About

Kortsikt är en blogg av Jonas Dahlqvist. Partner och förvaltare på Proxy P, en tematisk sektor hedgefond, med säte i Stockholm.

Jag Bloggar om börs, konjunktur och andra väsentligheter. Bloggar inte om enskilda aktiecase eller gör rekommendationer, det jobbet gör man bäst själv hemma på kammaren. Det här är ett forum för börsintresserade och för alla som vill se världen i ett större ekonomiskt perspektiv. Det här är inte någon rådgivning, utan snarare en sparringpartner där du kan ifrågasätta dina egna argument varför du ska sitta på aktier eller inte. Detta är också en av de största anledningarna till varför så många misslyckas med deras placeringar. Helt enkelt för att de tar beslut baserade på fel information.

Innan vi går in på mina tankar kring börs och sparande, så vill jag belysa några tråkigheter.

Kapitalmarknaderna och investeringar är som schack. Ganska lätt att lära sig, rätt lätt att förstå, men extremt svårt att bli riktigt bra på, och där ett ytterst litet fåtal blir riktigt bra över tid. Man kan träna och lära sig att bli bättre, men man behöver en X-factor (låt oss kalla det intelligens även om det inte är rätt ord) och Tur (i motsats till Otur) för att uthålligt bli riktigt bra.

Eftersom det oftast finns två sidor av en trade, ex en köpare och en säljare av en aktieaffär, så är det tyvärr så att hälften av alla i marknaden är DOG´s över tid, och andra hälften gör någon typ av Value Add. Det är inte som en skolklass där ALLA kan lära sig nians multiplikationstabell. Utan snarare en skolklass där alla lär sig nians tabell, men där halva klassen är snabbare på att räkna den än andra halvan, och man anses vara godkänd om man räknar lika snabbt som medianräknaren. Av de som är bättre än snittet så är drygt hälften av dom ungefär inline med marknaden på grund av avgifter, medan andra hälften gör en signifikant skillnad. 75% av aktörerna går ungefär som marknadssnittet eller sämre. Eftersom det är så svårt att vara uthålligt bättre än marknaden, så är det drygt bara 5% som är riktigt bra år efter år, medan 20% är något bättre, men inget som sticker ut jättemycket. Så 95% av alla är alltså något bättre till riktigt usla, medan endast 5% är stjärnor över tid. Problemet är att typ 95% av alla aktörerna tror att de tillhör top 5% eller kan komma att nå dit. Det är dessutom ett självsanerande system. Man tänker att 95% borde sluta, och 5% borde sitta kvar i marknaden, och då blir alla bra. Men eftersom det återigen krävs två för en trade, och där bara en av dom kan få mer rätt än den andra, så kommer den här statistiken att bestå. Varje år hoppar dessutom en del dåliga av. Dels för att de tröttnat på att det gått dåligt, dels för att de spekulerat bort sitt kapital. Samtidigt tillkommer det nya. Men i stort är det marknadsaktörernas vilja att göra bättre resultat än genomsnittet som hela tiden vässar marknadens effektivitet, och det gör att statistiken består. Oddsen är dåliga helt enkelt. Det är bara att tugga i sig.

Många lägger 99% av tiden på att hitta vinnaraktierna. Det är kanske inte fel, men har du funderat på hur många aktier som steg mellan mars2000-mars2003 eller aug2007-mars2009 eller i alla andra stora Baisseperioder? Nej, det var inte så många. Min poäng är att man borde lägga betydligt mer tid på att undersöka om det finns FÖRUTSÄTTNINGAR för ett gynnsamt börsklimat eller inte, INNAN man börjar sin opportunistiska stockpicking. Det är nämligen inte din förmåga att generera vinster som styr din totalavkastning över tiden, utan din förmåga att undvika stora förluster.

Många upplever att börsen är som ett lotteri. Det är det inte. Börsutvecklingen är en funktion av 1, de börsnoterade bolagens framtida vinstgenerering och 2, riskpremien (som i sin tur är ett resultat av en mängd aspekter som räntan, förväntad inflation, konjunkturutsikter och investerarnas aptit på risk m.m.). Jag hävdar att börsens avkastning under ett år går att bryta ner på följande sätt:

1, Utdelning
2, Vinsttillväxt
3, Värderingsförändring

Ex. Säg att börsen stiger med 20%, inkl återinvesterade utdelningar, under ett år. Den avkastningen kan brytas ner på följande sätt. 3% kom från utdelning, 10% från vinsttillväxt och resterande 7% från multipelexpansion (värderingsförändring) (3+10+7=+20). Säg att börsen istället skulle vara ner med 20% under ett år, med samma utdelning och vinsttillväxt. Ja då skulle värderingsförändringen bidra med -33% (3+10-33=-20).

Med den här synen på vad som får börsen att gå upp eller ner borde det vara enkelt att förutspå utvecklingen? Dessvärre är det inte så. Utdelningen går att förutspå hyggligt, vinsttillväxten ett par snäpp svårare och slutligen värderingsförändringen, ja den är MYCKET svår. Men med hjälp av den här kunskapen kan en långsiktig investerare, utan ambition att tajma marknaden, fokusera på att investera när börsen är lågt till normalt värderad och stå utanför när den är högt värderad. Det kommer alltid komma tillfälle när börsen är attraktivt värderad, och det kommer alltid komma tillfälle när börsen korrigerar en hög värdering. Vi vet bara inte när. Men det behöver vi inte veta heller för att skapa god avkastning på lång sikt!

På kort sikt behöver du förstå vad som driver vinsttillväxten och värderingskomponenten för att förstå börsutvecklingen.På medellång sikt så tenderar vinsterna till att ”mean revert”. Dvs ett år eller två av extremt bra vinster (sett till nettomarginal eller avkastnings på Eget Kapital) tenderar till att följas åt av svagare år. Dåliga år följs av motsatsen. Då är det viktigaste att förstå värderingskomponenten. Dvs är börsen högt eller lågt värderad sett till en normal vinst. På riktigt lång sikt, som ex vid ett pensionssparande tenderar värderingarna till att mean revert och spelar därför en mindre roll. Då är det tvärtom den långsiktiga vinsttillväxten som är helt avgörande för börsutvecklingen.

Det ger oss tre insikter.  På lång sikt behöver du egentligen bara förstå vad som driver vinsterna. På medellång sikt behöver du förstå vad som driver värderingskomponenten, och på kort sikt behöver du förstå båda två.  För att lyckas på lång sikt behöver du egentligen bara 1, köpa när det är billigt, och 2, köpa de marknader, sektorer eller bolag som kommer uppvisa högst vinstutveckling på lång sikt. Sen ha gott om tålamod. Att köpa när det är billigt är inte så lätt. Om det känns som att du borde sälja så är det en bra känsla. Att sälja när det är dyrt är precis samma sak. Det ska nästan kännas helt fel. Det värsta är inte bara att det känns fel. Det värsta är att eftersom det är omöjligt att pricka botten så är det mest sannolika att det fortsätter ner efter att du köpt, precis som att det troligtvis fortsätter upp efter att du sålt. Då kommer den sura känslan kännas ännu surare. Det är mycket pga det här som väldigt få slår index och lyckas på aktiemarknaden i ren allmänhet.

Men alla är inte långsiktiga, och många långsiktiga är även rätt kortsiktiga. Att utgå från ovan resonemang när man tittar på börsen kanske fungerar i längden men blir lite trubbigt på kort- och medellång sikt. På kortare sikt har jag en grundfilosofin som bygger på att fem olika faktorer TILLSAMMANS driver marknaden. De fyra första kan sägas beskriva den fundamentala bilden och den sistnämnde den tekniska bilden.

A1, Värdering och Fundamenta (är det billigt eller dyrt?)
A2, Ledande Macro (hur kommer konjunkturen att utvecklas framöver?)
A3, Flöden, Positionering och Sentiment (hur är risk aptiten ut givet ovan scenario?)
A4, Alternativ avkastning (FI/FX) (vad får man för alternativ avkastning?)
B1, Teknisk, taktisk och beteende analys, hur beter sig köpare och säljare?

Tillsammans ger de en bild om marknaden har förutsättningar att gå upp, ner eller varken eller. Gränsen mellan köp/sälj/neutral är dessvärre inte helt vattentät utan baseras på subjektiva grunder. Tajming, dvs köpa på botten och sälja på toppen, är i praktiken omöjligt. Men så länge som analysen stämmer får man tids nog betalt. Dessvärre har man även där fel från tid till annan.

Låt de tekniska signalerna avgöra NÄR du ska positionera dig. Men låt den fundamentala avgöra HUR du ska positionera dig. Säg att du är fundamentalt positiv, men tradingmässigt tekniskt negativ, då räcker det med en neutral position. På samma sätt om du är tekniskt positiv men fundamentalt negativ.

Tyvärr är Oddsen att man över tiden ska lyckas tajma börsvändningar rätt små. Men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att man ligger rätt positionerad i de stora rörelserna. Särskilt dem på nedsidan. Du anar inte vilka effekter det får på din total avkastning om du lyckas stå utanför en halv börskrasch. Men det är inte lätt, tänk på att varje gång du hoppar av marknaden i tron att den ska gå ner, så kommer du att missa en del av uppgången, och köper du för tidigt, ja då får du ta del av nedgången. Min poäng är att strävar du efter att stå utanför halva börsnedgången, tar du även risken att missa halva börsuppgången… och i slutändan blir totalavkastningen inte bättre än börsens.

Innan jag tar beslut att ändra min position brukar jag använda mig av en sk. Sanity regel. Det var en god vän som talade om den för mig när jag på allvar började med aktier för en herrans massa år sedan. Den är enkel och går ut på att du ställer dig följande två frågor, hur har börsen gått senaste SEX månaderna? Starkt eller svagt? Vad är den allmänna inställningen till att köpa aktier? Positiv eller negativ?
Detta ger följande utfall:

Stark börs – positiv syn. Var skeptisk till marknaden
Stark börs – negativ syn. Finns goda chanser till fortsatt uppgång
Svag börs – negativ syn. Var open minded och försök se möjlighter
Svag börs – positiv syn. Risken är stor att det fortsätter ner

En annan variant som lirar med den här, fast som handlar om konjunkturen är:

När konjunkturen är på uppåtgående – Alla är rädda för sämre tider. Man kommer ihåg lågkonjan.

När konjunkturen står på sin topp – Alla tror att det ska bli bättre!

När konjunkturen är på väg ner – Alla tror att det kommer bli bättre snart igen, för att leva med minnet om goda tider.

När konjunkturen är på botten – Alla tror det kommer bli sämre.

Problemet är att börsen toppar/bottnar ur 6-12 månader innan konjunkturen gör det. Så när konjunkturen står på topp, och alla tror det ska bli bättre, så har börsen redan fallit en bra bit senaste halvåret och de flesta tror, helt felaktigt, att det är ett köpläge. På samma sätt på andra hållet. Börsen vänder upp innan konjunkturen gör det så när det ser som mörkast ut, och alla tror det kommer bli bättre, så har börsen redan stigit en del och då säljer folk pga av sin pessimism. De tror att det är ett glimrande säljläge. Det är framförallt de här två vändningarna, och börsens förmåga att diskontera framtiden, som förstör totalavkastningen över tid då många inte har förmåga att se genom detta.

Kan man verkligen ha neutral syn? Vad kan man förvänta sig av marknaden vid Neutral? Tja, min enkla syn är att det är låg sannolikhet att vi går in i en uthållig bull eller bear market. Det saknas conviction för detta. En riktig Bull market kräver en fundamentalt attraktiv marknad med tradingmässig ”hausse potential”, och tvärtom!

Hur man positionerar sin portfölj går inte att svara på då det är högst individuellt. Horisont, riskaptit, ja allt spelar in. Den analysen gör man bäst själv. Vissa tycker det känns rätt att alltid ha mycket aktier, och det krävs en rejält negativ inställning till marknaden för att hoppa av. Andra tycker cash är det naturliga, och att det krävs rejäl bull conviction för att kliva på. Den ene letar alltså pålitliga köptillfällen och den andre säljtillfällen. För att kunna sälja måste man tidigare ha köpt och tvärtom. Kontentan är att alla är ute efter samma analys, när är aktier (o)attraktiva?

Grovt kan man säga att är man riktigt långsiktig, typ pensionssparande, och har en hyggligt neutral inställning till risk, så bör man ha hyggligt mycket aktier. 100/75/50 pct aktier vid köp/neutral/sälj funkar hyggligt. Är man däremot kortsiktig och/eller riskavert bör den kanske ligga på 50/25/0 pct. För de allra flesta passar nog ett mellanting bäst, dvs 75/50/25 pct. Vem är du? Föreställ dig att marknaden halveras och att du ligger i aktier. Hur mycket är du beredd att förlora?

