Denna vecka är ganska nyhetsfattig. Vi har Empire, Philly och Flash PMIs som ger ett känsla om den sk. återhämtningen, som jag tror är ytterst temporör och säsongsbetonad. Dvs företag tenderar till att lägga en del orders i början av året, för att fylla på lager, och sen är det upp till ”efterfrågan” att bestämma om det räcker eller inte. Därmed brukar datan svalna av efter det.
Vi har Nvidia som rapporterar den 25e februari, i nästa vecka. tidigare har den kunnat driva upp vinst förväntningarna med 20-25% vilket gett ett kursrally på lika mycket eller mer. Jag kan inte Nvidia by definition, men skulle det hända så kan det enkelt driva Nasdaq med 20-25% ´, SPX med 15% och världsindex med 10% under våren. Ett förnyat AI rally med andra ord, efter att AI trejden varit konsoliderande sen i november, då vi sett en rotation in i framförallt VALUE betonat.
Veckans viktigate är core PCE, FEDs favo mått, som länge legat högre än CPI vilket är ovanligt. Men det handlar om att boende kostnader väger tungt i detta mått. Annars pekar mycket på att inflationen är på väg ner. ISM Prices, löner, truflation, CPI, svagare bostadsmarknad, ger en bild om stabil till sjunkande inflation. I varje fall inte stigande. Detta borde öppna dörren för sänkningar, dock känns det tajt till den 18e mars. Men i april, alt i sommar, borde det finnas potential, givet att datan rullar in rätt.
Vi har även NAHB index som tar tempen på bostadsmarknaden. Ska bli intressant efter förra veckans tapp i Nybygg datan. Vi har även inflation från Sverige som vi vet är bra med tanke på flash estimat.
Februari har varit en konsolidernade månad, där VIX har skrämts upp över 20 inte mindre än 3 gånger senaste 4 veckorna. Varje gång har den kommit tillbaka, och dragit upp börserna. Det känns hyfsat troligt att det kan hända igen. Men vad vi vill se under våren är hur den verkligen trycks ner mot 12-14 men det sker inte av sig själv, utan måste ha stöd av data och Trump. Datan har goda odds skulle jag säga. Trump is a loose canon.
…. tisdag
Empire NY FED kom in på 7,1 mot väntat 6,9 och fg 7,7… inline och riktigt gäsp. Lirar med ISM runt 50. Betyder inget!
NAHB index kom in på 36 mot väntat 38 och fg 37… typ inline men klen nivå!
— onsdag
Mycket snack om amerikanska räntor där ute. Jag kan tycka man behöver en nykter syn på det!
I min bok så bör korträntor spegla inflationsläget. Dvs en 2 årig obligation ger kompensation för inflation. Det är också där FED mer eller mindre brukar ligga med sin styrränta, eftersom dom navigerar efter inflation.
När det kommer till långräntor, typ 10 åringen, har vi vant oss vid tajta spreadar, men faktum är att går man längre tillbaka så är det inte ovanligt med lite Term premium. Dvs man blir kompenserad för att låna ut pengar lång tid vs kort tid. Att en långränta ligger en bit över korträntor är inte så jävla märkligt faktiskt!
Ett ytterligare sett att se det är inflation och FEDs policy.
Om inflations trycket ligger på målet om 2% så det rimligt att FED ligger på 2% ränta, och då får man i en normal läget 100 punkters pålägg för att låna ut pengarna på lång sikt, dvs 3%. 100 punkter över inflation. En neutral situation.
I ett duvigt läge där infaltionen är under målet, säg 1,5% så behöver FED stimulera och ligger under inflationen med ränta om 1%, och då får man 2% för att låna ut pengar på lång sikt (påslag 100bp). Dvs 50 punkter över inflationen.
I ett hökigt läge där inflationen är över målet, säg 2,5% så måste FED bromsa och ligger över inflationen med en ränta på 3%, och då får man 4% för att låna ut pengarna på lång sikt (100 bp påslag). Dvs 150 punkter över inflationen.
Så oberoende läge får man 100 punkter mer än FED, dvs Term premium. Men bereonde på om det är duvigt, neutral eller hökigt, så får man mer eller mindre kompensation mot (50-150bp) mot inflation.
Under dom duviga åren, 2008-2020, så var spreadarna tajta mellan långa och korta räntor. Men dom var även tajta mot det underliggande inflationstrycket.
Så för att översätta dagens 10åring till ovan. FED ligger på 3,5% och då borde 10åringen ligga på 4,5%. Eftersom FED är hökig så borde man få 150 punkters kompensation mot inflation, som vid 4,5% är 3% inflation. Detta stämmer hyggligt mot core PCE som är knappt 3%. Men nu har 10 åringen fallit till 4%, vilket IMPLCIT säger att FED borde ligga på 3% ränta, och inflationen 2,5% (mätt som core PCE). Det tycker jag är en ganska rimlig reaktion givet data och utsikter. FED flaggar ju för två sänkningar till.
Eftersom jag är en stor anhängare av kopplingen mellan löner (som har starka kopplingar till både konjunktur och inflation) och inflation, så kan man säga att i ett läge med hög löneinflation, så får man extra bra för långa räntor. I ett med låg löneinflation så blir man extra dåligt kompenserad. Det är därför som man fått 4-5% för en 10 åring när lönerna legat på 3,5-4%. Och tidigare när lönerna taktade runt 2,5% så fick man typ samma och ibland lägre för en 10-åring.
Detta är mer ett resonemang än ett sätt att prissätta långa räntor såklart. Det är för trubbig materia.
Men om arbetsmarknad och konjunktur nu är svag, och inflationen på väg ner, så borde inte 10åring på 4%+ vara uthåligt, så borde även 10 åringen röra sig mot 3%.
Är detta risk-off? Ja om dollarn stärks är det så. Men dollarn är ganska svag numera. Så jag skulle säga att fortsätter detta, svag 10 åring och svag dollar, så är det snarare en reflektion av 1, dasig konj och A-marknad 2, lägre löneläge, 3, fallande inflaiton, 4 och där FED går från en hökig policy till en neutral.
I Europa stämmer resonemanget hyfsat. Inflationen är på målet, ECB för en neutral politik, om 2%. Korträntor ligger på ECB ränta. Och EU 10 åringar ligger på nästan 3%. 100 punkter över både styrränta och inflation.
Om Europa hamnar i recession, så kommer vi följa ovan mönster, och då faller långräntorna mot 2%. Om Europa hamnar i högkonjunktur med stigande inflation, då går långräntorna mot 4%. I dagsläget tror inte jag på nåt av dom.
Däremot tror jag att infationen i USA rör sig mot 2%, uppbackad av en svag konjunktur, vilket gör att FED kan sänka mot 2%. Och därmed borde en 10 åring gå mot 3%. Har det börjat nu? Ingen aning?
Men i dagar som dessa pratas det mycket om misstroende för USAs politik, ovilja att sitta på dollar och US bonds. Det är en relevant diskussion. Bara det att räntorna så här långt faktiskt håller sig inom ”dom teoretiska ramarna”. Jag skulle inte säga nåt om 10 åringen stod i 6% idag, eller om FED sänkte till 2% och 10 åringen ligger kvar på 4% eller stiger till 5%. Först då kan vi verkligen tala om förtroende kris.
Då är det snarare Guldet som tagit ut svängarna. Dvs Guldet har blivit en tillflyktsort för alla som tror att världen kan hamna i politisk kris, krig eller kraftfull lågkonja, eller hyperinflation orsakad av ett skenande skuldberg. Jag är inte heller särskilt förtjust i världsbilden. Vem är det? Så jag kan förstå dom som köper den enda kända tillflykstorten vid äkta kris. Sen går det att förklara en stor del av guldets uppgång med fallande räntor.
——-onsdag del 2
Det pratas om att Riksbanken kan komma att börja sänka snart igen. Det tror inte jag!
Inflationen är runt målet på 2%. Detta fordrar en neutral politik, där dagens 1,75% ränta är just det. Visserligen är kronan stark och arbetsmarknaden svag, där Riksbanken väntar sig bättre arbetsmarknad under året. Detta i sig skulle kunna vara anledning, MEN Riksbanken navigerar efter ett inflationsmål, och inget annat. För att kunna sänka måste Riksbanken alltså se väsentligt lägre inflation längre fram. Är det troligt?
1, Om FED börjar sänka ordentligt senare i år, säg ner mot 2%, så är risken stor att kronan blir väldigt mycket starkare. Detta gör att vi importerar deflation, eller disinflaiton, som är ett bättre ord. En väsentligt starkare krona skulle alltså kunna trycka ner inflationen väsentligt under målet, och därmed ligga tll grund för ytterligare sänkningar. Men vi är inte där ännu, utan det krävs ordentliga tag av FED, så om det blir nåt, så är det en sak för andra halvåret.
2, Idag är arbetsmarknaden svag, men lönetrycket ligger runt c3% vilket genererar inflation runt 2%. En arbetsmarknad som inte skapar jobb är inte tillräckligt för att trycka ner lönerna ännu, och därmd inte inflationen. Vi behöver nästan en recessions liknande miljö, där vi har negativt jobbskapande, som ger ytterligare press på löner, och därmed inflation under målet, för att Riksbnaken ska kunna motivera ytterligare sänkningar. I nuläget säger prognoserna snarare motsatsen. Jag tror prognoserna är fel. Dock är jag inte säker på recession heller. Och om det blir något, så är det snarare föremål för andra halvåret.
Så nej, några räntesänkningar går inte att motivera från dagens neutrala nivå. Däremot finns chanserna under andra halåret, men det kräver sämre tider och/eller en betydligt duvigare FED. Där är vi inte ännu!
Och när det kommer till att binda bolån, så säger jag som alltid
”Bind alltid under 2% ränta, Bind aldrig över 2%”
