SPX fortsätter att visa otrolig styrka, och tog ut 7400 i fredags. Det är tech som leder racet, uppbackat av positiva vinst revideringar. Rekyl hade inte varit oväntat, men det behövs en anledning annars fortsätter det upp. Marknaden bryr sig inte om vare sig pris eller leveranser av olja, utan rycker på axlarna och säger att det löser sig tids nog. Stora delar av världen har råd att betala 100 dollar för ett fat olja, och dom som inte har det får väl avstå att köpa. Dom länderna har ändå ingen större påverkan på världskonjunktur och börsvinster. För det är vinsterna som bestämmer börsen. Inte priset på olja. Och vinsterna stiger, mest pga tech, men även pga av att andra oljebolag än dom i Gulfen tjänar mer pengar än innan. Så paradoxalt nog stiger börserna pga ett högt oljepris. Det här med att ett högt oljepris innebär att konsumenter i väst skickar sina pengar till Gulfen stämmer inte den här gången. Sen kan man ju fundera på hur dyr maten kommer att bli, förpackningar och transporter etc. Men sånt tar tid, och dom flesta rycker på axlarna, då vi hade oljepriser på den här nivån under 2011-2014 utan större huvudvärk.
Veckans viktigaste är inflationsdata från USA imorgon. Men vi har även inflation från Svrige, US PPI, retails sales samt Empire FED. Ganska lugnt med andra ord. För många blir det en kort vecka!
Buy on rumours Sell on facts…. lite den känslan råder nu. Dvs börsen handlas upp, och VIX ner, och när Iran ”löst sig” och FED börjat sänka igen, så ser allt bra ut, men då tar vi också samtidigt ut toppen. Som vanligt kan man då konstatera att man ska köpa när allt ser som värst ut!
-tisdag
US Core CPI kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,2… snäppet hgre än väntat, men det är egentligen inget som oroar, då det var väntat att olja (genom högre flygbiljetter) skulle slå genom samt engångseffekter/revideringar av hyror/boendekostnader. På årsbasis kom den in på 2,8% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,6.
Alltså USA är självförsörjande på olja och gas. I teorin betyder det att man INTE kommer få brist på något, och sett till landet i stort så är den ekonomiska nettoeffekten noll. Sen i praktiken är det annorlunda, då USA nu TOK-EXPORTERAT olja dyrt till framförallt Europa, och tjänat pengar på kriget. Eller tjäna pengar, dom som äger amerikanska oljebolag tjänar pengar. Hushållen och konsumenten piskas. Jag bara säger att från ett high level macro perspektiv, är det inte så.
Första reaktion i marknaden verkar vara ganska okej tycker jag. Hade inte varit så konstigt om SPX kom ner mot SPX 7300 och samlade lite kraft.
Jag tycker INTE dagens CPI siffra står i vägen för FED att börja sänka om dom VERKLIGEN VILL DETTA. Oljans genomslag är ganska måttligt, arbetsmarknaden är stabil men svag, delar av ekonomin blomstrar till följd av en Capex boom men konsumenten lider. (förutom i dom översta inkomstlager) och med löner runt 3,6% och CPI på 2,8% så finns det utrymme att börja sänka. Jag säger så här, USA hade befunit sig i recession om det inte vore för 1, budgetunderskott (skattelättnader) och 2, AI Capex boom. Jag anser att man behöver göra mer, och tids nog kommer lönerna ner mot 3% och då kommer vi även hamnar på 2% inflationstakt. Man måste inte ligga på 3,5% styrränta, man kommer uppnå det här målet även med 2% ränta.
-onsdag
Svensk BNP är 6,600 miljarder kronor. Staten tar in totalt sett 2,900 miljarder i skatt. Sen sätter man sprätt på allt och lite till.
Skatt på arbete, inkomstskatter och sociala avgifter, är ca 1,600 miljarder. På 5,25miljoner knegare är det 300,000 per person.
A-kassan, kostar oss ungefär 25 miljarder om året. Socialbidrag, dvs när A-kassan är slut ligger på ca 10 miljarder. Så 35 miljarder totalt. Man säger att ungefär 300,000 personer fick A-kassa nån gång under året, och ungefär 150,000 Soc bidrag. Det handlar om människor som är kapaabla att jobba, men inte gör det. Tar man 35 miljarder sett till 450,000 personer, är det 80,000 om året, eller 7,000kr i mån. Så lågt är det inte, men det handlar om många som tagit A-kassa el Soc bidrag, bara gjort det under kortare tid. En person som går hela tiden på A-kassa + Soc bidrag kostar sannolikt mycket mer. Säg 200,000 om året.
Men samhället idag hålls uppe av att 5,2 miljoner jobbar, och dom ger 300,000 in i statskassan om året, dvs 1,600 miljarder, varav dom som inte jobbar kostar 35 miljarder. Dvs kostnaden i relation till intäkterna är drygt 2%. Robust system.
Men tänk AI-agenter om 5 år. Vissa som blir av med sitt jobb kommer hitta ett nytt. Vissa nya typer av jobb kommer skapas som inte finns idag. Men det är netto siffran som är intressant och den känner vi inte till.
Men lek med tanken att Netto så blir 1 av 5 av med sina jobb. 1 miljon människor. Arbetslösheten ökar med 20%.
Då går varje person från att generera 300,000 i intäkt till 200,000 i kostnad. Statens underskott ökar med 300+200=500,000kr. På en miljon människor är det 500 miljarder. Eller 7,5% av BNP. Säg att det stannar där och ligger kvar i 10 år. Det är 75% av BNP.
VI har idag c35% av BNP statsskuld (om man räknar in alla skulder, ink kommunerna).
I ett sånt läge går statsskulden frän 35 till 100% av BNP. Nytt läge kan man säga.
Detta är om var femte blir av med jobbet (netto), och det sen stannar där i 10 år. Det här är inga antaganden jag tror på. Men vi måste ta ett exempel för att kunna översätta det i vad som händer med våra statsfinanser.
Poängen med exemplet är att illustrera hur stor inverkan AI skulle kunna få på vårt lands ekonomi.
Sen hoppas jag såklart, att folk hittar en massa andra jobb som inte AI tar, och att det föds nya jobb som inte finns idag, som det brukar vid tech skiften. Bara att gör det inte det…… så vill jag att ni alla ska veta vilka ekonomiska implikationer det får för ekonomi. För att inte tala om ekonomiska och psykologiska effekter på alla dom 1 miljon som inte jobbar på 10 år.
Men vi går mot val, och ingen diskuterar detta. Jag vet varför. Det finns två skäl. 1, vi människor i reaktiva, vi pratar om faktiska problem, inte potentiellt framtida, det är därför man pratar försvarsfrågor och gängkriminalitet nu. och 2, det är en svår debatt att föra när det inte finns något facit hur det kommer att bli. Fair enough. Och just därför är AI frågan kanske inte en valfråga förrän valet 2030????
Men tänk om jag hade sagt i valörelsen 2022 eller 2018 eller 2014, att Sverige om några år kommer ha STORA problem med gängvåld på våra gator, och Ryssland kommer vara en högst påtaglig fiende i öst som vi behöver kunna försvara oss mot. Hade det inte varit superbra om man kunde börja diskutera åtgärder och lösningar mot det redan då?
2014 tog Ryssland Krim. 2022 anföll man Ukraina. En stor anledning till att Ryssland inte tog Ukraina på en månad 2022, var att Ukraina med stöd av USA och till viss del av Europa, började bygga upp försvarsförmågan redan under 2015. 7 år senare stod man pall, till Putins stora förvåning. Det var jävligt smart gjort. Sverige, i mitt förenklade AI exempel ovan, är som att Ukraina börjar rusta 2022…. det hade inte funkat. Men Ukraina hade ju kunnat säga 2014, ”varför diskutera ett fullskaligt invasion i framtiden som vi inte ens vet om det blir av?” ”Och om vi ska diskutera det, så blir det ännu mer hypotetiskt då vi inte vet HUR man kommer att anfalla” Hade det varit bättre att vänta till 2022? Nej precis…. man började 2015 utan att veta HUR eller NÄR, mer än att i efterhand konstatera att det var jävligt smart!
Kanske har vi hög arbetslöshet till följd av AI år 2030. Kanske inte! Men om vi har det….. vad kan vi göra kommande 4 år för att klara det bättre om det skulle bli verklighet? Det är det enda jag frågar om? Och jag begär inga svar, inga sanningar. Bara en debatt. Eller skiter vi i det och tar bajsmackan när det kommer…. men då lär det bli som Ukraina om de inte investerat i försvarsförmågan tid.
Jag är rädd att vi om 5 år kan få stora kostnader för långtidsarbetslöshet, både för samhället och individen, och jag tycker vi ska börja prata om det redan nu!
