Kort Sälj

Det finns goda chanser att vi toppar ur idag.

Dels är marknaden överköpt.

Dels har stora index som SPX, Stoxx600 osv lämnat bakom sig gap från den 8 september som utgör ca Fib50% nivåer idag, och som brukar täppas till.

Även om börsen är på gång att bilda en medellång teknisk köpsignal, som man bör agera på, så kommer den inte utan rekyl.

OMX testar sitt motstånd kring 1600-1610…. och det kanske håller. Nästa område är inte förrän 1660, och dit når vi inte utan rekyl tror jag. Har jag fel går vi mot 1660 och rekylerar mot 1600… typ där vi är nu!

Det slog mig hur tekniskt oviktiga den senaste Pivot punkterna varit. När vi var nere på 1518 så siktade man efter 1500ish. Den kom på skam. När vi dessförinnan var uppe på 1660 siktade man på 1720, som även den kom på skam. Vad lär detta oss? Ta gärna ut viktiga balansnivåer, men räkna nästan med att nästa reaktionsnivå blir en bit innan eller efter. Dvs se större intervall som köp och säljzoner. Var beredd att ta en förlust och stoppa ur dig när du har fel!

Oavsett om vi toppar idag eller ej, så räknar jag med att 1,560 stödet ska testas innan vi drar vidare. Är marknaden stark lär vi kanske vända en bit högre upp.

IFO kom in igår på 115,2 mot 116,0 väntat och fg 115,7 (nedreivderat från 115,9). En touch svagare siffra, men fortfarande på en stark nivå. Frågan är om IFO leder PMI?

IMG_2108

Den här veckan blir annars rätt lugn på datafronten. Laddar inför nästa veckas PMIs och NFPs. Oktober brukar vara en vändningarnas månad. Men kanske vände det på 1518 redan i augusti? Eller är dagens styrka bara rekyl i fallande? Hmmm, nästa rekyl kommer visa vägen!

Jag noterar att dollarn är på väg att tillta i styrka… är det trendvändning nu måntro? Eller fint?

Have a nice one!

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

PMIs pekar mot ett starkt Q4

Flash Manufactoring PMI kom från Europa och Tyskland nu på morgonen. Från Europa kom den in på 58,2 mot väntat 57,1 och fg 57,4. Den Tyska kom in på 60,6 mot väntat 59,0 och fg 59,3. Helt otroligt starka siffror. Tänker att det borde inte vara några problem för Draghi att i oktober flagga för att dra ner QE från 60mdr till 40mdr. Men undrar också hur länge detta kan hålla i sig med tanke på Eurostyrkan i år?

Amerikansk Manufactoring Flash PMI kom in på 53,0 mot väntat 53,0 och fg52,8. Inte dåligt, men fan inte så bra heller tycker jag. Vi får se vad ISM kommer in på nästnästa vecka. Det är störigt att PMI och ISM konvergerar så, för man blir liksom inte riktigt klok på vilken som guidar framtiden bäst. Visserligen drogs ISM med i Trumpeffekten, och föll därefter desto mer, men har repat sig. Det skulle betyda att PMI har en mer nykter syn. Å andra sidan är ISM mer aktad pga sitt långa trackreckord och undersökningens omfattning.

Nordea var tidig med att lyfta fram säsongsmässigheten i den amerikanska datan.

Mycket pekar på att datan under hösten ska komma in bättre än väntat…

IMG_2101Detta skulle i så fall innebära en naturlig push på långräntorna, typ 10 åringen. Om Fed höjer i december borde också bidra….

IMG_2100

Detta borde i sin tur stärka dollarn. Dvs försvaga kronan. Dvs starkt OMX. Läge att fånga OMX på nästa rekyl?

Trist att behöva av sluta veckan med nedan chart. Men sist yieldkurvan låg där den gör idag var vi 2,5 år från recession. Det skulle i så fall rimma väl med mitt scenario om lågkonja under 2020 (och konjunkturtopp 2019, börstopp 2018)

IMG_2097

 

TREVLIG HELG!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Feds blandade budskap

Fed avstod från att höja räntan och meddelade att man introducerar QT i oktober. Helt väntat!

Man specificerade inte beloppen för QT men marknaden räknar med 10mdr per månad under 4Q17. Detta trappas sen upp till 20mdr i 1Q18, 30mdr i 2Q18, 40mdr i 3Q18 samt 50mdr i 4Q18. Sen fortsätter man med 50mdr till man är klar. Med ”klar” är inte när man nollat innehaven på Tillgångssidan i FEDs balansräkning, utan när man nollat posten Bankreserves på skuldsidan i Balansräkningen. Fördelningen väntas vara 60% Statspapper – 40% bostadspapper.

Okej, är 10 mdr mycket? För det första är det 6mdr i statspapper som inte kommer rullas av i oktober-december. 4mdr är knutet till bostadspapper. Är 6mdr mycket? Kan det få inverkan på statslåneräntorna?

USAs statsskuld ligger på ca 20,000mdr dollar

http://www.usdebtclock.org/

Låt oss förenkla. Underliggande löptider varierar men den är inte orimligt att tänka att merparten av skulden rullas över på 10 år. Det betyder att 1/10-del faller varje år. 2,000mdr dollar. Det är ca 170mdr i månaden.

Tänk att i oktober så faller 170mdr som måste rullas över. De flesta som sitter på statspapper gör det av en anledning. Ofta har de mandat att sitta på x% statspapper. Typ Försäkringsbolag etc. En annan grupp är utlandet, främst Kina och Japan, som handlar mycket med USA och får betalt i dollar. För dem är det naturligt att köpa det tryggaste som går att köpa för pengar i kundens valuta. Amerikanska statspapper. Sen har du alla pensionärer och rika människor med ett behov av att BEVARA sina pengar (ett begrepp som det talas lite om, i motsats till VÄXA) som gärna sitter på statspapper. Point being, när statspapper förfaller, så är det naturligt för de här aktörerna att rulla över dem i ett nytt papper, med ny ränta och löptid. Men i oktober så är det en tant som säger ”Hörni pojkar, jag tar det mesta av det jag brukar, men jag måste lämna 6mdr. Är det någon som kan ta dem?”. Just det, det är tant Yellen som väljer att rulla över det mesta men väljer att avstå från en liten del. 6mdr av 170mdr är peanuts. Så de stora drakarna kommer säga. Nemas problemas, vi tar dem. Inte för att de kan trycka pengar, de får såklart sälja nåt annat, eller avstå från att köpa nåt annat, för att kunna ta ytterligare 6mdr i statspapper. Men det kommer inte ge avtryck. Det är för lite. QE har historiskt skapat det vi kallar för Asset Inflation. Det var en del av syftet. Man är rädd att QT skapar Asset deflation. Men 6mdr i det här sammanhanget. Det är peanuts.