Någon kanske reagerar? Varför inte ligga 0 pct om man är negativ och 100 pct om man är positiv. Jo anledningen är att man förr eller senare har fel, och det är svårt med tajming över tiden. För den långsiktige som har som utgångspunkt att äga mycket aktier blir det frustrerande att ligga helt utanför marknaden när den går upp kraftigt. På samma sätt kommer det kännas jobbigt för den riskaverta att ligga 100 pct i aktier när det går ner.

En enkel metod är följande:

1, Hur gammal är du? Under 55 år ger 1, över 55 år ger 0

2, Vad är din syn på risk? ”Risk ska ses i relation med förväntad avkastning”, detta ger 1, ”Hög risk är något du ogillar i alla lägen, oavsett potential” det ger 0.

3, Pengarna som du ska placera, ”utgör en stor/viktig del av din förmögenhet ger det det 0, är det inte det så ger det 1”.

Totalt kan du få 0-3. Dividera det sedan med 3.

0,0-0,33 så bör du tänka 0/25/50… där en Neutral syn på aktier ger dig en normal vikt på 25% aktier.

0,33-0,66 så bör du tänka 25/50/75

0,66-1 så bör du tänka 50/75/100

Oavsett vad glöm inte bort bort att reallokera taktiskt. ”5 pct regeln” funkar hyggligt, vilket ex innebär att man återställer 75/25 vikten vid 70/30 alt 80/20. Det kommer över tid ge dig ett par extra procent….

För er som orkar läsa vidare har jag några ”lärdomar” att dela med mig av.

Portföljen

1, Diversifiering mellan Okorrelerade tillgångar, framförallt den mellan räntor och aktier, är en av dina viktigaste beslut. Här behövs också ett varningens ord. I ”normala tider” går det att finna låg korrelation mellan många tillgångsslag, och även inom tillgångsslagen, vilket lockat till att skapa en portfölj med låg risk, fast med potentiellt hög avkastning. Men vid ”onormala tider” som ex vid riktig baisse så har det visat sig att korrelationen (när vi som bäst behöver den) inte fungerar. Därför ska man vara extra försiktig när man lyssnar på experter som säger sig mixa tillgångsslag, eller säger sig köpa olika typer av aktier som sänker risken. När det kraschar, ja då går allt ner. Vissa mindre än andra dock! En annan aspekt som gör att diversifiera är viktigt är att oavsett om du är världens skickligaste och/eller mest tursamma investerare kommer du förr eller senare åka på en riktig käft smäll. Har du för mycket av den varan som faller som en sten utan köpare, ja då gör det ont. Detta tycker jag egentligen är den verkliga anledningen till varför man ska följa det slitna rådet ”lägg inte alla ägg i en korg”.

2, Taktisk Re-allokering. Återställ ursprungsvikterna mellan tillgångsslagen när de når förutbestämda nivåer, över tiden köper du billigt och säljer dyrt. Detta går även att tillämpa inom respektive tillgångslag i portföljen, under förutsättning att de fortfarande platsar i portföljen.

3, Fundamental viktning framför Mcap viktning. Ett stort problem med dagens indexering är att, allt annat lika, så väger de högst värderade aktierna mest. En annan brist med index är att det finns ingen forskning, eller sunt bondförnuft, som säger att en aktie som väger 4% i index ska gå bättre, vare sig i absoluta termer som riskjusterat, än aktien som väger 2%. En tredje brist med index är att stora bolag väger tyngre än små, och det finns ingen forskning, eller sunt bondförnuft, som pekar på att storbolagsaktier går bättre än småbolagsaktier över tiden. Satsa istället på aktier efter värdering istället. Det finns många raffinerade metoder, men genom att ranka efter lägsta PE och PBV och högsta UTDELNING så får du enkelt en portfölj som åtminstone har en mer attraktiv värdering än börsens snitt. Det här handlar inte om att slå index, för det misslyckas ju till och med proffsen med. Det handlar om att skapa en mer balanserad portfölj som inte är lika riskabel värderingsmässigt som börsen, vilket du sannolikt får betalt för i dåliga tider. Självklart ska du inte investera i företag du inte gillar eller tror på, men det viktiga är att börja med värderingen, då det är lätt att fatta dåliga beslut om du redan är förälskad i företaget. En annan aspekt är att de bolagen som bidragit mest till index utveckling är de indextunga. De har också varit små, i Mcap räknat, någon gång. Annars hade de inte kunnat växa till sig och därmed bidragit till indexutveckling. Genom att köpa index får du automatiskt en portfölj av indextunga bolag som redan gått, annars hade de inte varit indextunga allt annat lika. Därmed inte sagt att det bara går att köpa en portfölj av småbolag i syfte att slå index.

4, Likaviktsprincipen. Majoriteten av investerare lyckas inte med sina ”bets”, dvs aktien som väger 20% i portföljen går oftast inte 4ggr bättre än den som väger 5%. Då tar man helt enkelt onödigt hög risk. Om din portfölj exempelvis består av 20 aktier, låt alla väga 5 pct.

5, Underskatta inte potentiell Alpha generering. Din portföljs totalavkastning kommer till största del förklaras av hur mycket räntor vs. aktier (riskabla tillgångar) som du har haft. Men underskatta inte alphagenereringen som kommer av att välja rätt marknad, sektor, stil och aktie. Eller kanske snarare UNDVIKA. Ta gärna en titt på de senaste 12 månadernas avkastning. Det skiljer oftast väldigt mycket mellan de bästa och sämsta marknaderna, stilerna och sektorerna. Men även mellan aktier inom samma sektor skiljer det mycket. Jag menar inte att du kan undvika att förlora pengar när marknaderna faller, för korrelationen är så pass hög idag. Jag menar inte heller att det är enkelt att välja rätt aktie, marknad eller sektor. Jag menar bara att allting inte kommer att stiga eller falla lika mycket, och om man har mer rätt än fel i sina val då genererar det en meravkastning. Många gånger när jag har haft fel gällande räntor och aktier, så har det kompenserats av att jag legat rätt i mina marknadsval och/eller aktieval.

6, Historiskt har det varit taktiskt smart att minska aktieexponeringen när marknaden värderas till 2,5 ggr P/BV eller högre och det har varit taktiskt smart att öka sin aktieexponering när marknaden har gått ner med 50% eller mer sedan föregående topp.

7, Det finns ett uttryck, ”Price is what you pay, Value is what you get”. Förstår du inte innebörden av detta till 100% så kommer du inte bara att göra dåliga investeringar, för det gör vi alla från tid till annan, du kommer även göra riktigt korkade investeringar. Faktum är att många investerare misslyckas över tiden. En av de bästa strategierna är också en av de enklaste. Investera i fantastiska företag med majoritetsägare av kött och blod som inte ser sitt ägande som en finansiell placering. Betala max Eget kapital plus fem årsvinster. Sälj endast om du inte ser företaget som fantastiskt längre. Var långsiktig, minst 10 år. Största hotet mot att inte lyckas är att ditt tålamod sviker och/eller att du rycks med av sentimentet. Tänk på att en aktie vars pris har fallit mycket kan vara dyrare värderingsmässigt än före fallet. En aktie som stigit mycket behöver inte vara dyrare än innan rallyt. Bry dig inte så mycket om aktieutvecklingen när du bedömer huruvida aktien är attraktiv eller ej, särskilt om du är långsiktig. Ett annat sätt att uttrycka saken på är följande. ”Aktiens utveckling har inget att göra med huruvida jag vill köpa eller sälja en aktie. Det är analysen som säger köp eller sälj”. En aktie kan vara attraktiv för att den faller i pris, som gör den billigare allt annat lika, eller att fundamenta förändras till det bättre. Eller tvärtom. Om man funderar lite på det där kommer man fram till att man kan slut att titta på grafen. Det ger inget. Vare sig inför ett köp eller efter ett köp. Lägg tid på att följa upp analysen istället. Ett annat bra sätt att dubbelkolla om folk spekulerar och vet vad de sysslar med är att fråga när de tänker sälja aktien (som de kanske precis har köpt och är positiva till). Kan de inte direkt svara på det ska du dra öronen åt dig. Dvs om de gjort en analys över varför man ska köpa aktien, så ger samma analys också automatiskt vägledning om när man inte ska äga aktien. Så kan de inte svara på när man ska sälja den, så har de sannolikt inte gjort någon bra analys om varför man ska äga den i första hand. Lyssna inte på dem råden!  

Jag brukar ibland få frågan vad jag tittar på när jag värderar en aktie. Det riktiga svaret är nog att det finns förmodligen lika många sätt som det finns bolag. Varje bolagsanalys är unik.

Men skulle jag verkligen vilja förenkla det, så tittar jag på följande:

Börja med att lägg ordentligt med tid på att prognostisera försäljning, bruttovinst, ebitda, vinst och fritt kassaflöde de kommande 12 månader. Lägg tid på skuldsidan och förstå hur den slår mot kassaflödet. Är man högt belånad i termer av soliditet och nettoskuld/ebitda? Hur mycket behöver man lägga på CapEx?

Acceptera att du inte har facit, men det har ingen annan heller. Det intressanta är om du har mer rätt än marknaden, och analysen gör att du kommer förstå vad du investerar i. Snegla gärna på andra analyser för att testa dina egna argument, men tänk själv.

Varför inte titta på länge än 12 månader. Jo, därför att marknaden är föränderlig och prognoser på lång sikt har typ inget informationsvärde. Dessutom tenderar marknaden till att lägga 90% fokus på de närstående vinstgenereringen. Tänk istället att lång sikt bara är summan av flera ”kort sikt”. Lång sikt är egentligen bara en ursäkt för att man inte förstår kort sikt. Vad är oddsen att du kan pricka rätt vad som ska hända om fem år om du inte kan pricka in kommande året?

Steg 1,

A. Selektering,

A1, True Free Float om minst 500mkr (spelar kanske inte så stor roll för de flesta men det handlar om ha förutsättning för likviditet i aktien under rainy days. Den här siffran är såklart individuell och beror på hur stor din portfölj är.)

A2, Minst två analyser senaste 3m (I Bloomberg lägger analytiker in sina prognoser. Minst två analytiker bör analyserat bolaget sedan senaste Q rapporten. Det handlar inte om att du behöver lita på deras prognoser, men det är 1, bra att ha något att relatera din egen prognos till och 2, aktiepriset är oftast en reflektion av vad konsensus tror om framtiden

A3, De förväntas lämna utdelning kommande 12 månader

B. Analys 1, Yield drives return long term.

Utdelning är viktigt då den bidrar positivt till avkastningen på lång sikt. Man kan säga att det skyddar din total avkastning över tid. Det representerar det defensiva. Yield är den första grundpelaren i din investeringsstrategi.

B1. Fwd Utdelning och Direktavkastning % (räkna även in återköp av aktier). Ifrågasätt risken för att den kan komma att utebli. Se till att Ebitda eller operativt kassaflöde täcker utdelningen. Se även till risken för att skuldsättning inte är för hög. Net debt/ebitda över 5 är inte bra. Soliditet på minst 40%.

B2. Utdelningstillväxt % (prognostiserad utdelning över senast kända utdelning)

Den ska vara flat till positiv. Inte negativ med mer än 5%ish.

Det VIKTIGA är att bolaget har lämnat utdelning, och kommer att lämna utdelning. Risken för att utdelningen inte infrias ska vara låg. Se till att den förväntade utdelning INTE är lägre än den senaste kända utdelningen. Komplettera denna analys med det fria kassaflödet, dvs att de har kassa att lämna den förväntade utdelningen , samt skuldsättning, dvs att risken att de inte kan lämna utdelning är liten.

C. Analys 2. Value drives return mid term.

Värdering bidrar positivt på medellång sikt. Värderingen är den andra grundpelaren i din investeringsstrategi. Den här delen flirtar med contrarian begreppet. (Price is what you pay, value is what you get. )

C1. Vinstmultipel (ex fwd PE, fwd Ev/Ebitda) premium/rabatt mot eget historisk snitt

C2. Vinstmultipel (samma som ovan) premium/rabatt mot Peer grupp alt Marknad ur ett historiskt perspektiv

C3. Balansmultipel yield ((((Pris/pbv) + (pris/fwd pe*10)) / pris )-1) /10) premium/rabatt mot historisk multipel

C4. Balansmultipel (samma som ovan) premium/rabatt mot peer grupp alt Marknad ur ett historiskt perspektiv

Här ska du inte vara för innovativ och egensinnig. Dra upp två kursgrafer. En över aktien, och en rel marknaden. Identifiera perioder när den aktien gått bra och dåligt, både i absoluta termer som relativa. Gå tillbaks till C1-4 ovan och hitta mönstret. Är det Fwd Ev/ebitda som bäst beskriver när det är dyrt eller billigt, använd den. Du ska identifiera när aktien, av marknaden, har uppfattats som attraktiv. Inte vad du själv tycker.

