Ny vecka nya tag

Idag är USA stängt. I veckan ska Trump installeras som president och Fru May ska berätta om hur Storbritannien ska lämna EU. På onsdag är det beigebook och stort fokus riktas mot FED och deras syn på dollarstyrkan och dess risker och uppsiderisker vad beträffar inflation mot bakgrund av expansiv finanspolitik och tajt arbetsmarknad. Makromässigt är det ganska lugnt. US CPI, Phily, Empire samt Kina data på fredag för att nämna några.

Rent tekniskt hade det varit snyggt om vi stämde av OMX 1492ish. Annars påpekar Johnny på Carnegie att börsen står inför en säsongsmässigt stark period. Sant! Man ska inte fästa för stor vikt vid anomalier, men man ska ha dem i bakhuvudet. My take är att vi tekniskt befinner oss i en kort fallande trend, men den medellånga och långa är stigande. Bryter vi den fallande ska man ta detta på allvar och köpa in sig i marknaden. Säljarna är inte jättestarka vilket handlar om att det underliggande sentimentet är positivt. Redan i fredags såg vi att det inte krävs särskilt mycket för att locka tillbaka köpintresset….. upp till 1552 kan få väldigt fort. Å andra sidan, skulle Trumpismen tyna bort av någon anledning som jag inte vet vad det skulle vara idag, då kan OMX rätt snabbt nå 1407.

Vi kommer även rulla in i en ny rapportperiod för 4Q16. Den får inte leda till nedrevideringar av 2017…. så enkelt är det!

Som sagt, en korrektion på 5-10% är bara en tidsfråga. Problemet är tajming. Frågan är när, och från vilken nivå. Vad kommer trigga den? Fundamentalt har jag inga problem att vänta, men tekniskt är det frustrerande. Man vill vara med om det ska vidare upp, men stå utanför när det sätter sig. Använd stopp-loss och var konsekvent!

Importpriserna i USA kom in på 1,8% YoY mot väntat 1,8 och fg -0,1…. det är slut på dollarns deflatoriska effekt, det har vi konstaterat innan!

PPI kom in på 1,6% mot väntat 1,5 och fg 1,6…. samma där!

Retail sales, Control Group, kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,1.. lite klent eller?

Michigan kom in på 98,1 mot väntat 98,5 och fg 98,2… har den toppat ur?

Kina import kom in på 3,1% mot väntat 3,0 och fg 6,7… gäsp
Exporten kom in svagt på -6,1% YoY mot väntat -4,0 och fg 0,1….

Marknaden är inte längre överköpt, utan tvärtom, och det är många som hoppas att den stigande trenden tar fart igen…. det är fullt möjligt. Men jag hade ändå tyckt det varit gött med en körare ner först, i syfte att skaka av sig några osäkra som får en dålig start på året inför det stundande vårrallyt? Eller vad man nu ska kalla den 5e och sista våg vi är inne i sedan vi bröt upp i somras efter Brexit? Störigt att det tekniska ändå ser så pass bra ut på 12-18 månaders sikt, medan den fundamentala är så oattraktiv. Jag menar ska marknaden (mätt som SPX) upp 20% när vi handlas på 19X PE16…. samtidigt som US 10-åringen är på väg mot 3%. Det måste till en ganska mastig vinsttillväxt på MINST 10% i år och nästa för att detta ska bli möjligt. För att detta ska vara möjligt så måste nominell BNP växa med minst 5%, samtidigt som lönerna inte skenar iväg och sabbar marginalerna (och trycker upp räntorna ytterligare). Det är jävligt många stjärnor som ska stå rätt!

Svenska hushåll har tydligen 3,600 mdr i fonder

http://www.di.se/nyheter/nu-ar-fondspararna-rikare-an-nagonsin/

Är inte det rätt komiskt, då hushållens samlade skulder också ligger på 3,600 (varav 2,700mdr i bostadslån). Därmed skulle hushållen i teorin kunna amortera av hela sin skuld. Problemet är väl kanske att det inte är samma hushåll som har nettotillgångar som nettoskulder. Men aggregerat ser det ut så. Egentligen skulle man behöva lägga på alla skulder i bostadsrättsföreningarna ovanpå detta för att få en fair view…. men icke desto mindre så har svenskar en stark nettoförmögenhet. Om fondinnehaveven täcker alla skulderna så betyder det att svenskarna har sina bostäder obelånade. Eller? Njae… en stor del av fondinnehaven är ju pensionssparande. Hade man amorterat ner lånen så innebär det att pensionskapitalet hade nollats. Det är ju inte särskilt realistiskt. Vad ska pensionärerna leva på? Ja i teorin hade de fått ta upp lån med sin ”obelånade” bostad som säkerhet, för att sen leva på lånet. Resonemanget blir ännu snurriga om man dessutom tänker på att 30% av Svenskarna hyr sin bostad. De har inga lån, men de har troligtvis pensionssparande, dvs fondandelar.

Slutsatsen är att ovan säger inte så mycket egentligen. Dessutom är skulderna höga pga de låga räntorna… och de låga räntorna är en av orsakerna att fondförmögenheten är hög…. så det hänger ihop!!!

/GaStan

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Kronan stärks!

Svensk inflation kom in högre idag. KPIF som rensar bort ränteeffekten kom in på 1,9% mot fg 1,6. Den högsta sedan 2010. KPIF ex energi, det vi ibland kallar kärninflation, kom in på 1,3% mot fg 1,2%.

Inflation ska ju inte ses isolerat utan är en effekt av tillväxt, jobbskapande, löneinflation, valutapåverkan och resursutnyttjande. Om man ser till helheten så ger det en känsla av att vi är på rätt väg.

Men den frågan jag skulle vilja ställa till Riksbanken är: ”KPIF uppgång från 1,2% YoY i September, till idag 1,9% YoY för December…. av den uppgången, Hur mycket handlar om Kronans försvagning och stigande Energipriser, och Hur mycket handlar om god tillväxt och högt resursutnyttjande?”

Jag har dessvärre inte svaret. Frågan är otroligt kritisk för att skulle det till 90% handla om svag krona och höga energipriser så är det bara en tidsfråga innan kronan och oljan YoY% baserat kommer plana ut, dvs i takt med att kronförsvagning och energiprisförstärkning klingar av så försvinner den inflatoriska effekten. Det skulle i så fall innebära att det bara är en tidsfråga innan KPIF faller tillbaka. OM det däremot till 90% handlar om god tillväxt och resursutnyttjande (där en svag krona förvisso kan spela en viktig roll) så är det mer troligt att KPIF INTE faller tillbaka efter ett tag.

Som ni förstår blir de penningpolitiska besluten helt olika. I det förstnämnda fallet så är det fortfarande motiverat med expansiv penningpolitik. I det sistnämnda så är det inte det.

I december förlängde Riksbanken sitt QE program till juni.

https://kortsikt.com/2016/12/21/riksbanken-forlanger-som-vantat/

Min gissning är att håller sig KPIF kvar här uppe, tillväxten är god, det skapas jobb, lönerna rör sig uppåt, omvärlden inte kajkar ur, FED gör som de sagt, ECB gör som FED fast med viss fördröjning och med mindre steg…. då kommer Ingves avsluta QE till sommaren och kanske höja räntan redan i september, och rent utav även i december med 25 punkter per gång. Dvs vi går in i 2018 med nollränta.

Om KPIF idag bara är en temporär valuta – och energipris effekt, som kommer klinga av längre fram. Ja då är räntehöjningarna mycket mer osäkra.

