Ny vecka nya tag

Omx hasade sig över 1,660. Väntat ja, men oväntat att det skedde utan rekyl. Rekylen lyser med sin frånvaro och marknaden har varit överköpt längre än vad jag först trodde. Nu utgör 1658/1660 stöd. Så länge som vi inte stänger under den kan vi nå 1680/1700 på resan mot ATH 1720. Ett test och brott av 1720 är fortsatt target.

Äntligen! I svenskan är två professorer ute och försvarar Ingves politik, och menar helt riktigt att baksidan av den expansiva politiken är politikernas ansvar. Tänk om allt hackande på Ingves istället kunde riktas mot de som verkligen har ansvaret, och de rätta verktygen istället. Våra politiker!

https://www.svd.se/ratt-av-riksbanken-att-bedriva-en-expansiv-politik

Apropå verktyg. Finansinspektionen försöker faktiskt göra nåt åt det. Men de har intresseorganisationer med en annan agenda mot sig. Thedeen svarar bra här!

https://www.dn.se/debatt/fortsatt-behov-av-skarpta-krav-pa-bolaneamortering/

Sen kan jag tycka att trots amorteringskravet fyller själva syftet, dvs att få hushållen att låna mindre. Så är det inte optimalt. Ett hushåll med 4mkr i skuld som belastas med fullt amorteringskrav på 3% måste amortera 10,000kr i månaden. Baksidan av det är att de har 10,000kr mindre att betala ränta för i händelse av en ränteuppgång. Det ökar alltså riskerna och motståndskraften i systemet. Ett skuldkvotstak hade uppnått samma sak, dvs tvingat dem att låna mindre. Utan att de blir 10,000kr fattigare varje månad (även om de by definition inte blir fattigare då de sparar)

Imorgon kommer prel PMIs. På onsdag kommer Ifo. På torsdag är det räntemöte för Riksbanken och ECB.

Jag hoppas och tror att Draghi flaggar för att dra ner QE från 60 till 40mdr i månaden from Jan18. Ingves borde flagga för att helt ta bort sina 15mdr SEK. Det senare är däremot mer osäkert!

2018 blir spännande. Det är första året där centralbankernas balansräkningar inte väntas växa ytterligare, utan vända ner. Min tes är fortsatt att det allt annat lika kommer trycka upp realräntorna något. Med betoning på något 🙂

 

Såg nedan chart som är rätt fascinerande. Titta på år 2000. Snacka om värderingsbubbla. Tänk vad många som trodde på framtiden och som i efterhand fick rätt, men förlorade allt. Jag är faktiskt rätt förvånad över den explosiva vinstutvecklingen! Visste att den var okej, men trodde priserna hade sprungit i förväg. Men icke! Så vi har knappast en värderingsbubbla inom tech… men kanske en vinstbubbla?

Som ni vet jagar jag ju 5e vågen i Omx. Den sista innan den stora korrektionen. Lite störigt att Globala aktier totalt sett nått så mycket högre i denna. (Även om det till stor del förklaras med valutaeffekten)

 

När vi ändå talar om den långa trenden kan det vara läge att säga nåt om värderingar. NEJ, jag tycker inte börsen är fundamentalt attraktiv. Det har jag inte tyckt sedan oktober 2016.

Men det kan ändå vara intressant att zooma ut. SPX toppade ur sommaren 2007. Dvs drygt 10 år sedan. Då handlades Spx till fwd PE på ca 16X. Det ger en earningsyield på 6,25%. Samtidigt låg den 10åriga statsobligationen på ca 5,25%. En förenklad aktieriskpremie (ERP) kan då sägas varit 6,25-5,25=1%. Aktier var dyra då!!!!

Idag ligger PE på 19,5X. 10-åringen ligger på 2,3%. Det ger en ERP på 2,8%. Tar vi fwd PE som ligger på ca 17,8 så ökar ERP till 3,3%. Inte så attraktivt, men inte klassisk övervärdering heller.

För att nå samma nivå som sommaren 2007 så måste vi trycka upp 10-åringen till 4,1-4,6%. Hur troligt är det? Jag tillhör ju dem som tror att Fed endast lär höja till typ 1,5% (dvs 2ggr till) givet att lönerna inte tar fart (dvs uthålligt etablerar sig över 3% i årstakt). 1,5% styrränta innebär implicit 3% för 10-åringen. Justera upp för QT så hamnar vi kanske på 3,5%.

Kontentan är att det finns en rätt hygglig uppsida på SPX om man använder senaste peaken 2007 som referenspunkt. Inte skäl att köpa om du frågar mig för vi talar ju fortfarande  av grader av övervärdering, men själva resonemanget är ändå intressant!

En annan intressant detalj är att SPX ex utdelningar handlas ca 65% högre idag än vid förra toppen. Men sett till fwd PE ligger den bara ca 15% högre. Multipelexpansionen har varit måttlig med andra ord. Det är vinsterna som är ca 50% högre. Är det mycket? Njae 4-5% vinsttillväxt rimmar rätt väl med den nominella bnp tillväxt på ca 3% sen dess.

Sen får vi för allt i världen inte glömma  att anledningen till att börsen toppade ur och sen kraschade INTE berodde på att värderingarna var för höga eller räntorna började stiga, UTAN att världen 1,5 år senare skulle befinna sig i recession och finanskris med kraftigt fallande vinster som följd. Något få talade om sommaren 2007. Jag var med då. Då talade man om ”supercykel”. Det kan man ju le åt i efterhand.

Ha en fin vecka!!!

 

Annonser
Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Tänk om Philips inte funkar, alls?

Eller åtminstone inte utan en andra variabel. Nämligen Hög tillväxt. Dvs att det inte räcker med Full Sysselsättning för att skapa inflation.

Debatten kring Philips sambandet (dvs att en tajt arbetsmarknad, dvs låg arbetslöshet, leder till högre löner som leder till stigande inflation) har gått från att man tidigare trodde på sambandet till att det idag ifrågasätts.

Tidigare handlade diskussionen mer om ”var ligger Full Employment eller den naturliga arbetslösheten”. Man upplevde att den var svår att fastställa. Däremot var man rätt säker på att när den väl uppnås, då kommer löneinflationen som ett brev på posten. Lönerna kokar sedan ner till strukturellt högre inflation. Således funkar sambandet inflation och arbetslöshet. Frågetecknet var Full Employment. Inte själva sambandet.

Nu för tiden är diskussionen en annan. Länder som Sverige, Irland, Tyskland, Japan och till stor del Storbritannien och USA anses ligga nära, på eller över Full Employment. Men löneinflationen lyser med sin frånvaro. Min bedömning är inte att man förkastat Philips. Snarare har debatten landat i:

1, Philips funkar fortfarande, men sambandet är svagare än tidigare

2, Vi kanske inte räknar fram Full Employment rätt ändå. Dvs historiskt har man tittat på en kombination av:

a, Arbetslöshet minus grupper med matchningsproblem

b, andel som arbetar av den vuxna arbetsföra befolkningen

c, företagsbarometerar där man frågar företag om de vill anställa, om de tycker det är svårt att hitta folk.

Det kanske inte räcker. Kanske finns det andra faktorer som spökar som gör att vi räknar fel. Kanske ligger Full Employment mycket lägre ner?

3, Philips funkar visst, men vi är för ivriga och missar att den kommer med en fördröjning. Först måste ekonomin växa och skapa jobb, sen uppnår man full sysselsättning, sen måste den få arbetsgivarna att inse att de inte får tag i personal på gatan längre utan ska man rekrytera så får man börja betala. Sen ska nyanställdas högre löner börja smitta av sig på befintlig personal, därefter kommer den breda löneinflationen. Den ska sedan pågå ett tag för att företagarna ska börja höja priserna generellt… och då får vi inflation. It takes time! Ibland hinner till och med konjunkturen surna till lite samtidigt som priserna drar.