Om du har en Absolut Investeringsfilosofi, dvs du bryr dig mest om att aktierna ska stiga i värde. Om de går sämre än index är sekundärt. Då ska primärt C1 och C3 visa att aktien är billig till maximalt fair value värderad. Inte övervärderad. C2 och C4 är sekundära, men de ska åtminstone inte ligga på en peaky nivå. Om du har ett relativt mål, dvs där det primära är att slå marknaden då gör du tvärtom.

Många lockas av att hitta vinnarna, både relativt som absolut. Men i det här skedet är det viktigare att identifiera nivåer när man INTE ska ha den. Välj bort aktier vars värdering känns oattraktiv. Välj bort kommande förlorare.

D. Analys 3. Sentiment drives short term return.

Positiva revideringar skapar ett positivt sentiment och bidrar till momentum på kort sikt. Sentimentet är den tredje grundpelaren i din investeringsstrategi. Revisions makes a stock look attractive short term. En dyr aktie kan bli dyrare. En billig aktie kan bli billigare.

D1. 3m förändring av 12m fwd Earnings (alt cash Flow, ebitda). Ska man riktig petig så är det egentligen snittprognosen från och med senaste rapporten från bolaget, vilket ska jämföras med snittprognosen som gällde innan förra rapportern, fast EFTER förförra rapporten. Du ska kunna svara på frågan: Efter senaste rapporten, väntar sig marknaden en högre vinst de kommande månaderna, än vad marknaden väntade sig innan rapporten?

Positiva revisions är bra, men framförallt, välj bort de negativa.

Återigen, Val av vinstmått ovan handlar inte vad DU tycker är bäst, utan det som historiskt tycks driva aktiekursen mest. Oftast är det 12m fwd EPS, men kan som sagt vara fwd FCF eller Fwd Ebitda.

Vad är Fwd (forward)? Jag brukar tänka så här, vilket dag på året är det? Säg att det är 5 maj, och det är dag nr 125 på året. Då tar jag 1-(125/365)= ca 66% av innevarande års EPS prognos PLUS 34% av nästa års EPS prognos.

(D2). Beta ratio

Det här är inte en fast regel men jag har upptäckt att den fungerar rätt ofta. Med Beta ratio menas Beta i uppgång minus Beta i nedgång. Den ska vara positiv. Beta är alltså hur aktien rör sig mot relevant index. Beta i uppgång innebär hur aktien har rört sig mot index under de dagar index har gått upp. Mätperiod senaste 12 månaderna fungerar bra. Logiken är att man är lockad att hoppa på en aktie som är högbeta i en stigande marknad då den med hyfsad sannolikhet kan slå index. Problemet är om beta är högre under fallande dagar. För kommer det en nedgångsperiod så äts avkastningen från de positiva dagarna upp. På samma sätt om man väljer en defensiv aktie, som kanske sjunker mindre än marknaden generellt under dåliga dagar. Men om beta är ännu lägre i stigande dagar så äts upp avkastningen upp när marknaden stiger igen. Beta är rörlig materia så på aktienivå kommer det inte alltid att fungera. Men ser man till en hel postfölj med aktien som är Betaratio positiva så finns det goda förutsättningar. Notera att det inte spelar någon roll om marknaden faller eller stiger för att detta ska fungera.

Om du har gjort rätt så har du selekterat fram aktier som

1, lämnar utdelning, och vars utdelning växer, och där risken att de inte kommer att kunna lämna utdelning är liten.

2, Värderas till Fair value eller bättre. Inte högt värderad.

3, uppvisar neutrala till positiva vinstrevideringar. Således har inte kraftigt negativa revideringar.

Nu har du kommit långt!!! Välj bort aktier som inte med god marginal ser ut att ha minst 15-20% uppsida.

Oftast är de här aktierna inte så älskade av marknaden… men det är här möjligheterna finns.

Steg 2,

Gör en kvalitativ långsiktig analys. Välj bort bolag som är ”cheap for a reason”. Var ödmjuk och tänk på att tänka outside the box. Sund bondförnuft är inte fel att ha. Tänk absolut inte kort sikt. Välj bolag med en frisk kärnaffär, ledning och ägare! Turnaround kandidater är bra!

Steg 3,

Titta tekniskt på bolagen och identifiera viktiga Pivot punkter/Stödnivåer, som kan utgöra köplägen, och senare säljlägen. Identifiera potentiella trendskiften. Du får inte köpa en aktie om du inte vet var du ska sälja den. Sen kan hända att du uppdaterar analysen längre fram som gör att du justerar riktkurs, men det är en annan femma.

Steg 4,

Köp aldrig en enskild position för mer än 10% av portföljen. Helst inte mer än 5%.

Steg 5,

Uppdatera kontinuerligt Steg 1, och uppdatera riktkurs, utifrån ny info.

Steg 6 ,

Sälj vid uppnådd riktkurs.

Lyckas du inte hitta tillräckligt många kandidater för att fylla en hel portfölj. BRA, då är marknaden generellt troligtvis inte tillräckligt attraktivt värderad, vilket gör att det bara är bra att ha en del cash över. Det kommer rainy Days då du med lätthet kan hitta kandidater som gör dig fullinvesterad. Tänk på att Risk inte är något konstant och något som har men akties svängningar att göra. Risk är inget annat än att förlora pengar, och köpa vid rätt tillfälle ger dig en låg risk, vid fel tillfälle en hög risk.

8, Var KRITISK vid bedömningen av ett företags utsikter. Underskatta intäkterna och överskatta kostnaderna. Det är mycket lättare att sätta sprätt på pengar än att tjäna dem. De flesta företagsledare är för optimistiska kring detta, vilket man inte kan beskylla dem för. Det är deras jobb att ha en positiv framtidsanda.

9, Utdelande företag. Underskatta inte de fåtal procent som direktavkastningen utgör. Den kommer troligtvis utgöra så mycket som 1/3-del av din totalavkastning på lång sikt. Men det är inte bara att köpa de bolagen med högst direktavkastning. Nej en portfölj bestående av enbart sådana lär inte gå särskilt bra över tiden, bortsett från vid riktig baisse. Nej, att investera i direktavkastning handlar om att ha koll på tre saker. Direktavkastningen (utdelning/aktiekurs), Payoutratio (andel av vinsten som delas ut) samt utdelningstillväxten. Mogna företag delar ut större delen av sin vinst, då de inte kan investera pengarna lönsamt. Oftast är vinsten, och därmed på sikt utdelningen, flat till krympande. Men direktavkastningen kan vara hög. Den typen av bolag vill du inte ha! Lagom (eller hög om det går) yield, låg payout (till följd av att företaget växer och behöver kapital att investera till framtida tillväxt) och potential till god utdelningstillväxt, det är melodin.

10, En Låg värdering, eller en billig aktie, räcker inte för att den ska utvcklas bra. En hög värdering, eller dyr aktie, räcker inte heller för att den ska gå dåligt. Klassisk värderingsteori tycker jag ska kombineras med Vinstrevideringar. En billig aktie (eller marknad) förblir oftast billig och/eller har svårt för att vända trenden om vinstrevideringarna pekar nedåt. En dyr marknad kan också bli dyrare så länge som vinstrevideringarna pekar uppåt.

11, Kom ihåg att när du gjord din analys och kommit fram till att du ex ska sälja aktier eller nåt annat, så finns det någon annan där bakom som också gjort en typ av analys, och står som köpare. Det är inte fel att tänka kritiskt och inse att lika självklart som ditt beslut är, lika självklart är motsatsen för någon annan. Någon som då kan hjälpa dig på traven är magkänslan. Känns ditt beslut jättebra i magen, tveka! Gör det ont, då är det förmodligen rätt. Du ska lite känns dig som sista idioten, då blir det oftast bra!

12, Vi vet betydligt mindre om framtiden än vad vi oftast tror. Detta faktum kommer garanterat leda till att du kommer göra en och annan dålig affär. En annan lärdom är att ingen tror att allt kan hända, men det kan det, och det gör det oftast. Gärna på nedsidan! När man talar om förmågan att prognostisera framtiden, så kommer man gärna in på order Tillväxt. Det är många som lockas av placeringar där underliggande investering är behäftad med förväntningar om hög tillväxt. Jag förstår det! Bygg upp en DCF kalkyl och man ser snabbt hur värdet radikalt kan förändras om man endast höjer antagande om tillväxt något. Men det är lätt att gå bet. Många jagar gärna bolag, länder eller sektorer som uppvisar, och väntas fortsätta, leverera hög tillväxt. Dessvärre är det en dålig strategi. Det kan bero på flera saker med de viktigaste är bla att hög tillväxt redan är inprisad. Hennes och Mauritz växte ordentligt mellan 2007-2013… men aktien var i stort sett oförändad under 6 års tid. Visserligen fick du utdelningar varje år, men det är inte mycket till plåster. Från 2009-2013, dvs 5 år växte Kina med 40% i reala termer. USA växte med 10%. Vilken aktiemarknad gick bäst tror ni? Vad jag menar att top line tillväxt, oavsett om vi pratar om ett företag eller ett land, är irrelevant. Man måste sätta det i samband med Tillväxt–Vinsttillväxt—Värdering. Den här kedjan är A och O.

Tänk på att Lång sikt, inte är något annat än summan av många kort sikt. Ibland  läser man att ”på kort sikt kan allt hända, men på lång sikt känner vi oss komfortabla med…”. Det är sån B-S. Det man säger är att ”Vi klarar inte ens prognostisera vad som ska hända på kort sikt, och vi blandar sen ihop vår prognosförmåga med vår förhoppning att det ska bli bra på lång sikt”.

Faktum är att det är tillräckligt svårt att prognostisera ett företags utveckling på ett års sikt. Varför skulle det vara enklare på 5 års sikt. På 5 år kan allt hända, och sannolikheten att någon ska pricka rätt på så lång sikt är noll.

13, Hur mycket risk/aktier bör din portfölj innehålla? Vi har berört detta ovan, men en bra tumregel är att fundera på vilken maxförlust du är beredd att ta. Säg att du kan acceptera 20% värdefall av din portfölj. Utgå från att marknaden någon gång faller med 50%, då innebär det att du bör ha max 40% aktier i portföljen, om man utgår från att den mindre riskabla delen av portföljen är flat.

Fondsparande

1, För många sparare är fonder ett mer praktiskt alternativ än direktägande i såväl aktier, råvaror som obligationer. Det är inget fel med det. Vid utvärdering av fonder tittar man oftast hur det utvecklats jämfört med index alt konkurrenter. Det är inget fel på det. Men totalavkastningen över en period säger långt ifrån allt. Risken är att förvaltaren hade ETT väldigt lyckat år, och FYRA mediokra, men när man tittar på 5 års peridoen så har han slagit index. Är han skicklig? Inte särskilt. Därför vill jag lyfta fram två kompletterande utvärderingsmått. Det ena kallas för Konsistens. Det handlar om hur många perioder av totala antalet perioder han slår index. Säg att en annan förvaltare har gått sämre än ovan exempel, men slagit index 48 månader av 60 (till skillnad från ovan som slagit 12 av 60). Då är han förmodligen en bättre förvaltare. Man behöver inte heller titta på månadsbasis, utan jag föredrar oftast rullande 12 månader. Ett annat verktyg är ”Beta i uppgång minus beta i nedgång”. Ex, en förvaltare har slagit index i en haussemarknad och därmed haft Beta 1,1 under dagar (el månader) med bra börs, men han har samtidigt haft beta 1,2 i dåliga dagar. Men eftersom haussemarknaden bjudit på så få dåliga dagar så har inte det märkts. Då är det bara en tidsfråga innan vi får en dålig börs som eroderar hans outperformance. Du vill hellre sitta på en fond som har beta 0,9 i goda dagar (och därmed laggar index) om du vet att beta är 0,7 i dåliga dagar. Altenativet 1,2 i bra dagar, men beta 1,1 i dåliga dagar fungerar också. Det viktiga är ”Beta i uppgång minus beta i nedgång” är positivt. Jag brukar också fråga vad Tracking Error (Aktiv Risk på Svenska) samt Active Share ligger på, för att verkligen vara säker på att de är aktiva i sin förvaltning. Är dem inte aktiva, dvs tar aktiva bet´s mot index, så kan de knappast slå index heller. Men viktigast av allt är att undersöka om Index är relevant, dvs om förvaltaren verkligen kan positionera sig som index i praktiken, om det fångar in hans investeringsbara universum och om han verkligen strävar efter att slå det. Ett exempel kan vara en Svensk aktiefond som jämför sig med ett index som till stor del består av stora bolag. Genom att förvaltaren sitter på en stor del småbolag som kanske har gått bra så uppfattas han både som aktiv och skicklig. Frågan är om index är relevant, och frågan är om han bara fått betalt för sitt småbolagsbias mer än nåt annat. Som tumregel skulle jag säga att man bör göra en djupare analys om mer än hälften av innehaven i fonden INTE ingår i index.