Hursomhelst, jag noterar att Stibor3m fortsätter upp idag. Även den 2åriga svenska statsobligationen ser ut att printa högre. Ur ett realränte spreads resonemang mot Euron så innebär det att kronan ska stärkas… och mycket riktigt. Det gör den och det har pågått ett tag nu.

Rent tekniskt har kronan stöd här kring 8,85-8,90 mot dollarn… som jag tror kan hålla för studs, men även 8,67ish lär testas längre fram. Även det lär vara ett spekulativt köpläge.

Tänk på att era utländska aktier och övr tillgångar inte går lika bra nu när kronan stärks. Kronförstärkningen innebär också att OMX går sämre än omvärlden. Precis som den gick bättre tidigare när kronan försvagades.

Om OMX stänger över 1518ish så kan vi vara på gång för nästa rörelse uppför. Men så länge som vi inte gör det så är vi inne i en fallande rekyl där 1492ish är nästa område….

Från Kina kom det inflationsdata.

CPI kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,2 och fg 2,3… gäsp
PPI, priserna i producentledet kom in på 5,5% YoY mot väntat 4,6 och fg 3,3…. det här börjar bli lite av en kioskvältare som ingen pratar om.

Vi har gått från kraftigt fallande priser i producentledet till ganska rejäla ökningar. Mycket handlar om stigande råvarupriser, men det handlar också om att den Kinesiska industrin nu faktiskt verkar höja priserna och ta betalt. Det får två effekter. Kina har de senaste åren varit tudelat. Bland konsumenter har det varit högkonjunktur, sett till Retail sales, löner och jobb. Inom Industrin har det varit lågkonja med krympande marginaler. Nu vänder PPI upp och med det troligtvis marginalerna. Industrin kan börja blomstra igen. Men det innebär också att de bästa sötesbröddagarna är slut för oss i Europa och USA. Dvs varorna från Kina kommer fortfarande vara rejält mycket billigare än om vi försöker tillverka dem här hemma, så globaliseringstemat finns kvar, men en kinesisk vara kan mycket väl bli 10% dyrare senare i år, jämfört med samma period förra året. Givet att ekonomin i Sverige, men även Europa och USA knallar på, så lär importören försöka skicka vidare prisökningen till oss slutkunder. Just det, prisinflation. Det kanske inte gör så mycket att nån skitsak från Kina kostar 200kr istället för 180kr, givet att vi kan öka vår lön med 3-4% från 30,000 kr till 31,000kr…. det är detta lilla maskineri som Ingves och hans kollegor måste förstå sig på…. för att sen fatta rätt beslut.

Nya lån kom in på 1,040 mdr mot väntat 677 och fg 794.. starkt!
M2 kom in på 11,3% mot väntat 11,4 och fg 11,4… in line

Have a nice one!

ps. För er som följt bloggen ett tag så är detta gammal skåpmat, men för alla nya vill jag bara klargöra det här med val av Penningpolitik.

I grunden finns det tre val för en centralbank. Att bedriva Expansiv, Balanserad eller Åtramande Penningpolitik. Definitionen kan enkelt utryckas som expansiv när realräntan är negativ (typ styrränta minus kärninflation, som är KPI rensat för energi och ränteeffekter, ska vara negativ). Vid Balanserad är den plus minus noll, och vid Åtstramande är den positiv.

Val av politik grundar sig på om de ser ekonomin som överhettad, eller på väg att bli överhettad, underhettad (i brist på bättre ord) eller på väg att bli det. Eller varken eller, låt oss kalla det i Balans.

Negativa real räntor stimulerar en underhettad ekonomi. Positiva real räntor stramat åt dito och balanserade gör varken från eller till.

Så varför talar man så mycket om inflation?  Är inflationen låg och eller fallande skulle man lika gärna kunna tala om att ekonomin är underhettad och växer under sin potential. Är inflationen hög eller kraftigt stigande kan man säga att den är överhettad. Historiskt har en inflation kring 2% varit förenligt med varken eller.

Inflationen, rätt mätt, tar alltså tempen på ekonomin. Inflation är en funktion av tillväxt och resursutnyttjande. Båda de här faktorerna är viktiga. Ofta hör man, ekonomin växer så starkt, varför kör man expansiv PP? Jo det är för att resursutnyttjandet är lågt.

Resursutnyttjande eller kapacitetsutnyttjande handlade förr i världen om två saker, arbetsmarknaden och produktionskapacitet. Tack vare globaliseringen kan vi tillverka nästan obegränsat av vad som helst, så produktionskapacitetstaket har typ försvunnit. Däremot är arbetsmarknaden fortfarande ganska lokal. Den kan vara tajt, dvs när det finns få arbetslösa, eller ett stort slack, när det finns många arbetslösa. För att göra bedömningen om arbetsmarknaden har slack eller är tajt så tittar många på arbetslöshetssiffran. Det är fel, för den går att laborera med. Den tar inte heller hänsyn till matchningsproblem etc. Nej då är det bättre att titta på löneinflationen. Är den hög så är marknaden tajt, är den låg så finns det slack.

När en ekonomi tar sig ur en lågkonjunktur och börjar växa så växer den ofta väldigt fort. Den gör det utan att inflation skapas. Anledningen till detta är att resursutnyttjandet fortfarande är lågt. Ekonomin växer under sin fulla potential och det finns ingen anledning att INTE stimulera för den har mer att ge. I slutet av en konjunkturuppgång så mattas tillväxten ofta av, men ändå tar inflationen fart. Den gör det för att arbetsmarknaden är tajt. Resursutnyttjandet är högt. Även om många kanske önskar mer tillväxt, så är det inte lämpligt att stimulera, utan tvärtom bör ekonomin kylas av.

Så nu när ni läser om Svensk tillväxt och senaste inflationssiffrorna, och folk undrar varför inte Ingves höjer räntan så beror det på att Ingves anser att Svenska ekonomin har mer att ge. Den växer under sin potential och det finns ingen risk för skadlig överhettning. På samma sätt kommer det komma en dag då ni inte förstår varför han höjer, eller rent utav inte sänker räntan, för att han inser att ekonomin växer över sin potential och det finns överhettningstendenser.

Ingves & co måste väga samman allt och fråga sig, är ekonomin ”underhettad”, överhettad eller någonstans mitt i mellan. För att förstå det måste han titta på helheten av tillväxt, jobbskapande, arbetslöshet, matchningsproblem, löneinflation, kronkursen, omvärldskonjunkturen osv…. och slutligen inflationen, och fråga sig. Fångar inflationssiffran den bilden vi ser, och om JA, vilken politik är lämplig.

Diskussionen i media har blivit så låst vid enskilda faktorer. Antingen diskuterar man bara kronan. Eller bara tillväxten. Eller bara KPI. Diskussionen i media är ofta enkelspårig, inkompetent eller bara felaktig. Det är lite mer komplext än så.

De senaste två åren kan vi inte klaga på Svensk tillväxt. Den har varit god. Mycket kommer inifrån. Inhemsk tillväxt. Förklaringen handlar om att svenskarna har mycket lån, men tack vare Riksbanken betalar de ingen ränta på lånen, och då har de kunnat göra annat för pengarna, som tex att konsumera. Det har drivit tillväxt. Staten har inte drivit tillväxt direkt. Det gör den sällan om den inte kör stora budgetunderskott (spenderar mer än man tar in i skatt, och lånar upp mellanskillnaden) eller satsar på stora investeringar inom ex infrastruktur. Nettoexporten (Export minus import) kan också driva tillväxt, men har inte gjort det för vår omvärld har haft det kämpigt. Hade kronkursen varit starkare hade det varit ännu sämre. Så även där har Riksbanken kunnat hjälpa till.