Vad händer sen? Jo Yellen blir ju sittande med en del papper hon rullat över, precis som innan, och med 6mdr i cash. Eller egentligen 10mdr, för hon har gjort samma sak med bostadspapper. Hon tar den stora säcken med 10mdr och åker ner i källaren hos FED. Där finns två rum. I det första rummet står en tryckpress. Den har hon använt mycket genom åren. Men det var ett tag sen sist. Typ 2014 tror jag det var. Men nu går hon till andra rummet, för första gången någonsin. Där finns en stor braskamin. I denna slänger hon in säcken med pengar. Puff. Så var dem borta. Lika enkelt som hon en gång tryckte dem i andra rummet. Ordningen återställd. (för er som inte förstår så finns det inte två rum i källaren hos FED med en tryckpress och braskamin, utan allt ligger i en dator, och allt det här justeras enkelt med ett musklick)

6 miljarder kanske inte är så mycket. Men vid samma tid om exakt ett år så är tanken att hon kommer avstå från att rulla över 50mdr. Varav 30 mdr i statspapper. Att be killarna som rullar över 170mdr en normal månad att ta 30 extra, är ju mer än 6mdr. Så allt annat lika kommer det bli tajtare. Det fina i de här förhandlingarna är att det kommer aldrig att saknas pengar. Det är bara en fråga om pris. Dvs US Treasury som sköter om statsskulden och emitterar statspapper kanske måste lyfta räntan något när FED avstår från 30mdr. Det är den här processen som skapar pressen på andra tillgångsslag. Asset Deflation. Vi vet inte exakt vad som ger exakt vilken effekt på räntorna, men FEDs modeller säger typ att 500mdr om året, dvs ca 40mdr i månaden, slår med 0,25-0,50% på räntorna. Det är alltså den förväntade effekten. Men det är ny mark, så vi kan inte vara säkra på nåt!

Men budgeten ropar någon! Sant, det vi diskuterat ovan är bara befintlig skuld som rullas över. Skulle Trump lansera en budget med stora underskott, som måste lånefinansieras genom Treasury, då ritar detta om kartan. Men eftersom vi inte vet nåt om budgeten ännu så behöver vi inte gissa tycker jag. Det mest troliga är att den blir hyfsat balanserad. Det är ju därför han brottas med Obamacare. För att kunna frigöra pengar till skattesänkningar. Skattesänkningar som inte går att genomföra utan att spara på annat håll. I oktober vet vi mer hoppas jag.

Yellen sa även igår att FED avser att höja 3 ggr I ÅR. Den mindre begåvade listar ut att då måste hon vilja höja i december. Mycket riktigt tog Fed funds rate ett skutt upp och därmed prisar man in en höjning i december med ca 75% sannolikhet. Samtidigt var hon orolig över inflationen. Det rimmar lite illa faktiskt. Jag tror så här. FED tror att effekterna från mobiltelefoni, energi, dollar och hälsovård kommer klinga av och inflationen kommer lyfta något fram till december. Det motiverar nästa höjning. Jag tror också att hon höjer för att jag tror också att inflationen lyfter av samma skäl. MEN, om den inte gör det. Säg att det skulle stå kvar och stampa. Då är decemberhöjningen illa ute. Så vi kan inte ta gift på den!

Sen meddelade man att man har som avsikt att höja 3ggr nästa år. Från 1,25% till 2,0%. Under 2019 två gånger, till 2,5%. Under 2020 en gång till 2,75%. För det första är inte prognoserna för 2019 och 2020 vatten värda. Så glöm dem. Jag säger inte att det inte kommer hända. Jag säger att ingen har prognosförmåga så långt idag.

Vad som är mer intressant är VARFÖR man tror på detta. Jo det är mycket enkelt. FED tror att ekonomin ska växa med ca 2%ish om året närmaste 3 åren. Om ekonomin gör det så skapas det ca 200,000 jobb i månaden. 2,4m nya jobb om året. Inte noll inte 5miljoner. Det finns en logik bakom varför det skapas jobb i en växande ekonomi, och att det försvinner jobb i en krympande. Om det skapas 2,4m nya jobb om året de närmaste 3 åren så kommer arbetslösheten att leta sig ner mot minst 2%. Det är nu det börjar bli intressant. Idag ligger löneinflationen på ca 2,5%. Det utmynnar i ca 1,5% Core PCE. MEN om arbetslösheten faller ner mot 2% så är det rätt naivt att tro att lönerna inte kommer att börja ta fart (här har man haft fel i många många år, men det är ändå rätt trotsigt att hävda att 2% arbetslöshet inte leder till löneinflation högre än vid historiskt mycket svaga konjunkturer). Därför tror de på stigande löner. Med dem kommer Core PCE att stiga. När den går över 2% så kommer man successivt byta fot från Balanserad penningpolitik till Åtstramande politik. Det innebär positiva realräntor. Dvs styrräntan ska vara högre än inflationen. DÄRFÖR tror man på så många räntehöjningar som man gör!

