Kortsikt's Blog

Min tes har länge varit att vi inte är i närheten av ett underliggande strukturellt inflationstryck i USA, och ännu mindre i resten av världen. Tidigast vi kan se ett verkligt inflationsstryck är under 2023. Detta gör det möjligt för FED att ligga kvar på nollränta. Med inflationstryck menar jag inte den som orsakas av bottlenecks, fx och råvarupriser. Den är inte räntedrivande.

Givet Fed´s policy i kombination med svag inflation så har jag haft svårt att se hur långräntorna ska fortsätta att stiga. Men jag ändrar mig nu. Jag tror mycket väl att US10yrs kan fortsätta upp mot 3%.

Jag råder alla till att ta en titt på Nordeas senaste utskick. När det kommer till likviditetsaspekterna av centranbankspolitiken och dess inverkan på räntor, fx och börs… så är det bland de bästa.

https://corporate.nordea.com/article/63674/fx-weekly-enough-usd-liquidity-to-keep-us-running-on-fumes

Där ser man tydligt att om konjunkturutsikterna och riskaaptiteten är god så har marknaden tryckt upp 10-åringen mot 3% (2,5% spread mot 2-åringen) tidigare. Marknadens Risk On gör att man säljer långa bonds, och köper risk. De korta räntorna följer FED, så de ligger i princip kvar.

Så därför är my take att 10-åringen kommer fortsätta upp mot 3%. Sen om det händer i år, eller 2023 kan jag inte svara på.

Är detta ett problem för börsen. Så länge som vinst utsikterna accelerar så brukar det inte vara det. Annat än hack i kurvan på 10-20%…. vilka kommer efter en tids uppgång, nån fnurra på konjunkturtråden, och då får långräntan genomslag.

Detta gör att yieldkurvan även denna gång borde röra sig upp mot 2,5% (10-2). Därefter är det FEDs tur att höja från 0 till mellan 1-2% vilket trycker ner yieldkurvan mot 1,5% vilket är marknadens sätt att säga att det är fara och färde med konjunkturen. Därefter faller långräntorna från 3 till 1,5 och yieldkurvan går mot 0 villket är samma som recession. Sen sänker FED till noll samtidigt som 10-åringen sjunker fast mindre, varpå yieldkurvan stiger, och det är samma sak som att säga att man ser ljuset i tunneln. Allt detta är på väldigt lång sikt.

Närmaste året borde 10 åringen fortsätta upp, och börsen med den. Tänk 2009, det var förra året. Detta året kan vara 2010 eller 2011. Både åren hade vi rekyl i stigande trend. 2011 blev lite fetare pga Fukushima. Men ändå. Båda rekylerna skulle man köpa i. Båda rekylerna skulle man satsa på framtida tillväxt bolag. Detta trots stigande räntor.

Som jag sagt tidigare… i år kan det vara jämnt skägg mellan värde och tillväxt, lite beorende på hur snabb ränteuppgången blir. Men jag tror vinnarna på lång sikt hittas inom selektiv growth picking.

På kort sikt tror jag dock 1,45/1,50% på 10 åringen borde hålla och det är dags att ge tillbaka lite av uppgången, vilket är förenligt med risk off och rekyl.

Samtidigt skriver Nordea om Yellen är på väg att frigöra stora delar av sin enorma cash posse på 1,700 mdr usd i stimulus som hon har på bankkontot. Enligt Nordea ger detta en likviditetspush som borde vara förenligt med svag dollar och hög riskaptit. Då vill jag inte sitta på bonds, utan snarare aktier…. Marknaden gillar att toppa ur i april…. så kan det nog bli även i år.

Så det blir ju lite snurrigt…. nu är det oroligt pga stigande räntor och inflation, men sen kan det bli hausse med stigande räntor och inflation.

Rent tradingmässigt är det ju inte fel om vi kommer ner och laddar om inför kommande uppgång…. några svaga händer måste ju luras att inte följa med!!!!

Buy the dip!  Tjatigt och simplistiskt men…..

Tyska IFO kom precis in på 92,4 mot väntat 90,5 och fg 90,3.. starkt!

I veckan har vi från USA Consumer confidence från Michigan och CB, core PCE, case shiller samt Chicago PMI. På söndag har vi PMIs från Kina.

Ha en fin vecka.

Onsdag

CB Consumer Confidence kom igår in på 91,3 mot väntat 90,0 och fg 88,9. Bättre än fg och väntat men fortfarande kvar på våren 2020 nivåer. Anledningen är såklart C19 restriktioner och det faktum att c9 miljoner amerikaner hade ett jobb att gå till för ett år sedan men inte har det idag. Detta innebär förhöjd sparkvot. Å andra sidan verkar detta inte vara ett problem mot bakgrund av all stimulus, vilket nu senast Q4 rapporterna visade. Det känns som den förhöjda sparkvoten endast drabbat restauranger och pubar, samtidigt som all stimulus hamnat hos varusektorn…. lite överdrivet, men ni fattar vad jag menar. Det är liksom två parallella stories här… en starka rapporter, stark ISM Mfg, massor med stimulanser, låga räntekostnader… och en med svagt konsumentförtroende, C19 restriktioner och stängda restauranger och hög sparkvot.

Case Shiller kom, åerigen, in starkt på  10,1% YoY mot väntat 9,9 och fg 9,2.I absoluta termer nytt rekord. Den går som Valueguard Hox ungefär. Det är inte så konstigt. Samma drivkrafter bakom. Statspapper i USA, särskilt långa, har börjat stiga. Så även i Sverige. Men svenska bostadsobligationer har inte rört sig. Inte Amerikanska heller. Jag tittar framförallt på den Amerikanska 30-åriga bostadsobligationen. 30yrs MBS. Den har gått från 2,8 till 3,0. Det är peanuts. Okej, vi vet att de kommer inte att sjunka. Alltså vet vi att bostadspriserna saknar uppsida. Både här och hemma. Men finns det nedsida? Ja dels beror det på hur statslåneräntorna kommer att fortsätta att utvecklas. Och dels handlar det om vilken inverkan de får på bostadsoblisarna. Går US10yrs till 2,5-3% så kommer MBS30yrs garanterat att lyfta… och med den ska priserna ner. Samma resonemang gäller i Sverige. Så frågan är 10-åringen ska till 3%…. på sikt tror jag det. Men fram tills dess och att det får bäring på bostadsoblisarna så behöver vi inte vara oroliga för bostadspriserna. De kommer fortsätta att ligga kvar på dagens nivåer….

Liten observation på samma tema. Senast 10 åringen drog var från 1,3% sommaren 2016 till 3,2% oktober 2018. En uppgång på 1,9%. MBS30yrs gick från 3,6% september 2016 till 5,2% november 2018. En uppgång på 1,6%. Slutsats. Stiger statsräntor, så stiger bostadsoblisar med en viss fördröjning. Bostadsoblisen stiger mindre än Statspapper. Å andra sidan sjunker den mindre än Statspapper när de faller.

Betyder det nåt för bostadspriserna? I USA steg de med 10% under samma period? Då undrar man, funkar inte sambandet? Jo det gör det, men det är inte lika tajt som i Sverige, då lånelöftena inte ser riktigt likadana ut och för att Amerikanarna har en annan typ av lån, dvs med längre ränta 10-30 år, fast som är rörlig. Ovanpå detta har räntorna i USA länge motiverat högre priser, så att räntorna steg hade inte samma effekt. Det har i sin tur att göra med att deras priser kraschade under Lehman, vilket inte våra gjorde på samma sätt.

Så Sverige är känsligare, dvs bostadspriser mot bostadsoblis mot statspepper. Å andra sidan har våra statspapper inte rört sig lika mycket vilket är en funktion av att ECB har legat stilla och att löneinflationen är ett icke fenomen. ECB har legat stilla för att Europa står typ stilla, och gjort så i 13 år. Svensk löneinflation förklaras av att Industrin sätter märket, taktpinnen, och den är 100% exponerad mot globaliseringen och digitaliseringens krafter… så det håller nere lönerna totalt sett.

——————–

Fredag

Efter viss rekyl upp idag så stängde marknaderna svagt. Den här korrigeringen känns inte klar. Hittills har den skett under stigande räntor, så growth har fått på pälsen relativt value. I min bok skulle jag vilja ha ner SPX mot 3600-3700… dvs 3-5% härifrån. I Nasdaq ser jag snäppet mindre nedsida, så det skulle egentligen rimma med att räntorna kommer ner en bit härifrån. Gärna under en stark dollar. Så mer klassisk Risk off… och inte så mycket ”growth relativt value” som det varit hittills. Tidsmässigt tänker jag mig de närmaste två veckorna.

Sett lite längre ut så är jag fortsatt positiv. Det har toppat ur i april förr om man säger så. Jag har en förkärlek för att köpa Growth billigt. Ni vet den där filosofin med att företag som växer är de framtida vinnarna. Väldigt sällan tvärtom. Men ska 10-åringen klättra vidare mot 2% och senare kanske även 3% så är det inte självklart att Growth som faktor är vinnaren. Nej i så fall lär det bli en rejäl come back för Value. Dels för att Value är historiskt lågt värderat och Growth tvärtom, men framförallt för att framtida vinster blir rejält mycket mindre värda när de diskonteras till en lägre ränta.

Ta två företag, Företag X gör en vinst på 10kr varje år i 10 år. Sammanlagt 100kr. Företag Y gör en vinst på 1kr år 1 och sen ökar vinsten med 2kr varje år i 10 år. Dvs 1kr, 3kr, 5kr, 7kr, 9 kr osv. De närmaste 10 åren accumulerar det företaget också 100kr i vinst.

Säg att alternativ räntan är en Amerikansk 10 åringen. För ett tag sedan stod den i 0,5%. Nu står den typ i 1,5%. Så jag väljer att diskontera varje framtida vinst med räntan upphöjt till antal år. Dvs år 10 blir 10kr / 1+ränta^år.

Bolags Y vinster närmaste 10 åren är värda 97,3 vid 0,5% ränta. Men 92,2 vid 1,5% ränta. En nedgång på 5,2%

Bolag X vinster är värda 96,50kr vid 0,5% ränta. Men 89,96kr vid 1,5%. En nedgång på 6,8%.

Tillväxtbolagets värde är alltså känsligare för högre räntor allt annat lika.

Sen har jag ju en fallenhet över Growth då jag tror att marknaden vill äga bolag som är på rätt sida av disruptiva krafter. Dvs marknaden vill egentligen äga Tesla om de har en marknadsandel på 10% av alla sålda bilar om 10 år framför ett bolag som kanske tjänar pengar idag, men som kanske inte finns kvar om 10 år. Så traden Value vs Growth har egentligen bara räntan som enda konkurrensfördel. Det gör egentligen Growth mer intressant. Det gäller bara att köpa growth till rätt värdering.

Det har kommit en del data.

US core PCE (Fed favomått över inflation) kom in på 1,5% mot väntat 1,4 och fg 1,4. Händer inte mycket där. Svag dollar, stigande råvarupriser och komponentbrist har gett en push i producentledet. Det vet vi. Men ännu inte har vi inte sett så mycket. Jag tror den siffran kan komma upp nån tiondel men inte så mycket som många befarar. Reptilhjärnan tänker då.. aj då, företagen kan inte skjuta vidare kostnadsuppgången på varor till slutkund. Det är marginal press!! Aj då, vinsterna kommer komma in sämre. Jag är faktiskt inte så säker, utan tror att tillväxten kan bli synnerligen stark i år, och då kommer företagen lyckas att få ut VOLYM så trots marginalpressen, så kommer de nog kunna leverara hyfsade vinster i absoluta termer. Man säljer mer helt enkelt, då är det okej med lite sämre marginal.

Men då kanske nån annan tänker… men om Core PCE inte utgör nåt hot. Ska räntorna verkligen fortsätta upp? De är väl inflationsdrivna? Nej, jag tror primärt de stigande räntorna reflekterar bättre tider och en miljö där man säljer trygghet, dvs amerikanska obligationer, och i mindre utsträckning den råvarurelaterade inflationen, och verkligen inte någon strukturell lönedrivande inflation. För den saknas helt.

Konsumentförtroende i form av Michigan index kom in på 76,8 mot prel 76,5 och fg 76,2. Det är en fortsatt ganska depressed nivå. 9 miljoner arbetslösa amerikaner (som hade jobb pre Corona) och c19 restriktioner är det som håller nere humöret.

Chicago PMI, en historiskt god indikator för ISM, kom in på 59,5 mot väntat 61,1 och fg 63,8. Sämre men på en fortsatt hög nivå. Väl i linje med ISM norr om 55… nästan 60. Men det är inte själva poängen… poängen är om marknaden börjar tro på att vi sett toppen i den ledande makro datan, och i så fall hur långt ska den ner och varför.

I nästa vecka har vi PMIs från hela världen samt jobbdata. Viktigt alltså. Är det denna data som kommer göra att vi bottnar ur i denna lilla korrigering och inleder resan mot nya toppar i vår….. eller är det nåt annat. Spännande tider, som vanligt.

Trevlig helg!

Jag hade sedan länge target för SPX på 3,900 +/- 50 punkter. Nu tror jag vi kan nå 4,000. Jag trodde länge på rekyl i Q1. Det tror jag fortfarande i storleksordningen 7-10%. Jag tog ner risken den 9 januari. Det var alldeles för tidigt (som vanligt). SPX har gått 110 punkter, eller knappt 3% sedan dess. Det kan jag leva med. Men det har varit felaktigt beslut helt klart. Får se om det betalar sig närmaste veckorna. Jag tror det!

Det långa bull caset är intakt. Q4orna och makrodatan har rullat in bättre än väntat. Det har hållit upp marknaden, men det betyder inte att den inte kan rekylera. För det kan den, och gör den, även i stigande trend.

I veckan som kommer ser jag fram emot Empire FED, US Retail sales, NAHB index, Philly FED och preliminära PMIs från hela världen. CPI  och Hox Valuegard från Sverige. Spännande som vanligt!

Tbc….

Ha det gott!

/Jonas

——

Klokt om inflation av Manner, läs

https://www.affarsvarlden.se/kronika/inflationen-sover-bara

———————

Rapportperioden för Q4 har varit stark över hela världen. Innan den drog igång väntade jag mig att vinst för SPX skulle ligga på c137 usd. Nu när vi närmar oss facit för 2020 så verkar den bli 142usd. 2019 låg den på 165usd. Förra året 14% vinstnedgång. Det är klart bättre än vad konsensus trodde i mars förra året. Inklusive jag själv. Men det är också klart sämre än vad man trodde i början av året, innan C19 fått fäste. De starka rapporterna har fått marknaden att skruva upp estimaten för 2021 och nu börjar de flesta närma sig mitt target på 180usd, där risken snarare är på uppsidan än nedsidan. Dvs jag tror det är mer sannolikt att den landar på 190 än 170.

Sett till SPX stängning i fredags 3,934 så handlas vi till PE 21,9X. Sett till us10yrs på 1,20% så ligger vi på ERP 3,4%.