På grund av vår goda tillväxt har det skapats en hel del jobb. Men fortfarande lyser löneinflationen med sin frånvaro, och därför har också kärninflationen svårt att ta fart. Som jag sa, det krävs både tillväxt och högt resursutnyttjande för att inflationen, rätt mätt, ska stiga.  Men den kanske är på gång? Det ska bli intressant att följa under året.

Tillväxt skapar jobb, fler jobb gör att arbetsmarknaden blir tajtare, blir den tajt stiger lönerna, stiger lönerna, så stiger inflationen. Det är så det hänger ihop. Ovanpå detta kan valutan på kort sikt göra skillnad. En svag valuta gynnar Nettoexporten, som främjar tillväxt, som skapar jobb osv….. Över tid tenderar dock valutor att ”mean revert” mot sin omvärld, varpå effekten klingar av. Tillväxt och Arbetsmarknad är in the end of day what matters.

QE är egentligen ytterligheten av Expansiv penningpolitik. Anledningen till att Ingves använder sig av det här verktyget är att ECB gör det. Anledningen till att ECB gör det beror på att FED och BoJ (Bank of Japan) gör det. Så vi har ärvt den kan man säga. Syftet med QE är att skapa Asset Inflation. Om tillgångspriserna stiger känner vi oss rikare. När vi känner oss rikare så blir vi gladare (i motsats till när vi känner oss fattiga). Alla som lånat ut pengar blir också lite mindre bekymrade över att inte få tillbaka lånet. Om vi är glada och SAMTIDIGT har ett jobb att gå till, så har vi en lön att spendera. Det handlar alltså inte om att sälja tillgången för att spendera. För då finns det alltid en köpare så nettoeffekten är noll. Så ur ett samhällsekonomiskt perspektiv handlar det om lönerna, hur stora de är och hur de förbrukas. Om vi är sura, men ändå har lön, så väljer vi i regel att spara den istället. Så QE i grunden handlar att skapa förtroende och optimism, för att vi sen ska våga shoppa och investera. QE hoppas man kunna dra tillbaka när vi är glada av andra skäl, dvs när konjunkturen tuffar på av sig självt. Med ”dra tillbaka QE” så menar jag alltså inte att sluta köpa, som egentligen bara är första steget innan QExit. Verklig QExit är när Riksbanken & Co krymper sin balansräkning i takt med att deras obligationer förfaller.

Givet att det finns lön att spendera, så bidrar det till tillväxt, vilket skapar nya jobb, vilket stärker köpkraften och leder till mer tillväxt. Som leder till fler jobb, och som slutligen skapar inflation. Så syftet med QE är också att skapa tillväxt och inflation. Men indirekt, inte Direkt som så många tror. Eftersom räntorna pressas nedåt av QE så får det också en försvagande effekt på kronan. Det är andra syftet med QE är att försvaga kronan på ett sätt som gynnar handelsbalansen och som leder till tillväxt och nya jobb. Så egentligen är syftet med räntesänkningar och QE samma sak.

Slut på lektionen!

Ds.

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

God fortsättning – nu kör vi!

Det känns som om året har haft en stark inledning, vilket gäller för många Europeiska och Amerikanska index, men faktum är att OMX toppade den 16 december på 1554, och handlas nu kring 1507. I förra veckan satte vi en lägre topp. Så den korta trenden pekar faktiskt nedåt med första target kring 1492ish (Fib38 av Trump och lite annat). Marknaden är dock översåld och det är långt ifrån säkert att vi är klara på uppsidan. Bryts 1541 så väntar nytt test av 1554, och därefter 1600+ nivåer. Den medellånga trenden sedan förra sommaren är positiv. Det eldas på av Trumpism.

US 10-åringen har tappat något från 2,65% till 2,35%. Det handlar om att FED var ute och sa att man är oroliga över en alltför stark dollarn. Thank God att någon mer än jag kommer ihåg vad en stark dollar förde med sig sist. Marknaden tolkade detta som att FED inte vågar vara alltför Hökig, då det innebär stark dollar allt annat lika. Därför handlade man ner räntorna något. Stark makro och mindre hökig FED gjorde att SPX höll sig stark. Räntorna föll. De långa mer än de korta.  Men är det realistiskt?

Redan innan Trump har börjat gasa så ser de ekonomiska indikatorerna starka ut. Ska FED låta bli att höja trots att inflation och den ekonomiska aktiviteten drar i väg? Det är inte så realistiskt eller smart faktiskt. Nej, om jag hade varit FED hade jag nästan hoppats på att 1, Trump är mer snack än verkstad och/eller att 2, tillväxt och inflation växlar upp i Europa vilket gör att Draghi blir hökigare framåt vårkanten. Men givet vad vi vet idag är risken mycket stor att FED höjer 3-4 gånger i år, och därmed kan dollarn enkelt stärkas med 15-20% härifrån. Faktum är att även utan Trump så låg FED i startblocken för att höja 3-4 ggr under 2017. En stark dollar för med sig negativa effekter för Amerikanska ekonomin, med spridningseffekter till resten av världen. Dock brukar dollareffekten komma med ett par kvartals eftersläpning.

Ser man till Tyska 2års bunden har den gått från -0,84% till -0,74%. Den amerikanska 2 åringen gick på andra hållet med 15 punkter. Så spreaden mot den amerikanska har vidgats med 25 punkter. Inte konstigt att Eur/Usd studsade upp mot 1,06….

Oljan drog mot 58dollar. Stark makrodata och svag dollar… kan det bli bättre!

Stoxx600 har fortsatt gap på 344, dvs -5,5%. Dax har 10,786 dvs -6,5%. Jag hoppas de ska täppas under Q1.

Rent tekniskt är trenden uppåtriktad och rådet Buy on Dips bör gälla. Samtidigt är det intressant att se att trots stark data så orkar inte riktigt börsen ralla vidare. Är vi i ”början på slutet” av Trumpismen… eller är vi ”i slutet av början”. Det senare är ett köpläge, om det förra gäller så har vi betydligt mer rekyl att hämta hem…. det är svårt.

Det har som sagt kommit in en hel del viktig data sedan veckan före jul.

Tyska Mfg PMI kom in starkt på 55,6 mot väntat 55,5 och fg 55,5
Den Europeiska motsvarigheten kom in på 54,9 mot väntat 54,9 och fg 54,9.. Bra!

Kan Europa växa med mer än 2% i år???? Om vi kan det så lär Draghi kunna ta bort QE, och kanske till och med höja en gång.

Från Kina kom officiella Mfg PMI in på 51,4 mot väntat 51,5 och fg 51,7, Caixins siffra kom in på 51,9 mot väntat 50,9 och fg 50,9. Helt ok. Det var värre för ett år sedan. Non Mfg kom in på 54,5 mot fg 54,7 samt Caixins siffra 53,4 mot fg 53,1….. Rätt riktning. Valuta Reserven kom in på 3,010 mdr mot väntat 3,010 och fg 3,052… puuuh.

Ska man vara lite petig så kan man konstatera att Dollarproblemen kom med viss fördröjning sist. Dvs dollarn stärktes ju från sommaren 2014 till våren 2015. I augusti-15 fick Kina problem, som höll i sig till februari-16. Dollarns inverkan på oljan och Amerikanska vinster slog också inte under 2H15-1H16. Så även om vi befarar att FED höjer minst 3ggr i år, vilket får implikationer för dollarn, som får implikationer för Kina vars valuta är peggad mot dollarn, samt olja etc… så är det i princip omöjligt att säga NÄR de här problemen ska poppa upp!