MEN det är här FED och marknaden trampar fel. De amerikanska hushållen har nästan 18,500mdr dollar i skulder. Statskulden ligger på strax över 20,000 mdr. Totalt 40,000mdr ish. Räntorna på det här kalaset betalas av skattebetalarna. Genom deras löner. OM Fed höjer med 1% så ökar räntekostnaderna för befolkningen med 400mdr om året. 2% är 800mdr. Ni fattar. Jag vet inte exakt vad löneunderlaget ligger på men stigande räntekostnader av den kalibern utgör en stor del. TILLRÄCKLIGT stor för att bromsa ekonomin om höjningarna blir för många. Bromsar ekonomin så skapas färre jobb. Lägre tillväxt och lägre jobbskapande kommer göra att löneinflationen inte vill ta fart. Alltså tar inte Core PCE fart. Alltså kommer inte FED kunna höja så mycket. FEDs höjningar och QT kommer bita tillräckligt. Tillräckligt för att tillväxt, jobbskapande inte kommer kunna fortsätta i samma takt… och därmed minskar risken för stigande löner och inflation. OCH realiseringen av räntehöjningar!

Min tes har varit att Åtramande politik troligtvis inte kommer införas, för att pga den stora skulden så har man en automatisk broms som kickar in även vid små räntehöjningar. Dvs Balanserad PP räcker.

Min gissning är att man höjer till 1,25 i december, givet att inflationen börjar ta fart igen. Troligtvis kommer man även höja i mars och juni givet att konjan håller i sig och inflationen lyfter att rent statistiska skäl. Dvs upp till 1,75%. Därefter har vi QT som börjar pressa på under andra halvan samtidigt som stigande räntekostnader gör sitt för ekonomin. Så min Best guess är att man höjer till 1,75% och sen är det stopp, givet att lönerna inte skenar. Men kom ihåg att detta inte är en prognos utan snarare en scenario analys. Det finns för många lösa komponenet här som kan stöka till det. Så att kalla det prognos är aningens naivt.

Time will tell.

Under samma tid väntas Draghi ta ner QE från 60mdr i månaden till 40mdr i januari. Samt från 40mdr till 20mdr nästa sommar. Denna åtstramning lär sätta press på Europeiska räntor.

Vad händer med den så viktiga Eur/Usd. Rent tekniskt borde dollarn studsa någon gång. Typ Fib38% alt Fib50% av årets rörelse. Men räntespreadmässigt? Idag ligger den amerikanska 10-åringen på 2,28%. Nästa sommar med 1,75% styrränta och lite QT borde den ligga på 3,25%ish. Givet att vi inte står inför recession, för då kommer den handlas lägre. Tysken borde typ stå i 1,25-1,50% givet att Draghi bibehåller 0% styrränta med fasar bort QE. Detta mot 0,47% idag. Det betyder att US 10yrs ska upp med 0,97% (3,25-2,28) medan tysken ska upp 0,75-1% (1,50-0,47). Typ samma! Ur det här perspektivet är det svårt att motivera varför endera ska stärkas eller försvagas starkt mot någon. I ett längre perspektiv är det mer intressant. För om FED är klar med sina höjningar, och Draghi står i begrepp att höja under 2019…. då finns fortsatt Euro-potential såklart. Fast först rekyl.

Maggan kastade in den svenska budgeten igår. 1% budgetunderskott. Folk kritiserar henne för att vara slösaktig och köra med valfläsk. Så här är det. De som kritiserar henne gör det för det är deras jobb. De skulle kritiserat henne oavsett hur budgeten ser ut. 1% underskott när Sverige växer med ca 3% och statsskulden ligger på drygt 30% av BNP är peanuts. Helt okej om du frågar mig. Ansvarigt? Absolut! Statsskulden som andel av BNP kommer sjunka till nästa år. Omvärlden tittar på oss och är gröna av avund. Tills dem sett hushållens skulder i förhållande till inkomsterna. Då skrattar de och säger. Tur ni har så låg statsskuld. Det kommer ni få användning för en dag 🙂

Nej vad gäller vår budget så tycker jag det handlar mer om sammansättning, än själva slutnotan. Men den diskussionen får vi ta en annan gång.

Trots FEDs småhökiga budskap vill inte räntorna riktigt dra i USA. Det gör att dollarn inte riktigt drar. Det gör att vi tvekar om dollarn ska etablera sig över 8 spänn och gå mot 8,50. Det gör att OMX inte lyfter och utmanar 1,600-1610 motståndet på sin väg mot 1660. Det svajar…. och jag, precis som alla andra bevakar 1560 på nedsidan och 1600-1610 på ovansidan. Redo att stoppa in mig tekniskt i marknaden… men hittills helt utanför.

Imorgon kommer Flash PMIs från olika håll i världen…. stay tuned!

 

 

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Bankföreningen är antingen korrupt eller inkompetent

Företrädare för bankföreningen tycker det är en dålig ide om Finansinspektionens förslag om utökade befogenheter att begränsa utlåningen går igenom.

http://www.di.se/opinion/bankforeningen-inte-ens-hogutbildade-kommer-fa-kopa-bostad/

Kan ni inte läsa Di, läs gärna

https://www.va.se/nyheter/2017/09/18/bostad2/?utm_campaign=va-sept18-eft&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=036e6051aa8244e085af6c296e632ef5&elq=afab35164a1d4ba89cab4454635e49b6&elqaid=10507&elqat=1&elqCampaignId=7380

Det är stötande! Bankernas primära sätt att öka vinsten är genom ökad utlåning. Fråga vilken bankdirre som helst var deras vinst hade legat idag om de lånat ut hälften så mycket som de gjort senaste 10 åren.

Ett skuldkvotstak hade surrat fast utlåningens maxnivåer vid inkomstutvecklingen och då hade utlåningstakten blivit därefter. Detta borde bankföreningen såklart känna till. Alltså är de köpta, eller jävligt okunniga.

De säger exempelvis att bankerna redan tillämpar ett skuldkvotstak idag. Men herregud, då kan det ju inte vara nåt problem att införa en reglering? Nej just det. De vill ha föexibiliteten att frångå sina egna principer. Vilket nedan chart visar!

Såg nedan chart av Claes Hemberg… tycker ni det verkar som om bankerna jobbar strikt efter sina principer? Hade de varit stenhårda i sina principer hade det varit kritvitt över en viss gräns. Nu är det fan prickar överallt!

De skriver också att låginkomsttagare stängs ute ur marknaden. Haha! Det löste vi samma dag som vi införde belåningskravet om 85% skuldsättning. De unga har inte EK och kan därför inte köpa. En urbota dum reglering utan nytta!

Lögnerna fortsätter. De tar dagens priser och sen räknar de med nya regleringar hur de slår mot hur mycket man får låna. Då kan man inte köpa! Men hallå! Utlåningen styr priserna. Lånas de ut mindre, blir priserna lägre. Lån styr priser. Inte tvärtom! Man kan inte ta dagens priser och ställa dem mot mindre lån. Jag har i tidigare inlägg bevisat hur priserna är totalt korrelerade med storleken på lånen, genom lånelöfteskalkylerna. Det är logiskt!

De hänvisar till en undersökning gjord av Copenhagen Economics som säger att ränteläget drivit upp priserna. Detta stämmer. Det ska få oss att tro att lösningen på problemet är om Ingves börjar höja styrräntan istället. Vad de glömmer att säga är att den låga räntan har gjort lånelöftena mer generösa, vilket drivit upp lånen och därmed priserna. MEN, med ett skuldkvotstak så hade lånelöftena bara beviljat lån upp till en viss gräns och därmed hade lånestocken och priserna bara vuxit till en viss gräns. De hade ytterst följt löneutvecklingen. Priserna hade varit lägre, lånen likaså. Men även räntekostnaderna då Riksbanken hade kunnat fokusera, precis som idag, på ett lågt resursutnyttjande, låg tillväxt och vidmakthålla en konkurrenskraftig valuta i en värld utanför våra egna gränser som växer med ca 2%. Varför rycka tusenlappar från hushållen genom högre räntor, när man kan nå samma effekt, dvs bromsa utlåning, priser och därmed motverka en kommande fastighetskrasch och finanskris genom skuldkvotstaket. Detta verkar inte ens bankernas egna ekonomer, strateger och gud vet allt kunna ta till sig av!!! Trots att är rädda för obalanser som skapas i spåren av utlåning. De ligger ju inte direkt sömnlösa över inflation och skenande löner. Då hade räntehöjningar varit det rätta vapnet. Men inte nu!

Bankföreningen lyfter också fram stackars egen företagare som tar ut lite lön. Tar de ut lite lön för att deras företag inte tjänar mer. Då ska de inte få låna mer än de klarar. Det kan stjälpa både deras företag och hushållsekonomi. Om de tar ut liten lön för att de väljer utdelning istället av skatteskäl. Då tycker jag de ska spara lite utdelningar istället så att de kan skjuta in Ek i bostaden istället. Då behöver man inte ta ett så stort lån.

Ursäkta, men hela debattartikeln stinker, och var fan är journalisterna som alltid hugger på Ingves. De lyser med sin jävla frånvaro. Det är äckligt!

Idioter, fattar ni inte att skuldkvotstak och kraftiga räntehöjningar får exakt samma effekt på utlåning och priser. Fast där det förstnämnda INTE försämrar kassaflödet hos hushållen eller kraftigt stärker kronan. Något vi dessvärre inte kan välja bort vid räntehöjningar.

Fattar inte hur alla som driver en så hård linje mot Ingves kan sitta och vara så jävla tysta när företrädare för bankerna, byggfirmorna och mäklarna dissar regleringar. Regleringar som ni borde gilla om ert övergripande mål är att bromsa utlåning och obalanser.

Jag förstår alla som är oroliga över den svenska bostads- och fastighetssektorn. Prisuppgång och utlåningstillväxt. OBALANSER som uppstår som till slut kan tvinga oss in i fördärvet. Men det går att bromsa. Antingen genom att höja räntorna som de flesta är inne på. Eller regleringar, där det finns både bra och lite mindre bra. Men de flesta verkar bara vara inne på att det är Ingves fel, och att han sitter inne med den bästa lösningen. Så är det inte. Det är precis tvärtom. Han sitter på den klart sämsta lösningen. Jag kan inte förstå alla som hackar på Ingves, men som är så tysta när det kommer till regleringar? Fattar ni inte?

Jag vet exempelvis att Nordeas chefsekonom Annika Winsth fattar att regleringar som Fi propagerar för har en bromsande effekt på utlåningen. Samtidigt sa hon senast i förra veckan att det är hög tid för Riksbanken att börja höja. Av många skäl, men där ett av de viktigaste är att motverka att det byggs upp bostads- och skuldbubblor. Hon fattar alltså att båda verktygen leder till hennes mål. Men hon hackar på Ingves, men inte Bankföreningen. Kan någon förklara detta för mig? Annika, jag undrar om det möjligtvis är så att du inte känner att du ”kan” hacka på bankföreningen även om du skulle vilja? Detta är inte personligt mot Annika… alla andra chefsekonomerna beter sig exakt likadant. Jag förstår att VD på Nordea säger nej till regleringar för det är ett hot mot lönsamheten. Men som chefsekonom???

Sen har vi samma beteende bland journalisterna. Men det är klart… bankerna och mäklarna är ju stora annonsörer. Det är inte Ingves.

Är det verkligen så illa undrar jag?

 

Publicerat i Uncategorized | 8 kommentarer

Amerikansk inflation är viktiga grejor

Kärninflationen från Eurozonen kom in på 1,2% YoY mot väntat 1,2 och fg 1,2. Vare sig nivå eller trend borde få Draghi att vilja se stigande räntor eller starkare Euro…. således vänta er en fortsatt duvig politik. Därmed inte sagt att han i oktober inte kommer meddela att QE reduceras från 60 till 40mdr i månaden från och med januari. Anledningen till att han kan tänka sig att göra det är att han sänkt tidigare trots att inflationsdatan är svag. Att lyfta bort QE handlar mer om att Europa inte är i kris, än att inflationen måste vara en huvudvärk.

FED har en tid gett signaler om att de inte är nöjda med inflationsutvecklingen. Det är en av anledningarna till att man inte höjer imorgon. Hur den fortsätter att komma in i oktober, november och december kommer vara avgörande för om man tänker höja i december. Marknaden prisar in 65% sannolikhet. Huruvida FED höjer eller inte är viktigt för det påverkar räntespreaden med Europa, som i sin tur påverkar Euron. Givet hur Euron utvecklas får det effekter på vilken politik Draghi väljer att föra, och som bekant så förhåller sig Ingves till hur Draghi gör. Hur Ingves agerar får i sin tur effekter på vilka räntekostnader svenska hushållen har framöver, vilket påverkar vår ekonomi. Det påverkar också kalkylräntan i lånelöftena, och har därmed en direkt effekt på våra bostadspriser. Så JA, den Amerikanska inflationen är extremt viktig för vår egen vardagsekonomi. Kanske till och med viktigare än vad Svensk inflation är…..

Inflation i USA mäts på många sätt men de två vanligaste är CPI (consumer price index) och PCE (personal consumption expenditures). FED förhåller sig till den senare. Men tittar såklart på båda. I första hand tittar man på Core CPI och Core PCE, mer än headline siffran. På senare år har CPI taktat ca 0,5% högre än PCE. Förklaringen ligger i hur man mäter. Korgarna skiljer sig åt något där de största skillnaderna berör priser på hälsovård och boende. Core CPI kom senast in på 1,7%. I linje med fg mätning fast något högre än väntat. Core PCE kom senaste in på 1,4%. I linje med väntat och nåt lägre än fg mätning. Så någonstans mellan 1,4-1,7% ligger inflationstrycket på idag. Detta rimmar rätt väl med lönetakten kring 2,5%, där den historiska spreaden legat på ca 1%.

Men vad kommer hända med inflationen framöver? Stiger den så lär den trigga FED att vilja höja i enlighet med sin strategi att balanserad penningpolitiken. Dvs ta REAL räntorna mot noll. Vilket implicit betyder att styrränta och kärninflationstakt ska ligga på samma nivå. Det är inte förrän inflationstakten etablerar sig över 2% som vi kan tala om överhettning vilket ställer krav på FED att istället tillämpa en åtstramande politik. Dvs positiva realräntor. För att kärninflationen ska nå den här nivån så hävdar jag att lönerna måste etablera sig kring 3,5% i årstakt, minst. Jag säger inte att det inte kan hända. Jag säger bara att det inte har hänt ännu, och jag är extremt ödmjuk inför förmågan att kunna prognostisera löneutvecklingen. Hittills är det många som misslyckats. Inte ens FED vågar ge klara besked kring Philips sambandet. Det säger en hel del!

Men det finns annat som påverkar inflationen det närmaste året.

Nedan chart visade hur mobiltelefon tjänster slog hårt mot inflationen i mars och april. Men även utan de här så kom CPI ner rejält. Nu ser vi en återhämtning, eller snarare normalisering.

Även resor och hotell boende föll kraftigt i pris, men verkar nu vara på väg tillbaks

Även Medical Services har hållt tillbaka inflationen, men är på väg tillbaks…

Den tidigare starka dollarn har inneburit att Core Goods Inflation gått ner… men med tanke på att dollarn varit svag i år så lär det mean reverta nästa år… två charts!

ISM har tidigare haft en ledande effekt på Core CPI. Det är inte så konstigt. ISM leder tillväxt, som leder jobbskapande, som ger köpkraft, som pressar upp priser, dvs inflation…. så det är logiskt! Den pekar på stigande inflation mot 2% nästa år. Men att tro att inflationen ska fortsätta ovanför det är naivt med dagens lönetakt.

Givet att marknaden har rätt. Dvs att Core CPI, och motsvarande Core PCE inte kommer röra sig nämnvärt under resten av året så tror jag risken är rätt stor att FED INTE höjer i december. Vi får se. En höjning i mars-18 känns däremot väldigt sannolik. Stämmer nedan chart, dvs att inflationen kommer röra sig upp mot 2% till nästa sommar, så lär FED inte bara höja i mars utan även i juni. Fler än 3 höjningar, dvs upp till 1,75% tror jag vi kan glömma, så länge som lönerna inte tar fart. Kom ihåg att vi även har QT. Det spelar inte så stor roll i år (30mdr). Det väger ganska lätt under 1H18 (150mdr). Men under 2H18 handlar det om 270mdr. Så om jag får bestämma blir det höjning i mars och juni till 1,50%. Alternativt december, mars och juni till 1,75%. Alternativt december, mars till 1,50%. Sen är det stopp!

Så länge som lönerna tuggar kring 2,5% i årstakt så kommer inte inflationen att strukturellt kunna ta sig längre än till 2% förrän det är dags att börja mean reverta igen. Det är därför som jag tror på max 2-3 höjningar totalt. Drar lönerna över 3% och etablerar sig där…. då får vi rita om kartan!

Jag vet att för många låter detta urflummigt, och den här typen av prognoser är mer scenarioanalyser än prognoser. Men det är viktigt att ha en förståelse för hur allt hänger samman. För om detta faller ut, dvs att FED höjer 2-3 gånger fram till nästa sommar, så lär det skicka upp amerikanska räntor och stärka dollarn. Det är samma sak som att försvaga Euron vilket gör att Draghi kan bli mer duvig, vilket gör att Ingves kanske vågar sig på de här räntehöjningarna som alla prognosmakare verkar tro på idag (fast inte riktigt pga av skälen jag anger ovan). Gör FED däremot ingenting… för att ovan syn på inflationen inte infaller. Då är risken högst påtaglig att Ingves inte gjort ett skit med räntan vid den här tiden nästa år. Så det känns ju som ganska viktig materia. Ellerhur?

Ha en fin kväll!

 

Publicerat i Uncategorized | 9 kommentarer

Är det högkonjunktur eller ej?

OMX har tuffat vidare och utmanat både 1585ish-motståndet och Fib50% 1588 nivån. Många undrar; håller vi på att bryta den fallande juli trenden, eller väntar ny baisse? Nästa viktiga motståndsnivå är 1600-1610 området. Det är först när vi passerat den som vi får en lång teknisk köpsignal. Samtidigt noterar jag att Kronan inte riktigt vill etablera sig över 8kr mot dollarn med besked. Det gör att jag tvekar kring styrkan på börsen. Börsen börjar också bli smått överköpt, vilket på kort sikt brukar vara anledning till rekyl, men på längre sikt en köpsignal. Oavsett kommer OMX att falla tillbaks till 1560ish innan det drar vidare till högre nivåer. Håller 1560 så är 1516 en trolig botten. Håller inte 1560 så väntar troligtvis lägre nivåer och då har vi satt en ny Pivot topp. FED mötet i nästa vecka kan bli triggern för hur det blir. Vissa tror att marknadens duviga syn på Fed kan komma på skam, och att de kommer framstå som mindre duviga än väntat. Detta skulle i så fall ge en knuff åt räntorna och stärka dollarn. Dvs Svag krona…. alltså stark börs! Jag vet att det osar lite kaffesumpsanalys. Vi får se helt enkelt! Som enskild indikator skulle jag vilja lyfta fram Fed Funds rate för december som idag ligger på ca 50% (sannolikhet för december höjning). Skulle den dra i väg, så drar räntorna och dollarn.  Att de inleder QT med 10mdr i månaden borde inte vara någon game changer då det är väntat.

US Core PPI kom in på 1,9% YoY mot väntat 1,9 och fg 1,9…. förhållandevis stabil. Trots dollarns svängningar.

US Core CPI kom in på 1,7% mot väntat 1,6 och fg 1,7%. Den har slutat att falla!!! Frågan är om det är dags för den att börja stiga? Se chart nedan. Rensar man för telefoni etc så ligger den rätt mycket högre. Snarare mot 2,4%. Skillnaden mellan CPI och PCE har historiskt legat på ca 0,5% vilket skulle betyda att core PCE (Fed favo mått) är på väg mot 1,9%. Det tror jag skulle få FED att börja se mer muntert räntehöjningar. Kanske redan i december. Annars i mars.

IMG_2064

US Retail sales kom in lite svagt. Control Group kom in på -0,2% MoM mot väntat +0,3 och fg +0,6. Lite förbryllande. Har det med stormen att göra? Ur ett YoY perspektiv ser det dock inte så dåligt ut!

Empire Mfg Index kom in på 24,4 mot väntat 19,0 och fg 25,2. Helt ok!

China FAI, dvs fixed asset investment kom in 7,8% mot väntat 8,2 och fg 8,3. Industriproduktionen kom in på 6,0% mot väntat 6,6 och fg 6,4. Retail kom in på 10,1 mot väntat 10,5 och fg 10,4. Lite klent, och inte riktigt i linje med PMI…. men inget att dra för stora växlar på.

Chartet nedan är från Merill och visar att cash nivåerna bland förvaltarna är väsentligt högre nu än de var senast under 00-talet när aktievärderingarna uppfattades som lika höga. Det är en intressant tolkning. Ett alternativ sätt att se på det är att cashnivåerna legat kring 4% senaste 14 åren, och skulle vi få en riktig jäkla downturn så är det snarare troligt att cashnivåerna drar upp mot 7%. Minst!

IMG_2065

DN har en artikel som visar att svenskarna blundar för högre ränta. Den visar att drygt 40% av de tillfrågade inte har tagit höjd för högre räntor. Jag kan tycka frågan är rätt konstigt förmulerad. Problemet är nämligen att vanlig amortering under 1-2 år knappast förändrar situationen nämnvärt om du har ett stort lån. Hushåll skulle kunna sälja sin bostad och byta ner sig, och därmed reducera lånet. Men det är ett rätt stort ingrepp. Jag skulle säga att har du rätt nivå på lånet, så behöver du inte vara orolig. Dvs en ränteuppgång gör att du kan konsumera mindre på annat, på samma sätt som senaste årens räntenedgång har inneburit motsatsen. Det är inte så mycket att bråka om. Det viktiga är att du klarar av att betala dina räntor i alla tider, vilket ställer krav på storleken på lånet. Så på frågan, har du förberett dig för högre räntor är fel ställd. Det borde snarare vara. Vet du vad dina räntekostnader blir vid högre räntor? Ser du någon risk att du inte kommer klara av att betala dem?

http://www.dn.se/ekonomi/manga-svenskar-blundar-for-hogre-ranta/

Jag har lyft fram detta tidigare. Problemet med svenska arbetsmarknaden är inte primärt bakgrund utan utbildning. Utrikesfödda med hög utbildning får nämligen jobb. Sen är det frågan om 20 åringar från Syrien som helt saknar grundskoleutbildning kan bli Handelsekonomer…. känns inte som det va?

IMG_2067

Svensk data är stark, de flesta ekonomer talar om räntehöjningar…. och mitt i allt det här går Per Jansson från Riksbanken ut och säger att det vore katastrof att dra tillbaka QE om inte ECB gör det. Implicit att då stärks kronan så pass mycket att 6-12 månader senare så vänder datan ner. Marknaden drog snabbt den korrekta slutsatsen. Om man inte kan dra tillbaka 15mdr QE i januari…. hur ska man då kunna höja senare nästa år? Jag tror han har en poäng. Jag tror ECB ska reducera från 60 till 40 samtidigt som vi går från 15 till 0 är det bästa för en stabil valuta. Däremot tror jag inte det är katastrof om ECB inte gör nåt.

Apropå ECB, så nedan chart från Nordea som pekar på lönerna kan vara på väg upp i Europa. Det kan mycket väl bli så. Men låt mig bara vara tydlig. Vi har haft tonvis av sådana charts från USA senaste 3 åren som pekar på att lönerna kommer ta fart, då korrelationen varit hög historiskt. Men där charten visar fel. Broken Philips curve liksom. Min magkänsla är att resursutnyttjandet ändå är ganska lågt i Europa sett ur aggregerat perspektiv. Åk till Sydeuropa om ni inte tror mig! För det tredje behöver löneinflationen upp mot 2,5-3% för vi ska nå 2% kärninflation. Om vi ska över 2% krävs ännu högre löneinflation. Det känns rätt avlägset.

IMG_2078

Nedan chart visar hur korren brutit ner mellan Koppar/Guld och 10-åringen. Kommer dem att gå ihop. Jag vill ju tro det. Främst genom att 10-åringen ska upp. Vid en styrränta på 1% vill jag ju ha 10-åringen på 2,5% precis som den indikerar. Kan vi bara engångseffekterna ur inflationen verka ur, det lugnar sig kring Nord Korea samt Trump får en hyfsat balanserad budget på plats…. så har vi räntan på 2,5% snart igen.

IMG_2079

 

 

 

Slutligen tänkte jag avhandla själva rubriken i det här inlägget. Är det högkonja eller inte. Jag har länge hävdat att vi ingalunda är i recession, men inte heller i högkonja. Jag grundar det på att:

1, Tillväxten är strukturellt lägre än vid tidigare konjunkturer

2, Arbetsmarknaden, sett till jobbskapande, arbetslöshet och löneinflation, inte är lika stark som vid tidigare högkonjunkturer

3, att våra största tradingpartners inte har högkonja, då är det naivt att tro att vi har det

4, att konjunkturuppgången inte är bred utan pga att den är räntedopad så är det bara vissa grupper, branscher och regioner som mår bra. En äkta högkonja borde inte fungera så!!!

Men varför hör man varje dag från ekonomer att den svenska konjan är så rysligt bra? Jo för att de tittar på BNP gapet. Enligt skolboken är det högkonja när den är positiv, och så är det just nu. Klicka på länken nedan och läs, för det är intressant.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/hogkonjunktur-eller-lagkonjunktur/

Bnp gapet är alltså skillnaden mellan dagens bnp och potentiell bnp. Potentiell BNP är alltså inte som många tror max nivån för aktiviteten i vårt land utan den nivå av aktivitet som innebär ett balanserat utnyttjande av våra resurser. Dvs det vare sig driver inflation eller deflation. Nu är vi alltså över den potentiella Bnp nivån vilket innebär ett överutnyttjande av resurserna. Detta borde leda till stigande inflation. Men det gör den inte pga för låg lönebildning.

Men vem har rätt och vem har fel? Jag köper defintionen av lönegapet och synen på konjunkturen. Men räknar vi fram ”potentiell BNP” på rätt sätt. För att räkna fram det så tittar man på nivån av resursutnyttjande i ekonomin. KI gör det. Den visar mycket riktigt att resursutnyttjandet är högt. Hur tar man reda på det? Jo man gör bla enkät undersökningar bland företag där man frågar om de vill anställa, om det är lätt eller svårt att hitta folk att anställa. Man tittar även på hur stor andel av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Alla de här pekar på ett mycket högt resursutnyttjande. Därför anses vi befinna oss i högkonjunktur.

Men jag undrar lite ödmjukt:

Kan resursutnyttjandet anses vara högt samtidigt som löneinflation är obefintlig? Jag vete tusan, men det är en rätt viktig fråga. För om det INTE är så, så innebär det att vi räknar fram potentiell BNP felaktigt. Den kanske är mycket högre? Då skulle det betyda att BNP gapet inte alls är positivt. Ingen högkonja alltså.

Om vi beräknar ”potentiell BNP” felaktigt så innebär det att vi vare sig har högkonja eller skadlig inflation…. och hur bråttom har då Riksbanken att strama åt sin politik? Givet hur obenägen Riksbanken är att höja räntan så skulle man kunna misstänka att även Riksbanken är tveksam till hur ”potentiell BNP” beräknas. Skeptikern kanske då svarar att det inte är beräkningen som är felaktig, utan att Riksbanken helt enkelt prioriterar att förhålla sig till ECB penningpolitik. Det kan såklart ligga nåt i det. Å andra sidan, om löneinflationen i Sverige legat på 4,7% istället för som idag 2,7%, och kärninflationen varit därefter….. hade Riksbanken verkligen kunnat säga ”vi måste förhålla oss till ECB”? Jag tror tvärtom att i det läget hade man sagt att Sverige lider av uppenbara överhettningstendenser och att vi bör höja räntan även om ECB inte gör det. Konsekvensen av detta är naturligtvis att kronan stärks kraftigt, men det är helt klart önskvärt med tanke på att ekonomin är i stort behov av nedkylning. Idag har vi inte det problemet, så jag lutar mig nästan åt förklaringen att beräkningen av ”potentiell BNP” inte är fullständig då den inte att tar hänsyn till löneinflationen i ekonomin.

Jag är också fullt medveten om att löneinflationen kanske ligger och lurar runt hörnet. Att indikatorerna som visar på högt resursutnyttjande till slut kommer slå igenom, men att det lite längre tid än vanligt. Fine! Så kan det kanske vara, men än så länge har vi inte sett några bevis på detta. Vare sig i Sverige, Tyskland eller USA.

Som ni förstår är det en rätt viktig frågeställning?

Min fråga till alla er där ute är inte om vi är i högkonjunktur eller ej… utan om vi gör rätt i att beräkna ”potentiell BNP” utan att ta hänsyn till löneutvecklingen i ekonomin?

För just nu går alla omkring och tjoar högkonja mot bakgrund av att BNP gapet är positivt….. och att Riksbanken bör agera därefter. Risken är att vi fattar ett sånt beslut på felaktiga grunder.

Trevlig helg!

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Svensson mfl sågar nytt amorteringskrav

I våras meddelade Fi, Finansinspektionen, att man vill utvidga amorteringskravet på bolån. Hushåll som tar större lån än 4,5X hushållets Bruttoinkomst ska tvingas amortera 1% på lånet per år. Man kan säga att det är ett mjukt skuldkvotstak. Mjukt i bemärkelsen att det inte är ett tak, utan att man de facto kan låna mer än 4,5X sin bruttoinkomst. Men det kostar i amortering, vilket förhoppningsvis tvingar vissa låntagarna att ta lite mindre lån i slutändan. Alternativt amortera ner dem lite fortare till sundare nivåer.

https://kortsikt.com/2017/05/30/fi-vill-infora-mjukt-skuldkvotstak/

Jag är ingen stor supporter av amorteringskrav. Däremot är jag en stor supporter av skuldkvotstak som många vet. Det är bättre att ta RÄTT storlek på lånet, och sen slippa amortera. Än att ta ett för stort lån, och tvingas amortera. Amorteringskravet gör också att det rycks tusenlappar från hushållen varje månad. Tusenlappar som kan komma att behövas i händelse av en ränteuppgång. Det ökar alltså riskerna i systemet. Sen är det såklart upp till var och en om de faktiskt VILL amortera på sitt lån. Vilket egentligen handlar om frågan, vill du konsumera idag eller imorgon? (amortering är samma sak som sparande och det är inget annat än uppskjuten konsumtion, med den skillnaden att om du konsumerar för lånade pengar idag så kostar det ränta. Om du sparar och förräntar dina pengar kan du troligtvis konsumera mer i framtiden än vad du kan idag allt annat lika.)

Hursomhelst så har förslaget gått ut på remiss och naturligtvis är det många som tycker det är ett dåligt förslag.

http://www.di.se/nyheter/professorer-underkanner-skarpt-amorteringskrav/

Bankföreningen tycker det är dåligt för det innebär att hushållen kommer låna mindre, vilket innebär lägre potentiell vinsttillväxt för dem. Vilket är deras prio nummer ett. Även Sveriges Byggindustrier och Mäklarsamfundet tycker samma sak, av samma skäl. Mindre vinst helt enkelt. Detta är branscher som allt annat lika tjänar mer pengar ju större lån vi tar. Man kan tycka att detta är unket. Dvs de borde svara ur ett ekonomiska samhällsperspektiv. Men samtidigt är det ju inte ett byggbolags uppgift. Det är att bygga och tjäna pengar, vilket de gör nu när priserna är tillräckligt höga, vilket alltså är kopplat till att hushållen får tillräckligt maffiga lån (som de använder när de köper sin nybyggda bostad).

Men nu går alltså även Lars E O Svensson, John Hassler och Peter Englund ut och sågar förslaget. De säger att:

1, Det är inte alls säkert att Sveriges ekonomi tar skada om hushållens räntekostnader stiger. Att Finansinspektionen saknar bevis för detta. Därför behöver man inte heller införa åtgärder som begränsar lånens storlek.

Men vänta lite. Hushållen har 3,000mdr i bostadsskulder, 500 mdr i BRF skulder som de är ansvariga för och 800 mdr i övriga skulder. Det summerar till 4,300mdr i skulder. En ökning med 1% är 43 miljarder i ökade räntekostnader. Men 43 miljarder hamnar inte bankernas kasskista utan går vidare till dem som finansierat bankerna. Väldigt mycket bostadsobligationer. Men där äger utlandet en stor del, så de pengarna försvinner ut ur landet. Svenska aktörer som sitter på bostadsobligatiner är ofta försäkringsbolag- och pensionsbolag. De pengarna tenderar till att återinvesteras. Väldigt lite går ut i ekonomin.

Men man kan också ifrågasätta varför räntan stiger. Jo för att inflationen stiger. Varför stiger den, jo för att lönerna stiger. Summan nettolöner (dvs lön efter skatt) som betalas ut i Sverige ligger högt räknat på 1,500 miljarder. Om lönerna skulle stiga i en takt som exakt kompenserar för ökade räntekostnader så måste de stiga med 2,9% (1543/1500). Men det gör de nästan ju tänker någon!!! Problemet är att då kompenserar det inte alls för inflationen i vår ekonomi. Dvs då kan vi inte handla mer än vi gjorde förra året, och då slår det mot ekonomin. Idag ligger lönetakten på ca 2,7%. Det är detta som krävs för att köpkraften ska lyckas lyfta BNP med ca 3%. Om vi därutöver vill bli kompenserade för ökade räntekostnader med 1%. Då måste lönerna stiga med 2,7% + 2,9%= 5,6%. Detta för att bara kompensera för EN PROCENT ökade räntekostnader. Vid ytterligare EN procent stiger räntekostnaderna med 86 miljarder. Då krävs 2,7% + 5,7% = 8,4% löneökning. Detta för att svensk ekonomi inte ska påverkas. Rimligt? Nej inte särskilt!

2, Att en försvagad konjunktur snarare ger fallande räntor. Inte stigande.

Detta är något mina kritiker ofta lyfter fram. Räntorna lär ju inte fortsätta att stiga om ekonomin tvärbromsar! Sant. Men i praktiken så ser händelseförloppet annorlunda ut. Lehman hösten 2008 innebär att centralbanker nollade styrräntorna. Trots detta hade vi recession under 2009. Det funkar nämligen så att det är stigande räntor och räntekostnader som får konjunkturen att välta över och gå in i recession med kraftigt stigande arbetslöshet och fallande tillgångspriser. I det läget sänker centralbanker räntan vilket mycket riktigt sänker räntekostnaderna. Men efter business och consumer confidence är så nedtryckt så konsumerar man inte. Man sparar och är försiktig. Har vi dessutom en fastighetskris så förvärrar den recessionen och förlänger den. Trots noll räntor. I USA bottnade huspriserna ur 2009. Men det skulle dröja ända till 2015 innan priserna var tillbaks på 2007 års nivå. Nollräntan gör att man kan ta sig ur recessionen, INTE UNDVIKA DEN.

3, Att högt belånade hushåll faktiskt ger Riksbanken ett starkt verktyg att reglera ekonomin.

Sant, ju mer lån hushållen har, desto mer har Riksbanken greppet mellan benen på hushållens väl och ve. Men ur det resonemanget så är desto mer lån bättre. Så är det naturligtvis inte. I förlängningen skulle det bakbinda Riksbankens penningpolitik, om 25 punkters höjning eller sänkning hjälper eller stjälper hela vår ekonomi. De skriver att skuldsättningen ger Riksbanken ett verktyg att styra landet ur en recession. Det är i så fall lika mycket ett verktyg att styra landet in i recession. Vi ska ha rätt nivå på skulden vs inkomsterna. Inte aggregerat. Utan för varje enskilt hushåll. Det är bara så vi kan undvika en fastighetskrasch, som i sin tur leder till finanskris, som i sin tur leder till recession. Recessioner kommer och går. Det kan vi inte göra så mycket åt. Men det är jävligt mycket trevligare att bara ha recession, än att ha recession i kombination med fastighets- och finanskris.

Inför skarpt Skuldkvotstak NU!

 

 

Publicerat i Uncategorized | 5 kommentarer