NFP inline

NFP kom in på 178k jobb, mot väntat 180k och fg 142k (nedreviderat från 161k). Ganska inline får jag säga, vilket innebär att FED tvekar inte på en höjning den 14 december.

Däremot kom löneinflationen in på 2,5% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,8. Lite klent. 2,5% är faktiskt i linje med den löneglidningen vi sett senaste åren. Förra siffran på 2,8% trodde jag och många andra var startskottet på en stigande löneinflation i spåren av 6 års jobbskapande och en arbetsmarknad som till stor del saknar slack och närmar sig det vi kallar NAIRU.

https://en.wikipedia.org/wiki/NAIRU

Men efter den här siffran så börjar vissa nog undra om inte förra siffran var en outlier? Hursomhelst, om USA växer med upp mot 3% nästa år, vilket motsvarar ett jobbskapande på ca 250k jobb i månaden, så är det bara en tidsfråga innan lönerna tar fart.

Hursomhelst, skönt för FED att inte känna sig piskade av stigande inflationstendenser.

Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | 3 kommentarer

PMIs och framtiden

Idag rullar det in en massa PMIs, dvs inköpschefsindex. Kanske den allra viktigaste makrosiffran om ni frågar mig. Åtminstone om man vill förstår hur konjunkturen ska utvecklas framöver. Samtidigt ska man ha klart för sig att det är en sentimentssiffra. Dvs man frågar folk vad de tror om framtiden. Det är inte en realekonomisk siffra, som ex BNP, som visar hur det faktiskt blev. Ibland blir det inte som folk tror det ska bli… men ganska ofta.

Men först får man väl gratulera OPEC som lyckades komma överrens. Oljan har ett tekniskt motstånd kring 53/54 som jag tror kan bli svårforcerat. Det är också intressant hur dollarn och oljan har spreadat isär på sistone. Men så blir det när man är inne och justerar supply rattarna.

På söndag går Italienarna till val. Draghi har sagt att han tänker stötta landet likviditetsmässigt oavsett vad som händer. Sånt gillar marknaden!

Core PCE kom från USA igår. 1,7% YoY mot väntat 1,7 och fg 1,7… gäsp. Men vi får se var den är om et halvår!

Chicago PMI kom också igår. Den kom in på 57,6 mot väntat 52,5 och fg 50,6. Bästa siffran sen 2014. Det är Trumpism i ett nötskal.

I natt kom Kina Mfg PMI in på 51,7 mot väntat 51,0 och fg 51,2… starkt
Samtidigt kom Caixin siffran, som beskriver samma sak fast för fler och mindre företag, in på 50,9 mot väntat 51,0 och fg 51,2… så lite splittrad bild
Non-Mfg kom in på 54,7 mot fg 54,0…. bra!

Senare idag har vi

Eurozone Mfg PMI. Den kom in på 53,7 mot Flash 53,7 och fg 53,5… gäsp
Tyska motsvarigheten kom in på 54,3 mot flash 54,4 och fg 55,0… gäsp
US Mfg PMI kom in  54,1 mot flash 53,9 och fg 53,4.. STARKT

ISM, den enskilt viktigaste makro siffran för konjunkturutsikterna, kom in på 53,2 mot väntat 52,5 och fg 51,9… Mycket Starkt
New Order komponenten kom in på 53,0 mot fg 52,1.. OK

Jag har en känsla av att detta kan vara sista ”Trump pushen”. Givet var surpriseindex och vissa makroindex befinner sig, så är det inte alltför otroligt att datan borde komma in lite lugnare framöver. Just sayin´.

Imorgon kommer jobben…

Trevlig kväll!

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ludde frågar om Svensk QE

En av bloggens vänner ställer en fråga alla borde veta svaret på. Många gör det nog, men många gör det inte…var har riksbankens nytryckta miljarder tagit vägen?

Luddes inlägg:

Riksgäldskontoret (svenska staten) har gett ut svenska statsobligationer, bland annat några till ett värde av 240 miljarder.

Sedan har Riksbanken (svenska staten) tryckt upp elektroniska pengar som inte fanns tidigare (240 miljarder). För dessa pengar har det till ett ÖVERVÄRDE köpt tillbaka Riksgärdskontorets utestående obligationer. Dessutom har Riksbanken betalt courtage på den 240 miljarderna för att få köpa dem.

Nu finns obligationerna hos Riksbanken (svenska staten) . Där skall obligationerna finnas tills de lämnas tillbaka till Riksgäldskontoret (svenska staten) när det blir lösen. Och då betalar svenska staten 240 miljarder till svenska staten. Vi har utökat penningmängden med 240 miljarder genom denna rundgång.

VAR FINNS DE 240 MILJARDERNA? Finns pengarna ute i svenska handeln.

Fungerar nobelpristagaren Milton Friedmans penningmängdsteori ? Med 240 miljarder nytryckta pengarna borde vi väl haft hyperinflation.

Vad är meningen med att staten fördubblar sin penningmängd för att komma upp till en teoretisk inflation på 2 procent.

GaStan brukar framhålla att ingenstans i Sverige finns det samlade så mycket disputerade ekonomer som på Riksbanken. Det dom klurar ut, det kan helt enkelt inte vara fel!

MITT SVAR:

Jag har faktiskt redogjort för detta innan, men ok.

Var är de 240 miljarderna? Jo det ska jag berätta…

Låt oss för enkelhetensskull anta att statsbudgeten har varit i balans under den här tiden. I verkligheten har den visat ett litet underskott, men det är för lite för att göra skillnad… så vi struntar i den.

Sverige har en statsskuld. Eftersom vi inte gör några underskott ökar den inte i absoluta termer. Statsskulden är egentligen gamla underskott där man satt sprätt på pengarna. När man lånade upp pengarna så fick långivarna statsskuldväxlar och statsobligationer i utbyte. Låt oss bara kalla dem statspapper. Lite beroende på vad för statspapper det är har det en löptid. Vid löptidens slut förfaller pappret. Då får långivaren tillbaks vad han lånat ut. Riksgälden finansierar detta genom att ge ut/sälja ett nytt statspapper. Man brukar säga att riksgälden rullar statsskulden.

Statsskulden är på 1,300 miljarder kronor, ca 1/10 del faller varje år. Det är 130mdr. Varje år måste alltså riksgälden betala ut 130 mdr. Av det här skälet ger man ut papper med samma volym.

Innan Riksbanken började med QE kan man säga att privata sektorn ägde alla statspapper på 1,300mdr. Oftast pensions och försäkringsbolag.

Vad har Riksbankens QE inneburit? Lite förenklat kan man säga att de har tryckt pengar och köpt allt Riksgälden har haft att sälja. Riksgälden har fått in pengar och betalat de vars statspapper förfallit. Normalt sett är det privata sektorn som är köpare av de nya statspapper. På så sätt kan man säga att lika mycket pengar lämnar som ökar i privata sektorn. Nu har det istället varit Riksbanken som varit köpare. Privata sektorn blev sittande med cash. De nya statspapperna hamnade på RBs balansräkning. De som normalt brukar köpa statspapper är försäkringsbolag och liknade. Det är också dem vars gamla statspapper förfallit. Normalt sett brukar de bara rulla över gamla statspapper till nya. Nu satt de med cash istället.