Svensk inflation, KPIF ex energi, kom in på 0,0% YoY, i linje med snabb estimatet för nån vecka sen. Svensk inflation är död! Grattis. Lönerna ökar med strax över 3% så återigen blir vi realt rikare. Det behövs, med tanke på att real lönetappet vi gjorde under inflations åren. I teorin driver Riksbanken en väldigt åtstramande politik med 1,75% ränta när inflationen är noll. Men det är bara en månadssiffra. Men löner runt 3% så borde inflationen rent strukturellt landa på cirka 2%, så jag skulle säga att deras politik är balanserad. Men jag hoppas att USA börjar sänka under andra halåvret, för då vet jag att ECB kommer att haka på, och då vet jag att Riksbanken hakar på ECB. Inflation och svag arbetsmarknad borgar för detta! MEN, idag står kronan i 11 euro. Om vi börjar sänka och ingen annan gör det så står den 12 eur. Det är det många som inte vill. Bättre att sänka när dom andra gör det. Då står den kvar på 11 euro. Vill vi ha den i 10 euro, så borde vi låta bli att sänka. Men det tror jag inte exportföretagen vill, och inte vi andra heller. Även om allt blir 10% billigare att importera. Så är det bättre att Sveriges ekonomi går okej. Alltså jag har hellre en stark ekonomi som ger pengar så vi har råd att köpa lite dyra varor utomlands. Än att svensk ekonomi går dåligt och att vi inte har råd att köpa varor från utlandet, även om dom skulle vara lite billigare. ingen nytta med REA om du har tomt i plånboken. Bättre med välfylld plånka och ordinarie priser.
-torsdag
US PPI, dvs inflationen i producentledet, ökade med 1,4% MoM i april. Sett som månadssiffra är det mycket högt. Helt i nivå med dom högsta siffrorna under 2021/22. I mars låg den på 0,7. Även det var högt. Det förklaras såklart av höga olje och gas priser, som alltså sprider sig i första hand in i bränslen och andra varor som direkt påverkas av råvaruförhöjningen, men även andra varor som INdirekt påverkas. Men precis som innan inflation bör man titta på kärn PPI, dvs ex food/energy, och då kom den in på 5,2% YoY mot fg 4,0% YoY. Även detta är högt.
För att ge lite perspektiv. Under låginflationsåren 2010-2020 låg kärn PPI på mellan 0 till 3,0% YoY enskilda månader, och där rullande 6 resp 12m samt medel och median låg på 1,5%. Det var också därför vi hade i princip NOLL % Goods inflation inom CPI. PPI berör nämligen mest den tillverkande indsutrin och inte så mycket Service industrin där löner är det stora prisbäraren. Efter inflations åren 2021/22 så lugnade det ner sig, och man kan säga att 2023 fram till idag så har den pendlat mellan 2,0 och 4,0 YoY med ett rullande medel runt 3,0%. Så om man jämför dåtidens 1,5% med 3,0% senaste åren, så har det varit ett förhöjd tryck i varusektorn, vilket också inneburit att goods inflation varit med och lyft konsument inflationen, TILLSAMMANS med lönerna, som legat på 3,5-4% mot normalt 2,5%. Dvs även där en förhöjning med 1-1,5%. Och det är därför mina vänner som inflationen, beorende på vilket mått man tittar på, planade ur högre än målet, vilket i sin tur gjorde att FED kunde sänka från 5,25 ner till 3,5%…. men INTE har kunnat fortsätta ner mot 2%.
Framåt då? Ja den här månadssiffran är hög. Är den bestående? Well, oljan kommer även om kriget avslutas och Hormuz transporterna upptas inte gå till 50-60 inom kort. Därför kan man tänka sig en förhöjd nivå ett tag till. MEN, det är inte detta som är det intressanta som många tycks tro. Utan det handlar om överförings kapaciteten på konsumenterna. Och här tror jag många missar analysen. Drivmedel har blivit dyrare, Mat har blivit dyrare, förpackningar och transporter kommer bli dyrare. Men det skapas inga jobb och lönerna rör sig med myrsteg söderut. Det gör att hushållen inte har mer pengar på fickan. Det är därför som Michigan index visar all time low. Hushållen är super förbannade. Detta trots skattelättnader. Det gör att när man tankat bilen, köpt maten, osv… så är pengarna slut. Om Byggvaruhuset höjer priserna, vilket dom borde vilja göra nu, så finns det inga pengar kvar att köpa byggvaror för. Dom står kvar med varorna. Om dom vill sälja nåt alls, så måste dom sänka priserna för att ta försäljning av Sportaffären på andra sidan gatan. Han kommer också sänka priserna om han vil få nåt sålt. Jag tror USA är i en värld där det är bättre att sälja en vara med lite bruttovinst, än att inte sälja någon vara alls. Men jag kan ha fel. Bruttovinsten behövs för att betala lön, hyra och andra kostnader. Det räcker inte , så därför behöver man säkert göra sig av med någon anställd också. Att FED enögt ska titta på teknisk inflation här tror jag är ett jätte misstag, och det vet den nye FED ordförande om. Men räntorna då, 10årongen tar ut 4,50 igen!!!! Well, om jag satt på en obligation som gav 4% om året, så känns det kanon om inflationstrycket i ekonomin är lågt och/eller på väg ner. Men om det är tvärtom… ja då är 4% superdåligt, varpå jag säljer, och då sjunker priset på obligationen, vars ränta stiger. Det är inte jättekonstigt. Jag är övertygad om att räntorna är lägre mot slutet av året.