Ser man till kvartalen förra året så blev Vinsterna YoY% (dvs jämfört med 2019) -15% i Q1, -32% i Q2, -8% i Q3 samt +2% i Q4. Enligt mig är vi i recession när BNP tillväxten är negativ YoY% vilket ofta innebär att vinsterna är det eftersom Revenues korrelerar med BNP och vinsterna med Revenues. Ur det perspektivet kan man säga att USA befann sig i recession under årets 9 första månader. Men knappast de sista tre. Nu när det är nytt år kan man krasst konstatera att Q1 och Q2 kommer bjuda på extrem vinsttillväxt bara mot bakgrund att jämförelsetalen är låga. Under Q3 och Q4 klinga den effekten av fast då hoppas man att faktorer som stimulanser, upphävda C19 restriktioner, jobbskapande, fallande sparkvot m.m hjälper till desto mer. 2021 kommer 100% säkert bli ett starkt vinstår. Den stora frågan är hur de kommer stå sig relativt förväntningarna.

Om man leker lite med siffrorna, jag har ju 4,500 som target nu. SPX startade året på 3,756. Det är 20% uppsida. Om man tänker att vinsterna ökar från 142 till 180 så är det 27%. Av uppsidan i år på 20% så kommer +27% av vinsttillväxt, och då måste -7% komma från multipelkontraktion.

Förra året började SPX på 3,231. Avkastningen förra året var alltså 16%. Givet att Vinsterna föll från 165usd (FY19) till 142usd så är det -14%. Då måste multipelexpansionen bidragit med 16 – (-14)= 30%!!!!

Tittar man historiskt så är det legio att när Multiplarna drar som mest så gör inte vinsttillväxten det, och tvärtom. Väldigt sällan går de hand i hand. Det finns många logiska förklaringar till detta naturligtvis, som ex att multiplar prisar in vinster i förväg, räntornas utveckling osv….

Men när man tänker på hur 2021 kommer att bli så måste man alltså bilda sig en uppfattning om vinsttillväxt och multiplar. Personligen tycker jag vinstdelen känns ganska solid just nu, givet att det inte seglar in nån svart svan någonstans. Det är multipelfaktorn som spökar. Räcker 7% kontraktion? Ja svaret på den handlar till stor del om räntornas utveckling, vilket har sin koppling till inflation och centralbankspoltik….. och det har vi ju pratat en del om så jag ska inte repetera mig här.

—————–

Hur viktiga är stimulansera? Jag tillsammans med många andra är ju bull konjunkturen av lite olika skäl. Men man kan undra hur stor inverkan de olika faktorerna ha…

a, lägre räntekostnader.

De Amerikanska hushållen har c14,000 usd i skulder (varav bostadsskulder utgör 10tr). I snitt har FEDs politik gjort att räntekostnaderna på den skulden är c1% lägre jmf pre c19. 1% av 14tr är 140mdr usd.

b, normalisering av sparkvot.

pre covid låg den på 7%. Nu ca14% av inkomsterna. En återgång till 7% skulle innebära ca ökad spending med 500mdr usd.

c, jobbskapande.

Pre Covid var det 159miljoner som steg upp på morgonen och gick till jobbet. Nu ligger det på 150 miljoner. Diff 9 miljoner. (arbetslösheten diffar bara med c3% vilket skulle innebära endast 4,5-5 miljoner, men det handlar om att 4miljoner+ har lämnat arbetsmarknaden). De 9 miljonerna får såklart fina bidra idag, men om vi till ex bidrag vad det innebär om de återfår jobbet så bidrar det med drygt 450 mdr dollar om de får tillbaka sina vanliga jobb och börjar spendera lönen som vanligt.

Så normaliserande av sparkvot, lägre räntekostnader och jobbskapande kan ge köpkraften en push i storleksordningen 1,100mdr. Detta är alltså när sparkvoten är HELT återställd, när ALLA blivit sysselsatta igen…. så det är ju en gradvis push upp mot 1,100.

Stimulanserna då? Ja 900mdr i är ju redan klubbat. Sen är det frågan vad Biden får igenom. Kongressens budgetkontor har nyligen sagt att man räknar med ca 2,300mdr i underskott i år. Dvs att Biden får genom 2,300-900=1400mdr.

Stämmer detta, dvs att de samlade stimulanserna blir 2,300mdr i år så är de nästan dubbelt så stora jämfört med de andra faktorerna. En jävla push för köpkraften helt enkelt.

Nu förstår ni kanske varför marknadens fokus idag ligger på stimulanserna, och för att marknaden har vägrat att gå ner. Inte bara pga okej Q4or och makrodata utan för att stimulanserna är så satans omfattande.

Nu ska jag inte springa händelserna i förväg, men inför 2022 så är det inte orimligt att vänta sig att efter ett starkt 2021 så kommer man inte vilja köra mer budgetunderskott. Om budgeten ska balansera så måste Biden antingen dra ner på spending eller dra på med skatter. Den del av spending som går till C19 stöd kan han ju ta bort, men mycket spending vill han ha kvar. Alltså måste han höja skatterna för att finansiera dem. Då tänker jag på högre skatt för höginkomsttagare, bolagsskatt osv….  Men det är inget vi behöver bry oss om nu. Men det kan vara värt att ha i bakhuvudet.

————————

Tisdag

Empire FED index kom in på 12,1 mot väntat 6,0 och fg 3,5. Starkt. Förra siffran var mycket svag och kunde indikera att ISM skulle kunna dra sig ner mot 50. Något som jag tror hade varit negativt för marknaden, även om vissa säkert hävdar motsatsen då förutsättningarna för feta stimulanser ökar, vilket netto är positivt. Hursomhelst, dagens siffra pekar på ISM kring 55 vilket är klart bättre. Senare i veckan har vi Philly och US PMI. Det är den sammanvägda bilden som är viktig. Empire speglar aktiviteten i New York området, och där har smittspridning och dödsfall börjat komma ner en hel del, så det spelar säkert in.

———-

Det här är beviset!

En stor grej på allas läppar är om den långa börstrenden kommer att punkteras av högre räntor, som en följdeffekt av stigande inflation? Ni vet att jag INTE tror detta, och beviset har ni nedan. Att råvarupriser och svag dollar kommer trycka upp inflationen i USA i år behöver man inte vara raketforskare för att räkna ut. Men detta är negativa inflationsbärare enligt mig som över tid inte är räntedrivande. Anledningen är enkel. Om oljan gör att bensinpriserna stiger så blir bara amerikanerna fattigare allt annat lika. De kommer tvingas konsumera mindre av nåt annat. Att i detta läge höja räntan som innebär att räntekostnaderna stiger, och sätter ännu större press på konsumtion och tillväxt kommer inte att hända. Så dumma är inte FED. Stigande råvarupriser och svag valuta leder snarare till svagare tillväxt vilket gör det omöjligt för företagen i en värld som fortfarande domineras av globalisering och digitalisering att höja priserna. Gör man det säljer man bara mindre i volym. Vad som är den verkliga räntedrivande inflationen är lönehöjningar. De tvingar företagen att höja priserna, men det är okej, för att löntagarna har fått mer i sitt lönekuvert. Stigande löner kräver tajt arbetsmarknad och stark tillväxt.

I år kommer vi få stark tillväxt, en pigg arbetsmarknad…. men kommer vi få stigande löner. Enligt mig NEJ, och inte enligt Goldman heller enligt en ny rapport. Jag tycker chartet nedan talar sitt tydliga språk. Arbetsmarknaden är otajt, och tidigast nästa år, lite beroende på hur mycket jobb som skapas, kan vi tala om en tajt arbetsmarknad som eventuellt resulterar i högre löner. Jag tänker andra halvan 2022. Först 2023 får detta genomslag i Core PCE…. och 2024 kan som TIDIGAST bli aktuellt med höjd styrränta från FED. Om detta stämmer så borde 10-åringen ha ett glastak kring 1,50%.

Om detta stämmer så är det helt avgörande för börsutvecklingen på medel- till lång sikt. Jag skulle säga att om man bara behöver ha rätt i EN sak som man sedan baserar sin aktieexponeirng på… så är det den här. För om det visar sig fel, och 10-åringen handlas på 3% i sommar… då kommer det inte vara en bra ide att äga aktier. Hur fantastiska bolagen än är.

————–

Onsdag

Dollarn stärks, räntorna faller… det är lite risk off där ute. Har vi sett toppen. Inte omöjligt. Tror vi ska ner 1-2% till, sen är det frågan om nivåerna där håller. Gör de inte det så är sannolikheten stor att vi sett toppen.

Det har kommit lite uppseendeväckande data.

US PPI, dvs Inflation i produktionsledet (till skillnad fr CPI som är Consument ledet). PPI kom in på 1,7% YoY mot väntat 0,9 och fg 0,8. PPI rensat för mat och energi kom in på 2,0 mot väntat 1,1 och fg 1,2. Rejäla prisuppgångar över hela linjen. Det handlar om svag dollar, höga råvarupriser, komponentbrist m.m. Inte helt oväntat. Spontant tänker nog många, OJ! nu höjer företagen priserna så får vi klassisk prisinflation, och med detta kommer stigande räntor och börskrasch. Det tror inte jag. Jag tror visst att detta kommer innebära viss press på core CPI/PCE men sett till de senaste 10 åren så har företagen haft mycket svårt att överföra den här typen av kostnadsökningar på konsumenterna. Det tror jag även kommer vara fallet den här gången. Då tänker någon, men Oj då kommer det innebära en marginalförsämring för företagen när kostnaderna ökat snabbare än priserna mot kund, och med detta kommer sämre vinster, och börskrasch.. ÄNDÅ. Även det tror jag är fel. Fast mindre fel än det föregående. Jag tror nämligen inte att inverkan på vinsterna behöver vara så stor. Grejen är att efterfrågan håller på att ta fart från kunderna. Retail sales för januari kom idag, som jag skriver om längre ner. Den var stark. I min bok kommer företagen att höja priserna något, men de kommer framförallt att sälja mer i volym. Detta gör att Bruttovinsten blir hygglig trots att bruttomarginalen krymper något.

Låt mig vara övertydlig, Tänker er ett företag som säljer 10 stycken varor för 10usd styck, dvs för 100usd och har kostnad för varorna med 50usd (fördelat på 10 varor a 5usd). Brutto vinst 50, bruttomarginal 50%.

Säg att kostnaderna ökar med 10% från 5 till 5,5. Kostnad 55, då gör man bara 100-55=45 i vinst. Men man lyckas höja priserna på varorna med 2% från 10 till 10,2 samtidigt som man säljer 5% mer pga god efterfrågan, dvs volymen ökar från 10 till 10,5. Intäkterna blir då 10,5 * 10,2 = 107,1

Resultatet blir 107,1 – 55 = 52,1….. så trots att man inte höjde priserna lika mycket som kostnadsökningen så lyckades man ändå höja bruttovinsten från 50 till 52,1. Marginalen krympte från 50% till 48,6% (52,1 / 107,1).

Detta är bara ett teoretiskt exempel, men ni fattar. Faktum är att detta har varit melodin senaste 10 åren.

1, man lyckas inte kompensera för kostnadsökningar i %, men man ökar bruttovinsten ändå trots att det blir sämre marginal

2, man utnyttjar inte stark efterfrågan till att höja priser utan att sälja mer volym. Man kan nämligen inte höja priserna pga tuff konkurrens. Dvs det räcker ju att grannföretaget väljer volym vägen så tar han alla kunder från dig om du väljer ”höja prisvägen”. Tänk er ICA och COOP där varenda vara numera erbjuds till ett lägre pris om du tar två istället för en. Dvs det är bättre att tjäna 10 kr i bruttovinst om du säljer två, än 11 kr om du bara säljer en.

US Januari Retail sales kom in precis. Sinnessjukt stark, faktum är att det är den högsta uppmätta någonsin. Egentligen är det inte så konstigt. Jag har ju redogjort för köpkraften, dvs låga räntekostnader, stimulanser  osv osv osv…. så pengarna finns, men det måste även till confidence, köpvilja, att man inte amorterar istället för att konsumera osv… och i januari verkar det som om amerikanerna lättade på lädret rejält. Framförallt är det utbetalade stimulanser som hittade ut i konsumtion som ligger bakom, men det faktum att Biden är installerad, vaccineringen fortskrider, börsen är stark, bidrar också positivt. Vi lär se mer av detta under året. Var så säker. Jag vill också knyta an till det jag skrev tidigare om inflation. Vänta er stigande Revenues, men pga primärt ökade volym, inte höjda priser. Höjda priser kommer inte förrän lönerna börjar dra, och de drar inte förrän arbetsmarknaden är tajt, vilket kräver att vi minst sysselsätter 9 miljoner amerikaner först. Detta är vad stimulanserna går ut på, både de finans- och penningpolitiska. De är inte rädda för överhettning. Ni ska veta att skulle inflationen slå över (typ överhettning) så räcker det att FED höjer från 0 till 2% så är det som att sätta in alla jävla bromsar i ekonomin (pga storleken på skulder) och då vänder tillväxten tvärt ner och arbetslösheten upp, löneinfation och annan inflation tvärdör på någon månad, och inflationshotet är undanröjt. Problemet är inte att få ner inflationen om det skulle behövas. Problemet är att få upp den…. många verkar inte ha fattat detta. Retail sales kom alltså in 5,3% högre i januari jämfört med svaga december. Analytiker hade väntat sig +1,1%. Jämfört med januari 2020 ökade detaljhandeln med 7,4%. Allt var starkt. Till och med restauranger och barer…. Som sagt, januari var extrem pga utbetalde checkar…. men ni kommer få se mer av detta. Mark my words.

NAHB kom in på 84 mot väntat 83 och fg 83…. fortsatt stark, mycket pga av att bostadsoblisarna i USA är fortsatt record low, och uppgången i 10-åringen från 0,5 till 1,3 har ännu inte haft någon bäring på bostadsoblisarna, och så länge som den inte har det så kommer NAHB ligga högt, och således innebära att fastighetsmarknaden i USA kommer må bra…. detta är bra för confidence, och har varit hela tiden. Hade vi inte haft bostadspriserna så hade confidnce varit ännu sämre, och sparkvoten troligtvis ännu högre, och således hade konsumtionen varit ännu lägre, och tillväxten lägre och arbetslösheten högre. TACK för det FED…

Trevlig kväll!

——————

Äntligen fredag

Lite småstökigt där ute kan man säga. Marknaden oroar sig i första hand över

1, inflation (och stigande räntor). Inflationen kommer framförallt från Valutakanalen (svaga valutor), stigande råvarupriser och Flaskhalsar i Supplykedjorna (komponentbrist till följd av C19).

2, stimulanser. Det verkar som om börsen hellre vill se svag konjunktur och mycket stimulanser, än stark konjunktur och lite stimulanser. Sjukt va!

Det finns även ett QE tapering case, när Biden väljer att finansiera sina utgifter med skattehöjningar istället för budgetunderskott (trycka statsobligationer). I detta läge behöver inte FED agera lika aggressivt på QE sidan, och därför kan man tänka sig att de drar ner på QE. Detta är ett case inför 2022, och tidigast ”börs aktuellt” i höst.

Börser som ex Stockholm har klarat sig ganska bra, vilket inte är så konstigt. Stigande räntor gynnar Growth/Value trejden, nästa oavsett om börsen går upp el ner.