Anledningen till att de inte bjöd över riksbanken när riksgälden sålt statspapper är att realräntan är så dålig. Räntan i förhållande till inflationen är dålig. Därför avstod dem. Istället har de investerat sina kontanter i bostadspapper och kommunobligationer som ger pyttelite mer ränta… men ändå mer! Risken är förvisso högre men anses ändå vara försumbar. Deras nya och stora köp av bostadspapper har tryckt ner räntan på bostadspapper.

De som tidigare tyckte statspapper gav för lite, men bostadspapper var ok, började nu tycka bostadspapper gav för lite. Så när bostadspapperna förfallit har de tagit pengarna och köpt företagsobligationer istället. De gav lite mer, men som alltid som när köptrycket är stort så stiger priserna, vilket i obligationsvärlden är likställt med fallande räntor.

Företagsobligationsmarknaden var rätt liten innan men eftersom efterfrågan steg kraftigt, samtidigt som bankerna inte vill låna ut till företag på samma sätt längre, så har den här marknaden blomstrat.

Eftersom så många företag bytt ut sin bankskuld mot obligationer så har bankerna fått tillbaka en massa pengar. Bankerna har även med lätthet kunna sälja bostadsobligationer och fått in pengar. Vissa som tidigare satt på aktier har sålt dem till köpare som lämnat räntemarknaden i jakt på avkastning. De har också satt in sina pengar på banken. Det finns andra som till slut sålt sina tillgångar vad det än är, och satt in dem på banken.

Det är mycket pengar som gått in i bankerna. Bankerna har lånat ut dem till bostadsköpare och komersiella fastighetsbolag. Låt oss nu förenkla… och säga att inget nytt alls har byggts utan alla pengar gått in i befintliga hus. Bostadsköparna köper ett hus av någon som säljer sitt hus och köper ett annat. Den personen i sin tur sålde sitt för han dog. Han hade typ inga lån så allt gick vidare till arvingarna. Arvingarna i sin tur betalade tillbaka sina lån men fick ändå pengar över. Pengarna de fick över har de satt in på banken. Det finns numera rätt mycket insatta pengar på banken… rättare sagt 240mdr mer!

Banken har en skuld till dem som satt in pengarna. På bankens tillgångsida matchas detta belopp av utlånade pengar, men även en fordran på riksbanken.

Riksbanken har å andra sidan en skuld till bankerna på samma belopp. Riksbanken har som bekant även en tillgång på samma belopp. Denna tillgång är statspapperna som de köpte från första början. Pengarna har inte gått ut i ekonomin utan finns hos bankerna alt är deponerade hos riksbanken.

En dag förfaller alla riksbankens statspapper. Säg att de vill ha kontanter från riksgälden.

Då kommer allt hända igen fast tvärtom. Riksbanken kommer få sina pengar och kan makulera dem lika enkelt som när man tryckte dem.

Tillgångssidan krymper. Samma belopp minskar deras skuldsida med, och givetvis motsvarande på bankernas balansräkningar. Pengarna försvinner ut från insättningskontona. De kommer vara en del i processen att finansiera de nyinköpta statspapperna… där pengarna gick tillbaks till Riksbanken.

Den stora grejen är att riksgälden behöver sälja stora summor statspapper till privata sektorn. De kommer att lyckas… det handlar bara om att erbjuda tillräckligt bra realränta. Priserna kommer falla, vilket är samma sak som att säga att räntorna kommer att stiga.

Netto har det inte hänt något med penningmängden, då pengarna aldrig har gått ut i systemet, dvs din och min plånbok. Därför har du inte sett någon prisinflation. Vad de däremot har lyckats åstadkomma är tillgångsinflation.

Okej, varför tror de att detta ska driva vanlig inflation, och inte bara tillgångsinflation? De verkar till och med ha fel med tanke på hur trög den vanliga inflationen är!!!! Vill vi ha tillgångsinflation om den bara kommer att återställas i framtiden?

Vanlig inflation kommer av tillväxt i kombination med ett högt resursutnyttjande. Ett högt resursutnyttjande kommer efter lång tid av tillväxt. Således vill de skapa tillväxt. Det är nyckeln till vanlig inflation.

Men hur ska deras Qe ge högre tillväxt? Jo på 4 sätt:

1, alla med lån, företag som hushåll, får betala lägre räntekostnader när räntorna gått ner. Pengarna hushållen fått över i plånboken kan de bla shoppa upp. Det ger tillväxt. Pengarna förwtagen får över kan de använda till att rekrytera nya, höja löner och investera. Eller dela ut till aktieägare som investerar eller konsumerar upp pengarna…

2, företag vill, allt annat lika, hellre låna och investera prngarns när räntorna är låga än när dem är höga. Hushållen vill göra samma sak (här räknar vi inte in bostadsköp i befintliga fastighter). Hushållen köper gärna en ny bil eller renoverar köket för lånade pengar. Detta driver tillväxt.

3, import är by definition dåligt för tillväxt (det är bra för landet som exporterar till oss). Export är bra för tillväxt. Genom QE så försvagas kronan. En svag krona är allt annat lika bra för export, dåligt för import. Dvs drt driver tillväxt.

4, consumer och business confidece. Om börsen och din portfölj stiger kraftigt så blir du glad. Företagen också. Då väljer du att shoppa upp din lön. Men du är trots allt begränsad till din lön ur ett samhällsperspektiv. Om du säljer din aktieportfölj och shoppar upp pengarna, så är det någon annan som köper den, och som shoppar mindre.  Om din portfölj istället halveras, då blir du deppig och drar ner på konsumtion, även om du har ditt jobb och lön kvar på samma nivå. QE skapar asset inflation, vilket gör oss glada, vilket gör att vi känner oss trygga i jobbet och shoppar upp vår lön. Detta driver tillväxt.

Således vill inte Riksbanken att alla de här 240 miljarderna ska ut i systemet och shoppas upp. Men de vill och kan ändå skapa tillväxt. Tillväxt som om den får hålla på tillräckligt länge, leder till högre inflation.

Men har de inte misslyckats med tanke på att inflationen är så låg?

Är glaset halvfullt eller halvtomt?

Jag hävdar att hade de inte kört QE och haft en styrränta på 1,5% så hade

1, kronan stått i 7kr mot dollarn och 8kr mot euron

2, tillväxten hade legat på 1,5% istället för 3%

3, jobbskapandet senaste två åren hade inte varit i närheten av vad det är idag

4, börsen hade stått 25% lägre

5, fastighetspriserna hade varit minst 20% lägre i sthlm

6, inflationen hade troligtvis varit närmare noll

7, vi hade kämpat med ett budgetunderskott pga lägre skatteintäkter, alt fått skära ned i välfärd, vilket hade varit negativt för tillväxt

Behöver jag fortsätta?

Vissa tycker att ekonomin har varit svag, och QE har inte hjälpt. Men jag hävdar att det hade varit ännu sämre.

Vissa tycker det är finnemang idag, och QE är helt onödigt. Det är finnamang idag TACK VARE vår penningpolitik.

Poängen är att det hade varit sämre idag om Riksbanken INTE bedrivit sin expansiva politik.

Så vad är nackdelen?

Jo när man ska backa hem mot högre räntor och när man ska ropa hem alla miljarder från Riksgälden… då blir effekten den exakt motsatta. Det finns ingen gratis lunch här inte.

Det riksbanken hoppas på är att svensk ekonomi vid det tillfället är så pass stark att den mäktar med denna återgång.

Det är högst tveksamt att deras önskan slår in!