Dvs man förkastar inte Philips idag. Man säger bara att den kanske inte fungerar lika bra som tidigare, att vi räknar fel eller missbedömer tidsaspekten.

Nu vill jag föregå diskussionen genom att säga att Philips, som vi ser den idag, dvs kopplingen mellan arbetslöshet och inflation, kanske inte fungerar alls?

Nej jag vet inte säkert såklart, utan detta blir mer ett resonemang. Men jag lovar dig, det är en karamell väl värd att suga på!

Jag misstänker nämligen att det inte bara krävs Full Sysselsättning för att skapa inflation. Det krävs även stark tillväxt. Eller åtminstone Above trending growth. Mätt som BNP%.

Senast vi hade hyfsat hög löneinflation och kärninflation var under perioderna 2007-2008, samt 1999-2000. Dvs det vi tidigare kallade för klassisk högkonja. Under de här perioderna hade vi även det som kallas för full sysselsättning. Dvs samma som idag. Fast med högre löner och inflation. En stor skillnad mot idag var tillväxten.

Sverige växte under

1998: 4,2%

1999: 4,5%

2000: 4,7%

Snitt under tre år 4,5%

2006: 4,7%

2007: 3,4%

Snitt under två år 4%

Den tillväxten I KOMBINATION med Full sysselsättning, utmynnade i stigande löner, och därmed stigande inflation.

Dagens tillväxt är högre än under åren 2009-2014. Men den är väsentligt lägre än ovan.

Vad är logiken bakom att det inte bara krävs full sysselsättning, utan även above trending growth? Tre skäl:

1, Feed loop resonemanget.

Stigande löner ger ökad köpkraft, som ger BNP Tillväxt.

Men stark BNP tillväxt ger även ett starkt jobbskapande som tillsammans ger stigande löner. Lite Moment 22 såklart, höna och ägg. Men om man tar bort stark BNP ur ekvationen, så kan man inte heller förvänta sig att lönerna ska växa. Växer inte lönerna, ingen inflation. Tillväxt är en del av ekvationen.

2, Historiskt har det funnits en fullt naturlig och logisk koppling mellan nominell BNP tillväxt, och den aggregerade försäljningen av alla företag i en ekonomi. Om inte BNP växer snabbt, så ökar alltså inte omsättningen särskilt snabbt.

Att då vänta sig att företagarna, som ändå får anses rationella, ska höja lönerna aggregerat snabbare än försäljningsintäkterna är inte rimligt, då det är samma sak som att ge bort vinstmarginal. Det finns alltså en stark koppling mellan hur mycket företagen säljer för, och hur snabbt de ökar sina fasta kostnader. Löner anses vara en fast kostnad. Om inte BNP växer så snabbt, så gör inte försäljningen det heller, och då finns det inga incitament att höja lönerna. Däremot anställer man gärna fler personer om man tror att man kan öka intäkterna. Men det är en annan sak. Man ökar ju inte intäkterna bara för att man höjer lönerna. Då ökar man bara kostnaderna.

3, En god vän till mig är bilhandlare i Skåne. Jag träffade honom nyligen och frågade hur det gick. ”Det går som tåget” svarade han. Anställer ni frågade jag. Tro mig, vi försöker. Men det är ta mig fan omöjligt att få tag i bravfolk svarade han. Men ni måste väl kunna locka över någon med högre lön svarade jag. Va, är du dum i huvudet. Vi lever i en lågmarginalbransch så här finns inte utrymme att höja lönerna och slåss om personal. Det drabbar bara oss handlare i slutändan. Dessutom kommer övrig personal bli varse och ställa krav. Nej det gröper bara ut vinsten så det är ingen framkomlig väg. Så kan man inte jobba.

Jag tror många tänker så!

Kanske är tillväxten en nyckelkomponent som saknas i Philips. Kanske är tillväxten för svag idag för att skapa inflation trots Full Sysselsättning? Det finns en risk att vi sitter här om två år, med X nya jobb och x% arbetslöshet bakom oss, och fortfarande ingen löneinflation. Därmed får vi ingen strukturellt högre inflation heller. Därmed lär vi inte få några högre räntor att tala om. Kanske bara nya 2010 misstag, dvs att man höjer först, och sänker sen? Konsekvenserna av detta förstår ni nog.

Eller har jag bara helt fel. Kanske lurar lönerna runt hörnet. Det är bara ketchup effekten med viss fördröjning som vi missat?

Det som talar för ovan resonemang är att senast Philips sambandet fungerade riktigt riktigt väl var under 70-talet (se fg inlägg). Från 80-talet och framåt är det ganska  svagt faktiskt. Trots detta lutar sig fortfarande många centralbanker och ekonomer sig mot det.

Nedan chart borde i varje fall få oss att ta en funderare.

B102D6EB-8824-47A0-B231-E72ED9E24358

Nu när jag ändå är inne på att såga Philips sambandet skulle man kunna introducera ännu ett resonemang.

Det är att inflationen inte kommer ta fart oavsett om vi har Full Sysselsättning OCH hög tillväxt. Logiken skulle kunna vara att den samlade kraften av nedan faktorer gör att lönerna inte strukturellt kan lyfta så länge som de ”värkar”. Faktorerna jag tänker på är:

1, globalisering

2, digitalisering

3, demografi, dvs äldre högavlönade slutar och unga lågavlönade börjar

4, fackens avtagande roll

5, tjänstesektorns dominerande roll

6, att låg inflation leder låga löner. Dvs moment 22

7, låg produktivitet motverkar höjda löner

Det är inte förrän den samlade kraften från ovan går under en viss nivå som Philips kan börja fungera igen!

Om Philips skulle visa sig vara trasigt så får det extrema implikationer. Dels är ränteoron helt fel. Alla har fel, inklusive riksbanken. Det får konsekvenser för fastighetspriser och pensionssparande. Men även våra räntekostnader och konjunkturen. Det ställer också krav på myndigheter att reglera utlåning, om ränteuppgången uteblir. Ganska aktuella ämnen idag, ellerhur? Särskilt idag när alla tror att en fastighetskrasch lurar runt hörnet. Om inte räntehöjningar väntar nästa år, eller recession för den delen. Hur sannolikt är det då?

 

Publicerat i Uncategorized | 7 kommentarer

Äntligen fredag!

OMX harvar på. Fortfarande indikerar RSI lite överköpta nivåer så det finns att ta av på nedsidan. Å andra sidan är det ju starkt av OMX att inte rekylera mer trots den snabba uppgång vi såg i september. På ovansidan har vi 1660. Bryts den väntar 1690-1700 och därefter ATH 1,720. I linje med Våg5 så borde vi klara av detta inom närmaste 12 månaderna. Vi ska dessutom ännu högre om du frågar mig. Men det kan ju alltid gå lägre innan det går högre. Stödet kring 1,600-1,610 måste hålla för att bull caset ska vara intakt på kort sikt. Strikt tekniskt är ju trenden uppåt…. men samtidigt var många negativa kring 1,518 vilket visade sig vara fel. Är det då fel att vara positiv kring 1,650? Det är knepigt men jag tror det gäller att vara snabbfotad och använda sig av Stopploss.

Bostadsmarknaden står och hackar. Wallenstam var ute och ändrade sitt projekt från brf till hyresrätt. Ett annat Brf projekt i Stockholm, Karlbergsvägen 77, meddelade att man senarelägger säljstarten. Bostadsprisdata har i veckan visat lite lugnare tendenser. Är detta Kanariefågeln i gruvan som kvittrar? Systemet tuggar, men det har hänt innan. Vad gäller?