Rent tekniskt så är 1,45% en intressant topnivå för tioåringen. Ärligt talat så förstår jag inte hur den ska fortsätta väsentligt högre, säg 2%+, om inte FED ändrar sina styrränta. Alltså missförstå mig inte, jag tror 10-åringen ska till 3%…. fast när FED ligger på 1%+ i styrränta. Det är givet FEDs nollränta och QE som jag har svårt att se hur 10-åringen ska kunna gå högre än 1,5%. Då faller liksom hela grejen med att de vill hålla nere räntekostnaderna för alla belånade, som i sin tur stimulerar jobb och tillväxt, och sin tur leder till strukturell inflation på minst 2%. Drar 10-åringen till 3% så kommer de misslyckas med detta eftersom skuldberget är så stort och då kommer räntekostnaderna sabba festen. Faktiskt lite som under 18/19 efter att FED höjt från 0 till 2,25 och kört igång QT.

Toppar den ur kring 1,45% och vänder ner brant, så borde det vara synonymt med svag börs (risk off och fallande ränta) och i synnerhet borde Value inte outperforma Growth.

För OMX är ju hela området kring 1990-2010 intressant. Så länge som det håller så är det köparna som håller i stafettpinnen. Håller inte den tror jag 1870-1920 väntar.  Mars kan bli stökigt! För SPX borde det innebära ett återtest av Januari low… troligtvis lite lägre! Som börsoptimist hade det varit skönt och gå ner och samla lite kraft om vi ska nå nya toppar i år.

Från Sverige kom det inflation igår, kärninflation CPIF ex energi kom in på 1,8% YoY mot väntat 1,7 och fg 1,2. Tidigare svag krona, råvarupriser, supplychain bottlenecks osv sätter press uppåt, MEN framförallt är det en baseffektsgrej som gör att YoY siffran blir hög. Givet ett lönetryck förra året på 1,5% förra året (Konjukturlönestatistik – Medlingsinstitutet (mi.se)) så har vi inget strukturellt inflationstryck i ekononin. Arbetsmarknaden är inte särskilt tajt heller. Det är arbetsgivarens marknad. Inte tvärtom. Ingves kommer sitta stilla i båten, dvs fortsatt QE och nollränta. Inget kommer att förändras.

Philly FED kom in på 23,1 mot väntat 20,0 och fg 26,5. Inte så pjåkigt. Det var till stor del Pris komponenten som drev på. Framtiden, jobb osv var svagare. Men den pekar på en ISM kring 55+. Så hela temat att makro kommer in starkt håller i sig… vilket tidigare innebar att marknaden inte ville rekylera…. men frågan är om det är så bra givet att marknaden ogillar höga räntor och vill ha stimulanser? Om det resonemanget håller så vill vi har svag data för att få stark börs. Hmm det är knepigt.

Hox Valueguard kom med Svenska bostadspriser, och de var record high! Q1 är den säsongsmässigt starkaste perioden på bostadsmarknaden. Räntenivåerna motiverar i princip den här nivån. Grafen visar att priserna borde hålla sig starka under hela första halvåret. Men den visar också att uppsidan borde vara klart begränsad. Om det fortsätter upp härifrån så lär det rätta till sig. Om inte i år, i varje fall nästa år. Mitt base case är utplaning. Åtminstone under andra halvåret. Räntorna motiverar med nöd och näppe dagens nivåer… men inte mer.

Någon tänker säkert, ”men 10 åringen I USA stiger ju”. Är det inte bara en tidsfråga innan bostadsoblisen vänder upp och priserna ska ner igen? Jag förstår hur ni tänker och allt annat lika har ni rätt. MEN, i USA är det framförallt 10 åringen som stiger mot bakgrund av allt starkare konjunktur och inflationsförväntningar (samt viss risk on). De korta räntorna har inte stigit lika mycket. Det är därför som en stigande yieldkurva just pekar på bättre tider. Korträntorna speglar mycket mer rådande konjunktur och penningpolitik, och de långa tar höjd för faktorer längre ut. Det innebär att den amerikanska 5 åringen inte gått upp lika mycket. Us5yrs har en koppling till den 5åriga räntan i Europa. Förhållandet handlar om penningpolitik och utsikter mellan EU och USA. Den svenska 5 åriga statsobligationen har sedan en koppling till den Europeiska 5 åringen som handlar om samma saker. Sen slutligen har den 5 åriga bostadsoblisen en koppling till den 5 åriga statsobligationen som handlar om syn på risk, konjunktur och hur välmående den svenska bostadsmarknaden är. Så det är många faktorer mellan en amerikansk långränta och den svenska 5yrs bostadsobligationen. Men visst, allt annat lika. Jag tror att så länge som FED ligger fast vid noll, och 10 åringen inte går mycket högre än 1,5% så kommer det inte hända särskilt mycket med vår bostadsobligation. Men får vi extremt stark konjunktur, och FED börjar förändra sin politik, då finns det fog för bostadsoblisen att dra mot 0,5-1,0%. Det skulle sätta enorm press på priserna allt annat lika. Dock är vi inte där ännu på ett bra tag. DOCK, har jag noterat att den svenska 5 åriga statsobligationen gått från -0,40 till ca 0,00%. Är det rimligt att en bostadsobligation ligger på samma nivå? Såklart inte, och så har det inte varit historiskt. Jag tycker inte det…. risken är att bostadsoblisen pressas upp mot 0,25-0,5% under året. Det kan tyckas vara lite, men titta på grafen!!! Det ger en ganska rejäl diskrepens mot dagens priser. Typ hälften av den uppgång som vi sett på sistone borde återtas. Detta är inte base case just nu.. jag vill se att räntan börjar röra på sig. Då ropar jag efter vargen!!!!

Från Tyskland kom Flash Mfg PMI in på otroliga 60,6 mot väntat 56,5 och fg 57,1. Europeiska motsvarigheten kom in på 57,7 mot väntat 54,3 och fg 54,8. Otroligt starkt och det är fullt blås i tillverkningssektorn. Q1 rapporterna kommer att bli bra. Service sidan var svagare. Men i Europa är inte den lika viktig. Rent makromässigt så dundrar konjunkturen på bra. Restriktioner eller ej. Man kanske inte ska vänta sig för mycket av en börsrekyl…. hur gärna man än vill ha en

US Mfg Flash PMI kom in på 58,5 mot väntat 58,5 och fg 59,2. Non Mfg kom in på 58,9 mot väntat 57,6 mot fg 58,3… alltså det är starkt. Precis som Phily och Empire. ISM lär vara stark. Alltså fokus på C19 inverkan på ekonomin enda sidan dödsfallen tog fart i höstas har varit helt jävla meningslös. Ekonomin dundrar på… och bättre kommer det att bli med tanke på vaccinering. Känns som om det är dags att helt släppa c19 nu och gå vidare. Men börsen då?

Im struggeling, antingen

1, så är datan både stark i absoluta termer och rel förväntningar, och således kommer även ekonomin vara det, och bolagsrapporterna. Börserna faller ALDRIG för att de är för dyra. De behöver en trigger (+ att de är för dyra), och denna trigger saknas. Tugga i er detta alla korkade JOMO´s….

eller

2, Så är datan stark med allt vad det innebär, vilket förvånar marknaden som hade räknat med viss svaghet, och som varit en typ av garant för kommande stimulanser. Nu fungerar inte den här garanten, och storleken på stimulus är satt på spel… och det är stimulus som driver den här marknaden så länge som en och annan där ute tvivlar på hur de närmaste åren faktiskt kommer att bli. Marknaden kommer sälja ner det här pga osäkerheten kring stimulus. Det är ett problem att ekonomin är stark

eller

3, Det spelar ingen roll om det är 1 eller 2…. Marknaden har handlats upp på rekordnivåer, räntorna stiger, hedgefonder har aldrig varit så nettolånga, retail aldrig så köpglada, sentiementet är sjukt uppskruvat, alla är så bull positionerade…. så det finns bara en väg. NER!!! Fattar ni inte det så förtjänar ni att bli piskade av marknaderna framöver!

Vilken av det är det? Jag vet ärligt talat inte. Men jag lutar ändå åt en variant av 2 och 3 i det korta perspektivet…. men om vi skulle komma ner så gäller det att komma ihåg nr 1…. för det ser ganska starkt ut trots allt. Jag skulle inte sagt nåt om PMI dippade mot 50 idag… då hade det varit blodrött…. eller inte för då kanske marknaden hade varit helt säker på 1,900 mdr i stimulus inom kort!!! Det är ju rätt najs det också.

Trevlig helg!

Att dra ner på risken I stigande trend, eller tvärtom, ska inte vara enkelt. Inte bara för att man riskerar att ha fel, vilket händer titt som tätt, utan även för att man oftast blir förödmjukad av marknaden innan man får rätt. Ibland känns det så fel att man hinner ångra sig och tar tillbaka sin position fem I tolv. Vilket inte bara kostar, utan är ännu mer förödmjukande då det visade sig att ursprungspositionen var rätt. Alternativet är att alltid ligga fullinvesterad. Det passar många klart bättre. Men det passar inte mig. Precis som att jag inte vill äga en aktie oavsett pris och läge, så vill jag inte äga marknaden I varje läge. Sen betyder det inte att man alltid har rätt, men det finns nåt sunt I att kunna konstatera att marknaden inte erbjuder en tillräckligt attraktiv risk/reward för att man ska vilja ligga med. Det betyder inte att det INTE kan gå upp. Det betyder att risken att förlora pengar I jakten på att tjäna pengar är för stor. Ur det perspektivet är det lättare att stå utanför när det fortsätter upp.

Mitt nya target för SPX ligger på 4,500 (bygger på ERP 2,5%, us10yrs 1,5%, 180usd vinst/SPX). Tror vi kan nå dit I april/maj med lite tur. Men jag tror inte att vi når dit utan rekyl innan. Rekyl från dagens nivåer tanker jag mig 6-8%. Men just nu är marknaden stark… men det är den oftast innan rekyl. Problemet är att den är stark innan fortsatt uppgång också…

I veckan fokuserar vi på US core CPI och prel Michigan, Base case för inflationen är att den kan stiga upp mot 2% som högst till följd av svag dollar och höga råvarupriser. Detta kan tvinga upp 10-åringen som högst till 1,5%…. men det kommer inte att tvinga FED att förändra sin policy och kommer därför inte få någon bestående inverkan på räntorna.

tbc….

—————————-

Onsdag

Börsen är återigen i ett känsligt läge. Man börjar ju bli luttrad. Sugen på att ropa på vargen, men det har man ju gjort förut utan framgång. Jag står fast vid min syn att börsen behöver lite andhämtning innan vi kan fortsätta upp senare i år, då jag alltjämt är positiv. Men vändningen kommer när man minst anar det, och från nivåer man inte tänkt sig. Det är bara att tugga i sig. Börsen är ju orolig minst sagt, det har vi inte minst sett tecken på idag.

US core CPI kom in på 1,4% YoY mot väntat 1,5 och fg 1,6. Ingen fara på taket.. och räntorna kom ner en bit. Nu under våren tänker jag att den svaga dollarn och råvarupriserna kan ge en viss push åt inflation. Men vi pratar som högst upp till 2%. Detta kommer inte vara räntedrivande då det kommer inte få FED att ändra sig. 10-åringen borde sannolikt harva på i det här området, som högst gå till 1,5%.

Det här med råvarupriser är ingen biggy. Dels för att de senaste 10 åren har visat att företagen har väldigt lite pricing power, och antingen får de ta marginalförsämringen eller försöker de sälja mer volym, och därmed kompensera för sämre bruttomarginaler. Tuff konkurrens är det enkla svaret.

Men det handlar även om att råvarupriserna inte är så stora som man kan tro.

Tänk dig i USA två företag, ett Service bolag som inte har några kostnader för sålda varor, och ett Goods bolag som har det. Tänk er att det första har en försäljning på 100usd, lönerna utgör 80usd, hyror/el och övriga kostnader 10usd, och resten vinst, skatt och lite annat. Det andra bolaget, låt oss kalla det för ”Goods bolaget” har också 100 i intäkter, 50 i kostnader för sålda varor, sen har de ca 30 i löner, 10 i övriga kostnader, och resten 10 i vinst, skatt och lite annat.

Eftersom tjänstesektorn utgör 70%+ av ekonomin, och tillverkningssektorn 30%, så utgör löner i USA c65% av ett företagskostnader, medan råvaror som används till att göra varor utgör så lite som 15%. Lönerna är alltså 4X kraftfullare än råvarorna. Om råvaror stiger med 10% så martchas det av en löneuppgång på 2,5%.

Självklart är detta en superförenkling. Många bolag är servicebolag som importerar sina varor. De känner ju av om de importerade varorna stiger i pris. Å andra sidan brukar exportörerna kunna höja sina i så fall. Många gånger har inte heller Kinas exportörer kunnat höja priserna mot USA, och då har de fått ta marginalförsämringen. Å andra sidan hade inte en prishöjning varit lösningen om amerikanska importerar då samtidigt beställer mindre varor.

Vad företagen lärt sig är att växelkurser, men även råvarupriser tenderar till att mean reverta. Lägg därtill den tuffa konkurrenssituationen och de ligger kvar med sina priser, och tar problemen med lägre marginaler. Ett år senare har pendeln vänt och de får tillbaka sin marginal. Lägg till konjunktur, där marginal försämringen i år kommer samtidigt som efterfråga ökar till följd av en bättre konjunktur. Så net net blir det inte så farligt. Precis som när dollarn stärks (risk off) och råvarupriserna faller (dålig konja) så stiger marginalen men samtidigt sjunker efterfrågan. Så det är ingen stor grej det här…. och det är rent sunt bondförnuft där vi dessutom har historien som ganska pålitlig guide.

Nej den stora grejen är stigande löner. Dels för att de är den stora elefanten i resultaträkningarna, och dels för att löner kommer från stark tillväxt och tajt arbetsmarknad, vilket också gör det lättare för företagen att höja priserna för att möta kostnadsökningen som stigande löner innebär.

Lönerna i regel slår mot alla företag samtidigt. Även om det finns bransch och geografiska skillnader. När lönerna stiger, så gör även priserna det strukturellt… och det ser FED, och då händer det grejor. Men för att detta ska hända så krävs hög tillväxt OCH tajt arbetsmarknad. Vi är inte där ännu!

Det blev mycket dravel om inflationen… men det är en viktig komponent att förstå. Särskilt i nästa fas vi går in i…..

Ha en fin kväll!

——————

Fredag

Preliminära Michigan index som mäter konsument förtroendet kom in på 76,2 mot väntat 80,9 och fg 79,0. Ganska uppseendeväckande. Man väntade sig en bättre siffra än senast men fick precis tvärtom. Dessutom harvar vi på kring en nivå som är ganska svag. Tydligen är det framförallt låginkomsttagare som gnäller över att de har det jobbigt. Min första tanke är att de kommer inte vara lika spendersugna även om de får cash av Biden. De är oroliga. Man kan leda en häst till vatten, men inte tvinga den att dricka. Jag blir också orolig för Q1. Q4  rapporterna är ju starka och bättre än väntat, och det extrapolerande analytiker kollektivet har skruvat upp förväntningarna inför Q1, så det finns kanske en risk att de inte kommer gå hand i hand. Marknaden struntade fullständigt i Michigan siffran, börserna var upp, dollarn var svag och räntorna steg. Risk on! Antingen struntar man i nyheter som kan vara negativa. Så är det ibland i Risk on miljöer (och tvärtom). Eller tänker man att Biden får genom större stimulanser desto svagare ekonomin är. Jag vet inte vilket faktiskt.