2, Var medveten om valutarisken. Om du investerar i amerikanska aktier eller obligationer i tillväxtmarknader eller någon annan tillgång som prissätts i en annan valuta än SEK, så gör man oftast det för att man tror på tillgången. Men kom ihåg att du mycket väl kan få rätt men att avkastningen i Svenska SEK termer ändå blir dålig om valutan går emot dig. Den kan även bli bättre!!! Jag råder ingen till att spekulera i valutarörelser. Men det är bra att veta om USA fonden man köpt i SEK är valutasäkrad eller inte.

3, Möjligheter att slå index. Som ni kanske förstår förespråkar jag aktiv förvaltning. Inte för att det är enkelt att slå index, utan för att jag inte gillar sammansättningen av index itself, vilket jag redogör för ovan. Index är per definition övervärderat och riskablare än en portfölj där exempelvis alla aktier väger lika mycket. Sen behöver inte det innebära att en likaviktad portfölj slår index, bara för att den har lägre vol och lägre värdering. Nej, mitt skäl att anlita aktiva förvaltare beror inte på att jag tror att det är lätt att hitta någon som slår index år efter år. Forskning visar dessutom att detta nästintill är omöjligt. Rent teoretiskt I en perfekt värld skulle hälften av alla förvaltare gå sämre än index, och hälften gå bättre. Det är ett matematiskt faktum. Men eftersom förvaltningen belastas av förvaltningsavgifter, köp och säljspreadar, transaktionskostnader och att varje portfölj oftast har en liten kassa, då slutar det med att minst 60% av alla förvaltare måste underprestera. Detta är inget som kommer att förändras över tiden. Trots dåliga odds för att slå index så tror jag ändå att en sund aktiv förvaltningsfilosofi med fokus på låg värdering genomförd av en skicklig förvaltare kommer att ge utdelning på sikt. Dessvärre växer inte dem på träd, och det handlar tyvärr om att många förvaltare som har ett index att slå oftast inte avviker särskilt mycket från detta index. Anledningen är helt enkelt att det gör ondare, läs bli av med jobbet, att gå betydligt sämre än index än att det är skönt att med marginal slå index. En annan aspekt är att det är svårt att slå index, men lätt att gå sämre.

De undersökningar som ”bevisar” hur dåligt aktiva förvaltare presterar ger inte heller hela bilden. Gruppen som ligger nära index är stor, sk. index skuggor, och eftersom förvaltningsavgifter etc drar ner avkastningen så går en stor grupp sämre än index och gör därför att totalen i statistiken dålig. För att kunna slå index måste man avvika från index. Vad andra undersökningar visat är att plockar man bort de som utger sig för att vara aktiva men är passiva, och bara granskar de verkligt aktiva framstår en annan bild (En aktiv förvaltare kan definieras med en hög Active share och Tracking error) Bland de verkligt aktiva förvaltarna så avviker, av naturliga skäl, avkastningen från index ganska mycket. Det går att urskilja en grupp som är betydligt sämre, och en annan som är väsentligt bättre än index. Inom gruppen av överpresterare finns dom som har historiskt ojämn avkastningen, men det finns också en grupp som relativt ofta presterar bättre än index. De har sk. hög konsistens. Har dem tur? Ja delvis. Men är dem även skickliga? Ja, troligtvis också? Många brukar säga att förvaltare inte är seriösa då allt bygger på tur. Detta är inte sant. Själva investeringsbelsutet tycker jag i allra högsta grad bygger på skicklighet. Tajming däremot, handlar mycket om tur. Du kanske kan göra världens näst bästa investering idag, men kanske göra den ännu bättre imorgon… det vet vi tyvärr inte förrän i efterhand. Vad man ska komma ihåg är att i svaga marknader så tenderar korrelationen mellan aktier att vara hög, dvs faller en faller alla. Det är svårt att gömma sig och för en aktiv förvaltare att outperforma. Därför är räntor-aktier allokeringen som viktigast, och ger mest utdelning, i dåliga tider. I goda tider tenderar korrelationen mellan aktier att gå ner. En duktig förvaltare kan därmed addera värde. Men akta er att blanda ihop duktiga förvaltare med dem som bara tagit på sig mer risk/beta eller kanske benhårt kör en style som har tur att gå bra just för tillfälligt. De förvaltarna har kanske mer tur än skicklighet. Leta efter dem som har tur, kanske för att de är ganska skickliga, för de finns faktiskt! Var också noga i utvärderingen av aktiva förvaltare, då aktiviteten kan vara att han helt undviker aktier som ingår i index. Hur relevant är index då som jämförelse? Det är också många aktiva förvaltare som har ett bias av att ha mer av aktier som väger lite i index och mindre av de som väger lätt. Det finns en logik i detta såklart, men det är viktigt att det inte bara är småbolagsbiaset som genererar alpha, då det kommer en tid då småbolag går sämre, och då skiljs agnarna från vetet.

Hedgefonder

1, Några ord om hedgefonder. Syftet med att investera i en hedgefond är att du vill ha en jämn och stabil avkastning över tiden, oberoende vad som händer i andra tillgångsslag. Man kan titta på en mängd saker men jag föredrar att titta på följande. Trackrecord. Hoppas inte på nystartade fonder, även om de oftast går bra i början. Det är helt enkelt för risky. Kräv minst 3 års historik. Korrelation. Förhållandet med ex aktiemarknaden, eller andra marknader också för den delen, ska vara lågt. Du investerar i den här för att den inte ska röra sig med dina andra tillgångar i portföljen. Kräv min -0,25 till max +0,25 korr. Detta kan också kombineras med den historiska NETTOexponeringen (andel lång minus korta positioner) som bör ligga i samma intervall. Absolut avkastning. Man tittar gärna på totalavkastnigen men det är inte det intressanta, utan hur ofta det blir förlust. Jag kräver minst 80% positiv avkastning på rullande 12-månaders period. Volatilitet. En hedgefond med historisk vol på över 10% är inte bra. Det är bara en tids fråga innan han kör i diket och du får ta förlusten. Kräv max 10%.

Räntesparande

1, Några ord om räntesparande. Många tittar på räntan och vill att den ska vara så hög som möjligt. Det är en klen analys som kan kosta. Vad gäller räntesparande så vill jag att man tänker på 1, inflation 2, löptid 3, kvalitet och 4, valuta innan man köper nåt. För det första måste du fråga dig om räntemarknaden har goda utsikter eller ej. Ett enkelt sätt är att ta den korta statslåneräntan minus inflationen. Utgå från att de över tiden kommer att vara i balans. Om realräntorna är väldigt höga finns fog för att centralbanken vid nåt skede kommer börja sänka dem alternativt är det inflationen som ska gå ner. Vilken nivå ligger inflationen på ur ett historiskt perspektiv? Om centralbankerna framöver kommer sänka räntorna är detta bra för priset på räntebärande papper. Om realräntorna är negativa så finns utrymme för att de kommer att höjas förr eller senare, vilket är negativt, om det inte är inflationen som ska börja stiga. Genom att bilda sig en uppfattning över inflationsutsikterna, realräntenivån och sannolikheten för centralbankers beteende så har du gjort halva jobbet för en lyckad räntaplacering. Löptider. Säg att en 2-åring yieldar 1%, en 5-åring 3% och en 10-åring 4%. Många hade valt 10-åringen för den yieldar bäst. Men för att förstå vilken som är mest prisvärd måste man förstå yieldkurvan. Tänk dig att du gör en graf över 5år % minus 1 år%. Då hade du kommit fram till att 2% extra är ok betalt ur ett historiskt perspektiv. På samma sätt kör du 10år % minus 1år%. Då hade du kommit fram till att +3% är ganska klent. Alltså framstår 5 åringen som attraktivast. Kvalitet. Förstå om det är en statsobligation, där risken är noll förutsatt att staten alltid kan låna upp av centralbanken genom att sälja nya obligationer (dvs trycka pengar), eller det är ett land med dålig rating vilket gör att trots att de kan betala tillbaks pengarna så har valutan kapsejsat. Eller en IG/HG (Investmentgrade/high grade, dvs hög kvalitet), dvs företag med stark balansräkning och låg risk, eller HY/Junk som är nästan lika riskabelt som riskkapital. För att förstå om de är prisvärda. Använd samma resonemang som vid löptiderna och titta på spredarna. Jämför HG/IG spreaden med Sov debt. Du vill att den ska vara historiskt hög. Slutligen valutor. Du kan köpa en Turkisk statsobligation i Lira och få 8% på ett år, eller en Eurobond utfärdad av Turkiska staten med en yield på 4%. Det är lätt att frestas att ta 8%, men givet Lirans volatilitet, och kostnaden för att valutsäkra. Risken i den Turkiska eurobonden är betydligt lägre. Se till att du förstår vilka valutarisker du tar i ditt räntesparande. Eftersom räntan på en obligation oftast är mindre än 10% kan det snabbt ätas upp av en valutasvängning.

Allmänna råd

1. Amortering. Om du har lån, ha som utgångspunkt att amortera dem först innan du funderar på hur du ska investera. De allra flesta skulle aldrig ta ett lån för att köpa aktier. Men få tänker på att de sitter på en belånad aktieportfölj samtidigt som de har ett bolån. Tänk istället att amortering är en typ av sparande där räntan är bolåneräntan.

2. Spekulera inte – Investera. Det är inte alltid lätt att veta vad skillnaden är, och många tror säkert de är investerare när de egentligen är simpla spekulanter. En investerare bryr sig inte om aktien halveras så länge som företagets planer är lyckosamma och vinsten blev som förväntat. En spekulant bryr sig bara om aktiekursen. Hur kollar man om någon är investerare eller spekulerare? Fråga vad de tror om aktien? En spekulant har oftast en stark tro på aktiens kommande utveckling, medan investeraren svarar ”Jag vet inte hur aktien kommer att gå, men jag hoppas att företaget ska tjäna X mkr nästa år”. Varför ska man agera som investerare och inte spekulerare? Jo därför att de är väldigt få som lyckas specka framgångsrikt över tiden, medan det finns många exempel på framgångsrika investerare. Problemet för dig och mig som är rationella är ju att börsen inte alltid strävar efter fair value. Hur mycket kan en övervärderad aktie stiga? Svaret är: OBEGRÄNSAT. Problemet är att ska du vara med på uppgången, så lär du också vara med på stora delar av nedgången, och den kommer inte att vara nådig om inte värderingen är förankrad i fundamenta. Warren Buffet brukar också säga, att om du är en sann investerare så kan aktien du köpt sjunka med 50% utan att du får panik.

3. Visst ska man investera, men ibland går det inte. Jag pushar för att man ska investera i bolag där man kan lita på vinster och utdelningar. Men ibland stöter man på bolag som man ”bara tror på”. Men de kanske är i ett tidigt skede där man fortfarande genererar förluster, men där potentialen är enorm. Många hävdar att man kan räkna på de här bolagen också, och visst, allt går att räkna på! Men att räkna på den här typen av bolagen blir meningslöst då du kan komma fram till vilket värde som helst. Men ska man undvika de här bolagen. Mitt korta svar till de flesta blir faktiskt JA, men jag har också full förståelse för att man ibland blir sugen på att chansa. Då vill jag ge ett enkelt råd, skit i att räkna på det och titta istället efter Glidande medelvärden, eller Exponentiella glidande medelvärden. Ett förhoppningsbolag som befinner sig i en stigande trend, har också haft vinsthemtagningar. Ta reda på vid vilket EMA det har vänt de senaste gångerna. Köp aktien och sitt kvar så länge som inte EMA bryts. Bryts det, sälj oavsett anledning. Det gör att så länge som aktien stiger så sitter du med… annars inte.