Innan jag svarar på det läste jag om att AP fondernas önskemål om att hålla en lägre  andel räntebärande papper, typ statspapper, håller på att gå igenom. Vet ni var de vill stoppa in pengarna istället? Just det, fastigheter. Okej, i ett större och framförallt långsiktigare perspektiv så förstår jag att det kan vara smartare för en riktigt långsiktig investerare att sitta på fastigheter och företagsobligationer av hög kvalitet, än att sitta på statspapper. Yielden är högre. Risken också, men marginellt högre. Så det är inte så tokigt i teorin. Problemet är att det förmodligen är helt jävla fel att göra det just nu. Kreti och pleti där ute bland alla fastighetsbolag, noterade som onoterade, har tjänat pengar som gräs de senaste åren. Tids nog stiger räntorna och då blir prisnivåerna därefter. Får vi en lågkonja, då sjunker hyresintäkterna. Ja ni fattar. Min tröst har alltid varit att en fastighet måste alltid ägas av någon. Dvs om en stekare säljer sin kåk och tjänar pengar, så är det en annan stekare som hoppat på tåget. När kraschen kommer så kommer vissa stekare klara sig. Men många kommer garanterat inte göra det. Det är trösten. Men nu om AP-fonderna får igenom sin önskan så kommer 170mdr (om jag har rätt uppgift)  att frigöras. Frågan är då om stekarna ska få 170mdr samtidigt som skattebetalarna får kåkar som halveras i värde? Det hade både varit tragiskt och typiskt.

Så här är det. En hyresfastighet med bostäder på A-läge som ger 3kr i nettointäkter går för 100kr. AP fonderna tycker det är bättre med 3% avkastning än 0% som statspapper ger. Ok! Men om styrräntan ligger på 2% (ökning med 250bp, som gör att avkastningskravet på kåken ökar lika mycket) så kommer den kåken vara värd 54,50kr (3kr / 0,055). Eftersom AP-fonderna har ett extremt långsiktigt perspektiv, för att inte säga oänderligt, så borde de ha tid på sig att avvakta till de kan köpa kåken för 54kr. De av någon borde kunna jobba så här. Så jag säger inte det är fel att äga hyresfastigheter i A-läge. Jag säger inte att 3% är sämre än 0%. Jag säger att 5,5% är bättre än 3%. Jag säger att du hellre vill köpa nåt för 55kr än 100kr. Som sagt, det hade både varit tragiskt och typiskt för skattebetarna.

https://www.di.se/analys/magnus-dagel-fastighetsjakt-nar-ap-fonder-viktar-om/

Okej, åter till bostadsmarknaden. Är det fara och färde nu? Att spå bostadsmarknaden är på snudd oseriöst… men man kan ju alltid resonera kring den. Tre saker styr marknaden över tid:

 1, Priserna bestäms till minst 80% vilken storlek på lån som bankerna beviljar. Det är lånelöftena som bestämmer storleken på lånen. Kalkylräntan styr till stor del lånelöftet. Kalkylräntan utgår från räntorna på bostadslån med lång bindningstid. De beror i sin tur på räntan på de långa bostadsobligationerna, som i sin tur beror på de långa statsobligationerna, som i sin tur beror på dito korta, som i sin tur beror på Riksbankens styrränta. Enkelt uttryckt. Många tror att Ingves ska höja räntan nästa år. Men för att förstå priserna måste man förstå lånelöftena, och därmed de långa bostadsobligationerna. Än så länge har det inte hänt ett skvatt.

Nedan är ett chart över den 5-åriga svenska bostadsobligationsräntan.

Den har tuggat på kring 0,5% ett bra tag. Hur ska man tolka detta? Jo, allt annat lika, om en kund går in på en bank idag så får de samma låenlöfte, samma lån, som för ett halv år sedan. Köparna har alltså idag samma medel att handla för som för ett halvår sedan.

Om ni tittar på det röda strecket ovan kring 2% så visar det var vi var innan Ingves började köra minusräntor. 2% för bostadsobligationen, innebär ca 1,5% för den 5-åriga statsobligationen. Det innebär ca 0,5% för korta statspapper. Dvs en styrränta kring 0-0,5%. Dvs om Ingves höjer med 50-100 punkter så kommer ovan papper att handla upp till nivåer som gällde innan. Priserna i Stockholms innerstad var då ca 20% lägre. just för att det beviljades mindre lån allt annat lika. Så om Styrräntan idag hade legat på 0-0,5% så hade detta varit motiv för 20% lägre priser. Men så är det inte. Men någon kanske tänker, Ingves kanske höjer nästkommande två år. Ja, det kan ju mycket väl hända. Men bostadsobligationen är där den är, och lånelöftena korrelerar med ovan. Så än så länge borde det inte fått någon verkan på prisbilden.

2, Regleringar.

Bankerna har möjligtvis redan börjat implementera senaste armorteringsförslaget. Dvs att man måste amortera 1% av lånet per år om skuldkvoten är över 4,5X. Om de gör detta så har det en viss effekt på lånelöftena… och därmed priserna. Men kom ihåg det första amorteringskravet som säger att du ska amortera 2% om lån/value är 85%. Det gav en viss avvaktan i marknaden till en början…. Sen försvann effekten. Min gissning är att även detta krav har en marginell effekt, precis som sist.

3105B6A7-8418-41E2-8DCA-A2546FC2A155.png

3, Utbud/Efterfrågan.

Det här är den svårkvantifierbara faktorn.  

Tänk dig att 100 pers letar bostad. Den som har mest har 100mkr, den som har minst har 1 mkr. Det finns 100 bostäder i marknaden. Den finaste kommer gå för 100mkr och den fulaste för 1 mkr. Snittpris 50mkr. Om det istället funnits 150 bostäder i marknaden så hade samma sak hänt, men de 50 sämsta hade blivit osålda. Snittpriset hade ändå blivit 50mkr. Osålda lägenheter, men ingen prispress. I teorin alltså. Frågan är alltså inte vad effekterna av ett eventuellt överutbud blir nu, utan om det fanns ett underutbud innan. Dvs tänk dig att det fanns 50 bostäder innan, och 100 köpare. Köparna med 100 mkr ner till 50mkr köpte, resten blev utan bostad. Snitt pris 75mkr (100+50/2). Om det fanns ett underutbud tidigare så finns det nedsida om det nu finns ett överutbud. Men det är svårt att fastställa. Jag har aldrig upplevt att någon som de facto kan få lån i bank, inte har kunnat köpa en bostad. Svårt att hitta en bostad som lever upp till alla kriterier och önskemål JA. Men inte omöjligt att köpa givet att man har ett banklån på fickan. Point being. Om det finns ett överutbud i marknaden så kommer vissa lägenheter inte säljas (vilket i sig kan ställa till med problem i förlängningen)…. Men det behöver inte bli så stor press på priserna som många tror. Lånelöftena är det viktiga, dvs hur mycket pengar folk har i fickan, dvs punkt 1, är det klart viktigaste.   

Jag tror förklaringen till den något skakiga marknaden idag handlar om två saker.

 1, Bankerna kräver att man säljer först och köper sen. Detta skapar en moment 22 situation där marknaden stannar upp…. Eftersom ingen kan köpa eftersom ingen har sålt, eftersom ingen har kunnat köpa. Detta har hänt innan och tids nog lossnar marknaden. Det är också en av anledningarna till det stora utbudet i marknaden. Det finns så många säljare, och så få köpare (säljarna blir inte köpare förrän de sålt). Eftersom köparna är få så blir det en ”köparnas marknad” och då lägger man skambud, vilket säljarna inte accepterar, för då får de mindre att köpa för.

 2, Medias skriverier blir självuppfyllande, och får köpare/säljare att gå försiktigt fram. Fram till marknaden kommer igång igen.

Därför tror jag det vi ser nu är temporört och kommer att lossna. Inte att priserna ska börja stiga… utan att transaktionstakten kommer igång på ungefär samma nivå som tidigare. Kanske någon procent lägre tack vare amorteringskrav och nybyggnationens inverkan på utbudet. Ser man tillgrafen nedan så lär det bli en halvseg höst, där man troligtvis kan köpa till hyggliga priser (givet att man redan sålt till bra pris). Säsongsmässigt kan nog marknaden komma tillbaks i januari/februari igen. Se nedan.  

1DB8E0AA-7F76-41FA-89C8-A48AA1F2E29E.png

 

Det lär komma en dag när det blir tjärvt. Men jag tror inte vi är där ännu. Det kräver nämligen att bostadsobligationen handlas väsentligt högre. Där är vi inte ännu!   

Jag var på en dragning med Capital Economics i veckan. De slog fast att BNP-gapet är positivt i en rad länder, bla Sverige och Tyskland. Detta indikerar högkonjunktur. Men på min fråga om inte positiva BNP gap brukar vara förenligt med väsentligt högre inflation och löner, så nickade de instämmande. Det är ett gissel ingen har svaret på menade man!

DA73E0D3-F430-4EDC-8324-E48E9AF5F85D

Samtidigt kunde man slå fast att många mätningar av arbetsmarknaden visade att den är lika tajt idag som innan krisen. Tyskland är rejält tajtare. EU totalt är otajtare. USA är typ i linje med pre-Lehman. Men på min fråga… ”oavsett vilken del av världen vi tittar på så saknas löneinflation, Mäter man rätt?” så svarade man att ”ja, the jury is still out there”

CD6C558E-645C-4D05-B8B3-7AC87B346C76

För det kanske är så att de gamla måtten som beskriver var ”full sysselsättning” eller ”natural rate of unemployment” inte stämmer längre.

FB05744E-7CF3-434E-924E-195D9D8958B8

Nedan ser ni Philipskurvan hur den sedan år 1985 till stor del är satt ur spel.

92B6D2CD-4CF4-4595-96E3-8D791EF8C24D

Det finns många teorier bakom detta

A022E598-DC85-4126-8C60-DD956A9518A6

Jag har länge lyft fram globalisering, digitalisering, demografiska effekter, tjänstesektorns framfart, låg inflation leder löner osv som skäl. Capital Economics valde intressant nog att lyfta fram fackförbund och industrialiseringen. Skattningar visar att Philips kurvan inte var lika robust innan industrialiseringen. Se nedan

6DD2467A-5C83-4299-BF43-13D8682E9235

Det skulle betyda att pga fackförbundens betydelse för lönebildningen börjat försvinna. Så kan det innebära att en tajt arbetsmarknad inte skapar löneinflation. Eller åtminstone måste den bli tajtare än tidigare.

Men hur tajt? Idag ligger arbetslösheten på drygt 4% i USA. Måste den ner till 3,5%… eller 2,5%… eller ännu lägre? Eller det spelar ingen roll. Ingen vet, och det är störigt för ytterst är detta avgörande för värdet på din bostad och dina månatliga räntekostnader. Alla ni som är så säkra på stigande räntor måste samtidigt vara säkra på Philipskurvan…. och sorry guys, jag vet att ni inte har mer svar än jag.

Apropå räntor…. de var oroliga för vad en ränteuppgång kan föra med sig i termer av minskat värde på obligationsstockarna där ute. De menade att en 1% ökning av räntorna generellt ger ett värdefall på obligationer på 2,500mdr dollar. Att jämföra med Subprime bonds som föll med 500mdr.

B5627CD5-2A4D-4AEC-AE43-15A92761F031

Jag kan tycka detta är lite äpplen och päron. Subprime bonds defaultade. Ett statspapper kan sjunka i pris om räntan stiger, men så länge som det inte defaultar, så stiger de mot nominellt pris om 100 i takt med att maturity date närmar sig. Det är inte samma  sak. DOCK kan ett värdefall få implikationer på Confidence, som i sin tur får realekonomiska effekter. Därmed kan det bli självuppfyllande…..

FED har börjat rulla av sin balansräkning. Nordea ser risk för att det kan sätta press på spreadarna mellan statspapper och andra mer riskfulla papper.

650DE71E-2143-440F-A43B-97A68E3F7D87

Samtidigt visar man i en annan graf att historiskt har 10-åringen gått ner när man drar ner på balansräkningen.

1C4C00EE-73D2-4945-8D9B-5DF942A45DA8

Dvs desto mer FED rullar av sin balansräkning, desto mer faller 10-åringen. Om yielden på andra obligationer ligger kvar så ökar spreaden. Är det rätt tolkning? Njae. För det första har FED aldrig bantat sin balansräkning, de har bara fyllt på eller rullat över, dvs behållt den som den är. Detta är nya saker. För första gången på 10 år tvingar man privata sidan att ta statspapper som FED inte vill teckna sig för. I min värld borde det allt annat lika sätta press på räntorna. MEN, om det skapar en RISK Off miljö där man är orolig för framtiden (säg att PMIs börjar falla brant) då kommer Privata aktörer kasta sig över statspapper och safety. Precis som vanligt. Då sjunker räntorna, och grafen och sambanden ovan stämmer. Men givet att PMIs håller sig på schyssta nivåer, så tror jag räntorna stiger med QT. Vad gäller spreadarna mot övriga krediter så kan ovan samband stämma ändå. Min tes har alltid varit att spreadarna bör normaliseras i takt med att räntorna stiger.

Så för att summera. Statsräntorna kan både sjuka eller stiga i samband med QT nästa år. Det beror på om det är risk off eller on. Spredarna mot övriga papper kan nog stiga vilket som!

Svensk inflation kom in igår. Den kom in på 2,3% YoY mot 2,5% väntat. Den verkar alltså ha toppat ur och det verkar som om effekterna av den tidigare svaga kronan börjar klinga av. CPIF ex energi, som är den intressanta, kom in på 1,9% mot riksbankens egen prognos på 2,2% och fg siffra på 2,0%. Många verkar så förvånade? Alla borde vi det här laget veta att engångseffekter inom resor och effekter av kronan osv gör att inflationen snart är under 2% igen. Jag fattar inte varför man gör det så svårt för sig. Lönetakten ligger idag på ca 2,7%. Det har historiskt inneburit en kärninflationstakt på ca 1,7%. Det är vad vi bör vänta oss över tid om man rensar för allt brus. Riksbanken kan inte känna någon press att behöva höja i brådrasket. Visst, att gå från expansiv till normal penningpolitik, ABSOLUT. Men tar man in ECB och kronresonemanget samt vad en höjning på 2% slår mot hushållens plånböcker och svensk konjunktur. Då är valet enkelt!

Nedan är ett fint chart över vad som kommer  hända med inflationen framöver givet att lönerna inte drar.

2D76F6E5-3463-4279-BCE5-6930D1161F74.png

E746A802-737A-49B4-B3B8-7181B295692A

 

Det ska bli intressant att se om man nu i oktober flaggar för att dra ner QE från 15mdr till 0mdr. Det bygger på att ECB reducerar sitt program.

Apropå Sveriges räntekänslighet. Såg nedan chart (TACK Nordea för alla fina grafer förresten). Den visar bostadspriser och konsumtion. Det är väl ingen som tror att vi konsumerar mer för att priserna stiger. Det är ju inte ”prispengarna” som spenderas. Nej konsumtionen går upp för att räntekostnaderna har gått ner, som går ner för att räntorna gått ner. Bostadspriserna går upp för att bankerna har beviljat större och större lån, vilket handlar om att kalkylräntan gått ner, vilket handlar om att räntorna i allmänhet gått ner. Så de har inget med varandra att göra, förutom att de är helt beroende av räntan. Så stiger räntan någon gång så faller priserna och konsumtionen.

1D950DCB-26CD-448B-981F-08D8548A6F03.png

Från USA fick vi in Core PPI igår. Den steg med 2,2% mot väntat 2,0% och fg 2,0%. Man skyller visst på stormarna. Men jag antar att svag dollar och stigande energipriser spelar in. Core CPI kom in för en liten stund sedan på 1,7% YoY mot väntat 1,8% och fg 1,7%. Hmm inflationen vill inte lyfta, men pga baseffekter så lär den göra det längre fram. Marknaden prisar in en höjning i december. Det är vad FED också vill. Tittar man på senaste timlönerna och var inflationen kommer röra sig närmaste tiden så förstår jag dem. Höjning i december är det mest troliga!