Dubbelkolla vad jag har sagt genom att kolla sidan 63/64 nedan. Där har ni Riksbankens balansräkning.

http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Arsredovisning/2016/rap_arsred2015_160407_sve.pdf

Sverige har lyckats med konststycket att växa utan att köra budgetunderskottet och öka statsskuld. Det är få förunnat. Vad omvärlden däremot är orolig över är räntornas inverkan på bostadslånen som har ökat lavinartat som en konsekvens av ovan. Många är rädda eftersom utlåningen har varit så kraftfull så är risken stor att många hushåll sitter på för stora lån och inte klarar sina räntebetalningar i händelse av en ränteuppgång. Det är inte så enkelt. Vissa har fått det bättre och kan flytta från hyresrätt till bostadsrätt. Vissa har fått det bättre och kunnat byta upp sig. Båda de här sakerna innebär att utlåningen stiger. För det behöver det inte vara osund utlåning. Men det kan finnas hushåll som tagit för stora lån. Exempelvis unga med små inkomster. Familjer där båda jobbar fast där sårbarheten är hög om någon blir av med jobbet osv. Vi vet inte exakt. Vi vet inte därför att vi tittar på aggregerade siffror som inte säger så mycket. Det är därför jag hela tiden efterfrågat regleringar som gör att vi kan säkerställa hur många som har för mycket lån. Det är när vi vet vilka dem är som vi kan försöka göra nåt åt det. Den dagen vi har NOLL sådana hushåll, då vet vi att riskerna är minimerade. Då vet vi att skulden är rätt. Då kan skulden öka om den vill, det gör inget. Men där är vi inte. Istället inför vi regleringar som gör att de som har den tajtaste kalkylen får det ännu sämre, vilket gör dem ännu mer sårbara…

Idag handlas bostadspapper på i stort sett samma nivå som statspapper. Om vi hamnar i en fastighetskris är risken stor att spreadarna drar i sär. Investerarna vill ha betalt för risken. Då spelar det ingen roll att Ingves sänker räntan… bostadsräntorna kan ändå stiga eller förbli höga. I det läget med en krisande ekonomi och fastighetskris så får vi ändå betala höga räntor på våra bostadslån varpå vi får det svårare att ta oss ur krisen. Detta fattar inte många, men Ingves gör!

Till och med Finansinspektionen kanske fattar detta… men de verkar inte kunna göra nåt. Till och med efter deras ”upgrade” i höstas så verkar deras befogenheter sträcka sig till att utvärdera. Sanslöst!

http://www.privataaffarer.se/bostad/fi-upprepar-att-risken-for-boprisfall-ar-forhojd-887874

Trevlig kväll!!

Publicerat i Uncategorized | 17 kommentarer

I ett nötskal

Alla verkar tycka det är helt självklart att Trump ska få genom sin finanspolitik….. hur kan de vara så säkra på det?

namnlos2531

Det här är problemet, sen graf nedan. Draghi har ingen anledning att slå an en hökigare ton. Yellen har ingen anledning att INTE slå an en hökigare ton. Yellen vill höja 4ggr innerst inne. Draghi vill förlänga QE. Detta leder till problem för att eur/usd kommer gå till 0,85 om de verkställer detta.Det vet båda två. Så frågan är vem som ska göra avkall och hur. Jag har tidigare sagt att det optimala hade varit om Draghi fasade ut QE och började prata om höjningar givet att ekonomin tar fart. Kanske en höjning med 50 punkter i slutet av 2017. Men det kanske inte är så troligt. Alternativet är att Yellen höjer med endast två gånger…. inte för att hon vill, utan för att hon behöver hålla tillbaka dollarn. Stiger lönerna så stiger core PCE. Då kommer hon känna sig tvingad, men givet att hon höjer i underkant, så kommer dollarn att hållas tillbaka av den stigande inflationen. Realräntespreaden kommer hålla tillbaka dollarn om inflationen stiger, men räntorna höjs inte så mycket som de borde. Det ligger egentligen i allas intresse att dollarn inte ska stärkas med 20%. Vi vet hur det gick sist!

Jag följer dollarn slaviskt framöver…. det borde ni också göra!

 

namnlos2532

Flöden kommer vara viktiga. Jag och en kollega hade en rätt intressant diskussion. Jag höftar sifforna och de är inte helt uppdaterade, men det viktiga är the big picture. USA statsskuld är på ca 20,000mdr. 2,500 (13%) sitter FED på. 10,000 sitter utlandet på. 7,500 sitter privata sektorn i USA på. Säg att 1/10 del förfaller varje år. Dvs ett enskilt år ska 2,000mdr rullas över.

Fed är intresserade av att rulla av. Men inte allt. De tänkte bara rulla av det som har med QE att göra. Det betyder att på skuldsidan i Balansräkningen vill man rulla av allt utom Money in Circulation och Repor. Se balansräkningen sidan 12. https://www.federalreserve.gov/monetarypolicy/files/quarterly_balance_sheet_developments_report_201611.pdf

Den posten ligger på drygt 2,500mdr. Så vill de ta ner den till noll, så måste de minska tillgångssidan med lika mycket. Eftersom bostadspapper, MBS, ligger på 1,700 så hade de bara behövt rulla av dem, samt ca 800 av statspapperna så är de klara. Problemet är att rullar de av bostadspapper så måste någon annan ta den steken. Just det, privata sektorn. Så även om FED rullar över alla sina statspapper närmaste åren, så finns det risk att de rullar av bostadspapperna. I vilken takt vet jag inte, men säg att 1/10 del förfaller varje år, dvs ca 170mdr. Då är det pengar som privata sektorn måste hosta upp.

Men vad händer i praktiken? Privata sektorn rullar över 1,750mdr i statspapper. Inga problem. Men ovanpå detta ska de köpa nya bostadspapper för minst 170mdr. Sen var det budgetunderskottet. Räntor kostar ca 400mdr. Se:   (https://en.wikipedia.org/wiki/National_debt_of_the_United_States#Interest_and_debt_service_costs).

Då summerar Bostadspapper som inte rullas vidare av FED och Räntor på statsskuld till ca 570mdr. Sen var det Trumps framtida stimulanser! Trump kanske står för 430mdr (ca 2,3 av BNP). Det blir 1,000mdr totalt. PER ÅR. Utöver det som rullas över. Det är inte småpotatis direkt.

Man kan ju fråga sig… vad tror ni det får för inverkan på realräntorna? Vad får det för inverkan på övriga tillgångsslag? Allt annat lika måste ju privata sektorn sälja nåt annat för att köpa mer statspapper. Visst, de kanske får vissa nya fräscha pengar, typ pensionsavsättningar. Men samtidigt är det en hel del pensioner som ska betalas ut. JAg är inte säker på att nettoinflödet är så stort. Man behöver inte vara Einstein för att förstå riskerna, milt uttryckt. Men vän av ordning, konstaterar att det här går ju inte. Därför kommer FED få det svårt att implementera QExit med mer än Money in circulation ökar, dvs de kommer inte nettosälja några statspapper. Men jag undrar…. även om FED inte rullar av skuld…. hur fasen ska det finnas utrymme för Trumps stimulanser. Jag får inte ihop det!

Vice riksbankschef Henry Ohlsson höll ett tal igår där han sa att han tycker centralbanker ska sluta titta på tiondelar, dvs sluta bry sig om inflationen är 1,6% eller 1,7% utan mer försöka fånga riktning och the big Picture. Detta är sunt förnuft. Faktum är att jag tror att man redan gör det, utan att riktigt kommunicera det. Gör man inte det så blir jag besviken.