Från USA har det kommit en radda.

Michigan var stark innan jul då den kom in på 98,2 mot väntat 98,0 och fg 98,0. Consumer Boards CF kom in på 113,7 mot väntat 109,0 och fg 107,1. Rekordnivåer som tangerar IT-bubblans glada dagar. Jag bara undrar lite ödmjukt, kan Trump leva upp till förväntningarna?

Jag ber er alla att läsa nedan artikel. Den är kort och går ut på att USA har skapat en jävla massa jobb sedan Finanskrisen. Att Trump tar över en ekonomi som mår ganska bra, fast med stora skulder och stora klasskillnader. Jag är klart tveksam till hans planer. Jag sa under hela förra året. Det amerikanska presidentvalet är inte en stor grej realekonomiskt. Visst, det kan skaka om marknaden en tid, men i det längre perspektivet är det en non-issue. Mitt stora skäl var att oavsett vem som blev president som fick han eller hon snällt foga sig vid att köra en ganska balanserad budget. Ovanpå detta börjar arbetsmarknaden bli tajt vilket skapar högre löner och högre inflation och räntor. Så en president har klart begränsat handlingsutrymme, och löften kommer landa i valfläsk och populism. Öppnar man en tidning idag så är det inte utan att man känner sig tveksam till den här analysen…. dock har jag inte, likt alla er andra, svalt betet ännu! Men den tiden kanske kommer?

http://nordic.businessinsider.com/us-economy-added-jobs-faster-than-all-g7-economies-combined-2017-1/

Chicago PMI kom in svagt på 54,6 mot väntat 56,8 och fg 57,6….. är den leading?
Sen kom US Mfg PMI in på 54,3 mot väntat 54,2 och fg 54,2.. ok
Sen kom ISM Mfg in på 54,7 mot väntat 53,8 och fg 53,2… Hallelujah
New Order komponenten kom in på 60,2 mot fg 53,0….

Vad ska man säga. Inköpschefsindex brukar ju toppa ur kring 55-60. Inte 50-55. Så det finns kanske lite krut till?

Från Tjänsesektorn kom US Service PMI in på 53,9 mot väntat 53,4 och fg 53,4. Motsvarigheten från ISM kom in på 57,2 mot väntat 56,8 och fg 57,2… Styrka!

Sen kom jobben i form av NFP, som kom in på 156k mot väntat 175k och fg 204k (uppreviderat från 178k). Klen siffra fast stark revidering! Jag undrar lite stilla…. om nu Trump frälser varenda amerikan. Varför tuffar inte den upp till 250k+? Det verkar mest vara sentimentsindikatorer som drar i taket. So Far, det realekonomiska kanske kommer med fördröjning? Tittar man senaste 5-6 åren så är inte jobbskapande över 200k något konstigt. Däremot är 156k ganska lågt. Varför skapas det inte fler jobb nu om alla är så positiva? 2% tillväxt rimmar med 200k jobb i månaden. Många tror att USA ska växa med 3% nästa år. Då måste jobbskapartakten upp mot 300k i snitt i månaden… men det kanske kommer? Men än så länge rimmar inte det realekonomiska med förväntningarna! Anledningen att man tittar på sentimentsindikatorer som ex PMI och Konsumentförtroende är att de ofta leder den realekonomiska datan. Men inte alltid!

Timlönerna som jag antar FED detaljstuderar drog till 2,9% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,5. Det ska bli intressant att se ECI, Economic Cost Index för Q4 som kommer den siste januari. Den tittar FED på. NFP timlöner snittade 2,7% under Q4. 2016 markerade en skillnad vad beträffar lönerna jämfört med 2010-2015 då de snittade kring 2%. dvs betydligt lägre. Rule of Thumb är att löneinflation kring 3% rimmar med Core PCE på 2%. Om Core PCE avviker från detta så går det ofta att härleda till dollarn. Fast där krävs större rörelser, typ 10% dollarsvängning tror jag slår mot Core PCE med 0,5%.

Ur det här perspektivet kanske FED laborerar med att löner kring 3,5% ger Core PCE 2,5%, fast om dollarn går mot 0,85Eur så är det deflatorisk med ca 1% vilket skulle pressa tillbaka Core PCE under 2%. Det låter ju rätt trevligt för dem. På kort sikt. En stark dollar bromsar upp ekonomi, jobb och till slut löner, så att de kanske tvingas sänka igen. Lite beroende på hur det går för Europa och de andra. Det är många kockar i den här grytan vet ni!

STORA FRÅGAN ÄR; när vi sitter och tittar på lönerna i USA om ett år. Har de dragit över 3% i årstakt i snitt. Ja då räcker det troligtvis inte med 3 höjningar från FED, utan minst 4. Men kan vi hålla oss under 3% i snitt, typ 2,5% ja då lär FEDs egna prognoser stämma. Dollarn är också viktig ur det här perspektivet, men den är ju snarare en konsekvens av vad FED gör. Inte tvärtom. Valutors effekt på inflation är dessutom mean reverting över tid. Lönerna är mer en konsekvens av tillväxt och arbetsmarknad. Därför är de viktigare.

namnlos2541namnlos2540

 

namnlos2542

Läs nedan

http://www.di.se/nyheter/dystra-utsikter-om-ranteavdrag-tas-bort/

Ytterligare en undersökning som pekar på att många hushåll har lånat för mycket. Jag undrar 3 saker.

1, Om nu bankerna är så rigorösa i sin utlåning, och hushållen så förståndiga. Varför svarar de att de inte klarar en ränteuppgång?

2, Varför slopa ränteavdraget när läget är som mest kritiskt. Behövs inte de slantarna till att betala dyra räntekostnader i framtiden. Genom att slopa ränteavdraget ökar man riskerna i systemet, inte tvärtom!

3, Är det inte hög tid att knyta lånens storlek mot inkomsterna. Inte som idag, där låneutrymmet korrelerar med räntan. Inför Skuldkvotstak. Det rycker inga tusenlappar från hushållen heller.

Som jag sagt tusen gången innan. Vill du förstå bolåneräntornas utveckling de kommande åren. Håll koll på den amerikanska löneutvecklingen. Svenska bolåneräntor styrs av räntorna på bostadsobligationer och Stibor. De styrs i sin tur av Ingves politik, som i sin tur styrs av Draghis politik som i sin tur styrs av Yellens politik. Yellen tittar på Core PCE, som i sin tur styrs av dollarn och lönerna, fast där lönerna har den största strukturella inverkan. Lönerna styrs av jobbskapande och tillväxt I USA. lätt va!!!!

Svenska staten har 1,300mdr i statskuld. Den betalar man ca 10mdr i ränta på. Svenska kommuner har ca 500mdr i lån, som man betalar 4mdr på. 14mdr totalt. Svenska hushåll har 2,800 mdr i bostadslån, 500mdr i billån samt 300mdr i övrigt. Totalt 3,600mdr. Årliga räntekostnader på ca 70mdr efter avdrag. Staten + Kommun + Hushållen har ca 5,400mdr i lån. Blir räntan på den skulden 1% dyrare så är det 54 mdr i ökade räntekostnader. Givet att Staten inte kör budgetunderskott eller drar ner på välfärden så är det Svenska lönetagare som får stå för den kostnadsökningen. Det är ca 5400kr per svensk och år. Eller 450kr i månaden. Om man lyfter bort pensionärer, barn och ungdomar så blir det ca 900kr i månaden per arbetande svensk. Sverige är räntekänsligt. Punkt.