För er som inte har nåt särskilt för er i helgen kan jag rekommendera KI senaste rapport

https://www.konj.se/download/18.1514d07715f05ba61e26262/1507636403926/Konjunkturl%C3%A4get%20oktober%202017.pdf

Särskilt sidorna 23-40 är läsvärda. Ki, som alla andra, slår fast att det är stark konjunktur för att BNP gapet är positivt, som i sin tur bygger på klassiska indikatorer som att arbetskraftsbristen är hög. De följer den etablerade teorin för det här. Därmed inte sagt att de har rätt.

De menar också att om Ingves höjer styrräntan till 350bp till 3%så ökar räntekostnaderna med 900kr/mån per hushåll. 900kr månad är 10,800kr om året. Före ränteavdrag är det 15,428kr. De säger att det finns 4,5m hushåll i Sverige. En räntehöjning med 350 (från -0,5 till +3,0) bör alltså ge ökade räntekostnader med 4,5m X 15,428kr =69,5mdr.  69,5mdr kr/0,035=1,985 mdr kr. Detta stämmer inte. Svenskarna har 3,000mdr i bolån, 800mdr och bilån och övr lån, samt är direkt exponerade mot brf lån på 500mdr. Dvs 4,300mdr. Ökar räntorna med 350 punkter är det 150mdr i ökade räntekostnader. 105mdr efter ränteavdrag. Det är 1,944kr  per månad och hushåll. Givet att det finns 4,5m hushåll. Dubbelt så mycket som Ki är inne på. 105mdr i ökade räntekostnader, innebär 105mdr i minskad konsumtion och amortering. Detta bromsar vår ekonomi. Vid en styrränta om 3% så kommer ett rörligt bolån ligga på 4,5%. För var femte hushåll är det kört. Det kommer aldrig att gå. Därför kommer Riksbanken aldrig få en chans att höja dit. Men det hjälper inte. Även vid mindre höjningar kommer det bli skakigt. Tänk på vad jag skrev i början av detta inlägg. Redan en höjning med 100 punkter kommer göra att priserna går ner med 20%, samt att räntekostnaderna redan där ökar med ca 30mdr kr. Det räcker!

Trevlig helg!

ps. Är det någon där ute som ska skriva Kandidatuppsats eller Exjobb eller nåt annat kul, och har ekonometri eller finansiell statistik som huvudämne. Hör gärna av er, jag har en intressant tes kring ”Dual Beta Ratio” som man skulle kunna testa…. ds.

ps2. Den korrupta bankföreningen är ute och dissar amorteringskravet igen.

https://www.di.se/nyheter/bankforeningens-vd-domer-ut-nya-amorteringskravet-fullstandigt/

Ställ er frågan, vad är det som driver vinster och vinsttillväxt i en bank? Jo räntenettot. Skillnaden mellan inlånade och utlånade pengar. Hur ökar man vinsten, jo genom att låna upp mer pengar, och sen låna ut dem. Vad vill man INTE har för regleringar? Jo de som sätter ett tak på utlåning.

Det är primärt därför han dissar detta. Han talar i egen sak. Men för att inte verka oseriös lyfter han fram vad man ska göra istället. Han pratar gärna om Fastighetsskatt och ränteavdrag. Något som inte har med bankerna satt göra. Men fasar vi ut ränteavdraget och höjer fastighetsskatten så får de två konsekvenser. Dels att alla belånade hushåll får mindre pengar över i plånboken vid månaden slut, och per automatik därför är mer sårbara vid en ränteuppgång. Men det tros också få effekten att nya bolånekunder lånar lite mindre då de tar höjd för minskade avdrag och ökad skatt. Men det är bara i teorin. I praktiken är hushållen lata och dåliga på att räkna. De flesta går in på banken och säger, jag vill köpa en bostad, hur mycket får jag låna. Sen tar de banken som lånar ut mest.

Han lyfter fram en poäng, och det är att unga människor utanför bostadsmarknaden har det svårt att köpa en bostad. Men den stora boven där är taket för belåningsgrad. Dvs att det krävs 15% EK att köpa en bostad. Vill vi hjälpa unga kan vi börja med att ta bort den.

Det är bättre att någon tillåts låna 2mkr för att köpa nåt för 2mkr, än att de får låna 3,4mkr för att köpa nåt för 4mkr. Vi måste se till att folk lånar mindre i förhållande till sin inkomst. MEN VI MÅSTE FÖRSTÅ ATT BANKERNA INTE VILL DETTA, då det kommer begränsa deras intjäning.

ds.

Publicerat i Uncategorized | 8 kommentarer

NFP och snart helg!

OMX är uppe och testar motståndet just nu kring 1660 (1655 på stängning). Marknaden är överköpt, men det var den även nere på 1600/1610. Bryter vi så väntar 1720. Även området 1680/1700 är intressant då det utgör Fib50% av 1518 och 1600/1610. En rekyl kommer! 100% säkert. Frågan är från vilken nivå. 1600/1610 kommer troligtvis att testas. Men det sa jag även om 1560. Det senare känns ju rätt avlägset nu. Det finns även ett tekniskt case för 1500ish i december. Det som talar emot en större rekyl är säsongsmönstret. Oktober till April brukar vara den bästa perioden. Men RSI ska ner mot 50ish och vända.

Ur ett längre perspektiv är trenden stigande, och jag har länge tagit sikte på 1720 som en roadbump mot 1900/2000 som ska uppnås nästa år. Den sista etappen i resan sedan 2009. Jag har haft väldigt fel i att pricka nivåer i den tekniska analysen så ni ska ta allt detta med en nypa salt. Det enda råd som egentligen fungerat är det allmänna: Trenden är stigande, Skala ner din posse när stämningen är god, skala upp den när den är dålig. Tillämpa en Stopploss metodik som passar dig och dina positioner. Det lär funka ett tag till.

NFP, dvs jobbskapandet i USA, kom in på -33k  mot väntat 90k och fg 156k. Vi kan ta det med en axelryckning då det har med orkanerna att göra. Den kommer fixa till sig snart igen!

Men lönerna är desto viktigare. De kom in på 2,9% mot väntat 2,6% och fg 2,5%. Den högsta på mycket länge. En siffra gör ingen trend, men ändå!!! 2,9% lönetakt rimmar med 1,9% kärninflationstakt (mätt som Core PCE). Dagens siffra borde glädja alla Philips anhängare. Den gör också att sannolikheten för december höjning stiger. Dock ska man ha klart för sig att lönedatan i nov samt dec bör ligga kvar kring samma nivåer. Men hursomhelst, stigande löner ger stigande inflation. Vilket ger FED anledning att balansera sin penningpolitik. Således ökar chanserna för höjning i december. Således borde dollarn stärkas.

Stark dollar, svag krona, stark OMX typ.

Svag krona, bra för svensk tillväxt, ökad chans för att Ingves tar bort QE och kanske höjer nästa år om ECB också går i den riktningen. Typ!

IMG_2164.PNG

ISM Tjänstesektorn kom in i onsdags 59,8 mot väntat 55,5 och fg 55,3. Högsta sedan 2005. Not bad!!! Det är bra då USA primärt är en tjänsteekonomi och det är där jobben skapas. US Service PMI kom in på 55,3 mot flash 55,1 och fg 56,0. Också en bra siffra men inte på samma nivå som den första. ISM/PMI manufactoring visar samma diskrepans. Hursomhelst, Q4 ser lovande ut. Nu är det upp till Q3orna och bekänna färg och visa på samma riktning så att revideringarna hänger med…. annars finns det risk att hårddata inte går i samklang med sentimentsdatan.