Mitt tips till centralbanker är att de borde kommunicera så här istället:

”Hej, Ingves här.
Vad är inflation för oss? Jo inflation kommer från en kombination av tillväxt och resursutnyttjande i ekonomin. Lång tid av god tillväxt utmynnar i ett högt resursutnyttjande. Således kan man säga att inflation handlar om tillväxt. Senaste inflationssiffran, rensat för räntor, mat och energi, låg på 1,4%. Det är under målet. Trenden senaste månaderna är uppåt/nedåt/sidledes. Siffran indikerar att ekonomin växer för och/eller att resursutnyttjandet är för lågt. Går det att bekräfta den här siffran, både nivåmässigt och trendmässigt, med realekonomin?

Tittar man på den senaste BNP siffran låg den på X%, ur ett historiskt perspektiv är det högt/lågt/normalt. Trenden är nedåt/uppåt/sidledes.

Tittar man jobbskapandet så har det skapats X jobb senaste året, i % är det X%. Ur ett historiskt perspektiv är det högt/lågt/normalt. Arbetslösheten ligger på X%, vi bedömer att full sysselsättning ligger på X%. Arbetsmarknaden är idag tajt/på väg att blir tajt/har betydande slack. Lönebildningen har senaste åren legat på X%. Det är högt/lågt/normalt ur ett historiskt perspektiv. Senaste siffran låg den på X% vilket visar på att trenden är intakt/håller på att bryta upp/ned.

Export och tillverkningssektorn uppvisar X% tillväxt. Det är starkt/svagt/normalt ur ett historiskt perspektiv. Våra handelspartners ekonomiska situation är god/svag/normal. Kronan är enligt KIX/REER index högt/lågt/normalt värderat mot sin omvärld och anses ha en bromsande/stimulerande/varken eller effekt på vår nettoexport.

Konsumentförtroendet ligger på hög/låg/normal nivå. Privatkonsumtion och detaljhandel ligger på låg/hög/normal nivå. Hushållens skulder och räntekostnader är på en hög/låg/normal nivå i relation till disponibelinkomsterna och har därför en stimulativ/expansiv/varken eller inverkan på ekonomin.

Sammantaget bekräftar/förkastar alla de här realekonomiska faktorerna dagens inflationsnivå, och dess utsikter. Mot bakgrund av detta förordar vi en stimulativ/balanserad/åtstramande penningpolitik.”

Typ nåt sånt… då hade kanske vanligt folk, och kanske till och med en och annan chefsekonom och journalist haft större förståelse och insikt i vad Ingves gör och varför.

US Consumer Confidence kom in på 107,1 mot väntat 101,5 och fg 98,6…. Huuuaaahh, den bästa siffran sedan sommaren 2007… alltså på nästan 10 år. Det kunde man nästan räkna ut med tanke på optimismen sedan Trump blev vald. Detta är normalt sett bra för konsumtionen…. men make no mistake. Man kan inte konsumera mer än man har i plånboken, och konsumtionen ligger redan på en god nivå. Så min analys är snarare, Trump innebär att konsumtionen och optimismen kan hållas uppe. Den faller inte. Men den kanske inte kan öka så mycket heller. För det behöver vi reallöneökningar… eller rättare sagt, löneinflation… men den är troligtvis på G. Undrar vad Core PCE kommer vara om 6 månader? 2% nån? Hursomhelst, det här är en sentimentsindikator, dvs den visar vad folk TROR om framtiden. Skulle det visa sig att kongressen börjar sätta krokben på Trump till våren… då kan den lätt få pyspunka. Time will tell!

mvh

/Ga Stan

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Otroligt viktig makro vecka

I veckan kommer en massa data. Särskilt PMI/ISM på torsdag och den amerikanska jobbdatan på fredag är tung. Att datan skulle vara tillräckligt dålig för att få FED att backa från höjning i december känns som en chans på miljonen. Oljan handlas kring 46 USD och alla väntar på Opecs möte på onsdag. Ska de lyckas komma överrens den här gången? Om de inte kommer överrens, eller gör marknaden besviken, borde det finnas viss fallhöjd med tanke på hur stark dollarn varit på sistone.

Jag lånar ett TA chart från Johnny på Carnegie…. och skriver under på den. Det hade varit trevligt!

namnlos2528

I fredags trillade det in US prel Service PMI på 54,7 mot väntat 54,8 och fg 54,8…helt ok!

Tänkte visa en liten guide vad räntor ska ligga på, utifrån var Styrräntan ligger.

namnlos2533

Skulle styräntan dra så finns det alltså en betydande uppsida på ex den 5 åriga bostadsobligationen. Således finns det stor uppsida på de 5 åriga bostadslånen. Ligger styräntan på 0,5% i Sverige så borde det 5 åriga lånet ligga på 0,5+1,5+1,5=3,5%. Jag har antagit en marginal hos bankerna på 1,5%. Ligger styrräntan på 1,5% så borde det ligga på 4,5%. Således hög tid att binda om man tror på räntehöjningar! Men det har vi sagt länge, men nu tror jag faktiskt de är på väg upp mot bakgrund av att FED vill höja. Sen om de kommer klara det eller inte återstår att se. Det är som sagt att problem att alla tycker det är så solklart att FED bör kunna höja, men att det är lika solklart att ECB inte kan göra det…

 

Finansinspektionen har granskat ett gäng Sverigefonder och kommit fram till att 4 av 10 slagit index efter avgifter.

http://www.vafinans.se/fonder/nyheter/FI-s%c3%a5gar-Sverigefonder-f%c3%a5-sl%c3%a5r-index-1001547187?utm_campaign=VAFinans_161127_Username&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=035a0ca421914992b921e01d0e5d5901&elq=5bb91be782504d11b0fa9027cbbbb3f6&elqaid=3905&elqat=1&elqCampaignId=2569

Nu är dem upprörda! Jag blir lite irriterad. Det är precis som att de tror att det går att nå ett resultat där 8 av 10 fonder slår index. Så jävla okunnigt.

Det här blir lite repetition för många, då jag påtalat problemet många gånger. Men Index är ett vägt snitt av alla aktiers utveckling under en period. Om vi förenklar och säger att på Svenska börsen är det bara svenska fondförvaltare som är aktiva, så kan inte alla äga vinnaraktierna, och ingen äger förlorar aktierna. Inte tvärtom heller. Alla aktier kommer ägas av någon förvaltare vid varje enskilt tillfälle. Rent teoretiskt så bör därför alla aktiva förvaltare ha en utveckling som aggregerat är som index. Lägger man till snittavgiften på ca 1,5% så kommer snitt förvaltaren alltid  vara snäppet sämre än marknaden. Därför är det helt normalt att 4 av 10 slår marknaden efter avgifter. Om det skulle vara 8 av 10 så måste det betyda att utlänningar, privatpersoner eller andra institutioner har som grupp gjort riktigt dåliga affärer. Men även inom de här grupperna finns det en tendens av normalfördelning. Så ser man till snitt investeraren på börsen så går han som index före avgifter. Det måste vara så!

4 av 10 som slår index är ett matematiska faktum som vi måste lära oss att leva med.

Som grupp utvecklas de alltså precis som index, före avgifter. Precis som indexfonder. Men eftersom indexfonder är ca 1% billigare så går de som grupp bättre än de aktiva fonderna över tid.