Men vän av ordning. Var tar räntekostnaderna vägen? Jo det är någons ränteinkomster enkelt uttryckt. Problemet är att utlandet, genom bankerna, har finansierat stora delar av hushållens skulder, så en hel del av ränteinkomsterna om räntorna stiger lär hamna utanför Sverige. Det som stannar ligger oftast kvar och återinvesteras i portföljerna. En ränteuppgång är därmed NETTO skadlig för konsumtion, tillväxt och jobbskapande.. PUNKT.

I det läget, även ta bort ränteavdraget är hål i huvudet. Det slår hårdast mot de som behöver det mest, och utsätter hela ekonomin för stor risk. Bind upp lånen mot inkomsterna. Ryck inte tusenlappar från hushållen. NU!!!!!

Har ni sett över era portföljer från förra året. MSCI World ink utdelning var upp 16% i SEK. SIX PRX var upp 9,6%. Jag skulle säga att alla aktieportföljer över 20% är bra. Under 10% är dåligt. Mellan 10-20% ”Indexlike”. Låg man med 50% cash, eller nåt annat. Så får man justera för det!!! Det är många där ute i stugorna som sitter nöjda och belåtna med sina 15% avkastning.. Idioter! Var självkritiska! Ljug inte för er själva! Ställ krav på dina rådgivare. Vid varje uppgångscykel (den vi är i nu har pågått sedan 2009, dvs snart 8 år… vissa har alltså har aldrig upplevt Baisse och lågkonja) uppstår nya ”haussespeckare” som tycker de är proffs. Wake up and smell the Coffee är allt jag har att säga!!!

Avslutningsvis en rätt talande bild om läget idag.

namnlos2543

Vad ska man säga? Å ena sidan kan man säga att prognosförmågan hos analytikerkåren är NOLL när det kommer till att förutspå större förändringar, som avviker från trend. Å andra sidan är Marknaden superproffsig på att prognostisera stora förändringar. Problemet med marknaden är som sagt inte när den har rätt, utan att den så ofta har fel. Minsta lilla nyhet och den kan diskontera både det ena och det andra. Blir det inte så… ja då är den lika snabb att rätta till ”problemet”. Problemet är om man har positionerat sig när marknaden börjar inse att den har haft fel. Då kostar det pengar! Kontentan är att ingen vet!!!

Jag gillar ju PMI´s för att den frågar inköpschefer av kött och blod hur de ser på framtiden. De svarar vad de har som avsikt att göra, inte vad de garanterat kommer att göra. Därför blir de liksom en mix av framtid och nutid. Det är liksom den minst dåliga prognosen. Än så länge lever de upp till förväntningarna och mer därtill…. men de har gått starkt och det är inte en alltför järv gissning att en rejäl dipp i surpriseindex kommer gå i samklang med en korrektion. Frågan är när och från vilken nivå?

Annars blir det nog en rätt lugn vecka. Jag fokuserar på datan från Kina.

Good to be back!

Publicerat i Uncategorized | 16 kommentarer

Karta 2017

2016 sjunger på sista versen och det börjar bli dags att lägga ännu ett år till handlingarna. Jag kommer vara bortrest över jul och nyår, och är inte tillbaks förrän den 9 januari.

Jag har aldrig gillat alla rapporter som kommer in i december, med prognoser över nästkommande år. Det är korkat. Den typen av rapporter hade man ju kunnat släppa varje dag egentligen, med rubriken ”så här blir det kommande 12 månader”. Varför skulle just en rapport i december vara viktigare än någon annan. Sen om det händer nåt i januari som ritar om hela kartan… ska man då hålla fast vid en obsolet rapport? Sen tillhör jag ju dem som inte tror att man kan staka ut världen 12 månader framåt. Utan varje ny dag bjuder på ny information som man måste ta in och validera och positionera sig utifrån. Långsikt är inget annat än Summan av flera kort sikt. Det är lättare att ligga rätt på kortsikt än långsikt. Så kan man bara ligga rätt tillräckligt många kortsikt så blir det bra på lång sikt. Många analytiker säger ofta, ”på kort sikt är det vanskligt och vi vet inte vad som ska hända, men på lång sikt tror vi på X och Y”. Det är ju trams. Om man inte förstår vad som kan hända i det korta perspektivet, hur ska man då veta vad som ska hända på flera års sikt? Det är inte prognos, det är wishful thinking, och det är korkat underlag att investera på. Åtminstone om man föredrar att investera med hjärna framför hjärta. Sen ska vi glada att det finns affäränglar som går in i startsup´s för att de tror på personerna bakom, och att bolaget kan bli något om några år. Men det är en helt annan story.

Därför tänker jag inte skriva något all-väders prognos över 2017, men jag vill ändå ge en viss TEKNISK input som kan vara bra att ha med sig när vi startar i januari.

Jag tror att OMX har potential att nå såväl 1300-1350 som 1900-2000 under närmaste året.

Om jag ska vara väldigt spekulativ så tror jag det förstnämnda kan nås under Q1 och den senare under andra halvåret. Skulle det hända så är det tveklöst så att nästa års vinnare var dem som köpte billigt och sen enjoyed the ride. Låter lite för enkelt kanske så ta det med en nypa salt.

Resan mot 1900+ skulle i så fall rent tekniskt var våg 5. Den sista och avslutande delen av uppgången sedan 2009. Våg 4, som pågått sen våren 2015 avslutades i somras.

Fundamentalt är marknaden inte attraktiv förrän ner mot 1300.

Rent tekniskt har DAX gap 8967 (jan16), 9655 (juni16) samt 10786. Det sistnämnda tror jag kan täppas till i det korta perspektivet. Ja redan i januari. Även Euro Stoxx600 har ett gap på 344 som lirar med detta. Tittar man på OMX så verkar det vara kring 1467ish. Det är ett spekulativt köpläge rent tekniskt. Glöm inte stopp-loss. Ett annat viktigt stöd ligger kring 1405ish, även det är tekniskt köpvärt med Stopp loss.

Om vi ska testa 1300-1350 så tror jag det rimmar med DAX gapet 9,655 ungefär. SPX, dvs S&P500, har ett gap på 2,036 som också lirar med detta. Den här nivån kommer troligtvis även vara ett fundamentalt köpläge… så all in där alltså!

På ovansidan har jag stakat ut target OMX1900-2000, med en större roadbump kring 2015-toppen 1,720.

Men 1900-2000 är mer intressant. Jag har tänkt så här. DAX har ett jan16 gap på 8,967. Det ska täppas förr eller senare. Men troligtvis ska vi sätta en ny topp först. Om man tar ut 14,350 på DAX och gör en Fib50% sedan botten 2009 så får man 8967 gapet kring 50%. 14350 är 25% potential. På samma sätt har SPX ett januari gap på 1,864. Kör man Fib38% sedan 2009 botten och Fib50% sedan 2011 botten så får man fram target 2,600-2,650 vilket rimmar med en uppgång på 17-18%. Vid den typen av uppgång är det rimligt att tro att Europa outperformar USA. Dollarn gör säkert sitt för mellanskillnaden. OMX är korrelerad med SPX, dvs när den går ner så går OMX ner och tvärtom. Men att ta ut % blir vanskligt. Därför är det bättre att titta på DAX.

För att OMX ska lyfta dit så krävs det att vinsterna slutar att trilla in flatish YoY utan vi behöver en uppväxling mot 10%+. Eftersom OMX är så dominerat av stora bolag med utländsk exponering, så är det alltså Global BNP som måste revideras upp väsentligt. Det är tvärtom vad vi sett senaste åren. Då har man startat året högt, för att sen successivt revidera ner. Det är fortfarande mitt base case. Så det här ytterst spekulativa tekniska prognosen rimmar inte med fundamenta just nu. Men jag kan ha fel fundamentalt. Tekniskt också!

Fundamentalt är jag negativ och står utanför marknaden. För mig är det solklart, marknaden är inte attraktiv. Punkt! Den är till och med inte attraktiv även om Trumponomics fungerar!!!!

Ur teknisk synvinkel har jag några väldigt viktiga iakttagelser:

Den amerikanska 10-åriga statsobligationen har ett gap på 2,15% mot dagens 2,55%. 2-åringen har också ett gap på 0,92% mot dagens 1,20%. De här bildades när Trump blev vald. Om de ska täppas till vilket jag tror så lär det vara förenat med rejäl rekyl och Risk-off… och det tekniska köpläget.

Dollarn lär i samband med detta rekylera mot 1,08-1,09 mot Euron. Vad det blir mot kronan kan ni säkert räkna ut. DXY, dvs dollar index, bör gå mot 99. Ett försvagning på 4% alltså! Olja ska stänga sitt gap på 50,50 och givet hur det har struntat i den starka dollarn under hösten, så kanske den positiva korrelationen håller i sig ett litet tag till. Oljan har därefter potential att nå 15toppen på 70usd i nästa år. Tekniskt alltså! Guldet kommer att studsa upp om vi får rekyl i räntor, aktier, olja och valutor. Det ger en sista chans att sälja innan guldet står i 700-800usd om några år, när realräntorna står som högst.

Igår kom Core PCE. FEDs utan konkurrens viktigaste siffra. Inflationen ligger på 1,6% YoY mot väntat 1,7 och fg 1,7. Inget som fordrar Åtstramande PP i varje fall. Vi får se var dollarn och lönerna tar vägen till våren.

I eftermiddag kommer Michigan Consumer Confidence…. förra siffran var i nivå med förra rekordnivåerna. Kan jänkarna bli mer positiva? Jag tror den här siffran blir bra, men vad händer med den till våren om inte Trump levererar. Vad händer med sentimentsindikatorer som PMIs om inte Trump faktiskt levererar enligt förväntningarna? Vad händer med Surpriseindex då med tanke på att förväntningarna är  rätt högt ställda? Vad händer med börsen om surpriseindex vänder tvärt ner?

Nej att spå en rekyl på 5% behöver man inte vara Einstein för att klara av. Men frågan är från vilken nivå och när. Personligen spekulerar jag i januari, men mina TA har funkat dåligt under vintern. Kan turen vända tillbaks?

Jag vill passa på och önska Er alla en Riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Hoppas ni har haft ett framgångsrikt 2016 avkastningsmässigt. Ur absoluta termer har det varit svårt att misslyckas. Men glöm inte att vi alla är proffs i hausse, och det är först när baissen kommer som agnarna skiljs från vetet. Jag vill också passa på att Tacka för att ni läser, uppskattar och engagerar här på bloggen. Det är min drivkraft att skriva. Tusen Tack!

Alltid kul att se tillbaks, tänk vad rätt man fick men hur svårt det har varit ändå

https://kortsikt.com/2015/12/21/take-a-pick/

Med vänlig hälsning
GaStan

Publicerat i Uncategorized | 27 kommentarer

Tankekedjan många missar

Så här en dag efter Riksbankens besked är det många som är upprörda över att Ingves linje om fortsatt expansiv penningpolitik med minusränta och QE ligger fast. Men det är många tankevurpor på vägen som jag anser att många missar.

1, Riksbanken ska inte behöva vidta skadliga åtgärder, med de facto fel verktyg, för att Finansinspektionen inte sköter sitt jobb. Alla som tycker att det är Ingves fel att bostadsskulderna växer är både okunniga eller ointelligenta. Finansinspektionen har verktygen att över en natt bromsa utlåningen.  Det kan Riksbanken också göra, men då tvärnitar Svensk ekonomi. Det gör den inte om Fi agerar på rätt sätt!

2, Anledningen till att Finansinspektionen inte gör sig jobb beror inte på att de är dumma i huvudet, utan för att de inte är frikopplade regeringen (som Riksbanken är) och har befogenheterna att införa regleringar. Det är regeringen som sätter stopp! Men man kan ändå tycka att hade Erik Thedeen haft lite civilkurage så hade han kritiserat sin chef, Maggan, och inte Ingves som inte har med saken att göra!

3, Anledningen till att Maggan, och dessförinnan Borg, inte tvingar Finansinspektionen att vidta åtgärder, är för att det som verkligen behövs göras är inget man vinner röster på. Tvärtom, man tappar röster.

4, Anledningen till att våra regeringar har blivit så måna om röster beror på SD framfart och det man brukar kalla ”ett kritiskt parlamentariskt läge”. Man drar sig för att fatta beslut som i slutändan kan gynna SD, alltså missgynna dem själva.

5, Anledningen till att SD tar mark är att Sverige under de senaste 10 åren blivit alltmer polariserat. Sverige har vuxit, och många har fått det klart bättre. Men många som saknar rätt utbildning, rätt jobb, ”rätt familj”, inte gjort ”bostadskarriär”, kanske rent utav saknar jobb…. har fått det sämre. De är missnöjda och röstar inte längre på de etablerade partierna.

6, Anledningen till att de har fått det sämre är primärt deras eget fel. Dvs om du INTE anstränger dig i skolan och skaffar dig bra betyg som ger rätt utbildning och ett bra jobb, så är det ingen annans fel än ditt eget. Men visst inslag av otur finns också. Otur att växa upp i ”fel” familj, på fel ort, Otur att ha valt en utbildning eller yrke där Sverige inte visat sig vara konkurrenskraftigt pga globaliseringen och digitaliseringens framfart.

På andra sidan finns vinnarna. Många förtjänar det, de har slitit i skolan och har idag ett bra jobb. Men det kan också haft Turen att växa upp i ”rätt” familj, rätt ort osv. Det kan också haft turen (och ibland skicklighet)  att vara i rätt bransch som tvärtom gynnats av globalisering och digitalisering. Det är sannerligen inte deras förtjänst att vi har nollräntor och att deras förmögenheter är större än någonsin. Det är ren TUR. Men ibland är det svårt att exakt veta var gränsen går mellan Otur och Oduglighet, eller Tur och Flit. Framförallt vill de som är odugliga lyfta fram oturen, och de som har haft tur vill lyfta fram Flitet. Så det blir sällan en bra diskussion.

7, Problemet är att vinnarna inte bara kan tänka på sig själva. Typ ”Jag har det bra och jag förtjänar det, de andra får stå sitt kast”. De kan inte tänka så för att problemet kommer spilla över på dem själva. Hade de ”smarta” varit tillräckligt smarta, så hade de tänkt i egoistiska termer att vi måste lösa problemet med polariseringen, annars blir det ändå bara jag som får betala i slutändan.

8, Vi måste i grunden hitta ett sätt som gör att polariseringen bromsas upp och att trenden vänder. Jag har alltid tyckt att de som sliter i skolan och gör rätt för sig inte ska betala till dem som gör motsatsen. Det är inte rätt. Men det handlar även om tur och oturs faktorn. Pga av den här måste vi se till att vi har en välfärd som håller hög kvalitet så att alla känner sig trygga, även om du inte lyckas i livet. Misslyckas du PLUS att du känner dig Otrygg. Då blir du arg, och arga människor röstar på arga partier. Dvs trots att någon har varit en slacker i skolan, har ett lågavlönat eller inget jobb och får det svårt att gå runt varje månad…. så ska de känna att ”jaja, det är ju till stor del mitt eget fel, MEN om jag eller någon i min familj blir sjuk så får jag bra vård, mina barn har chansen till en bra skola där de inte behöver göra om mina misstag, mina föräldrar och jag får en god äldreomsorg, jag kan lita på samhället som jag är en del av osv”. Men där börjar vi tappa det!

Samhället måste ta hand om alla, annars leder det till polarisering och problem. På samma sätt har vinnarna i samhället det gott ställt. Helt välförtjänt. Men Nollräntorna som gjort att deras förmögenheter är större än någonsin är knappast deras egen förtjänst. Turfaktorn bör beskattas. Oturfaktorn måste belönas.

Problemet i Sverige idag är troligtvis inte för lågt skatteuttag. Vi har världens tredje högsta. Problemet som gör många upprörda är att vi tar av det gemensamma, och ger till nyanlända. Problemet är inte att de inte är en del av samhället, att de talar ett annat språk eller religion. Problemet är ekonomiskt. Eftersom integrationen inte fungerar, och det kommer bara att kosta pengar, så tycker många att detta är en rätt dålig ide. Hade de börjat jobba dag ett, som portugiserna som kom på 70-talet, då hade det varit annorlunda. Men så är det inte. Vi har ett system som inte fungerar, det skapar problem och kostar pengar. I det läget tar man in 180,000 pers till.

Detta tycker många är galet. Detta i ett läge när många inte alls fått det bättre de senaste 10 åren (samtidigt som de noterar att det finns väldigt många som fått det bättre) och de efterfrågar trygghet. Skälen till varför vi ska ta emot flyktingar är bra i grunden. 1, Solidaritet i en värld som lider  2, Det bidrar till tillväxt och välstånd om alla nyanlända börjar jobba. Det är riktig goda skäl faktiskt. Problemet är att det inte verkar fungera. Solidaritet funkar dåligt om man inte har råd. Flyktingar kommer kosta om de inte jobbar, då bidrar dem inte. Givet att arbetslösheten bland utrikesfödda utan eftergymnasial utbildning ligger på över 20% så är oddsen ganska dåliga.

9, Jag har inte lösningen på problemet, men något måste göras och debatten inför valet 2018 handlar i grunden om detta. Fram tills dess kommer Maggan kanske inte våga göra nåt som stör hushållen, och då lär lånen fortsätta att växa och Ingves få skulden. Samtidigt som Ingves är den som klagat mest och längst på att det inte fungerar, och det enda han får som svar är…. ”Borde inte du höja räntan eller nåt”.

Det är så jävla knäppt!

Beviset för att jag har rätt är följande:

a, ponera att SD andel sjunker till 4%
b, Sittande regering får självförtroende att ta obekväma beslut
c, Finansinspektionen genomför åtgärder, som regeringen beordrat dem, som bromsar utlåningen. Framförallt genom att koppla utlåning till människors disponibelinkomster, och inte som idag där utlåningen är kopplad till räntan.
d, Utlåningen avtar eftersom inkomsterna inte växer. Så länge som lönerna inte växer så växer inte lånen
e, Riksbanken kan driva den politik som är mest lämplig givet 1, tillväxt 2, resursutnyttjade.. dvs inflation. Vilket är deras jobb i grund och botten. Om de kör nollränta så får folk över mer i plånboken och ekonomin mår bra, men lånen växer inte snabbare än lönerna, och eftersom lönerna nästan inte växer så kommer lånestocken att stå stilla….

Mission Ackomplished!

Enkelt va? Såklart förenklat, världen är i praktiken mer komplex men ändå!

ps. De som tror på stark mellandagsbörs kan nog speckköpa idag eller? ds.

Publicerat i Uncategorized | 23 kommentarer

Hej Stefan!

Jag mailade in följande frågor till Ingves frågechat på Riksbanken. Dessvärre fick jag inte svar på en enda…. undrar varför?

Hej Stefan,

1a, Löneinflationen i Sverige har, ur ett historiskt perspektiv, varit låg i många år. Enligt vissa bedömare är ju arbetslösheten, rensat för grupper med matchningsproblem, väldigt låg. Borde inte löneinflationen vara högre ur det avseendet? Vad är förklaringen till det? Hur mycket spelar låg tillväxt och svagt jobbskapande in jämfört med historiska konjunkturuppgångar? Eller är det andra faktorer som att låglönejobben blir fler pga servicenäringens framväxt? Eller är det avtalsrörelsen som håller tillbaks lönerna pga konkurrenskraftsskäl?

1b, Var bedömer du att nivån för Full Sysselsättning ligger i Sverige?

1c, Kan Sverige uthålligt nå inflationsmålet om 2% utan att ha en normal, i historisk mening , löneinflation?

1d, Det har länge diskuterats vilket inflationsmått som bäst beskriver ”temperaturen” i ekonomin. Vilket tycker du är bäst? KPIF? Borde inte lönetakten spela en allt större roll nu när globaliseringen medfört att produktionskapacitetstaket nästan har försvunnit samt att valutans inverkan på priserna inte är uthållig när valutor tenderar till att ”mean revert” över tid?

1e, Vi har länge haft en strukturell import av deflation från Kina och övriga Asien. Räknar du med att det kommer fortsätta under lång tid, eller har vi det bästa bakom oss?

1f, Det har talats om att man bör se över inflationsmålet. Är det inte problematiskt om två olika centralbanker, där länderna har stort handelsutbyte, har olika inflationsmål? Exempelvis om Sverige hade haft 0% och ECB 2%, då synen på vilken penningpolitik som är lämplig vid varje situation kommer vara helt olika vilket i sin tur får stora effekter på valutan genom realräntespreadarna?

1g, Kronan anses vara undervärderad enligt KIX index, REER och annat. Är det också er bedömning?

1h, Vissa hävdar att en expansiv penningpolitik som bla syftar till att gynna exporten är onödigt kostsam om efterfrågan från kunderna, ex Europa, ändå är svag? Om valutan redan är undervärderad, hur kostsamt är det att göra en svag valuta ännu svagare?

1i, Expansiv penningpolitik världen över, samt i Sverige, har påverkat tillgångspriser, som ex aktier, obligationer, fastigheter etc positivt. Hur viktigt har det varit för hushållens och företagens ”förtroende och framtidstro”, och vad har det fått för konsekvenser för tillväxten? Dvs om tillgångspriser överlag legat kvar på samma nivå som under 2009. Hade vi haft en utdragen recession då istället? Vid stigande räntor, och potentiellt negativ utveckling för tillgångspriser. Tror du att förhållandet blir det motsatta som vid positiv asset inflation, eller finns det en risk för att det blir ännu sämre?

1j, Den dagen FED, ni och övriga centralbanker inte längre köper nya eller rullar över gamla stats- och bostadsobligationer, utan de facto börjar krympa balansräkningen, dvs negativ QE. Tror du att inverkan kan bli lika stor på realräntorna, allt annat lika, som de var när ni införde QE?

2a, Bankerna säger sig vara väldigt rigorösa och hålla goda marginaler i sina lånelöfteskalkyler. Varför svarar då många låntagare i olika undersökningar att de har svårigheter att klara sina räntebetalningarna i fall att räntorna normaliseras? Rimmar inte det ganska illa?