Många bassiare har dragit slutsatsen att som en följdeffekt av råvarupriser och dollar så kommer inflationen att ta fart och med den räntorna. Givet de stora skulderna och den höga värderingen av börsen, så är stigande räntor det värsta som finns. Sälj aktier. Jag förstår logiken. Men tror denna analys är felaktig och för simplistisk. Stigande räntor är absolut börsen och konjunkturens största fiende. Det har jag skrivit mycket om. Men den typen av inflation vi kommer se i år, dvs den som kommer ur råvaror och dollar, är inte räntedrivande. Vi kan då hamna i ett läge där inflationen stiger, MEN räntorna stiger inte lika mycket, då FED kommer vara tydlig med att det går inte att höja priser för att importerade varor blivit dyrare, då gör man det bara ännu värre för USAs konsumenter. Därför stiger inflationen MER ÄN räntorna. Vad händer då? Jo Realräntorna sjunker… och är det något börsen älskar mer än låga räntor så är det låga REALräntor. Vi kan alltså få en situation där räntorna stiger, men börsen rallar. Samtidigt som inflationen rullar in högre. Detta kommer få många att gnugga sig i skallen och inte fatta vad som händer. Jag hävdar att vi redan är inne i denna rörelse, dvs med stigande räntor och börs. Inflationen har inte visat sig ännu, men det kommer.

Jag tror fortsatt på rekyl i stigande trend. SPX target är fortsatt 4,500 baserat på US10yrs 1,5%, 180usd SPX vinst i år, samt Aktieriskpremie på 2,5%.

By the way… nu är marknaden återigen överköpt, och visst kan SPX klättra vidare mot 3,970ish, men samtidigt måste den ner mot 3,870 och samla kraft de närmaste två veckorna……

I veckan som kommer har vi en del data där Flash PMIs är de viktigaste.

Trevlig helg!

Trots en pigg start på veckan känns glaset lite halvtomt. 10 republikanska senatorer tycker det räcker med 600mdr av Bidens föreslagna 1,900. Virusspridningen vill inte riktigt komma ner. I Kina, som varit hyfsat befriat från c19, finns risk för ny våg. Hedgefonder har problem med sina blankningar, vaccinet rullas inte ut tillräckligt fort, inflationsoro på sina håll.. och detta samtidigt som värderingar och sentiment varit uppskruvade. Egentligen är mycket av det här brus I det stora hela, men det borde göra att  rekylen ner har mer att ge….

Så länge som vi inte stänger ovan SPX 3780/3800 så siktar jag på 3630.

Från Kina kom nationella Mfg PMI in på 51,3 mot väntat 51,6 och fg 51,9. Non-Mfg kom in på 52,4 mot fg 55,7. Caixins Mfg PMI kom in på 51,5 mot väntat 52,7 och fg 53,0. På det stora hela inget att oroa sig för, men givet sentimentet så bidrar det till ett halvtomt glas.

Från Europa kom Mfg PMI in på 54,8 mot flash 54,7 och fg 55,2. Tyska motsvarigheten kom in på 57,1 mot flash 57,0 och fg 58,3. Inte så pjåkigt även om momentum I uppgången lugnat sig lite…

US Mfg PMI kom in på 59,2 mot flash 59,1 och fg 57,1. Starkt! Ingen oro där inte. Mfg ISM kom in på 58,7 mot väntat 60,0 och fg 60,5….. new order kom in 61,1 på mot fg 67,5. Stark nivå, men vi kan konstatera att det har toppat ur. Spontant skulle jag säga att marknaden kommer att ta detta negativt. Å andra sidan kanske man hoppas på mer stimulanser från Biden… dvs sannolikheten drar mot 1,900 framför 600. Svårt att säga… jag siktar vidare mot SPX 3630.

——–

onsdag

Från Kina kom PMI från tjänstesektorn in på 52,0 mot fg 56,3. Riktigt svagt faktiskt. Nej, tjänstesektorn är inte en viktig del av Kinas ekonomi ännu, och därmed inte viktig för världsekonomin i princip. Men själva sinnebilden av att Kinas ekonomi tuffar på får inte skadas då det är viktigt för sentimentet. Från Europa kom tjänste PMI hyfsat flat. Å andra sidan är den inte viktigt för börserna globalt

Idag har vi viktiga PMI från tjänstesektorn i USA. Service PMI kom in på 58,3 mot flash 57,5 och fg 54,8. ISN non-mfg kom in på 58,7 mot väntat 56,8 mot fg 57,7. Båda ohyggligt starka och pekar på att restriktioner och dylikt inte har nån bäring på tjänstesektorn. Visst, de här indikatorerna ligger högt och potentialen är begränsad. Men frågan är vad som ska driva dem nedåt framöver. Vaccineringen tilltar, och smittspridningen avtar, och därmed borde restriktionerna inte bli värre. Missförstå mig inte. Jag tror inte det ska bli superbra i en handvändning, men varför skulle det bli så mycket sämre än vad som varit. Jag menar om ISM harvar på mellan 55-60 så ger inte det börsen mycket bränsle att rekylera på. Min tanke innan var att den skulle komma ner mot 45-50 till följd av restriktioner. Det hade varit en annan femma. Point being, Amerikanska ekonomin har varit väldigt motståndskraftig…. lägg till stimulanser, låga räntekostnader, lite mer jobbskapande, lite lägre sparkvot. Hur starkt blir det inte då, om det inte blir sämre än vad det är idag?

Jag har haft fel så här långt. Trodde att ekonomin skulle växla ner nån växel just nu, och det skulle ge optimismen en törn. Det har inte infriats. Jag har ännu inte valt att dra ner på risken, dvs öka upp i aktier igen. Men sannolikheten har ökat. Det finns fortfarande störmoment som varför är dollarn så stark och VIX handlas så högt om det är fritt fram att ta risk härifrån. Varför lyfter inte consumer confidence från nivåerna i våras? Hur lirar jobbrapporten på fredag med den här optimismen? Rent tekniskt borde vi också leta oss lägre i februari om vi ska få en traditionellt stark vårbörs. Jag ligger kvar, men är ödmjuk inför att analysen kan vara fel…. och som alltid, GIFT dig inte med din analys. Det finns ingen som tackar dig i efterhand. Har du fel så har du fel. Marknaden har nämligen aldrig fel… by definition. Det är bara att anpassa sig, ditt jobb är att ligga rätt positionerad. Inte vinna nåt Nobel pris i ekonomi.

Ha en fin kväll…

————-

Torsdag,

Jag är inte lika övertygad om rekyl längre, och om den kommer så ser jag inte samma djup som tidigare. Men om jag tvingas välja mellan att börsen ska upp eller ner 5-7% närmaste veckorna, så är svaret fortfarande. NER

Varför har jag haft fel. Dels beror det på att det korta caset inte spelat ut som jag tänkt mig

1, Bolagsrapporterna Q4 har generellt varit bättre än väntat och på många hall riktigt bra. C19 vågen I höstas har inte haft nån större bäring på de flesta företag. Jag trodde det skulle bli värre, och jag förstår marknaden om den inte är särskilt orolig för Q1 ur det avseendet. 

2, Jag trodde macro datan skulle kommer ner mer, båda I absoluta termer och rel förväntningarna. Det har inte heller spelat ut som väntat. 

Detta samtidigt som det långa caset är fortsatt intakt:

1, Sparkvoten i USA räknar jag med att den normaliseras från c14% till 7%, samtidigt som Consumer confidence repar sig mot pre Covid nivåer. Detta innebär att en löntagare kommer spender 93% av sin lön I år mot 86% förra året. Förra året sparade medelamerikanen dessutom EN månadslön I genomsnitt. Eventuellt kanske man tar och unnar sig lite av den besparingen I år?

2, Hushåll och företags räntekostnader är mer än 30% lägre än pre corona i USA

3, I år har vi budgetunderskott med minst 10%. Expansiv finanspolitik 

4, Jag tror att det kan skapas 5-6 miljoner job I USA när restriktioner släpper och tillväxten tar fart. 

Ovan punkter är kopplade till köpkraften, som ger tillväxt-vinster. Nedan är bra för asset prices

5, Unlimited QE, inga räntehöjningar, ger TINA on steroider. FED har tvingat privata sektorn till att välja mellan cash och aktier. Så fort aktier ser bra ut väljer man detta, vilket är prisdrivande. Dock måste aktier ”se bra ut”

6, Yieldkurvan, antingen US 10-2yrs alt 30-5yrs ligger i startgroparna för stark konjunktur och börs framöver. 

7, Aktier går bra när realräntan är svag, och även om 10 åringen kan röra sig uppåt mot 1,5% så gör den bara det mot bakgrund av stark tillväxt och ICKE RÄNTEDRIVANDE inflation. Dvs svaga dollar och stigande råvarupriser är inget som får FED att höja, men det håller nere realräntan vilket är bra för aktier.

8, Värderingarna är inte galna som många hävdar om man tror på 1, fortsatt låga långräntor och 2, c180 usd I vinst för SPX. Det ger en aktieriskpremie på 3,5% just nu vilket historiskt är fair. Om konjunkturen överraskar, och lättnaden post-c19, skapar euforism är risken snarare att vi går mot ett övervärderat läge med aktieriskpremie ner mot 2-2,5%. Där har vi varit tidigare… det kan hända igen om marknaden känner sig positiv. 

Imorgon har vi jobbdata för januari… då tar vi pulsen på hur fundamental stark den amerikanska ekonomin EGENTLIGEN är…. tbc

—————-

Äntligen fredag..

Den amerikanska jobbdatan kom in på 49k jobb mot väntat 50k och fg -227 (nedreviderat från -140). Jag tolkar detta som en ekonomi som varken växer eller krymper. Ganska logiskt med tanke på restriktioner. ISM och andra ledande pekar ju på styrka, men det är relativa indikatorer. Dvs de pekar på att nåt är bättre än innan, och detta ”innan” var ju inte så bra. Så det pekar på återhämtning från svag nivå, men det ska nog inte tolkas in som att det är stark tillväxt från ett normal tillstånd, utan stark tillväxt från ett svagt tillstånd. Så det gäller att hålla koll på jämförelsetalen. Jag tror väl egentligen inte detta är en siffra som gör marknaden orolig. Å andra sidan undrar jag om marknaden verkligen orkar ralla vidare från ATH nivåer? Jag ser ju framför mig stark tillväxt i år, att de miljoner människor som hade jobb innan Corona successivt återanställs. Men det kräver att restriktioner släpper, att consumer confidence drar, att sparkvoterna faller och att ekonomin gynnas av stimulanser och låga räntekostnader. Jag är övertygad att detta kommer hända förr eller senare. Jag tror att marknaden i ett sånt scenario vågar tro på optimistiska vinstprognoser, och värdera dem därefter. Men vi är inte där ännu, och jag har lite svårt att se hur vi ska fortsätta stiga kraftigt från dagens nivåer, givet den ganska ljumna bild vi har just nu.

Samtidigt gäller det att vara ödmjuk, marknaden bestämmer. Dvs jag tror att vi ska ner lite och samla kraft, men bryter vi upp och stänger ovan ATH nivåerna, då är det marknadens sätt att säga att man vill fortsätta. Vi kan inte veta om marknaden vill klättra till ett euforiskt läge, och sen falla kraftigt därifrån när verkligheten kommer i kapp. Vårt jobb är inte att ha rätt. Vårt jobb är att ligga rätt positionerade. Den lilla detaljen glömmer man ibland.

Jag har ju ett bullcase för i år, där jag tänker mig att vi går mot ett övervärderat läge, dvs en aktieriskpremie på c2,5%. Givet en 10-åring på 1,0-1,5% så ger det en Earningsyield på 3,5-4% vilket alltså är PE 25-28…. och tänker man att Vinsten för SPX ligger på 180usd så ger det target på 4,500-5,000…..15-28% upp härifrån. Det kräver naturligtvis att alla stjärnor står rätt… dvs vi behöver bli helt fria från C19 (åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv), och hjulen och optimismen behöver snurra på full fart. Vi är inte där ännu…. och jag tror marknaden behöver mer kött på benen än man har idag. Men man ska ha det i bakhuvudet.

Sen för att vara helt korrekt så har jag även ett efterföljande bear case om ovan inträffar. Dvs om vi får den optimismen och vinstutvecklingen beskriven ovan så leder det till tillväxt-jobbskapande-löneinflation-kärninflation vilket kommer att få FED att förändra sin policy. Jag tänker mig att när de väl börjar höja så höjer de med 25 punkter i kvartalet till 1,25-1,50% styrränta. Ungefär där kärninflationen har snittat senaste 10 åren och för att när man sist höjde till 2,25 så blev det för mycket. Detta skulle tvinga upp 10 åringen mot 2,5-3%. Givet en aktieriskpremie på fair value, dvs c3,5% så måste Earningsyield ligga på minst 6% (3,5+2,5)…. vilket lirar med PE-tal på 16-17. Dvs i linje med det historiska snittet.

Så min poäng är att ett euforiskt läge, och fortsatt låga räntor, kan tvinga upp börsen mot PE25-28 för att sen när det Euforiska läget tvingar FED att ändra policy tvinga ner börsen mot PE16-17.  Sen beror det på när det händer. Dvs det är kanske PE25 baserat på årets förväntade vinst om 180, eller kanske nästa år som är för tidig för att veta nåt om, och sen PE16 kanske baseras på 2023 års vinst eller 2024 beroende på när FED ändrar policy och när marknaden väljer att prisa in det.

Men om man tänker sig följande SPX vinst utveckling:

2021: 180usd ger Target1: 4,500 (pe25) Target2: 2,880 (pe16 där FED ändrat policy)

2022: 200usd ger Target1: 5,000 Target2: 3,200

2023: 220usd ger Target1: 5,500 Target2: 3,520

Som ni förstår är börsen ganska känslig för ett policyskifte hos FED där man inleder en serie av höjningar, TROTS att vinstutvecklingen antas vara god. Dock anser jag att alla fel på det när de tror att svag dollar och höga råvarupriser kommer leda till detta. Det är inte den typen av inflation som leder till räntehöjningar. De leder snarare till räntesänkningar, även om det inte aktuellt då FED inte kommer gå in i minusräntor.

Trevlig helg!

Jag har haft nöjet att bli intervjuad av Börskollen. Ni som följt mig ett tag känner nog igen sig.

https://www.borskollen.se/nyheter/borskollen-intervju-med-forvaltaren-makroproffset-och-bloggaren-kortsikt

Trevlig kväll

/Jonas

——–

Fredag

Det kom inflation från USA, core PCE som landade på 1,5% YoY mot väntat 1,3% och fg 1,4. Lirar med lönetakten king 2,5%. Min tanke är att den kommer ligga kvar kring 1,5 eftersom lönetakten kommer ligga kvar. Det är inte förrän lönerna börjar röra på sig som den kan börja röra på sig rent strukturellt. Sen är det klart att en uppgång i råvarupriser, svag dollar etc temporärt kan få den att avvika några tiondelar från detta. Men kom ihåg att FED numera har mål om core PCE på 2% på rullande 12 månader, så inflationen behöver röra sig upp mot 2,5% innan de tvingas agera, och dit har vi en bra bit kvar, och det är inget som råvarupriser eller svag dollar kan göra nåt åt. Vi behöver en strukturell lönetakt upp mot 3,5% för att uthålligt åstadkomma detta. Dit når vi inte förrän arbetsmarknaden är minst lika tajt som pre Corona. Men med god tillväxt närmaste två åren så har vi potential att skapa tillräckligt många jobb för att komma dit. Konsekvensen av allt det här är att räntorna kommer fortsätta att vara strukturell låga under lång tid framöver.