Ska vi därför skita i aktiva fonder och bara köra på index produkter? Över tid kommer ju indexfonder gå bättre än aktiva fonder med lika mycket som skillnaden i avgift. Det är ett matematiskt faktum.

Nej säger jag,

1, Aktiva fonder kan ses som orättvist, då vissa sparare sitter på vinnarfonderna, men andra sitter på förlorarfonderna. Sitter alla på index fonder så är ingen vinnare, eller förlorare.

Men jag har en magkänsla av ett det ligger mer pengar i vinnarfonderna, än förlorarfonderna. Det är inte så konstigt. Förlorarfonder får sällan inflöden. Så kapitalviktat så är det inte säkert att svenska folket är förlorare. Dvs även om 9 av 10 fonder går sämre, men ingen har några pengar i de 9 förlorarfonderna, utan vinnarfonden nästan har allt… då kanske det inte spelar så stor roll.

Vilket leder oss in på huvudfrågan, är vinnarfonderna identifierbara?

Vid djupare granskning av aktiva förvaltare så finns det 3 grupper… de som är aktiva och 1, slår index 2, de som inte slår index och 3, de som positionerat sig som index och därför går som index. Inom grupp 1 finns det förvaltare som 1, inte gör det över tid, utan bara ibland och oftast till ganska hög risk och 2, de som verkar ha en förvaltningsstrategi som funkar och som gör att de inte bara slår index över tid utan ofta enskilda år. Det är den här sistnämnda gruppen som jag tror är identifierbar. D&G, Carnegie, Lannebo är fonder som utan att ta större risk lyckats leverera ett visst mervärde. Eftersom de är större sett till AUM, assets under management, så verkar jag inte vara ensam om att ha lyckats identifiera dem.

2, Jag vill inte äga index.

Index har många uppenbara risker. De bolag som stiger mest tar mest plats men är också, allt annat lika, höst värderade. De tenderar också att gå sämre än marknaden när det går ner. Att äga index är att äga oproportionerligt mycket risk.

Stora bolag väger mer än små, och det finns ingen koppling att ett stora bolags aktie måste utvecklas bättre än ett litet. Eller tvärtom. Genom att äga index äger du automatiskt mer av de större.

4 av 10 är alltså inte dåligt, inte bra heller, utan helt normalt.

FI vill att fondbolag som har fonder som inte presterar ska sätta in åtgärder för att fonderna ska leverera. Det är också bra. Det kan nog behövas också. Men de verkar alltså inte fatta, att även om man införde en regel som stängde ner fonder som inte slog index varje år, så skulle det ändå året efter visa att 6 av 10 fonder går sämre än marknaden. Till slut kommer det bara finnas två fonder kvar, där en kommer slå index och en kommer gå sämre. Ja ni fattar!

Jag har två tips till hur debatten kring aktivt förvaltade fonder kan bli smartare.

1, Aktiva fonder borde kosta lika mycket som passiva indexfonder. Det är ett rimligt mål. Då kommer nämligen inte aktiva fonder som grupp gå sämre än indexfonder som grupp, EFTER avgifter. Då är det upp till spararen om han vill vara ”safe” och köpa en index fond, eller ta risken att försöka hitta fonden som kan slå marknaden, fast som är på bekostnad av att hamna i den som går sämre.

Fondbranschen kommer vända sig mot detta, då de hävdar att förvaltningen av aktiva är dyrare. Det är ju skit samma. Dvs om en fond går sämre än index varje år i 10 år så kan du inte bry dig mindre att det har funnits en hel stab av smarta människor som jobbat dygnet runt. De har ju inte levererat. Du betalar mer för att du har chansen att slå index, Punkt! Men du borde betala mindre för att du tar risken att gå sämre än index. Lägger du ihop dem här borde du få index avgift.

En variant av detta är att indexfonder borde vara lika dyra som aktiva fonder. Men den vägen är nog svår att ta….

2, Det måste komma fler aktiva fonder som säger ”Vi är aktiva, vi skiljer oss från index, men vi strävar inte efter att slå index. Vi har andra ideal”. Jag tror det finns en marknad för fonder som fokuserar på låg värdering, stabil utdelning, hög kvalitet på ägare och management, marknadsledande produkter osv…. inte för att den fonden kanske slår ett Mcap viktat index, utan för att jag tror det finns en marknad för att äga den typen av bolag långsiktigt. Även fonder som säger: ”vi strävar inte efter att slå index varje år, vi strävar efter att slå index när det faller” tror jag det finns en marknad för. Även om de inte slår index över tid.

ps. Marknaden tappar något i takt med att räntor och valutor rekylerar något. Första test för OMX är 1468, därefter 1445ish….. ds.

 

Publicerat i Uncategorized | 7 kommentarer

Kan det bli en Fastighetskrasch?

Jag har precis varit på ett fastighetsseminarium på Swedbank, där stora delar av fastighetssverige var representerade. Måste säga att det är en grupp kloka, relativt konservativa, människor som står bakom våra noterade fastighetsbolag idag. Fastighetsbolag som är givet dagens förutsättningar, välskötta. De är dessutom väl medvetna om riskerna.

MEN de gör ETT stort misstag. När de tror att de tittar framåt, så är det inte en prognos, utan en beskrivning av nuläget. De är fullt medvetna om riskerna men eftersom de tror på 1, en fortsatt hyglig konjunktur och 2, fortsatt lågt ränteläge…. så måste man ta deras syn på framtiden med en nypa salt. Problemet med FRAMTIDEN är att den 1, skiter i nuläget och 2, oftast har en förmåga att inte bli som nuläget. Men även om vi känner till detta, så lyckas vi inte göra bättre prognoser. Sad but true.

Därför tänkte jag försöka mig på en annorlunda prognos… som mycket väl kan bli fel och jag får äta upp min hatt om jag hade någon. Men det är en ANNAN prognos, än konsensussynen idag.

Min prognos lyder så här:

1, Vi kommer få högre räntor
2, Högre räntor kommer orsaka nästa recession
3, Vi kommer under en tid ha höga räntor, och recession samtidigt
4, Nästa recession kommer tvinga ner räntorna, och därmed hjälpa oss ur recessionen… men under den här perioden kommer många att få det tufft, och förmögenheter kommer inte bara att minska, utan byta händer, inför nästa uppgång.
5, Jag har ingen aning om när något av detta ska hända.

den tar sin avstamp i FED.

FED höjer i december från 0,25% till 0,50%. Sen kommer FED höja 4 gånger till nästa år. Upp till 1,50%.

Varför kommer Yellen att höja. Jo redan för ett år sedan, efter höjningen i december 2015 gjorde hon klart att hon ville höja 4ggr i 2016. Men så blev det inte. Det blev inte så pga att FEDs hökighet relativt omvärlden stärkte dollarn med 25%, vilket skapade negativa följdeffekter som gjorde att FED tvingades hålla inne med planerade höjningar.

Nu är det dags igen,

Varför vill hon höja?

1, Amerikanska ekonomin mår tillräckligt bra för att en centralbank ska tycka att hyperexpansiv penningpolitik INTE är nödvändig. Med mår bra, så menar jag att tillväxt, arbetslöshet, jobbskapande, tillgångspriser, vinstnivåer i näringslivet är på en sån nivå att man kan säga att landet mår ganska bra. Tillräckligt bra för att en balanserad penningpolitik är att föredra. Detta har FED påpekat många gånger.