Di.se skriver lite om aktiv vs passiv förvaltning.

https://www.di.se/nyheter/proffset-sa-vassar-du-ditt-fondsparande/

Jag har skrivit en hel del om detta tidigare. Men låt mig repetera:

Fördelarna med passiv förvaltning:

1, Billigt

2, Du vet att du inte kommer gå sämre än index

Nackdelarna:

1, Allt annat lika väger en övervärderad aktie mer i ett index än en undervärderad

2, Storbolagsbias. Det finns inget som säger att storbolag behöver gå bättre än småbolag. Snarare tvärtom

3, Man riskerar att få Sektor- och land bias (lite vilken fond det är) vilket kanske inte alltid är önskvärt

4, Man riskerar att få vissa ”faktor” Biases. Som ex Growth vs Value lite beroende på vad som är i ropet.

De här punkterna 1-4 gör att man troligtvis tar större risk än man hade kunnat göra i en icke indexerad produkt.

Nackdelarna med Aktiva fonder är:

1, Dyra

2, Du kan inte veta om fonden kommer gå sämre än index

3, Få slår index. Men detta är också ett matematiskt faktum som många missförstår. Dvs om man utgår från att det finns två aktörer på marknaden, aktiva och passiva fonder. Så kommer passiva positionera sig enligt index. Övriga aktier kommer fördelas mellan de aktiva fonderna. Alla aktier är alltid ägda av någon. Vissa aktier går bättre än index, andra sämre. Så rent matematiskt måste hälften av de aktiva förvaltarna gå bättre än index och hälften gå sämre. Men tack vare avgifter så borde typ 40% gå bättre och 60% sämre. I praktiken har det inneburit att ca 25% går bättre ett slumpvist valt år. Anledningen till att det är färre som slår index än vad det matematiskt borde vara handlar om att vissa fonder säger att de är aktiva, men är passiva. Efter avgifter går de alltså sämre än index per automatik. Vissa är indexskuggande för att fondens storlek tvingar dem till det. Andra inte. Ett annat skäl är att det finns fler aktörer i aktiemarknaden än fonder. Om de på marginalen väljer bättre aktier än fonderna så är det också en anledning till varför inte fler fonder slår index efter avgifter.

Av de 25% som går bättre än index ett slumpvist valt år så är det drygt var femte som gör det hyfsat regelbundet. Dvs 1 fond på 25 lyckas slå index regelbundet. Det finns en logik bakom detta också. Vinnaraktierna under ett slumpvist valt år är inte samma påföljande år. Vinnarna det året är inte desamma året efter heller. Det ställer till problem. För att en fond ska kunna slå index ett år, så måste de valt rätt aktier. Men för att kunna slå index nästkommande år så måste de sitta på de nya vinnaraktierna. Sen måste de repetera detta om och om igen. Då talar vi om tajming, och tajming beror till stor del på tur och otur. Att en förvaltare ska lyckas med att byta från en vinnare till en ny vinnare, innan den förra blir en förlorare, och från att den tidigare varit en förlorare så måste han ha en stor portion tur. Eftersom turen är normalfördelad så kan inte de aktiva fonderna som grupp lyckas särskilt väl.

Det är alltså dåliga odds att gissa vilken fond som ska slå index ett slumpvist valt år. Sannolikheten att den fonden sen ska slå index  år efter år är alltså väldigt liten. Även den som regelbundet försöker välja en ny fond har också dåliga förutsättningar. Men det handlar alltså inte om att aktiva förvaltare är särskilt dåliga, utan de matematiska förutsättningarna är helt enkelt för dåliga. Ibland när man lyssnar till debatten så får man nästan intrycket av att folk tycker att 80-90% av alla aktiva fonder ”borde” slå index för att försvara sin existens som grupp. Det är alltså en matematisk omöjlighet.

Fördelen med Aktiva fonder är

1, De passiva fondernas nackdelar, man kan sätta ihop en portfölj som bättre balanserar över vs undervärderade aktier, får bort land, stil, sektor och size biases, och därmed får en portfölj med mer attraktiv riskprofil. Därmed inte sagt att den slår index. Men en skicklig förvaltare borde klara det på lång sikt, då den lägre  risken framförall levererar värde när marknaden kraschar. Med hjälp av den outperformance som skapas då tar han med sig det i nästa uppgångsfas.

Ex. Säg att index går från 100 till 200 över en period. Sen kraschar den ner till 100. Säg att en aktiv fond har beta 0,8. Då stiger den till 180 för att sen krascha till 108. högre avkastning med lägre volatilitet. Problemet är att i praktiken tillåts inte fondförvaltare arbeta så här. Detta då uppgångsfaserna oftast är på ett par år. Aktieintresset är stort från allmänheten. Att då kroniskt gå sämre straffar sig. När kraschen kommer sticker många huvudet i sanden, aktieintresset dör, och det är få förvaltare som får tack när de går ner 40% trots att marknaden är ner 50%. Därför är det få aktiva förvaltare som jobbar med den aktiva förvaltningens sanna styrka. Istället jagar de outperformance i en stigande marknad, och kraschar därför lika mycket eller mer än marknaden när sättningen kommer. Totalavkastningen över tid blir därefter.

Debatten kring aktiva och passiva fonden saknar kompentens och insikt idag… vi borde börja där!

Det har pratats mycket om att räntorna kommer att stiga nästa år, och vilka effekter det kommer att få. Man får ofta höra ”Aktier har fortsatt uppsida, inte minst för att räntebärande placeringar inte ger nåt”. ”Om räntorna börjar stiga så går allt åt helsike”

Det stämmer till viss del, men det finns andra aspekter att tänka på:

1, 0% är svag avkastning. Särskilt om aktier stiger med 20%. Men om aktier faller med 20% så är 0% väldigt bra. 0% är inte alltid dåligt.

2, ”PE 17 är inte dyrt med tanke på dagens räntor”. Detta uttryck tar sitt avstamp i att börsen historiskt handlats till i snitt 15,6X fast då var räntorna väsentligt högre. Många tänker att ett räntemotiverat PE-tal ligger långt över 20. Men då missar de en sak. Vinsttillväxt!!! Den historiska 15,6x tar höjd för högre räntor (riskfri ränta). Men den tar också höjd för högre vinsttillväxt. Jag har tidigare gjort en förenklad DCF modell (dvs en kassaflödessnurra som omfattar 10 år och därefter terminal value, riskfri ränta 10-åring samt historiskt snitt på riskpremie) som visar att 8% vinsttillväxt till de historiska räntorna som gällde Pre-Lehman motiverade ett PE tal kring 16. Drog man ner räntan till typ noll så steg det motiverade PE-talet till typ 30. Men den aggregerade vinsttillväxten senaste 10 åren har varit mycket lägre än den historiska. Så drar vi även ner långsiktig vinsttillväxttakt så sjunker det räntemotiverade PE-talet ganska snabbt ner under 20.

Frågan är, kan vi långsiktigt ha låga räntor och hög vinsttillväxt. Nej det går inte. Vinsttillväxt är över en 10-års period korrelerad med företagens Försäljningstillväxt. F-tillväxten är korrelerad med nominell tillväxt i ekonomin. Nominell tillväxt skapar jobb. När tillräckligt många jobb skapas så stiger till slut lönerna. Stiger lönerna så stiger inflationen. Stiger inflationen stiger räntorna. Så ytterst kan man säga, nollräntor över tid betyder implicit låg inflation. Låg inflation innebär implicit svag vinsttillväxt. Typ över en 10-års period. Så vi kan inte ha kakan och äta den.

Konklusionen är att PE17 är inte så billigt trots att räntorna är låga.

3, En variant av ovan är som min kollega sa. Aktiemarknaden är smart. Den prisar in högre räntor. Den har förstått att dagens räntor inte är uthålligt.

4, ”Stigande räntor är negativt för aktiemultiplarna, typ PE-tal”. Ja det stämmer. Men stigande räntor KAN också vara synonymt med högre tillväxt. Dvs uppreviderade vinster. Så NETTO måste inte stigande räntor vara negativt för aktier.

5, ”Det är inte dagens PE-tal som är för höga. Det är vinsterna”. Den här gillar jag. Om räntorna stiger så stiger räntekostnaderna. Givet skuldberget så blir de höga. Tillväxten bromsar in. Företagen säljer färre produkter. De tjänar mindre pengar. Det är dagens vinster som är inflaterade. Drar räntorna sjunker vinsterna. Då handlas inte börsen till PE  17 längre utan högre. Lägg till resonemanget under punkt 4, dvs att högre ränta ger lägre PE. Då ska en lägre vinst multipliceras med en lägre multipel. Det är själva kärnan i börskraschen.

Det finns många aspekter kring räntans effekter. Det enda jag säger är att man bör inte se det isolerat. Utan vad är det som driver räntan i en viss riktning, och vad som händer med övriga variabler. Att förstår dynamiken i det här kommer vara värdefullt kommande 2-3 åren tror jag. Eller vad tror ni?

Många verkar tro på stigande räntor framöver, och att det finns ett behov av högre räntor. Till alla er så har jag några frågor:

1, Varför stiger inte lönerna, när företagen säger att det är 1, goda tider 2, de vill anställa men hittar inte folk 3, andel av befolkningen som har ett jobb är mycket hög?

2, Kan inflationen uthålligt stiga om inte lönerna gör det?

3, Kan man tala om högt resursutnyttjande och överhettning om inte lönerna stiger?

4, Finns det några bra skäl att höja räntorna om inte inflationstrycket stiger, bortsett från att bromsa in utlåningen till hushåll och dess bieffekter på bostadsmarknaden?

Going forward så fäster jag vikt vid Q3orna. Det är som vanligt bara EN sak som spelar roll. Kommer Fwd EPS vara högre efter rapportperioden än idag? Många talar gärna om rapporterna kommer in bättre än väntat osv osv… men i slutändan räknas bara en sak. Kommer den förväntade vinsten kommande 12 månader revideras upp eller inte. Revideras den upp så blir marknaden allt annat lika billigare. Då finns det underlag för kursökningar, givet att marknaden inte ska omvärderas annorlunda än idag. Annars inte.

Vad händer härnäst?

Vilken budget Trump till slut kommer få genom är också viktig. Eller rättare sagt, kommer den innebära att företagens vinster ökar eller inte.

Slutligen, Draghi och Ingves bör ge besked i slutet på månaden om de kommer röra QE i januari.

Nordkorea, Spanien, Orkaner och gud vet allt. Det är bara brus…. Till motsatsen är bevisad.

Såg två svenska lönecharts. Det första är jag rätt trött på. Det har inte guidat rätt sen 2015. Samma chart från USA visar samma sak, och där kan man gå ännu längre bak. Det behövs en djupare diskussion. Det sista chartet visar på löneutvecklingen i Sverige idag, och att det krävs ganska så rejäla löneökningar för att vi ska få ett inflationsproblem. Har svårt att förstå dem som argumenterar för överhettning. Problem med lån och bostadssektorn, JA. Men det går att åtgärda enkelt utan att höja räntan. Överhettning, Nej. Inte som jag ser det i alla fall!!!!

IMG_2159.PNG

IMG_2160

Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | 3 kommentarer

Fokus på data, Q3 och sänkta skatter

Rent tekniskt ville det ju inte alls toppa ur i förra veckan. Fel av mig! Tvärtom fortsatte det upp med stöd av starka börser och svag krona. Börsen är klart överköpt och rekyl borde infinna sig. Frågan är var det toppar ur. Nästa motstånd ligger på 1660. Det finns en optimism där ute, och då brukar uppsidan vara begränsad. Precis som för ett par veckor sedan när det fanns en pessimism där ute…. då var det köpläge.

Oktober brukar vara en klassisk bottenmånad, men många chartister tror nog att vi såg botten i augusti. Ur ett fundamenta perspektiv så kommer fokus riktas mot Q3 rapporterna. På fredag kommer arbetsmarknadsdata från USA. Från Europa och Sverige får vi se om centralbankerna kommer säga nåt om QE programmens framtid. Nedtrappning i januari är base case. Särskilt om FED kan höja i december. Men viktigast är förmodligen Trump och hans budget. Börsoptimismen grundar sig på att man återigen hoppas på att bolagsskatterna kommer sänkas i USA, och därmed ge mer över till aktieägarna. Frågan är hur detta ska finansieras? Om det inte ska finansieras med mer lån vill säga. Skuldtaksdiskussionen förlängdes till december.

Valutorna är fortsatt viktiga för börserna. Det känns som att kronan är på väg mot 8,50ish mot dollarn. Så länge som marknaden tror att FED höjer i december är detta base case. Dock är det inte orimligt med en snabb rekyl mot 8,06-8,08. Detta kommer lira med rekyl i OMX.

För Eur/Usd siktar jag på 1,12-1,14. Brott av 1,165 bekräftar detta. Dock kan en snabb rekyl få oss att testa 1,19ish.

I Sverige förlängde man Ingves mandat. Frågan är hur man gör i USA. Jag tror och hoppas man förlänger Yellens mandat. Sätter man en ny mer hökig kandidat som chef som sen höjer mer och snabbare än man gör idag, så kommer det bara bromsa den amerikanska ekonomin. Det verkar ju korkat då skatteintäkter är korrelerade med tillväxt, och vill man som Trump genomföra kostsamma reformer, så vill man väl göra det med så stor kassakista som möjligt?

Svensk politik är inget som påverkar börsen, och därför borde jag inte kommentera Ulf Kristersson. Men jag kan inte hålla mig. Jag undrar lite ödmjukt, hur kan Alliansen hålla ihop om man inte är överrens om hur man ska förhålla sig till SD. Verkar som om Annie inte kan sitta i regering med någon som vill göra det med stöd av SD. Var står du Uffe? Läser man Di.se nu ikväll så säger du att det var ett misstag att släppa fram Löfven och Moderaterna måste kunna ta makten oavsett vem som stöder er. Samtidigt vägrar du samarbeta med SD. Förlåt men det låter korkat. Du kommer nämligen aldrig få Jimmys stöd om han inte får nåt i utbyte. Alltså kommer SD och vänstern rösta ner er i Riksdagen. Svenska väljare förtjänar besked innan valdagen hur man löser detta.

Svenska politiker har lyft upp frågan kring avtrappning av ränteavdraget igen. Om jag får repetera min syn:

1, Ränteavdraget är bra om det tvingar folk att låna lite mindre. Samtidigt är Skuldkvotstaket tusen gånger bättre, då det inte ger en negativ effekt i hushållens plånböcker samtidigt som det uppnår samma syfte med att folk tvingas låna mindre. Dvs genom att ta bort ränteavdraget så ökar riskerna i systemet då moståndskraften mot stigande risker minskar. Den effekten får inte skuldkvotstaket.

2, De som tjänar mest på ränteavdraget är de med stora lån. De har i regel stora inkomster. Alltså ser man det som en överklass produkt. MEN i relation till disponibelinkomst så är det låginkomsttagare som är mest beroende av ränteavdraget. Dvs de kommer påverkas mest negativt.

3, Är ränteavdraget en kostnad för staten? Njae. Är skatterna från Ränteinkomster en inkomst för staten? Bakom varje utlånad krona med tillhörande räntekostnader, finns en inlånad krona med ränteinkomster. Personligen tycker jag man ska se till netto.

Point being. Inför Skuldkvotstak. Den dagen vi vet att 0% av låntagarna har för mycket lån. Låt oss då ta bort ränteavdraget. Om vi gör det idag så ökar vi bara systemriskerna. Särskilt bland de utsatta grupperna där konsekvenserna är som störst. Det är inte så smart. Gör det i rätt ordning.