Chicago PMI, av vissa ansedd som den bästa Proxyn för ISM, kom in på 63,8 mot väntat 58,5 och fg 59,5. Superstark och pekar på en stark ISM i nästa vecka. Men frågan är inte om vi ändå inte går mot en urtoppning inom kort. Även sett relativt förväntningarna. Detta är risk faktor om ni frågar mig!

ECI, employment cost index, som Janet Yellen tidigare sagt är den mest pålitliga rapporten om löneinflationen kom in på 2,5% YoY under fjärde kvartalet. Detta kan jämföras med tredje kvartalet då lönetakten låg på 2,4% i årstakt. Inte så mycket att bråka om. Lirar med Core PCE om 1,5%. Den typen av uppgång i lönetakten vi såg under 2016-2019 då vi gick från c2% till 3% kan hända igen. Men det kräver god tillväxt och tajt arbetsmarknad.

Givet allt det här, löner inflation, men även råvarupriser och dollar, så tror jag core PCE i bästa fall kan stiga mot 2% i år. Men mer troligt är en bit under. Detta räcker inte för att FED ska göra nåt drastiskt, och därmed är det min syn att den Amerikanska 10-åringen kommer harva på kring 1% och som högst stiga till 1,5%. I en risk off miljö så kan den till och med gå under 1%.

Michigan index kom in på 79,0 mot preliminära 79,2 och fg 79,2. Händer inte mycket där. Ändå intressant hur consumer confidence diffar mot ex ISM mfg och services. Det är lite oroande.

Det var allt för den här veckan,

USA fortsätter att svaga sig, och så länge som vi inte stänger ovan SPX 3,800 så tror jag att vi är på väg mot Fib38 kring 3,630 i första hand. Target i rekylen ligger på c3,540 men det kan dröja ett tag till. Vi får ta en dag i taget.

I nästa vecka kommer PMIs och jobbdata.

Trevlig helg!

/J

Min syn på marknaden är att så länge som vi inte stänger under SPX 3,800 så kan marknaden alltid fortsätta upp. Jag ser ju inte det som särskilt troligt då jag väntar mig korrektion. Men å andra sidan är jag ju kroniskt dålig på att tajma marknaden så det är med en stor portion ödmjukhet…. som alltid!

IFO kom in på 90,1  mot väntat 91,8 och fg 92,2. Förväntansdelen var soft. Detta lirar rätt väl med min syn på konjan nu, dvs att det kan bli jobbigt att fortsätta slå nya rekord från hög nivå.

I veckan tittar jag på CaseShiller bostadspriser, consumer confidence fr både Michigan och Conference Board, ECI (economic cost index), Core PCE, Chicago PMI. I helgen kommer Kina PMI och i nästa vecka PMI/ISM samt US jobbdata. Så det är en hel del viktiga grejor. Ovanpå det Q4 rapporterna. FED mötet i veckan är inte viktigt.

Tbc…

———————

Många har gjort den korrekta analysen att det är kraftigt stigande räntor som kan få den här börsfesten att tvärt ta slut. Då pratar vi alltså inte om enkel rekyl i stigande trend, något jag numera tror på, utan trendskifte och äkta baisse. Det stämmer att stigande räntor kan sabba festen. Det har dem nämligen alltid gjort. Anledningen är att de ställer till med två problem.

1, När räntorna stiger så stiger räntekostnaderna. Dels för konsumenterna som tvingas shoppa mindre, vilket slår mot företagens försäljning och vinst, och dels för företagen som får ökade räntekostnader. Det gör att vinsterna allt annat lika blir mindre än vad de gjort om räntorna inte stiger.

Även staten får stigande räntekostnader i ett sånt läge, och ämnar de inte öka budgetunderskottet så måste de dra ner på annan spending (vilket slår mot tillväxt) alternativt ut högre skatter (vilket också slår mot tillväxt).

Stigande räntor beror på att (pris) inflationen ökar, och den ökar för att företagen höjer priserna ut mot kund. De gör det dels för att konjunkturen (som ligger bakom den) varit stark och dels för att lönerna (företagen kostnad) börjat stiga varpå de behöver kompensera för kostnadsökningen.

När efterfrågan börjar falla till följd av ränteuppgången, så kompenseras inte detta av lönerna. (svårt att sänka löner). Resultatet blir vikande VINSTER

2, En akties värderas utifrån de framtida vinsterna som diskonteras med en ränta till dagens värde. Stiger räntan blir framtida vinster mindre värda.

1+2, När räntorna stiger i början så är det till följd av en stark konjunktur och vinstutveckling och marknaden bryr sig inte så mycket. Men efter ett tag börjar marknaden inse att vinsterna i framtiden inte ser lika bra ut, och de måste dessutom diskonteras till en högre ränta. Börskraschen är ett faktum. Räntan slår från två håll.

De här faktorerna blir extra kraftfulla om skulderna är stora. Vilket de är nu. Det innebär att börsen pallar med mycket mindre ränterörelser än vad den gjort historiskt.

Vad skulle få räntorna att börja stiga kraftigt. Jo naturligtvis om centralbankerna tvingas reversera sin politik. Vad kan tvinga dem till detta? Jo kraftigt stigande (pris) inflation. Många där ute befarar stigande inflation i år. Personligen tycker jag man slänger sig med begreppet lite väl allmänt och även om man förklarar varför inflation är i antågande så är man dålig på att härleda händelsekedjan. Det är något jag anser att man MÅSTE kunna göra. Anledningen är rätt enkel, och det är att det i efterhand går alltid att förklara och härleda det mesta som händer, och har man en syn på något så måste man ju även innan det händer kunna förklara och härleda varför.

Men låta mig bena upp de olika inflationsdrivarna och kommentera min syn på dem:

1, Med stark tillväxt kommer inflation

Om C19 restriktionerna släpper världen över, vilket jag hoppas på, samtidigt som vi har extrema stimulanspaket på plats så kommer tillväxten. Vissa tror att företag bara per automatik börjar höja priserna som galningar. Det tror inte jag. Jag tror det blir som de senaste 11 åren när tillväxten är stark. Företagen försöker primärt öka försäljningen genom ökad volym. Inte genom prishöjningar. Anledningen är att de flesta företags situation idag är väldigt konkurrensutsatt. Digitaliseringen gör prissättningen väldigt effektiv. Köpkraften där ute har också varit begränsad med små löneökningar. Många hushåll runt om i världen är väldigt priskänsliga. Lönen står nämligen ganska stilla. I den miljön kan inte företag generellt öka priserna. Det har inte varit tillväxt som drivit upp priser senaste 20 åren. Det har varit kostnader. Främst löner. När lönerna stiger så ökar kostnaderna och då tvingas de flesta företag till prishöjningar. Men för att lönerna ska dra så krävs stark tillväxt OCH tajt arbetsmarknad. Det är där alla kommer få fel. Tillväxten är stark men arbetsmarknaden relativt otajt. 6-8 miljoner amerikaner måste anställas innnan vi får en tajt arbetsmarknad. Faktum är att vi hade svårt att skapa löneinflation i den tajta arbetsmarknaden som var… det kommer definitivt inte gå nu.

2, Råvarupriserna är på väg upp

Detta stämmer, och de lär fortsätta så länge som dollarn är svag och konjunkturen är stark. Men detta är egentligen negativt för inflation. Dvs stiger oljan/bränslepriserna så får konsumenterna mindre över till annat. I detta läge stiger visserligen inflationen, men om centralbankerna höjer räntorna så ökar även räntekostnaderna och då har vi snart en recession på halsen. Det är inte denna ”negativa” inflation som centralbanker tittar efter. Det är också troligt att företagen kommer få det mycket svårt att skicka vidare kostnadsökningen ut till konsumenten, om hon inte fått mer i lönekuvertet. Den här typen av inflation leder INTE till räntehöjningar. Dessutom är den ofta övergående då råvarupriser oftast inte trendar utan vill hitta en jämnviktspris mellan utbud och efterfrågan.

3, Svag valuta (dollar)

En svag valuta gör att importerade varor blir dyrare och därmed tvingar upp inflationen. Återigen är det ett problem om konsumenten inte blivit rikare. Då blir det samma resonemang som med oljan. Valutor har också visat att de är stark mean revertande och inga strukturella inflationsbärare över tid.

4, FED har tryckt för mycket pengar

Detta är en gammal teori som säger att ”värdet” på ekonomin är en sak, och dubbla du mängden pengar så dubblas ju inte värdet på underliggande, och därför borde värdet på pengar halveras. Dvs inflation. Den teorin har inte fungerat på 20 år. Det i sig är ingen anledning i sig. Men man måste förstå en viktig sak här. Centralbankernas balansräknignar har svällt till astronomiska nivåer. Men det är skuldsidan är intressant. Grovt kan man dela upp den i två poster. Pengar i cirkulation och Bank reserver. Den första har vuxit i linje med BNP+inflation senaste 10 åren. Hade den vuxit 5ggr snabbare än nominell tillväxt i ekonomin, då hade vi haft ett problem. Men det har den inte. Den stora ökningen är Bank Reserver. Denna skuldpost matchas av en lika stor post hos Banksystemet som också heter BAnkreserver. Fast hos dem är den tillgångspost mot Centralbanken. På Bankernas skuldsida har de cash på ett lika stort belopp. Våra cash!!!! Vad centralbankerna har gjort är att de har dammsugat marknaden på statspapper (och till viss del bostadspapper) och betalat med cash. Cash som ligger hos bankerna. I vissa fall har privata sektorn jagat bättre avkastning och köpt aktier och fastigheter. Det har drivit upp priserna. Men det har alltid funnits säljare bakom de här aktierna och fastigheterna som fått betalt och stoppat in pengarna på bankboken. Så volymen cash har inte förändrats. Det är slutet system som visserligen tvingar fram asset inflation, men pengarna går inte upp i rök. (detta är en relativt förenklad förklaring, det finns fler nyanser, men det räcker nog för de flesta)

5, Asset Inflation är också inflation

Nej, det är det inte. Tack vare låg PRIS inflation har vi fått låga räntor, och eftersom finansiella tillgångar gynnas av låg ränta (då riskfria räntan alltid är alternativ avkastningen). Så stigande Asset inflation är ett resultat av fallande Pris inflation. Om vi får stigande PRIS inflation kommer vi får fallande Asset inflation. Hög Asset inflation leder inte till hög Pris inflation. Anledningen är enkel. Även om aktieportföljen och fastigheten har mångdubblats i värde och du säljer alltihopa och går ut och shoppar så borde det vara inflationsdrivande? Men det är det inte. Skälet är att det finns en köpare av din portfölj och fastighet som allt annat lika måste hosta upp pengar för köpet (som gör att de inte kan shoppa på stan). Så netto effekten är noll ur ett aggregerat perspektiv. Det som man kan shoppa för är utdelningen från aktieportföljen, eller hyresnettot som fastigheten ger, och i de fall där du äger din fastighet så är hyran egentligen delar av din lön. Och när det kommer till din lön så är det egentligen löneökningen som ger shopping utrymmet, inte värdet på dina tegelstenar. De är normalt sett svåra att betala för.

6, Skulderna har ökar och finansierar festen.

Skuldökningen i världen går till 90% till finansiella tillgångar. Övrig är konsumtion och därmed tillväxtdrivande. Huset från 70-talet någon köper idag driver inte tillväxt. När huset byggdes på 70-talet så påverkade det BNP tillväxt och inflation när byggfirman och byggarbetarna fick betalt. När du köper huset så är det bara pengar som snurrar runt i ett slutet system som driver asset inflation. Men inte tillväxt, inflation och räntor.

Det finns såklart fler punkter, och jag hade kunnat skriva mer om varje punkter. Jag har också grovt förenklat.

Jag tillhör dem som inte tror att vi får räntedrivande inflation i år, eller nästa. Däremot tror jag att vi kan få det på sikt.

Så här tror jag det kommer gå till:

Arbetsmarknaden i USA var hyfsat tajt innan c19 krisen. Men idag har vi 6-7 miljoner amerikaner som hade jobb innan krisen. Tillväxten behöver först suga upp dem i sysselsättning. Vi hade knappt löneinflation innan när de jobbade, så vi lär ju knappast ha det när de är arbetslösa. Men när de kommit i arbete kan vi tala om tajt arbetsmarknad. Först då har vi potential att få löneinflation igen. När lönerna stiger så tvingas företagen höja priserna för att kompensera för kostnadsökningen. Då får vi tillväxt och produktivitetsdriven inflation. Då agerar centralbankerna. Sist det hände var under 2017/2018 när arbetsmarknaden blev tajt efter 7 års konjunkturuppgång och jobbskapande. Lönerna i USA steg till 3,5%. Kort därpå drog inflationen till 2,5% varpå FED inledde en serie av höjningar från 0 till 2,25% (egentligen småhöjde man redan 2016). Samtidigt inledde man QT, dvs man började banta balansräkningen. Detta gjorde att bromsarna kickade in. Sen fick vi handelskrig med Trump. Allt detta gjorde att lönerna avtog och därmed inflationen. Point being är att man behöver tajt arbetsmarknad I KOMBINATION med okej tillväxt, för att få löneökningar, som efter en tid ger inflation.

My take är att det INTE är valutor, råvarupriser, tillväxt eller QE som leder till räntedrivande inflation. Inflationen kan rent tekniskt stiga pga svag dollar och stigande oljepriser. Men det leder inte till högre räntor för att FED gör inget. Det ska de inte göra heller.

Däremot tror jag 2021 och 2022 blir en tid av jobbskapande tillväxt. Där arbetsmarknad hinner tajta till sig. Under 2022 och in på 2023 kommer detta ge avtryck på lönerna, givet att tillväxten är hyggligt god. Under 2023 trycker detta även upp inflationen (mätt som Core PCE) som kommer att tvinga FED till en rad höjningar under 2024. De här höjningarna leder till stora problem under 2025/2026.

Många kunniga experter har i sak rätt när de säger att räntorna kommer att sabba allt. Recessionens moder är Högkonjunkturen. Ingen högkonja – ingen recession… av den enkla anledningen att du behöver en stark konja som leder till löneinflation och till slut stigande räntor som sabbar festen. Men jag tror de har fel med tajmingen. Trenden kommer fortsätta upp. Men även inom en stigande primär trend har du rätt rejäla korrektioner. När vi är inne i en korrektion så kommer de slå sig för bröstet att de har fått rätt. Detta gör att många säljer på låga nivåer, eller inte vågar köpa på låga nivåer. Men återigen visar det sig att experterna har fel och att man inte borde lyssnat.