Men det finns andra viktiga skäl

2, jobbskapande och arbetslöshet är på en nivå att vi har börjat känna vittring av löneinflation. När hon sa för ett år sedan att hon ville höja fyra gånger, då hade vi till och med lägre löneinflationstendenser än vad vi har idag. Det är den låga löneinflationen som varit största bidragande faktorn till varför kärninflationen har varit låg. Nu börjar den röra på sig. Mår ekonomin Ok, och vi dessutom börjar få äkta pristryck, orsakat av att nästan alla jobbar, och att de dessutom får högre lön, då är det hög tid för räntehöjningar. Skiter man i att höja, och låter detta fortgå, så är risken stor att man hamnar behind the curve (dvs inflationen ligger två steg före centralbanken) med negativa efterverkningar. Allvarliga nog att skapa nästa recession. Men av andra orsaker.

3, Det finns ett intresse att inför nästa recession, oavsett när den inträffar, ha normaliserat räntorna, så att man har krut att införa expansiv penningpolitik igen. MEN MAKE NO MISTAKE, som många gör. Det finns inget intresse att höja OM höjningen i sig leder till nästa recession, för att sen kunna stimulera. Att undvika recession är alltid målet.

4, En faktor man talar lite om. Omvänd QE. FED har ca 3,500mdr dollar i ”banking reserves” på balansräkningen. Det är vad QE har skapat. Detta ska inte blandas ihop med Money in Circulation. FED har ett intresse av att ta ner den här. Helst nolla den. Detta för att ha muskler i framtiden när ny QE kan tänkas behövas. Den här posten matschas av stats- och bostadspapper på tillgångssidan i balansräkningen. Idag rullar man vidare bonds som förfaller. I framtiden är man alltså intresserad av att inte rulla den vidare. Gör man inte det så krymper tillgångssidan, men även skuldsidan, dvs ”banking reserves”. Om FED inte rullar vidare ett statspapper, så innebär det att US Treasury, som har hand om statskulden och ger ut statspapper, måste hittat en annan köpare av skulden. Privata marknaden. Det är inte rationellt för en privat aktör att köpa en obligation som ger lägre avkastning än inflationen under samma år. Det är kapitalförstöring. Men genom att höja styrräntan så kommer räntorna på stats- och bostadspapper att stiga och kompenserar för inflationen, och därmed göra det mer attraktivt för en privat investerare att köpa en statsobligation. Räntehöjningarna är alltså en förutsättning för att man framgångsrikt ska kunna rulla av sin skuld. Men det förutsätter att privata sektorn är tillräckligt starkt, vilket är samma sak som att säga att konjunkturen är tillräckligt stark. Det hoppas FED att den ska vara.

Detta är 4 skäl till varför FED vill höja.

DOLLARN, om den stärks kraftigt, kan sabba detta och tvinga FED att avstå från att höja. Precis som i år. Detta beror till stor del hur Draghi och andra centralbankschefer, men även Trump, agerar….. läs Yellens tal från Jackson Hole i höstas. Där var hon jävligt tydlig med att centralbanker gjort sitt och det var hög tid att börja normalisera politiken. Hon syftade inte då bara på sin egen politik. Problemet är att Draghi ser till Europa, och måste anpassa sin politik efter Europa wellbeing. Problemet är att det är kissa i byxan politik. Dvs om han fortsätter att vara expansiv, så är det najs för europa på kort sikt. Men om det leder till 20% dollarförstärkning, så blir det inte bara USAs problem, utan även Europas i förlängningen.

Säg att höjningarna blir av…

DÅ ska räntorna upp med 125 punkter. Det är egentligen inte skit mycket. Men det är ju inte lite heller, då de flesta har mer lån än vad de hade för 10 år sedan när man höjde sist. Men om räntorna världen över BARA stiger med 125 punkter…. då hade vi nog klarat det.

Men det är här vi tänker fel..

Jag tänker på spreadar.

Mellan en 3 månaders statsskuldväxel och styrräntan i ett land ska det inte vara någon skillnad. Så är det inte heller. Men idag är det nästan ingen skillnad mellan en 3 månaders och en 2 årig statsobligation. Det är inte heller så stor skillnad mellan en 2 årig och 10 årig obligation. Det brukar det vara. Det är egentligen logiskt att få bättre betalt om du lånar ut på lång sikt.

Det är inte heller så stor skillnad mellan ett statspapper med X löptid och en bostadsobligation med samma löptid. Det är inte heller så stor skillnad en bostadsobligation med X löptid och en Investment Grade företagsobligation med samma löptid. Det är inte heller normalt.

Anledningen till att det är så beror på centralbankernas politik senaste åren. Nollräntor, eller till och med negativa, samt stora QE program, har skapat detta.

MEN, a big MEN, om reporäntan helt plötsligt är 1,5% och en 3månaders växel är på 1,5%. Varför ska man acceptera samma avkastning på en 2-åring? Den kanske ska ge 2,5%? Annars är ju 1,5% på 3 månader tillräckligt bra? 1,5% är ju nåt till skillnad från NOLL eller negativt. Om en 2-åring ger 2,5% varför ska nån acceptera nästan samma på 10 år? Den kanske ska ge 4%?

Om en 2 årig statsobligation ger 2,5%. Varför ska man acceptera nästan samma på en bostadsobligation. Det är ju inte samma risk. Kanske ska den ge 3%? Om den ger 3%, varför ska man acceptera samma på en företagsobligation med ännu högre risk? Den kanske ska ligga på 3,5-4%. Samma resonemang kan man lägga på längre löptider.

Så även om FED bara höjer lite. Helt motiverat dessutom faktiskt. Kanske rent utav tvingat om lönerna tar fart ordentligt. Så kan det innebära att andra marknadsräntor går upp väsentligt mer.

Det är nu det börjar knaka. För tänk på vad jag sa innan. Skulden är väsentligt högre idag än för 10 år sedan. Om bostadsobligationer, som finansierar ditt lån, stiger som tidigare, fast skulden är dubbelt så stor. Vad händer då tror ni?

Vad händer med skuldsatta fastighetsbolag och andra företag.

Vad händer med skuldsatta stater som är tvingade att mer eller mindre köra balanserade budgetar, får erfara stigande räntekostnader? De tvingas dra ner på spending, eller öka skatterna. Eller både och. Hur bra är det för tillväxten tror ni?

Jag tror att risken är hög att detta rullar över i recession.

I recession, vad tror ni händer med företagens, inkl fastighetsbolagens, rörelsevinster, Ebitda? Samtidigt som räntekostnaderna ökar! När de ska refinansiera sina skulder, samtidigt som ebitda över räntekostnader ser tajt ut, hur sugen är marknaden på att sitta kvar på den skulden? Vilken ränta får de betala för att refinansiera sig i en tajt miljö. Vad innebär det för kalkylen då? Kommer de att kunna refinansiera sig överhuvudtaget? Om de inte kan ”refa” sig, vad gör det då? Jo de måste sälja kåkar eller verksamhet, för att betala skuld. Forcerade säljare, och avsaknad av starka köpare. Vad händer då med prisbilden? Vad händer då med övriga tillgångar som är korrelerade? Vad händer då med business och consumer confidence?

Det kan bli ganska ugly.

