Bits and pieces

EQT köper Stendörren. EQT är inte dumskallar, men Kvalitena och de övriga ägarna bakom Stendörren har historiskt haft en sällsynt god näsa för att sälja och köpa vid rätt tidpunkt. Kanske de ser vad jag ser. Att även små räntehöjningar gör avtryck i svensk ekonomi, och fastighetssektorn trots allt är ganska känslig. Eller säg så här. Lika känslig som den varit på uppsidan, lika känslig måste den vara på nedsidan. Frågan är också hur mycket man kan kräma ut i högre hyror om svensk tillväxt dessutom faller ner mot 1-1,5%. Engelbert sålde ju också en rejäl stek till ett gäng institutioner vill jag minnas. Jag säger inte att de INTE gjort hemläxan. Jag säger bara att vissa fastighetsmänniskor verkar lämna festen väldigt diskret genom bakdörren, och de som står kvar på dansgolvet är svenska folket genom pensionskapitalet (AP fonderna är stora investerare i EQT). Jag tror inte att Kvalitena mfl vet när musiken ska sluta spela. Men de har en gut feeling som betalt sig förr. Men det säger dem aldrig, utan att det handlar alltid om att en affär ”är industriellt riktig” eller att de behöver ”justera skuldsättning” eller gud vet allt! Vad ska de säga?…. vi tror inte att de kommande 5 åren kommer att se ut som de senaste 5 åren, och vi säljer nu till nån som är beredd att köpa till ett bra pris…. det kommer bättre entry Points, och då är cash king, precis som det alltid har varit i fastighetsbranschen.

Utlåningen till hushåll kom precis in på 5,8% i årstakt. Den har i princip varit fallande sen våren 2016 då den låg på 8%. Givet att disponibelinkomsterna växer med jobbskapande (2% i årstakt) och löneökningarna (2,5% i årstakt), dvs totalt 4,5% så börjar vi nå nivåer där skuldkvoten lån/inkomst inte längre ökar. Det gör mig glad, och troligtvis även Ingves och Thedeen. Det gör också framtida regleringar, bra som dåliga, mindre troliga. Höjer dessutom Ingves med 2X25 och priserna sjunker med 10-15% så är jag rätt säker på att lånetillväxten kommer divergera fullt ut med inkomstökningarna. Det är bra. Dock lite väl sent. Samt att det fortfarande finns en grupp bland låntagarna som har för mycket lån. Det problemet är inte löst ännu.

Oljan är under stor press. 16-trenden är bruten och det handlar om att marknaden gått från under till over supply. Lagerna bygger. Not good! Brenten kommer testa 68-72 området. Men när, och om botten är nådd, det vete tusan. Så länge som inte OPEC gör nåt åt produktionen så är risken stor att vi får nya bottnar. Även om det ändå kliar i mitt köpfinger. Dagens lagernivåer är inte fullt så dåliga som oljepriserna indikerar nämligen. När oljan var uppe på nästan 90usd (brent) för en tid sen så lirade det med 3 dollarn per gallon vid pumpen i USA. Trumps väljare gillar inte höga soppa priser, och 3 dollar har alltid varit en vattendelare. Dagens oljepriser signalerar att priserna ska ner mot 2-2,30usd så det kommer ju göra väljarna glada igen. Särskilt när Trump är ute och tar cred för det som händer. Samtidigt är det några av oss som kommer ihåg hösten 2015. Oljan var förvisso nere under 30usd, men det sabbade den amerikanska high yield marknaden och de amerikanska shale producenterna fick stora problem (även om de reste sig ur askan senare). Ett riktigt lågt oljepris är alltså ett större problem än ett riktigt högt. Även för USA. Dagens pris är inte heller tillräckligt lågt för att ge sektorn substansiella problem likt dem vi såg sist. Men det har börjat knorras. Trump vet detta. Jag tror Trump ogillar oljan vid 80 (crude) men även vid låga nivåer. Kanske inte vid dagens 50, men säkert 40. Någonstans mitt i mellan (80+40/2=60) är att föredra. Crude 60/ Brent 70 är nivåer som alla borde se som win win nivåer på sikt.

I förra veckan kom US flash PMI. Mfg kom in på 55,4 mot väntat 55,8 och fg 55,7. Service PMI kom in på 54,4 mot väntat 55,0 och fg 54,8. Den har toppat ur, men skriker inte soft patch. Men det kommer!

Tyska IFO kom in på 102,0 mot väntat 102,3 och fg 102,8. Också på väg ner. Men rätt mycket starkare än PMI. Jag undrar vad som förklarar den skillnaden?

Nedan chart fick jag av Deutsche. Ganska gulligt faktiskt. Visar hur yield kurvan leder VIX med 3 år (!!!!!!!!!!!). Man får ta detta med en nypa salt. Vad den säger är att när yieldkurvan blir negativ så är det för att FED tryckt upp kort räntorna tillräckligt mycket för att räntekostnaderna kommer slå knut på konjunkturen, vilket marknaden inser varpå de börjar köpa 10-åringen vars ränta faller och blir mindre än 2-åringens (som mer är en funktion av styrräntan). Yield kurvan signalerar alltså recession i ganska god tid innan, och surprise surprise, när recessionen naggar oss i nacken så kommer VIX skjuta i höjden. Det enda jag vill säga, är att Yieldkurvan ännu INTE slagit om till negativ. Det är en viktig iaktagelse, om ni förstår vad jag menar 😉

Såg förresten att LO-ekonomerna var ute och ber Ingves att inte höja räntan. I sak har de rätt. En höjning med 25 punkter ökar räntekostnaderna med 0,25X4,500= 11mdr. Eftersom någons räntekostnader är någon annans ränteintäkter hade man kunnat tänka sig att pengarna gynnar nåt annat. Men de gör de inte. Halva beloppet försvinner ut från Sverige, och resten stannar i pensionsportföljerna, utan att pensionerna som betalas ut blir högre. Så det lär slå mot konsumtion med ca 11mdr, vilket är ca 0,25% av BNP. Det får ett negativt bidrag på svensk tillväxt med 0,25%. Jobbskapandet ligger över tid 1% under BNP tillväxt. Så sjunker BNP så sjunker jobbskapandet. 0,25% motsvarar ungefär 12,500 jobb. Dvs Ingves höjning gör att det troligtvis kommer skapas 12,500 FÄRRE jobb jämfört om han inte gjort det. Detta tycker LO-ekonomerna är dumt, givet att ekonomin inte är i överhettning. Ingves förstår detta också…. bara det att den här frågan har lägre prioritet än att normalisera räntenivån vs ECB. Det vet jag inte om LO-ekonomerna förstår, och även om de gör det så talar de ju i egensak. Dvs deras mål är ju att det skapas jobb åt sina medlemmar där ute. That´s it! Ingves har många fler saker att ta i beaktning.

Får väl säga nåt om börsen också. Nej jag vet såklart inte om vi nått botten för den här gången. Men så länge som vi inte stänger under 1,450 så finns det hopp. Gap vid 1,477 lär också stängas. Jag tror precis som innan att vi kan testa 1,590 området, men givet styrkan i nedgången så är nästan 1,535- (Fib38) 1,550 (fg pivot) -1,563 (Fib50) nästan mer intressant nu. Vi får se vad som händer på G20 helt enkelt.

Have a nice one!

Annonser
Publicerat i Uncategorized | 5 kommentarer

Börssnack med Hansen och Olavi, del 2

Som Erik sa hann vi inte med alla frågor sist, så vi fortsatte……

 

 

Flash PMIs kom nyss. Tyska Mfg PMI kom in på 51,6 mot väntat 52,2 och fg 52,2. Europas Mfg PMI kom in på 51,5 mot väntat 52,0 och fg 52,0. Svagt, och vi har en soft patch i full swing skulle jag säga. Orsakad av Asien och en stark Euro….. och kanske lite lite lite Italien stök. Nästa år kommer dessutom pressen från USA!!!!

Jag skulle säga att Europa ska vara glada om de kan prestera 1,5% tillväxt i årstakt nästa år. Hur tror ni det lirar med löneökningar och stigande inflation. Tror ni Draghi är sugen på att höja i en situation där momentum pekar nedåt. Det tror inte jag. Jag förstår faktiskt inte hur hökarna kan hitta ett enda argument där ute… ni är så rökta!

Ingves lär höja två gånger som jag varit inne på….. men sen, dvs från noll och uppåt beror till största del på ECB….. och ja, vad ska man säga! Detta samtidigt som svensk tillväxt bromsar in mot 1,5% till följd av 1, byggsektorn 2, sämre export och 3, två räntehöjningar (då ökade räntekostnader slår mot konsumtionsutrymme) och 4, 10-15% lägre bostadspriser slår mot confidence (dock inte likviditeten). 1% styrränta känns i dagsläget väldigt långt borta!!!!

I eftermiddag kommer det Flash PMIs från USA…. jag återkommer!

I nästa vecka är det G20….. känns ju inte som att Trump och Jinping kommer kramas direkt…. men det är å andra sidan inte inprisat heller! Det kommer även core PCE från USA. Sista innan FEDs december möte. Lär inte vara nån game changer men ändå!

Trevlig helg!

 

ps. Annie! Det verkar alltså som om du måste välja mellan S och SD. Men som jag sa efter valet… det är Annie som avgör vilken regering vi kommer att få, och kan inte hon välja så blir det nyval. Inte för att jag tror det löser nåt. ds.

 

Publicerat i Uncategorized | 23 kommentarer

FAANG och Svenska aktiefonder

När det är helgledigt i USA och relativt lugnt på marknaderna får man passa på att skriva om annat!

Jag skrev om FAANG aktierna i somras. Mitt i all optimism. Ändå kul att se tillbaks.

https://kortsikt.com/2018/07/24/skarpsynt-om-den-amerikanska-lonebildningen/

Jag kan inte ta åt mig någon ära av att förutspå hur det skulle gå. Men ett par tänkvärda saker fick jag ändå till kan jag tycka.

” jag tror aptiten på de här aktierna inte handlar om värdering, det handlar om att kan de uppvisa top line tillväxt, så är story´n intakt. Annars inte!”

Dvs om man utgick från värdering så har man hunnit sälja många gånger under årens lopp. Oftast helt felaktigt. Så fort marknaden började bli rädd för framtida tillväxt, vilket nuvarande korrektion i grunden handlar om, så gick allt åt fanders. Av samma anledning kommer de här aktierna att ralla ordentligt om förtroendet för tillväxt hittar tillbaks igen.

” My take, är att vi kan få en ny eufori, som bygger på det disruptiva temat, men som sen leder till krasch, men där vi i efterhand kan konstatera att det disruptiva temat varit världsomställande.”

Dvs de här aktierna kommer sannolikt att både ralla, vilket de gjort, och bygga bubbla för att sen krascha. Där facit för de allra flesta investerare till slut kommer vara rätt mediokert, fast där vi i efterhand kan konstatera att de här bolagen har haft en fundamental inverkan på hur vi lever idag och i framtiden. Lite IT-bubblan kring 00-talet.

—————————

Mitt i all turbulens bör man fråga sig hur förvaltarna klarar sig?

Många förvaltare har svårt att slå index i uppgång. Många gånger förklarar de sig med att de är värderingsfokuserade och väljer kvalitetsbolag. Något som sällan betalar sig i hausse då dyra aktier tenderar att bli dyrare, och kvalitet är samma sak som skydd och det behövs knappast när alla stjärnor står rätt. Fine! Detta vet vi!!! Därför tycker jag det är så intressant att se hur förvaltarna hanterar baissigare perioder, som ex senaste 1, 3 och 6 månaderna. Jag gick in och valde den breda kategorin ”Sverigefonder” i Morningstar. Det finns 134 stycken om man rensar bort de fonderna som har mer än en tillgångsklass.

Jag ställde som krav att man måste varit motståndskraftig (typ beta 0,7) i nedgången, gärna både ur 1m/3m/6m, MEN att man ändå skapat avkastning YtD, annars är det ju knappast nån poäng med skyddet. Fonder vars NAV inte är uppdaterat senaste veckan valdes bort. Det här är fonderna som levererat i nedgången, och outperformat YtD:

Affärsvärldens Fond

Movestic Sverige

Prior Nilsson Sverige Aktiv

Lannebo Sverige

C Worldwide Sverige

Aktiespararna Direktavkastning

Spiltan Aktiefond Stabil

Lannebo Utdelningsfond

Jag gillar särskilt PriorNilsson, Lannebo och Spiltan. Det betyder inte att jag ogillar de övriga.

En god vän sa till mig. ”Vadå! Tycker du Lannebo Sverige har gjort ett bra jobb som är ner 6,9% senaste 3 månaderna medan snittfonden är ner 10,7% samtidigt som de är upp 2,6% på året mot snittfondens -2,4%. Det är ju för fan felräkningspengar!!!!”

Ja det kan tyckas vara lite, men det är det inte. Många förstår inte riktigt matten bakom aktivt förvaltade fonder. Men det gör jag 😉

Regler för fonder säger normalt sätt att ett enskilt innehav inte får väga mer än 10% och de som väger mer än 5% får tillsammans inte väga mer än 40%. Detta för att inte skapa för stora koncentrationsrisker.

Exempel.

Låt oss därför illustrera en portfölj som är koncentrerad men inte bryter mot fondbestämmelserna.

En fond med 20 innehav på vardera 5%. En väldigt koncentrerad fond. Mer koncentrerad än de flesta.

Marknaden är upp under ett år 10%.

Förvaltaren är skicklig. 70% av innehaven (14st) slår index och stiger med 20%. 20% (4st)är inline med marknaden och 10% går sämre (2st), typ 0% avkastning. En god prestation utan tvekan.

Avkastningen blir 16%. 6% överavkastning. Korrigera för avgifter, handelsspreadar, att man inte kan ligga 0% kassa som index osv och överavkastningen sjunker till 4%. Det blir inte mer trots att en förvaltare gör nästan allt rätt. Dessutom med en rätt koncentrerad portfölj.

Rent matematiskt går hälften av alla aktiva förvaltare sämre än index, hälften går bättre. Lätt till avgifter och du hamnar på 70/30. Dvs 30% av förvaltarna har en matematisk chans att slå index. 20% kommer slå index med mellan 0-2%, och ynka 10% med mer än 2%. Detta över tid. Bättre utfall än så går inte att förvänta sig rent matematiskt. Jag undrar hur många som inser detta?

Detta kanske låter deprimerande. 10% av de bästa aktiva fonderna slår index med strax över 2%. Det låter lite och många börjar tänka indexfonder.

Men är det så lite?

I ett 30-årigt pensionssparande så kommer din aktieportfölj att växa med de underliggande bolagens vinsttillväxt under den här tiden. Historiskt har det legat på 9% om året för svenska börsen.

Om man placerar en 1mkr idag och tar ut den om 30 år vid pension, och historien är en vettig guide för framtiden, så kommer den miljonen växa till ca 13mkr. (9% årlig avkastning). Om du istället hade legat hos en förvaltare som ger 2% årlig meravkastning, dvs 11% om året så blir den här miljonen istället 23mkr. Rätt stor skillnad eller hur.

Det här ”felräknings” procenten spelar roll. Även avgiften på samma sätt.

Problemet är att veta vilken den här förvaltaren är!

Många tror inte det går att veta, därför landar de gärna i Indexfonder och andra passiva produkter. Är detta lösningen? Ja jämfört med en dålig och dyr aktiv fond är det så. Men det är inte lösningen. Problemet med index är bla att du favoriserar Stora bolag framför små och dyra framför billiga. Det finns inget som säger att det är smart över tid. Tvärtom faktiskt. Så index är inte heller lösningen…. heller. Tyvärr.

Men tillbaks till listan av duktiga förvaltare, eller ska jag säga smarta förvaltningsstrategier, som sköts om av duktiga förvaltare. För många herrans år sedan träffade jag Schroders. De sa, vi kommer aldrig slå index under uppgång, men det tar vi igen under nedgång, trots att uppgångarna är så långa och stora. Förklaringen handlar om fyra saker menade dem.

1, Något som halveras i värde, måste sen dubblas för att återställa värdet. Förluster är värre än vinster.

2, En strategi som syftar till att slå index i uppgång, tar på sig oproportionerligt stor risk. Dvs om du ska ha beta 1,1 i uppgång så kommer du troligtvis har beta 1,1+ i nedgång

3, strategier som landar i beta 0,9 i uppgång har oftast lägre beta än 0,9 i nedgång

4, bäst hade varit att ligga i beta 1,1+ när det går upp, och beta 0,8 när det går ner…. men det är omöjligt att tajma detta över tid.

Överavkastningen som skapas i nedgång, som man sedan har med sig när det vänder upp gör att man outperformar över tid. PROBLEMET ÄR NI, sa de till oss i publiken. Ni har oftast inte tålamodet. Ni har också problem med att inte tillhöra vinnarna under uppgångsfaserna som oftast är mycket långa. Media är också duktiga på visa listor över vilka som slår index och inte gör det under ett enskilt år. Branschen  delar gärna ut priser till dem som slår index ett enskilt år. När det är superbaisse och marknaden kraschar, är det ingen som orkar diskutera fonder. Även dem som bara är ner 35% när börsen halverats.

Men matten är enkel.

Säg att marknaden är upp +20% i fyra år, och sen halveras. En hundralapp är över denna 5-års period har vuxit till sig till 104kr!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Power of losses säger jag bara!

Säg att du hittar en skicklig kille som ger dig 30% om året, och sen halveras portföljen. Då har du 143kr.

Säg att du hittar en kille som säger att i nedgångar så kör jag beta 0,7. Så vid en nedgång på 50% så gör han -35%. Vet ni hur mycket han måste stiga för att gå som index över hela perioden? Cirka 13% om året (cirka beta 0,65 i uppgång). Vet ni hur mycket han måste gå för att slå ”vinnarkillen”? Jo 22% om året. Typ som index.

Sensmoralen är Power of losses. Vad är lättast, att hitta en kille som går som index i uppgång med skyddar pengarna vid nedgång. Eller nån som slår index kraftigt i uppgång år efter år. Som dessutom bara faller inline med marknaden när björnmarknaden kommer! Ja ni fattar!

Men jag vet också hur ni tänker. Ni tänker att ni vill ha 30% så länge som marknaden är gynnsam, för att sen hoppa av när den inte är det. Okej, ni tänker att ni inte hoppar av på toppen, eller köper på botten igen… men ni står utanför en stor del av nedgången…. och det räcker. Till alla er säger jag bara. Det går!!! Men det är inte enkelt, och de flesta misslyckas!

För er som har ett mer sansat självförtroende och/eller inte är så aktiva, men fortfarande långsiktiga. Ni bör ta er en funderare!

Have a nice one!

 

ps. Fick den här skicka till mig. Ingves ska tydligen sagt att man ska inte överskatta lönernas betydelse för inflation?

https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/overdriv-inte-lonernas-betydelse-for-inflationen-6938422?source=carma&utm_custom%5Bcm%5D=302789963,33270&=

Han menar på att nu är inflationen kring målet trots svag lönebildning. Men hallå!! Vad har du nu rökt? Lönerna taktar på 2,5%. Kärninflationen på 1,5%. Som det ska vara? Att headline KPI ligger över 2% förklaras av energipriserna. Är energi bara flat framöver så faller de som baseffekt ur datan, och vips trillar även headline ner till 1,5%. Jag undrar, hur kan lönerna inte vara inflationsbärare? Eller omvänt, förklara hur vi uthålligt ska kunna ha 2% kärninflationstakt, samtidigt som vi skulle ha löner på 2%? Eller kanske 1% inflation med 3% löner. Den matten får jag inte ihop? Någon där ute?

ds

Publicerat i Uncategorized | 9 kommentarer

FED börjar darra på manschetten

Ett antal FED ledamöter har varit ute och antytt att man är tveksam till planen att fortsätta att höja upp mot 3% och därutöver. Anledningen är att man ser en stor risk att den ekonomiska utvecklingen inte blir som man tänkt sig. Fed chefen i Philadelphia tycker till och med att december höjningen är onödig. Men det är inte han som bestämmer. December höjningen känns fortfarande trolig. Nästa höjning till våren däremot. Den lever farligt, och det mina vänner är lite av en kioskvältare. De mest duviga där ute tror ju på minst två höjningar nästa år.

FED höjde för första gången december 2015, och man flaggade för fortsatta höjningar. Men efter en stökig höst och fortsatta problem under 1Q16 så höll man inne med höjningarna under hela 2016. Man var helt enkelt data dependent. Precis som idag. Man höjde i december 2016, och har höjt varje kvartal sedan dess. Med undantag för hösten 2017 då man avstod för att man rullade ut QT programmet. Alla de här åtta höjningarna från 0 till 2% har varit i linje med att ta bort expansiv politik, och införa en neutral politik. Dvs ett läge där man vare sig erbjuder marknaden positiva eller negativa realräntor. Efter förra höjningen i september tog man bort ordet ”Accommodative”. Det var inte många som noterade detta, men enligt FED var förra mötet ett policy skifte. Dvs tidigare när man höjt, ex från 1% till 1,25%, så får det en åtstramande effekt. MEN Givet att inflationen är över 1,25% så är realräntan fortfarande NEGATIV och detta är stimulerande för ekonomin. Dvs trots att man höjer så anser man att inflationen ges förutsättningar att stiga givet politiken. Vid förra mötet höjde man till 2%. Dvs samma nivå som inflationen på ett ungefär. Nu är realräntan noll, och politiken kan inte längre anses stimulera inflation. Inte motverka heller, för detta kräver räntor som är högre än inflationen. Men detta sa man att man är beredd att göra. Dvs höja upp till 3%+ trots att inflationen ligger kvar på 2%. Dvs man har gått från expansiv politik, till en neutral, och är beredd att ta nästa steg mot en åtstramande. Varför? Jo för att man anser att det finns risk för överhettningstendenser i den Amerikanska ekonomin. Dvs om man inte tar nästa steg mot åstramningspolitiken, dvs höjer mot 3%, så kommer inflationen att fortsätta att stiga över 2%. Detta är inte önskvärt då målet är 2% inflation.

Vad har hänt nu? Jo man ser samma sak som jag och några andra. Att den Amerikanska ekonomin ser ut att rulla över i en soft patch, och att inflationen riskerar att falla tillbaks klart under 2%. Då är det inte lämpligt med att höja till 3%. FED tänker att fortsätter de att höja så riskerar de att förstärka soft patchen, ja kanske till och med få den att rulla över i recesssion, och då kommer tillväxt och inflationsmålen ligga långt borta. Fortsatta höjningar skulle de kvalificera sig som policy misstag. Alltså börjar vissa FED ledamöter vara inne på att man ska upphöra med höjningarna. Jag tror inte man hinner ändra sig till december. Dessutom är inte datan så dålig. Å andra sidan är FED kända för att vara rätt snabbfotade. April däremot, den hänger farligt. Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om man höjer i december, och inte EN enda gång nästa år. Det är INTE vad marknaden väntar sig.

Tidigare rapporterade jag regelbunden om husmarknaden i USA. Det var en viktig faktor för återhämtningen och consumer confidence. Jag följer den fortfarande såklart, som så mycket annat, men jag skriver sällan om den. Nu kanske det börjar bli dags igen. NAHB index som leder fastighetspriserna med minst ett år kom in på 60 mot väntat 67 och fg 68. Ett riktigt avbräck i en lång fin stigande trend. Som såklart kompats av huspriserna. Många har varit förvånade att inte 8 räntehöjningar har gjort avtryck i priserna, men nu är det nog dags. ETFer med amerikanska husbyggare är ner c30% sen årets toppar, så marknaden har fattat detta. Huspriserna har toppat ur och ska ner. Detta försämrar hushållens balansräkningar, och kommer slå mot consumer confidence, som slår mot konsumtionen, som slår mot tillväxten. Soft patch ingredient. Det finns två typer av sättningar i consumer confidence. Den snälla, dvs där börs, ditt boende faller i värde, men du har fortfarande jobbet kvar och exakt lika mycket kvar i plånboken den 25e, och KAN konsumera om du vill, men du konsumerar MINDRE för att du är störd av utvecklingen. Denna störning översätts i lägre consumer confidence. Sen har du den svåra varianten. Det är när det är recession, och väldigt många blir av med jobbet. Då har man MINDRE i plånboken, och KAN inte konsumera även om man vill. Men det vill man inte som regel för man är deppig och rädd. Detta ger stora negativa avtryck i consumer confidence. En soft patch innebär som regel den lättare varianten av sättning på consumer confidence. Både Michigan och Conference Board mäter konsument förtroendet. Båda är på record high nivåer idag. Men de är lagging, och de kommer att gå ner.

OMX har precis stämt att 1,460. Fib50 nivån sen botten 2016. Spännande! Stoxx och Dax har tidigare redan betat av denna nivå. Positivt är att de inte satt nya bottnar. Dollarn stärks inte den försvagas. 10-åringen ligger på 3,06%. Det är inte risk off. Det är inte ”vi tror på recession 2020” beteende. Jag hoppas att vi kan få förnyad styrka väldigt snart. G20 mötet hägrar ju där framme. Är det en trigger?

Börsutvecklingen över tid handlar om vinsttillväxt och multipelförändring. Soft patch innebär att vinsttillväxten nästa år i princip uteblir. Men det är bättre än recession då den faller med 30%. Säg att vi tror på soft patch men inte recession. Då kan man säga att sättningen hittills innebär att marknaden tar höjd för flat vinstutveckling. Frågan är vad som händer med multiplarna. Jag tror att de har goda chanser att lyfta om marknaden vågar tro på att räntorna inte stiger och recessionen är skjuten på framtiden. Problemet är att veta NÄR marknaden har prisat klart soft patch, och istället prisar in det optimistiska i att vi slipper recession och 3%+ räntor. NÄR är alltid jobbigt ellerhur?

Den rationelle inväntar styrka och någon typ av köpsignal. Den modige och lite irrationella speckköper med stoploss. Vem är du?

Av en slump dök jag på nedan rapport av Riksbanken från 2013!!!!!

http://archive.riksbank.se/Documents/Rapporter/POV/2013/2013_2/rap_pov_artikel_2_130918_eng.pdf

Man behöver bara läsa första sidan. 2013 var året Riksbanken släppte ansvaret för den finansiella stabiliteten och sänkte till minusränta. Men man visste hela tiden hur viktigt stocken av covered bonds, dvs bostadsobligationer var för systemet.

1, Då låg stocken på ca 1,940mdr. Dubbelt så stor som den för statsobligationer. Det ansåg man vara mycket, och därför viktig. Särskilt eftersom stocken förfaller med en femtedel om varje år, och måste omsättas med nya villkor i marknaden. De som tagit upp lånen däremot (indirekt bostadsägarna, VI) har en myyyyyycket längre horisont.

2, Sedan dess har den vuxit till sig. Jag har inte senaste siffran, men den borde ligga kring 3,200mdr. En uppgång på 65% på ca 5 år. Det är c10% årlig tillväxt. Just det, jag vet vad ni tänker. Inkomsterna som ligger till grund för räntebetalningarna på skulder, som utgör grunden för ränteintäkterna på de här obligationerna, har inte stigit med 10% om året. Typ 2,5%! Dessutom var stocken större än inkomsterna redan då! Do the math. Alltså för 5 år sen såg man det som ett potentiellt problem. Undrar vad samma team som gjorde den här rapporten hade kommit fram till idag. (jag är ironisk)

3, Är allt detta riksbankens fel? Nej absolut inte. Med tanke på att inflationsmål (och sysselsättningsmål om man så vill) och mål med finansiell stabilitet oftast går på tvärs med varandra om man har ett räntevapen så var det ett helt rationellt beslut av lämna över till dem med rätt verktyg, Finansinspektionen.

4, Problemet med Fi är att de inte är oberoende. De lyder under politikerna. De kom igång med sina åtgärder alldeles för sent. Politikerna hade fullt upp med att vara populistiska och prata integration, så Finansen fick vänta. Särskilt eftersom de föreslog åtgärder som bromsar prisutvecklingen av bostäder och suger pengar ut plånboken hos vanligt folk. Inte rätt tajming tyckte politikerna. Annat var det förr när Göran Persson var finansminister. När du är i skuld är du icke fri, och svenska skolbarn fick foga sig i att klä om skolböckerna år efter år, istället för att få nya varje termin. Det var bara att gilla läget. Näringslivet hade gjort bort sig i sina vidlyftiga fastighetsaffärer och bankerna hade inte sagt nej. Regeringarna, blåa som röda, hade kört budgetunderskott och byggt upp en för hög statskuld. Oansvarig finanspolitik av politiker som bara var ideologiska. De röda ville ha en bättre välfärd än vad vi mäkta med. De blåa ville ha skattesänkningar som gjorde att inkomsterna understeg kostnaderna. Båda sätten hade satt vilket företag som helst i konkurs. Ingen kunde väl räkna. Men Göran städade och vi fogade oss. Idag är det politikerna som fogar sig i populistisk mening. (med undantag för regeringsbildande då de skiter i väljarna) Jag är inte så säker på att det är bra!

 

Publicerat i Uncategorized | 16 kommentarer

Äntligen fredag

I veckan kom statistik över de svenska bostadspriserna från Hox/Valuegard. De var ner 0,9% på månaden. Ingen kioskvältare med andra ord. Faktum är att priserna har varit rätt stabila sedan i våras.

Ser man till den 5-åriga bostadsobligationen så är priserna i balans. Dock om Ingves börjar höja så finns det en uppenbar nedsiderisk. Detta enligt mitt resonemang att priserna bestäms av storleken på lånen, som bestäms av lånelöften, där kalkylräntan har störst betydelse, och där bostadsobligationen har ett direkt inflytande.

I veckan hade vi även inflation från Sverige. KPIF ex energi, det minst dåliga måttet kan man säga, kom in på 1,5% mot riskbankens förväntningar om 1,7 och fg 1,6%. Givet att lönetakten under årets första 8 månader ligger på 2,5% så är detta en fullt rimlig siffra. (historiska spreaden ligger på ca 1%). Men man kanske kunde vänta sig någon tiondel mer från den svaga kronan. hursomhelst, Ingves har inga issues med inflation eller överhettning. Men detta kommer inte att hindra honom från att höja i december med 25 punkter. Höjningen har inget med inflation att göra utan en normalisering mot ECB, vilket idag är möjligt när kronan står i över 10kr mot Euron.

Det kom även inflationsdata från Europa. Kärninflation ligger på 1,1% mot väntat 1,1 och fg 1,1. De lirar med den låga löneinflationen och att Europa är inne i någon typ  av soft patch, och detta till och med innan USA är där. Jag förstår inte hur Draghi ska kunna höja nästa år givet att Europeisk tillväxt blir ännu lägre och risken är mycket stor att lönerna inte tar fart. Höjer han i den miljön så stärks euron vilket gör ett redan dåligt läge sämre. Höjer inte Draghi… så ser jag inte heller hur Ingves ska kunna höja över 0% styrränta. Nåt måste hända!

I USA kom det också inflationsdata. Core CPI kom in på 2,1% mot väntat 2,2 och fg 2,2. Lite light. Idag är spreaden mellan Core PCE och CPI väldigt liten. Normalt sett varierar den mellan 0 och 0,5. Det finns alltså en viss nedsiderisk på core PCE (Feds preffered measure) ur det här perspektivet. Å andra sidan taktar ju lönerna kring 2,9% vilket lirar med 1,9 på Core PCE, så det är snarare core CPI som är konstigt låg.

Empire PMI kom in på 23,3 mot väntat 20,0 och fg 21,1. Rätt starkt faktiskt! Philly Fed kom in på 12,9 mot väntat 20,0 och fg 22,2. Rätt svag faktiskt. Det är lite blandad kompott. Det är ändå min tro att ISM ska ner under 55 framöver och därmed signalera soft patch.

Nästa vecka blir makromässigt lugn…. lite Flash PMIs bara.

Oljans studsade vid 65 och nu ska vi säkert testa gamla stödet kring 70 igen. Därefter har vi Fib38 vid 73 samt gap och Fib50 vid 76. Längre än så går vi inte. Inte så länge som Saudi inte drar ner på produktionen i alla fall.

SPX stängde sitt gap nu precis, så nu hade det gärna fått ralla upp mot topparna igen. Men man vet inte riktigt hur sentimentet svänger när Trump är i farten. Jag tror fortfarande att OMX ska testa 1575-1595. Detta tror jag så länge som 2009 trenden inte bryts. Enligt mig gör den inte det förrän vi stänger med besked under 1,450. Då väntar 1,250 typ, och sen 850. Krasch alltså. Detta kommer vara marknadens sätt att prisa in recession, och enligt mig så behövs det en Amerikanska 10-åring under 2,75 och löner som drar klart över 3%, gärna upp mot 4% för att vara säker på recessionen hägrar 12-18 månader bort. Där är vi inte ännu! Tvärtom så hoppas jag att det kommer sol innan det blir regn. Men det krävs att FED inte höjer till 3%+……. och för det krävs klart sämre data än den vi har idag. Men lugn, den kommer!

Trevlig helg!

 

Publicerat i Uncategorized | 10 kommentarer

Gäst i Börssnack med Hansén och Olavi

Har fått förmånen att gästa Erik Hansén och Jonas Olavi i deras podd Börssnack med Hansen och Olavi. Vi pratade börs, räntor, inflation och annat smått och gott som gör livet värt att leva. Hoppas ni tycker det är lika trevligt som jag. Jag passade även på att lämna pseudonymen GaStan på hyllan. Från och med nu är det Jonas som gäller. Trevlig helg!

 

https://m.soundcloud.com/erik-hansen-20132729/11-en-bloggare-trader-fram

 

 

Publicerat i Uncategorized | 12 kommentarer

Ingves har rätt i sak – men i praktiken kan det bli knepigt

OMX testade av Fib38 några gånger som höll, och sen vände det ner. Idag stängdes gapet på 1,514. Inte helt oväntat. USA stängde nåt svagare ikväll så risken är påtaglig att det fortsätter ner imorgon. SPX har gap på 2,685 som gärna får täppas till. Särskilt om vi ska upp längre fram så är det alltid skönt att inte lämna några gap efter sig. Dax och Stoxx ser ut som Omx typ.

Många funderar på om rekylen är över och det är dags att återuppta björnmarknaden. Jag tillhör ju dem som inte tror det. Jag tror vi står i begrepp att fullborda korrektionen, för att sen fortsätta upp. Sen om den fullbordas genom en högre botten än 1,474 eller rent utav en lägre (gärna 1,460 som är 50%Fib av Jan2016 rörelsen) vet jag inte. Det spelar inte så stor roll. Däremot är jag spänd på testet av 1,575-1,595 längre fram. Där står som tidigare sagt det stora slaget mellan köpare och säljare. Man skulle kunna förenkla det genom att säga: Om USA är i recession 2020 så kommer motståndet att hålla. Annars inte. Men om det verkligen är fara och färde idag så skulle alla kasta sig över den Amerikanska 10-åringen varpå den skulle falla klart under 3%. Det hade varit marknadens sätt att säga att detta är en äkta risk-off miljö, och det hade varit marknadens sätt att säga att recessionen (och väsentligt lägre vinstnivåer) ligger där och lurar 12-18 månader bort. Men 10-åringen beter sig inte så! Inte ännu!

Dollarn är annars den stora snackisen. Den är stark utan någon egentligen superanledning. Relief över att Mid term är över? Italienskt budgetbråk? Njae, jag tror nog att det är flöden. Dvs korrektionen i USA lockar över flöden till amerikanska tillgångar, såväl räntor och aktier, med motivet att går allt åt skogen, så brukar USA klarar sig bättre (mycket pga stark dollar), och fortsätter det upp så finns det goda skäl att tro USA återigen kan bli en outperformer. Vad beträffar dollarn så hoppas och tror jag att den håller på att fullborda hela rörelsen sen 1,26 Eur/Usd. Kanske kring 1,11:ish. Vänder det inte där så väntar återtest av 1,05 och då är vi i en klassiskt risk-off miljö, med stora problem på halsen.

Den näst största snackisen är oljan. Brenten var nere och vände under 70. Men stängde på rätt sida efter att OPEC meddelar att man tänker dra ner på produktionen. Men nu handlas den under igen. Efterfrågan kommande 12 månader kommer inte att vara lika stark som de senaste 12 månaderna. Visst, men samtidigt tror jag att OPEC har alla skäl i världen att balansera utbudet mot efterfrågan, och därmed se till att lagernivåerna inte drar som sist. Det kostade för mycket och fick inte de amerikanska tillverkarna på fall som man tänkt sig. Samtidigt ligger Trump på, och jag undrar vilket inflytande han har i realiteten. Dollarn är dessutom stark. Det är bättre med en svag dollar. Att oljan bryter 70 betyder inte fritt fall. Redan vid 65ish finns starka stöd och är köptilllfälllen. MEN det betyder att vi sätter en lägre botten, vilket gör att den fina trend som pågått sedan förra sommaren är bruten. Det betyder alltså att 87usd var en sannolik topp. Det betyder snarare en konsoliderande marknad kring 65-87 med medelvärden kring 75 framöver. Det är förvisso mumma för oljebolagen som tjänar pengar som gräs samtidigt som många håller igen på Capex. Så sektorn behöver inte gå så illa aktiemässigt. Tvärtom. Men det handlar mer om att köpa och sälja vid rätt tillfällen än Buy and Hold typ.

I veckan har vi inflationsdata från Sverige, Europa och USA. Vi har även bostadspriser från Sverige, samt Retail sales, Empire FED och Philly Fed från USA.

Ingves var ute och snackade i förra veckan. Han menade att bolåneräntorna kommer att fördubblas kommande åren. Givet att deras prognoser slår in.

https://www.di.se/live/ingves-bolanerantorna-kommer-att-fordubblas-kommande-ar/

Hur tänker han? Jo snitträntan för ett rörligt bolån ligger idag på 1,5%. Den ska alltså stiga till 3%. Givet att bankerna historiskt har haft ett påslag på 100-200 punkter så borde vi kunna räkna med 100-150 punkter påslag. Det innebär att Stibor 3m ska stiga till 1,5-2%. Vilket implicit innebär en styrränta på lika mycket.

Givet att lönerna idag taktar på ca 2,5% vilket implicit innebär en strukturell kärninflation på 1,5% så är det inte orimligt att säga att en centralbank som vill Neutralisera penningpolitiken höjer till 1,5%. Dvs en neutral real styrränta som vare sig stimulerar sparande ELLER stimulerar till att låna och konsumera. Dvs det FED gjort senaste två åren.

Så långt håller jag med honom. Han gör bara sitt jobb. I teorin alltså!

Men det finns ett antal problem:

  1. Om Usa är i recession 2020, så kommer även 2019 vara ett stormigt år på kapitalmarknaderna då de prisar in vinstfallet låååångt innan vi börjar se vittring av det. I den miljön påverkas Europa negativt på många sätt, och Ingves lär bara hinna höja två gånger till noll-ränta.
  2. Sverige håller på att bromsa in redan. Byggsektorns inbromsning slår igenom nästa år .  Två räntehöjningar a 25 punkter, en i december, och en under 1H19, kostar c0,5% i tillväxt. Om tillväxten trilllar ner mot 1,5% och jobbskapandet till 25,000 nya jobb. Då blir det inte heller mer än två höjningar.
  3. ECB. Europa är redan inne i soft patch och jag är klart skeptisk till att lönerna verkligen kommer att ta fart. Av många skäl. Gör dem inte det så lär knappast inflationen göra det heller. Ok, den kan temporärt lyfta till som högst 1,5%. Hur aggressiv är Draghi då? Ingves 2×25 höjningar kan ta Euron till under 10kr igen. Det är Ingves bekväm med. Men om han ska fortsätta att höja upp mot 1,5-2% utan att Draghi är med på vagnen så kommer kronan gå mot 8kr, och totalt pungslå vår handelsbalans, tillväxt, jobbskapande… och slutligen inflationsförväntningar. Är det rimligt.
  4. Den näst viktigaste punkten. Idag ligger lägenhetspriserna på c100,000kr per kvadrat på Östermalm. Om Ingves höjer med 25×2 så är min prognos att priserna trillar ner mot c85-90,000kr per kvadrat. Det slår mot fastighetssektorn, det slår mot business och consumer confidence. Höjer han från 0 till 1,5% och jag gör min klassiska härledning med bostadsobligationer-kalkylränta-lånelöfte-priser så hamnar man på 60-65,000kr per kvadrat. Ja ni fattar vad effekterna blir.
  5. Den viktigaste punkten. Vid en styrränta på 1,5% så ligger det rörliga lånet på 3%. Men alla hushållslån är inte rörliga, några är bundna. Dessutom har vi blancolån, billån och annat. Låt säga att hushålllens skulder om 4,500mdr kr (ink brf lån) kostar 3,5% om året. Optimistiskt räknat. Det är c160mdr i räntekostnader. Som andel av hushållens inkomster så utgör det ca 10%. Mindre till annat kan man säga :-). Det är också vid denna nivå historiskt som vi tvingats in i recession med en viss fördröjning. På andra marknader finns det gott om liknande exempel. Det här är enkel matte.

Jag förstår Ingves. Han har rätt i sak. Dvs att Sverige mår hyggligt bra, och en neutral penningpolitik är att föredra. Inflationen är ännu inget hot, för att lönerna inte är något hot. Men den kanske kan bli det på sikt med tanke på att sysselsättningsgraden och RU indikatorn är på så hög nivå. Men det har dem varit ett tag. Skulle de fart, så blir han snarare tvingad att agera och då räcker det kanske inte med en neutral politik utan en åtstramande. Där är vi inte ännu och det är inte säkert att vi kommer dit. Men en neutral politik är fullt rimlig. Jag håller med. Synd bara att det finns 5 rätt viktiga skäl, som gör att det kanske inte är praktiskt möjligt. Lycka till säger jag bara! Jag förstår din frustration. Tänk att inte kunna höja med mer än till 1,5% utan att ekonomin tvärbromsar tack vare att skuldsättningen är så hög.

Även Thedeen från finansen var ute

https://www.di.se/analys/erik-thedeen-sverige-ett-drivhus-for-skulder/

Han lyfte fram det jag pratat om i många år. Dvs att de flesta hushåll klarar väsentligt högre bolåneräntor, sett till NUVARANDE inkomster. Man lämnar inte gärna sin bostad med en restskuld till banken. Fast när stigande räntekostnaderna trycker undan konsumtion och investeringar (vilket också är kopplat till fallande biz och consumer confidence då högre räntor ger lägre fastighetsvärden) så sjunker tillväxten kraftigt, och folk blir av med jobben. När de som blir av med jobben får 18,000 brutto istället för 38,000 brutto….. då är det inte säkert att de kommer klara sina lån hur gärna de än vill, och fastighetskraschen kommer som ett brev på posten. Absolut kommer Ingves sänka räntan kraftigt i den här situationen. Men skadan är redan skedd. Utlandet som sitter på stor del av finansieringen av bostadslånen, genom bostadsobligationerna, kommer att vräka ut dem. Trots att Ingves sänkt räntan. På räntespråk säger man att spreadarna stiger. Räntemarknaden gillar inte stigande spreadar, och säljtrycket lär bli ännu värre. Det blir självuppfyllande. Ingves räntevapen att vilja att stötta skuldtyngda hushåll och en krisande fastighetsmarknad riskerar att inte fungera. I detta läget tror jag att han lanserar QE med inriktning på att köpa svenska bostadsobligationer (dvs köpa när utlandet kränger). Detta kommer till slut att ta oss ur krisen, men det kommer vara rejält painful under en längre tid. Regeringen, oavsett vilken, kommer dessutom köra expansiv finanspolitik. Det gör att vi kan ta oss ur en recession, men inte undvika den!

Så det här med att säga att bolåneräntorna kommer att dubblas om nåt år…… javisst kan det hända, men helt enkelt är det inte.

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för nedan krönika. Lindvall lyfter fram många av riskerna jag belyst i många år

https://www.realtid.se/kronika/fastighetsfesten-gar-mot-sitt-slut

Jag vill kommentera några av hans punkter

1, Hög skuldsättning. Yes det är såklart ett problem om räntorna stiger med 200 punkter. Men det är som sagt inte säkert att de gör det.

2, IFRS. Ja loan/value ser ju bra ut idag. Men kommer se risig ut vid 1,5 styrränta för många. Men det kräver ränteuppgången

3/4 Skatteregler, som begränsade ränteavdrag. Ja det är negativt men om räntorna inte stiger så kommer effekten att vara hanterbar.. tror jag

5, Obligationerna börjar prisas normalt sett till kreditrisk osv. Detta är ett MYCKET stort problem, även utan en större räntehöjning.

Developers med high yield bond finansiering ska vi inte tala om…. de är körda. Förmodligen redan vid 0% styrränta. Om Östermalm kostar 85´, vad ska det kosta utanför stan? Vad försöker man sälja till idag. Hur bra går det? Fortfarande tveksam? Korrigera gärna för skuldsättningen som oftast är hög i nya föreningar, och låg i gamla.

Trevlig kväll!

 

ps. Visste ni att för att inte riskera förlustser i aktiemarknaden måste man minst ha 10 års horisont. För att få en okej avkastning måste man minst dedikera 15-20 år. Åtminstone om historien får utgöra en guide…

https://blogg.nordnet.se/garanterad-avkastning/?utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

ds.

 

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer