expansiv finanspolitik. Det gör att vi kan ta oss ur en recession, men inte undvika den!

Så det här med att säga att bolåneräntorna kommer att dubblas om nåt år…… javisst kan det hända, men helt enkelt är det inte.

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för nedan krönika. Lindvall lyfter fram många av riskerna jag belyst i många år

https://www.realtid.se/kronika/fastighetsfesten-gar-mot-sitt-slut

Jag vill kommentera några av hans punkter

1, Hög skuldsättning. Yes det är såklart ett problem om räntorna stiger med 200 punkter. Men det är som sagt inte säkert att de gör det.

2, IFRS. Ja loan/value ser ju bra ut idag. Men kommer se risig ut vid 1,5 styrränta för många. Men det kräver ränteuppgången

3/4 Skatteregler, som begränsade ränteavdrag. Ja det är negativt men om räntorna inte stiger så kommer effekten att vara hanterbar.. tror jag

5, Obligationerna börjar prisas normalt sett till kreditrisk osv. Detta är ett MYCKET stort problem, även utan en större räntehöjning.

Developers med high yield bond finansiering ska vi inte tala om…. de är körda. Förmodligen redan vid 0% styrränta. Om Östermalm kostar 85´, vad ska det kosta utanför stan? Vad försöker man sälja till idag. Hur bra går det? Fortfarande tveksam? Korrigera gärna för skuldsättningen som oftast är hög i nya föreningar, och låg i gamla.

Trevlig kväll!

 

ps. Visste ni att för att inte riskera förlustser i aktiemarknaden måste man minst ha 10 års horisont. För att få en okej avkastning måste man minst dedikera 15-20 år. Åtminstone om historien får utgöra en guide…

https://blogg.nordnet.se/garanterad-avkastning/?utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

ds.

 

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Mid term election

Idag är det val till kongressen. Pollsen säger att demokraterna kommer lägga rabarber på representanthuset. Vi får se hur det blir med det. Men om pollsen stämmer så blir det snäppet knepigare för Trump att få genom sin politik. Samtidigt är det tydligen ingen jätte game changer. Dollarn lär hålla sig norr om 1,13. Anomalierna säger att året efter Mid term election alltid blir ett bra börsår (statistiken är faktiskt 100% sen 50-talet). Men det här med anomalier har jag svårt för. Åtminstone dem man inte kan förklara av fundamentalt logiska skäl.

Inköpschefsindex för servicesektorn kom igår in på 54,8 mot flash 54,7 och fg 53,5. Not too bad. ISM motsvarigheten kom in på 60,3 mot väntat 59,3 och fg 61,6. Not too bad heller. Soft patchen är på väg, men hastigheten och djupet kan diskuteras. PMI för tillverkningssektorn har kommit längre. Det brukar den göra, och tjänstesektorn brukar hänga på med någon månads fördröjning. Samtidigt består 70% av den amerikanska ekonomin av tjänster och service…. det är där jobben skapas, det är där inflationen skapas osv…

Noterar att oljan (brenten) var nere vid 72usd. Den har backat mot bakgrund av sämre supply/demand förhållanden. Supply från USA kommer rätt starkt, samtidigt som USA befaras växla ner efterfrågan, samt att resten av världen redan är inbromsande. Iran skiter man i. Håller 70/71 så är ju oljeaktier en clear buy enligt mig. Detta mot bakgrund av att man (typ OPEC) numera håller supply i skinnet, samt att CapEx i ny supply är klart undermålig. Men det kräver att vi inte trillar in i recession, och det kräver hygglig börs. De här två sistnämnda går ju hand i hand. Men får vi inte det, och 70 håller, så ska man sitta på olja. Särskilt i den här delen av investeringscykeln/klockan.

Noterar även att den amerikanska 10-åringen studsat upp mot 3,20. Hade detta varit en klockren Risk off situation, dvs att man befarar recession runt hörnet, då borde alla kasta sig över 10-åringen och driva ner räntan, under 2-åringen, och därmed hade vi fått en invertering av yieldkurvan. Detta har inte hänt. Tvärtom!!! Det ger mig råg i ryggen att det här bara är en rekyl på börserna, en köpvärd sådan. Men vi vet inte säkert ännu! Att alla pratade yieldkurvan innan, men ingen pratar om det nu. Är inte det jättemärkligt. Kanske för att det inte lirar med dagens ”baisse” miljö, och då skiter man att skriva om det!

Senare i veckan kommer US core PPI. Annars ganska lugnt på makrofronten. OMX stämde av Fib38av rekylen, och vi har gap på 1,516 samt stöd på 1500/1510. Motståndsnivån 1575-1595 är viktig. Jag vågar specka i uppgång om stödet håller. Jag vågar specka i nedgång om motstånden håller. Längre än så vågar jag inte gå just nu.

Vi är i ett viktigt läge nu.

Antingen går vi till slut ner och bryter 1473 och hela den konsolideringsformation som bildats senaste 1,5 året punkteras. Då bryter vi även primär trenden från 2009. Även om det aldrig går rakt ner, så ska man akta sig för aktier och vara snabbfotad. Då är vi nämligen på väg att prisa in ett scenario med stigande löner-inflation- räntor- räntekostnader-knäck i konjunkturen- fallande vinster – höga diskonteringsräntor – typ börskrasch på 50% – recession i USA 2020/Europa 2021. Trist kanske nån tycker. Men att stå utanför en marknad som rasar är nästan härligare än att sitta i en marknad som rallar.

ELLER

har vi ännu en gång testat botten i detta konsolideringsintervall (där vi senast var positiva vid 1,680 vilket visade sig vara fel, och lika fel är det att NU vara negativ vid botten)  när det egentligen bara var en 1, rekyl från höga värderingar+stark kursutveckling, samt 2, rädsla för soft patch och höga räntor. FAST där värderingarna nu är hyfsade, samtidigt som vinsterna inte kommer kapsejsa för att recession ligger väsentligt längre fram, vilket i sin tur bygger på att vi överskattar var framtida räntor, vilket i sin tur bygger på att vi överskattar inflationsutsikterna som så många gånger förr, vilket i sin tur bygger på att lönerna inte kommer ta fart som många befarar, vilket i sin tur bygger på att arbetsmarknaden inte är så tajta som vi tror i kombination med att vi står inför en soft patch och då kommer inte företagen höja lönerna på bekostnad av sämre vinster och ett 10-tal andra lönehämnande faktorer som dessutom spelar in. Kort och gott, när vi använder historiska verktyg för att förstå var lönerna ska någonstans så trampar vi fel. Vi har gjort det i många år, och vi gör det fortfarande. Världen har förändrats, och verktygen fungerar inte som innan.

Vilken av de här det blir vet jag tyvärr inte. Som det känns nu kan vilken som inträffa. Båda är logiska. Skillnaden är dock hårresande. Om det första händer kan börsen handlas 30% lägre om ett år, om det senare händer kan den handlas 30% högre. Om ni tvingar mig att välja… så väljer jag först 30% upp sen 60% ner… detta inom loppet av två år!

Jag läser en del rapporter, för att uttrycka det milt. De flesta från Internationella hus. Men Nordea kom precis med en rapport som jag skulle säga är en av de bästa och viktigaste i år. Jag delar inte alltid deras slutsatser. Men deras resonemang, kvaliten på analysen och faktaunderlag är i världsklass. Ni som gillar den här bloggen kommer att älska den!

https://e-markets.nordea.com/api/research/attachment/76776

Finns även på twitter!

Have a nice one!

Publicerat i Uncategorized | 7 kommentarer

Datan bekräftar vad jag tror!

Trump twittrar om att en deal är nära med kineserna, och marknaden verkar tro honom då CNY stärks. Dollarn studsade också mot bakgrund av att fler och fler börjar tro på amerikansk soft patch. Svag dollar, och stark CNY är mumma för sentiment och börs. OMX tangerar Fib38 och är inte längre översåld. De som tror på lägre bottnar längre fram kan hoppa av nu. Dax och Stoxx uppvisar samma mönster. Det intressanta är inte om marknaden faller tillbaks för att samla kraft, för det lär den göra. Utan om köparna kommer in på bredfront och gör att vi bryter upp och därmed visar att botten är klar för den här gången. Dvs där vi kan konstatera att även den här rekylen var till för att tanka aktier i, precis som det varit senaste 9 åren. Eller inte!

Jobbdatan kom precis in från USA och visade att det skapats 250k jobb mot väntat 190k och fg 118k (nedreviderad fr 134k). En stark siffra såklart. Men svagt att fg blev nedreviderad från redan låg nivå. Sen är siffrorna väderpåverkade, så man ska egentligen titta på bredare serier. Typ 3m average YoY alternativt rullande 12m YoY. Givet att USA haft ett bra år tillväxtmässigt, typ 3%, så bör jobbskapartakten ligga på c2%. Det är cirka 3m jobb på årsbasis, eller 260k per månad. Det är ju vad den här siffran visade typ! Samtidigt ligger snitt-takten lägre om man ser till rullande 12. Jobbskapartakten ligger på 1,6-1,7% tror jag.

Hur som helst. Om USA är på väg in i soft patch borde jobbskapar takten komma ner mot 100k, i bästa fall 150k i månaden. Detta vet marknaden om. Samtidigt är detta en bra siffra, som FED tar till handlingarna inför sitt decembermöte, och gör ett höjning trolig. Från en redan trolig nivå kan man säga. Därför stärks dollarn.

Lönerna kom in på 3,1% mot väntat 3,1 och fg 2,8. Som jag meddelat tidigare var oktober siffran 2017 exceptionellt låg. Kommer nästa lönesiffra in som den här, så faller YoY takten av till 2,8-2,9%. Det räknar jag med. Detta lirar med core PCE/CPI på 1,8-1,9/2,2-2,3. I veckan kom även ECI, economic cost index, för Q3. Den kom in på 2,8% mot väntat 2,8 och fg 2,8%. Den lirar rätt bra med timlönerna i juli-sep. Den här datan kommer inte påverka FED på nåt sätt, då den bekräftar att ekonomin växer med c2,5-3%, skapar 200-250k jobb i månaden och inflationen ligger på 2% OCH, mest viktigast kanske, inte är på väg vare sig upp eller ner. Så länge som datan visar detta, så fortsätter FED att höja med 25 punkter i kvartalet. Skulle den vika av, slutar dem. Accelererar den i tempo så höjer de takten. Så enkelt är det. Så frågan är var den är på väg?

Många hävdar att Philips lever. Både ja och nej. Slänger man fram nedan chart ser det ju ut så. Men man lurar sig själv. Som ni ser är det 1997-2017. Hade man tagit 1957-2017 så hade man konstaterat att historiskt fanns ett samband, men att det numera verkar ha tynat bort lutningen på Philips senaste 10 åren i princip är flat jämfört med historien. Nedan tar man 1997-2007. Man lurar sig själv att tro att lönerna ska accelerera upp mot regressionslinjen. Så är det inte. Ta bort 1997-2007 och den övre delen faller bort. Den blå linjen kommer plattas ut ordentligt och man kommer behöva anstränga sig för att ens tro att vi kommer gå till 3,5% lönetakt (dvs 2,5 core pce) vid 3% arbetslöshet.

 

Nedan chart är bättre. Den visar U6. Ett bredare mått på arbetslöshet. Mindre utrymme för window dressing. Den visar att fortsätter arbetslösheten att falla, så kan lönetakten  med nöd och näppe leta sig över 3%.

 

Jag är har ju hävdat framförallt två saker.

1, Anledningen till att kurvan 2008-2018 strukturellt ligger lägre än historiska kurvor beror på strukturella orsaker. Det finns inte längre ett kapacitetstak inom tillverkning, pga globalisering, digitalisering, svag produktivitet, försvagade fackförbund, demografiska aspekter, tjänste- och gig sektorns framväxt med mera mera. Det förklarar alltså varför lönerna idag taktar på 2,8% och inte 3,8 eller 4,8%. Men det förklarar INTE varför lönerna går från 2,4 till 2,8 vilket historiskt skulle vara jämförbart med 3,4 till 3,8. Nedan chart visar ännu en viktig faktor för lönerna. Svag Produktivitet.

2, Nej själva riktningen, inte nivån, handlar om arbetslöshet. U6 är bättre än det vanliga måttet. Men jag hävdar att Sysselsättningsgrad är det bästa. Den kan inte ljuga. Sen vill jag komplettera med tillväxt. Dvs en tajt arbetsmarknad räcker inte för att driva löner om tillväxten är svag, för höjer företagen lönerna kraftigt trots att försäljningen är svag så faller marginalerna och det kommer de att undvika.

Så vad händer med löner, inflation och räntor framöver? Jag tror att dagens konsensus bild riskerar få sig en törn. Vi är nämligen på väg mot soft patch i USA. Europa och Asien är redan där. Från Europa kom Mfg PMI in på 52,0 mot flash 52,1 och fg 53,2. Tyska mot svarigheten kom in på 52,2 mot flash 52,3 och fg 53,7. SOFT PATCH! 1,5-2,0% tillväxt.

US Mfg PMI kom i veckan in på 55,7 mot flash 55,9 och fg 55,6. Sen kom ISM in på 57,7 mot väntat 59,0 och fg 59,8. New Order 57,4 mot fg 61,8. Den har toppar ur. Den är på väg ner. Den pekar på att nuvarande tillväxttakt på 3% toppar ur och kommer röra sig nedåt. Jag tror på 2%. Stark dollar, oljan, räntekostnader som biter, QT som trycker upp termrisk och creditrisk premiums, soft patch i omvärlden delvis pga handelsbråk…. ja det går att måla upp många skäl.

Jobbdatan reflekterar att tillväxten är god NU. Därför lär FED höja i december då vi inte lär få nåt väderomslag innan dess. Men sett längre ut, så tror jag soft patch kommer att göra att bilden förändras. Lägre tillväxt, färre jobb, sämre data, lägre vinsttillväxt än estimat, kanske löner som faller tillbaks något, Core PCE som svänger ner mot 1,6/1,7%…. detta gör att FED kommer att bli rädd för POLICY MISSTAG om de INTE är DATA DEPENDANT…. alltså tror jag de kommer pausa sina höjningar. Detta tror jag får två effekter:

1, Idag vet inte marknaden vilken ränta som gäller i framtiden. Vet du inte räntan så vet du inte vad du är beredd att värdera övriga tillgångsslag till. Stannar FED… då vet du vilken ränta som gäller.

2, Idag vet inte marknaden vilka vinster som gäller i framtiden. Analytikerna har ju med 100% träffsäkerhet aldrig estimerat rätt vinster när de vänder ner. Om Feds höjningar leder till recession, ja då kan vi skrota alla PE-tal idag. De är inte vatten värda. Men om FED slutar höja, och vi börjar lita på vinsterna, då kan vi lita på värderingarna.

Jag tror alltså att en eventuellt soft patch, kan föra med sig ett sista och avslutande rally. Eller har jag fel, och lönerna fortsätter upp trots soft patch, enligt den gamla skolan som säger att när löne snöbollen väl börjat rulla, går den inte att stoppa.

Fortsatt trevlig helg

ps. Nästa vecka fokuserar jag på Service PMI, men även Midterm election. Blir inte klok på den där. För ett halvår sedan sa man att det var superviktigt då det är ett indirekt val om Trump, dvs vinner demokraterna så är det samma som att Trump förlorar 2020. Men nu verkar det inte vara lika viktigt. Tvärtom säger man nu att vinner demokraterna så blir det ett stökigt läge politiskt vilket är dåligt för börsen. Pollsen säger att demo kommer vinna… samtidigt var det längesedan jag litade på polls. Ds

 

 

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Jag vet vad ni tänker

Var 1,473 på OMX botten?

Innan vi resonerar vidare vill jag att alla suger in följande fakta. BAKOM VARJE SÅLD AKTIE, FINNS EN KÖPT AKTIE. Dvs i baissetider som de här får man lätt intrycket av att alla bara dumpar aktier till höger och vänster. Men man måste komma ihåg att utestående aktier ändras väldigt lite, och alla aktier ägs hela tiden av någon. Det är priserna som förändras. Inte ägandet. Om man suger tag i den tanken så blir man lite mer ödmjuk inför marknadsklimatet. Dvs i varje transaktion, oavsett om det är hausse tider eller baisse tider, så finns det någon som tror det är ett utmärkt läge att äga aktier givet priset, och samtidigt finns det någon som tycker precis tvärtemot. Om man lyssnar på media får man oftast intrycket att det bara finns en sida. Som nu i baisse, då är alla negativa. Det stämmer inte. Vissa tycker precis tvärtemot.

Optimisterna tror på vinstprognoserna, och därmed tycker de aktier har blivit billiga. Trots räntan. De tror inte på recession. Åtminstone inte på ett bra tag. Pessimisterna tror att vi är på väg mot recession. Kanske inte under Q4, men längre fram och marknaden prisar in det redan nu. Stigande räntor är här för att stanna, och det är också negativt för aktier. Stigande räntor är också en viktig ingrediens för kommande recession. Pessimisterna tror att 2009mars-2018oktober är ett avslutat kapitalet. Nu är vi inne i period där man ska vara försiktig och hålla kontanter. Optimisterna tror att den här svackan ska utnyttjas till att öka i aktier. Det kommer bli en fin affär.

Optimisterna lutar sig gärna mot nedan två grafer.

<

Även aktiespararna har skrivet om det på ett fint sätt.

https://www.aktiespararna.se/nyheter/sa-kan-tuffare-rantemarknad-sla-mot-borsen

Åter till OMX. För det första måste jag erkänna att jag har haft fel. Jag trodde på rekyl ner mot 1,545 i första hand och 1,500/1,510 i andra hand. Vid de här nivåerna kunde man addera med gott samvete, för att vi garanterat skulle upp till 1,590ish. Vi brakade genom allt ner till 1,473 och nu är vi inne i rekyl upp. Detta har grusat den tekniska bilden för mig. Vill man göra det enkelt för sig kan man säga att börsen älskar att finta tekniskt, och overshoot’s är vanligare än det är ovanligt. Så att jag tvekar nu är världens bästa köpsignal rent tekniskt. Men man kan också ta svagheten på allvar. Tumregeln är då att så länge som man inte bryter upp ur Fib50% så finns det en risk att vi ser nya bottnar. Den ligger på 1,575. Samtidigt noterar jag viktiga nivåer kring 1550-1555 som dessutom är Fib38%. Den senare ska säkert utmanas och då kommer det första testet. Har de svaga händerna skakats bort i förra veckan, eller finns det mer att ta av? Jag skulle vilja revidera min tidigare test nivå 1,595ish, till 1,575-1,595. Där kommer det ”tekniska slaget” äga rum. Om det håller, ja då ska man vara försiktig med aktier. Bryter vi upp under styrka, ja då ska man börja tänka positivt igen och 1,473 var botten.

På kort sikt har vi ett gap på 1,516. Det kommer att täppas till. Nästa nivå är 1,550-1,555.

Jag vill understryka att trenden sedan mars 2009 inte är bruten ännu…

Tittar man på DAX och STOXX tekniskt, och har en positiv grundsyn på aktier, ja går det att måla upp en väldigt positiv bild.

Noterar att Kinesiska Yuan inte vill stärkas…. handelskriget är fortfarande i Defcon 3. Det stör mig! Trump pratar om Great deal, men han pratar också om tull på samtliga kinesiska varor. Snart är det G20. Hade varit lättare att tro på sentiments hausse om det kom nåt därifrån.

Jag noterar att dollarn är stark… precis vad man kan vänta sig i rådande marknadsklimat i kombination med en hökig FED. Men vid de här nivåerna, sett till EUR/USD samt DXY, har det vänt förr. Det bör man ha lite koll på. En försvagning av dollarn kommer också troligtvis lira med ett positivt börsklimat.

Tyska IFO kom in på 102,8 mot väntat 103,0 och fg 103,7. Den bekräftar mer eller mindre PMI. BNP data har ingen bäring på börsen med EU växte med 1,7% i Q3. Det är klent. Flash core CPI kom precis in på 1,1 mot väntat 1,0 och fg 0,9. Klent, och speglar svag tillväxt, slack i arbetsmarknaden och låg löneutveckling. Stark euro och ett svagare Asien har påverkat negativt. Förstår inte hur inflation och löner ska kunna lyfta i den här miljön?

Feds favorit mått för inflation, Core PCE, kom in på 2,0 mot väntat 2,0 och fg 2,0. Konsensus är att den tillsammans med löner ska stå stilla framöver. Men det kräver att FED bromsar ekonomin genom räntehöjningar och QT. Jag tror, som ni vet, att risken är mycket stor att 1, US soft patch 2, stark dollar kan få den att klinga av. Dvs risken är större, inom 12 månader typ, att den svänger ner mot 1,6-1,7 än att den svänger upp mot 2,3-2,4.

Från Medlingsinstitutet kom statistik för svenska löner. Under årets 8 första månader ligger ökningstakten på 2,6% YoY. För Augusti var den 2,5%. Sverige växer ju med nästan 3% och resursutnyttjande (RU-indikatorn) och sysselsättningsgraden är på topp. Ändå lyckas vi inte skaka fram mer. När byggsektorn svalnar av nästa år, när inbromsningen från Europa börjar kännas av, och när Ingves höjt 2X25 punkter så riskerar tillväxten trillar ner mot 1,5%….. kommer lönerna lyfta då. Vi ska vara glada om avtalsdiskussionerna landar någon tiondel högre än dagens nivåer. Lönerna har mycket dåliga förutsättningar att lyfta och med dem inflationen. Kärninflationen lär strukturellt fortsätta att pendla mellan 1,5-2,0% som det ser ut nu! Detta har inget att göra med att Ingves kommer höja 2X25. Men det påverkar eventuella höjningar efter det. Eller låt mig säga så här… om svenska löner taktat upp mot 4% som de gjort historiskt, då hade det vara varit en tidsfråga innan inflationen letat sig upp mot 2,5-3% och då är det inte frågan OM Ingves hade varit tvungen att rulla ut ett helt batteri med räntehöjningar utan NÄR. Tack och lov är vi inte i den situationen.

<

Imorgon och på fredag kommer en mängd data, som ex PMIs, jobbdata och löner. Lönerna kommer att komma in ”högt”, men det handlar om att oktober siffran förra året var särskilt svag. Så fokus bör vara relativt förväntningarna. Hoppas marknaden ser genom detta. Stay tuned!

Avslutningsvis vill jag bara visa ett otroligt snyggt chart. Den visar med all tydlighet att vi inte behöver hänger upp oss på politiska oroligheter, värdering eller ”noice” i allmänhet. Man ska egentligen bara akta sig för recessioner. Som tack och lov är ovanliga men de suddar bort halva ditt kapital. Klarar du inte av att prognostisera recessioner, så kanske du ska köra en buy and hold strategi. Dock måste du ha 20+ års placeringshorisont.

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Inköpscheferna flaggar för soft patch – fast inte i Usa

Nu på morgonen kom flash PMIs från Europa. Flash PMI för den tyska industrin kom in på 52,3 mot väntat 53,4 och fg 53,7. Det är svagt. Vi får se hur IFO kommer in imorgon. Den europeiska motsvarigheten kom in på 52,1 mot väntat 53,0 och fg 53,2. Samma inbromsning. Europa ska vara glada om man lyckas med 2% i tillväxt i årstakt. Jag förstår inte hur lönerna, och därmed inflationen, ska orka i ett sånt läge. Asien visar samma tecken, och om några kvartal är det USAs tur. Som det är nu så förstår jag inte hur Draghi ska kunna höja under 2H19. Jag skulle säga att en förutsättning för att han ska höja är att pilarna pekar uppåt. Dvs inflation och löner ska helst dra sig upp mot 1,5 och 2,5%. PMIs måste leta sig tillbaks till 55+. Då finns det fog för att neutralisera penningpolitiken. Men inte som det är nu. Men hur ska det gå. Euron är för stark, vi behöver den på 1,25+ mot dollarn. Oljan bromsar. Sen har vi confidence förstörarna Brexit och Italien. Europa är också beroende av Kina. Mer än USA. Så handelsbråket mellan Kina och USA skulle jag säga först och främst slår mot Europa. I synnerhet Tyskland. Tidigare Europas lok. Som det ser ut nu så höjer alltså Ingves med 25 punkter i december, och 25 till under våren alt sommaren. Men ytterligare höjningar kommer att dröja givet hur Europa ser ut nu. Svensk tillväxt kommer dessutom falla ner mot 1,5% givet byggsektorn och 50 punkters höjning. Nån vidare löneutveckling och därmed inflation kommer vi inte att se på hemma plan.

I förra veckan kom Empire Fed in på 21,1 mot väntat 19 och fg 19. Philly Fed kom in på 22,2 mot väntat 20,0 och fg 22,9. US flash Mfg PMI kom precis in på 55,9 mot väntat 55,5 och fg 55,6. Motsvarande från servicesektorn kom in på 54,7 mot väntat 54,0 och fg 53,5. Ingen screaming soft patch här inte. Tvärtom faktiskt. Relativ trejden mellan USA och resten av världen är intakt… tills vidare!

Det är inte en fråga OM Usa ska sakta in, utan NÄR. Men hittills så levererar USA bättre än resten av världen och mot bakgrund av det så lär dollarn fortsätta att vara stark. Men när de vänder ner, så lär de leverera sämre än resten av världen. Slår då FED på en duvigare ton dessutom, vilket de lär göra givet inflationsutsikterna, så lär amerikanska räntor falla tillbaks och dollarn försvagas rejält. Jag undrar vad Draghi och därmed Ingves känner inför det? Kan inte Europa och Sverige skaka fram mer tillväxt, löner och kärninflation NU. Hur ska det gå när USA mattas av? Sen vill jag också passa på att flagga för två black swan events. Dels midterm elections i USA i början av november. Dels G20 mötet där Trump träffar Kina och vem vet, kanske kommer överrens om nåt?

Riksbanken var ute och flaggade för räntehöjningar idag förresten. Absolut, det blir två stycken. Deras prognoser säger att det blir fler. Samtidigt säger dem att det är prognoser, Inga löften. Just det. Givet vad vi vet idag så finns det inte en chans att det blir fler än två höjningar just nu.

Professor John Hassler kritiserar regeringen för de åtgärder de infört mot bostadssektorn.

https://www.di.se/nyheter/professorn-rasar-mot-bokraven-det-ar-absurt/

Jag gillar egentligen Hassler. Han är en av de vettiga. Samtidigt blir jag inte klok på hela drevet just nu. Innan kritiserade man gärna Ingves för de låga räntornas inverkan på det växande skuldberget och de risker det för med sig. Sen när man inför åtgärder som begränsar hushållens möjligheter att skuldsätta sig. Ja då är det inte bra. Hur ska ni ha det? Jag vill gärna ha små skulder, men också låga räntekostnader. Detta åstadkommer man med regleringar i kombination med låg ränta. Men de flesta verkar vilja ta bort regeringarna som gör att skulderna kan växa sig ännu större, men samtidigt höja räntan, så räntekostnaderna blir jättehöga. Är inte det väldigt korkat. Många har inga problem med att ett genomsnittshushåll har 5mkr i lån, som de sen betalar 3% rörliga ränta på. Hade det inte varit bättre om de hade 3mkr i skuld som de betalar 1,5% ränta på? Det är ju sunt bondförnuft. Jag förstår när Elmsäter Svärd är ute och talar för Byggnadsförbundet, eller företrädare för bankerna. För ett byggbolag är det ju kanon om man kan bygga för 60,000kr per kvadrat och sälja för 80,000kr. Men det kräver ju att köparna kan ta lån därefter. Att lånen sen blir för stora för att de ska klara högre räntor i framtiden är ju inte deras problem. De har ju redan cashat hem vinsten. Men de säger inte så. De säger istället att vi har bostadsbrist i Sverige, och att politikerna har sabbat möjligheterna att lösa detta. Vi har inte bostadsbrist. Vi har lönebrist i kombination med att byggandet är för dyrt. De vet dem också om. Men de har rätt i sak, det byggs inte idag trots att det behövs fler bostäder. Men lösningen är inte att hushåll ska skuldsätta sig på ett orimligt sätt. Då får vi bara andra problem i framtiden.

John Hassler föreslår en massa saker, som jag gärna vill kommentera:

1, Amorteringskraven borde slopas- Jag håller med. Om man har rätt storlek på lånet så ska man inte tvingas att amortera. Det är bättre att ha lagom med lån och slippa amortera, än att ha för mycket lån och tvingas till amortering. Att ta lån är inget annat än tidigarelagd konsumtion. Amortering är alltså senarelagd konsumtion. Sparande är senarelagd konsumtion. Det borde vara frivilligt. För att låntagarna inte ska ta för stora lån bör man införa ett skuldkvotstak. Mitt förslag är 5X bruttoinkomst.

2, Bolånetak borde slopas – håller helt med. Fyller ingen funktion. Säg att du har två låntagare med samma inkomst. Den ena har lånat 4 mkr, och har 50% belåningsgrad. Den andra har 2 mkr i lån, fast 100% belåningsgrad. Vem är finansiellt starkast? Säg att en person köper en bostad med 100% lån. Några år senare har värdet dubblats, så belåningsgraden ligger på 50%. Men lånet och inkomsten är oförändrad. Är han dubbelt så stark finansiellt? 85% regeln, som den är utformad idag, stänger bara ute grupper, främst unga från marknaden. Helt i onödan. Den kommer heller inte utgöra någon ”kudde” den dagen den verkligen behövs. Dvs när räntorna är så pass höga att vissa låntagare inte klarar sina lån och behöver sälja. Den räntan kommer lira med en betydligt större nedgång än vad 85% regeln tar höjd för.

3, Lånelöfteskalkyler borde lättas. Jag anser att lånelöfteskalkylerna missbrukas idag. I vissa fall utnyttjas de så att de används som ursäkt för att inte låna ut till vissa grupper, och ibland skiter man i att använda dem om banken ändå vill få in personen som kund. Varför tror ni en kvadrat på Östermalm kostar 100,000kr. Dvs bara 10% under högsta nivåerna innan regleringarna. Jo för att köparna har mycket pengar att lägga på bostaden. Varför har dem det? Jo för att de beviljas stora lån. För vissa grupper har bankerna inga problem att låna ut till. Där är lånelöftena inte så kinkiga. Det är också ett problem att bankerna själva bestämmer över utformningen. En bank som vill ta marknadsandelar på bolånemarknaden. Tror ni de kör med den tuffaste kalkylen? Nej, om vi inför ett reglerat skuldkvotstak (5X), då blir de här kalkylerna sekundära. Så för mig är inte lånelöfteskalkylerna en stor sak egentligen.

4, Hassler anser att åtgärderna idag stänger ute unga och kapitalsvaga, men gör inget åt skuldsättningen. Jag håller med.

5, Hassler för en NY diskussion kring vem som ska bära lågräntesamhällets risker. Det här är MYCKET intressant och nytt för mig faktiskt. Som det är nu så klagar alla som drabbas negativt av att hushållen får sämre lånevillkor. Gemensamt för de här grupperna är att de inte tar någon risk. Dvs om alla svenskar får låna till 10X bruttoinkomsten och räntorna stiger så är det svenska hushåll, och staten, som får ta smällen vid högre räntor. Bankerna tar också viss risk, men de kommer lägga rabarber på sin säkerhet, dvs fastigheten. Sälja den, och den eventuella restskuld du har kvar får du amortera på livet ut. Så mäklare, byggbolag, banker…. ja de tar ju ingen risk, och vill bara tjäna pengar. I can´t blame them. Hade varit konstigt om de agerade annorlunda. Därmed inte sagt att vi behöver lyssna på dem. För det ska vi inte.

Men Hassler inför en ny diskussion som är intressant. Byggbolagen kan inte bygga för 20,000 per kvm, och sälja för 25,000kr utan bara för 40,000 kr per kvm, och sälja för 50,000. Men för att hushållen ska ha rätt belåning så kan de inte betala 60,000kr per kvm. Hur löser vi problemet med bostadsbristen? Ja antingen får staten bygga för 50,000 per kvm, och hyra ut till en kostnad som matchar 25,000. Så länge som räntorna är låga så är detta inget problem. Men stiger räntorna så kommer räntekostnaden överstiga hyresintäkterna, men det är risk staten får ta. Alternativt får bankerna låna ut hur mycket de vill, typ. Men om räntorna stiger, och låntagaren känner att de inte klarar lånen. Ja då kan de lämna tillbaks nycklarna till kåken, och i samma veva bli fri från lånet. Bankerna vill gärna tjäna pengar och låna ut maximalt, men min tro är att de skulle aldrig gå med på detta. Det är för riskabelt. Samtidigt är det tragikomiskt. För de har inga problem att låna ut pengarna idag, så länge som de själva slipper ta risken. Men de skulle aldrig gå med på det omvända. Sjukt va! Hassler är även inne på att bankernas finansiärer ska ta risken. Dvs de som köper bostadsobligationerna. Det är egentligen ingen dum ide i teorin. Men det var exakt det Lehman handlade om. De som lånade ut, lånade ut för mycket och till fel folk. De tjänade på att låna ut. Samtidigt bar de inte själva risken. Det gjorde ägarna av bostadsobligationerna, de sk Mortgage Backed Securities. Bland annat en kommun i Norge som fick se kommuninvånarnas pengar gå upp i rök. De trodde att de köpt en AAA obligation. Idag sitter svenska folket, genom pensionskapitalet, på bostadsobligationerna. Men även utländska investerare. Ska de bära risken, och bankerna ska kunna tjäna pengar så mycket det bara går utan att bära risk. Det är ingen bra modell. Det bevisade Lehman.

6, Hassler tycker fastighetsskatt och avtrappade ränteavdrag är en bra ide – Det tycker inte jag.

Fastighetsskatten är dålig av tre skäl. 1, man ska beskatta flöden, inte stock. Det är effektivt och rättvist. Din bostad genererar inga kassaflöden. Men ändå ska du fram med pengarna att betala skatt. Det finns många kassaflödes mässigt fattiga som bor i värdefulla kåkar. Tänk pensionären i skärgården 2, fastighetsskatt får samma effekt som en räntehöjning. Det gröper ur din plånbok, och slår mot svensk ekonomi. 3, Det gör också att motståndskraften mot stigande räntor blir sämre. Pengarna går ju till skatt, inte potentiellt högre räntekostnader.

Ränteavdraget. Ja det har spelat ut sin roll jämfört med när det infördes. Sant. Men att ta bort det får samma effekt som punkt 2 och 3 ovan. VARFÖR vill alla göra så att folk får mindre i plånboken undrar jag. Begränsa storleken på lånen och skuldsättningen, UTAN att det påverkar plånböckerna säger jag. Det sänker risken utan att påverka ekonomin negativt. De enda som inte gillar detta är bankerna, byggbolag och fastighetsmäklare. Men den effekten kan vi leva med. Särskilt jämfört med effekterna av ett högränteläge, då vi alla är körda.

Jag förstår att Hassler tänker att de här greppen gör att nya låntagare tar mindre lån, då de har skatt och slopade ränteavdrag att tänka på. Men nya låntagare utgör en rätt liten del jämfört med alla befintliga låntagare. Men ett skuldkvotstak uppnår vi samma sak, utan att det slår mot plånboken.

Den här ”vänster jargongen” att ränteavdraget gynnar rika köper jag inte heller. De verkligt rika jag känner. Vet ni vad de saknar? Lån! De tar alltså inte emot stora ränteavdrag. Däremot betalar de skatt på de utdelningar, reavinster och kuponger de tar emot. De rika har inga lån, och om de hade det så hade de kunnat amortera av dem. Kan man inte amortera bort sitt lån, hur kan man då vara rik? De som får störst ränteavdrag i kronor har stora lån. Men har man riktigt stora lån, så undrar jag hur jävla rik man egentligen kan vara?

En annan sak är att om man äger en bostadsobligation som ger en ränteinkomst, så betalar man skatt på den. Men om man har ett bostadslån, så ska man inte dra ränteavdrag på räntekostnaderna. Ni inser att kostnaden för ränteavdrag i stort matchas av skatteinkomsterna från ränteinkomsterna.

Faktum är att det är låginkomsttagarna som i procent gynnas mest av ränteavdraget. Inte höginkomsttagarna. Det är också låginkomsttagarna som har tajtast kalkyler om räntorna stiger. Därför behöver de också ränteavdraget mest. Jonas Sjöstedt har nog inte tänkt så långt.

7, Marknadshyror – absolut säger jag. Men hur ska man införa det? Någon pensionär som bor i en hyresrätt i stockholmsinnerstad. Ska man slänga ut henne på gatan när hon inte kan betala? Det blir en väldigt politisk fråga. Vad beträffar nybyggda hyresrätter så har vi ju redan i princip marknadshyror. Ute i glesbygden kommer det inte att vara någon skillnad.

8, Subventionera ungas bosparande – ingen dum ide! Själv sparade min mamma alla mina barnbidrag. Jag fick pengarna som hjälp till insats när jag köpte min första lägenhet. Tack Mamma!

9, Försäkringslösningar mot boprisfall, dvs stigande räntor – Jo kanske, men vem ska bära risken. Svenska folket som vanligt? Hur skulle det vara om folk tvingades ta rätt size på lånet istället.

I Tyskland och stora delar av Europa så bygger man billigare än här i Sverige. Okej, vi har ett kallare klimat, högre kvalitetskrav, kanske högre löneläge bland byggare. Säkert. Men kan vi inte börja där!

Tänk på att 95% av svenska fastighetsbeståndet är äldre än 10 år. Det bodde någon i kåkarna innan också. Skillnaden idag är att skulderna är MYCKET större. Folk tänker gärna att värdena på kåkarna är större. Men vad ska de göra med dem värdena undrar jag? De måste väl bo någonstans? Det enda som hänt är att svenska låntagare har högre skuldkvot än tidigare. Man bor kvar i samma bostäder. Det funkar så länge som räntorna är låga. Faktum är att våra boendekostnader i relation till disp inkomster aldrig varit lägre i modern tid. Men stiger räntorna nån gång så är det inte lika kul längre. Då är värdenedgången på bostaden, som kommer att inträffa samtidigt, vår minsta huvudvärk.

Jag är förvånad över att han inte nämner reavinstskatterna. De är faktiskt ett stort problem. Boverket har slagit fast att vi sett till kvadratmeterytan bostäder i Sverige inte borde ha någon bostadsbrist. Pensionärerna kan inte flytta från sina gamla hus, och låta barnfamiljerna flytta in från sina små lägenheter. Reavinstskatten ställer till det. Jag tycker man kan betala skatt när man flyttar till graven, spanien eller hemmet. Annars borde man bara kunna flytta den med sig. Återigen det här med flöden och stock.

Have a nice one!

Publicerat i Uncategorized | 7 kommentarer

Pirrar det i magen? Bra!

Pirrar det i magen? Är det ett köpläge som tidigare, eller är det början på dem STORA baissen? Något många har ropat på i många år.

Mitt snabba svar… det här är ett köpläge, precis som innan.

Nej det handlar inte om Italien, Brexit, handelskrig eller Midterm election. Detta var grejor som var minst lika aktuella innan korrektionen som nu.

Nej korrektionen handlar om att vi hade hyfsad börs, på sina håll strechade värderingar I kombination med oro för sämre tider och högre räntor. Nu har börsen korrigerat en del, och värderingarna hyfsat till sig. Frågan kvarstår, vad händer med konjunktur och räntor?

Usa toppar ur nu och är på väg in i soft patch. Resten av världen är typ i soft patch as we speak. Detta innebär att vinsterna är flat nästa år. Blir det så kan man säga att börsen redan prisat in soft patch. För att börsen ska fortsätta att falla behövs kraftigt fallande vinster, typ -20 till -30%. Detta kräver Revenue tapp på ca10%. Detta kräver negativ BNP utveckling och stigande arbetslöshet. Detta kräver recession. Ska vi vänta oss recession?

Svaret på den frågan är sammanflätat med räntorna.

Vinsttapp kräver försäljningstapp som i sin tur kräver BNP tapp. Bnp tapp kräver att räntekostnaderna blir så pass höga att de trycker undan konsumtion och investeringar. Detta kräver höga räntor. Detta kräver i sin tur hög inflation som kräver strukturellt högre löner.

Drar lönerna, så kommer börserna att fortsätta falla. Okej, med vissa små korrektioner ibland. Men trenden kommer vara tydlig nedåt. Kommer lönerna att dra? Jag tillhör ju dem som INTE tror det. Därför har vi ett taktiskt köpläge nu.

Faktum är att den här börsoron kanske till och med bidrar till en försämrad löneutveckling, som i sin tur gör att vi inte behöver krascha utan tvärtom bygger upp ett fundamentalt köpläge. Börsoron bidrar till ett köpläge!!! Sjuk koppling ellerhur. På samma tema. Senaste veckornas turbulens har gjort att den inprisade sannolikheten för Fed höjning i december gått ner till 75%. Intressant va! Börsen faller för att Fed höjer. Men börsfallet kan få Fed att sluta höja. Vilket får börserna att stiga till slut.

Rent tekniskt tycker jag Stoxx ser väldigt intressant ut. Dax kan ha en bit till. SPX vågar jag inte säga nåt om då den alltid fintar. OMX då? Jo jag hoppas ju på botten idag, men säker kan man inte vara. Finns stöd nivåer mellan 1,460-1,500 också. Det viktiga här är inte att spika botten, utan att jag är rätt säker på att vi ska testa 1,590ish området innan årets slut. Det är där det tekniska slaget avgörs!

Nedan chart älskar jag. Egentligen finns det ingen värderingsdiskrepens mellan Europa och Usa. Usa är inte generellt dyrt. Europa är inte generellt billigt. Båda är runt fair, vilket är fine så länge som vinster och utdelningar håller sig.

href=”https://kortsikt.files.wordpress.com/2018/10/a367a6c8-c9e1-4514-819e-8642932b1019.png”&gt;

Jag blir lite irriterad över media och en del ekonomers uttalanden. Man hör ofta ”ekonomin är stark, vi ser inga tecken på någon recession. Nedgångar skapar köplägen”. Även om jag delar deras slutsats så har de i sak fel.

Nedan tog jag med hur det förhåller sig mellan börs och konjunkturcykeln. Den är så pass förenklad att det nästan är genant. Men i sak stämmer den. Börsen prisar in framtiden. Den har alltid rätt, och ibland fel. Därför brukar man säga på skoj att ”börsen prisar in lågkonjunkturen 5 gånger av 1”. Dvs i god tid inför en lågkonjunktur kommer börsen falla kraftigt. Men det händer också att den faller kraftigt, och sen visar det sig att det inte blir någon lågkonjunktur. Då repar den sig snabbt. Det skiter börsen i. Men det är klart. De som sålde av rädsla tycker inte det är så kul. Bortsett från den gången lågkonjan slog till. Då känns det skönt. Men då uppstår ett nytt problem. När ska man köpa. Börsen brukar nämligen även vara smått lynnig när det kommer till att prisa in bättre tider.

Men det var inte min poäng. Titta på cykeln nedan. Det här är viktigt. Den dagen börsen toppar ur, så har högkonjunkturen en bra bit kvar. Den dagen man börjar se försämringar i konjunkturen. Ja då är större delen av nedgången redan avklarad. Detta i kombination med alla sk ”falska utbrott” gör det så svårt att ligga rätt. Det är också därför småsparare oftast får rådet att spara långsiktigt, att sitta still i båten, att inte försöka tajma marknaderna. Det är ett logiskt råd. Även om jag inte gillar det riktigt. Jag anser nämligen att har du lyxen att vara långsiktig så finns det tider då risk/reward ser generellt dålig ut, och då kan man sitta på mer kassa. Inte för att man vet när det ska komma sämre tider. Det räcker att du vet att det någon gång kommer tider som bjuder på bättre risk/reward. Då gör man tvärtom. Inte för att man vet när det ska gå upp. Utan för att man vet att risk/reward kommer att förändras. Det gör att man över tid kommer att öka kassan efter en lång uppgång, och minska kassan efter en lång nedgång. Det gör att över tid gör en viss överavkastning. Men det är inte lätt. Det kräver tålamod och is i magen.

F112FA4B-D69E-4BC2-AD21-B4CF480E7FDA

Mitt råd är idag: Man ska sitta på en rejäl påse cash, med hög beredskap att trycka tillbaks dem in i aktiemarknaden. Jag skulle inte säga nåt om lönerna taktade 4%/år i USA. Men det gör dem inte. Så länge som dem inte gör det, så finns det en STOR risk att hela den här ”vi håller på att lämna lågräntesamhället – recession är bara en tidsfråga” mentaliteten kan komma på skam när som helst… och när den gör det så drar aktier igen… och ännu en gång står det kvar pessimister på perrongen likt som så många gånger förr de senaste 9 åren. Vinnarna har hittills varit de ”korkade” Buy and Hold ” sitt stilla i båten”. Det finns en stor risk att de fortsätter att vara det.

Trevlig kväll

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Bostadspriserna ligger stilla

Enligt HOX Valuegard var bostadspriserna rätt stabila i september. Många invaggas att läget numera är stabilt. Men det kommer det inte att vara om Ingves höjer.

Idag ligger styrräntan på -0,5%. Då bör en 2-årig statsobligation ligga på 0% och en 5-årig på +0,5%. En 5-årig bostadsobligation bör ligga på ca 1,0%. Den ligger idag på 0,84%. Jag tror att den kommer röra sig upp mot 1%. Om Ingves höjer 2ggr så kommer den fortsätta att röra sig mot 1,5%. Kanske nästa sommar.

Med viss fördröjning, typ några månader, så kommer det ge avtryck i lånelöfteskalkylerna, och slutligen priserna. Ser man till grafen ovan så innebär 1,5% att bostadspriserna ska ner 12-15% vad gäller bostadsrätter i Stockholm. Det innebär ca 85-90,000kr/kvm på Östermalm. Vad det ska kosta i resten av stan, i förorter och i övriga städer är sen inte så svårt att räkna ut.

Många av bostadsutvecklarna har det motigt idag. 2019-2020 kommer inte bli lättare. Tvärtom! Enligt principen ”läge-läge-läge” är det min övertygelse att en utvecklare inte kan sälja en lägenhet för mer än 75,000kr/kvm om kåken inte ligger i innerstan och Ingves höjt till 0% styrränta. Korrigerar man dessutom för belåning i de nya föreningarna, som är högre jämfört med de gamla lågbelånade föreningarna inne i stan. Då ska priset ner ytterligare. Danske Bank säger i dagens Di att man är inne på samma scenario. Sen finns det ytterligare ett scenario där Ingves fortsätter att höja… och då blir det inte vackert kan jag lova. Sån tur att väldigt lite pekar på höjningar över 0% idag.

Leder två höjningar till kris? Hushållen har c4,000mdr i skulder, 4,500mdr ink Brf. Ökar räntan på den här skulden med 0,5% som jag tror så innebär det ca22,5mdr i ökade räntekostnader.  Eftersom detta inte kompenseras av stigande löner så slår det direkt på konsumtionen. Eftersom skulden och BNP är ungefär lika stora innebär det en negativ effekt på tillväxt om 0,5% i årstakt. Om man tänker att den svenska byggbranschen bromsar in nästa år efter att bromsen 2017 slår in samt att europa har gått in i ett lugnare tempo, så kan svensk tillväxt bromsa in mot 1,5% i årstakt. I den miljön skapas c25,000 jobb i årstakt. En rejäl inbromsning mot senaste årens jobbskapande upp mot 100,000. Har svårt att se hur avtalsrörelsen ska kunna landa i några andra löneavtal än någon tiondel högre än idag. Alltså kommer inte svenska löner ta fart mer än nån tiondel totalt. Alltså ingen inflation. I den miljön så ser jag inte hur Ingves ska fortsätta att höja. Det måste till en extremt hökig Draghi, vilket känns rätt osannolikt. Kärninflation från Europa kom in i veckan på 0,9% mot väntat 0,9 och fg 0,9. Dead fish som lirar med låg löneutveckling och svag tillväxt. Pilarna pekar snarare nedåt än uppåt. Okej, euron har varit lite småsvag vilket brukar vara bra, men risken är rörelsen är för liten. Det är viss skillnad när den gick från 1,40 till 1,05 eur/usd jämfört med 1,25 till 1,15.

Jag får ofta frågor om bostadsräntorna. De är inte exakt samma sak som resonemanget kring priserna. Priserna sätts ur perspektivet ”pris=lånelöfte=kalkylränta=Långa bostadsobligationer”. Vad gäller de faktiska räntorna vi betalar är det annorlunda. Det finns lite olika resonemang. Det enklaste är att säga att höjer Ingves med 0,5% så stiger alla räntor med lika mycket. Då stiger ett rörligt bolån från knappt 1,5 till 2% och ett bundet från 2 till 2,5%. Nu tror jag den förklaringen är aningen förenklad. Bankerna har idag rekordhöga räntenetton för att de tar ut högre marginaler som kompensation för att de erbjuder nollränta på inlånade pengar, som de egentligen har en kostnad för deposition, samt skyller de på tuffare kapitaltäckningskrav. Om Ingves höjer till 0% ränta är det inte omöjligt med viss normalisering. 3m Stibor finansierar rörliga lån. Den går i linje med styrräntan. Om är optimist kan man hoppas att bolånemarginalerna normaliseras mot 150 punkter. Då bör ett rörligt bolån hamna på 1,5%. Dvs i stort sett oförändrat mot idag. Så min prognos på ett rörligt lån landar på 1,5-2,0%. Säg att det blir 1,75%. Vad gäller ett bundet 5-års utgår jag även där från finansieringskostnaden som är 5yrs bostadsoblisen. Den räknar jag med att den stiger till 1,5%. Lägg ett påslag på 150 bp och vi hamnar på 3%. Så en femåring väntas hamna på 2,5-3%. Typ snitt på 2,75%. En 3-åring borde ligga mitt i mellan, typ 2,25%.

Nedan chart från DB visar med all tydlighet hur viktiga lönerna är för inflationen. Jag har sagt det innan. Lönerna måste till 3,5%+ för att det ska vara rationellt för Fed att höja till 3%+.

 

Publicerat i Uncategorized | 6 kommentarer