Det är inte förrän några år down the road, där experterna och skeptikerna har haft fel så många gånger att de inte vågar uttala sig. De kanske till och med bytt läger, som den verkliga kraschen kommer. Då lyssnar ingen på vargen kommer, för att så få orkar ropa på vargen. Optimismen kommer att vara cementerad. Men det är JUST DÅ, som man ska kliva av. Men enligt mig är det inte i år…. I år ska vi bara rekylera i stigande trend.

Jag vill också lyfta fram den korta rekylrisk som finns kopplad till det här med inflation. Det räcker nämligen att många i marknaden ser ett eller annat inflationsspöke runt hörnet för att de ska sälja eller avvakta med att köpa. Även om de har komplett fel i sina farhågor, så hindrar det kanske inte marknaden från att rekylera på kort sikt.

Ha en fin vecka!

/Jonas

——————–

Tisdag

Conference Boards konsumentförtroende kom in på 89,3 mot väntat 89,0 och fg 87,1. Bättre, men nivån är dassig, och på ungefär som i våras. Vänta er INTE att sparkvoterna har fallit i januari, och därmed gett en extra push till konsumtion och tillväxt. Å andra sidan är det ingen försämring heller. Men givet smittspridning och restriktioner, så verkar det som om konsumenterna känner sig lite deppiga…. trots att börskurser och fastighetspriser är på topp, och vaccineringen går framåt. Det finns en alternativ filosofi, och det är att människor tenderar att svara på enkäter över hur de ser på omgivningen, inte sig själva. Trots att enkäten frågar hur individen mår. Dvs om du har jobb och allt är bra, och noll risk att det ska förändras, men att flera grannar har blivit arbetslösa, så är du orolig. Det är ju helt ok om du drar ner på konsumtionen även om du inte behöver. Men i den här alternativt filosofin menar man att man svarar att man känner sig deppig för att ”man känner med sin omgivning” men att man konsumerar ändå. Jag förstår logiken bakom. Men jag köper inte det riktigt. I så fall borde vi sett hur sparkvoten hade sjunkit tillbaka, trots svaga confidence siffror. Det har vi inte sett ännu. Således tror jag på en fortsatt hög men stabil sparkvot.

Case Shiller huspriserna visade på en uppgång om 9,1% YoY mot väntat 8,6 och fg 8,0. Inte helt olikt Sverige att takta nästan tvåsiffrigt i årstakt. Det handlar om räntor, och lånelöften även där såklart. Dock väntar jag mig, precis som här hemma, att priserna bör plana ut under året till följd av att räntorna nått botten. Detta trots att vi får fina BNP och jobb siffror….

—–

Onsdag

Ja då fick vi en säljsignal till slut. Vad gäller SPX så ska vi säkert upp och snudda vid 3,800 nu, sen bär det av till Fib38 kring 3630. Därifrån kan vi nog få en studs till. Sen väntar målet 3540-3550. Mer än så ska det inte gå givet den info vi har idag. Allt detta bör inträffa i februari. Sen tar jag sikte på nya ATH i april/maj. ‘

Tesla, Facebook och Apple slår alla förväntningarna på topline, som är det enda marknaden bryr sig om (man bryr sig om vinsterna också egentligen fast de som ligger 5 år ut och för att de ska vara bra så måste försäljningen kommande 5 år vara stark. Vinsten behöver inte vara bra nu, det är nästan bra om den är svag). Ändå tappar aktierna. Snacka om att marknaden vill ha rekyl.

Från FED kom inte mycket nytt. Duvigt som attans. QE och nollränta är megacementerade under lång tid. Inte ens om inflationen lyfter (av fel skäl som ex stigande oljepriser eller svag dollar) kommer att få dem att ändra sig. Räntorna handlades ner såklart. Men dollarn var stark… inte så konstigt. Det var ju väldigt mycket risk off där ute. Då flyr man till dollarn som vanligt. Räknar med stark dollar ner till SPX 3550.

——————

Torsdag

Apropå FED tapering, dvs nedskalning av QE, så tänker jag mig följande:

Core PCE tar sig upp mot FEDs målnivåer förrän 2023, där jag tänker mig första höjningen i december 23, och sen 25 prickars höjning i kvartalet hela 2024.

I år kommer budgetunderskottet att bli rejält. 900mdr ligger och sen kan det bli 1,900mdr utöver det. DVs 2,800mdr, eller 14% av BNP. Det är ungefär som om man tar in 100 dollar i skatt, och sätter sprätt på 114 dollar. Men när vi rullar in i 2024 blir det andra bullar. Då är tillväxten god, både ett åt bakåt och framåt, och C19 lämnat bakom oss. Då vill ingen längre köra budgetunderskott. Så säg att man kör balanserad budget. Man tar fortfarande in 100 i skatt (eller egentligen högre då skatter korrelerar perfekt med BNP tillväxt allt annat lika). Kommer man då sänka statens utgifter från 114 till 100? Nej då kommer man höja skatter, för höginkomsttagare, utdelningar och bolagsskatt, för att finansiera spending. Inte i form av ersättning till arbetslösa utan till skola, vård osv.

I denna nya värld utan budgetunderskott (mer än nån procent i varje fall) så behöver inte FED vara där som finansiär. Tapering kommer att inledas 2022. Men inte genom att man bantar balansräkningen. Utan man slutar gradvis köpa nya/mer statspapper… och går gradvis ner till noll. DEtta är inte hela världen eftersom US treasury, som ger ut statspapper, inte behöver ge ut så mycket nya, utan bara rulla över gamla som förfaller. Alltså kommer FED inte köpa nya…. men väl ligga kvar och rulla över det man har. Min tro är att man kommer ligga kvar och rulla befintligt åtminstone fram till 2024. Då kan man tänka sig att köra tapering även på denna del. Dvs man avstår från att rulla över en gamla obligation som förfaller in i en ny. Man kommer inte göra om samma misstag som sist då det drev på negativ asset inflation. Sen är det frågan…. var det QT eller räntehöjningarna som ställde till det sist? Jag skulle säga att höjningen från 0 till 2,25% var det stora misstaget. Man borde stannat redan vid 1,5%. Däremot tror jag deras gradvisa QT spelade en mindre roll. Men detta är en magkänsla… jag har inga bevis.

Så my take är… ingen räntehöjning förrän Dec23, man man kan dra ner på nya obligationsköp redan nästa år, givet att budgetunderskottet sjunker. Dessa två måste gå i samklang. Rullningar fortsätter lång tid framöver. Regelrätt QT, dvs bantning av balansräkningen sker tidigast 2024. Troligtvis ännu senare.

———————-

Ja det är nog många som frågar sig detta? Jag tror sannolikheten är rätt hög. Men bryter SPX upp över 3780/3,800 så har vi INTE det. Då kan vi fortfarande nå 3850-3950. Men stänger vi under 3750 så har vi sannolikt gjort det. Bryter vi ner siktar jag på 3,540-3600 i första hand. Det kommer att hålla för ett första test. Men bryter vi ner därifrån har vi inte stöd förrän 3,200-3,300. För att nå det senare behöver vi en fundamental anledning (mer än bara lite stark kursutveckling och höga värderingar). Den kan jag inte se idag. Så base case är än så länge 3,540-3600.

Data från Kina visade att det kinesiska tåget tuffar på rätt hyggligt. Helt befriat från C19 bojor.

I veckan har vi svenska bostadspriser från Hox/Valueguard. Från USA har vi NAHB och Philly och viktigast av allt Prel PMIs på fredag. ECB mötet och Biden lär inte bjuda på nåt nytt.

Tbc….

—————

Hox Valueguard kom med svenska bostadspriser. I riket var de upp i december, för helåret 10,4%. Noterbart är att lägenhetspriserna i Sthlm sjönk. Räntorna sjunker inte längre, storleken på lånelöften stabiliseras, och därmed priserna. Brf priser i sthlm är den mest effektivt prissatta i Sverige och reagerar snabbast på förändringar…. så jag känner mig rätt säker på att priserna härifrån planar ut närmaste halvåret. Andra halvåret kommer bjuda på stark konjunktur och optimistm, å andra sidan kan det finnas en push på räntorna samt att säsongsmässigt är det en svagare period för bostadspriser. Min prognos för 2021 är flat priser. Många där ute är positiva mot bakgrund av utbud/efterfrågan och stark konjunktur. De har fel…. de var livrädda i början av 2020 och baissade men fattade inte sambanden och hade fel. nu haussar de men fattar fortfarande inte sambanden, och kommer fortsätta ha fel. Sidledes priser blir det i år. Risken finns snarare på nedsidan om räntorna skulle dra oväntat. Med oväntat menar jag inte att centralbankerna börjar höja utan att spreadar mellan korta och långa räntor börjar röra sig, att spreadar mellan stat och bostadspapper osv stiger till följd av att marknaden säljer trygghet till förmån för risk.

För att vara ÖVERTYDLIG…. idag handlas en 2 årig svensk statsobligation på -0,35%, en 5 årig på -0,2% och 5yrs bostadsoblis på +0,1%. Tänk er ett scenario i sommar när alla restriktioner släpper världen över och vi får en situation som liknar den när Andra Världskriget slutade, en stor jävla fest över hela världen, som gör att det inte finns kvar en enda negativa tanke till nåt. Med en styrränta i Sverige på 0%… då är det inte orimligt att marknaden väljer att sälja ner den till +0,25%. En ökning med 60 prickar. Det gör att 5 åringen per automatik drar 60 prickar till 0,4%…. men därutöver kanske marknaden vill ha lite bättre ersättning än de 15 prickar man får idag om man är hygglig och lånar ut till 5 år istället för 2 år. säg att den dubblas från 15 till 30, då stiger 5 åringen till 0,55%. Vad ska bostadsobligationen då stå i? Ja stiger 5 åringen från -0,2 till +0,55 dvs med 75 punkter, så borde bostadsoblisen dra från 0,1 till 0,85%. Lägg till att marknaden vill ha lite bättre betalt för risken mellan ett statspapper och bostadspapper från idag 30 punkter till 45 punkter. Ja då kan bostadsobligationen stiga från dagens 0,1% till 1,0%. Detta tycker de flesta är peanuts….. MEN titta på chartet nedan. Detta motiverar 10%+ sättning av priserna. Rule of thumb är nämligen att EN procents rörelse i bostadsobligationen ger en 10-15% förändring av lägenhetspriserna i Stockholm. Tror ni ”experterna” där ute kommer att bli förvånade om konjunkturen spirar samtidigt som priserna faller ner till Pre Corona nivåer… hade ju varit rätt ironiskt. Men detta är en side note, och inte base case just nu!

—————-

NAHB index kom igår in på 83 mot väntat 86 och fg 86… sämre men en fortsatt tokbra nivå. De amerikanska räntorna, tänk 10 åringen, bottande ur förra sommaren, och har sedan rört sig i snigeltakt uppåt. Den 30 åriga bostadsoblisen bottnade strax före jul. Det är inte så konstigt att Amerikanska bostadsmarknaden planar ut från en tokhög nivå. Jag är inte orolig. Den lär fortsätta att vara stark närmaste två kanske tre åren. Detta givet att konjunkturläget är stabilt och FED inte ändrar policy.

Philly FED kom precis in på 26,5 mot väntat 12,0 och fg 9,1. Starkt. Pekar på ISM mellan 55-60. Dvs ett snäpp bättre än Empire som kom tidigare. Får se vad Flash PMI blir imorgon innan vi spekulerar vidare.

Jag fiskade efter att vi sett toppen när jag först skrev det här inlägget. Det blev fel. Igår onsdag satte vi en ny ATH på SPX som alltså är den marknad jag navigerar efter. Vi gick därmed in i mitt sedan länge target området 3,900 +/- 50. Jag har ju redan sänkt risken i portföljen men det är inget jag ångrar. Jag är fullt övertygad om att vi toppar ur i detta område och inleder resan mot 3,540-3600 i januari/februari. Jag kan bara inte säga exakt när och från vilken nivå….

——————-

Äntligen fredag…

Jag får en del frågor om OMX, men det är en stökig analys främst tack vare kronan men även strukturen på detta index som har en stor del Value och väldigt lite Growth. Men även fördelningen Cyckliskt och defensive gör den lurig. Därför tittar jag på SPX som är mer tongivande. Men vid en väntad rekyl så siktar jag på 1840-1880 i OMX i första hand. Håller inte den väntar 1,700ish. Det förstnämnda är base case.

Från Tyskland kom Mfg Flash PMI in på 57,0 mot väntat 57,5 och fg 58,3. Från Europa kom den in på 54,7 mot väntat 54,5 och fg 55,2. Urtoppning ja, fast fortfarande väldigt bra nivåer. Även Service PMI som jag inte tycker är så viktiga för Europa höll sig okej givet C19 spridning.

US Flash PMI Mfg kom in på 59,1 mot väntat 56,5 mot fg 57,1. Extremt stark, pekar på en stark ISM. Men frågan är om den toppar ur här? Jag har en magkänsla. Service kom in på 57,5 mot väntat 53,6 mot fg 54,8. Oerhört stark. De här är viktiga saker! USA är för börserna den tongivande ekonomin, Tjänstesektorn utgör 70% + av BNP och C19 har störst inverkan på Tjänstesektorn. Datan ovan pekar på C19 inte har någon som helst inverkan. Frågan är hur toppish den är. Frågan är vad som är inprisat. Jag vill inte präglas av mina positioner. Dvs om jag legat full investerad hade jag säkert sagt att detta är bra för börsen, vänta er ingen rekyl med de här sifrorna. Men eftersom jag tagit ner risken så är det lätt att lida av confirmation bias. Dvs jag tolkar datan i riktning mot hur jag ligger postionerad. Det viktiga är att man behåller sin objektivitet. Vad gäller nu då? Jo jag tror nog att Q1 kan bli stökigt relativt vinstförväntningarna. Väldigt lite pekar på att restriktionerna släpper. Å andra sidan kan man ju ifrågasätta om restriktionerna verkligen har någon inverkan på tillväxt. De hade det i våras… nu är det mer tveksamt. Jag står fast vid min lägre risknivå i portföljen. Hade varit märkligt vi inte gick ner och samlade lite kraft inför vårens uppgång. Sen kanske man inte ska vara så greedy på nedsidan, utan ta kommande köpsignaler på allvar. Men det tar vi då! Datan idag var bra iallafall… inköpscheferna gav fingret åt C19… det är ju lite kul iallfall!

Trevlig helg!

Jag tror att börsen toppar ur kommande vecka, om den inte redan gjort det, och att rekyl på c10% i de stora indexen väntar under januari/februari. Jag tar ner risken i portföljen!

Motivet är att marknaden nu prisar in allt bra och det är dags för en andhämtning, och jag är rädd att C19 gör att marknaden kommer att bli skeptisk till vinstestimaten för Q1. Dvs risk för negativa vinstrevideringar och risk för att ledande makro indikatorer, typ ISM new orders, får sig en känga från dagens höga nivåer. Värderingarna fixar inte den typen av nyhetsflöde.

Jag är inte grundnegativ, snarare tvärtom. Jag tror på ny topp i april/maj (i förra inlägget stolpade jag några av de viktiga skälen till varför jag är positiv). Men jag tror ändå att vi kan behöva en andhämtning, och 10% i stora index innebär att vissa marknader/sektorer kan falla med det dubbla, och vissa enskilda aktier ännu mer såklart. Det är ju trist om man gjort en fin resa…. men ni som vet med er att ni inte är supersnabba i ert agerande, och har en extremt lång horisont… ni behöver inte känna er stressade.