Kataloniens illegala omröstning igår har inte heller bäring på börsen. Men jag kan inte hålla mig. Jag tänker på 4 saker:

1, om 40% går och röstar, och 90% röstar JA, så vet vi att 36% av folket vill ha självständighet. Men vad tycker övriga 64%? Jag tror det finns ett bias bland de som går och röstar och de som vill ha självständighet.

2, de som vill ha självständighet av språkliga, kulturella och historiska skäl måste vara lite svaga i sinnet. Det känns så otroligt gammalmodigt och förlegat tankesätt.

3, då förstår jag snarare dem som anser att Spaniens rikaste del inte är så sugna på att finansiera Spaniens fattigare delar. Lite som att Stockholmare inte vill finansiera Norrlands inland. Eller Danderydare inte vill finansiera fattigare Stockholmare. Men om vi drar detta till sin spets. Var tror ni det slutar då? Just det. SAMTIDIGT måste det finnas en rimlighet i transfereringar och utjämningsbidrag. Det är detta diskussionen i Spanien borde handla om.

4, Inom EU talar man idag om ökad integration, ett starkare EU och mindre nationalism. Omröstningen går på tvärs mot detta. Ett självständigt Katalonien lär inte bjudas in till vare sig EU eller Euron på kort sikt. Det får dem fixa själva. Klarar man det? Norge och Schweiz klarar ju av att stå utanför. Men är Katalonien jämförbart?

I fredags kom Inflationsdata från USA. US Core PCE kom in på 1,3% mot väntat 1,4% och fg 1,4%. Kan FED verkligen skita i detta i december om det inte vänder upp? Vi har ju en antal oneoffs som gör att inflationen borde repa sig framöver. Ni vet dollarn, energi, telefoni, hälsovård etc. Samtidigt har vi ett lönetryck som inte motiverar högre inflation än den vi har idag. Så till alla ni som tar för givet att FED höjer i december och ett antal gånger nästa år. Er analys måste antingen vara ofullständig eller tror ni på att Philips sambandet ska börja fungera? Jag är ödmjuk. Enligt mig så kommer inflationen svinga sig tillbaks mot 1,7-1,8% men därefter är risken stor att den faller tillbaks igen. I linje med rådande löneinflation. Givet att lönerna inte drar alltså, vilket man inte kan utesluta, men som vi inte sett några tecken på!

Idag har det även rullat in lite PMIs.

Från Europa kom Mfg PMI in på 58,1 mot flash 58,2 och fg 57,4. STARKT. Från Tyskland kom den in på 60,6 mot flash 60,6 och fg 59,3. Starkt, men avviker från IFO. Från Kina kom Caixin Mfg PMI in på 51,0 mot väntat 51,5 och fg 51,6. Lite svagt. Den officiella siffran kom in på 52,4 mot väntat 51,5 och fg 51,7. Starkt! Varför diffar dem? Vem leder vem?

Från Usa kom PMI in på 53,1 mot flash 53,0 och fg 52,8.. dvs okej samt ISM som kom in på 60,8 mot väntat 58,0 och fg 58,8. Sjuukt starkt. Jag undrar om de leder hårddatan, eller de skjuter över målet igen. Nu handlar det knappast om Trump effekt, utan snarare starkt oljepris och svag dollar…. ska bli intressant att se om Q3orna kommer driva upp FY18 earnings…. jag är inte så säker!

Hursomhelst, dagens PMI skörd är börsvänlig…. dock kan det vara inprisat till stor del! Kom ihåg att de negativa effekterna av stormarna kanske inte har börjat synas heller?

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Kort Sälj

Det finns goda chanser att vi toppar ur idag.

Dels är marknaden överköpt.

Dels har stora index som SPX, Stoxx600 osv lämnat bakom sig gap från den 8 september som utgör ca Fib50% nivåer idag, och som brukar täppas till.

Även om börsen är på gång att bilda en medellång teknisk köpsignal, som man bör agera på, så kommer den inte utan rekyl.

OMX testar sitt motstånd kring 1600-1610…. och det kanske håller. Nästa område är inte förrän 1660, och dit når vi inte utan rekyl tror jag. Har jag fel går vi mot 1660 och rekylerar mot 1600… typ där vi är nu!

Jag har också tjatat om att börsen inte kan trenda uppåt om inte kronan börjar försvagas… där är vi nu! Problemet är tyvärr att kronan inte leder börsen utan tvärtom senaste veckorna.

Det slog mig hur tekniskt oviktiga den senaste Pivot punkterna varit. När vi var nere på 1518 så siktade man efter 1500ish. Den kom på skam. När vi dessförinnan var uppe på 1660 siktade man på 1720, som även den kom på skam. Vad lär detta oss? Ta gärna ut viktiga balansnivåer, men räkna nästan med att nästa reaktionsnivå blir en bit innan eller efter. Dvs se större intervall som köp och säljzoner. Var beredd att ta en förlust och stoppa ur dig när du har fel!

Oavsett om vi toppar idag eller ej, så räknar jag med att 1,560 stödet ska testas innan vi drar vidare. Är marknaden stark lär vi kanske vända en bit högre upp.

IFO kom in igår på 115,2 mot 116,0 väntat och fg 115,7 (nedreivderat från 115,9). En touch svagare siffra, men fortfarande på en stark nivå. Frågan är om IFO leder PMI?

IMG_2108

Den här veckan blir annars rätt lugn på datafronten. Laddar inför nästa veckas PMIs och NFPs. Oktober brukar vara en vändningarnas månad. Men kanske vände det på 1518 redan i augusti? Eller är dagens styrka bara rekyl i fallande? Hmmm, nästa rekyl kommer visa vägen!

Jag noterar att dollarn är på väg att tillta i styrka… är det trendvändning nu måntro? Eller fint?

Have a nice one!

Publicerat i Uncategorized | 5 kommentarer

PMIs pekar mot ett starkt Q4

Flash Manufactoring PMI kom från Europa och Tyskland nu på morgonen. Från Europa kom den in på 58,2 mot väntat 57,1 och fg 57,4. Den Tyska kom in på 60,6 mot väntat 59,0 och fg 59,3. Helt otroligt starka siffror. Tänker att det borde inte vara några problem för Draghi att i oktober flagga för att dra ner QE från 60mdr till 40mdr. Men undrar också hur länge detta kan hålla i sig med tanke på Eurostyrkan i år?

Amerikansk Manufactoring Flash PMI kom in på 53,0 mot väntat 53,0 och fg52,8. Inte dåligt, men fan inte så bra heller tycker jag. Vi får se vad ISM kommer in på nästnästa vecka. Det är störigt att PMI och ISM konvergerar så, för man blir liksom inte riktigt klok på vilken som guidar framtiden bäst. Visserligen drogs ISM med i Trumpeffekten, och föll därefter desto mer, men har repat sig. Det skulle betyda att PMI har en mer nykter syn. Å andra sidan är ISM mer aktad pga sitt långa trackreckord och undersökningens omfattning.

Nordea var tidig med att lyfta fram säsongsmässigheten i den amerikanska datan.

Mycket pekar på att datan under hösten ska komma in bättre än väntat…

IMG_2101Detta skulle i så fall innebära en naturlig push på långräntorna, typ 10 åringen. Om Fed höjer i december borde också bidra….

IMG_2100

Detta borde i sin tur stärka dollarn. Dvs försvaga kronan. Dvs starkt OMX. Läge att fånga OMX på nästa rekyl?

Trist att behöva av sluta veckan med nedan chart. Men sist yieldkurvan låg där den gör idag var vi 2,5 år från recession. Det skulle i så fall rimma väl med mitt scenario om lågkonja under 2020 (och konjunkturtopp 2019, börstopp 2018)

IMG_2097

 

TREVLIG HELG!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar