Kortsikt's Blog

Dollarn är uppe och tafsar på 1,06eur. Bryter vi upp där så väntar 1,08-1,12. Eftersom långräntorna ganska tydligt toppat ur och är svaga så innebär detta en tydlig DUVIG situation. Detta innebär att vi inom kort kommer utmana SPX 4,100 och bryts denna väntar sannolikt 4,300 med potential till överslag i juni. En rörelse på 13%+ sen botten i förra veckan och ännu ett Bear Market Rally likt det i mars. Problemet är om dollarn inte vill svagas utan vänder ner igen. Då har vi svaga räntor och stark dollar vilket är samma sak som Risk OFF, och då kommer inte SPX få samma utveckling som ovan. Bryts Fib38% nivån 3,800 så väntar 3,500-3,600. Inte otänkbart men jag räknar med detta först senare i år, EFTER en rörelse upp i dollarn.

Veckan är hyfsat lugn, Flash PMIs imorgon, Core PCE och Michigan på fredag.

Alla förstår nu att konjunkturen kommer att bromsa in. Men det många grubblar på är när och hur fort, och hur centralbankerna kommer hantera detta och vad det innebär för räntorna.

Min take är fortsatt att inbromsningen tilltar i höst, och leder till svag recession nästa år. Att FED höjer i juni, juli samt september. Men avstår i november och december, och sannolikt kommer att sänka nästa år, lite beroende på hur tillväxt och jobbskapande spelar ut. Hur mycket man höjer under närmaste 3 gångerna är svårt att säga. Jag gissar på 50+50+25 dvs upp till 2%. Men felmarginalen är stor här. En nyckel för att man ska sluta höja är att core PCE på månadsbasis kommer ner till 0,2% MoM och taktar där under några månader. Gärna parallellt med att tillväxt och jobbskapande mattas påtagligt. Detta indikerar att inflationstrycket i ekonomin ligger på målet och överdrivet åtstramande politik inte är nödvändig. Jag räknar med detta under slutet av året, därav min syn på November mötet. Men jag har haft del förrut och är ofta tidig på bollen.

Fritt översatt till ECB och Ingves så tänker jag mig att Riksbanken höjer i sommar och september med 25 punkter till 0,75%. ECB höjer första gången i sommar.

Vad många missar i debatten är följande: Räntemarknaden diskar framtiden, och därför får de redan genomslag. Bara för att ta ett exempel, Swedbank, sveriges största bolåneförmedlare, har en listränta på ett rörligt 3m bolån på 2,75%. Om man förhandlar kanske man kan få 2,25%. Det är dit snitträntan är på väg. Bankerna tjänar i snitt 125 punkter på sina rörliga lån. Räntan diskar alltså en upplåningskostnad på 1%. På korta räntor kan man säga att de brukar vara styrräntan mer eller mindre. ALLTSÅ, redan idag så betalar svenska bolånetagare en ränta på sina rörliga bolån som motsvarar en styrränta på c1%. Trots att styrräntan idag bara ligger på 0,25%. Detta är bara ett exempel. Vi ser samma mönster överallt. Dvs bara centralbankernas guidance om framtiden får effekt redan idag. Och de vet om det. Det är part of the plan. Sen att Ingves kanske bara hinner höja till 0,75% för att sen nolla räntorna under nästa år. Har han haft fel? Nej, han lyckades prata ner hela ekonomin. FED gör samma sak. FED är nästan ännu mer extremt faktiskt.

Får vi recession nästa år… då kommer sannolikt de här räntehöjningarna att reverseras. Centralbankerna försöker ge en bild av att allt planar ut så vackert, att allt stabiliseras så fint. Jag säger bara… är det nåt jag är helt säker på, så är det att det INTE kommer bli så. Antingen befinner vi oss i recession, ELLER har tillväxt och inflationens stickyness varit utstark och vi är i samma situation som idag fast extremare. Den världen centralbankerna beskriver finns inte på kartan. Men de kan liksom inte kommunicera nåt annat.

En annan grej som stör mig. Vad är den neutrala räntan, dvs den som varken stimulerar till inflation eller bromsar den? De gamla skolböckerna, enkelt uttryckt, pekar på en neutral realränta. Dvs om inflationstakten i ekonomin är 5% så bör räntan ligga på 5%. Då är den reala räntan 0%, något som inte direkt inte manar till sparande, men inte heller konsumtion. Jämfört med om den legat på plus eller minus. Det är detta som ligger till grund för hur många stofiler resonerar idag. Men det bygger också på en ekonomi som inte är särskilt skuldsatt, och därför fungerar det inte. Jag är av en annan uppfattning. Jag utgår istället från skuldkvot, dvs relationen mellan inkomster (som används för att finansiera räntekostnader) och skulden. Vi vet ur ett historiskt perspektiv att när räntekostnaderna gröper ur mer än 10% av inkomsterna så leder det oftast till recession. I Sveriges falla har vi cirka 2,000mdr i bruttoinkomster. 10% av det är 200mdr. Hushållen har cirka 5,000mdr i skulder ex skulderna i bostadsrättsföreningar. 200mdr av 5,000mdr är 4%. Enkelt uttryckt kan man säga att höjer Ingves till 2% så kommer den genomsnittliga räntan på skulden gå till 4%. Därför skulle en neutral räntan ligga på max 2%. Sannolikt något under detta. När FED höjde till 2,25% under 2016-2018 så blev det för mycket. Den neutrala räntan låg snarare på 1,5-1,75%. Där borde den ligga även idag. Oavsett vad inflationstrycket är. Snarare är det så att höjer FED till 2% så är det inflationen som borde kommer ner under 2% med 12 månaders fördröjning. Det är alltså skulder och inkomster som styr den neutrala räntan, INTE inflationstakten.

Snarare är det nu så att räntorna sannolikt har toppat ut i USA. När man fick över 3% för en lång obligation i USA så är det inte så dum avkastning givet att inflationen kommer vara nåt annat om ett år. Lägg till att alternativ avkastningen för aktier och dyl kan vara negativ om ett år. Det är inte så dumt. Och givet att vi är i recession nästa år, där FED nollar räntorna. Ja då kommer ett obligationsinnehav bli en fin placering. Biden vill inte heller stimulera till mer inflation, så han är obenägen att köra stora budgetunderskott, så trots att FED kör QT, vilket såklart är ett drag on demand, så har US Treasury dragit ner på sitt supply jämfört med när de körde stora budgetunderskott under 2020-2021. My take är att US10yrs är på väg mot 2%. Men det kommer inte bli en rak linje! Korta räntor är annorlunda. De laggar då de är mycket mer kopplade till vad FED gör.

Njut av våren!

Tbc…

Tisdag….

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 54,7 mot väntat 54,0 och fg 54,6. Europeiska motsvarigheten kom in på 54,4 mot väntat 54,9 och fg 55,5….. Service nåt svagare. Alltså de stiger inte längre, men de är förvånansvärt stabila. Har ingen jättebra förklaring, då europeiska hushåll borde vara tyngda av låg nivå på finanspoltisk stimulans (även om skillnaden är mindre än i USA), stigande räntekostnader (även om de inte slagit genom riktigt ännu), höga mat och energi priser. MEN, om jag får gissa, så vet jag att orderböckerna i europeisk industri är välfyllda, och de har varit extremt gynnade av INVENTORY CYCLE, dvs där man under senaste året, och halvåret i synnerhet, återställd lagernivåerna som var extremt nerkörda under C19 Demand Push. Men att tillverka nåt för att lägga på lagerhyllan, är inte äkta efterfrågan som ni vet….. så vi borde närma oss vägs ände. My take är fortsatt att PMIs ska under 50 i år.

Från USA kom Mfg Flash PMI in på 57,5 mot väntat 57,5 och fg 59,2. Mjukare men fortsatt okej. Inventory cycle säger jag bara. Men det är snart slut på det. Service Flash kom in på 53,5 mot väntat 55,2 och fg 55,6. Svagt, och stigande räntor, mat och energi, gör att tjänsteekonomin tar stryk. Särskilt efter att man höjt priserna så mycket för matcha stigande löner. Men det är slut på det nu. Sakta men säkert gnager vi ner oss mot Sub-50 och inflationen mina vänner kommer vara ett minor problem senare i år. Det är bara extrapolerande nulägesanalytiker som inte fattat det.

Jag har ju pratat om dollar… och den tog ett rejält kliv igår… tycker det börjar lukta Mars läge! Då fick vi en uppgång som varade i 3 veckor… där jag tar sikte på SPX 4,300-4,450 och där vi får bekräftelse vid brott av 4,100…. OCH det var ett jäkla fladdrande i början av mars innan det lossnade. Ni vet vad jag brukar säga… marknaden vill inte att ni ska få hänga med på ett rally. Lika lite som att den vill att ni ska stå utanför rekylerna i bull marknaden. Dvs det ska kännas så pass sunkigt nu att ni skiter i det. I topparna i bull marknaden ska det kännas så bra att man skiter i att sälja. Vi får se…

next up core pce på fredag!

Missförstå mig inte, jag är fortfarande negativ till börsen och tror på lägre nivåer i år. Men just nu är oddsen goda för ett stundande bear market rally.

Nedgången nu i april-maj påminner rent tekniskt väldigt mycket om den i januari-februari, och vi kan stå inför en liknande rörelse som den i mars. Då gick SPX 12% och NDX 17% och för vissa snabbfotade och riskbenägna så räcker det för att satsa en slant.

Jag vet förstås inte om det bottnat ännu, men I den här potentiella rörelsen, tänker jag mig att SPX kan gå till 4,300 (men hela vägen upp till 4,500 är möjlig) samt NDX 13,500 med potential upp till 14,500.

Senaste veckan har handlat om en stark dollar och fallande räntor. Klassisk Risk OFF. Fortsätter detta är risken stor att rallyt uteblir, och kommer det en studs är risken stor att den blir kort och snarare en fint.

Det krävs nåt annat, och det finns tre alternativ:

1, Räntorna börjar stiga igen, medan dollar börjar försvagas.

Detta är klassisk Risk on och leder garanterat till en stark rekyl upp.

2, Räntorna börjar stiga igen, men dollarn fortsätter att vara stark

Detta är en hökig reaktion, där marknaden primärt INTE är rädd för konjunktur, utan att FED är behind the curve och måste höja mer än man tänkt sig. Givet att fwd PE för SPX kommit ner till 17X på konsensus estimat, så kan man ändå tänka sig att rekylen infinner sig. Men den är bärcklig

3, Räntorna faller vidare, men dollarn börjar försvagas

Detta signalerar Duvig regim, att FED inte alls är behind the curve utan tvärtom så ser marknaden inflationen som övergående och räntorna börjar prisa in ett framtida policy skifte från FED. Detta skulle sannolikt tas emot väldigt positivt också av marknaden. Även om denna fas egentligen är en övergångsfas till kommande recessionsoro.

Så 1 och 3 ger en fin rekyl. Kräver en svag dollar. 2an är värre och om rådande regim fortsätter… ja då är risken att rekylen helt uteblir.

Om jag får gissa/önska/hoppas så tänker jag mig att vi 1, varit i HÖK regim med stark dollar/stigande räntor, utan direkt oro för tillväxt, men som varit negativt för börsen pga hög värdering men där vi 2, nu går in i DUV regim med svag dollar/fallande räntor, där marknaden blir glad för fallande räntor särskilt när börsen kommit ner en bra bit och det är denna regim som nu leder detta Bear market rally, och där oron för tillväxt inte fått fotfäste så länge som vinstprognoserna inte börjar revideras ner, fast där nästa fas kommer relativt snabbt, och som kännetecknas av 3, stark dollar igen/fortsatt fallande räntor, dvs Risk OFF miljö där aktier återigen faller och där fokus riktas mot sämre tider och fallande vinster vilket alltså är att problem när börsen och värderingarna studsat upp en bit. Denna fas tar SPX till target 3,500

Vi ska alltså vänta oss fallande räntor närmaste månaderna. Men det finns en skillnad mellan räntor som faller för att investerarna köper obligation för att de är rädda för framtiden OCH för att fallande räntor indikerar lägre framtida inflation. Denna skillnad manifesteras med dollarn, där stark dollar pekar på det förstnämnda, och svag dollar det sistnämnda.

Rent flödesmässigt är det intressant då långa pengar i stor utsträckning är utanför sedan lång tid (bortsett från alla som bara kör buy and hold i alla tider) samtidigt som korta pengar senaste veckorna tagit sig ur marknaden. När både långa och korta pengar lämnat marknaden, ja då finns det inte mycket säljtryck kvar… och detta bidrar alltså till uppgången.

Nyckeln till allt det här är såklart att dollarn vänder…. SEN måste jag säga. Det är inte säkert att Dollarn är ledande. Dvs vi kan inte sitta och vänta på dollarn. Det är möjligt att den inte börjar försvagas långt senare än börsen. Ibland leder den, ibland inte. Det går inte att lita på.

Tbc

——————

Michigan index kom in på 59,1 mot väntat 64,0 och fg 65,2…. SVAG, konsumenterna surar för att pengarna inte räcker till…. vi vet alla hur detta kommer spela ut. Särskilt nu efter lager uppbyggnaden har kommit rätt långt.

I nästa vecka har vi NAHB index, US Retail, Empire PMI, Philly FED från USA… och HOX Valueguard bostadspriser från Sverige.

Trevlig helg!

———————-

Måndag

Senast Empire kom in var den superstark och stod i kontrast till såväl Philly som övriga PMIs. Den grumlade till spelplanen. Nu precis kom siffran för maj och den visade att förra var en outlier. Empire kom in på -11,6 mot väntat 17,0 och fg 24,6. En kraftfull tillbakagång och den är nu i linje med mars siffran. Fladder alltså. Dagens nivåer pekar på ISM strax under 50 och det är dit jag räknar med att vi är på väg. Något som är helt i linje med att ”god tillväxt fast hög inflation” narrativet slår om till ”fallande och svag tillväxt och avtagande inflationsproblem” narrativet. Något som kanske långa räntor lite försiktigt börjar ta höjd för.

Tisdag

Detaljhandeln kom in på 0,9 MoM mot väntat 0,9 och fg 1,4. Retail ex autos kom in på 0,8 mot väntat 0,4 och fg 2,4. Alltså oavsett om vi pratar 0,8 eller 0,9 i månatlig ökningstakt så talar vi alltså upp mot 10% i årstakt. Dvs klart över inflationen, och därmed är det fortfarande REAL tillväxt i detaljhandeln. Naturligtvis har starkt jobbskapande och starka löner gjort att man kan fortsätta att konsumera friskt i reala termer. TROTS stigande räntekostnader, TROTS minskat fläsk från finanspolitiskt håll, TROTS att mat och energi borde ge mer squezze out. Jag är imponerad. MEN jag överger inte min tro… då jag tror att:

1, lönetakten har toppat ur

2, de bästa jobbskapandet har vi bakom oss, inte minst för att det råder i princip full sysselsättning

3, att tajtare finanspolitik kommer få genomslag, då Biden gång på gång säger att han menar allvar med att bekämpa inflationen och ser det som sitt största problem… och då är inte budgetunderskott melodin

4, att räntorna visserligen bottnade hösten 2020, och ger först genomslag 12 månader senare… men där den riktigt stora ränteuppgången började i december 2021 och börjar således inte ge fullt genomslag förrän december i år och framåt.

5, att mat och energipriserna tog det där extra språnget i samband med kriget och ger fullt genomslag med några månaders fördröjning.

Så JA, retail siffran visade på god aktivitet. Även realt. Vilket tvingar FED att hålla fast vid sin politik… men senare i höst så tror jag den kommer börja bli riktigt dåligt. Primärt i reala termer, men även nominella.

NAHB index, som leder bostadspriserna i USA, kom in på 69 mot väntat 75 och fg 77. Den toppade ur redan november 2020, alltså sjukt längesen, i samband med att US10yrs vände upp. Men den har ändå hållit emot ganska bra, precis som med bostadspriserna. Vilket är rätt märkligt med tanke på hur räntorna, särskilt den 30yrs bostadsoblisen MBS, utvecklats. Men nu kanske det börjar ta fart. Det borde göra det. Jag siktar på nivåer ner mot 50 inom 6 kanske 12 månader. Rätt kul hur den svenska marknaden väldigt mycket påminner om den amerikanska utvecklingen. Detta är ju å andra sidan fullt logiskt då det är samma makro faktorer som driver underliggande, dvs C19 och Ukraina inflation, penningpolitisk agenda osv….

——————

Torsdag

Efter fyra dagar av svag dollar, och således positivt börsklimat, så vände dollarn igår, vilket fick börserna på fall rejält. Fortsätter dollarn att vara stark, så lär det negativa sentimentet ligga kvar och vi kan rent av se nya bottnar. Börjar den svagas igen, och gå mot 1,06EUR då kommer vi väldigt snart få se en ny attack mot SPX4,100 och sannolikt även ett brott och fortsatt uppgång mot 4,300.

Vilket blir det då? Ja rent tekniskt hade man ju kunnat säga att efter 4 dagars försvagning var en rekyl inte så konstig. Och då är frågan, kommer dollarn att hitta tillbaka till sin starka trend efter lite rekyl. Eller var de 4 dagarna med svag dollar egentligen bara en rekyl på senaste tidens starka dollar, och det är EGENTLIGEN är stark dollar som är normalläget. Ja det i sin tur handlar om marknadens syn på FED. Igår sa Powell att han höjer med 50 punkter i juni, men 75 och 100 punkter i juli/september är inte otänkbart så länge som det inkommer data som pekar på annat. Hökiga tongångar håller dollarn stark, och detta är inte bra för börsen. Och motsatsen.

Efter att SPX i princip stämt av Fib38 (ligger på 3,814) och NDX Fib50, dollarn ser tekniskt överköpt ut, konsensus är baissade på många sätt, sentimentet klart negativt, så vill jag ju se en rörelse upp. Givet att jag ändå hoppas på detta, så måste jag tänka att dollarn snart är på 1,06EUR och inte segar sig ner till 1,04EUR. Vi har Philly i em, samt Flash PMIs nästa vecka. Tveksamt om de gör det. Core PCE kommer nästa vecka… det är FEDs favomått över inflation. Men vi har ju redan fått CPI så frågan är hur annorlunda det kan vara. Men visst, den är inte oviktig. Sen har vi OPEX imorrn, och jag inte vad gamma sagt inför detta. Men grundcaset är fortsatt Bear market rally in i juni. SPX 4,300. Jag har taget 3500-3600 senare i år. Men inte nu….

HOX Valueguard kom med priser imorse. Priserna var ner -0,5% i riket under april. Brf i Sthlm hela 0,9%. Vi har alltså sett toppen och min syn är att den ska ner till Pre Pandemic nivåer, dvs c20-25% nedsida inom 12 månader.

Min syn är vidare att Ingves höjer i sommar samt september med 25 punkter åt gånger, dvs till 0,75%. Sen är november/december mer osäkert. Detta borde ge en 5yrs bostadsoblis på cirka 2%. Alltså klart under där vi är idag. Men det lirar med mitt case, där dagens räntor tvingar ner priserna, men där sämre tider och ett skiftande inflationsnarrativ får räntorna globalt sett att vända ner (långt innan centralbankerna intar ett mindre hökigt policy läge) vilket gör att boprisfallet kommer bromsas upp i ett senare skede. Har jag fel kring tillväxt/inflations narrativet, dvs att dagens räntenivåer är uthålliga, och kanske ska upp ytterligare. Då är det verkligen godnatt för svenska bostadspriser. Nedsida på 20% är alltså en positiv tolkning. Senast bostadsobligationen var på dagens nivåer kring 2,8% då var bostadspriserna hälften så höga. Bara så ni förstår, 50% nedsida härifrån. Sen var det nästan 10 år sen och inkomsterna är c30% högre idag än då, vilket påverkar lånelöften en hel del.

I min värld går det liksom inte att göra nåt åt saken. Om en bostadsoblis ligger på 3%, så måste bankerna ligga på 4% på en bunden femåring för att åtminstone hålla kvar sina räntenetton på en okej nivå över tid. Detta gör att kalkylräntan automatiskt tvingas upp, och förändras inget annat radikalt, som ex inkomster, kvar-att-leva-på beloppen eller marginalpåslaget på det bundna bolånet som ger kalkylräntan, så måste lånelöftena justeras ner ordentligt. DÄRFÖR kommer också bostadsköparna ha mindre på fickan… och då blir priserna därefter. Kan inte se vad som skulle kunna förändra detta…

Det tragikomiska i det här är att om du som bostadsägare vill ha fortsatt höga bostadspriser och låga räntekostnader på lånet, så borde du hoppas på att den globala recessionen kommer. Helst förr än senare.

Jag kan även ställa upp ett exempel:

Hushåll idag innan räntorna drog.

Två personer tjänar medellön 35,000+35,000=70,000 brutto i månaden.

50,000kr efter skatt.

Lånelöftet säger att de måste ha 30,000 att leva på.

Således 20,000 att betala räntor för max.

20,000 X 12 månader = 240,000 om året

Kalkylränta tidigare.

Bostasoblis på 0,5% plus bankernas intjäning 100 punkter = 1,5% Bundet bolån

Kalkylränta = bundet bolån 1,5% + marginalpåslag 300 punkter = 4,5%

Lånelöfte 240,000 / 4,5% = 5,3mkr

Hushåll för 10 år sedan:

Tjänade 27,000 + 27,000 (löneinflation med 2,5% om året)

Totalt 54,000

Efter skatt 38,000

Behövde leva på 23,000

Kvar till räntor 15,000 eller 180,000 om året

Då låg bostadsoblisen på 2,5%, påslag 1% = 3,5 plus 300 ger 6,5 kalkylränta

180,000 / 0,065 = 2,7mkr

2,7mkr jmf med 5,3mkr. Halva från idag. Priserna har dubblats på 10 år.

Sticker du sen in dagens 3% bostadsoblis ränta i samma kalkyl som högst upp, och får 7% kalkylränta (3% + 100 vinstpåslag + 300 marginalpåslag) så sjunker lånelöftet från 5,3 till 3,4mkr. Dvs 35% nedsida….. men som sagt, jag tror bostadsoblisen vid senare tillfälle kommer svänga ner med en 100 punkter (vilket är ungefär samma som jag tror om US10yrs) och då stannar prisnedgången på 20-25% för svenska bostadspriser.

Philly FED kom in på 2,6 mot väntat 16,0 och fg 17,6… riktigt svag, precis som Empire, och indikerar ISM ner mot 45-50. Precis enligt plan. Ska bli intressant att se om Flash PMI bekräftar detta i nästa vecka också. Så här långt tar marknaden det med ro. Undrar om marknaden tänker ”åhh vad skönt att tillväxten börjar komma ner, så FED i förlängningen inte behöver vara så brydda över inflation, och därmed lika hawkish”… eller marknaden tänker ”usch stagflation är förvisso ett övergående stadium, men när vi väl är inne i det så är det inte aktier man ska ha”. Rätt avgörande för om det ska ner ytterligare, eller vi ska få in lite varmluft på nytt. Så här långt glider räntorna ner, vilket de ska göra när marknaden fattar att vi är på väg mot lägre inflation/tillväxt. Det som avgör är om räntorna faller och dollarn stärks eller svagas. Stärks den, är det risk off, not good for börsen. Svagas den, så är det en duvig reaktion, vilket är bra för aktiemultiplar. Särskilt nu när de kommit ner! Dollarn is da shit!

Den enskilt viktigaste makrodatan just nu är inflation, och eftersom det är USA som håller i taktpinnen så är det US inflation som är viktigast. FED tittar på måttet Core PCE, men den kommer först om två veckor. Core CPI däremot kommer först, och är därför mest intressant. Historiskt följde de här två varandra med c50 punkters skillnad. Så har du core CPI så kan man enkelt extrapolera core PCE utan att hamna alltför fel.

Core CPI har senaste två månaderna legat på 6,4% resp 6,5% och nu på onsdag väntas den bli 6,0% YoY. Man kommer alltså med mycket hög sannolik kunna konstatera att Amerikanska inflation toppade förra månaden. Detta är till stor del en ren baseffekt som kommer att tillta under året.

Det intressanta är månadsdatan, dvs hur mycket höjde företagen priserna jämfört med månaden innan. Det som var väldigt intressant med förra månaden är att den kom in på 0,3% MoM hämfört med fg månads 0,5%. Detta är lågt. Inte lågt i absoluta termer. Om företagen höjer med 0,3 varje månad i 12 månader så hamnar årsinflationen till slut på 3,6% vilket såklart är högt ur ett historiskt perspektiv. Men senaste året har vi varit vana vid höjningar på 0,5-0,6 per månad. Det är också därför vi har de årstaktstalen som vi haft på sistone. På onsdag väntar sig marknaden 0,4%. Det motsvarar c5% på årsbasis vilket är lägre än inflation upp mot 6%+ som vi har nu. Så vi disinflatioriska tendenser redan idag av två skäl, dels det baseffekts mässiga, och dels att månadshöjningarna nu är lägre än de varit och om det håller i sig innebär att inflationen om ett år är lägre än den idag.

Men ur ett FED perspektiv så skulle jag säga att 0,3% och uppåt fortfarande indikerar för HÖG inflation jämfört med målet. En månadsdata på 0,2% ger c2,5% på årsbasis om ett år, och tänker man att CPI ligger 50 punkter högre än PCE så hamnar den på 2%. Alltså på målet. En månadsdata på 0,2% innebär alltså att inflationstrycket INTE är för högt, och skulle därför tvinga FED att ändra sin kommunikation. Vilket sannolikt skulle få räntorna att falla kraftigt.

Jag är övertygad om att vi kommer nå data kring 0,2 senare i år, och därmed skiftar narrativet från problem med inflation till problem med tillväxt, och sannolikt en Risk off marknad med fallande räntor och stark dollar. Jag tror ju på 0,2 eller bättre redan i höst, och därför tror jag november/december höjningarna uteblir. Time will tell.

Men vi är inte där ännu.

På onsdag, om datan kommer in på 0,4 eller högre, så tror jag att marknaden blir rädd att FED är behind the curve, att 75-100 höjningar i sommar kan bli aktuellt, och då kan nog börserna falla vidare. Nya bottnar således. Det som talar för att inflationen fortfarande är hög är att priskomponenterna i PMI/ISM fortfarande ligger kvar på höga nivåer. Den dagen företagen slutar höja priserna (för att de märker att efterfrågan inte mäktar med det, och det börjar ligga varor kvar på hyllorna, eller halvfulla restauranger, och man börjar resonera att det är bättre att sälja EN vara med lite lägre marginal, än NOLL varor med god marginal) så kommer de i PMI enkäterna svara att de inte planerar att höja priserna och då borde ex US Mfg PMI Prices falla rätt snabbt ner mot 50 från idag 80+ och med någon månads fördröjning så kommer vi se det i inflationsdatan. Detta har ännu inte hänt, och pekar på fortsatt högt inflationstryck. Servicesektorn utgör en stor del av amerikanska ekonomin, och med ett högt lönetryck, som är den stora kostnadsposten i sektorn, så vill företagen kompensera för denna kostnadsökning med höjda priser. Men återigen… gapar stolarna tomma på restaurangerna så får det samma effekt som välfyllda hyllor med varor.

Kommer den in lägre än 0,4 så tror jag vi kan få samma reaktion som i onsdags efter FED mötet. Dollarn svagades och räntorna dök… och Growth bolag gick ur starkt. Sannolikt kommer Maj att då präglas av en ganska stark rörelse. Varför? jo för att 0,3% MoM innebär 3,6% på årsbasis 12 månader senare, eller c3% för core PCE… blott 100 punkter över 2%-målet. Då kommer det räcka med 50+50 punkters höjning i sommar, och kanske nåt mer i höst. Och detta är redan inprisat. Då ska inte räntorna högre än vad de är idag. Det skulle upplevas som en lättnad, och peka på att FED är rätt på bollen. Vi hade dessutom timlönerna i fredags som visade på mindre lönespridning från inflationen. Det verkar också som att priserna på begagnade bilar kommit tillbaka rejält, vilket har varit en stor förklaringsfaktor under hela uppgången.

Jag är inte positiv till börsen som ni vet. Utan jag tror vi är på väg in i en miljö med svag tillväxt, fallande räntor och stark dollar (risk off). Men även inom en bear market går det starkt från tid till annan. Som i onsdags när räntorna föll men dollarn svagade sig. Dollarn är nyckeln här och stark börs borde vara synonymt med en dollar som går mot 1,10-1,12 euro.

Nu är positioneringen tunn, sentimentet negativt, och det råder väldigt mycket konsensus kring den fundamentala bilden. De flesta fattar att inte ens PE18 är billigt för SPX när US10yrs ligger på 3%+ och det råder osäkerhet hur högt räntorna kan gå, samtidigt som vinstprognoserna för i år och nästa är klart bräckliga. Detta vet ALLA, och just därför kan det dra. Men det krävs en anledning, och inflationssiffran har potential att skapa den här situationen.

I veckan har vi även inflation från Sverige, PPI från USA samt Michigan. Vi har en hel del tal från FED ledamöter, som alla kommer vara hökiga. Men det är sekundärt, de är i slutändan slavar under inflationsdatan.

Ha en fin vecka… tbc

————————-

US Core CPI kom in på 0,6 mot väntat 0,4 och fg 0,3 MoM%. Sämre! Att den kom in så högt trots att begagnade bilar hade en väldigt svag utveckling i april är lite märkligt. Jag gissar att det handlar om rätt mycket prishöjningar i servicenäringen, som en effekt av att lönerna har klättrat så, och eftersom de utgör största kostnadskällan, så kompenserar företagen för den kostnaden genom att höja priserna. Nu vände timlönerna förvisso ner i april, men prishöjningar kommer med viss fördröjning så det bygger på tidigare löneuppgång.

0,6 höjning i månaden, 12 månader i rad, indikerar alltså en inflationstakt på över 7%. Så siffran visar INTE på deflatoriska tendenser. Tvärtom. Alltså kan siffran på nytt göra marknaden rädd att FED är för duviga med 50+50 punkters höjning i juni+juli och de kommer tvingas att brassa på med mer. Stigande räntor…. således svag börs.

Dollarn stärks på beskedet… men räntorna indikerar ner. Detta är Risk off regim. Dvs marknaden är rädd att ju fler och större höjningar som FED tvingas till, desto större sannolikhet för recession. Recessions rädsla ger Risk off. Risk off är dåligt för aktier.

På årsbasis kom den in på 6,2 mot väntat 6,0 och fg 6,5 YoY%. Sämre, men man kan slå fast att inflationen toppade ur i mars på råsbasis och nu är på väg ner. Men den kommer inte vara radikalt lägre om ett år om inte månadsdatan mjuknar… men det kommer den att göra.

När jag tittat närmare på detaljerna, så är Goods inflation faktiskt NEGATIV i april. Man sänkte priset på varor. Det är ju mitt tema som börjar värka. Service inflationen var särskilt hög, och inte minst inom Transportation… vilket tros vara drivmedelspriser som driver upp kostnaden för detta. Så kvaliten på den höga siffran är låg, och det är kanske därför marknaden tar det så bra. Men det hade ju varit bättre om den kom in på 0,2 istället för 0,6. Men det kommer!

Vi får se vad det här tar vägen… spontant skulle jag säga att det är negativt. Om jag tvingas till att tänka positivt så skulle en tolkning kunna vara att senaste veckans nedgång har varit ett sätt för marknaden och diska detta, dvs en sell on rumours, buy the fact situation. Eller att innehållet i siffran inte pekar på så inflatoriska effekter.

Sen såklart, mitt case är att tillväxten är på väg ned, lönerna har bromsat in, råvarupriserna kommer mean reverta, så att tids nog är inte inflation ett problem. Det saknas köpkraft för att möta dagens priser, och efterfrågan kommer att vika. Det är bara en tidsfråga innan inflationen på månadsdata börjar segna ner, och narrativet börjar ändras. Men vi är kanske inte där ännu….

SPX är nära sin Covid-mars20 Fib38 kring 3820, och NDX är nära sin Fib50 kring 11,800. Skulle inte förvåna mig om de ska stämmas av innan säljarna är klara och en större uppgång kan ta vid…

————————-

Torsdag

Jag noterar att US10yrs inte stiger längre, trots allt hökeri. Den var uppe i c3,2% för en vecka sen men tarvar kring 2,8%. Har den toppat ur, precis som med inflationen, och börjar sin resa mot c2%. Dels för att inflationen kommer röra sig nedåt, dels för att tillväxten rör sig nedåt, och som en funktion av att marknaden börjar gå från hökig regim (stark dollar – stigande ränta) där man är brydd över inflation och räntor men inte tillväxt, till en Risk off regim (stark dollar – fallande ränta) där man inte är så rädd för inflation men väldigt rädd för tillväxt. Tajming är svårt… men visst är det detta narrativ jag tror på framöver….

Jag noterar även att Nassen i princip betat av sin Fib50%…. viktig teknisk nivå för mig… och det är min övertygelse att vi står inför en studs anytime soon. Hur långt ska vi i en studs… inte så långt om dollarn är fortsatt stark kring 1,05…. väldigt långt om dollar svagas mot 1.10-1,12…. vi får ta ett steg i taget.

Från Sverige kom kärninflationen in på 0,9 Mom% mot väntat 0,8 och fg 1,0. Det är ett extremt inflationstryck vi ser i Sverige idag. Det kommer inte från löner direkt, utan det är den utbudsdrivna inflationen som härjar. Ungefär som i USA fast med ett halvårsfördröjning. Svensk inflation lär vara hög ett tag till innan den vänder ner av den anledningen. På årsbasis ligger den på 4,5% mot 4,5 väntat och fg 4,1. Som ni förstår har inte Ingves problem att höja räntan. Nuvarande 25 punkter kommer höjas både i sommar och september. Sen är det mer osäkert. Det betyder att styrräntan ska till 0,75-1,0%. Han gör såklart inte detta för att han tror han kan påverka råvaurpriser och den utbudsdrivna inflationen utan för att döda efterfrågan så att ekonomin får det jobbigt, vilket framför allt gör att priserna inte sprider sig in i lönebildningen. Avtalsmässiga löner står för ungefär hälften av alla löner. De ska förhandlas nästa år. Då kommer vi vara i mild recession, dels för att 1, omvärlden är det som slår mot vår export 2, för hushållens köpkraft försämrats tack vare stigande räntekostnader + utbudsdriven inflation 3, och inte minst confidence problematiken kring fallande bostadspriser. Ovanpå detta säger facken redan idag att de högaktar inflationsmålet om 2%. Så givet recession kommer man landa på 3% fackliga löner vilket resulterar i 2% kärninflation i långa loppet. Ingves höjer till 0,75-1,00 men tvingas troligtvis reversera hela höjningen under nästa år…. Dom här slutsatserna är väldigt ICKE konsensus idag!

US PPI, alltså inflationen i producentledet, kom in på PPI ex food/energy 0,4 MoM% mot väntat 0,6 och fg 1,2. Klart deflatoriska tendenser alltså… och det är ingen no brainer att Goodsinflation inom Core CPI kommer fortsätta ner, och med viss fördröjning även sprida sig till Service inflation givet att lönebildningen tar det lugnt. Vilket den gör om 1, tillväxten mattas 2, varuinflationen mattas. Så vi kommer se hur Core CPI kommer svalna. Men hur fort det går och när är svårare att sia om. För att FED ska sluta höja så är det min övertygelse att vi behöver core CPI på månadsbasis på 0,2 eller bättre under ett par månader. Senast i höst borde detta vara fallet, och därför är november höjningen i min bok fortsatt ur spel. Däremot ligger juni/juli/september fortsatt på bordet…

Fullt fokus på FED mötet på onsdag, där de kommer att höja med 50 till 0,75% och flagga för ytterligare höjningar samt introducera QT med 95mdr i månaden fördelat på 60mdr i statspapper och 35 i bostadspapper. Detta är inga nyheter på nåt sätt utan väl diskat i marknaden. Kanske hålls börserna nere fram till FED, och sen blir det relief efteråt. Nästa vecka är det CPI som sannolikt bekräftar att vi passerat peak inflation. Jag tycker det är hög tid att vi börjar lämna inflationsnarrativet, och tar oss mot inbromsningsnarrativet. Amazon kvartalsrapport i förra veckan + Q1 BNP visade på sämre drag i amerikansk ekonomi. Nu kommer det! Jag utesluter inte att US10yrs kan gå högre, men den har faktiskt planat ur här kring 3% senaste veckorna. Förbyts narrativen så är det min syn att den vänder ner. GROWTH relaterade sektorer har chans att studsa med tanke på hur svagt de gått på sistone.

FED har möte sen i juni, juli, september, november och december. Det är svårt med tajming men om mitt case spelar ut med svagare tillväxt och låga månadshöjning sett till CPI/PCE så upphör de att höja redan i november. Det betyder att de höjer 3 gånger till efter onsdag. Minimalt höjer man med 25, maximalt med 50. Det skulle i så fall innebära att styrräntan kan gå till 1,50-2,25% i år. Detta motiverar en 2-åring på 2-2,75%. Korträntorna borde därför gått färdigt redan nu…

My take är att US10yrs kommer pressas ner mot 2% redan under andra halvåret, medan korträntorna ligger kvar. Detta inverterar yieldkurvan och varnar för recession om 1-1,5 år. När FED sen börjar prata om att man inte ser problem med inflation, och höjt färdigt, då kommer även korträntorna att falla.

Rent tekniskt vet jag inte om vi sett botten, men bryter SPX 4,300 väntar test av 4,400/4,500 i maj. I sommar riktar jag fortfarande in mig på 3,800.

Nu på morgonen kom Tyska Mfg PMI in på 54,6 mot flash 54,1 och fg 56,9. Samma från Europa kom in på 55,5 mot flash 55,3 och fg 56,6. Stabilt med tanke på Ukraina, men knappast uthålligt.

Senare i eftermiddag har vi ISM/PMI fr USA

US Mfg PMI kom in på 59,2 mot flash 59,7 och fg 58,8… tror den laggar ISM faktiskt!

US Mfg ISM kom in på 55,4 mot väntat 57,6 och fg 57,1… sämre men ingen superdålig siffra… ännu!

ISM Employment kom in på 50,9 mot fg 56,3.. kraftig nedgång, och den som påverkade huvudsiffran mest. Tror det är en kombo mellan fallande efterfrågan, och det faktum att det är svårt att hitta folk idag.

ISM Prices kom in på 84,6 mot fg 87,1… sämre men fortsatt hög nivå. Har svårt att se CPI månadsdata trilla ner mot 0,0-0,2 när den är så hög. Men det räcker att den kommer in som sist, dvs 0,3 för att inflationsnarrativet ska börja bli naggat i kanten, för nu är det årsbasis siffran som börjar ställa till det.

ISM New Orders kom in på 53,5 mot fg 53,8… inte samma kraft på nedgång som sist, och jag väntar mig ingen spikrak linje ner… men det är bara en tidsfråga innan den är under 50. Inventories steg något så ration mellan dom studsade lite, men pekar fortsatt på en fallande huvudsiffra.

På onsdag, förutom FED möte, har vi även Service PMIs och avslutningsvis på fredag har vi Jobbdata.

Dollarn är superstark, och i kombination med fallande räntor i framtiden, så skapar det en Risk off situation som driver aktier nedåt. Men vi kan även ha en temporär situation där dollarn kort försvagas med fallande räntor, och då är det marknaden som säger att vi ser framtida duvighet från FED, men inte nödvändigtvis så svag tillväxt…. detta skulle i så fall gynna Growth.

Ha en fin vecka

Tbc….

———

FED höjer med 50 punkter… inline, på snudden till duvigt, då många var rädda för 75bp

QT med 47,5mdr fördelat på 17,5 Bostad/30 stat i 3månader sen 95 fördelat på 60stat/35bostad… på snudden duvigt då man trodde på 95 direkt. 95mdr verkar vara ett tak, som alltså kan understigas. Detta i sin tur beror på hur mycket som förfaller. FED har alltså inte som avsikt att direkt sälja i marknaden, utan som tidigare väljer man att inte rulla över bonds som förfaller. Det gör volymen QT beror på hur mycket som förfaller varje månad. För statspapper spelar detta inte så stor roll, men för bostadspapper verkar det spela roll. QT gör alltså att privata sektorn nu får gå in som finansiär. Det ska inte vara några problem då likvida positionen är extremt stor. Dvs tidigare satt privata sektorn på bonds, som FEDs QE program skiftade över till cash. Nu blir det cash till bonds genom QT. Sist man gav sig på QT så fick det en stor effekt på aktiemarknaden då marknadens alltså dräneras på cash.

På det hela taget som väntat, på snudden lite duvigt. Särskilt när de säger att 75bp höjning inte finns på ritbordet. Det är samma sak som att säga att man är oroad för inflation, men inte SÅ oroad.

Jag tror man höjer med 50 i juni, 50 juli och 25sep… men bettar på uteblivna höjningar i november och december. Styrräntan ska till 2%. FED flaggar för 50 i juni/juli…. men vår syn går isär för September, November och December… för att inte tala om 2023. Time will tell!

Mitt case bygger på fallande inflation och tillväxt…. något FED, även om de trodde på det, inte kan kommunicera till marknaden i nuläget.

Får jag rätt så borde us2yrs gå mot 2,5% och jag tror us10yrs 2%. inverterad yieldkurva och recession nästa år….

FED är också bunden att säga att deras höjningar INTE leder till recession…. well, vad ska de säga!

Vi får se vad de säger under press konferens… men blir det en sell the fact duvig reaktion på räntorna så borde aktier studsa upp, särskilt growth……

tbc

——————-

Torsdag

PMIs för den kinesiska tjänstesektorn kapsejsar. 36,2 mot fg 42,0…. så går det när man stänger ner!

ISM non-mfg kom in på 57,1 mot väntat 58,5 och fg 58,3… sämre men ingen ko på isen. Prices 84,6 mot fg 83,8…. ingen lättnad där inte. Vilket handlar om höga löner, vilket handlar om lönespirals effekter, vilket handlar om höga priser på varor, som handlar om höga råvaru- och energipriser längre bak i värdekedjorna…. och ni vet alla varför… dvs tidigare Demand push och krig. Men vi vet alla hur FED kommer döda demand så det handlar i samklang med Supply, och även döda lönespirals kopplingen, så tids nog faller råvaru- och energipriser, som sen sprider sig i värdekedjan, som sen gör att den utbudsdrivna inflationen avtar, lönerna lättar, och vips är läget annorlunda… Nästa narrativ kommer att vara svag tillväxt, bort från stigande inflation. Jag vet att jag tjatar…. men så är det!

US Non-Mfg Employment försvagades ytterligare 49,5 fr 54,0…. nu har vi alltså svaga employment i både mfg och service… det handlar om att arbetsmarknaden är tajt, svårt att hitta folk. Men det innebär att jobbsiffrorna kommer att börja kommer in sämre om några månader. Sämre för köpkraften. Det innebär också att lönetrycket kommer att avta, men det kräver också sämre tillväxt och fallande CPI… och då menar jag inte fallande priser, utan att höjningarna avtar. Men det kommer.

US Service PMI kom in på 55,6 mot flash 54,7 och fg 58,0. Bättre än flash, men sämre än sist. Påminner om ISM. Tjänstenäringen har också toppat ur.

Kontentan är att Mfg kommer tids nog falla under 50. Non-mfg sannolikt ett snäpp högre. Priskomponenten och tids nog Employment faktorn kommer vara drivande i nedgången. Mfg leder Non-Mfg… New order/Inventories leder huvudsiffran.

Next up… jobben imorgon fredag.

————–

Äntligen fredag!

Det skapades 428k jobb i USA i april mot väntat 390k och fg 431k (uppreviderat fr 428k)… en stark siffra där många nog hoppats på under 300k för att få bekräftelse på att ekonomin inte är så stark längre utan har påbörjat sin resa mot svalare breddgrader. Jobbskapande kring 400k i månaden är i årstakt c5miljoner, som alltså är en sysselsättningsökning på c3% vilket brukar lira med c4% BNP tillväxt. Så det är en stark siffra. Styrkan i rapporten kan alltså skapa oro för att FED är behind the curve och för duvig och kan tvingas till betydligt större höjningar i sommar, alltså från 50bp höjning i juni och juli till 75-100bp per månad. Vi pratar alltså om en styrräntan från dagens 0,75 till 1,75% vid 50+50 höjning alternativt 2,75% vid en 100+100. I det förstnämnda fallet så är 3% för en 10-åring rimlig. Alltså där vi är idag. I det senare fallet så är vi uppe på 4%…. och då är dagens nivåer inte toppnivåer längre. Då förstår ni kanske varför marknaden är orolig!

MEN, Timlönerna kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4 (uppreviderat från 0,3). Löner som växer med 0,3 i månaden ger en årstakt på 3,5%… växer de med 0,4 så landar du på 5%. Rätt stor skillnad. Det förstnämnda pekar faktiskt på att lönerna kan ha toppat, att lönespiralen inte är lika stor längre då lönetakten på 0,3 vida understiger inflationstakten. Detta är väldigt viktigt för FED. De vill inte ha lönespiraler då det är samma sak som att säga att inflationsförväntningarna rör sig uppåt. Över målet. Nu för tiden handlar mycket om stark efterfrågan, tajt utbud och utbudsdriven inflation… Men en lönetakt på 3,5% har historiskt utmynnat i kärninflation på c2-2,5%. Så timlönerna pekar på väldigt lite lönespiral faktiskt. Något USA faktiskt har haft tendenser av…. till skillnad från Europa.

Så för att sammanfatta så ger jobbskapandet hökarna vatten på sin kvarn, dvs ekonomin är stark, inflationen kommer inte försvinna så länge som DEMAND klarar av de höga priserna, och det är FEDs jobb att skyndsamt döda DEMAND så det understiger Supply och därmed dödar den utbudsdrivna inflationen. Genom att höja räntorna så höjer man räntekostnaderna för alla skuldsatta och uppnår detta mål tämligen enkelt. MEN lönebildningen ger duvorna vatten på sin. Dvs vi ser inga tecken på lönespiral och därför är FEDs plan fullt tillräcklig.

Alltså blandad kompott. Så här långt verkar det som om räntorna vänder ner och initiala börsreaktionen var positiv. Men nu verkar det bli svalt igen.

Nyckeln för mig blir nästa veckas inflationssiffra. Kommer Core CPI in på 0,3 MoM eller bättre (det låg på 0,3 sist) så indikerar det en inflationstakt på 3,5% i årstakt. Det betyder att Core PCE ligger på c3%. Det är 1, lägre än den inflation vi sett senaste året, och det är 2, inte så långt från målet på 2%. Kommer siffran in på 0,3 eller lägre så innebär det att hökarna där ute har fel, och FED inte kommer behöva känna sig pressade att höja med 75-100 punkter i sommar…. kommer den in över 0,3… alltså typ 0,5-0,6 där den var tidigare när det var som värst… ja då har hökarna rätt i att FED agerar för sent och för klent, och kommer tvingas att agera tuffare redan i sommar, vilket kommer att pressa upp räntorna… och det lär inte börsen gilla.

Som sagt, jag är ju inflations optimist och tillväxt pessimist i grunden… så jag anser att det bara är en tidsfråga innan vi får se de låga månadssiffrorna… men om det blir på onsdag eller inte låter jag vara osagt. Givet hur nerkörd marknaden är så räkna med rejält uppställ på låg siffra… medan en hög siffra snarare kan elda på nedgången.

Rent tekniskt är SPX 4,300 nu en viktig vattendelare. Så länge som inte den bryts så finns det egentligen inga stödnivåer.

Jag vill ju också tro rent tekniskt att April nedgången går mot sitt slut och att vi vill se en rörelse upp. Där är jag rätt säker på faktiskt… men var botten är, det är svårare säga. Finns visst stöd kring 4030-4060 och sen 3960. Men det är egentligen först vid 3,800 som är på riktigt. Men den nivån hade jag inte tänkt att vi ska ta ut redan.

Önskar er alla en fin helg!

I veckan har vi Riksbanksmöte på torsdag. De kommer inte att höja, men sannolikt flagga för höjning i juni och sen ett pärlband av höjningar efter det. Jag är ju pessimist så jag tror på två höjningar i år. Juni och September. Kärninflationen i Sverige ligger på 4% vilket är högre än målet. Inflationen har överraskat på uppsidan. I början handlade det om en DEMAND shock världen över orsakad av extrem finanspolitik världen över i kombination med Supply problem i termer av C19-lock downs, komponent brist och frakter. Det var meningen att den skulle börja avta i slutet av förra året, början av detta. Men två saker kom i mellan. Kriget i Ukraina, som gör att Supply av många råvaror försvann, vilket tryckte upp råvarupriserna på nytt. Samt att många företag satt med låga lager till följd av 20/21 problematiken och verkar ha valt att inte bara möta efterfrågan utan på sistone även återställa lager. Centralbanker har inte som mål att hålla börs eller konjunktur under vingarna utan att inflationen håller sig kring 2%. Det gör den inte nu, och så genom att inleda en serie av räntehöjningar så ökar de räntekostnaderna för alla belånade, och på så vid trycker undan annan konsumtion vilket dödar tillväxt och jobbskapande. Detta gör att efterfrågan svalnar, råvarupriser kommer att till slut falla och genom värdekedjorna så avtar inflationen. OM de hade varit säkra på att lönerna inte kommer att röra på sig, så hade de inte behövt göra nåt alls, för den supplydrivna inflationen gör oss realt fattigare, vilket i sig slår mot tillväxt, och senare inflation. Men deras rädsla är att eftersom arbetsmarknaden är hyfsat tajt, särskilt i USA, och tillväxten god, så sprider sig den supplydrivna inflationen till lönerna. Detta orsakar i så fall en lönespiral där löner och priser turas om att driva upp varandra. Detta leder till slut till att systemet havererar och centralbanker kan få ett förtroendeproblem. Deras värsta fiende. Eftersom pengar är inte värt mer än pappret de är tryckta på, så allt bygger på att samhället är överrens att en hundralapp är värd en hundralapp. Detta gör att FED mfl nu höjer tonläget. Betyder detta att de kommer höja 10 gånger? Nej, de kunde lika gärna sagt att de tänker höja 100 gånger. Innebörden är att de tänker höja vid varje möte fram till att inflationen inte anses vara ett problem. Jag tror vi når den punkten redan mot slutet av året. Men det är svåra saker att tajma.

I veckan fokuserar jag på CAse Shiller bostadspriser i USA, CB Consumer Confidence, Core PCE, ECI Employment Cost Index, Chicago PMI, Michigan index… rätt mycket data men inga kioskvältare.

Nästa onsdag 4 maj är det FED möte. Då höjer man 50 punkter och berättar om planerna för QT. Det är nästa riktigt viktiga. Onsdagen efter det har vi Core CPI (som egentligen är underordnad core PCE men tack vare att den kommer två veckor innan så blir PCE rätt ointressant) som är superviktig. Var det peak inflation vi såg förra månaden? Nästa vecka har vi även ISM (vad händer med New Order/Inventories) samt Jobbdata. Maj blir kul!

Vi är fortsatt inne i en regim som kännetecknas av stark dollar och stigande räntor. Det jag kallar HÖK regimen. Denna kännetecknas av fokus på inflation, och dess följdeffekter på räntor och TINA. Det är inte fokus på svag tillväxt. Aktier måste inte gå dåligt i denna regim men eftersom värderingarna är höga så kommer detta på kant med TINA. Nästa större övergång är när man släpper inflaitonsoron och börjar oroa sig för konjunkturen. Då är dollarn fortsatt stark, men räntorna faller. Då är det Risk off. Då går aktier generellt dåligt. Det finns en öppning för en situation där vi släpper oron för inflation, men inte direkt oroar oss för tillväxt (ännu). Som en övergång fram till att vi börjar oroa oss för tillväxt. Den typen av regim hade varit börspositiv.

Om jag får ägna mig lite åt teknisk kaffesumps analys så ser jag på läget så här:

I januari toppade SPX ut på 4,820. Första vågen ner var en klassisk kraftfull ABC som tog oss till 4230. Därefter studsade det i andra vågen till 4590, och sen ett sista tredje ben ner till 4120. Rekyl slut! Därefter skedde ett kraftfullt bear market rally i mars upp till 4640. Jag trodde att detta rally skulle få tre ben, men så blev inte fallet. Anledningen är att om vi är i en Bear market så är det inte rekylerna som är rekyler. De är ju riktningen. Det är bear market rallies som är rekyler. Men nu blev det inte så. Nu är vi inne i en ny 1-2-3, där vi för tillfället är inne i 1:ans ABC, eller ”C” för att vara konkret. C kommer att bottna i det närmaste. I bästa fall snuddar den vid 4,200 i sämsta fall drar den till 3950. Därefter kommer andra benet att ta oss mot minst 4,400. Någon gång i maj. Sen inleds sista benet, sannolikt ner mot 3,800 i sommar. Som sagt, jag har ofta fel med tajming, så ta det med en nypa salt.

Min syn är att långa pengar ligger hyfsat utanför marknaden. Dvs de som redan funderat på att ligga cash, bonds eller guld redan är positionerade. De som måste vara fullinvesterade har redan köpt defensives. Därför har de gått bra och är högt värderade. Och de som inte säljer med köper annat skydd till portföljen har redan gjort det. Hur börsen går handlar om korta pengar. Det var nog många inkl jag som bara för en vecka sen trodde bear market ralliet hade ett ben kvar på uppsidan och tagit position för detta, men snabbt fick stoppa ur sig. Alla hann inte med detta och det är sannolikt dom som kommer trycka ner börsen lite till. Men väl där nere kommer det vända upp snabbt när korta pengar är ute och återigen ser ett läge för uppställ. Min syn är att det framförallt är korta pengar som driver denna marknad, då långa i princip parkerat sig. Vi måste ner en bra bit till om vi ska locka fram dom.

Ha en fin vecka

Tbc

———–

Onsdag

Igår kom case Shiller in starkt, IGEN. Nya rekord priser på Amerikanska bostäder. De är nu 50% dyrare än under förra toppen 2007. Hela situationen är väldigt lik den i Sverige. Bortsett från att Amerikanska hushåll aggregerat har mindre lån. Men det är inte jättestor skillnad. Deras 30 åriga bostadslån ligger på 5,20%. Upp från 2,7% hösten 2020. En uppgång med 2,5%. Ungeför som den svenska som steg från typ 0% till 2,3%. Hösten 2020 när den låg på 2,7 så låg US10yrs statsoblis på 0,7%, så spreaden på drygt 200 punkter verkar hålla i sig. Senast 30 åringen var där var november 2018. Sen får man gå tillbaks till pre-Lehman om man vill hitta högre nivåer. Efter 30 åringen steg till samma nivå som idag under hösten 2016 till hösten 2018 så innebar det att prisutvecklingen på bostäder stannade av under 2019. Den gick aldrig ner. Betyder det att den inte kommer gå ner nu heller? Svårt att säga. Problemet är att priserna är 36% högre idag än november 2019. Så Nej, jag tror detta kommer få ett negativt genomslag till hösten och nästa år. Precis som i Sverige.

CB Consumer Confidence kom in på 107,3 mot väntat 108,0 och fg 107,6. Ljummen siffra. CB siffran belyser framförallt konsumenternas syn på arbetsmarknaden, medan Michigan är mer inriktad på konsumtionsplaner. Siffran visar att momentum i arbetsmarknaden börjar avta. Det är i linje med hur mina tankar går. Dels för att företagen känner försämrad efterfrågan, dels för att USA är relativt nära full sysselsättning och det inte riktigt kan skapas jobb med flera hundratusen i månaden i snitt going forward… och förmodligen för att många företag kanske tar det lite lugnare med att rekrytering då de delar synen på risker i horisonten. Inte minst när Powell sätter sig bostavligen på bromsen!

Imorgon sammanträder Riksbanken… marknaden verkar vänta sig en höjning. Tror ändå risken är rätt stor att den uteblir… då borde kronan försvagas.. å andra sidan har den försvagats en hel del på sistone, så man undrar ju vad som egentligen är inprisat.

—————

Torsdag,

Konsumentförtroende världen över är på låga nivåer. Anledningen är enkel,

1, höga energi och matpriser tränger undan restaurangbesök och shopping

2, priser i ren allmänhet har ökat snabbare än inkomsterna

3, våra räntekostnader väntas öka en hel del framöver.

Detta behöver jag inte berätta, det fattar var och en. Detta kommer innebära att konjunkturen bromsar in.

Vad folk inte fattar är

4, att tillväxten senaste tiden varit så god till stor del handlar om lageruppbyggnad, men den kommer också ta slut snart, vilket är negativt för tillväxt

5, att tillväxten varit så god som den varit handlar till stor del om fiscala stimulanser, som fortfarande är rätt kraftiga även om de inte är i paritet med 20/21… men de kommer falla ur och bidra negativt till tillväxt, och de kommer inte öka igen förrän vi är i recession. Typ 2023.

Detta sammantaget gör att tillväxten kommer mattas rejält. Men eftersom efterfrågan gör det, så kommer även råvarupriser göra det, och sprida sig i värdekedjan till allt annat… så även inflationen kommer att komma ner.

Att folk fortfarande inte är deppigare än vad de är beror på att de flesta har jobb att gå till och värdet på bostaden och värdepappersportföljen är nära ATH. Detta kommer tids nog också att förändras…

————-

Teknisk update

Var det botten i SPX vi såg i tisdag på 4150? Fullt möjligt. I så fall skulle första benet vara avklarat. Men jag är inte säker, utan ser gärna att 4,300 bryts. Då siktar jag på 4,400-4,500 som del två i denna rörelse. Sannolikt i maj. Efter att tvåan är avklarad väntar trean i sommar med sikte på 3,800.

—————–

Ingves höjde med 25 punkter och flaggar för en utfasning av QE. Räntemarknaden hade diskat detta. Enkätundersökningar gjorde det inte. Kronan stärks till 10,25…. dvs där den var för en vecka sen. Givet ECB relativt duvighet lär den fortsätta mot 10 spänn.

Ingves höjer till 0,25 och flaggar för 2-3 höjningar till i år. Dvs Juni, September och November. Jag tror det blir juni och september, men inte november. Men det är för att jag så negativ som ni vet. Under 2023 så har vi inga problem med inflation, utan tillväxt, så då räknar jag inte med några höjningar alls.

Så Ingves går från 0 till 0,75% i år.

Det innebär att ett rörligt 3m bolån borde gå till c2%.

Det innebär att den 5 åriga statsoblisen borde ligga på c1,5% och 5yrs bostadsoblis c2%, och 5 årigt bolån på c3-3,5%.

Jag har gjort lite efterforskningar och det verkar som om rörliga lån inte utgör 80% av stocken, utan snarare ner mot 50-60%. Säg 50%

En blended cost för våra lån borde då ligga på c 2,5%. En dubbling från c1,25% när de var som lägst.

Vi har 4,000 mdr i bolån, som tidigare kostade oss ca 50mdr om året. Nu kommer de kosta 50 mdr till. Totalt 100mdr.

Sen har vi 1,000mdr till i skulder, bilån, blanco lån och annat skit. De kostade 30mdr tidigare (3% av 1,000) och borde också stiga med c1,25%, dvs med c10mdr till 40mdr.

Så hushållens räntebörda borde gå från 50+30=80mdr. 4% av bruttoinkomsterna. Till 100+40=140mdr dvs 7% av brutoinkomsterna.

Det känns, no doubt, men det krävs 10%+ för att skapa recession, i teorin.

Men det finns två aspekter till, en bra och en dålig.

Den bra är att, som en av bloggens följare upplyste mig om, att många faktiskt har bundna lån och de har visat sig öka rätt rejält senaste åren. Det betyder att räntekostnadsuppgången som jag räknar på ovan inte blir så… istället för 80 till 140 så kanske det blir halvvägs till 110. Från 4% belastning av inkomsterna till 5,5%. Effekten på svensk ekonomi är försumbar gissar jag…

Men nu till det negativa…

1, Ingves ränta framtvingar en bostadsoblis på 2%. Den handlas redan över den nivån, och i takt med att bankerna justerar upp sina bundna räntor, så kommer lånelöftena justeras ner, och med fördröjning kommer nedgången på fastighetsmarknaden. Enligt Valueguard började det redan i April. Faller priserna med 20-30% till nästa år…. ja då lär det sätta sig på Confidence vilket i sig slår mot svensk ekonomi…

2, Svensk ekonomi är inte bara hushållens konsumtionsförmåga. I BNP kalkylen ingår handelsnetto, som är skillnaden mellan import och export. Import är dåligt för svensk tillväxt (bra för landet vi importerar från) och export är bra för tillväxt. Om omvärlden hamnar i recession, och svenska hushåll klarar sig hyfsat pga bundna lån, så faller handelsbalansen allt annat lika… vilket är negativt för tillväxt. Faller tillväxt, faller jobbskapande… och tids nog blir det negativt för hushållet… TROTS bundna lån.

Så på totalen ser det kanske inte så kul ut.

Men då kan jag glädja er med att en eventuell recession under 23/24 sannolikt leder till att centralbanker reverserar sin poltitik… dvs sänker räntan igen… och sen med fördröjning blir allt bra igen! Kanske lagom till att de bundna lånen ska läggas om 🙂 Vi kan ju alltid hoppas!

Ha en fin kväll!

———————

Lördag…

Igår kom en hel del viktig data.

Core PCE, FEDs favomått över inflation, kom in på 0,3% MoM. Samma som core CPI för två veckor sedan. På årsbasis kom den in på 5,2 YoY mot väntat 5,3 och fg 5,3. Förmodligen peak inflation… nästa stora inflationsdata punkt är den 11 maj när CPI kommer….

ECI, Employment Cost Index, som FED också tittar på, och beskriver lönerna i USA, kom in på 1,4% i 1Q22 jämfört med kvartalet innan. Man hade väntat sig 1,1 och fg kvartal lyfte lönerna med 1,0. Sett till årsbasis så ökade lönerna i USA med 4,5% i Q1 jämfört med samma kvartal förra året. Under Q4 förra året låg lönetakten på 4%. En lönetakt med 4,5% ger en inflationstakt på cirka 3,5%. Så vad vi ser är hur lönerna ökar, och i en utsträckning som innebär att inflationen kommer ligga klart över målet. Visserligen ökar lönerna inte lika snabbt som inflationen som ligger upp mot 6%. Så realt blir löntagarna fattigare. Men det är uppenbart att pga den tajta arbetsmarknaden och hyfsade tillväxten så finns det stora inslag av löneglidning i USA. Sverige och Europa har inte detta problem ännu, vilket såklart handlar om att tillväxt är lägre och arbetsmarknad inte lika tajt, men även att arbetsmarknaden i Europa är strukturellt annorlunda, inte lika dynamisk och med större inslag av fackförbund och avtalsmässiga löner. Så givet 5,2% kärninflation och 4,5% lönetakt så är det inte konstigt att FED bokstavligen kommer sätta sig på bromsen. Nu på onsdag höjer man med 50 punkter till 0,75%. Man kommer också göra klart för marknaden att man kommer fortsätta att höja så länge som man ser inflationstendenser som idag.

Marknaden verkar prisa in att FED ska höja upp mot 2,5% bara i år. Om vi ser tillbaks på deras förra höjarcykel under 2016-2018 så höjde man från 0 till 2,25%. Det visade sig bli för mycket. Jag har inte räknat på räntekostnadsbelastningen i USA som jag gjort i Sverige…. men det verkar som att skuldsättningen i USA gör att styrräntor över 2% ger en för åtstramande effekt, och att en styrränta kring 1,5% borde räcka. Powell borde veta om detta. Men i nuläget måste han brösta sig för att visa att menar allvar med att bekämpa inflationen. Precis som med Ingves.

Chicago PMI kom in på 56,4 mot väntat 62,0 och fg 62,9…. svagare. Pekar på att ISM i nästa vecka inte blir så bra….

Det är mer och mer uppenbart att Centralbanker kommer igång med sin åtstramning lagom till att tillväxten börjar bromsa in.

Michigan kom in på 65,2 mot väntat 65,7 och fg 65,7. Fortsatt svag alltså… vilket handlar om att konsumenterna är sura för att pengarna i plånboken inte räcker till lika mycket längre.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 47,4 mot väntat 48,0 och fg 49,5. Sämre. NBS Non-Mfg kom in på 41,9 mot fg 48,4. Supersvagt. Caixins Mfg PMI kom in på 46,0 mot väntat 47,0 och fg 48,1. Allt handlar om C19 lockdowns…. När de öppnar upp igen kommer vi se massiva stimulanser från statligt håll. Rätt intressant hur Kina kommit i sån ofas jämfört med Europa och USA. Hur blir det nästa år? Ska konjunkturen blomstra i Kina samtidigt som USA är i recession?

Nästa vecka är superviktig med FED möte och viktig data…

Jag fick frågan vad som krävs för FED att byta riktning och tänka sig att upphöra med höjningar… det finns ingen exakt definition, men jag skulle gissa på att när core CPI/PCE kommer på 0,2 MoM eller lägre, typ tre månader i rad. Då har inflationstakten i ekonomin normaliserats och det bara är en tidsfråga innan vi lägger oss på 2% eller mindre i årstakt. Detta skulle kunna inträffa redan i höst…. Nuvarande månadstakt på 0,3 är INTE tillräckligt uppenbarligen. En annan faktor skulle kunna vara när lönerna i årstakt hamnar på 3% eller lägre. Allt detta kommer, bär det händer, pressa ner räntorna.

Trevlig helg!

Jag hoppas ni alla haft en fin påsk ledighet.

När det kommer till börsen kan man krasst konstatera att det har varit en del vinsthemtagningar senaste två veckorna efter det kraftiga uppställ vi såg i mars. Vi är inte i någon risk off marknad, med rädsla för recession, ännu. Detta kräver fallande räntor och stark dollar. Så här långt är vi i en marknad med stark dollar och stigande räntor. I en risk off marknad är man rädd för vinsterna och litar inte på prognoserna. Det är inte problemet idag. Idag besväras man av hög inflation, hökiga centralbanker och stigande räntor. Huruvida börsen går bra eller dåligt i en sådan miljö är egentligen upp till värdering, risk seniment och syn på TINA. Eftersom riskpremien på SPX är fortsatt låg, så ser det ju inte så bra ut. Men på kortsikt brukar inte börsen bry sig om värdering utan om sentiment. Därför räknar jag med en reaktion på senaste veckornas nedställ. När och om vi sett botten är svårt att säga. Om uppstället varar i två dagar och tar oss till SPX 4,500 eller testar mars toppen, eller rent utav ATH vet jag ej. Det beror på sentimentet. Eftersom marknaden störs av inflation, så är det information kring den här som borde stå bakom uppstället. Zoomar vi ut så är värderingen oattraktiv, och vi står inför en Risk off marknad senare i år. Så den stora trenden är NER, med target SPX 3,500/3,800 intakt. Men en nedgång dit förutsätter även att marknaden kastar sig över långa bonds och driver räntan nedåt! Detta i sin tur kräver en rädsla för tillväxt/recession, inte inflations.

I veckan fokuserar jag på Flash PMIs på fredag. Vi har även HOX bostadspriser från Sverige.

I förra veckan gav ECB ett väldigt duvigt intryck. De oroas av kriget, den utbudsdrivna inflationen och kriget. Marknaden tror att man höjer tidigast i september. Att ECB är duvig innebär att Riks kan vara duvig. Första höjningen kanske därmed dröjer till september i Sveriges fall. Istället för April alt Juni. Samtidigt kom inflationen, core KPIF, in på 4,1% YoY mot väntat 3,7 och fg 3,4. Rekordhög, men knappast ett resultat av svenska löner, dvs demand driven, utan allt handlar om omvärldstrycket och dess spridningseffekter. Så Riksbanken fattar också att en svensk räntehöjning knappast får ner det globala olje- eller stålpriset. Men man kanske känner sig nödgad att agera. Givet ECB duviga besked så my take att de flaggar för juni alt september. Men ni som följer vet mig att kråksången kan se rätt annorlunda ut redan i september, givet de krafter som är i rörelse, så en september höjning kanske aldrig blir verklighet, även om de flaggar för den nu. Riksbanken sammanträder den 28 april.

Amerikansk detaljhandel hade en blandad siffra förra månaden. Ink bilar kom den in svagt, ex bilar fortsatt starkt. Ser man till det reala är den fortsatt svag. Dvs försäljning i volym är svag, vilket den varit en tid. Men jag väntar mig att den blir ännu svagare. Det stora tappet har fortsatt inte kommit, och därför är marknaden fortsatt okej trots oro kring recession osv. Men vi har en inverterad yieldkurva, och den flaggar inte för vad som ska hända nästa kvartal, utan om ett år. Detaljhandeln är intressant, men den är laggande. Så det stora fallet kommer tidigast i höst, men där den stora nedgången kommer nästa år.

Michigan index repade sig från 59,4 till 65,7 och väntat var 59,0. På absolut nivå är det en fortsatt svag siffra…. men den faller inte längre. Varför? Ser man till företagens lager hållning har den stigit ett tag, så dels tror jag de amerikanska hushållen är glada för att företagen har produkter hemma. Det var tidigare ett problem. Möjligtvis är de lite gladare för att priserna inte stiger lika fort längre. Men den faktorn har inte kommit igång på allvar. Michigan mäter framförallt inköpsplaner. Medan Conference Board fäster större vikt vid jobb situationen.

NAHB index kom in på 77 mot väntat 77 och fg 79… en fortsatt stark siffra givet bostadsobligationernas utveckling. Situationen påminner väldigt mycket om den svenska.

Den siffran som verkligen förvånade i förra veckan var Empire FED index som mäter den ekonomiska aktiviteten i New York området, den kom in på 24,6 mot väntat -0,5 och fg -11,8. En extremt stark siffra som står i kontrast till min allmänna bild, och övrig data. Den indikerar ISM mot 60 vilket inte lirar alls. Om den är en lagger, eller en outlier, eller om den säger nåt annat låter jag vara osäkert. Men den är intressant för att den avviker.

Ha en fin vecka

Tbc

—————————–

Tisdag forts…..

Jag får fortfarande en hel del frågor om FED och förhållandet till inflation. Så här är det. Lönetakten i USA är inte låg, de låg senast på 4% i årstakt under Q4 förra året. Vad den legat på under Q1 vet vi först siste april när ECI, employment cost index, kommer. Sett till core PCE/CPI så är det real försämring. Viss löneglidning ser vi, men den är måttlig. I Europa ser vi ingen löneglidning överhuvudtaget. Å andra sidan är kärninflationen snäppet lägre. Anyhow, tänk er en ekonomi där det bara finns mjölk att köpa, säg att olika supply relaterade faktorer gör att mjölken dubblas i pris, men samtidigt så händer inget med de inkomster som går åt att köpa mjölk. Vad som händer då är att efterfrågan i volym halveras. Det finns inte mer pengar att köpa mjölk för. Sorry. Den minskade efterfrågan gör till slut att priset på mjölk faller. I en ekonomi där utbudsdriven inflation INTE leder till löneglidning, så rättar inflationen till sig själv. Då behöver egentligen inte en centralbank agera. Leder till löneglidning då behöver en centralbank gå in och agera. Tänk er att inkomsterna dubblas för att möta prisuppgången på mjölk. Då kommer inte priserna på mjölk att falla eftersom efterfrågan inte gör det. Inkomsterna möter ju upp det nya priset på mjölk. Men om en centralbank går in och justerar upp räntorna så att räntekostnaderna äter upp hela inkomstökningen, då kommer inte pengarna att räcka till, och då faller priset på mjölk. Detta är en väldigt teknisk diskussion såklart. Även i det första fallet, där löneglidning uteblir, och där priserna på sikt borde fixa till sig, så kan en centralbank ÄNDÅ gå in och höja räntan. Detta för att snabba på hela prisnedgångsprocessen.

Men många tycks ändå gnugga sig i pannan. Är inte det lök på laxen, hamnar vi inte i recession då? För det första ska ni ha klart för er att centralbanker bryr sig per definition inte om vi är i recession eller börsen kraschar. De har inga målvariabler kring detta. De har inflation som målvariabel. Om inflationen är för hög, och att åstadkomma recession och börskrasch är enda medlet, för att pressa ner inflationen under målet. Då har de inget emot att skapa detta. Tvärtom, de kommer gå in för det. Så till alla er som tror att centralbanker drar sig för att höja för att de tar hänsyn till börs och konjunktur. Tänk om! Sen är det klart, är vi i en djup recession med svag efterfrågan och stigande arbetslöshet så kommer inflationen gå mot noll av det enkla matematiska skälet att företag slutar höja priserna i denna miljö, och då gör årsfaktorn för inflationen resten av jobbet. Och om inflationen går mot noll, så ligger de UNDER målet, vilket också är ett problem, varpå de måste dra ner på åtstramningen. Så att säga att de inte bryr sig om recession, stämmer inte riktigt. De vill balansera inflationen runt 2%. Men det är lättare sagt än gjort. Nu verkar det som om de inte har nåt emot att USA hamnar i recession… så länge som de bibehåller marknadens förtroende kring deras förmåga att bekämpa inflation. Så givet att de lyckas med detta, vilket de kommer, så kommer ändå lyckas bli kortvarig, då marknaden snabbt kommer att börja kritisera dom för dåliga tider och FÖR LÅG inflation.

I min bok är det enkelt att döda inflation. Skuldberget gör att deras räntevapen aldrig varit effektivare. Men att skapa inflation är svårt. Men det visade sig att kör man bara tillräckligt stora budgetunderskott så går det. Apropå budgetunderskott….. I Sverige pratas det om en generös budget nu när det går mot val år. I bästa fall kör Maggan 100mdr sek i underskott. Jag säger varken bu eller bä om detta. Men dra en parallell till USA där man kört 15% underskott under två år. Fritt översatt till Sverige, med 5,000mdr i BNP, så hade det motsvarat ett underskott på 750mdr kronor under två år. Det är underskott med stort U det…. bara som jämförelse… vi är väldigt försiktiga här hemma! 750mdr räcker till 1,875,000 personers årslöner, om de tjänar 25,000kr i månaden. Det är lite orättvist. Det pratas mycket om QE, låga räntor och centralbankernas politik senaste åren… men typ inget om den expansiva finanspolitiken. Trots att den också ur ett historiskt perspektiv är exceptionell….

—————

Onsdag,

Man kan definiera en Bear och Bull market på många sätt.. men ett av dom är

”I en Bear market gör marknaden allt för att få dig att känna dig dum när du står utanför. Uppgångarna är i regel kraftiga och får dig att lockas att sitta med”

”I en Bull market gör marknaden allt för att få dig att stå utanför. Nedgångarna är impulsiva och ger dig känslan av att marknaden är svag och det är farligt att äga aktier”

Hört på stan….. ”är det inte ovanligt starkt trots höga värderingar, stigande räntor och bräcklig tillväxt”

Man känns sig dum som står utanför…. welllllll

——————-

Torsdag…

HOX Valueguard kom med svenska bostadspriser i mars precis, och de var i princip oförändrade med månaden innan.

Okej, good and bad news.

Grafen ovan pekar på att bostadspriserna, (Brf Sthlm) ska ner 40% kommande 12 månader. The good stuff, jag tror bostadsoblisen kommer svänga tillbaka. Vi hade en sån situation under 2011/2012. Men av andra skäl. Anledningen är att jag tror inte att Ingves kommmer att höja 10 gånger!!!!! som han säger. Jag tror han höjer i sommar och i höst. Det innebär att styrräntan går till 0,5%. Det innebär att en 5 årig statsobligation borde ligga på c1,25-1,50 och en bostadsoblis 1,75-2,0%. Så jag tror att den kommer att börja svänga tillbaka upp samtidigt som priserna börjar sjunka, så att de möts halvvägs ungefär. Men att vi skulle klara oss undan en större nedgång… inte en chans. Sen om jag får rätt så väntar mild recession under 23/24 och då kommer centralbanker med fördröjning att inta en duvigare attityd varpå räntorna pressas ytterligare, vilket är positivt för svenska bostadspriser givet att landet inte hamnar i någon svår recession. Men man ska nog tänka i termer av Pre-Covid priser som en normalnivå… jag tror var och en vet vad deras bostads var värd under 2018/2019.

Det som håller marknaden under sina vingar, so far, är att bankerna inte justerat upp sina bundna bolåneräntor i samma utsträckning som upplåningskostnaden. Idag ligger ett 5 årigt bolån i snitt på ungefär samma nivå som den 5 åriga bostadsobligationen. Banken tjänar NOLL. Det har typ aldrig hänt innan. Det är rätt sjukt. Å andra sidan ligger väl 70-80% av lånen i rörligt och där ligger snitträntan på typ 1,50% mot upplåningskostnaden 0,1%… så där tjänar man 1,40% vilket är historiskt in line. Så det här med att inte justera upp de långa bolåneräntorna kostar inte lönsamhet så mycket. Samtidigt är det de långa bolåneräntorna som ligger till grund i kalkylräntorna, och som styr storleken på lånelöften, som alltså styr priserna. Så man kan säga att det är bankerna som nu ger bort lönsamhet i utbyte mot att upprätthålla priserna, och sin egen frikostiga utlåning. Detta är nytt, och inget som diskuteras. Vad tycker Fi? Bankerna lånar alltså ut pengar som om det vore samma ränteläge som för ett år sedan. Och det kostar dom förmodligen väldigt lite.

Sen har jag läst i media att många är oroliga för att högt belånade hushåll inte klarar ränteuppgången. Det är INTE jag rädd för. Jag tror 99,99% av alla belånade, lågt-mellan-högt, kommer koka soppa på spik i varierande grad, för att kunna betala sina räntekostnader och inte defaulta på sina lån, och tvingas sälja sin bostad i en svag marknad. Det är problemet när hushåll börjar koka just soppa, och inte konsumera, som det slår mot tillväxt, och tvingar in oss i recession. Ränteuppgången är lika för alla, och alla kommer dra ner. Vissa mer än andra dock. Det är sen när folk mister jobbet som det blir jobbigt. Vissa har lagom med lån, men blir av med jobbet och får det svårt. Samtidigt som vissa har välsigt mycket lån men får behålla jobbet, och klarar sig hyfsat. Så det är inte rättvis det här. Sen har du såklart några som har för mycket lån, OCH blir av med jobbet, och de kan bli tvingade att sälja under kniven…

Det är inte heller fallet i bostadspriser som är problemet i sig, utan bara ett symptom av problemet. Det är stigande räntor som är problemet. Lika lite som att den genomsnittlige svensken får rätta sitt levnadsmönster efter lönen, trots att värdet på bostaden ökat med en årsinkomst. Han betalar inte restaurang besöket med tegelsten. Visst, vissa belånar bostads för konsumtion, men den summan pengar är försumbar i förhållande till totalen. Lika lite hade det varit ett problem om priserna halverades, men räntekostnader och konjunktur varit oförändrade. Men det är dom såklart inte utan de hänger ihop. Vill bara belysa bostadspriserna som en funktion av själva problemet. De är inte problemet i sig.

Philly Fed i em. Ska blir intressant med tanke på ISM svaghet och Empires styrka!

——————–

forts Torsdag

Ingves säger att han ser inga problem att höja 10 gånger. Detta fick mig att höja ögonbrynen, men när jag kontrollräknar siffrorna så verkar det ändå stämma. Så i sak har han rätt, men slutsatsen är fel. Låt mig visa hur.

Att höja 10 gånger innebär att styrräntan höjs från dagens 0 till 2,5%.

Idag har Svenskar aggregerat cirka 5,000mdr i skulder. Varav ca 4000+ mdr är bolån och över 3,000mdr är rörliga bolån. Svenskarna har cirka 2,000mdr i inkomster före skatt. Svenskarna belastar idag inkomsterna med c4% i räntekostnader. Det är 80mdr. (4% X 2000). 80mdr av 5,000mdr är 1,6% ränta.

Vi vet historiskt att om räntekostnaderna överstiger 10% av inkomsterna så leder det till recession, då räntekostnaderna tränger undan konsumtion som sänker tillväxten.

Hur tänker Ingves, Jo om han höjer från 0 till 2,5 så räknar han med att hushållens snittränta stiger från idag 1,6% till 2,5+1,6=4,1%.

4,1% av 5,000mdr = 205mdr

205mdr av 2,000mdr i inkomster= 10,25% dvs den historiska vattendelaren för recession.

Så rent matematiskt har han rätt.

Så vad innebär en ökning av räntekostnader från 80mdr till 205mdr… jo en ökning med 125mdr innebär en ökad kostnad per arbetande svensk (5,1 miljoner) med 24,500kr om året, eller med ca 2,000kr i månaden. För ett hushåll med två vuxna blir det c4,000kr i månaden. Sen är ju inte alla belånade, så det blir ju egentligen mer per belånad. Men bara för att få en uppfattning om beloppet.

Svenskarna klarar 2,000kr/månaden utan att behöva flytta, men det kommer påverka ekonomin. Tveklöst. Dock inte recession menar Ingves… och det är inte omöjligt.

Men då missar han den andra aspekten. Om Ingves höjer till 2,5% så kommer en svensk 5 årig statsobligation att ligga på c3,5% och en dito bostadsoblis 4%. Om bankerna inte vill förlora pengar på bundna lån så måste de höja till 4%. Om de vill tjäna pengar i stil med historiskt snitt så måste de höja till 5,0-5,5%. Det är nu det skapar problem. För de bundna lånen är kopplade till kalkylräntan, och med den räntan så kommer lånelöftena att justeras ner kraftfullt…. och till slut motivera priser 70-80% lägre än idag. Vi behöver inte definiera exakt, utan kan bara krasst konstatera, att Ingves kommer lyckas med att bekämpa inflation, men misslyckas med att undvika recession och bostadskrasch. Bostadskraschen kommer få hushållen ännu mer försiktiga än vad de teoretiskt borde vara med sin räntekostnadsökning. Anledningen är att deras EK på bostaden kommer understiga lånen. Även om inte banken kräver det, för de är egentligen bara intresserade av låntagare betalar räntorna i tid för att lånet inte ska defaulta, så kommer hushållen att börja amortera för att hamna i balans med lånet. Det är en psykologisk effekt, där ökar sparande (som amortering är) kommer leda till ÄNNU mer negativ tillväxt, än själva räntekostnaden egentligen motiverar.

Då har jag inte ens tagit med utlandets sätt att se på ägande av svenska bostadsobligationer… dvs där värdet på underliggande hus understiger obligationen (lånen). Det kan få dom att dumpa bostadsoblsar vilket trycker upp spreadarna. Händer detta kommer Ingves att stödköpa oblisar men ändå….

Så Ingves, jag förstår din beräkning, i teorin har du rätt, men i praktiken kommer du få fel.

Jag säger att han kan höja till 1-1,5% utan att vi hamnar i recession, men upp mot 2%… då pratar vi bostadskrasch och recession.

Men det fina i kråksången är att han kommer inte hinna höja så långt. Jag är inne på max två höjningar. Ni vet varför!

———-

Philly FED kom precis in på 17,6 mot väntat 21,0 och fg 27,4. Sämre än sist, sämre än väntat. Indikerar ISM kring 55. Alltså klart sämre än Empire häromdagen. Men nåt bättre än senaste ISM. Flash PMIs imorgon blir intressant. Employment och Prices var starka… men de är lagging, medan new orders och 6m, dvs de framåtblickande var rätt svaga….

Tbc

——————

Äntligen fredag,

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 54,1 mot väntat 54,5 och fg 56,9. Sämre men fortsatt god nivå! Den europeiska motsvarigheten kom in på 55,3 mot väntat 54,7 och fg 56,5. Service/tjänste pmi´s var generellt starka, men de är lagging. Datan är fortsatt ganska bra, så marknaden lär fortsätta att oroa sig över Inflation framför tillväxt ett tag till…

Från USA kom Mfg Flash PMI in på 59,7 mot väntat 58,2 och fg 58,8. Service flash PMI kom in på 54,7 mot väntat 58,0 och fg 58,0. väldigt stark mfg, och i linje med Empire. men klart svagare Service. lite förbryllande och tvärtom mot vad jag tycker de borde landa. så här långt ingen oro för tillväxt, så det är fortsatt fokus på inflation och räntor. Men caset för andra halvåret består. de ska ner och narrativet kommer att förändras.

Trevlig helg

Imorgon tisdag kommer US CPI från USA, Den är intressant för att den sannolikt kommer utgöra toppen i den här inflationscykeln sett till YoY%, dvs årseffekten. Företagen slutar inte höja priserna. Det är inte det jag säger. Nej, det handlar om att datan förra året vara också väldigt stark, och därför orkar inte priserna att öka sett till YoY jämfört med månaden innan. På månadsbasis kommer företagen fortsätta att höja men enligt mig kommer även denna att falla ner mot 0,1-0,2 efter sommaren, och då faller YoY ännu snabbare.

På torsdag kommer även Inflation från Sverige samt detaljhandelsdata, Michigan index och Empire FED index från USA.

Kvartalsrapport perioden för Q1 börjar också så smått i veckan. Hur hanterar företagen kostnadstrycket, vilka lyckas kompensera med prishöjningar, hur ser de på efterfrågan resten av året. Förra året var ett väldigt starkt q1. Många har tuffa comps. Vad händer med vinstrevideringarna, vad händer med FY22 Earnings?

I förra veckan trodde jag US10yrs var på väg att toppa ur och vända ner, men tog ett nytt skutt på upp mot 2,75%. Anledningen är att FED flaggade för att man påbörjat QT redan i maj hyfsat aggressivt med 95mdr i månaden fördelat på 60 i statspapper och 35 i bostadspapper. Det innebär alltså att när obligationer förfaller som FED äger idag så väljer man att ta pengarna. Så var det även under QE men då köpte man för mer än man fick in. Idag när QE är avslutad så rullar man nuvarande portfölj. Dvs man köper lika mycket nya bonds som det förfaller gamla. Men med QT börjar man alltså att krympa portföljen. Pengarna man tar emot av US Treasury makuleras, lika enkelt som man tryckte dom en gång i tiden. US treasury måste hitta köpare av bonds för att få in pengar så att de kan betala FED. Denna köpare är alltså privata marknaden, som har en ENORM kassa position. Så det är egentligen inget problem. Men att FED försvinner som köpare från marknaden gör ju att efterfrågan på bonds minskar allt annat lika, vilket allt annat lika pressar ner priset, dvs räntan går upp.

Men man ska också komma ihåg att

1, Att få 2,75% i ränta på en bond är inte fy skam jämfört med 0,75% som man fick i oktober 2020.

2, Att äga ett räntepapper som ger 2,75% om året är ju ingen höjdare om inflationen ligger på det dubbla. Men om vi går mot sämre tider och inflationen inte längre är ett problem, då är det rätt bra

3, Historiskt har US10yrs vänt ner i de här trakterna. Ofta är det kopplat till sämre tider, och då är det här instrumentet en av de väldigt få som ger avkastning

4, Att bara analysera demand/supply på det här sättet är ensidigt. Förutom befintlig statsskuld och obligationer som förfaller, så spelar det ju en jävla roll om USAs regering kör ett budgetunderskott på 15% som under 2021 eller 5% som i år. Det styr ju utbudet. Så även om Demand faller med FEDs QT planer, så faller även supply. Detta är positivt för priset, alltså negativt för räntan.

Så jag är fortfarande övertygad att US10yrs står inför en urtoppning, att den kommer falla som ett resultat av sämre tider, riskaversion osv… men när var hur är svårt att säga.

Som sagt tidigare tror jag börserna är inne i ett bear market rally och det är inte omöjligt att en topp där sammanfaller med en topp i US10yrs.

FEDs balansräkning ligger på 9,000mdr dollar. På tillgångssidan ligger mest stats- och bostadspapper. På skuldsidan har vi Money in Circulation och omvända Repor på 5,000mdr. Övriga c4,000 kan härledas till QE projektet.

https://www.federalreserve.gov/monetarypolicy/bst_fedsbalancesheet.htm

Om man drar ner det med 95mdr i månaden tar det ca 40 månader eller ca 3 år. Man skulle vara klar sommaren 2025. I teorin alltså… dessvärre tror jag vi hamnar i recession innan dess och då får man skjuta QT på framtiden. Time will tell. Senast FED körde QT så sa man att man skulle gå varligt fram och tanken var att återställa portföljen… weeeeellll inget av det infriades. Man fick avbryta långt innan, och sen var det dags för QE igen. Alltså marknaden lyssnar och litar på FED, men FED får fel OFTA. Vilket handlar om att 1, de har inte makt över framtiden och 2, framtiden är väldigt svår att progostisera.

Ha en fin vecka

Tbc…

——————

Onsdag

Det kom inflationsdata från USA igår för mars månad.

För det första vill jag säga att jag har haft fel kring inflationen. När jag gästade Börssnack i maj förra året, så sa jag att om ETT år så kommer inte inflation vara ett problem längre. Jag har även skrivit detta flitigt på bloggen. Jag sa att inflationen om ett år sannolikt fallit mot 2-3%. Idag ligger den på 6-7%.

Varför blev det fel. Jo jag tittade på faktorerna bakom den utbudsdrivna inflationen och såg då att anledningen till att råvarupriser (och dess spridningseffekter på varor och till mindre del på tjänster) m.m. dragit så handlande inte primärt om tajt supply, även om Covid gjort det stökigt på många håll, utan det var faktiskt en DEMAND chock av guds nåde. Den i sin tur handlade om att Privata sektorn repade sig väldigt fint post-covid under 2021, samtidigt som man körde samma storlek på budgetunderskotten som man gjorde under 2020 (när privata sektorn satt inlåsta). Denna Demand chock översteg supply, vilket fått råvarupriser och hela värdekedjan ner till slutkund att ta fart. Det handlade inte om EFTERFRÅGE styrd inflation, där stark tillväxt, skapar jobb, som ger tajt arbetsmarknad, som ger stigande löner, som gör att företagen höjer priserna för att kompensera för stigande lönekostnader. Detta skulle komma först senare. Jag tänkte därför att FED och räntor skulle stiga i förlängningen, men inte så mycket som de faktiskt gjort. Jag trodde inte utbudsdriven inflation skulle ha den effekten, då den oftast leder till svag tillväxt (när slutkunden inte har råd med produkter och börjar efterfråga mindre i volym) varpå efterfrågan lättar, tillväxt faller, råvaruprsierna vänder ner… och den utbudsdrivna inflationen anpassar sig.

Men det har spelat ut annorlunda. Jag trodde att de amerikanska budgetunderskotten på månadsbasis skulle gå mot -50mdr. Dvs typ 600 på årsbasis. Men senaste året har de legat på 150mdr i månaden, dvs 1,800mdr. Visst, det är mindre än 250mdr i månaden, 3,000mdr på 12m. Med det är ändå betydligt mer stimulativt än vad jag tänkt mig. Ovanpå det har du nya jobb + löneökningar. Samtidigt som räntorna visserligen gått upp, men från en låg nivå, så räntekostnaderna har inte hunnit bita ännu. Det har gjort att köpkraft och tillväxt i USA varit starkare än jag trodde för ett år sedan. Detta syns inte minst på Amerikansk detaljhandel som vägrar komma ner. Inte ens om man rensar för prisökningar. Fortsatt stark Demand har alltså inneburit att prisökningarna har hållit i sig både längre och starkare än jag trodde. Men vi har även en sak till. När råvarupriserna såg ut att mjukna i Oktober/November förra året, vilket sannolikt hade inneburit att inflationen varit lägre idag, så fick vi ett krig på halsen, vilket innebar att marknaden såg en supply minskning på flera håll om man lyfter bort Rysk gas, olja, kol, nickel, stål, vete ur kalkylen,,,, varpå priserna började stiga. Och inflationen fick förnyad fart. Så mitt case var på väg att ändå röra sig i rätt riktning. Men kriget har skjutit upp allt.

Nu får vi istället hökigare Centralbanker än någonsin, vilket räntemarknaden tydligt visar. Det kommer med 12m fördröjning ge stora hål i plånböckerna på alla belånade. Vilket slår mot tillväxt och köpkraft.

Ovanpå detta har vi budgetunderskotten som borde röra sig ner mot 50-100 mot idag 150 per månad.

För att inte tala om att inkomstökningarna (löneökning X nya jobb) inte kompenserar för prisuppgången på framförallt varor, men även tjänster.

Vi står inför recession nästa år. Mot bakgrund av detta så tror jag att US10yrs borde toppa ur här kring 2,8-3%. Redan i sommar borde den tangera c2%. Framåt oktober 1,7% och i mars nästa år under 1%.

Eftersom inflation laggar, så laggar FED, och därför kommer korträntorna inte vända ner tillrckligt snabbt. Vi får en inverterad yieldkurva, som alltså signalerar recession.

Men åter till den så viktiga inflationssiffran…

US Core CPI kom in på 6,5% YoY mot väntat 6,6 och fg 6,4. Det kommer i efterhand visa sig att inflationen toppade ur i mars 2022 på 6,5%. Anledningen till att den kom in lägre än väntat handlar om månadssiffran, som är den verkliga skrällen. Den kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,5 och fg 0,5. Företagen höjde alltså bara priserna med 0,3 i mars över februari. I februari höjde man med 0,5 över januari. Derivatan har vänt ner. Vi har under många månader varit vana vid månadshöjningar på 0,5-0,9%. Bara så att ni förstår. Om ett företag höjer priserna med 0,5% varje månad i 12m så blir årsinflationen drygt 6%. Dvs där den är idag. Att man i mars höjer med 0,3% lirar med mitt case ovan. Fortsätter de att höja med 0,3% kommande 12månader, så får vi drygt 3,6%. Nu tror jag att andra halvåret kommer kantas av svag tillväxt, så det kan säkert bli månadssiffror under 0,3, varpå inflationen om ett år snarare är ner mot 2-2,5%. Det kommer också få FED att backa till slut… men vi är inte där på ett tag.

Men framöver så är man ju nyfiken på Pris komponenten i PMIs. Att tro på svaga inflationssiffror borde vara synonymt med fallande PMI Prices. Jag fäster också stor vikt vid New Orders, då den gudar för svag efterfrågan, som är den verkliga anledningen till företagen sluta höja priserna.

Det är också fallande inflation och tillväxt, som lockar tillbaka köparna i långa obligationer, som får dess räntor att falla. I kombination med recessions scenariot såklart.

Jokern i leken är såklart kriget. Tar det skruv på ett tråkigt sätt så kan oljan stå i 200+ dollar… och då kommer INTE inflationen att gå ner. Men det är utbudsdriven inflation som bara gör att vi hamnar i recession ännu snabbare. Får kriget en upplösning, så är det mer osäkert. Jag tror inte Europa vill börja handla av Ryssland igen… så supply problemet kvarstår. Vi har inte heller sett nån lönespiral i några större marknader. Men det hjälper inte heller. Företagen kommer bara att kostnadskompensera med ännu högre priser, och så får vi ännu högre inflation, och räntor, och om något så snabbar det bara på recession ännu mer.

Så kontentan är… Inflationen har toppat ur… snart även långräntorna, men sannolikt är vi i recession om ett år eller så…. Börstrenden är NEDÅT, med Bear market rallies från tid till annan…. typ där vi varit senaste veckorna.

Core PCE kommer först om några veckor… och den är viktigare för FED… men man kan extrapolera den genom att ta gårdagens siffra och dra ifrån 0,5%. Så nyhetsvärdet i den är lägre.

Jag vet inte om NDX/SPX ska ta en körare till på uppsidan inom ramen för Bear market rallyt. Inte omöjligt alls faktiskt. Men jag siktar på nya lows i sommar. Typ SPX 3,800…

Ser att NATO diskussionen fortsätter i Sverige.. inte riktigt mitt område. Men jag förvånas över att debatten inte berör risken att USA drar sig ur NATO vid ett president skifte 2024, och vad det skulle få för konsekvenser. Jag säger varken bu eller bä, bara att Amerikanarna röstar med plånboken och får vi dessutom recession nästa år, så ligger Biden risigt till vid nästa val. Vinner Trump så är risken stor att han blir populistisk och kör America First 2.0. Han säljer nog gärna Amerikanska vapen till Europa, men han skickar nog ogärna soldater att slåss för Europas sak.

Sen kan man ju alltid argumentera för att kriget tar slut långt innan presidentvalet. Men mot ideen mot ett snabbt avslut ska ställas att Putin 1, har hyfsat stort militärmakt kvar att sätta in om han vill 2, att han har allt att förlora på att förlora och 3, att Ryssland historiskt inte haft något emot långdragna krig.

Missförstå mig inte… Putin är körd. Men det kanske inte spelar ut exakt som många tror och hoppas på just nu.

US PPI ex energy kom in på 9,2% Yoy mot väntat 8,4 och fg 8,7. Vi vet ju vad som ligger bakom. Man kan se det på två sätt.

1, stigande råvarupriser ger prisökningar i hela värdekedjan ut i producentledet, varpå företag som upprätthålla bruttomarginaler/vinster höjer priserna ut mot kund –> CPI stiger. Detta fungerar så länge som det finns köpkraft bakom som kan möta priserna.

2, vilket leder oss in i på nästa steg, dvs om inte köpkraften räcker till efterfrågas färre varor, vilket slår mot inköp, som längre bak i värdekedjan leder till fallande råvarupriser. och sen kan man gå tillbaka till punkt 1.

Så det handlar i grunden om köpkraft. När inte den räcker till är PPI sekundär. När den räcker till, så blir PPI ledande för CPI. Ni vet var jag står om man tittar ut några kvartal.

————–

I början av april brukar det säsongsmässigt toppa ur, men det är inte förrän i maj det brukar sätta av nedåt. Sen håller baissen i sig ända till oktober. Sen ska man såklart ta anomalier som de här med en nypa salt. Men har man en fundamental syn på saker, med tekniskt overlay, så kan säsongseffekter vara pricken över I:et. Som ni vet är jag baissig där jag letar nästa botten i sommar, typ juni. Har det toppat ur nu? Inte säkert, men risk/reward är i min bok så dålig att detta är inget jag jagar.

Nedan bild kan ni ju suga på en stund…

Data mässigt har vi en tunn vecka. Service PMIs typ. Nästa vecka har US Core CPI mm. Det blir intressant. Sen rullar Q1:orna ut i slutet av april, det är första rapportperioden där fjolårets vinster var riktigt jävla bra. Dock har inte PMIs etc inför så rapporterna lär bli hyfsade. Nästa stora händelse är FED mötet i maj, räkna med 50 punkter. Där borde de också säga nåt om QT kartan.

Tbc

Ha en fin vecka!

——

Jag tror ju börsen ska ner av fundamentala skäl, därför tror jag också att vi är i en bear market och senaste veckornas rörelse är ett sk bear market rally. jag kan ju ha fundamentalt fel, men låt oss säga att jag har rätt. Då ska vi lära oss nåt om bear market rallies:

1, för alla som ligger i aktier så vill inte marknaden att ni ska sälja. marknaden vill gunga in er i ett lugn att det ska fortsätta upp en bit till och vädjar till er girighet att ligga kvar. när det sen väl vänder ner så har ni ett sk referensvärde, dvs hur mycket av portföljen har varit värd vilket gör er obenägna att sälja längre ner, och därmed har marknaden fått er att ligga kvar i den fallande trenden

2, för alla som står utanför och inte äger aktier, så vill marknaden skapa en pain trade som gör att ni börjar tveka över er tro på bear market och istället luras in i aktier igen. när det väl börjar falla så har ni också ett referenspris som gör det svårt att sälja.

bull market krasches funkar på samma sätt fast tvärtom!

——————–

Tisdag

Riksbankens Martin Floden håller tal idag och imorgon, vilket många följer med stort intresse. Tidigare har Ingves höjt tonen men det är fortsatt oklart NÄR första höjningen kommer. Kommer man höja redan vid mötet den 27 april. Eller kommer man guida för senare tillfälle? Kanske Floden kan räta ut detta frågetecken. Kom ihåg att Riksbankens tidigare prognos låg på November 2023…. Skulle de flytta denna tidpunkt ett helt år till November 2022 så är det ju hökigt i sig. Men vissa tror att Riksbanken likt FED måste in NU NU NU och döda tillväxten genom att få upp räntekostnaderna för alla skuldsatta, och därmed få ner efterfrågan så att ex råvarupriserna kan kapsejsa (vilket de gör när efterfrågan dör, trots tajt supply) och därmed ha dö på den utbudsdrivna inflationen, och även göra klart en gång för alla att nån ”lönespiral” inte heller är välkommen. Med dagens skuldsättning bland svenska hushåll så sitter Ingves verkligen på en röd knapp likt kärnvapen, där han genom ett tryck väldigt enkelt kan tvinga in Sverige i recession och döda alla typer av inflation.

Riksbanken sammanträder i Februari och April, men även i Juni, September och November, så det finns ju fler valmöjligheter.

Så här ligger det till. Bostadsobligationen är framförallt en funktion av statsobligationerna med samma löptid samt kreditrisk spreadar. Allt detta är en funktion av hur statslåneräntor och spreadar ser ut i Europa som är en funktion av USA osv. Bostadsobligationerna får fullt genomslag i prissättningen av bostäder. Men har mindre betydelse för vad vi betalar i räntor till banken varje månad. Visst, de styra långa bundna låneräntor, men saken är den att Svenska folket har närmare 70% av sina bostadslån till rörlig ränta, som i sin tur styrs av 3 månaders Stibor, som i sin tur styrs av Ingves styrränta. Så även om bostadsoblisen går rakt i taket, och priserna kraschar, men Ingves inte gör nåt alls, så kommer sannolikt våra räntekostnader vara ganska oförändrade, och det mina vänner är det som styr hur vår hushålls ekonomi ser ut. Att värdet på bostaden går upp kan kännas kul, men du betalar inte restaurangbesöket med tegelsten utan din lön, och stiger dina räntekostnader så blir det mindre över. Priserna är sekundära. Så dagens tal av Floden har direkt bäring på Svenskarnas restaurangbesök.

Okej, vad blir det? Jag har ingen aning, men jag kan konstatera att:

1, Kronan står i 10,30 Euro. Inte jättesvagt. Det hade varit en annan femma om den stod i 11eur +. Å andra sidan var den uppe i 11 euro innan Ingves hökade sig. Så är han duvig nu så hittar den kanske tillbaka till 11 eur.

2, Inflationen i Sverige handlar mest om Energi och matpriserna. Externa faktorer, ni vet vad det handlar om. Det är ju inte en svensk räntehöjning som pressar ner priset på olja som ni förstår. Rensat för dom, när man tittar på kärninflation så är den över målet. Men det är inte alarmerande som i USA.

3, Lönerna taktar på i övre bandet sett till senaste 20 åren… men det är inte en lönetakt som leder till över målet inflation

4, Snart rullar avtalsrörelsen igång, och fackförbunden har gjort klart att man högaktar inflationsmålet, vilket är samma sak som att säga att vi siktar på 3% löneökningar. Dvs negativa reallöner i år, men det ska ses mot bakgrund av alla andra gånger senaste 10 åren där man fått reallöneökningar, för att man just gjort samma sak. Högaktat inflationsmålet. All cred till facken säger jag! Hade de startat en lönespiral så leder det bara till ännu högre prisökningar från företagen…. och i slutändan är alla förlorare.

5, ECB har inte höjt ännu… är Sverige verkligen nödgade att göra nåt innan ECB?

6, Tillväxten för 2022 och 2023 har på senare tid reviderats ner, och kommer fortsätta att göra det. Särskilt i Europa pga kriget. Höga energipriser dödar konsumtion och tillväxt… glöm inte det. Prognosmakare börjar också förstå hur försvagad köpkraft kommer att slå mot tillväxt… Läget är annorlunda i USA. Kanske USA ska få visa vägen under några månader först?

Väger jag samman allt detta så ställer jag mig rätt tveksam till en höjning den 27 april. Men att de guidar för höjning senare i år.

Som ni vet så tror ju jag att dagens narrativ med hög inflation och tillväxt kommer vara den omvända i världen senare i höst. Så flaggar de för en första höjning i November i år, då tror inte jag vi kommer få se några höjningar. Flaggar de för nästa räntemöte i Juni, ja då kan det bli 25 punkters höjning i både Juni och September.

Så jag tänker mig att Ingves kommer att kunna höja till 0,50 som högst, eller inget alls som lägst.

0,50% styrränta kommer sannolikt pressa upp de rörliga bolånen mot 2%. Det är en fördyring med 70 punkter mot idag. Det klarar alla. Men givet våra 4,000 miljarder i lån så ökar räntekostnaderna med 28 miljarder. Som sugs bort från konsumtion och tillväxt. Men det klarar Sverige också. Blir inte mycket påverkan på tillväxten där. Men jag tror många Svenskar ändå är intresserade av att veta hur dyra deras rörliga bolån kan bli… och jag säger 2% som värst.

Här är en annan bild ni kan suga på… fångar lite det jag pratat om i ett par månader

Från Europa kom det Service PMIs imorse… de var bättre än väntat och bättre än senast. Kriget gör sig inte påmint. Höga priser på mat, energi och varor i största allmänhet, har än så länge inte gjort att vi inte går på krogen etc… men trust me, det kommer att synas. Först och främst kommer vi dra ner på varukonsumtionen, av det enkla skälet att vi överkonsumerat detta sedan C19 bröt ut. Vi behöver inte en robitgräsklippare till, och i synnerhet inte när det blivit så dyr. Däremot vill vi gå på krogen… och resa. Finns pent up demand för detta. Så min förväntan är att PMI Mfg kommer tappa mer än Services.. men grundproblemet är ändå köpkraften. Den möter inte priserna, och efter vi betalat räntor på boendet, elräkning, soppa till bilen, och mat på bordet, så blir det ändå tajt. Visst, vi går på krogen, men det blir en semesterresa mindre och robotgräsklipparn… glöm den!

Men Europas tjänstesektor är inte den som leder världen framåt. Det är USA..

US Service PMI kom in på 58,0 mot flash 58,9 och fg 57,3… bättre än sist men levde inte upp till Flash.. har vi sett början på nedgång? Services laggar normalt Mfg PMI.

US Non-Mfg ISM kom in på 58,3 mot väntat 58,4 och fg 56,5… ändå starkt! Men som sagt tidigare. Det är väntat att Non-Mfg ska hålla uppe bättre än Mfg, och den är dessutom alltid laggande.

Employment faktorn kom in på 54,0 mot fg 48,5… stark arbetsmarknad, vilket vi visste!!!

Prices faktorn kom in på 83,8 mot fg 83,1… och prishöjningarna håller i sig också! Vilket vi också visste egentligen.

Det är inte tjänstesektorn som kommer stöka till det… utan det är i Mfg sektorn som problemen kommer hopa sig! Tjänstesektorn tappar när tillväxten på riktigt börjar vända ner!

———–

Onsdag

Kina Caixin Service PMI kom in på 42,0 mot fg 50,2. En riktigt JÄVLA dräpare. Caixin frågar mest företag längs kusten, och mer privata än statliga, och något mindre bolag än storebrors index. Nu handlar den här sättningen till 100% om Covid restriktioner.. alltså nedstängning. Så man ska inte dra på för stora växlar. Men för alla som redan var lite oroliga över fastighetssektorn, Tech bolags regleringar, EM mår alltid sämst när inflationen är hög….. så gör inte detta saken bättre.

——————-

Fredag,

Jag ville inget särskilt, men tänkte ändå skriva nåt för att det är fredag.

Tidigare när börsen var i positiv trend under många år pratade man ofta om bull market korrektioner. Dvs rekyler i stigande trend, som givet positiva utsikter, var köplägen. Rent tekniskt var rekylerna en form av 1-2-3 rörelse, där 1:an var en tydlig ABC. Om jag får rätt, vilket vi såklart inte vet, så är vi nu tvärtom i en bear market, dvs negativ trend. Inom den har vi samma sak, fast tvärtom, dvs bear market rallies. De uppträder på liknande sätt som bull market korrektioner. Fast tvärtom, och historiskt har de varit något mer explosiva i sin karaktär. Jag anser att vi är i en sådan nu. Frågan nu är om vi är i 1-B eller 2:an. Oavsett så är 1-C samt 3:an en rörelse uppåt. Jag är inne på 3:an, men inte säker. Men det handlar såklart om att jag rätt baissad i grunden, så det präglar mig. Hade jag varit mer positivt lagd så hade jag nog fiskat efter 1-C. Är vi i 2:an så är det snart Baisse toner på börsen igen när 3:an är avklarad. Är det 1-B så har vi ju både 1-C och 3:an att se fram emot… time will tell. Bear market rally är det iallafall…

Jag försöker inte mig på att spå politik som ni vet… men jag kastar ut två scenarior:

1, Val i USA 2024, Trump vinner då amerikanarna är förbannade över recession, och försvagad köpkraft. Egot tar över. Americas first, Trump drar sig ur NATO och tycker konflikten är Europas problem. Ett Europa utan USA stödd NATO skapar nationalism och gör att EU projektet börjar halta när det får motvind (Europa klarar bara av att samarbeta i medvind). Putin vet detta och håller i gång konflikten tills dess…. Sverige NATO fråga är egentligen en icke fråga om detta spelar ut.

2, Xi Jinpings Kina har byggt upp rikedom och medelklass under 30 år när man agerat verkstad åt världen. Framtiden handlar om Kina First och demokratiserings och västerländsk levnadskultur är inte önskvärd. Att ge fingret åt sin bästa kund, dvs USA och Europa, är inte nåt problem då mycket av det vi köper av Kina tillverkar vi inte själva och har inge chans att göra det lika billigt och bra själva. Lite som Rysk gas i Tyskland… går att fixa till, men det tar 10 år, och är minst sagt kännbart. Kina är INTE orolig över att inte kunna sälja sina prylar. Man är orolig över att inte kunna sourca mat och råvaror. Därav alla strategiska ventures världen över, tänk Afrika. Därför är Ryssland (råvaror och mat) viktigare än att sälja gummiankor till USA (vilket man gör ändå). Så oavsett om Väst inte köper en enda pinal av Ryssland, ink gas. Så kan Kina göra det, vilket håller Ryssland under de ekonomiska vingarna.

Point being… nu är narrativet att Väst sätter Ryssland i recession vilket kommer röka ut Putin till slut, och att tack vare NATO (ink USA) så behöver vi inte vara rädda, utan kan lugnt titta på när det går dåligt för honom i Ukraina. Men att huxflux kan vi vara i en situation där ekonomin inte alls gick så dåligt som vi trodde, och Västs överlägsna styrka inte alls är lika självklar… och därmed går Putin från att likna Khaddaffi till överlevaren Assad fast där Europa hamnar i recession med politiska samarbeten som svajar. Typ, om spanien får problem så är inte vi villiga att skicka svenska soldater som dör, lika lite som spanien skickar soldater till Sverige. Det enda vi vet är att Spanien och Sverige inte kommer kriga med varandra. Men det är ju inte själva problemet.

Trevlig helg!

Dollarn är stark, och räntorna stiger. I en klassisk RISK OFF miljö så sjunker räntor. Inte stiger. Men det är klart, att desto högre räntan stiger, desto sämre blir Aktieriskpremien, och vid ett givet tillfälle så är den så dålig att man börjar dumpa aktier på allvar, och köpa trygga bonds varpå räntan sjunker. Yieldkurvan spelar in här också. Dvs i en miljö som nu med stark dollar och stigande räntor så kan aktier både gå bra och dåligt. Det beror på 1, värdering och 2, framtidsutsikter. Stiger räntorna så att yieldkurvan går ner, ja då är det en signal om sämre tider och marknaden blir orolig för vinstestimaten varpå aktier tenderar att gå dåligt. Men går yieldkurvan åt andra håller så är det bra. Är värderingen hög så har aktier också svårt att stiga jämfört med om den inte det. Så det går liksom inte att säga att går räntan si och dollar så, går aktier så här! Jag tror på lägre nivåer på börsen i sommar. Men inte säker på att vi sett en lokal topp ännu. Säsongsmässigt brukar vi toppa ur i början på april, och sen går börsen in i sin svagaste period under året fram till oktober. Aktier är en vinstsport som man brukar säga.

Aktieriskpremien ligger idag på 2,5% givet US10yrs på 2,5%, SPX vinst på 227usd i år och SPX index på 4,537. Det är dyrt. Därför är jag också baissad. Till det kommer fallande PMIs och vinstrevideringar längre fram. SPX kring 3,800 i maj/juni är inte otänkbart.

Å andra sidan är mycket av de negativa nyheterna diskade just nu, sentiment och positioneringsdata pekar på väldigt deprimerade nivåer. Makrostyrkan håller dessutom i sig sett till datan i förra veckan. Och skulle inflationsdatan + kriget trilla in bättre än väntat i april, och dollarn börjar försvagas, så kan det ge en sista push på uppsidan. Ingen ny AllTimeHigh, men likväl en sista push som skapar lite pain trade där ute. Marknaden älskar att finta!

I veckan har vi PMIs från hela världen, Core PCE, samt jobbdata, CB consumer confidence, Case Shiller,

Tbc…

—————-

Tisdag

Case Shiller index, som beskriver bostadspriserna i USA kom in på 1,8% MoM mot väntat 1,5 och fg 1,4. Ännu en rekordmånad för bostadspriserna. Ungefär som i Sverige. Men den 30-åriga bostadsoblisen har likt den svenska också gått rakt vertikalt på sistone, och analysen är densamma. Om 12 månader står amerikanska bostadspriser väsentligt lägre än i dag.

CB Consumer Confidence kom in på 107,2 mot väntat 107,0 och fg 105,7. Förra månadens siffra blev rejält nedreviderad, så jag är inte särksilt imponerad. Om Michigan fäster vikt vid shoppingplaner, så lägger CB mer vikt på synen på arbetsmarknaden, och den är okej, men inte mer. Siffran är sådär.

Jag hade länge kortsiktigt target för SPX på 5,200 under Q1, typ mars/april. Men var i det stora perspektivet negativ. Men sen vände FED på klacken och trodde inte att inflationen var temporary, och sen hade vi krig. Så det blev fel och marknaden vände ner och bottnade i februari. Men har sedan dess repat sig. Jag tror vi håller på att sätta den där Q1 toppen just nu. Tyvärr blev det inte 5,200. Den blev inte ens högre än ATH på 4820, men vi är knappt 4% därifrån och jag tror att om man inte tagit ner risken i portföljen så är det hög tid att göra det. Jag siktar på SPX 3800 i maj/juni. Detta kommer ske synonymt med att US10yrs handlas ner rejält. Marknaden köper trygga bonds och säljer aktier. Anledningen till att man gör det är två. 1, Inflationsdatan kommer börja mjukna mot alla förväntningar närmaste månaderna både sett till MoM och YoY samt 2, tillväxt indikatorer kommer mjukna och sannolikt kommer Q1orna bli sämre än väntat på många håll.

Jag vet att många känner att kriget kanske inte bli långvarigt, att oljan kan komma ner under 100 igen, och inflations och räntecaset känns diskat, och det börjar kännas bra i magen. Men detta är inte ett läge att köpa i. Jag tror man bör sälja.

————–

Äntligen fredag!

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,5 mot väntat 49,9 och fg 50,2. Caixin Mfg PMI kom in på 48,1 mot väntat 50,0 och fg 50,4. Ganska hyfsat med tanke på nedstängningarna. NBS Non-Mfg kom in på 48,4 mot fg 51,6. Också okej i min bok.

US Core PCE, FEDs favo mått över inflation, kom in på 5,4 mot väntat 5,5 och fg 5,2. Jag räknar med att den toppar här. Givet FEDs höjarcykel som inletts så kommer den bekämpas ner mot 2%.

Från Europa kom Mfg PMI in på 56,5 mot Flash 57,0 och fg 58,2. Tyska motsvarigheten kom in på 56,9 mot Flash 57,6 och fg 58,4. Båda ser ut att ha toppat ur och kan börja röra sig söderut under året.

I USA skapades det 431k jobb i mars mot väntat 490k och fg 750k (uppreviderat från 678k). En rätt stark siffra måste jag säga, och USA är i princip i full sysselsättning. Ungefär 1,5 miljon jobb saknas jämfört med 2019. Detta tillsammans med den utbudsdrivna inflationen får mig att bli orolig över lönespiraler. Det är uppenbarligen FED också. Sverige och Europa har inte det problemet. Men givet avsaknaden av finanspolitiska stimulanser (15% av BNP förra året) och det allt sämre reallönerna, plus FEDs aggressiva plan för att höja räntorna, så kommer man skjuta sönder tillväxten, jobbskapandet kommer falla mot noll, och lönetakten upphör. Den utbudsdrivna inflationen faller också i takt med att köpkraften inte möter Supply där ute, så inflationen kommer falla brant närmaste året. Risken är stor att FED skjuter för hårt och min tro är att vi hamnar i en lättare form av recession nästa år. Typ 0% tillväxt. Eftersom yieldkurvan behöver fortsätta att invertera så är det rimligt att långräntorna trycks ner, och de korta räntorna ligger kvar så länge som FED inte ruckar på sin politik. Vinstestimat för SPX i år ligger fast på 180 dollar, och 140-160 dollar nästa år. Jag tror att den negativa börstrenden kommer hålla i sig i minst ett år till. SPX target på 3500/3800 ligger fast, men vi kommer sannolikt även gå under 3000 om detta blir verklighet. Redan i sommar tänker jag mig 3800.

Många investerare att har sålt ner aktieexponingen. Men även Obligations exponeringen. Man ligger nu på cash. Min tro är givet vinst estimaten ovan så lockas man inte tillbaka i aktier, utan långa bonds ter sig allt mer attraktiva. De flesta vill nog se hur inflationen börjar röra sig nedåt, vilket gör dom realt ännu mer attraktiva. Då skapas ett köptryck som driver räntorna nedåt. Det borde också lira rätt fint med FEDs kommande QT program, som innebär att de inte rullar över bonds som förfaller, utan tar in cash som de makulerar. Vi lär får veta mer om QT vid nästa FED möte i maj. Då lär man också höja med 50bp.

US Mfg ISM kom in på 57,1 mot väntat 59,0 och fg 58,6…. sämre än väntat och fg. Min syn är att den har toppat ur!

ISM Prices kom in på 87,1 mot väntat 80,0 och fg 75,6… fortsatt extremt tryck på priser för att kompensera för stigande inköpspriser och löner. Först när tillväxten faller, så lättar trycket på råvaror, och sen filtreras det ner till inköpare som då kan lugna sig att kostnadskompensera genom prishöjningar. Så detta är helt klart en lagging faktor.

ISM Employment kom in på 56,3 mot fg 52,9… den starkaste siffran på länge. Arbetsmarknaden är stark, men det börjar också bli tajt. Det är också en laggande faktor, dvs först tillväxt under en tid, sen confidence bland företagare, och sen jobbskapande. Så den kommer också dyka senare.

US Mfg PMI kom in på 58,8 mot flash 58,5 och fg 57,3…. pekar på att Amerikanska tillverkningssektorn fortfarande mår väldigt bra. Bryter något mot ISM. Jag tror ISM är leading här.

ISM New Orders kom in på 53,8 mot fg 61,7…. detta är den stora skrällen. Siffran är inte i absoluta termer dålig men det är helt tydligt att vi sett det bästa, och trenden är nedåt. Om jag skulle ge mig på en gissning så skulle jag säga att FED upphör att höja 6 månader efter att den gått under 50. Det skulle i så fall innbära att höjningarna i november och december uteblir. Men att vi kan räkna med höjningar fram till i september. Får jag sen rätt kring ”recession-light” nästa år så står vi inför räntesänkningar. Men det känns ganska pre-mature att prata om detta nu. 🙂

Jag vet inte om US10yrs toppade på 2,50 eller ska fortsätta mot 3,0%…. men sannolikt är det en bra placering framöver.

Trevlig helg!!!

Jag har varit på resande fot och därför inte hunnit skriva. Men det har ju hänt en del på sistone.

FED levererade ett super hökigt budskap, där man säger sig vilja höja 7ggr i år till 1,75% vid varje möte. Där till och med nästa möte kan bjuda på 50punkter. Att QT kommer men oklart när och vilken omfattning.

Marknaden tog det bra. Detta av två skäl som jag ser det.

1, Dels att det är semi old news, och därmed har vi haft en Sell Rumours, och nu fick vi en Buy the facts. Tittar man på sentiments och positions indikatorer så var de rejält nedköra inför.

2, Hög ränta trycker ner Aktieriskpremien som ur ett större och mer långsiktigt perspektiv är negativt för aktier. MEN, stigande räntor är INTE synonymt med fallande börser. Nej ofta är det tvärtom. Stigande ränta kan innebära att man säljer obligationer och köper risk, dvs aktier. Men det beror även på hur dollarn utvecklas. Är Dollarn stark och räntorna stiger, då är det en signal om Hökiga centralbanker, och då kan börserna gå både si och så. För att få RISK ON, så vill vi se stigande räntan och svag dollar.

Att dollarn inte stärktes på Feds besked innebar att börserna stärktes! Framöver så kan vi vänta oss att det är ett tryck på räntorna, men det är dollarns riktning som blir avgörande för börsutvecklingen.

Vad som är viktigt ur det här perspektivet är även Yield kurvan (10-2). Det är egentligen inget problem att långräntorna stiger så länge som 2yrs inte stiger mer. Faller Yieldkurvan så kommer den till slut att få aktiemarknaden att sluta lita på vinstprognoserna.

Detta sagt, så har yieldkurvan varit fallande under en längre tid, och det är inte bara jag som tror att PMIs kommer gå i backen längre fram i år. Det gör även hela räntemarknaden.

På FED låter som att kartan är ritad i sten, men det är den inte. Långtifrån. De höjer vid varje månad så länge som dagen goda tillväxt och höga inflation håller i sig. Dvs så länge som väderkartan visar Sol så höjer man. Slår vädret om, så ändrar FED sin karta på nolltid. Det har man gjort förr. Inget nytt egentligen.

Problemet är inte väderomslaget, för det kommer. Frågan är när, och frågan är hur långt har FED kommit i sin höjarcykel. Alltså även om tror att tillväxt+inflation börjar hacka rejält i höst, så är det kanske bara december höjningen som ligger illa till. Då har FED ändå hunnit höja till 1,50%. Men det är i princip vad som är inprisat i korträntorna. Frågan är om 10 åringen fortsätter upp mot 3% (vilket hade varit bra för yieldkurvan och sannolikt bra för aktier) eller om 10 åringen ligger kvar och börjar sjunka, vilket är samma som att marknaden diskonterar recession. Vilket är dåligt för aktier, TROTS att aktieriskpremien i slutändan gynnas av fallande långräntor.

Dagens utveckling med svag reallöneutveckling, avsaknad av stimulanser, krigets påverkan på confidence etc… kommer tillsammans med FEDs höjningar sannolikt tvinga fram recession. Recession innebär att tillväxten dör, och företag slutar höja priserna. Då kan FED nolla sin ränta igen. Det hela låter kanske lite kontraproduktivt och dumt… men det är så det funkar.

Jag noterar också att Stagflations snacket ökat i omfattning. En 70-tals flirt. Blir nästan irriterad då hela diskussionen är så okunnig och översimplifierad. Utan att gå för mycket detaljer så kan jag säga så här, trillar tillväxten i backen så kommer även inflationen göra det. Finns ett annat ord för detta. Recession, och det är det mest troliga. Sen finns det ett case där tillväxten upprätthålls på nåt sätt, och därmed biter sig inflationen kvar. Detta kommer till slut räntehöjningarna få bukt med, och då är vi i recession miljön igen. De som tänker stagflation genom FX-kanalen eller gör jämförelse med U-länder…. det är bara helt fel.

Rent tekniskt noterar jag att SPX tagit tillbaka sin Fib50 och NDX sin Fib38… och på kort sikt är det inte omöjligt NDX ska ner och snoka mot 13,800 och SPX mot 4,300 innan man eventuellt ska sätta en vår topp… April är ju en klassisk toppmånad. Många vill håva in utdelning av bolag etc..

Men the big picture ligger fast. SPX ska mot 3500/3800.

I förra veckan kom NAHB index in på 79 mot väntat 81 och fg 82. Sämre men ingen ko på isen. Lär sjukna i takt med att bostadsobligationerna stiger.