2b, Bolånetaket på 85% gör att många unga människor, med god utbildning, bra jobb och hög inkomst, inte kan köpa en bostad. De har helt enkelt inte hunnit göra en ”bostadskarriär”. Samtidigt finns det låntagare som har låg belåningsgrad (lån/bostadens värde), MEN relativt dålig skuldkvot (lån/inkomst) och är därmed dåligt rustade för en ränteuppgång. Varför är bolånetaket en bra begränsning?

2c, Det är hushållens inkomster som finansierar räntekostnaderna och skapar amorteringsmöjligheter. Du har propagerat för införa ett Skuldkvotstak. Varför finns det ett motstånd att införa detta? Men inte till bolånetak och amorteringskrav? Varför agerar inte Finansinspektionen kraftfullare? Delar ni inte samma slutsats eller saknar de befogenheter?

2d, Gällande amorteringskrav. Hade det inte varit bättre om hushållen lånade lite mindre (genom ett tuffare skuldkvotstak) och slapp amortera, än att de lånar för mycket och amorterar? Finns det en risk att hushåll med en stram ekonomi kommer att behöva pengarna som de idag är tvingade att amortera för till att betala räntor för, i händelse av en ränteuppgång?

2e, Givet bankernas låga finansieringskostnader idag, tycker du att bolåneräntorna ut mot kund borde vara lägre?

2f, Både ni och Finansinspektionen studerar skuldsättningen bland hushållen och lämnar löpande rapporter. Gemensamt för att alla rapporter är att datan granskas på aggregerad nivå. Har inte historiska finans- och fastighetskriser visat skuldsättning och andra nyckeltal aldrig är bättre än det hushållet eller företaget med sämst skuldsättning. Dvs även om snittet över alla ser bra ut så kan det ändå leda till en kris. Sub prime i USA utgjorde visst 7% av lånestocken i USA. 93% hade därmed en god nivå på sin skuld. Men det hjälpte inte. Stämmer detta, och hur skulle man kunna åtgärda det här problemet?

2g, Vilket tror du hade varit värst för de Svenska hushållen ur ett belåningsperspektiv, ett väsentligt högre ränteläge till följd av en stigande inflation och starkare tillväxt, eller en kraftig recession med stigande arbetslöshet fast med fortsatt mycket låga räntor?

3, Riksbanken får utstå en hel del kritik, och du har vid nåt tillfälle framfört att en del av kritiken är obefogad, då kritikerna inte är tillräckligt kompententa inom området penningpolitik. De förstår helt enkelt inte effekterna och mekanismerna kring dagens penningpolitik, och de förstår inte hur en alternativ politik hade påverkat oss. Vilket ansvar har Riksbanken i att kommunikationen ska vara så pass pedagogisk att dess intressenter faktiskt förstår varför Riksbanken agerar som man gör?

Det är andra gången jag mailar Riksbanken i hopp om att få svar….. to be continued!

Publicerat i Uncategorized | 11 kommentarer

Riksbanken förlänger, som väntat

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på -0,50%. Helt väntat!

Man förlänger QE med 30mdr (fördelat på 15mdr nominella obligationer + 15mdr reala) i månaden i 6 månader. Till siste juni. Också väntat!

http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressmeddelanden/2016/prm161221/

Riksbankens QE paket är alltså ännu en gång nedskalat. Första halvåret i år låg det på 65mdr X 6månader= 390mdr. Andra halvåret på 45mdr X 6 = 270mdr. Nu ligger det på 180 mdr.

Två stycken i direktionen ville inte förlänga alls. En vill dra ner det till 15mdr. En mer hökig riksbank, vilket är naturligt då det är i linje med FED och ECB. Eftersom de har blivit mer hökiga, så behöver inte Riksbanken vara lika hökig om målet är att stabilisera kronan kring dagens nivåer.

ECB drog ju också ner på beloppet, men förlängde till 9 månader. Sen är det osäkert om de tänker fullfölja 9 månader. Det beror dels på vad FED gör i mars och juni, dels hur Euro/Usd går och dels hur den Europeiska ekonomin går.

Ingves lär ha samma förhållningssätt.

Han meddelar också, helt väntat, att nuvarande obligationer och kuponger rullas över i nya. Ingen Qexit ännu. Vilket är en självklarhet. Men en dag….

Man tror att styrräntan höjs i början av 2018. Den prognosen ger jag inte mycket för. Jag tror att de kan tvingas höja redan i höst, alternativt inte alls.

Det handlar om att världen är mycket mer binär. Antingen stärks dollarn på som jag tidigare skrivit om, och vi får en semi repris av 2H15-1H16 problematiken. Då blir det ingen höjning alls, någonstans. Eller lyckas man, vilket måste vara mot bakgrund av att FED kan höja som utlovat, att tillväxten inte bara här hemma utan även i USA och Europa tar fart, och det mesta ser rätt bra ut. Jag har svårt att se ett mellanting faktiskt!

Kronan stärks något mot Euron, men det är försumbart. Jag tror reaktionen so far är i linje med vad de önskar! Känns som att Euron kan röra sig kring 9,60-9,80 ett tag eller? Ser man till den nivån jämfört med nivåerna under 1H16, som nu kommer bli baseffekten YoY när vi går in i 2017, så borde alltså kronan ha en svagt inflatoriskt effekt.

Riksbanken väntar sig att kärninflationen KPIF ska nå 1,6% nästa år samtidigt som tillväxten ska ligga på 2,4%. Ja, vi får väl se var kronan och lönerna tar vägen svarar jag.

Vad som är intressant är att Riksgälden tror sig behöva göra en nettoupplåning nästa år på 33 miljarder. Dvs allt nytt UTÖVER gammal skuld som rullas över. Givet att Riksbanken köper för 180mdr under första halvåret, så innebär det att man ger sig på det som rullas över. Så har det varit i år också. Under 2017 så säger Riksgälden att ca 300mdr förfaller av gammal skuld. Man rullar över, ersätter det med ny skuld på 300mdr. Låt säga att man rullar över 150mdr första halvåret. Det betyder egentligen att privata sektorn i teorin inte ens behöver besvära sig att delta i Riksgäldens auktioner under första halvåret. Riksbanken tar allt. Både nytt och gammalt. Vilket föder den intressanta frågan, vad gör privata sektorn med pengarna de får när deras statspapper förfaller? Innan köpte man andra räntor… allt från kommunoblisar, bostadsoblisar och nedåt. Men om nu räntorna i världen segar sig uppåt. Vill du köpa dyra bostadsobligationer då, om du vet att de kan vara billigare om ett år?

https://www.riksgalden.se/PageFiles/25337/statsupplaning-2016-3.pdf

Till alla er som är sura för att de lanserar mer QE, eller inte höjer räntan, kan jag bara säga…. kronan hade stärkts vilket slår mot handelsbalans och tillväxt. Tillväxt slår mot jobb. Färre jobb slår mot tillväxt. Marknadsräntorna hade gått upp något, bolånen hade blivit snäppet dyrare, och vi hade fått betala mer ränta till banken, så vi kan konsumera och amortera mindre. Dåligt för tillväxt, dåligt för jobb. Förutsättningarna för inflation hade försämrats…

Ni som ojar er över fastighetsmarknaden, risker och potentiell bubbla. Maila Maggan och Finansinspektionen och be dem införa skuldkvotstak, så stannar utlåningen, oavsett hur låg räntan är.

Beslutet som jag ser det är rätt och riktigt!

Publicerat i Uncategorized | 8 kommentarer