4. De skickligaste investerarna jag känner HATAR att förlora pengar. Det som gjort dem framgångsrika i sina placeringar är inte förmågan att hitta vinnarna, utan att undvika förlorarna. Deras analysarbete som resulterar i att de väljer att inte köpa aktien är alltså deras viktigaste källa till framgång. De vet om att totalavkastningen över tiden oftast grusas av ett fåtal riktigt dåliga investeringar. Därför lägger de stor kraft i att analysera varför investeringen kan slå fel, snarare än att analysera varför den ska slå rätt. Lite på samma tema är att säga att det är lättare att slå index (som består av 100 aktier) genom att plocka bort de 50 du tror minst på, än att välja de 50 du tror mest på. Ett annat sätt att belysa problemet med förluster är det matematiska sambandet att tappar din portfölj 10% av värdet, krävs det det 11% uppgång för att återställa det. Men det krävs 100% uppgång för att återställa en portfölj som halverats. För amatören är kanske det enklaste sättet att använda någon typ av Stopp-loss. Det finns många varianter och det finns egentligen ingen som är perfekt. Hitta den som passar dig. Många tror att Stopp loss är en holy grail, det är det inte. Den fungerar som en bilförsäkring. Du betalar lite för att skydda dig mot mycket. Men eftersom du betalar hela tiden så blir även det en stor summa. Men det brukar oftast löna sig över tiden. En annan grej många missar är att stoppa tillbaks sig. Säg att marknaden går från 10 till 50, fast är som högst på 100. Under den här resan dippar den 10% 3 gånger, och går ner med 50% en gång. Du vet inte på förhand vilken gång den dippar med 50%. Om du har satt SL till 10% så blir du urstoppad 4 gånger. Men det gäller att du även hoppar på igen, och har en strategi för det. De flesta köper en aktie, den faller de stoppar ur sig, känner sig skadeskjutna, hoppar inte på igen när den börjar klättra, utan hoppar på först senare när de har slickat såren. Det är ingen bra strategi. För många passar procentuella stoppar, dvs faller innehavet med 10% säljer man, när det stiger 10% så köper jag tillbaks. För de som är lite tekniskt bevandrade så fungerar kanske viktiga tekniska nivåer. Hitta det som passar dig!! Det största motståndet mot SL är du själv, för det är ett bevis på en misslyckad affär. När du hållit på tillräckligt länge förstår du att även skickliga investerare har fel, hela tiden! Ett annat sätt är att INTE snitta ner sig. Även det här är bevis på misslyckande, och en mentalt svår strategi att genomföra. Tyvärr är det så att många dåliga investeringar blir ännu sämre för att man ökat på sin position i takt med att kursen faller, knepet här är att fråga dig själv ”om du inte haft aktien idag, hade du köpt den då?”. Är svaret nej, ska du förmodligen inte köpa utan snarare tvärtom, sälj och stoppa ur dig.

Lagen om ränteeffekten är viktig i det här sammanhanget.

En tillgång som faller med 10%, behöver bara gå upp med 11% för att återställa värdet. En tillgång som faller med 50% måste stiga med 100% för att åstadkomma samma sak. Poängen med det här är uppenbar. Stora förluster är förödande för totalavkastningen över tid. De flesta vet om detta, men ändå agerar väldigt få därefter.

Mediadrevet går hårt åt fondförvaltare som inte slår index. Privatpersoner letar ständigt efter ”vinnarna”. Det ska tjänas pengar. Du hör aldrig någon som går runt och är glad för att de undvikit att förlora pengar.

Forskning visar att Mcap viktade index är riskabla. De är det för de premierar den aktien som stiger mest och som allt annat lika är högst värderad. Den ytterligare risk man behöver ta för att kunna slå index eller hitta vinnarna inte står i proportion till den potentiella meravkastning.

Det har visat sig att det motsatta gäller för en riskminimerande strategi. Dvs den underavkastning man får om man har en riskminimerande strategi är relativt liten i förhållande till den lägre risk som uppnås.

Låter det flummigt. Låt oss enkelt illustrera detta med tre portföljer. En riskminimerande, en avkastningsmaximerande och index.

Man kan egentligen ta vilket exempel som helst vad beträffar år och avkastning. Resultatet blir det samma. Jag väljer 3 år. Två år av bra börs och en med krasch. Första året stiger marknaden med 20%, andra året faller den med 30% och sista året stiger den med 20%.

Indexportföljen går 1,2*0,7*1,2=0,8% på 3 år.

Den avkastningsmaximerande portföljen måste ta ut svängarna för att kunna slå index. Den kan vara mer koncentrerad, den måste investera i övervärderade aktier med starkt momentum osv… men det har som sagt visat sig att risknivån blir så hög att den går väsentligt sämre än marknaden i nedgång än den går bättre i nedgång.

Därför går den 5% bättre i uppgång, och 10% sämre i nedgång

1,25*0,6*1,25=-6,25%

För en riskminimerande portfölj blir det tvärtom. Den går ca 5% sämre i uppgång, men 10% bättre i nedgång.

1,15*0,8*1,15=+5,8%

Man ska inte hänga upp sig på siffrorna i sig, utan relationen till varandra. Det blir samma inbördes förhållande oavsett vilka siffror man väljer.

Det är uppenbart vilken strategi som är bäst över tid.

Det intressanta är varför inte fler tänker så här? Det är mänskliga faktorn. Det är naturligt att sträva efter att hitta placeringar som går upp när man investerar. Det är naturligt att försöka eftersträva så hög avkastning som möjligt i en stark marknad. Det är onaturligt att jaga placeringar där fokus är på minimal nedsida. Det är onaturligt att bygga en portfölj som ska gå ner så lite som möjligt i en svag marknad. Svaga år är dessutom långt färre än de goda åren. Oftast går det lång tid mellan de dåliga åren. Skälen är många och instinktivt otroligt starka. Men det är precis vad en rationell investeringsstrategi borde handla om.

5, Momentum eller Contrarian. Många verkar tro på endera som det vore religion. De som varit med tillräckligt länge vet att ingen av dem är någon ”holy grail”. Faktum är att Contrarian oftast köper alldeles för tidigt, efter att en aktie eller marknad gått ner. Oftast tror man att man köpt billigt, men efter ett tag börjar verkligheten hinna ikapp och det visar sig att han köpt både för tidigt och för dyrt. På samma sätt säljer han för tidigt och för billigt i en uppåtgående marknad. Betyder detta att momentum fungerar. Nej tyvärr. Momentum investeraren köper oftast alldeles för sent och dyrt, då en aktie måste gå upp en hel del under en längre tid för att han ska vara säker på trenden. Visserligen fungerar strategin så länge som det går upp, vilket det kan göra under en ganska lång tid. Men de vinsterna kommer att ätas upp när det vänder ner. Anledningen till att han inte säljer i tid beror på att det tar tid att identifiera att den uppåtgående trenden är bruten. Varför är det så många som tror på antingen eller om det inte fungerar? Jo för att när man tittar på en graf (som visar historiken) så är det väldigt lätt för hjärnan att se mönster som lätt går att applicera på endera strategi, och därför tror man att det fungerar. Dock ska man lägga till att momentumtrading till viss del har fungerat om man tittar de senaste 70 åren. Problemet med den här relativt osofistikerade strategin är att du behöver en horisont som är mycket mycket lång för att den ska betala sig, och att du under väldigt långa perioder går riktigt dåligt. Du kan inte heller räkna med en trendande marknad, då det uppstår otrendande marknader titt som tätt, oftast efter du identifierat en ”stark” trend. Tittar man under de senaste 100 åren så ser man hur marknaden trendar under en lång tid, och det blir nästan allmänt vedertaget, för att sen gå in i konsolidernade perioder på många många år, där konsolideingen kännetecknas av kraftiga upp- och nedgångar under väldigt korta perioder (inom den konsoliderande perioden). Många är även frestade att hitta mönster på enskild aktienivå. Dvs aktier som gått dåligt på lång sikt, men bra på kort, och tvärtom, kan tänkas befinna sig i ett trendskifte. Även aktier som gått dåligt på kort sikt, men bra på lång sikt, och tvärtom, kan tänkas vara köp/säljvärda för att de väntas återuppta den ursprungliga trenden. Det är många som också vill dra parallellen mellan aktier som har gått dåligt, per automatik är nästa vinnaraktie, och tvärtom. För att summera. Det har gjorts mycket forskning på detta och det går inte att hitta några samband. Det går alltså inte att säga att de flesta aktier som gått si eller så, kommer går såhär framöver. Åtminstone inga som håller på sikt. Genom att titta på ett chart över den historiska utvecklingen är det många som hoppas på att ”förstå marknadens syn på aktien, eller en hel marknad” och därför dra en smart slutsats som gör att man kan tjäna pengar. GÖR INTE DETTA! Mitt råd är att INTE börja med att titta på chartet, det gör ditt omdöme sämre. En aktie som gått dåligt, kan lika gärna fortsätta att gå dåligt, som att vända och börjar stiga. Och tvärtom. Alla varianter är möjliga! Börja istället med att titta på fundamenta, och titta på vad aktien värderas till. Sen får du titta på chartet…. jag lovar dig, det låter simpelt, men mentalt kommer du dra helt andra slutsatser. Förhoppningsvis klokare sådana!

6, Analytikerråd. Som de flesta säkert redan har räknat ut finns det lite pengar att tjäna på att köpa en aktie som en analytiker nyligen rekommenderat köpvärd. Jag kan inte annat än att hålla med. Det har tom. funnits en debatt huruvida man borde skrota yrket helt och hållet. Det håller jag inte alls med om. Analytiker fyller enligt mig två användbara funktioner. Den ena är relativ perspektivet. Om konsensus bland analytikerna anser att Nordea är köpvärd, medan SEB inte är det, så är det god sannolikhet att nordea kommer outperforma den senare. Det säger inget om hur de ska gå i absoluta termer, inte heller relativt marknaden. Men relativt en jämförbar peer, finns det ett värde. Den andra biten där de fyller en viktig funktionen är revisions. Uppgraderade vinstestimat driver kursen om värderingen inte fångat upp revideringen innan. Det handlar inte om att prognosen kommer bli rätt, utan riktningen. Ponera att alla analytiker fick sparken och att det därmed inte skulle finnas några konsensusprognoser. Skulle alla, dvs marknaden, endast titta på rullande resultat? Nej, självklart inte. Om ett bolag skulle släppa en massa nyheter som indikerar att vinsten kommer stiga kraftigt så kommer aktiekursen reagera på detta långt innan resultaten blir kända. Även om, precis som nu, ingen vet vad resultaten exakt kommer att bli. Så istället för att du och jag leker analytiker, så finns det en yrkeskår som gör det. Sen kan man alltid drifta om analytikernas prognoser är mer pricksäkra än om du och jag gör det? Vissa analytiker har dock ett trackrecord av att kunna göra rätt hyggliga prognoser, då de oftast kan bolaget och branschen väldigt bra. Synd bara att de måste sätta en riktkurs och rekommendation då det oftast slår fel och är väldigt lite Value-adding.

7, Över en livstid betalar vi ofantliga belopp i avgifter. Jag tror få verkligen fattar hur mycket avgifter vi betalar i olika led under vår livstid. Minimera dem i alla led och situationer. Tänk på att många avgifter är dolda. Tänk på att rådgivare också är säljare. De brukar dock försvara sig med att säljer vi dåliga råd till våra kunder, så har vi inga kunder kvar. Det låter ju ganska logiskt. Problemet är att de säljer rätt dåliga råd, men får ändå behålla kunderna.

8, Börsen speglar inte nuläget, utan framtiden. Uppskattningsvis 6-12 månader nu för tiden. Detta vet de flesta om, åtminstone de som har hållt på ett tag. Trots detta är jag förundrad över hur media och professionella tolkar information som kommer in, allt från makro till bolagsrapporter. En majoritet av den info du tar del av varje dag beskriver bara historien, och i bästa fall nuläget. Ur investeringssynpunkt kan man i princip bortse från den här infon. Den gör dig bara förvirrad troligtvis. Nej mitt tips är att när du läser något som du tycker är viktigt för ditt sätt att investera, fråga dig först: ”VAD SÄGER DETTA OM FRAMTIDEN?”. Det är det enda som är intressant, och det enda du kommer kunna tjäna pengar på.

9, Några ord om att ha rätt och marknadstajming. Om du fick välja; att alltid ha rätt i din analys, men alltid fel i din marknadstajming, eller tvärtom, vad hade du valt? Det är frustrerande men att ha rätt är inte lika med att tjäna pengar. Det är orättvist men sant. Om du har varit med tillräckligt länge så kommer du känna att du nästan alltid har otur med marknadstajmingen, och du undrar vem som egentligen sitter på turen. Faktum är att de flesta faktiskt har otur oftare än de har tur i sin tajming. Enda trösten är att det är lika för alla, och att de som mer rätt än fel, får över tiden bättre avkastning. Det är nämligen bara över tiden som effekterna av att ha fel i marknadstajmingen minskar i betydelse. En annan faktor som gör det svårt för dig att prestera utifrån markettajming är tumregeln ”90% av börsens rörelser inträffar under 10% av tiden”. Med det menas att under börsens ca 250 handelsdagar, så sker 90% av rörelsen under 25 dagar. Detta innebär att ligger du snett ett par gånger när de stora rörelserna infinner sig, ja då är du körd. Faktum är att en normal börsdag är tämligen oförändrad. Till och med på månadsbasis är det relativt vanligt med en i stort oförändrad börs. Finns det något sätt att öka sina chanser att tajma marknaden? Tja, teknisk analys och dynamisk stop-loss ger ett litet övertag. Det finns även en del taktiska indikatorer. Men överskatta dem inte. Det enda rådet jag kan ge är att; Det rätt ofta är ett bra köpläge, eller säljläge, när det känns riktigt jävla dåligt i magen att trycka på knappen. Ett annat är att när det varit lugnt länge, så väntar en större rörelse. Ett annat råd kommer från Stenmark, ”Det är konstigt, men ju mer jag tränar desto mer tur har jag”. I slutändan måste du ta en position, och ju mer påläst du är, desto större är oddsen att du ligger rätt i nästa rörelse. Ett litet råd kan vara Mean Reversion, börsen har oavsett trend eller ej, en förmåga att Mean Revert. Ta en titt på 200dagars glidande medelvärde. Om spreaden mot detta blir för stor är sannolikheten för en reverterande rörelse ganska stor. Du vet inte när och från vilken nivå, men det brukar komma. Nåt att tänka på är att efter en stor nedgång skriver ofta medierna hur underviktade alla är aktier, eller hur mobbat detta tillgångslag är. Efter en stor uppgång får man känslan av att varenda kotte äger aktier. Men låt dig inte luras, bakom varje köpt aktie, finns en såld. När optimismen är som störst och det känns som om alla köper aktier, finns det lika många som säljer. Fundera på hur de resonera som sitter på andra sidan av din trade!

10, Var försiktig i analysen av flöden och med ord som rotation och liknande. Jag tittar på flödesdata och tycker det är en value adding parameter helt klart. Men ex efter stora nedgångar kan media gärna skriva att ”börsen kraschade då man vräker ut aktier” och ”aktier är ett mobbat tillgångsslag, ingen vill ha aktier”. Det omvända gäller också såklart! Men man ska vara lite skeptisk. Givet att ett bolag inte gör en nyemission eller köper tillbaks aktier och makulerar dem, så är ju utestående aktier konstant. Detsamma gäller för ett räntebärande papper, givet att det inte förfaller. Detta innebär att aktieägandet ALDRIG kan minska eller öka. Så när tidningarna skriver, ”Utflöden från fonder, alla säljer aktier” så måste det samtidigt funnits exakt lika många köpare som säljare. Någon sålde säkert sina aktier och köpte ett räntebärande papper, men lika många gjorde det omvända. Det är prisförändringar i aktier och räntor som påverkar dess portföljvikter. Inte antalet aktier eller räntepapper (rensat för nyemissioner, konkurser, förfall av räntebärande). Prisförändringarna drivs bla av nya pengar som ska in i respektive marknaden, och beroende på vilket som ser mest attraktiv ur får troligtvis största prisuppgången. MEN antalet ägare skiftar inte! Därför är det alltid intressant att fråga sig själv efter stora pris upp- och nedgångar, vem sitter på aktierna och vem gör det inte? Samma med räntepapper. Den kritiska frågeställningen kan ge en hel del input till analysen faktiskt!

11, Sedan post-Lehman har man börjat fokusera på staters skuldsättning, ur negativ synvinkel vill säga. Men kom ihåg, att en statsobligation eller statsskuldväxel är något som ligger i grunden, och anses vara förhållandevis riskfritt, i de allra flesta portföljer. En skuld är en annans fordran. I de flesta staters fall så handlar det inte om att de kan bli insolventa, då det är ytterst tveksamt vad som är tillgångarna (landmassan, den skattebetalande befolkningen). Nej så länge som ett lands statsskuld är i inhemsk valuta så kommer de alltid kunna betala igen skulden (genom sedelpressen) vilket är en ganska stor skillnad mot hushåll och företag. Därför bör man snarare fokusera på budget, inflation, ränta och valuta när man bedömer kvaliten och utsikterna för ett lands statspapper/statskuld.

12, Absolut eller relativt. För de allra flesta privatpersoner är en absolut syn på sina pengar att föredra. Det förstår jag. Man har inte så stor nytta av att portföljen ”bara” gick ner 40% när index föll med 50%. Många är också nöjda med 20% uppgång, trots att börsen gick upp 30%. Men många kapitalförvaltare utnyttjar detta. De konstruerar produkter med extremt höga avgifter med ganska mediokra förvaltningsresultat, som ex strukturerade produkter, blandfonder etc. När ex aktiemarknaden går upp och man går sämre, lyfter de alltid fram argumenten ”bry dig inte om index, det viktiga är att du har en portfölj med Rätt riskprofil för dig. Vänta till nästa nedgång, då kommer du vara glad för att du har en så defensiv produkt”. Du är nöjd för att du går inte ner lika mycket som marknaden vid nedgång, och du följer med en bit vid uppgång. Men det är korkat!!! Tänk dig att du har en produkt som har 50% i aktiemarknaden och 50% i ränteplaceringar. Då är ju inte ett aktieindex rätt benchmark. Det är ett 50/50 index. Säg att börsen är upp 20% ett år, och räntemarknaden är upp 5%, då ska fonden gå upp 12,5%. Allt annat är dåligt. Men i många fall kan det vara svårt att utvärdera produkterna. De som säljer dem har utformat dem så. Det tycker jag är riktigt irriterande. Nej de flesta har ett absolut mål med sitt sparande, även för sin aktie/fondportfölj. Men fråga dig själv, hur sannolikt är det att börsen går ner kraftigt någon gång? Hur sannolikt är det att din aktieportfölj går upp när börsen går ner? Mitt råd är att du ska ha ett övergripande absolut mål, men INOM portföljen MÅSTE du utvärdera relativt. Oavsett om du har 100% aktier, eller 10%, så ska du utvärdera dem RELATIVT. Sen kan din rådgivare tala om risk hur mycket dem vill. På samma sätt måste du göra en relevant utvärdering av dina andra delar i portföljen, som ex ränte- och hedgedelen. Jämför dem mot relevanta index eller konkurrenter. Beslutet om aktiemarknaden ser attraktiv ut eller inte, och huruvida du ska ha 10% eller 100%, ska behandlas separat. Är det någon som hjälper dig med detta, så ska deras råd också utvärderas. Den andra aspekten är att efter många svåra och dåliga år talar gärna rådgivare, och deras kunder också faktiskt, om att de är ”nöjda” med en låg jämn avkastning, säg på 5% om året. Går aktiemarknaden bra under ett år säger de oftast, det gör inget då jag ändå inte var beredd att ta risken. Men sen går börsen bra ett par år till, och det är inte lika kul att repetera detta mantra. Oftast slutar det med att man byter rådgivare, och vips har man mycket aktier. Oftast vid fel tillfälle. Detta är lika korkat som vanligt! Mitt råd är att man bör se sin förvaltning på tre sätt. 1, Vilken risknivå ska jag ha? Den handlar i grunden hur mycket du är beredd att förlora när de otrygga tillgångarna går ner kraftigt i värde (vilket dem gör förr eller senare). Det handlar också om strukturen av din totala förmögenhet/belåning och placeringshorisont. Risknivån kan du sätta själv, dvs hur mycket av trygga och otrygga tillgångar du vill ha. Rådgivaren vet oftast inte bättre. 2. Absolut målet. Dvs även om du kommer fram till att du över tiden bör ligga på 50/50 trygga/otrygga tillgångar så är det ändå tråkigt att förlora pengar när det går ner, eller att inte tjäna när det går upp. Låt din Neutrala syn på marknaden resultera i 50/50, men sätt även vikter för när du är positiv eller negativ. 70/30 och 30/70 exempelvis? Utvärdera din allokering årsvis. Om den inte adderar värde kanske du ska skita i det! 3. Välj i sista steg de bästa produkterna ur ett relativt perspektiv. Här kan din rådgivare göra jobbet då det är rätt omfattande. Utvärdera halvårsvis, eller åtminstone årsvis. Byt ut dåliga förvaltare, och kanske även rådgivare! Detta leder oss också in på vad som är en lyckad investering. De flesta tycker att en lyckad investering är en sån gått upp i värde OCH presterat bättre än index. En misslyckad investering är motsatsen. Men om du köper en aktie som går upp kraftigt, men ändå sämre än index. Eller en aktie som går ner kraftigt men ändå bättre än index. Hur ska du se på dem? Jag hävdar att väljer du aktier som går bättre än index så gör du ett bra jobb. Men har du för mycket aktier när det går ner har du gjort ett dåligt. Trots att de går bättre än index. Tillgångsallokeringen är överordnad. Den dagen du börjar dela upp analysen, dvs 1. Vem är jag som person, hur ser min ekonomi ut, 2, Vad tror jag om marknaden, hur mycket aktier bör jag ha? 3, vilka aktier tror jag ska gå bra i den här typen av marknad… så har du goda förutsättningar att få ett bra förvaltningsresultat över tiden.

Frågan vem man är viktig? Vad är ditt mentala utgångsläge? Sitter du på en påse pengar som du egentligen bara sätter in i aktier när du känner dig säker på uppgång. Eller är du personen som sitter på aktier i alla lägen, förutom när du är negativ? Faktum är att detta är samma sak. Bägge personerna kommer sitta på aktier om de är positiva, och bägge kommer sitta på cash när de är negativa. Det intressanta är i de lägen de är mer neutrala, typ när aktier ser hyfsat intressanta ut, fast nedsidan är klart begränsad. Där kommer den förstnämnda sitta på cash medan den andre sitter på aktier. Det grundar sig i synen på risk, dvs om det viktiga är att bevara pengarna, eller vilja att se dem växa. Vilket i sin tur handlar om du har en absolut målsättning eller relativ. De flesta skulle nog snabbt svara Absolut, och visst är oviljan att förlora pengar stor. Men man ska inte vara för snabb att döma. Om du ser tillbaks över en 10 års period med hyfsad börs, säg 10% om året, och dina pengar ökat med 2% om året, så kommer du känna obehag, trots att du tyckte att du tog ett rationellt beslut för 10 år sedan. Viljan att se pengarna växa är också väldigt stor drivkraft hos folk, även om de kanske inte erkänner det för sig själva alltid. Att bevara pengarna och få dem att växa är en ytterst känslig balansgång. Dessvärre är vi påverkbara. Efter lång tids dålig börs tenderar vi att vilja bevara pengarna mer än att se dem växa. Efter stark börs är det tvärtom. Det är irrationellt då det oftast följer svag börsutveckling efter en lång tids dålig.

13, Det är inte enkelt att tjäna pengar på aktiemarknaden. När man tittar på en banks aktierekommendationer eller träffar en placeringsrådgivarefår man oftast intrycket att det kryllar av köpvärda aktier eller fonder och dylikt där ute, som bara väntar på att bli upptäckta. Dvs att det inte skulle vara så svårt att plocka ihop en portfölj av oupptäckta guldklimpar som ett år senare är värt betydligt mer. De som varit med ett tag vet att det inte är så. De är faktiskt rätt svårt att tjäna pengar, vilket är ganska logiskt med tanke på att det finns rätt många människor i marknaden som försöker ju göra detta, så några enkla sätt, utan risk, utan att betta, faktiskt är rätt svåra att hitta. Därför vill jag ge ett litet råd. UTGÅ FRÅN ATT DE ALLRA FLESTA TILLGÅNGAR ÄR, GIVET KÄND INFORMATION OCH GENERELLA FÖRVÄNTNINGAR OM FRAMTIDEN. ÄR KORREKT VÄRDERARDE. Om du utgår från detta enkla faktum blir din analys, oavsett tillgångsslag, mycket mer kritisk. Detta kommer göra att du undviker många dumma affärer. Varför är det så? Varför bankerna har fler köprekar än säljrekar, eller att en rådgivare skulle säga att det inte finns något som är attraktivt då allt är fairly valued eller övervärderat, handlar naturligtvis om att de vill kunna sälja sina råd och tjäna pengar. Men det handlar också om mänskligt sinnelag. Konsensusprognosen över S&P500 vinsttillväxt har ALLTID i slutet av varje år varit positiv. Man har alltså aldrig sagt, nästa år tror vi på negativ vinsttillväxt, aggregerat. Har de haft rätt? Nej då, det finns år med negativ vinsttillväxt. Det handlar om att frågar du en företagsledare eller analytiker, blir försäljningen högre eller lägre under 2015, jämfört med 2014, så kommer han svara Högre i 100% av fallen. Dels därför att det är vanligast, och dels för att VILL uppnå högre försäljning. Prognosvärdet är dessvärre väldigt lågt. Så när en aktieanalytiker värderar en aktie baserat på vinsterna de kommande 10 åren så kommer han nästan alltid fram till ett högre värde än dagens, då det finns ett antagande om stigande försäljning och vinster i framtiden. Detta gör att han kan komma fram till att de flesta aktier är köpvärda. Det är ologiskt egentligen, för om han granskade historiken, så borde han komma fram till att majoriteten av aktierna är, nästan oavsett marknadsläge, fullvärderade, eller mer!

14, Sannolikheten att slå index.

Man kan diskutera möjligheterna att slå index och vilka verktyg man ska använda sig av men låt mig bara först upplysa om den statistiska omöjligheten att lyckas. Föreställ dig en börscykel, bestående av en uppgång på 100%, följt av en nedgång på 50%. Index går från 100 till 200, och sen tillbaks till 100. En investerare kommer stå inför 2 beslut, inför uppgången att vara med eller ej, och inför nedgången att vara med eller ej. Det ger 4 utfall:

1, Rätt – Rätt… ger 200

2, Rätt, Fel… ger index 100

3, Fel, rätt… ger index 100

4, Fel, Fel.. ger 50.

Låt säga att han är en skicklig investerare, dvs inför varje val har han 70% chans att gissa rätt. Sannolikheten att han ska gissa rätt två gånger i rad, och därmed slå index, är 49% (0,7X0,7). Sannolikheten att han ska gissa fel två gånger i rad och gå sämre än index är 9%. Sannolikheten att han ska gå som index är 42%. Trots att han är så pass skicklig så löper han 51% sannolikhet att gå som index eller sämre. Trist!!

Men det finns hopp!

Lägger man till en börscykel till, dvs uppgång, nedgång, uppgång, nedgång så blir utfallet bättre. Då är sannolikheten att han får 400 (24%), 200 (41,2%). Dvs 65,2% chans att han ska slå index. Att gå som index, dvs 100 är 26,5%. Gå sämre än index 8,3%. Dvs desto längre tiden går desto fler beslutstillfällen får du, och om du har hög sannolikhet att gissa rätt, så lär just detta faktum, att du gör mer rätt än fel, ge dig betalt. Skulle man lägga till ännu en börscykel så förbättras oddsen ännu mer.

Men detta bygger såklart på 70/30. De flesta som håller på med detta tror de är bättre än genomsnittet. Dessvärre är de flesta inte det, och då ser sannolikhetsbiten mycket tråkigare ut.

Kom ihåg att detta är ett väldigt statsikt exempel.

15, Tajma marknaden

Oddsen att tajma marknaden är alltså låga för en medelmåttig placerare. Samtidigt vill jag ändå kasta in en tumregel som fungerat oförskämt bra de senaste årtionde. Den kanske inte är så optimal ur tajminghänseende men om du har tålamod och är långsiktig så fungerar den hyfsat.

Du ska sitta på aktier när

A, P/BV för Stockholmsbörsen är under 1,5

Och

B, 21 dagars EMA (exponentiella glidande medelvärde) ligger över 150 dagars SMA (enkla glidande medelvärde)

Du ska sälja alla aktier när

A, P/BV är över 2,5X

Och

B, 21 dagars EMA (exponentiella glidande medelvärde) ligger under 150 dagars SMA (enkla glidande medelvärde)

Den här kan du även komplettera med:

1, inversen av PE, dvs earningsyield minus den 10-åriga statsobligationen. När den är i nedre kvartilen ur ett historiskt perspektiv så är marknaden dyr, när den är i övre kvartilen är den billig.

2, Balansmultipel yield:((bookvalue per share) + (Fwd earnings per share*10)) / pris )-1) /10) minus 10 åriga statsobligationen.

Ett alternativ till 10-åriga Statsobligationen är att köra Kärninflation+150 bp. Mitt råd är faktiskt att köra både och. Det fina när man kör ovan är att den går att använda RELATIVT andra marknader.

Tillämpa samma som utvärdering som fg.

Många tittar även på LTM PE av S&P500 / VIX-index. När den befinner sig i övre/under 10% så är det varningsklockor. Inte tajmingmässigt, utan mer ur det långa perspektivet.

16, Aktiemarknaden går inte att tajma, spara långsiktigt i aktier så blir det bra. Riskabelt på kort sikt Ja, men på lång sikt får man betalt!

Anledningen till att synen på aktier alltid är bra på sikt, är för att de faktiskt har varit bra på lång sikt. Mellan 1945-2007 steg SPX med 7% om året, eller dubblades vart 1oe år. Om börsen förväntas dubblas vart 10e år så spelar det inte så stor roll om man lyckas tajma marknaden på kort sikt resonerar man. Har man tur, blir avkastningen något bättre, har man otur blir den något bättre. Likväl blir den bra på lång sikt.

Men jag tror det finns stor risk för att det här är en tankevurpa. Anledningen att marknaden gick så starkt över denna 62 års period handlar INTE om att det var multipelexpansion i all oändlighet. Nej PE-talen tenderar att svänga inom ett 10-20 intervall. Anledningen till att börsen steg under den här perioden är kopplat till att de underliggande vinsterna steg med lika mycket. Anledningen till att vinsterna steg beror på underliggande Omsättning bland alla företag steg med samma kraft. Anledningen till att alla bolag aggregerat kunde öka sin försäljning så framgångsrikt handlar om att Nominell BNP tillväxt var så pass stark under den här tiden. Sedan 2007 har inte den nominella tillväxten varit lika stark. Därmed har inte vinsterna heller varit det. Kostnadsbesparingar och ny teknik kan påverka marginaler och vinster, men likt PE-tal, går det inte att extrapolera i 30 år. Nej det krävs top line tillväxt. Givet skuldsättningen i USA och världen idag, såväl bland hushåll som stater, så finns det en stor risk att framtida nominell tillväxt inte matchar den som varit under förra 63års perioden. Kommer den att bli lägre så blir även vinsterna det. Då kommer även aktieutvecklingen att blir lägre i ett långsiktigt pensionssparande. Köper man vid fel tillfälle, ja då kan den bli riktigt usel. Detta är det få som verkar fatta.

Detta leder oss in på termen risk. Risk i finansiell teori definieras som volatilitet. En tillgång som har en historik av svängningar är riskabel. Konstant riskabel. Det finns en viss logik. En tillgång som svänger mycket löper stor risk att gå ner mycket, och därmed förlorar man pengar. Men den kan också göra motsatsen. Därav klyschor som ”hög risk kan ge hög avkastning, men också förluster”

Många vill se tillväxt i sitt pensionssparande. De ska ju inte ha pengarna förrän om många år. Plus att de sparar mindre än de kommer behöva. Av de skälen är det logiskt med en tillväxtorienterad strategi. Fast med den kommer risk. Men det är en risk vi har lärt oss att vilja ta då aktier ger bra på lång sikt, trots sin höga risk på kort sikt.

Men om aktier, inköpta vid fel tillfälle, ger usel avkastning. Vad gör man då? Köper låg risk? Tja köper man en svensk 10-årig obligation så får man 0,5% om året i 10 år, dvs totalt 5%. Stiger räntorna kommer den också gå riktigt uselt under vissa perioder. Är det att välja låg risk och bevara kapitalet.

För mig är inte risk svängningar. För mig är risk inte något konstant som går att beskriva med en siffra som heter standardavvikelse. För mig är risk att göra en dålig investering. Sen hur den svänger under perioden fram till exit är rätt oviktigt.

Med den approachen kan man definiera risk annorlunda, nämligen: risk=fundamental uppsida / fundamental nedsida.

Genom att ex titta på kombinationen av Pbv och Pe så får man fram en historisk värderingsnivå. Då går det också att säga att historiskt har marknaden i snitt avkastat x% över en 10-års period. Man kan också säga vad värsta drawdown var under varje 10-års period i snitt. Då får man fram en risk/reward kvot, som visar hur goda chanser man har. Är de dåliga, då talar vi om risk. Är det riskabelt att investera så är det oattraktivt, och man väljer att avvakta givet att man har lång horisont. Det går faktiskt att göra liknande övning för räntor.

risk handlar om att förlora pengar. Potential handlar om att tjäna. För att kunna få hög avkastning krävs det att tillgången kan svänga mycket. Men det gäller att den inte svänger åt fel håll på 10-års sikt.

17, Makro och bolagsanalys

Många tycker makro är flummigt och svårt att förutspå. Bolagsanalys är det enda rätta. Detta är ett stort misstag. Jag skulle säga att för ett bolag bestäms den framtida vinsttillväxten till största del av makro. Ett bolag kan påverka sina kostnader och relativa försäljningsutveckling mot konkurrenter. Men kan inte kontrollera den absoluta försäljningsutvecklingen. Ta Bilia som ex. Deras vinstutveckling är en funktion av bilförsäljningen i Sverige, hur duktiga de är relativt konkurrenterna och hur de hanterar sina kostnader. Är bilförsäljningen i Sverige upp med 10% så kan de om de gör allt rätt skapa 30% vinsttillväxt. Men om bilförsäljningen sjunker med 10% så kan de aldrig skapa samma tillväxt. Som bolagsanalytiker måste du ta på dig makrohatten för att lyckas.

18,  Avslutningsvis några klyschor. I intervjuer med välkända investerare kläcker de oftast ur sig en del klyschor. En del av dem är faktiskt rätt bra. Här är några jag tror på;

1. Disciplinerad och konsistent.

Om du har en investeringsfilosofi och strategi som du känner dig bekväm med och som känns robust över tiden i de flesta marknadsklimat. Håll dig till den. Inte för att den alltid är bäst, utan för att när du avviker från den så kommer du ge dig på saker du inte fullt ut behärskar och då kommer förlusterna.

2. Konservativ.

De mest framgångsrika placerarna är ganska konservativa och värdeorienterade. De vet att lågt värderade vinster, kassaflöden och tillgångar betalar sig på lång sikt.

3. Tålamod.

Även de smartaste med de smartaste strategierna, behöver ta god tid på sig för att bli bra.

4. Summan av kortsikt = Långsiktig

Lång sikt är inget annat än summan av många kort sikt. Så jobba kortsiktigt med ditt sparande, men spara på lång sikt.

Men tänk inte kortsiktigt och försök göra snabb klipp hela tiden, det fungerar inte. De riktigt framgångsrika har oftast fått betalt genom sitt tålamod. Tålamod ska dock inte blandas ihop med dålig självinsikt och girighet.

5. Diversifiering

Du kommer ha fel ett antal gånger. Har du för mycket av något så kommer det att kosta. Visst, du tackar nej till en rad stora vinnare också… men för de allra flesta brukar det löna sig att sprida riskerna. Var dock försiktig med korrelation. Okorrelerade tillgångar har en tendens att vara korrelerade i dåliga tider. Eller rättare sagt, allt med risk faller i dåliga tider.

6. Motvallskärring och tänka/lita på sig själv

Genom att göra som alla andra, eller som flocken, kommer garanterat vara en dålig idé över tiden. Att vara motvallskärring funkar inte i alla lägen, men med en sund analys i grunden så blir det oftast bra.

7. Tajming

Tajming är ett annat ord för tur eller otur, som alltså beror på slumpen. En välgjord analys bättrar på oddsen, men var ödmjuk inför detta faktum.

8. Ränta – på – ränta effekten.

Den enda fria lunchen. Även om din avkastning är måttlig så blir det mycket pengar i slutändan. Stora förluster däremot sabbar detta. Har en nykter syn på förlustrisken i din portfölj. Du kommer tacka mig en dag!

9. Risk är inte konstant

Risk går inte att mäta i volatilitet. Risk är att förlora pengar. Risken bland aktier, och andra tillgångar är inte konstant, som skolböckerna hävdar, utan Aktiemarknaden kan vara riskabel ibland. Ibland inte. Med det menas att uppsidan är begränsad och nedsidan är betydande. Risk/reward är skruvad på ett sätt som gör det oattraktivt att investera. Det kan alltid fortsätta upp, men det är mer sannolikt att det på sikt går ner. Det är risk. Marknaden kan även vara den motsatta. Då är risken låg. Den upplevda risken är oftast hög när den verkliga risken är låg. Den upplevda risken är oftast låg när den verkliga risken är hög.

10. Hög risk är ofta lika med Hög Förlust. Förlora inte pengar!

Många letar efter vinnarinvesteringarna och är beredda att ta höga risker. Men de mest framgångsrika är de som lyckas undvika de dåliga investeringarna. Oftast undviker de att ta höga risker. Paradoxalt nog ger ofta en jakt på låg risk hög avkastning över tid

11. Förälska dig i aktievärderingen först, bolaget sen. Inte tvärtom!

Det vanligaste misstaget en investerare är att köpa aktier i ett fantastiskt företag till ett ofantastiskt pris. Det näst vanligaste misstaget är att köpa aktie i ett dåligt företag till något man tror är ett fantastiskt pris.

12. Pris – Value

De flesta lägger tid på att värdera aktien. Det är rätt. Men lägg också tid på att förstå varför marknadspriset är vad det är. Bakom varje säljare finns en köpare. Bakom varje köpare finns en säljare. Var ödmjuk och open minded.

13. Företagsledningar är säljare och hemmablinda.

Lyssna på vad de säger om framtiden, men kom ihåg att summan av alla progoser om marknadsandelar summerar över 100%. Väldigt få uppnår sina mål, så man måste bilda sig en egen uppfattning.

14. Konsensus (summan av experter) har ofta fel.

Anledningen är att de är duktiga på att analysera och förstå historien och nuläget. Problemet är att marknadspriserna framöver är en funktion av framtida förväntningar, och inte nuläget. Nuläget är oftast redan inprisat. (En dålig BNP siffra idag prisades in redan för ett halvår sen). Därför, när konsensus tycker nåt är bra, är det i regel redan inprisat. När konsensus tycker nåt är dåligt är det oftast redan inprisat. Det finns ingen lag som säger att framtiden alltid är annorlunda mot nuläget (konsensus), men rätt ofta är det så. Strunta i nuet och fundera över framtiden.

15. Faktiskt och upplevd risk är inte samma sak.

Oftast kan marknaden upplevas som väldigt riskabel och illa ute (baisse), men verkligheten blir oftast inte så illa. På samma sätt kan marknaden upplevas som trygg och säker (hausse), medan verkligheten sällan blir så. Verkligheten är också mindre volatil, än sentimentet.

Förstår du och Följer du dem här är jag övertygad att du slår de flesta retail investerare över en tioårsperiod.

Vilket är bäst? En statisk approach eller en opportunistisk allokeringsmetod. Det finns inget enkelt svar utan beror mer på dig som person. Men jag vill flagga för att vi är ”investerare av vår tid”. År 2000, efter två decenier av hausse skulle alla äga aktier. Aktier kunde bara gå upp! Buy and Hold var allmänt vedertagen strategi. Tolv år senare kan vi konstatera att så inte var fallet. Vilka produkter säljer idag? Tja fonder som investerar i företagsobligationer, struturerade produkter och allokeringsfonder för att nämna några. Min gissning är att de kommande tolv åren blir grymt mycket bättre än de 12 år som varit. Då kommer det visa sig att dagens storsäljare uppvisat ganska medioker utveckling. Allokeringsprodukter pga av att de hoppar in och ut för sent/tidigt i en marknad som går starkt och som man därmed bara ska sitta med för att lyckas slå index på lång sikt. Strukturerade produkter går sämre för att kostnaden att försäkra sig mot nedsiderisken slår mot uppsidepotentialen och obligationer går sämre av uppenbara skäl. Det som gör mig extra säker på ovan resonemang är att INGEN riktig gillar aktier, men alla älskar obligationer. Ingen tror på Buy and hold. Aktier är exponeringsmässigt ett mobbat tillgångsslag. Detsamma gällde i början av 1950- och 1980-talet. Resten är historia. Det är alltid svårt, för att inte säga nästan omöjligt, med markettajming.

För att summera vad det handlar om. Inget vet hur börsen kommer att gå, vare sig imorgon eller om ett år. Men genom att titta på hur värderingarna ser ut, om alternativavkastningen är hög eller låg, om den allmänna exponeringen mot aktiemarknaden är hög el låg, hur konjunkturutsikterna ser ut m.m. så går det att bilda sig en uppfattning om man gör en god investering genom att köpa idag eller inte. Detta kommer att betala sig på sikt, var så säker!

I övrigt vill jag säga VAR RÄDD OM DINA PENGAR, det är lättare att förlora dem än att få dem att växa! Jag vill även varna för råd, även mina :-), då rådgivarna oftast tjänar pengar även om inte du gör det. Tänk efter noga Och tänk själv innan du gör nåt! De allra flesta jag känner som är inne i marknaden för att tjäna snabba pengar misslyckas. De allra flesta jag känner som är långsiktiga och sitter relativt still i båten får se sina pengar växa över tid, men de växer oftast sämre än index. Lockelsen är att lyckas, men bär med dig vetskapen att det är svårt.

Lycka till!!

/Jonas

Jag har skrivit en insändare om min investeringsfilosofi som var uppskattad av många. Därför återger jag den här:

Min investeringsfilosofi

Jag ärvde en slant när jag gick i gymnasiet. Jag kom i kontakt med aktiemäklare på HQ som skulle hjälpa mig att förvalta pengar. Det var där allt började.

Jag ville att pengarna skulle investeras i aktier för att de skulle växa snabbt. Det var inte så konstigt i den åldern. Mäklaren förklarade att för att pengarna ska växa snabbt så måste man investera till ganska hög risk, och det innebär alltså att risken för att förlora pengar är stor. Vill man inte riskera sina pengar, så måste man dra ner på risken och då kan inte heller avkastningen bli så hög. Jag förstod ju vad han menade men begreppet störde mig. Jag ville ju ha god avkastning utan risk att förlora dem. Vill inte alla det? Jo såklart, men han förklarade att det inte var möjligt. Jag började fundera. Fanns det andra vägar? Det la grunden till min filosofi som jag tillämpar idag.

1, Små och medelstora bolag

Stora bolag idag, sett till börsvärde har alla en gång varit små. Bolag som växer från små till stora blir i regel en god investering. Jag bestämde mig tidigt för att satsa på små- och medelstora tillväxtbolag. Det låter enkelt men är svårt. Problemet är att alla små och medelstora bolag inte blir stora bolag, och alla bolag som förväntas växa kraftigt infriar inte förväntningarna. Av alla små- och medelstora bolag så är det bara en bråkdel som blir stora. De flesta går antingen under eller helt enkelt fortsätter att vara små.

Jag funderade mycket på hur man identifierar vilka bolag som kommer bli stora. Min bolagsanalys är inte så värst annorlunda jämfört med de flesta andras. Jag tittar på analyserar bolagets alla relevanta delar. Ungefär som alla andra. Vad jag gör lite annorlunda är att förstå bolagets makromiljö. Jag har nämligen upptäckt att många välskötta bolag har misslyckats att växa för att deras makromiljö har ställt till det för dem. Jag har även upptäckt att många bolag som lyckats växa sig stora har varit en gynnsam makromiljö. Det gäller att förstå makromiljön på djupet. Jag pratar inte om någon linjär extrapolering, eller kortsiktiga BNP prognoser, utan på djupet förstå varför ett bolags försäljning får en utveckling som liknas vid en hockyklubba, inte bara för att bolaget har rätt produkter, ledning och gör allt ”rätt” utan för att miljön de verkar i är gynnsam precis där och då. Jag har inte alltid rätt. Men jag har mer rätt än fel och på totalen blir det bra.

Min filosofi bygger alltså på små och medelstora tillväxtbolag, där makroanalysen är min edge.

2, Värdering

Den vanligaste fällan till varför många investerare gör medioker avkastning på sina investeringar i Tillväxt bolag är att bolagen de tror kommer att växa inte gör det. Det andra misstaget är att de köper aktien för dyrt. Värderingen är för hög. Tanken är ju att om man identifierar ett bolag relativt tidigt och sen följer med aktien upp under många år. Om resan i bolaget till stora delar är inprisad i aktien så blir avkastningen därefter. Till viss del är detta ett kortsiktigt problem. Dvs om man investerar i ett bolag med börsvärde på 20mdr så spelar ju inte värderingen någon roll om bolaget ett antal år senare har ett börsvärde på 200mdr. Det är alltså viktigare med att identifiera rätt bolag än rätt värdering. Men eftersom man inte alltid identifierar rätt bolag så är värderingskomponenten bra för portföljen över tid.

Många i marknaden är väldigt kortsiktiga i sin analys. Det är inte jag. Jag utgår från dagens börsvärde och kräver att det ska dubblas. Sen tar jag det börsvärdet och räknar baklänges vad bolaget måste omsätta om 5 år för att uppfylla detta krav. Eftersom jag gjort en ganska rigorös analys av bolaget så har jag också bildat mig en uppfattning om det är möjligt. Säg att börsvärdet är 20mdr. Då kräver jag att det ska kunna nå 40mdr om 5 år för att det ska vara intressant. Den resan blir i så fall ganska imponerande och jag antar att den kan handlas till 20X Ebitda om 5 år. 40/20=2mdr i Ebitda. Därefter blir det en analys att komma fram till försäljningen, men om Ebitda% antas ligga på c20% då så krävs det en omsättning på 2/0,2=10mdr. Dvs omsättningen bör ligga på halva börsvärdet idag. Ofta kommer jag fram till att Omsättningen år 5 bör ligga på mellan Halva till Hela Börsvärdet idag. Utifrån det gör jag en rimlighetsanalys.

Min filosofi bygger på långsiktig värderingspotential, där företagets försäljning i framtiden är avgörande.

3, Risk

Tillbaks till HQ mäklaren. Min jakt på hög avkastning innebar ju enligt med honom hög risk att förlora pengar. Han hade en poäng. För att nå hög avkastning måste man ha hela kapitalet investerat i aktier. Inte en liten del. De aktier jag siktade efter var ju inte heller de tryggaste. Alltså blev portföljen känslig för nedgångar, och nedgångar har vi titt som tätt. Jag insåg också rätt snabbt att det inte går att tajma marknaden. Men jag insåg att det går att utvärdera vissa faktorer och bilda sig en uppfattning om risk/reward är bra eller dålig. En dålig R/R innebär inte att marknaden kommer att gå ner. Det innebär att risken för att marknaden ska gå ner i din jakt på avkastning är hög. Det finns andra perioder där risken för att marknaden ska gå ner är lägre. Jag förstod också att konceptet kring risk är väldigt missuppfattat där ute. Många teoretiker ser risk som volatilitet. Eftersom aktier alltid har en rätt hög volatilitet så anses aktier alltid vara riskabla. Men risk för mig är ju att förlora pengar. ”risken att tjäna pengar” kan jag leva med. Så risk för mig är bara ena sidan av normalfördelningskurvan. Det andra jag insåg var att många såg på risk som den ”upplevda” risken att förlora pengar. Men jag förstod rätt snabbt att den står ofta i motsats till den ”verkliga” risken att förlora pengar. Dvs många drar ner på aktier i en börskrasch då de upplever att risken att förlora pengar är hög. Men i efterhand visade det sig att börskraschen skapade ett köpläge. På samma sätt minskade väldigt få på aktier kring börstoppar då den upplevda risken anses vara låg. Alltså är den ”upplevda” risken missvisande. Men genom att börja titta på en kombination av värdering, sentiment, makroutsikter, positionering osv så går det att bilda sig en uppfattning om den verkliga risken. Där den kanske viktigaste faktorn är börsen själv. Den verkliga risken har aldrig varit HÖG i botten på en börskrasch och tvärtom. Så min jakt på att försöka identifiera HÖG verklig risk gör jag bara efter stark börsutveckling. Resten av tiden kan man nästan strunta i. Det är nämligen börsuppgångar som skapar HÖG verklig risk att förlora pengar. Inte börskrascher. Nej, det går inte att tajma marknaderna. Oftast har det fortsatt upp och det hade varit bättre att vara fullinvesterad. Åtminstone kortsiktigt. Men det viktiga är två saker. Jag har haft mycket aktier när den verkliga risken är låg. Det är det inte alla som har för de är i regel skrämda av den upplevda risken. Det har skapat avkastning, OCH jag har oftast legat utanför när det går ner, för när det gått ner så har den verkliga risken varit hög. Så totalt sett över tid har det blivit bra.

Min filosofi bygger på att skilja på verklig och upplevd risk, och kunna fastställa nivån på den verkliga risken. När den är hög har jag mindre aktier. När den är låg är jag fullinvesterad.

Summering

Totalt sett köper jag bolag med potential av växa på lång sikt och förvandlas från små till stora bolag, jag försöker köpa dem till någorlunda rätt pris och jag har mindre med aktier när den verkliga marknadsrisken är hög, och är fullinvesterad under resten av tiden.

Det låter enkelt, för att det är enkelt. Men det sätter det mänskliga psyket på prov. Man måste ha tålamod, inte ryckas med i flocken, försöka förstå händelsekedjor och scenarioanalyser istället för simpel linjär extrapolering, vara konsekvent och disciplinerad. En massa saker som är jobbiga. Lite som att det är lättare att äta en påse godis än att gå ut och köra en löptur. Men vi vet alla vad som är bäst.

Good Luck!