US Retail Sales kom in okej, men lyfter man på huven så ser det inte bra ut. Retail Ex bränsle och bilar, föll under månaden, och då ska man tänka priser på allt annat också blivit dyrare. Reallöneutvecklingen i USA är katastrof. Nu höjer FED räntorna och gör så att hushållen även åker på stigande räntekostnader. Hjulen kommer tvärtstanna… och de vet om det. Men det är själva poängen, de kommer göra det omöjligt för företagen att höja priserna eftersom de säljer så lite. Och råvarupriserna brukar inte ha mycket att sätta emot när efterfrågan dör. Hur tajt utbudet än må vara.

lutligen Philly FED som kom på 27,4 mot väntat 15,0 och fg 16,0. Stark, och pekar på en annan bild än Empire tidigare under veckan.

I veckan fokuserar jag på Flash PMIs från hela världen. Ju längre tid det tar för dom att falla ihop, desto längre kommer FED att kunna höja.

Hox Valueguard kom in med ännu en rekordsiffra över Svenska Bostadspriser. Februari är säsongsmässigt årets starkaste månad. Men den stora grejen är att TROTS att en 5 årig Svensk Stats- och bostadsobligation har stigit kraftigt på sistone, så har inte bankerna höjt sina 5 åriga bolån i samma utsträckning, och därför har inte kalkylräntan i lånelöftena förändrats så mycket, och DÄRFÖR beviljas fortsatt stora lån som upprätthåller prisbilden….. MEN det är inte hållbart. Se graf nedan

Det enda som kan rädda upp detta, är att vi får en situation likt den 2011/2012 där bostadsobligationen steg kraftigt i spåren av Riksbankens räntehöjningar, för att sen falla tillbaka snabbt och kraftfullt när Ingves fick backa från sin politik (policymisstag). I det fallet hann aldrig bostadspriserna (läs lånelöftena) att anpassa sig efter ränteförändringen. Det finns en variant där bankerna inte anpassar sina räntor på ex 5åriga bolån efter deras upplåningskostnad, och därmed upprätthåller priserna i marknad, fast på bekostnad av sämre räntenettomarginal. Detta borde vara mindre troligt.

Ha en fin vecka och njut av solen.

——————-

Tisdag,

För FED handlar allt om inflation. Tillväxt, jobbskapande och Dollarn har alla en koppling till inflation.

Tillväxt…. skapar jobb, som gör arbetsmarknaden tajt, som skapar löner, som skapar prishöjningar av företag för att motverka kostnadsökningen..

Jobb…. finns med i ekvationen ovan

Dollarn… svag dollar ger inflation genom allt som importeras, men är egentligen ingen strukturell inflationsbärare över tid, då det kräver en ihållande riktning på valutan under lång tid.

Men det finns två typer av inflation här.. den utbudsdrivna där företag höjer priserna för att kompensera för högre kostnader (ex löner) och den efterfrågedrivna som baseras på stigande löner, som i sig är en funktion av god tillväxt, jobbskapande och tajt arbetsmarknad.

I grunden vill FED bekämpa den efterfrågedrivna, genom att ökade räntekostnader kompenserar för den högre lönen, så att konsumenten har mindre över att handla för trots högre lön. Detta samtidigt som företagen höjt priserna för att kompensera för den stigande lönekostnaden. Detta gör totalt att konsumenten handlar mindre varor, i dollar, men främst volym. Varpå ekonomin kyls av, löneökningar försvinner, och därmed behöver inte företagen höja priserna, och då går inflationen ner tillsammans med tillväxten.

Nu har vi inte riktigt detta problemet, utan det handlar primärt om utbudsdriven inflation, som har sin grund i att utbudet av olika råvaror inte nått upp till efterfrågan. Då stiger råvarupriserna, som sedan sprider sig ner i hela värdekedjan. Eftersom inte lönerna (köpkraften) hänger med så får detta egentligen en självreglerande effekt över tid. Men FED är orolig över att den utbudsdrivna inflationen triggar en lönespiral. Dvs där arbetstagarna, med stöd av en hyfsat tajt arbetsmarknad, lyckas locka fram högre löner, vilket ger en uthålligt hög och stigande inflation. Det är den här FED nu aggressivt försöker döda.

För att översätta till en metafor för ett företag…

Säg att år T-0 så sålde företaget 10 volymer X 10 dollar… total försäljning 100

Kostnad för sålda varor/tjänster låg på 10 volym X 5 dollar… totalt kostnad 50

Brutto vinst 50

Löner 40

Vinst 10

Sen kom nästa år T+1

Då stiger kostnaderna för sålda varor med 10% pga utbudsdriven inflation. Från 5 till 5,50. Företaget måste kompensera detta genom att höja priserna.

Försäljning 10 volym X 10,5 dollar = 105

Kostnad 10 volym X 5,5 = 55

Brutto vinst 50

Löner 40

Vinst 10

Dvs 5% Prisinflation för att försvara vinsten mot utbudsinflation

Om inget händer med lönerna, så kommer företagaren till slut sälja mindre i volym. För att köpkraften inte räcker till.

Men så kräver Löntagaren 5% löneökning för att priserna gått upp, och han får genom det.

Då ökar lönerna med 40 X 1,05 till 42… en ökning med 2.

Med eftersom företagaren inte vill se sin vinst krympa från 10 till 8…. så måste han höja priserna från 10,5 till 10,7.

Detta ger 10 X 10,7 = 107 i försljning

Kostnad 10 x 5,5 = 55

Bruttovinst = 52

Löner 42

Vinst 10

Så frågan är… får vi se hur lönerna springer i fatt den utbudsdrivna inflationen? I USA finns vissa tendenser. I Sverige väldigt få pga fackförbund med respekt för inflationsmål, och i Europa väldigt lite pga relativt otajt arbetsmarknad.

Egentligen har jag inte haft den här synen på utvecklingen, då den utbudsdrivna inflationen kom ur ett demand push av guds nåde, där supply inte kunde leva upp till denna. Demand pushen var kopplad till extremt expansiv finanspolitik. Ta bort den, så tar du bort demand, och då rättar råvarupriser till sig, och till slut även PPI och CPI. Men det har dröjt. Därmed inte sagt att detta case är intakt.

Vi har ingen klassisk lönespiral i USA… ännu, då löneutvecklingen inte matchar inflationsutvecklingen. Så redan där borde det rätta till sig av sig självt. MEN FED kan inte chansa, och deras mandat är att hålla inflationen i schack, och den är inte i schack.

Så det går in och sabbar hela den här kedjan genom att höja räntekostnaderna. Därmed kommer köpkraften sett till prisbilden, helt pysa bort, och råvarupriserna kommer tids nog falla genom golvet. Tillväxt och jobbskapande svalnar också av, och då dör även lönerna eftersom läget går från arbetstagarens marknad, till arbetsgivarens. Mission Ackomplished.

Det här är ganska enkla saker i teorin, MEN, hur de samvarierar och tajming, är i princip omöjligt.

Redan nu i april blir det spännande, då US CPI siffran, får en tuff baseffekts jämförelse. Den första. Det är ju ren matte, så det handlar egentligen inte så mycket om en förändring i marknaden.

Anyhow, framöver blir det intressant att följa underkomponenterna i ISM som ex Prices och New Orders, då de är väldigt tidiga på bollen. Utöver dom är Dollarn och Yield curve också av stort intresse.

Just nu är det många index som rekylerat upp kraftigt efter årets nedgång och tangerar nu Fib38/50. Kommer det vända ner härifrån och nå nya bottnar längre fram i maj, eller har vi mer krut kvar. Vet ej såklart. Det negativa caset (SPX 3500/3800) är intakt men på kort sikt kan det finnas mer att ge på uppsidan:

1, Positionering är extremt light,

2, sentimentet är väldigt negativt,

3, tekniskt brukar det vilja finta

4, vi går in i en period nu där inflationen sannolikt kommer överraska positivt

5, kriget är för jävligt men derivatan är smått positiv (det går dåligt för ryssen)

6, dollarn harvar sidledes

7, yieldkurvan indikerar sura tider längre fram men derivatan på förändringen just nu är smått okej

8, vi kan ha sett det värsta för oljan

9, det börjar faktiskt bli ganska vanligt med pessimister där ute, inkl jag… så det är en crowded trade, och då brukar det betala sig i det korta att vara contrarian.

Så kombon av detta kan ju pressa upp stora index 5% till och vagga in oss i en varm och luddig känsla… där dumma pengar börjar vilja köpa marknaden… precis när det är dags för nästa repa ner på 10-20% framåt sommaren. Ja ni fattar.

Samtidigt, att SPX tagit igen Fib50%… och man har en negativ syn generellt… det är INTE NU man ska ta för stora risker. Därmed inte sagt att man kan hitta argument för fortsatt uppgång i det korta!

———————

Onsdag…

Mycket snack om hur regeringar ska hjälpa (finanspolitiskt) hushållen med dyra energinoter på drivmedel, uppvärmning och el i spåren av kriget… dvs saker som tynger våra plånböcker, samtidigt som Centralbanker pratar räntehöjningar, vilket har exakt motsatt effekt, då ökade räntekostnader äter upp allmoserna från regeringarna. Detta är kul för att det var expansiv finanspolitik under 2020/21 som drev upp energipriserna (genom den DEMAND push de skapade) för att sen kriget tar över som drivkraft, vilket totalt sett driver upp inflation som gör att centralbankerna tänker dränera våra plånböcker (genom ökade räntekostnader) samtidigt som finanspolitiken fyller på dom. Samma effekt hade kunnat uppnås om centralbankerna sa att de skiter i höja, och finanspolitiken inte skicka ut bidrag. På aggregerad nivå vill säga. På individ nivå skiljer det sig såklart…

Jag noterar även att US10yrs ser tekniskt ut att kunna toppa ur här i mars, för att kunna falla tillbaka mot 1,70%ish i maj/juni. Tittar man vidare på 2yrs så kan den också ge tillbaka lite av uppgången, men risken är att Yieldkurvan kommer att invertera. Vilket alltså är en kraftig signal om sämre tider längre fram. Vad skulle då trigga räntemarknaden att börja tappa? Well…. att inflationsdatan kommer in lägre än väntat är en faktor. Q1or som inte lever upp till förväntningarna en annan. Hur börsen kommer gå givet detta är mer oklart, men svaga rapporter med negativa vinstrevideringar brukar inte vara bra. Svag inflationsdata och lägre räntor kanske upplevs som bra, men fallande räntor och stark dollar är RISK OFF i min bok, och inget som aktiemarknaden brukar gilla. Om inflationsdatan kommer in svagt så stärks Real räntan allt annat lika. Det är mer intressant att köpa en bond om man tror på lägre inflation framöver. Det borde också vara negativt för börsen i min bok.

ALERT ALERT

Givet FEDs hökighet som innebär att räntekostnader suger upp köpkraft, att utebliven finanspolitisk stimulus, att FED snart kör igång QT, att prisnivåer på varor och tjänster är radikalt mycket högre osv… får mig nu att tro att vi står inför RECESSION nästa år. Som vanligt så bottnar börsen när allt ser som värst ut, och gärna på vårkanten. Tidigare trodde jag på börscykelbotten våren 2024. Men det byggde också på att jag trodde att FED skulle gå långsammare fram i år, och strama åt mer under nästa år. Nu flyttar jag fram denna punkt till våren 2023. Recession under 2023 ger stigande arbetslöshet, fallande tillväxt, och inflation som går till noll. Detta gör att FED kommer reversera samtliga höjningar redan under nästa år. Detta ger konjunkturen fog att vända upp under 2024, och därför bottnar det redan under 2023. Tänk 2009/2010. Exakt vilka nivåer som gäller får vi återkomma till, men redan i år har jag target 3500/3800 för SPX. Vinstnivån i år har jag på 180 dollar, nästa år sannolikt ner mot 140.

Vad är target om detta spelar ut nästa år? Well…. kanske ner mot SPX 2,600-3,000??? Vi får ta ett steg i taget.

——————–

Idag har vi lite Flash PMIs.

Från Europa kom den in på 57,0 mot väntat 56,0 och fg 58,2. Tyska motsvarigheten kom in på 57,6 mot väntat 55,8 och fg 58,4…. sämre än sist, men klart god nivå och bättre än väntat. Service PMIs var lite samma sak. Alltså kriget har än så länge inte haft nån inverkan på ekonomin i Europa… men vi VET säkert att högre energi- och matpriser kommer att ha en squezze out effekt på köpkraten, och därmed försämra tillväxten… men än så länge syns det inte i datan. Oväntat bra idag faktiskt!

Från USA kom Mfg Flash PMI in på 58,5 mot väntat 56,3 och fg 57,3

Service Flash PMI kom in på 58,9 mot väntat 56,0 och fg 56,5

Alltså båda är SUPER starka. Bättre än väntat, bättre än sist, och nivån är fantastisk. Så länge som det är så här, så höjer FED. Nästa möte i maj med 50bp. Företagen höjer priserna, och säljer slut på sina grejor. Nemas problemas. Köpkraften finns kvar… trots att Michigan index är record low. Det går inte ihop. Visserligen har det skapats mycket jobb senaste året, och köpkraft är ju Antal sysselsatta X Deras lön, och blir fler sysselsatta, och lönen växer, så blir köpkraften hygglig. Men, den klingar av, och företagen har fortsatt att höja priserna lika aggressivt varje månad, så tids nog hamnar vi i ett läge med diskrepens mellan Dollar i plånboken, och Dollar på hyllan (VolymXpris), och då borde det innebära att det blir varor kvar på hyllorna, och då blir inte inköpscheferna lika glada. Så jag är 100% säker på att PMIs som ovan borde gå ner till 40-50…. men jag kan inte tajma det. Jag vet inte när!

Tbc

Torsdag.

Ett försök att kaffesumps analysera räntorna i USA…

Nu handlas US10yrs på 2,35% och US2yrs på 2,15%. Spread 20 punkter.

Marknaden tänker sig att FED som idag står på 0,25% styrränta höjer i

Maj 50bp

Juni 25bp

Juli 25 bp

September 25 bp

November 25 bp

December 25 bp

Dvs upp till 2,0%

Jag tror att man kommer hinna med att höja till September, dvs upp till 1,50%. Övriga två höjningar tror jag kommer att utebli. Detta för att tillväxt och inflaitonsdatan kommer att mjukna. Redan i September har de tillräckligt på benen för att skita i det… men eftersom de måste guida innan så kommer de inte kunna backa i september utan först i november.

Om det blir så här borde en US2yrs stå i ungefär 2,0%. Rent teknisk ser jag hur även US10yrs borde komma ner mot 1,7%. Vilket innebär att yieldkurvan borde gå från dagens +20 punkter till -30 punkter. Helt i linje med den klart svagare tillväxt vi har framför oss. Fallande 10yrs samt fallande yieldkurva är också förenligt med svag börs. Tajmingmässigt är det här klurig materia, där jag oftast har fel. Så jag passar den bollen till bättre insatta. Typ Erik och David.

Det finns även ett scenario där 10yrs trycks vidare upp mot 3%. Det skulle i så fall resultera i stigande yieldkurva (3-2=1%) och skulle i så fall vara förenligt med ljusnande konjunkturutsikter och stark börs. Vad skulle detta kunna handla om? Well, löser sig kriget, och marknaden tolkar fallande inflation som något positivt för tillväxt och vinster i förlängningen, så skulle man såklart kunna tänka sig att marknaden vill köpa aktier, sälja 10yrs (som stiger). Detta scenario är mindre sannolikt. Men jag har haft fel förr.

För er som är oroliga för bostadspriserna så kommer det här innebära att även svenska statsobligationer kommer tillbaka lite… (lite beroende på hur Ingves spelar ut det här). Men om FED lättar lite på tonläget senare i år, så borde dollarn försvagas, alltså kronan stärkas, och då kommer Ingves vara mindre angelägen om att höja. Anyhow, allt annat lika så borde bostadsobligationen komma tillbaka lite senare i år. Det hindrar inte att vi har en nedsida i bostadspriserna, men den är inte lika extrem som oblisen indikerar idag.

Fredag

Den 12 april kommer US CPI från USA. Det som är intressant med den siffran är att det är den första med riktigt hög inflation förra året, så baseffekten har potentiell inverkan på YoY%. Fortfarande handlar det såklart om hur mycket företagen höjde priserna för i mars jämför med månaden innan, och sett till ledande indikatorer som ex ISM Mfg/Non-Mfg Prices, råvarupriser, PPI etc så talar det mesta för att företagen fortsätter att kompensera höga kostnader ut mot slutkund. Men om MoM% datan mot alla odds blir svagare än väntat OCH baseffekten YoY så skulle det kunna bli en stor snackis, och kunna ha marknadspåverkan. Baseffekten fortsätter sen att ha stor inverkan inför varje månadssiffra framöver, så caset finns kvar månad efter månad. Som sagt tidigare, så tror jag att konsumenternas demand måste krokna först, råvarupriserna måste mjukna, INNAN företagen slutar höja priserna månad efter månad. Så risken är stor att vi får vänta på det här caset… men jag vill ändå flagga upp för det i tid. Det är också det här caset som till slut får FED att omvärdera situationen…. vilket tar ytterligare tid. I konkreta siffror så höjer företagen priserna med mellan 0,0 – 0,2 varje månad. Nu under den nya inflations eran har det legat på 0,4-0,6. Så ytterst handlar om det om den månad där vi jackar ner till gamla ”normal nivåer”.

Michigan index kom in på 59,4 mot fg 59,7. Ytterligare en svindålig siffra. Amerikanska hushåll klagar inte över sin börsportfölj, värdet på sitt hus, att de inte har jobb, att konjunkturen går dåligt. De är skitförbannade över att allt blivit dyrare, och lönen hänger inte med. Vi ser ingen lönespiral och av flera skäl är det inte heller troligt. Således borde företagens Volymer (givet att Försäljning är en funktion av pris X volym) gå ner. Detta borde få ex inköpschefer att surna till. Än så länge har vi inte sett några tecken på detta. Tvärtom. Det är med andra ord en stor diskrepans mellan PMIs och Michigan… det är inte uthålligt.

Trevlig helg!