Kommer FED och andra centralbanker att kunna rulla av sin balansräkning? QE skapande negativa realräntor. Hur positiva kan realräntorna bli när de rullar av den? FED har 3,500mdr man vill rulla av. Gör man det på 10 år så är det 350mdr om året. Jämför det med Trumps infrastrukturpaket om 1,000mdr på 10 år.

Detta är mitt ”out of the box” scenario. Det är absolut inte konsensus. Men det är fullt möjligt. Därmed inte sagt att det behöver hända.

Om du tillhör en av dem som INTE tror på den här, så har jag bara två saker att säga. 1, är det för att du inte VILL att det ska hända och därför inte tror på det. Eller 2, för att du har sakliga argument? I så fall skulle jag gärna vilja höra dem. Jag kan redan nu säga att jag är inte intresserad av att höra argumentet: ”Eftersom det du beskriver ovan kan hända, så kan inte centralbanker höja. Det är inget argument. Centralbanker, med FED i spetsen har redan gjort klart att de inte vill och kan erbjuda negativa realräntor för alltid. Konsekvensen för det är nämligen recession.. OCKSÅ”

Det är nästan så att man hoppas att dollarn stärks med 20% härifrån så det skapar en massa problem som gör att centralbankerna inte kommer att kunna höja. Det är nästan så att man avundas Japan.

Hur ska man tänka om man anser att det finns en liten risk för att detta scenario ska bli verklighet.

Jag har två råd som jag säger till alla:

1. Ta hela din bruttoskuld. multiplicera den med 5%, och dela med 12. Kan du och ditt hushåll bära den räntekostnaden? Vill ni bära den räntekostnaden. Om ni inte kan eller vill det, så är det hög tid att fundera på att göra nåt åt det!

2, 0% avkastning är bättre än negativ. Dvs håll en rätt hög kassa i ditt sparande. Hur hög är högst individuellt. Fundera lite i termer av… om aktiemarknaden halveras, och delar av räntemarknaden defaultar. Hur mycket är du beredd att försaka? Om du är beredd att tappa 20%. Då kan du ha 40% marknadsexpoering, 60% cash. Samtidigt ska du tänka att om du har fel, dvs marknaden går upp med 50%dubblas. Hur mycket avkastning kan du tappa för att ändå vara nöjd. Men 40% marknadsexponering så går portföljen bara upp med 20%. Är det okej. Hitta din inre balans. Tänk inte bara rädsla och fly risk. Tänk även att risken att ovan är fel också är rätt stor.

Hoppas ni inte bara ser mig som en permabjörn… jag var faktiskt fullinvesterad så sent som i augusti. Jag var otroligt positiv i januari/februari, och även i somras efter Brexit.

Riksbanken kom med en ny rapport över hushållens skulder. …. och jag ser väl egentligen inte så mycket nytt. De är fortsatt oroliga. Men jag stör mig när man säger ”lånen ökar snabbare än inkomsterna. något är fel”. Det kan vara fel. Men om någon flyttar ut från sin hyresrätt och köper sin bostad med en vettig nivå på lån, då är det faktiskt inte negativt. Trots att lånen stiger. Men om någon säljer sin bostadsrätt och köper en ny, och tar upp mer lån, så att deras skuldsättning blir osund, ja då är en skuldökning något negativt. Det går inte att säga att det är bra att lån går ner eller det är dåligt när de går upp. Det går liksom inte att dra den slutsatsen. Det enda som är intressant är hur många hushåll (det finns ca 2m belånade hushåll som äger sin bostad. ca 10% äger sin bostad utan lån. 30% hyr el liknande. Bolånestocken är  någonstans mellan 2,700-3,300mdr.

http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressmeddelanden/2016/Banker-och-hushall-behover-oka-sin-motstandskraft/

Jag har sagt det innan. Ta bort 85% regeln samt amorteringskravet. Inför inte fastighetsskatt eller slopa ränteavdraget. Inför däremot ett skuldkvotstak om 5ggr bruttoinkomst. Den dagen alla ryms inom detta så är ingen överbelånad i ett normalt konjunkturläge. Eftersom lånen styr priserna, så kommer vi också veta att priserna är korrekta, och kopplade till inkomsterna. Det är nämligen inkomsterna som betalar räntan. Amoreteringskrav, slopat ränteavdrag och F-skatt gör samtliga att inkomsterna INNNAN räntekostnader är betalade, krymper…. och därmed gör motståndskraften SÄMRE vid en ränteuppgång… och därmed ökar RISKERNA i systemet… när syftet var att sänka dem!!!!

Det har kommit lite data…

Tysk Prel Mfg PMI kom in på 54,4 mot väntat 54,8 och fg 55,0… lite sämre men fortsatt god nivå
IFO kom in på 110,4 mot väntat 110,5 och fg 110,5… tysken är stabil

Prel Mfg PMI från EZ kom in på 53,7 mot väntat 53,3 och fg 53,5… mycket glädjande

Kan europa sega sig upp mot 2% tillväxt nästa år?

I USA kom prel mfg PMI in på 53,9 mot väntat 53,5 och fg 53,4.. bra! Trump effekt?

Michigan kom in på 93,8 mot väntat 91,6 mot väntat 91,6… starkt

Imorgon kommer Prel Service PMI från USA. Den lär vara bra!

Alltså hur mycket är Trump, och hur mycket är egentligen ekonomin som var på väg upp redan innan han blev vald. Jag lutar åt det senare om man tittar på makrodatan…. alltså får han lite oförtjänt mycket cred just nu…..

titta på makro, den var på väg upp i absoluta termer OCH relativt förväntningarna långt INNAN Trump blev vald.

namnlos2526

Så även om han inte blivit vald, och någon frågat mig vad jag tror Yellen hittar på i december och framöver så hade jag sagt att hon höjer + flaggar för 4 höjningar nästa år. Där det egentligen är en fortsatt stark dollar som kan få henne att avvika från det spåret.

Trump har egentligen bara stärkt den analysen!

Min kollega påpekade helt korrekt, att Världsindex i kronor räknat, faktiskt steg kraftigt mellan sommarn 2014 och våren 2015. Dvs marknaden rallade när dollarn stärktes. Det var inte förrän de negativa dollar effekterna slog in som marknaden tappade med lika mycket som den stigit. Min enda motkommentar är att marknaden har bättre förståelse för dollarns effekter idag än då. Dvs det var väldigt få som spådde att oljan skulle falla som den gjorde, men det var väldigt många i efterhand som tyckte det var självklart att den gjorde det med tanke på vad dollarn ställde till med.

Hursomhelst, problemet i USA, är inte att det INTE är Great…. utan alla inte tar del av it´s greatness! Givet att Trump säger att han ska sänka företagsskatterna, samt att höginkomsttagarna verkar vara de stora vinnarna… så ser jag inte hur det ska ändras. Gör ni?

namnlos2525

Avslutningsvis kom aktivitetsindex för Sverige. Det pekar på att tillväxten kommer att ta fart igen efter en liten svacka. Jag tänker två saker. 1, Ingves, har du sett den här? 2, Sverige är räntedopat…. skulle bostadsobligationerna jacka upp  100 punkter så kommer bostadsräntorna höjas därefter, och då suger bankerna in X miljarder i räntor… pengar som idag går till konsumtion.. och då vänder tillväxten ner.

namnlos2527

Trevlig kväll!

Publicerat i Uncategorized | 24 kommentarer

Ingves kommer att svänga, förr eller senare!