Jag är fullt medveten om att TINA genom aktieriskpremien skulle kunna motivera väsentligt högre priser. Det kommer driva caset under året, men inte just nu.

Jag är medveten om att börsen inte gett några tekniska säljsignaler, tvärtom. Men jag kliver ofta av i styrka. Det är en smak- och personlighetfråga. För min del handlar det om att jag hellre tar på skydd än kränger aktier i bolag jag långsiktigt tror på. Då vill man köpa skyddet så billigt som möjligt, och det blir knepigare när rekylen väl har startat. Köper man skyddet för dyrt, så funkar det inte som det var tänkt. Å andra sidan är risken att ha fel större.

Jag är medveten om att VIX och dollarn skulle kunna behöva en sista körare för att verkligen signalera en topp. De har de inte gjort ännu!

Jag har även observerat att volymerna, retail m.m har varit super starka under inledningen av året. Men volym som indikator har aldrig riktigt funkat för mig. För mig känns den opålitlig då det inte sällan bara behövs en liten gnista för att få ”volymerna” att ändra uppfattning från en halvfullt glas till ett halvtomt.

Men framförallt, jag är kroniskt för tidig med att ropa på toppar. Bottnar är så mycket enklare. Oftast är jag 2-6 veckor för tidig, och inte sällan fortsätter det upp 5-10% till. Det är kanske den främsta anledningen till att vänta… 

Men nu är det som det är… mitt target på SPX är i princip uppnått och jag tycker priset på risk är högt. Ett annat sätt att säga det på är att risk/reward är dålig. Att jaga 10% till på uppsidan härifrån står inte i relation till att förlora pengar. Då tar jag hellre på risk när oddsen är bättre.

Vissa har oroat sig för räntorna i veckan, då 10 åringen gick över 1%. Jag är inte särskilt orolig. Antingen får vi korrektion och då blir det risk off varpå räntorna faller, eller lär FED gå in och köpa ordentligt. Har väldigt svårt att se hur det skulle tillåta att den bara fortsätter upp. Hursomhelst, en stark ränta gör Growth allt annat lika MINDRE attraktivt. Så stiger börsen, med stigande räntor, så lär de gamla laggards gå bättre än ex Nasdaq. Rör sig inte räntorna är det tvärtom. Detta gäller även på andra hållet, dvs faller börsen och räntorna med den, så är det sannolikt att growth outperformar. Sen kan man dela upp Growth i cyclical och defensive growth. Defensive growth, typ Amazon, är ju bättre i en fallande marknad. Cyclical går starkt i en stark marknad. På samma sätt kan man dela upp Value i defensives Value och Cyclical Value. Defensive Value går självklart bättre i en fallande. Försök ha lite koll på vilken faktor era enskilda aktier rör sig med. Det ger en djupare förståelse för rörelserna.

I veckan har vi ingen avgörande data. Inflation från Sverige och USA. Handelsdata fr Kina, Detaljhandel, Empire FED  samt Prel Michigan Consumer Confidence från USA.

Givet hur terminerna stängde i USA i fredags, så kan vi nog få en fin måndag, men nu vet ni var jag står.

Stay tuned och ha en fortsatt skön helg!!!!!

————-

Marknaden är fortsatt pigg. Så länge som SPX inte stänger under 3,780 så kan vi nå både 3,850 och kanske även 3900. Men som sagt ovan… vi är på sluttampen.

Ingves vill köpa utländsk valuta. Således måste han sälja kronor (180mdr under 3 år. cirka 3% av BNP, eller 1% om året). Han gillar inte att kronan stärks för mycket. Han hade kunnat sänka räntan men kommer inte att göra det. Framförallt för att han gillar inte de negativa sidoeffekterna av negativa styrräntor. Samtidigt vill han inte kalla det valutaintervenering, utan att bygga FX reserv. Men i praktiken är det en intervenering.

Det ligger ju redan ett finanspolitiskt stimulanspaket i USA på 4% av BNP för i år. Biden säger att han vill öka det till 2,000mdr, dvs c10% av BNP. Bland annat genom ökat stöd till arbetslösa. Han kommer inte finansiera detta genom skattehöjningar, utan underskott. Skattehöjningarna tror jag kommer 2022, efter ett sinnesjukt starkt 2021. Givet att C19 restriktionerna släpper.

Kinas export kom in på 18,1% mot väntat 15,0 och fg 21,1… starkt. PMIs världen över lirar med detta. Importen hamnade på 6,5 mot väntat 5,0 och fg 4,5. Känns bra!

Core CPI i USA kom in på 1,6 mot väntat 1,6 och fg 1,6. Gäsp. Min plan är intakt. 2021 blir det tillväxt och jobbskapande. Ingen lönedriv, ingen inflation. 2022 så kommer lönerna, men väldigt lite för inflationen. 2023 kommer inflationen att börja stiga, och når FEDs mål, dvs 12månaders snittet hamnar på 2%. I december 2023 höjer FED första gången med 25 punkter och gör det sen hela vägen upp till 1,25% styrränta i december 2024. Detta gör att US10yrs kommer pressas upp mot 2,5-3% december 2024.

—————-

Fredag

Biden vill rulla ut 1,900 mdr ovanpå de 900mdr som redan ligger. Det ska finansieras med underskott. Det är generöst. 2,700mdr är ju c13% av BNP. Dvs väldigt mycket kräm om man ser till att restriktioner kommer lyftas av under våren till följd av vaccinering. Han vill såklart inleda året som en stark president, inte sämre än Trump. Att han nu kontrollerar ”hela huset” gör att han sannolikt kommer att lyckas. FED var också ute och sa att marknaden inte behöver vara orolig för åtstramning, man kommer i god tid flagga för när man ”börjar tänka på” åtstramning. Duvigare än så blir det inte.

Men marknaden svagade sig, eller rättare sagt orkade inte stiga på nyheterna. Ett svaghetstecken om du frågar mig. Håller inte SPX 3760-3780 så räknar jag med c3,540 (och c3270 om inte den håller) i Q1. Men räkna också med att marknaden älskar att finta under topformationer. En sista körare upp kan finta de mest inbitna blankare….. rent tekniskt är det inte ovanligt med att en topp innebär en ATH under intradag, fast där man stänger på dagslägsta.

FED var också ute och klargjorde hur man såg på inflationsmålet. Det verkar som om man vill att 12m snittet ska ligga på minst 2%. Det betyder att core pce bör arbeta sig upp till minst 2,5% innan de är nöjda. Dit kommer vi tidigast under 2023.

Jag har också tittat lite närmare på us10yrs. I nästa risk off miljö så kommer den handlas ner under 1%. Men jag har tidigare sagt att jag inte räknar med att den ETABLERAR sig över 1% under året. Efter att ha studerat historiken är det inte ovanligt att 10 åringen ligger 150 prickar över styrräntan under väldigt positiva tider. 5 åringen 100 prickar, 2 åringen 50 prickar. Givet de konjunkturella utsikterna så är det inte omöjligt att vi stretchar oss mot 150 prickar. Jag tror FED kan tänka sig att leva med det. Därför reviderar jag upp target på 10-åringen till 1,5% i år.

Vad får detta för konsekvenser? Jo om man anser att ERP aktieriskpremie kring 3,5-4% är fair, så borde earningsyield vara minst 5-5,5%. Detta lirar med fwd PE på 18-20. Givet min förväntan om 180usd EPS för SPX, så landar fair target på 3,240-3,600. Dvs under där vi är idag. Sen ska man ha klart för sig att marknaden HATAR att ligga på fair value. Det är inget riktmärke. Marknaden ÄLSKAR att pendla mellan Undervärderad och ÖVERvärderad. Fair Value är bara ett område den temporärt brukar besöka. Men för att veta vad som är Under eller Över så måste man ha en uppfattning över vad som är FAIR. (En parentes är såklart att 180usd är en prognos som kan vara fel). Givet min förväntansbild om högre räntor under året, så justerar jag alltså ner target.

Vad innebär detta, jo om marknaden hamnar i en risk off miljö där SPX faller med 10% och 10-åringen trycks ner, så är detta ett utmärkt köpläge. Men just NU, är det inte det. Även om dyrt kan bli dyrare….. som vanligt går inte börsen ner på dyrhet. Snarare tvärtom. Det behövs en trigger…… men den brukar komma! Svårt att se den bara!

Svensk inflation kom precis in på 1,2% YoY mot väntat 1,1 och fg 1,1. Lirar med löner kring 2%. Gäsp!!!!

Senare idag har vi Empire, Michigan och Retail sales.

Retail sales kom precis in på 2,9% YoY mot fg 3,7. Den var klart sämre än väntat. Man måste ställa sig frågan så här: Är det rimligt att decembers julförsäljning under ett Pandemi år som förra året ska vara bättre eller sämre jämfört med fjolåret. JA, om man ser till köpkraften ute hos konsumenterna, dvs de samlade lönerna, de minskade räntekostnaderna, och de gynnsamma bidragen (stöd program). Lägger man ihop det där så kunde alltså de amerikanska hushållen konsumerat för bra mycket mer förra året än året innan. Men nu kom den inte hyfsat flat. Dvs sparkvoten är högre förra året än året innan. Den är högre för att man ändå häll lite hårdare i pengarna, och således hamnade konsumtionen på samma nivå som året innan. Jag tycker det är fullt förståligt med tanke på hur stökigt det är med C19 och politiskt där borta. Jag hade nog inte heller köpt fler julklappar än året innan. Så jag tycker siffran är fullt realistisk. Den är sämre än väntat, men marknaden borde ta den med ro.

Empire FED kom in på 3,5 mot väntat 6 och fg 4,9. Lirar med ISM strax under 55. Viss diskrepens mot verkliga ISM alltså, och givet min syn på Q1, dvs där förväntningarna kanske är lite högt ställda mot vad C19 ändå ställer till med, så är det inte frågan om ISM, som senast var megabra, ska konvergera ner lite mot ex Empire? Inte omöjligt… i nästa vecka har vi Philly och då fortsätter vi lägga pussel….

Fredagen avslutades med prel Michigan som kom in 79,2  mot väntat 80,0 och fg 80,7. Man kan krasst konstatera att restriktionerna och smittspridning gör konsumenterna försiktiga, vilket lär hålla uppe sparkvoten. Köpkraften når alltså inte ut i ekonomin. Vaccin kommer göra att vi tids nog kan göra det. Men vi är inte där. Vi får se om q4 orna och senare q1 orna avspeglar detta med hänsyn till förväntningarna.

2020 är lagt till handlingarna.

Världsindex, MSCI World Net Total Return, var upp 2% i SEK. Stockholmsbörsen, OMXSPI, var upp 13%. Nasdaq var upp 29% i SEK. Man kan dra lite olika lärdomar av detta. Låg man i en generell global fond så var man flat. Låg man i Svenska aktier så var man något bättre, och låg man i Tillväxt gick det bäst. Det handlar i grunden om faktor allokering där de grundläggande faktorerna är Growth och Value, samt Cycklisk och Defensivt. Där man i sin tur kan kombinera de här Defensive Growth, Cyclical growth, Defensive Value samt Cyclical Value. Har man under 2020 legat rätt i valet av de här så har man alltså kunnat göra stor skillnad i avkastningen. Tillväxt har som sagt varit en vinnare.

En stor vattendelare är också hur man satt exponerad under februari/mars sättningen. Satt man utanför och sen köpte in sig gjorde det stor skillnad. Stod man utanför och sen INTE köpte in sig så gjorde inte det så stor skillnad jämfört med någon som varit fullinvesterad hela tiden då marknaden tog tillbaka hela Corona sättningen.

Privatinvesterare är kroniskt dåliga på att kritiskt utvärdera sig själva. I grunden handlar det om en överlevnadsinstinkt. Vi vill inte veta hur dåliga vi varit. Då är det jobbigt att fortsätta. Detta är egentligen irrationellt men det erkänner vi inte för oss själva.

Men om man ska vara krass: Om du vill tillhöra toppskiktet så borde du ha:

1, legat med hög likviditet in i kraschen, för att sen köpt på dig i mars och april

2, du borde legat i Growth faktor relaterade investeringar hela året

3, om du är growth investerare bör din portfölj justerat för allokering gått bättre än Nasdaqs 30% med minst 10%. Annars är din stock picking waste of time då du istället kunde köpt en Nasdaq ETF.

De som gjort detta har haft alla rätt och avkastning upp mot 60-70% eller högre. Är du där tillhör du toppskiktet i investerar kollektivet, annars inte. Punkt!

Sen riskjusterat blir en annan diskussion. Dvs någon som av risk skäl inte kan eller vill ligga högre än ex 50% i aktier, borde därför genererat 30-35% (hälften av 60-70%) avkastning enligt samma tänk. Dvs om du har haft 10% avkastning med 50% aktier så är du en dog. Göm dig inte bakom riskargumentet. Det går också att räkna på objektivt. Anlitar du en rådgivare så borde du kunna kräva en fullvärdig objektiv utvärdering. Om inte, då har du fel rådgivare.

Jag är rädd att många rådgivare kommer att säga att det gått bra då man slagit världsindex, men många gånger handlar det om att man har ett tungt Sverige bias i portföljen. Det räcker inte om du frågar mig.

Sen handlar det om mandat. En Sverige fond får bara investera i Svenska aktier så har de väsentligt över 12% så har de gjort ett bra jobb. Det är du som har tagit fel beslut att bara ligger i Svenska aktier, när det visat sig att Amerikanska teknik bolag hade varit smartare. Samtidigt har en amerikanska teknikfond som gått 30% gjort ett dåligt jobb, då underliggande marknad ligger precis där. En duktig förvaltare borde gjort bättre.

Så det gäller att hålla tungan rätt i mun, och jämföra äpplen och äpplen.

—————–

Kina Caixin Mfg PMI kom in på 53,0 mot väntat 54,8 och fg 54,9. Sämre än väntat, men jag ser det snarare som en stabilisering på hög nivå. Jag är inte orolig för Kina.

Europa Mfg PMI kom in 55,2 mot flash 55,5 och fg 53,8. Tyska motsvarigheten kom in på 58,3 mot flash 58,6 och fg 57,8. Helt okej.

US PMI kom in på 57,1 mot Flash 56,5 och fg 56,7….. väldigt starkt. Pekar mot en stark ISM imorgon!

Imorgon kommer US ISM. Senare i veckan har vi Service PMIs och på fredag jobbdata.

Första veckan på året brukar vara stark, men det är inte helt ovanligt med topp heller. Jag navigerar efter urtoppning och korrektion senare i Q1. Priset på Risk börjar bli högt nu. Ett annat sätt att säga det på är att Risk/reward är svag. Å andra sidan sidan tror jag på nya toppar i April/Maj så det gäller att vara med i svängningarna… och som vanligt gäller den gamla sanningen att de bästa sälj och köplägena känns aldrig bra!

Gott nytt år, NU KÖR VI!

—————–

Tisdag

USA öppnade starkt men vände ner. Jag hade kunnat ropa efter vargen men gör det inte. Det är tillräckligt många som gjort det i december, november, oktober osv… helt felaktigt.

Rent tekniskt borde NDX testa 12,800 idag. Bryter vi upp över den så är det nya toppar som gäller. Stängning under 12,650 är negativt. Motsvarande för SPX är test av 3,720/30. Stop 3,650. Jag navigerar fortfarande efter en topp uppbackad av VIX under 20, Dollarn mot 1,25 och klassisk överköpthet i RSI för de stora indexen. SPX handlas till PE 20,5 om man som jag tror på 180usd i vinst per indexenhet under 2021. Den multiplen har historiskt orkat högre vid toppar. Aktieriskpremien, dvs Earningsyield minus långräntan, ligger på drygt 4%. (1/20,5 – 0,95%). Det är attraktivt. Så länge som ”2021” narrativet lever så borde vi därför kunna nå högre. Börsen stiger aldrig för att den är billig, den stiger för att den är billig och för att det finns nåt som marknaden gillar. Börsen faller aldrig för att den är dyr. Den faller om den är dyr och det kommer något som stör den bilden. Ska läggas till att 180usd är klart över konsensus i marknaden. Tror man av nån anledning på 160usd så framstår marknaden som väldigt mycket mer fair value. Min poäng är att så länge som narrativet inte störs kan vi nå högre nivåer, men om det störs, så vänder hela trejden då det på en sekund blir helt irrationellt att köpa, och helt rationellt att sälja. Tvärtom mot idag.

Vi har även senatsval i Georgia…. det verkar vara jämnt mellan Dem och Rep. Antar att här finns krut att både fälla och hissa marknaden. Många är rädda för att Biden får genom skattehöjningar om Demokraterna vinner. Egentligen kan jag tycka att det hade varit bra med lite högre bolagsskatter och bättre skola och sjukvård till de sämst ställda. Men jag är ju svensk. Ur ett börsperspektiv är det annorlunda. Aktiepriset reflekterar framtida vinster, och om de blir lägre till följd av högre skatter, så är det negativt för börserna. Å andra sidan tänker ju inte Biden spara i ladorna. Demokraterna vill ju köra ännu större underskott än Republikanerna, så egentligen är det mer positivt för tillväxten. Högre tillväxt innebär högre försäljning för företagen (vilket brukar leda till högre vinst). Så det är gungor och karuseller. Hursomhelst, jag ser det som positivt att bara osäkerhetsfaktorn försvinner. Detsamma kan sägas med Trump. Marknaden vill nu ha en installerad President.

ISM Mfg kom precis in på 60,7 mot väntat 56,6 och fg 57,5.New order 67,9 mot fg 65,1. Hallelujah så starkt. Rådande restriktioner verkar ha haft noll negativ inverkan på den amerikanska tillverkningssektorn. Däremot verkar pent up demand från i våras, samt lageruppbyggnad skapat en otrolig optimism. Nu är detta ju inte helt nytt materia. Vi har dragit den här slutsatsen sedan länge. Ur ett C19 perspektiv är det därför viktigare med PMI över tjänstesektorn som kommer senare i veckan. Men rent generellt är jag inte särskilt orolig. De som är oroliga över vinsterna i Q4 och Q1 får inte vatten på sin kvarn genom detta. På det sättet är det börspositivt.

Nu riktas allt fokus på senator valet i Georgia. Tbc…

————-

onsdag

Kina Caixin Service PMI kom in på 56,3 mot fg 57,8… fortsatt starkt! Ingen fara på taket!

I Eftermiddag har vi US Service PMI.. tbc

Ser ut som om demokraterna kan ta hem senatsvalet i Georgia. Nasdaq är ner, pga uppstyckningsrisk bland de stora Tech bolagen. Tveksamt om effekten är uthållig. Historien visar att uppstyckning snarare kan vara värdehöjande. Å andra sidan är jag tveksam hur bra guide historien är då det skiljer sig på rätt många punkter.

SPX är också ner men mindre. Tidigare var den upp. Det är inte uthålligt att SPX och NDX går åt olika håll. Däremot kan de sjunka/stiga olika mycket såklart.

Att Biden får full kontroll skulle innebära två saker. Dels att han ex kan höja bolagsskatter enklare, vilket börsen inte skulle gillar då det innebär mindre vinst. Men givet reaktionen idag är det inte vad man verkar vara så orolig för. Den andra effekten är att Biden vill köra mer stimulus än Republikanerna, större budgetunderskott, vilket innebär högre tillväxt, högre försäljning för företagen och högre vinster. Dvs Börspositivt. Med Demokraterna på plats i senaten så blir det alltså lättare för Biden att höja skatter, men samtidigt öka utgifterna ännu mer. Svårt att säga exakt vad Netto effekten blir.

10-åringen drar till 1,02%. Att den skulle fortsätta att stiga och etablera sig över 1% är osannolikt så länge som FED inte ändrar på sin politik. Att räntan drar gynnar value över growth. dvs den rörelse vi redan ser i marknaden. Eftersom Europa och Stockholm består till stor del av ”anti-growth” så är det inte osannolikt att Stockholm får sig en knuff på kort sikt.

Förnybar energy och energi teknik gynnas naturligtvis av att Biden får full kontroll.

Men sista ordet i valet är inte sagt…. utan detta är vad marknaden prisar just nu som mest sannolikt.

Hursomhelst borde det bli viss relief över att valet är över. Osäkerheten försvinner. Det är börspositivt. För att tro på detta bör VIX hålla sig på mattan, helst sjunka, och dollarn försvagas. Det är klassiska Risk on parametrar som måste finnas med om vi ska nå högre höjder.

Fiskar fortfarande efter topp. Håller ögonen på SPX.

US Service PMI kom in på 54,8 mot flash 55,3 och fg 58,4. Svagare, till skillnad från Mfg som var stark. Det handlar förstås om restriktioner. Men som jag sagt tidigare, nivån är bra för att vara våg2 relaterade restriktioner.

Imorgon kommer ISM non-Mfg

Som ni vet fiskar jag efter urtoppning, och sen korrektion i storleksordningen 10%ish. Men i grunden är jag positiv. Lite repetition, men detta baseras på:

1, Sparkvoten i USA räknar med att den normaliseras från c14% till 7%, samtidigt som Consumer confidence repar sig mot pre Covid nivåer.

2, Hushåll och företags räntekostnader är mer än 30% lägre än pre corona i USA

3, I år har vi budgetunderskott med minst 4%, troligtvis mer. Expansiv finanspolitik

4, Unlimited QE, inga räntehöjningar, ger TINA on steroider

5, Räknar med att det kommer att skapas minst 5-6 miljoner jobb i USA i år. Minst!

Detta är några av de viktigaste punkterna för köpkraft och konsumtion, som leder till tillväxt, vinster och asset inflation. Självklart måste restriktionerna tyna bort…. det är ett pre condition som jag utgått från. Gör den inte det faller många av punkterna.

——-

Torsdag

ISM non-mfg kom in på 57,2 mot väntat 54,6 och fg 55,9. Alltså, im speachless. Allt stök kring C19 och det politiska, och vi får sådana här supersiffror. Hur bra kan det inte bli när orosbilden släpper. Alltså 2021 kommer bli ett glimmrande år. Börsmässigt är en annan sak. Jag säger inte att det kommer bli dåligt. Men stökigt helt klart. Vilket även 2020 var…. så det är bara att vänja sig.

Jobbdata inorrn!

Rent tekniskt gnetar vi oss vidare mot 3,900 +\- 50 målet. Tror vi måste ner och stämma av 3780 innan vi drar vidare. Stopp stängning 3,700.

—————–

Fredag

Jobbdatan från Usa kom precis in på -140k mot väntat 71k och fg +336 (reviderat från fg 245k). 210 tusen jobb sämre än väntat, fast där upprevideringssiffran var drygt 100k jobb bättre. Så netto 100k sämre. Rent strikt var detta en pissig siffra. Men givet restriktioner så är det kanske inte så konstigt. Om man jämför med i våras så är det peanuts. Jag tror att så länge som optimismen (sentimentet) håller i sig i marknaden så tror jag att man tar den här siffran med en axelryckning. Den säger inget om framtiden. Den säger bara att tack vare restriktionerna så skapades inga jobb i december. Det viktiga är att jobbskapartakten hoppar upp mot 500,000+ jobb i månaden under våren när restriktionerna väl börjar släppa.

Siffran skulle också kunna ge SPX anledning att gå ner mot 3,780 att samla kraft, för att sen attackera 3,900 +-50 området.

Trevlig helg!

Nu är det inte många dagar kvar på 2020. Ett år som lär gå till historien på många sätt.

Tänk vad marknaden har handlat fram och tillbaks under hela hösten på det där förbannade paketet. Så äntligen skrev Trump under det paket man förhandlat fram i kongressen, vilket gör att man slipper stänga ner den offentliga sektorn. 900mdr eller c4% av BNP kommer att spenderas med nytryckta dollarsedlar. Upplånade genom att US Treasury säljer statsobligationer. Statsobligationer FED indirekt köper genom sitt QE program. Det räcker gott och väl för att göra marknaden nöjd ett tag.

Conference Board konsumentförtroende kom in på 88,6 mot väntat 97,0 och fg 92,9 (nedreviderat fr 96,1). Svagt. Michigan kom in på 80,7 mot prel 81,4 och fg 76,9. De är minst sagt dassiga vilket går att förklara med C19 våg 2. De borde repa sig i takt med att vaccinet får fäste. Men risken är att det tar tid, och att de inte repar sig tillräckligt snabbt för att marknaden inte ska börja tveka kring Q1 resultaten. Vi får se!

Core PCE, FEDs inflationsmått nr1, kom in på 1,4% YoY mot väntat 1,5 och fg 1,4…. inte så mycket att skriva hem om. Det kommer dröja till 2022 innan vi har potential att nå 2,5% vilket är det som krävs för att FED ska få upp sin medelinflation kring 2%. Dessförinnan måste lönerna dra, och dessförinnan måste arbetsmarknaden bli tajt, och dessförinnan måste vi ha stark tillväxt och jobbskapande.

På den här sidan årsskiftet har vi Chicago, Kina PMI och Case Shiller… inget banbrytande.

Sentimentet känns positivt och jag hoppas att SPX kan nå mitt target 3,900 +/-50. Om inte i veckan, kanske i början av januari. Som sagt många gånger tidigare, jag vill gärna se en topp i marknaden samtidigt som vi får en signifikant pivot i VIX, dollarn… och gärna RSI värden i Ndx/Spx på röda nivåer. Så länge som NDX 12,650 håller för stängning och SPX 3,650 så tror jag fortsatt på topp.

Detta tror jag blir en topp inför en rekyl i Q1, väl värd att dra ner risken på i portföljen.  Vi har helt enkelt bockat av alla positiva saker, och det finns liksom inte mer att handla på. Allt är diskat, sell the facts, den upplevda risken och allt det där…

Det kommer finnas lägen i Q1 att köpa in sig i….

I nästa vecka är det senatsval i Georgia…. det kan bli stökigt!

God Fortsättning!

/Jonas

—————

Case Shiller, som visar bostadspriserna i USA, kom in på 7,9% YoY mot väntat 6,9 och fg 6,6. I absoluta termer är priserna på ATH. Ungefär som börsen och obligationspriserna. Hushållens balansräkning ser fin ut i USA. Sen är den inte riktigt ”rättvist” fördelad. Men detta är old news. Sedan år 2000 är priserna upp med 136%. Det är 4,4% om året. Givet att lönerna stigit med ca 2,5% om året så måste alltså den aggregerade skuldkvoten ökat även i USA. Men det är inte så farligt trots allt. Den stora förklaringen till detta är såklart kraschen av priserna mellan toppen 2006 och botten 2009 där priserna föll med 35%. Det gjorde såklart att många dåliga lån (läs dåliga låntagare med för hög skuldsättning) städades ut. Så om jag får killgissa så tror jag de amerikanska hushållen i aggregerad form är ganska vettigt skuldsatta. Vad innebär detta? Jo vettigt skuldsatta hushåll (inte bara snittet på totalen utan även på enskild nivå) klarar en ränteuppgång utan att bli forcerade säljare. Det är ju bra, MEN MAN SKA ALLTID KOMMA IHÅG, att även om hushållen är vettigt skuldsatta, återigen på aggregerad och individ nivå, så kommer ändå en ränteuppgång allt annat lika squezza ut köpkraft vilket slår negativt mot tillväxt. Sen kommer ofta en ränteuppgång som ett resultat av stigande priser (inflation) som i sin tur är kopplad till stigande löner, men eftersom skulderna är större än inkomsterna, så ökar räntekostnaderna snabbare än lönerna, vilket är negativt för tillväxt. Även om löneuppgången i procent i regel är större än uppgången i räntan.

Sen har vi statens skulder, som förvisso är en annan helt annat puck, då stigande räntekostnader alltid kan finansieras genom ökad statsskuld, och där FED agerar med QE. Å andra sidan finns det även där en smärtgräns, där ventilen istället handlar om inflation och valuta….. medan det för hushåll stavas insolvens och betalningsförmåga. Så det är lite äpplen och päron.

Största hotet mot Amerikanska ekonomin är alltså en kraftig ränteuppgång… dock känns den långt borta just nu då vi saknar prisinflation. Stigande prisinflation leder också till fallande asset inflation… dvs fallande värden på fastigheter, obligationer och börs. Precis som att fallande prisinflation senaste åren bidragit till positiv asset inflation. Kraftigt fallande asset prices, i kombination med stigande räntekostnader, skulle alltså knäcka amerikanska ekonomin. Men vi är inte där på ett bra tag. Tvärtom ser det väldigt bra ut!!!

———-

Chicago PMI, historiskt en bra proxy för ISM Mfg, kom i eftermiddags in på 59,5 mot väntat 56,9 och fg 58,2. Det är lovande och pekar på att Ism mfg kommer in okej i nästa vecka. Jag har sedan en tid blivit allt räddare för att vaccin narrativet kan få sig en törn om PMI datan börjar vika ner sig pga restriktioner. Dvs att kursuppgång och värdering gör att marknaden inte orkar att fokusera på den ljusnande framtiden om nuläget försämras alltför mycket. Den här siffran pekar INTE i den riktningen. Doch har vi Service PMI och jobbdata i nästa vecka som är känsligare för restriktioner… så det gäller att vara på tå!

Next up… PMI fr Kina. De borde bli okej!!

Gott nytt år Kära följare, och tack för att ni läser. jag hoppas att ni har legat hyfsat rätt i gungorna i år och lyckats skapa okej avkastning. Nästa år kommer bli muntrare. Dock inte lättare att tjäna pengar, det är nämligen aldrig lätt. Att förlora dem är lättare!

———

Kom Kina Pmi på nyårsafton. Mfg kom in på 51,9 mot väntat 52,0 och fg 52,1. Non-Mfg kom in på 55,7 mot fg 56,4. Ett snäpp sämre men ingen fara på taket. Kina känns steady!!!

Allt handlar om marknadens syn på vinsterna under  2021 och i första hand första kvartalet. Det i sin tur handlar synen på restriktioner, vilket alltså är en funktion av vaccin och c19 våg2 utveckling. Eller snarare förväntningarna på de båda och dess inverkan på restriktioner och ekonomisk aktivitet!