Har läst en rapport från Capital Economics som tittar på den svenska ekonomin…

Nedan chart visar resursutnyttjande och output gap. Idag är det lika tajt som under 2006. Jag undrar lite hur man definierar detta. Enligt mig är det nämligen bara arbetsmarknaden som är den enda riktiga resursen som finns kvar. Sen kan man diskutera hur tajt den är… Nåväl, Ingves höjde 2011, som sen visade sig vara ett misstag. Då var vi på samma nivå som idag!

namnlos2511

Tittar man på tillväxten, och guidande parameterar så är tillväxten på väg ner från att ha taktat 4% i årstakt. Enligt den här ska den bottna ur mellan 2-3% för att sen rätt snabbt komma tillbaks till +3%. Detta beror naturligtvis på var räntorna tar vägen (läs om svenska hushåll tvingas betala räntor el konsumera) hur omvärlden mår (läs export) och kronans utveckling (läs handelsbalans och inhemsk konsumtion)

namnlos2512

Stark Krona gjorde tidigare så att vi importerade deflation…. nu vänder den och framöver kommer vi importera inflation….

namnlos2513

Oljan föll tidigare som en sten, och gjorde att vi importerade deflation via energipriserna. Nu har den vänt och tittar vi in i 2017 så kommer den göra att vi importerar inflation den vägen…

namnlos2514

Som sagt, givet resursutnyttjande så tar inflationen fart nästa år…

namnlos2515

Nedan är intressant. Den visar hur företag som säger att de har kort om folk, leder löneutvecklingen. Vid de senaste två gångerna vi låg på samma nivå så låg den årliga lönetakten på över 4%. Nu är löneinflationen stendöd. Det kanske har att göra med att PRIS inflationen är strukturellt lägre idag… och det finns en koppling mellan de här, på bägge håll. Dvs låg inflation, gör det svårare att motivera högre löner. Men stiganade löner, ger också köpkraft, som i slutändan ger ökad prispress. Hursomhelst, den här ska bli mycket intressant att följa nästa år.

namnlos2516

Nedan chart säger egentligen att eftersom inflationen, rensat för lönerna är på väg upp, så kommer inflationsförväntningarna bland arbetsgivarna att stiga. När de stiger, så är de också mer motagliga att höja lönerna… eftersom de tror att de kan höja priserna på det dem säljer.

namnlos2517

Capital Economics har såklart en ledande indikator som visar att svenska löner kommer ta fart nästa år. Jag säger inte emot!

namnlos2518

tittar man på Real ränte spreaden, krona mot euro, så har kronan slagit över på sistone. Dvs kronan borde givet räntor och inflation jämfört med Europa ligga på 9,50.

namnlos2519

Men så var det hushållens skulder! Om räntorna stiger så borde en broms kicka in eller? Det korta svaret är JA. Lånen är dubbelt så stora idag som för 10år sedan. Detta gör att räntorna bara behövs höjas hälften så mycket för att ge samma bromsande effekt.

Notera att nedan chart är visar aggregerade inkomster mot aggregerade skulder. Om någon går från hyresrätt till bostadsrätt så ökar den. Egentligen ska man bara titta på skuld mot de skuldsattas dispinkomster.

(en parentes, Hösten -08 så låg det rörliga bolånet på nästan 6%. Då börjar de knarra ordentligt i svensk ekonomi, men vi blev saved by the bell, Lehman Bell. Då låg skuldsättnignen på 160% av disp inkomst. Nu är det 180%. JAg skulle säga att svenska hushåll idag klarar upp till 5% ränta, och då börjar det knarra. 5% rörlig ränta borde motsvara Stibor3m på 3,5% vilket borde vara en styrränta på minst 3%… vilket i sin tur fordrar uthållig och sticky inflation på minst 2,5%+. Den risken är väldigt liten)

namnlos2520

Som sagt, höjer Ingves räntan, så får vi betala högre räntor till banken. Då kan vi konsumera mindre. Sänker han blir det tvärtom! Punkt. Men det här sambandet dog lite ut när han gick över till negativ ränta. Varför? jo för att bankerna erbjöd oss inte billigare lånevillkor…

namnlos2521

och det är precis vad nedan visar… deras motiv var som alla vet, att inlåningskostnaderna steg när de erbjuder sina kunder 0% inlåningsränta.

namnlos2522

Men vad som hände var att bolåneaffären blev otrooooligt lönsam för bankerna. Inlåningsaffären blev olönsam. Men netto var bankerna vinnare. Är det någon som hade trott annat?

Det intressanta är att bankernas marginal ligger ca 100 punkter över det normala. Fritt översatt skulle man kunna säga att om Ingves höjde 100 punkter, till +0,5%. Så borde våra bolåneräntor få ligga kvar. Men även 0% på inlåningskontona. På så sätt borde lönsamheten i bankerna bibehållas på ett ungefär… samtidigt som svensk ekonomi inte bromsas upp pga fördyrande bostadsräntor. Men jag är rädd att bankerna skulle utnyttja detta tillfälle att motivera en höjning av bolåneräntorna. Vilket alltså är negativt för svensk ekonomi….

namnlos2523

Givet de låga räntorna så hade faktiskt svensk ekonomi kunnat vara ännu starkare än den varit. Men faktum är att sparkvoten har sedan Lehman gått från 7% till 17%. Nu gäller det att ha koll på sina saker, men det handlar inte om att hushållen dragit ner på konsumtion, för det har man inte. Det handlar om att pga lägre räntor och Reinfeldts jobbskatteavdrag så har man fått mer pengar över i plånboken (fast löneökningarna har uteblivet). Man har ökat sin konsumtion något. Särskilt höginkomsttagarna, de rika och de med stora lön. Men framförallt har svenskar tagit pengarna och amorterat på sin skuld. De har gjort det för de inser att pensionen kan bli knaper, och då vill man inte sitta med ett fullbelånat hus. Även om huset är värt 10mkr, och man har 4mkr i lån… så kan 4mkr i lån bli rejält dyra med högre räntan och liten pension… och man kan fortfarande inte betala sin ränta med tegelstenar. Oavsett hur mycket de är värda. Drar räntorna i väg, så lär den här gå ner. För att hushållen är tvingade. Låt oss då hoppas att även lönerna drar parallellt.

Sen kanske någon undrar, men skuldsättningen har ju ökat, trots att sparkvoten gått upp. Jajamensan. men det handlar om att det tillkommer nya människor som köper och äger sin bostad i snabbare takt än folk dör och den säljs.

namnlos2524

Min poäng, om man summerar allt det här, är att jag förstår inte hur marknaden och Ingves tycker att förlängda stimulanser och en eventuell sänkning med 10 punkter kan vara på agenda när det ser ut så här. Jag hade snarare funderat i termer av att trappa ner QE. Ovanpå detta har vi en hökig FED, och det vore rent utav korkat av Draghi att gå på tvärs med FED, för då får vi bara samma problem som innan med en stark dollar. Draghi brode därför inta en mer hökig hållning. Då blir det ännu mer självklart hur Ingves borde agera.

Mitt råd till Ingves: Strunta i sänkning, Förläng med 6m, men påbörja nedtrappning. Dvs minska beloppet och flagga för att till sommaren är det slut. Flagga också för höjning till hösten. Givet att Europa och USA utvecklas på ett sätt som stödjer detta… och att du kan hålla kronan i intervallet 8-9kr.

Lycka Till!!!

Publicerat i Uncategorized | 12 kommentarer