Kortsikt's Blog

Ny vecka nya tag. OMX visade styrka i förra veckan. Men det känns lika opålitligt som när den visade svaghet i början av september. Känns lika sannolikt att vi testar 1,680 som 1,590 de närmaste veckorna.

Asien var starkt i fredags, men det var innan Trump genomförde sina tullar och Kina tackade nej till möten. Yuan visar inga tecken på att det är över. Det  bör man ha i bakhuvudet när man gläds åt styrkan i en rad index.

Idag kom Tyska IFO in på 103,7 mot väntat 103,2 och fg 103,8. Kanske inte bra, men bättre än Flash PMI.

I veckan ska vi hålla koll på inflation från Europa och Usa, samt Chicago PMI. Men det är en tunn makro vecka. I nästa vecka blir det andra bullar med både PMI och jobbdata.

Den här veckan handlar om Feds räntemöte.

Fed kommer höja till 2%. Man kommer även flagga för fortsatta höjningar mot 3% med anledning av inflationsdata och stark tillväxt. Fed säger att de är databeroende. Det betyder att så länge som datan ser ut så här så fortsätter de höja. Skulle datan börja avvika nedåt, så kommer de till slut att upphöra med höjningarna.

Min simpla syn är att fortsätter lönerna uppåt, så kommer inflationen att ligga kvar på dagens nivåer och till och med stiga ännu mer. Då kommer Fed att höja till 3%. Det kommer innebära att yieldkurvan inverterar och blir negativ, och det innebär att konjunkturen efter en tid av väldigt stark tillväxt vänder ner, och troligtvis hamnar Usa i recession under 2020. Något som påverkar resten av världen negativt. En väldigt klassisk utveckling ur ett historisk perspektiv.

Även om scenariot är enkelt och logiskt är jag väldigt osäker på om det ska inträffa. Låt mig förklara varför.

1. Lönesiffran, 2,9%, sist var den starkaste på många år. Men den har varit i de här trakterna innan…. vilket har satt press på räntorna. Men sen har den sackat ihop. Vi kan inte utesluta att det händer igen.

Å andra sidan finns det mycket data som pekar på en tajt arbetsmarknad efter många år av tillväxt. Ingen borde bli förvånad om lönerna till slut tar fart. När de väl börjar röra på sig så är de svåra att stoppa. Det brukar krävas stora räntehöjningar och till slut lågkonja.

Stora krafter är i rörelse… det går inte att stoppa. Fed har efter många år av felaktiga prognoser rätt… till slut!

2, lönerna har dåliga odds att ligga kvar. De kommer vända ner och dra med sig inflationen, och få Fed att sluta höja. Anledningen att de vänder ner beror på att amerikanska konjunkturen står i zenit och det lär se sämre ut redan om ett år. Anledningarna är flera som jag nämnde i förra inlägget.

Sämre tillväxt och jobbskapande är en dålig grund för lönerna att klättra vidare på. Eller är det? Två teorier här:

1, I början av en konjunkturuppgång är tillväxten stark, men lönerna rör sig inte. De gör inte det pga betydande slack. I slutet av en konj uppgång kan tillväxten vända ner, men tack vare en tajt arbetsmarknad fortsätter lönerna. Lönehöjningar brukar också sprida sig av logiska skäl… då arbetsgivare och arbetstagare ser det som en new normal. Ur det här perspektivet kan lönerna fortsätta trots att övrig data pekar i andra riktningen

2. Företagens aggregerade försäljning är korrelerad med nominell tillväxt. Saktar den in så saktar Sales in. Om företag ovanpå detta höjer lönerna allt mer, ja då leder det automatiskt till en marginalförsämring. Det kommer företagen att undvika. Därför höjer de inte mer än nödvändigt. Eftersom jobbskapandet också har bromsat in kan inte arbetstagare heller sätta hårt mot hårt. Ur det här perspektivet kommer sämre data även smitta på lönerna, som smittar inflation, som smittar Fed och gör att de inte kan höja som de tänkt oss.

Det hade varit intressant att förstå Fed hur de tänker kring detta. Men risken är rätt stor att de inte vill förvilla marknaden utan kör vidare på sin hökiga linje.

Själv har jag inte bestämt mig. Vill först se hur lönesiffran kommer in i nästa vecka.

Trevlig kväll!!!

Ps. Skandia slog ett slag för svenska aktier. De tänker att marknaden sin vana trogen ser Ingves som en permaduva men att detta kan ändras vilket kan få kronan att stärkas. Då ska man sälja sina utländska aktiefonder, som gått starkt, och kommer gå dåligt när kronan stärks, och istället köpa svenska aktier. Relativt tror jag de har en poäng. Det är mer ur ett absolut perspektiv jag är osäker. Ds

ps. Jag är ju inne på att Ingves höjer 25bp i december och 25 till under 1H19. Detta för att lägga sig på par mot ECB. Rent teoretiskt har jag lagt fram att detta borde trycka upp bolåneräntorna med lika mycket. Men det finns en öppning för att de inte gör det som jag vill flagga för. Det är bankernas historiskt höga marginaler idag. De har vuxit fram som en del av minusräntan. Motiveringen är att eftersom privatkunder kan låna in pengar till 0% ränta, så har banken en kostnad för de här. Den kostnaden belastas istället låntagarna i banken. MEn eftersom stocken med lån är mycket större än stocken med inlånade pengar så har räntenettot och marginalerna svält. Om Ingves höjer till 0% styrränta och Stibor också lägger sig där, så har bankerna inte längre någon kostnad för inlånade pengar. Därför borde konkurrerande krafter, om det nu finns några, göra så att marginalerna normaliseras. I klarspråk betyder det att bolåneräntorna och bankernas kostnad för bolånen borde krympa. Dvs bolåneräntorna kanske inte stiger med lika mycket som Ingves styrränta. Det som talar emot detta är att amorteringskrav etc har gjort att bolånetillväxten avtagit något. Detta gör att volymtillväxten hos bankerna, dvs vinsttillväxten stannar av. Om man ovanpå detta ska få sämre marginaler, ja då lär inte vinsten bli så bra. Detta talar emot att bankerna inte kommer höja bolåneräntorna med lika mycket som Ingves höjer.

Jag tror man måste utgå från att en rörlig bolåneräntan ligger på ca 2% nästa sommar. Allt annat är grädde på moset.

I nästa steg ser jag hur Ingves maximalt kan höja lika mycket som ECB, och de lär inte höja med mer än 100 punkter, för där ligger kärninflationen, som inte ser ut att vilja röra sig. Så i nästa steg, givet att inflation och tillväxt trendar åt rätt håll, är en höjning från 0 till 1%. Högre än så kommer inte Ingves att kunna gå då svenska hushållens räntekostnader då ökat med ca 60-70 miljarder före ränteavdrag, vilket INTE kompenseras tillräckligt av löneuppgång eller investeringar från de som mottar ränteinkomster, och därmed kommer det bromsa ekonomi och jobbskapande på ett sätt att han inte kan gå högre. Det skulle i så fall betyda att en svensk rörlig bolåneränta som högst kan gå till 3%.

En dubbling från idag….. dvs man går från att betala 1,000kr på en lånad miljon (efter ränteavdrag) till 2,000kr. Give and take. Detta under år 2020. Sen, återigen, kommer det att bli marginalpress hos bankerna. Ja då stiger inte bolåneräntorna lika mycket som Ingves höjer, och då kanske det inte blir riktigt 2,000kr per lånad miljon efter ränteavdrag.

Time will tell!

ps. Såg att Löfven är borta. Nu är det Ulfs tur. Väldigt spännande nu. Ber han om att bilda regering utan vare sig stöd av S eller SD lär han också bli nedröstad såklart. Väldigt mycket Chicken Race nu eller. Nyval? Som om det ändrar nåt? Det lär bara stärka SD…. och vad händer då? Känns som att Ulf till slut tvingas prata med Jimmy… frågan är vad Annie och Janne gör då?

Men om vi ska vara lite konkreta.

För det första…och det viktigaste. SD får man tydligen inte ta i med tång. Men V är helt rumsrent? Är det någon vettig människa som kan förklara detta för mig? Hur kan V komma undan så lätt med sin politiska agenda, och hur kan S inte få skit för att de samarbetar med dem för att få deras stöd. Detta övergår mitt förstånd.

För det andra. Hur ser det ut egentligen?

Block:

Om man talar om ett vänsterblock, där V såklart ingår så har de 144 mandat. Men om man tittar på andra blocket, varför ska man inte inkludera SD? Vi talar ju inte om regering utan block. Alliansen ink SD är 205 mandat. Ärligt, det är 205 mandat som inte vill se Löfven som statsminister. Betyder inte det nåt?

Sen har vi regeringsmandat. Det är ju S+MP, dvs 116 mandat mot Alliansens 143 mandat. Rätt kristallklart också. Men då framhärdar gärna S+MP deras stöd från V. Men då måste väl Alliansen kunna lägga fram samma stöd med SD. Då får vi ovan 205 mot 144 igen.

Sen kan vi ju bryta blockpolitiken. Säg att M+KD vill regera med stöd av SD. Då får dem 154 mandat. Låt säga att C+L vägrar detta och ser det som ett svek mot Alliansen och hoppar av. Då lutar man sig mot S. S med stöd av C+L får 151 mandat. Då lär S vilja söka stöd av MP och V för att gå om M+KD. Men om de tar in V+MP så är det lika illa som att M+KD tar stöd av SD från C+L perspektiv.

Så frågan är, vem Annie och Janne stödjer ni helst… S+MP (utan stöd av V) eller M+KD (med stöd av SD). Pest och kolera?

Alternativet är C+L regerar med stöd av M, KD, S och MP. Det är kanske det ni drömmer om? Då kör ni över både SD och V. Det är kanske vad flest vill? De representerar ju ändå bara 25% av folket. 75% står regeringen för!

Häromdagen kom HOX/Valuegard med data över svenska bostadspriser. Siffran kom in snäppet bättre än väntat men ingen kioskvältare. Jag hade inte särskilt bråttom att uppdatera siffrorna för att de inte skulle visa nåt nytt. Hade lite tid över nu på eftermiddagen och gick in och laddade ner data från Riksbankens hemsida över räntorna på svenska bostadsobligationer. Men nåt ser konstigt ut. Bostadsobligationen låg på 0,71%. Va Fan! Den låg ju på typ 0,21% för en månad sen. Vad har hänt? Sen laddade jag ner en längre serie och ser jämfört med den jag publicerat under året att de har visat fel siffror hela året. Varje månad har de legat fel med ca 0,5 procentenheter. Jag jobbar ju inte med räntor och har därför inte reflekterat över det. Jag minns hur svenska statspapper gjorde ett hopp i januari men jag vet inte riktigt varför. Hursomhelst. Jag har tankat ner den nya serien och då framträder en ny bild. Räntorna har tidigare visat att det fanns en viss uppsida på bostadspriserna, typ 5-7%. Nu visar de istället att räntorna är i balans med priserna.

Senaste tidens uppgång visar till och med en viss tendens att slå över jämfört med räntorna…. men det är decimaler vi talar om. Men om priserna fortsätter upp så finns det inte fog för detta givet bankernas upplåningskostnad för lånen och den metodiken som styr lånelöftena.

Jag tillhör ju dem som tror att Ingves höjer med 25 punkter i december, och en gång till nästa år, för att lägga sig på par mot ECB.

Någon kanske undrar vad det får för inverkan på bostadspriserna?

Så här tänker jag:

Styrränta -0,5% – ger en 2-årig statsobligation på c0,0% – som ger dito 5 åring +0,5% – som med 50 punkters kreditriskpåslag 1,0% för en 5-årig svensk bostadsobligation.

Det här sambandet stämmer inte månad till månad, men över tid är det ganska robust. Idag ligger 5yrs bostadsoblis på 0,71% så det är inte jättelångt därifrån. Den var faktiskt uppe i 1,0% i februari i år….. om man nu får lita på Riksbanken som visat fel data hela året!!!!

Hursomhelst, om Ingves höjer 50 punkter så bettar jag på att 5yrs bostadsoblisen går till 1,5%. Tittar man grafen ovan så innebär det 15% lägre Brf priser i Sthlm. Jag ska tillägga att det kommer med c12 månaders fördröjning.

Så står styrräntan i 0% i mitten på nästa år så borde vi ha 15% lägre priser en bit in på 2020. Hur det går i övriga landet är hyfsat lätt att extrapolera givet den historiska känsligheten mot Brf sthlm, som på åtminstone historiskt har varit ett riktmärke.

Det får mig att tänka…. om en normallägenhet på Östermalm kostar 100′ per kvadrat idag…. och fastighetsutvecklarna har svårt att sälja sina objekt idag. Hur mycket lättare blir det om lägenheten på Östermalm kostar 85,000kr/kvm? Man förstår varför Engelbert har cashat hem en del 🙂

Det har kommit en del sentimentsdata, dvs inköpschefsindex.

Eurozone Flash Tillverknings PMI kom in på 53,3 mot väntat 54,4 och fg 54,6. Tyska motsvarigheten landade på 53,7 mot väntat 55,7 och fg 55,9. Riktigt jävla dåligt. Men det är något vi har vetat länge, då Svenska PMI vänt ner för längesen trots svag krona. Sverige brukar ligga steget före. När valutorna i utvecklingsländer försvagas kraftigt… ja då brukar det vára en tidig signal om att det blir strul, och sånt strul får export nationen Europa att hacka. Kan USA stå rakryggad i det här undrar jag….

Från USA kom Philly in på 22,9 mot väntat 17,0 och fg 11,9. BRA! Fast Nordea är inne på att sammansättningen är inte gynnsam för ISM. Empire FED kom in på 19,0 mot väntat 22,6 och fg 25,6. Klen!

US Flash Mfg PMI kom precis in på 55,6 mot väntat 55,0 och fg 54,7. BRA!!! Lirar mer med föreg ISM som var stark. Däremot kom Flash Service PMI in på 52,9 mot väntat 55,0 och fg 54,8. Hmmmm det här är fishy? Är det tjänstenäringen som är orolig över vad som händer med priserna nu när handelskriget börjar bita? Vad innebär detta?

Nästa vecka är det FED möte. Man kommer höja med 25 punkter till 2,0%. Det intressanta är om de tror att lönerna kommer fortsätta att stiga nu….trots att det finns en del mörka moln:

1, QT a 50mdr/mån

2, FEDs räntehöjningar borde göra avtryck förr el senare

3, Trumps Fin stimulus klingar av

4, Handelskrigets effekter, även om det är oklart på vilket sätt.

5, ISM bör vända ner, ledande indikatorer pekar på det

6, Utvecklingsländer, och nu Europa, hackar, vilket brukar sprida sig. Dock har inte Kina PMI trillat ner lika mycket som börserna indikerat.

7, Effekter av när dollarn gick från 1,26 till 1,13

Trevlig helg!

ps. om nån vet varför svenska räntor hoppade till i januari, får ni gärna höra av er ds.

Jag diskuterar ju sällan enskilda aktier, men H&M var så pass intressant i januari att jag inte kunde hålla mig.

https://kortsikt.com/2018/01/12/antligen-fredag-10/

Jag sa bla att 135-145kr kunde vara ett intressant läge att specka i, givet att man använde sig av stop loss. Det blev ju ingen vidare affär direkt.

Men det som jag slog på trumman för var hur enkelt man egentligen analyserar den här typen av aktier. Jag skrev…

”Nu när jag tittar på estimaten över FY18nov Ebitda så räknar samma analytiker kollektiv med att HM ska tjäna ca 31mdr kr. Om vi sitter här om ett halvår och analytikerna tror på 28mdr eller sämre, då har aktien inte lyft. Tror dem på 33mdr+, då har den lyft. Så enkelt är det!”

Nu idag när jag tittar på Ebitda estimaten för FY18(nov) så ligger dem på 26,4mdr kr. Under 28mdr. De har alltså inte lyft… och det har fan inte aktien heller. Den har varit flat hela året. Min poäng är att låg värdering är bra, men helt meningslöst så länge som vinsterna revideras ner.

Men det som egentligen är hårresande är inte HMs resultatutveckling eller aktiens svaga utveckling utan det faktum att när man frågade analytiker för blott 9 månader sedan om resultatutvecklingen för Nov17-Nov18 så sa de Ebitda 31mdr. Nu ligger den på 26mdr. 5 miljarders (15%) skillnad!!! Det är ju fan hårresande. I mina ögon är detta ett bevis på mänsklighetens totala avsaknad på ”forcasting capabilities”. Och vad som är ännu värre…. vi inser inte det själva.

Jag blir så rosenrasande när jag hör investerare säga…. ”det är svårt att sia hur det ska gå på kort sikt, men på ett par års sikt är vi positiva”. Men hallå!! Om du inte klarar att pricka innevarande års vinster… hur fan ska du veta vad som händer om 5 år. Jag förstår absolut att man kan göra en bedömning av ett bolag och dess ledning.  Nej faktum är att investerare tror att de ägnar sig åt prognoser, men det är inte prognoser. Det är bara tur om utvecklingen går deras väg. Ren slump. De har bara inte insett det själva.

Ännu värre är investerare som säger att de inte bryr sig om macro eller försöker förstå den generella börsutvecklingen. Däremot på bolagsnivå fungerar det utmärkt att både sia resultatutvecklingen och vad aktien ska stå i. Inser de inte att analysera ett bolags fundamenta är att analysera macro på micronivå. Dvs det är en sak att analysera bolagets affärside, produkter och ledning och ställa det mot konkurrenter. Fine, men man behöver även förstå den makromiljön bolaget verkar i och bilda sig en uppfattning huruvuda den är gynnsam eller ej framöver. Summan av alla bolags macro miljö är den samlade makromiljön i en ekonomi. Tror de att de kan förstå ett bolags framtida vinstutveckling utan att förstå makromiljön bolaget verkar i? Visst, att bolaget agerar rätt el fel är avgörande, men ramarna sätts av makromiljön.

De tror sig även förstå den enkilda aktiens utvecklingspotential, men inte börsen. Men börsen är inget annat än summan av alla aktiers utveckling. Så kan du förstå ett antal aktiers potential men kan inte bilda dig en uppfattning om var börsen är på väg. Ja då har man missat nåt. Det är hårresande!

Men mest hårresande är vår syn på vår prognosförmåga! De korkade tror att de är duktiga på prognoser. De medelintelligenta är ödmjuka inför att prognostisera framtiden men tror ändå att det går. De smarta inser att det inte går, men att aktier (och därmed börsen) prisar in framtiden (men att den ”framtiden” egentligen” inte finns då den verkliga framtiden inte går att prognostisera) och det enda sättet att tjäna pengar är att förstå vilken framtid som prisas in, och sen ta ett bett i endera riktning mot en annan framtid (som inte heller är någon riktig framtid). Den enda som går att veta är det som redan varit och det går inte att tjäna pengar på.

Någon sa det bra… ”jag är smartare än er andra för att jag vet hur korkad jag är”

Tillbaks till HM

Hur ska man tänka framöver? Tre saker

1, 2018 är snart history, så nu är det 2019(nov) som gäller. I skrivande stund ligger Ebitda estimatet på 27,5mdr kr. Om vi sitter här om 6 månader, eller 12 för den delen, och samma 2019nov estimat visar 27,5mdr eller sämre. Då är det min klara övertygelse att aktien står och stampar på ungefär samma nivå som idag. Inget att hänga i granen. Står den däremot klart över 27,5mdr så har det förmodligen varit en bra placering.

2, Idag kom försäljningsdata från HM. Den var tydligen bra. Jag har inte studerat den. Men jag det har trillat in 5 estimat i Reuters idag över 2019(nov) och de är INTE nedreviderade, från deras tidigare estimat över samma tid. Dvs detta är första gången på flera år där det kommer data från HM, som INTE resulterar i att analytikerna skriver ner sina prognoser. Det blir inte mycket bättre, men det blir fan inte sämre. Det är ett steg i rätt riktning. Givet kursreaktionen är det fler än jag som tänker så här. Detta kan vara  en historiskt dag för HM. Det ser inte så värst mycket bättre ut, men det hade ingen väntat sig. Det positiva är att det inte ser sämre ut.

3, Men vem vet. Detta kan vara en outlier idag? Därför hade det rent tekniskt varit betryggande om vi passerar 154kr där köparna senast inte orkade driva kursen vidare. Detta får gärna backas upp av positiva revideringar. Målkurs givet att detta händer, och givet att de tjänar mer än 27,5mdr i Ebitda 2019nov, lägger jag på 200-210kr. Då yieldar HM 5% direktavkastning, vilket får anses fair för ett företag vars vinst knappt växer. 30%+ uppsida. Det är bra risk/reward givet att KJ lyckas vända på skutan!

ps. Jag får be om ursäkt om jag slog an en negativ ton. Kanske jag kan återgälda det med två helt ovärderliga råd 😉

Jag får ofta frågor om enskilda aktier av vänner och bekanta. Ofta småbolag, ofta med starka utsikter. Jag svara alltid, ”jag har ingen aning, men du ska få två råd”.

Det finns nämligen två busenkla råd som man kan applicera när man tittar på småbolag.

1, Givet att vi inte kan göra prognoser så kan man ändå göra en sannolikhetsbedömning.

Om ett litet bolag med ett börsvärde om 1mdr kr är en bra placering. Tänk så här:

Säg att bolaget lyckas inom de kommande 3-5 åren. Då är det inte orimligt att tänka att aktien handlas till 20X vinsten. Det är ok för ett bolag som växer och som har ”bevisat sig”. Givet dagens börsvärde om 1mdr kr ska vinsten vara 1mdr/20=50mkr. MEN, om de uppvisar en vinst om 50mkr om 5 år, så kanske börsvärdet står i 1mdr. Samma som idag. Då är man inte så nöjd med placeringen. Nej, vinsten måste vara dubbelt så hög, typ 100mkr för X 20 =2mdr i börsvärde och ”resan” ska vara värd det. Det här med vinst är vanskligt att bilda sig en uppfattning om. Ofta kan inte VD själv bilda sig en uppfattning. Men ett bolag som växer snabbt bör ha en edge mot marknaden och oftast utmynnar det i en god marginal. Säg 10%. 100mkr/10%=1mdr. Dvs bolaget bör omsätta 1 mdr om 3-5 år. Då blir det en god investering.

GRUNDREGEL 1: Om du tror att bolagets omsättning är samma, eller överstiger, börsvärdet idag om några år…. då blir det sannolikt en god placering.

2, De mest erfarna investerarna jag känner, som dessutom lyckats, har en sak gemensamt. De säger att ”the art of investing is a peoples business”. Dvs de har gång på gång insett att de på förhand inte kan säga vilka affärsideer som kommer lyfta eller ej. Ännu mindre lägga prognoser som fungerar. Däremot att ta rygg på rätt folk. Det funkar nästan alltid. En dålig affärside funkar ofta med bra folk. En bra ide funkar aldrig med dåligt folk vid rattarna.

GRUNDREGEL 2: Titta på VD/huvudägare. Vad har de lyckats med förut, och kan de göra det igen?

Använd dig av de här två grundreglerna när du investerar i småbolag så kommer du garanterat inte gå sämre än snittet. Dessutom är de tidseffektiva.

Lycka till

ds.

1,630ish motståndet testas med besked i detta nu. Ska vi bryta upp och attackera 1,680? Tittar man på Dax , Stoxx och CNY  så känner jag mig inte särskilt optimistisk. Studsen i OMX har till stor del drivits av en tidigare översåld börs. Så är det inte längre. Jag känner mig fortsatt skeptisk och skulle inte bli ett dugg förvånad om vi ska testa 1,590 stödet längre fram.

Så här 10 år efter Lehman kraschen är det många som är ute och tycker till. Ingves är orolig för skuldsättningen bland svenska hushåll, vilket gör Sverige mer sårbart. Jag förstår honom. De samlade skulderna har i princip dubblats senaste 10 åren. Inkomsterna har under samma period gått upp med c30%. Det är rätt enkel matte. Vi är alltså 53% räntekänsligare nu än då. Dvs en höjning av räntan med 1% då, är samma sak som 0,65% idag. Eller som när Riksbanken höjde vid förra högkonjunkturen från 1,50% till 4,75%, dvs en höjning med 3,25%. Om Ingves höjer med drygt 2 procentenheter, från -0,5 till 1,5% så får det rent matematiskt EXAKT samma konsekvenser som då. Jag har ju också härlett just styrräntans ”tak” till c1,5%. Dvs vid den nivån så kommer han tvingas att sluta höja då konjunkturen rullar över i lågkonjunktur. Detta förstår Ingves också!

Sen kan man ju alltid fråga sig hur stor risken är att han tvingas höja dit. Det beror enkelt uttryckt på två saker. 1, Vad ECB kör för ränta och 2, lönebildning i Sverige. Apropå det senare så har Konjunkturinstitutet gjort en djupdykning i den svenska lönebildningen. Det är ett välkommet inslag i dagens rätt grunda debatten om räntor, inflation och hur Riksbanken bör agera. Jag har inte läst hela rapporten ännu, men jag hade tänkt återkomma till den längre fram.

Läs gärna hela rapporten…

https://www.konj.se/download/18.7fb23d7c165bb7ad89dd7cc9/1536821664506/LBR2018_webb.pdf

Riksbanken fäster stor vikt vid den sk. RU-indikatorn som mäter resursutnyttjandet i Svensk ekonomi. Den ligger på mycket höga nivåer, och som tidigare var förenligt med stigande löner, och därmed inflation och räntor. RU-indikatorn ligger högt pga att sysselsättningsgraden i Sverige är hög och för att företagsenkäten visar att många företag vill anställa men hittar inte kompetent personal. Men så har det varit ett bra tag och hitintills har det inte resulterat i stigande löner. Nedan chart visar det bra.

Om Riksbanken hade haft rätt så hade det bara varit en tidsfråga innan samtliga inflationsmått hade etablerat sig över 2%. Nu är den risken liten. Sannolikt kommer de konvertera kring 1,5-1,7% istället.

Apropå inflation så kom det svensk data i förra veckan. KPIF ex energi kom in på 1,2% mot väntat 1,4% och fg 1,3%. Det är duvigt. Men glädjande nog studsade tjänste inflationen från 1,2 till 1,5%. Så det känns som om vi borde vara nära en botten och börja röra oss uppåt snart. Det är såklart svårt för Ingves att höja när datan kommer in så här, men med god sannolikhet har den börjat gå i rätt riktning inför december mötet. Datan spelar egentligen roll, men det kan han inte säga såklart. Anledningen till att han höjer beror inte på inflation. Det beror på att normalisera sig mot ECB innan de börjar höja. Om de börjar höja?

Från Europa kom kärninflationen precis in på 1,0% YoY mot väntat 1,0 och fg 1,0. Gäsp! Med tanke på hur problem i Utvecklingsländer brukar slå mot exportmaskinen Europa så ser jag inte hur Draghi ska kunna höja räntan. Å andra sidan ska det rinna en del vatten under bron innan det blir aktuellt.

Från USA kom Core CPI in på 2,2% mot väntat 2,4 och fg 2,4%. Lite svagare, men fortfarande klart över målet och inget som lär påverka FED. 2,2% lirar med Core PCE 1,7 och löner om 2,7%. Så det är inget uppseendeväckande egentligen. Givet att lönerna kom in på 2,9% sist, så kan vi vänta oss core PCE/CPI på 1,9/2,4%. Så för att verkligen ”störa” FED så behövs en sättning av lönerna ner mot 2,5%. Det känns inte troligt just nu. Däremot tror jag inte de kan höja till 3% i godan ro utan att det får konsekvenser för tillväxt och lönebildning. Även PPI som kom i förra veckan bromsade in.

Tittar man på ett mer brett mått på arbetslöshet, UG, så indikerar det att lönerna kan röra sig mot 3,5%. Händer detta så borde FED enkelt kunna höja mot 3%.

Men Nordea har även en graf som tar hänsyn till dollarn och arbetskraftskostnaden, och den säger att inflationen ska ner. hmmm.

Kan lönerna gå mot 3,5% samtidigt som inflationen går mot 1,5%? Nej nej nej. Det handlar såklart om att dollarn, ISM, QT likviditetspåverkan, EM störningar, Trumps expansiva finanspolitik fades out, tradewar m.m kommer resultera i att USAs tillväxt bromsar in från dagens nivåer, och då har vi en ny bild med konsekvenser för jobbskapande och löner…… och därmed inflationen. Tyvärr är det så att lönerna är en laggande faktor, där tillväxt och jobbskapande kommer först. Medan många av faktorerna ovan är mer av ledande karaktär. Dvs kommer det en inbromsning av tillväxt, så leder det till inbromsning i jobbskapande, som efter ett tag göra att löner och inflation vänder ner. FED måste vara tidiga på bollen då räntehöjningar slår igenom med 6-18månaders fördröjning. Så trots att lönesiffran låg på 2,9% för en vecka sen så frågar sig FED, hur kommer den utvecklas närmaste 12 månader. Tror de att den ska gå mot 3,5-4,0 då kommer ni få se fortsatt höjningar…. tror de på 2,5-2,9%, då kommer de inte att höja hela vägen till 3%.

Ray Dalio, grundaren av världens största hedgefond, bedömer att den nuvarande ekonomiska cykeln sjunger på sista versen. Vad ska man säga.. skulle lönerna klättra vidare mot 3,5-4,0%, inflationen går mot 2,5-3%… och FED höjer till 3%. Ja då följer vi klassiska spår, och han kommer få helt rätt. Men jag är inte lika säker.

Trevlig vecka!

Valresultatet tar all uppmärksamhet i media idag. Frågar du mig så kommer det att gå till så här. Alliansregering kan bilda regering lätt som en plätt, om de får stöd av SD i vissa specifika frågor, typ invandring. Vänstern kommer då ägna de kommande fyra åren åt att svartmåla Alliansen som en brunskjorteallians. Stefan Löfven kommer säga ”jag gjorde åtminstone aldrig upp med SD, det gör att jag sover gott om natten”. ELLER säger Annie och Janne tack och hej till Alliansen (pga av SD) och hoppar på S+MP tåget. Då har de fyra partierna c3 procent mer än M+KD+(stöd SD), och då fortsätter Stefan att regera. Så vågmästarrollen innehas egentligen av C+L.

Hur gärna vill de sitta i en Alliansregering?

Hur ogärna vill de sitta samaarbeta med SD?

VEM av Stefan och Jimmy ger C+L det mest attraktiva erbjudandet?

S+Allians hade skapat en stark regering, men det kommer aldrig hända. S och M är hund och katt, även om politiken inte är det.

Hade jag varit Annie och Janne har jag skickat ett mail till Stefan och frågat, vad får vi för poster om vi sitter i regering med dig? Sen hade jag skickat ett till Jimmie och frågat, vad måste vi gå med på för att få ert stöd för en Alliansregering? I mailet till Löfven hade jag skrivit att jag mailat Jimmy. I Jimmys mail hade jag upplyst honom om jag mailat Stefan. Då får de anstränga sig att komma tillbaka med nåt juicy, annars riskerar de att förlora mot den andra. Lite som en byggoffert. Alla vill ta bra betalt såklart, men ju mer man saltar desto större risk att inte få jobbet. Sen hade jag tagit det bästa alternativet. Eller minst dåliga. Typ så enkelt är det!

Så en tolkning är att C & L har den verkliga makten över vår kommande regering… men egentligen handlar det om S och SD. Den av dem som kompromissar mest vinner.

Om vi bortser från offerterna, så skulle jag vilja veta svaret från Janne och Annie…. ”vad är viktigast för er, att hålla samman Alliansen eller att inte samarbeta med SD?”

Nästa regering måste bli antingen Allians med stöd av SD eller S+Mp+C+L (med passivt stöd av V). Inget annat lär passera i Riksdagen. Eller har jag missat nåt? Göran Persson är inne på en av mina varianter med en twist, och det är att C+L hoppar av alliansen men ändå röstar in M+KD, av det enkla skälet att de inte vill sitta i regering med S+MP, men kan inte heller sitta i en regering som samarbetar med SD. Så kan det förstås också bli. Svag regering är bara förnamnet! Om man är såsse borde man tänka så här ”Stefan, ge Annie och Janne så fina ministerposter det bara går”. Om man är borgare borde man tänka så här ”Snälla Jimmy, be bara om att få komma in i den politiska värmen, ställ inga andra krav”. Annars lär Göran Persson få rätt!

Här på bloggen fortsätter vi att studera den amerikanska arbetsmarknaden och lönestatistiken från i fredags. Den är nämligen viktigare än valet. Även om det kanske kan vara svårt att förstå.

En av bloggens läsare frågade häromdagen ”tänk att Sverige kommer att hamna i recession med nollränta”. Han syftade naturligtvis på att Ingves kommer höja med två gånger och sen väntar recession. Jag ifrågasatte inte hans syn på kommande recession, men jag ifrågasatte mekanismerna bakom. Dvs Sverige har aldrig gått in i en recession när räntekostnader/inkomster är så låga som nu. Två höjningar skulle försämra ration, men knappast orsaka recession.

Ta 2009 års recession som exempel. Många tror att det handlade om Lehman och Subprime kraschen. Det var bara ett symptom. Vad vi egentligen såg i USA var hur en klassisk konjunkturuppgång skapade jobb på ett sätt som till slut gjorde arbetsmarknaden tajt, skickade upp löneinflationen och därmed slutligen den vanliga inflationen. Detta tvingade FED att strama åt penningpolitiken genom att höja räntan. Sommaren 2003 låg styrräntan på 1,0%. Tre år senare, sommaren låg den på 5,25%. 2007 toppade konjunkturen ur. 2008/2009 var de i recession. Att de hamnade i recession handlade om att

1, räntekostnader/inkomster steg till en nivå som triggar recession

2, räntan gjorde att nyutlåning avtog, vilket är en viktigt faktor för tillväxt.

Sen att recessionen blev så djup och svår, och tvingade FED till en extrem politik, beror på att utlåningen under många år varit galen. Dvs Lehman&co är en funktion av sub-prime som helt enkel var dålig utlåning. Men det faktum ATT det blev recession beror på räntan. Inte utlåningen. Recession hade de fått på halsen ändå. Hade FED legat på en styrränta på 1% under alla år, så hade det inte fått recession. Detta var dock aldrig ett realistiskt alternativ då löner och inflation var på uppåtgående.

Sverige kom igång senare än USA med konjunkturen. IT-kraschen satt djupare hos oss. I början av 2006 (när FED varit igång med räntehöjningar ett tag) så höjde Riksbanken för första gången. Då var räntan 1,50%. Knappt tre år senare, under hösten var vår styrränta 4,75%. Då vet jag att den rörliga räntan på bolån låg klart över 6%. Det knarrade rejält i Svensk ekonomi. Räntekostnader/Inkomster hade letat sig upp på en kritisk nivå. Vi skulle rullat in i en rejäl recession utifrån detta. Istället slog Lehman till och alla nollade sina räntor. Även vi. Det gjorde att räntekostnaderna sjönk kraftigt och var en av de absolut viktigaste faktorerna till att recessionen nästkommande år blev så pass hanterbar. En annan faktor var att statskulden var låg och budgeten i balans.

Men vi hamnade trots allt i recession. Point being. Antingen hamnar man i en recession för att räntekostnader/inkomster i landet blir för höga. Eller för att man råkar ut för en extern efterfrågechock. Eller en kombo av ovan.

Point being, om Ingves höjer med 50 punkter så ökar svenska hushållens räntekostnader från 80 miljarder till 100 miljarder. Eller från 4-5% till 6-7% av bruttoinkomsterna. Det räcker inte tror jag för att skapa recession. Historiskt måste man upp i 9-10%, vilket lirar med 200 punkters höjning. Dvs till reporänta om 1,5%+. Detta kräver löneinflation upp mot 3,5-4,0% (idag c2,6) för att skapa ett inflationstryck där Ingves tvingas till den typen av höjningar. Det känns rätt långt borta.

Däremot kan USA vara på väg att glida in i den här situationen, med stigande löner, kärninflation och räntor, vilket till slut triggar recession, som smittar på resten av världen, varpå vi får en negativ demandchock som sänker tillväxten och försätter oss själva i recession. Med nollränta, som vår käre bloggvän, slog fast. Den recessionen kommer dock bli rätt grund, ungefär som sist.

Men vill vi ändå inte kunna stimulera? Från nollränta blir det svårt eller? För det första kan man säga att vi redan stimulerar när recessionen slår till. Dvs hushållen betalar redan idag 1,000kr/mån efter ränteavdrag på en lånad miljon. De har pengar att konsumera för. Annat var det under 2008 när de betalade nästan 4,000kr på varje lånad miljon. Svenska staten har också krut att köra budgetunderskott, dvs fortsätta med samma kostnadskostym trots att skatteintäkterna viker av. Man lånar helt enkelt mellanskillnaden. Med vår statsskuld har man råd med detta.

Men frågan är om USA är på väg in i recession. Jag det beror på om räntorna ska upp till 3%+. Det beror i sin tur om inflationen kommer fortsätta upp, vilket i sin tur beror på om lönerna kommer ta fart upp mot 4%+. Idag ligger de på 2,8-2,9%.

Jag har tusen gånger tidigare sagt att löneinflationen ska man se på två sätt. Dels FÖRÄNDRINGEN, och dels NIVÅN. Jag hävdar att de styrs av olika saker.

Om lönerna är på uppåtgående eller nedåtgående handlar om en variant av Philips. Arbetslöshetssiffran kan man kasta, men sysselsättningssiffran är viktig. Liksom tillväxt. Hög tillväxt i kombination med stigande sysselsättningsgrad lyfter löner. Motsatsen pressar ner dem.

Men vilken nivå vi talar om, har med andra saker att göra. Jag hävdar att dagens 2,9% YoY löneinflation, troligtvis hade varit 3,9% om vi inte hade haft följande faktorer:

1, globalisering
2, digitalisering
3, låg produktivitet
4, tjänstenäring större än varunäring
5, moment 22, dvs låg inflation ger låga löneökningar, som ger låg inflation osv
6, demografi, dyra gamlingar pensioneras, billiga unga tar över
7, facken har inte samma lönepower som förr
8, Stora företag har vuxit som andel av ekonomin. Där har löntagarna sämre pricing power.

9, Företag är lönsamhetsorienterade.

När löneinflationen var som lägst för några år sedan, 2,0%, så hade den förmodligen varit 3% om vi inte hade haft ovan faktorer.

Dvs ovan faktorer hindrar inte lönerna från att röra sig upp eller ner. Men de ger en ”rabatt” jämfört med tidigare när de inte fanns. I takt med att faktorernas inverkan ökar eller minskar så får det också inverkan på ”rabattens storlek”.

Så lönerna kan alltså gå från dagens 2,9% till 3,9% med ovan faktorer. Det är typ samma sak som när de steg från 3,9 till 4,9 historiskt och de inte fanns.

Så frågan är om de kan fortsätta att stiga? Ja det beror på 1, tillväxt och 2, hur tajt arbetsmarknaden är. Tillväxten är vad den är…. ca 2-3% i USA. Men tajtheten då?

Jag har hävdat att sysselsättningsgraden fortfarande är något för låg för att man ska kunna tala om samma tajthet som under de tre senaste högkonjunkturerna.

MEN andra, typ Deutsche, hävdar motsatsen. Vilket jag visar på med ett antal charts nedan. Innan ni blir helt tossiga av de här chartsen, så ska ni veta att Deutsche har framhärdat de här chartsen och att löneinflationen ska ta fart i över tre års tid. Så de har haft fel väldigt länge. De sitter inte på svaren heller, även om de har fina charts.

Vem som har rätt av oss har stor betydelse. Om Deutsche har rätt så väntar väsentligt högre löner, inflation och räntor närmaste 12 månaderna. Därmed har vi också närmare till nästa recession, som alltså även kan knuffa in oss i dåliga tider. Har Deutsche fel, så är det troligt med en försening av allt… och då är det mer av det gamla vanliga. Skillnaden kan enkelt uttryckas som: Krasch eller ej.

Visst blir man sugen på att tro att lönerna kommer skjutna som en kanon…… men mitt råd är att man ska vara ödmjuk!!! Det har jag varit i många år och det har visat sig vara rätt.

Får se vad OMX hittar på här kring 1,630ish motståndet. Håller det väntar nog 1,590ish så småningom.

Ha en fin vecka!

I USA skapades det 201k jobb förra månaden mot väntat 191 och fg 157 uppreviderat från 147k. En stark siffra. 201k jobb är 2,4m i årstakt vilket lirar med 2,5% BNP tillväxt. Samtidigt ska man vara medveten om att tror man att USA växer med 3% i årstakt, så lirar detta egentligen med 260k nya jobb i månaden, och det har vi inte sett hittills i år. Över tid konvergerar de här, dvs antingen kommer USA tillväxt ner mot 2-2,5% snart, eller ska jobbtakten accelerera. Jag tror på det förra.

Timlönerna kom in på 2,9% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,7. Halleluja, det är den starkaste siffran sedan sommaren 2009, dvs på 9 år!!!

Man frågar sig såklart, är lönerna på G nu? kickar Philips in? Mitt snabba svar är, vet ej. Fem gånger senaste två åren har den tangerat 2,8% och sen vänt ner. Jag utesluter inte att det kan hända igen. Eller inte! Det går som sagt att argumentera för att den amerikanska arbetsmarknaden är tajt, dvs god tillväxt, låg arbetslöshet osv…. men även motsatsen, dvs låg sysselsättningsgrad, digitalisering, globalisering osv….

Men ännu viktigare är frågan… innebär detta att inflation, och även räntor, kommer gå i taket? Nej då. Löner på 2,9% lirar med Core PCE om 1,9%. Den senaste mätningen visade 2,0%. Så egentligen kan man säga att de går i samklang just nu.

Får det inga effekter då? Jo då, om lönerna kommit in svagt, säg 2,6% YoY så skulle man kunna argumentera för att Core PCE när som helst vänder ner, och då kan vi anta att FED slutar höja, och räntorna lär sluta stiga. Åtminstone de korta. Nu på 2,9% så kanske Core PCE istället ligger kvar på 2%, och då kan vi anta att Jay vill fortsätta att höja…. åtminstone fram till datan vänder ner.

Vad krävs för att få tillbaka den gamla klassiska FED som verkligen ”bekämpade” en allför hög och stigande inflation? Jag skulle säga att vi behöver upp mot 4% i årslönetakt och dit är det en bit kvar. Det skulle i så fall betyda slutet på den lågränte/låginflations miljö som vi varit vana vid senaste årtiondet.

Någon kanske tänker att lönerna kommer fortsätta att stiga nu, och ska börsen rakt ner i källaren då? Jag vill bara förtydliga vad jag sagt flera gånger. Historiskt när lönerna börjar dra i en konjunkturcykel har det initialt inneburit en boost för tillväxten och i slutändan vinster (även om marginalerna försämras pga högre  lönekostnader). Det är inte så komstigt. Folk har mer i plånboken som de sätter sprätt på. Det är inte förrän efter ett tag det ger avtryck i inflationen som sen ger Fed anledning att agera. Det är sen när räntorna börjar stiga som det äter upp konsumtionsutrymmet som det rullar över i recession och multipelkontraktion. Men det är historien. Hur det blir denna gång vet jag inte, men magkänslan är att allt går mycket snabbare nu.

På det hela taget en rätt hökig siffra.

Igår kom Inköpschefsindex för servicesektorn i USA. US Service PMI kom in på 54,8 mot flash 55,2 och fg 56,0. Svagt på alla sätt. ISM Non-Mfg kom in på 58,5 mot väntat 56,8 och fg 55,7. Starkt på alla sätt. Siffrorna påminner rätt mycket om dem som kom in för tillverkningssektorn. Vi kan alltid spekulera i vad divergensen beror på, men det viktigaste är nog divergensen i sig. De brukar konvergera. Dvs man kanske inte ska läsa in för mycket i någon av dem.

Det är också viktigt att komma ihåg fyra saker.

1, Tjänstenäringen står för 70% av den amerikanska ekonomin, så den här siffran är egentligen viktigare är Mfg siffrorna.

2, Det är också i tjänstenäringen som huvuddelen av jobb skapas, så den är viktig även ur den här aspekten.

3, Eftersom det är här jobben skapas, så är det också här grunden för löneinflation skapas. Core Service Inflation har en väldigt stark koppling till löneutvecklingen. Core Goods inflation däremot är mycket mer kopplat till valutasvängningar.

4, Så på alla sätt är den här siffran viktigare än Mfg PMI. MEN, the big MEN, är att trots detta har de spelat en underordnad roll då Mfg PMI normalt sett leder Service PMI. Dvs guiding Power är mycket större i Mfg PMI, och service PMI har aldrig utvecklats i en annan riktning än Mfg PMI under längre tid. Detta gör att marknaden fäster större vikt vid Mfg PMI än Service PMI.

OMX är svag och den ser inte ut att stänga norr om 1,625. Således väntar ett test av 1,590ish. För test lär det hålla. Dessutom kommer den vara rejält översåld, så studsen kommer. Men jag är klart tveksam till om det kommer hålla efter det. Finns risk att många inte gillar vad som händer med lönerna, samtidigt som det förstår hela kopplingen med ”inflation, räntor, belåning, lägre vinster och multiplar osv”…. och väljer att avvakta. Dvs avsaknad av köpare. Då kanske man ska ta det lite lugnt. Titta även på Stoxx Europa och Dax…. visst lär det studsa snart, men det ser ju inte så vackert ut. Man kan nästan pensla fram en ny lågpunkt senare i höst. Jag säger bara, gör vad du vill. Men stänger vi under 1,590….. se till att ha lite cash på kontot. Jag blir inte bullish förrän vi stänger ovan 1,645 typ….

Trevlig helg!

Riksbanken flaggar för höjning, troligtvis med 25 punkter, i december.

KPIF och KPI är på målet eller till och med över målet, men det beror på energi och elpriser. Den kommer att komma ner framöver pga ren baseffekt. KPIF ex energi, tjänsteinflation och löner indikerar att vi egentligen ligger kring 1,5-1,7% strukturellt. Givet den svaga kronan någon tiondel högre. Säg 1,6-1,8%. Jag tror Riksbanken hoppas på de olika inflationsmåtten ska påbörja sin konvergering mot de här nivåerna. Då kommer man kunna argumentera att dagens KPIF över 2% endast var temporär pga energipriser, och att den underliggande strukturella inflationen är stigande. Det skulle låta bra i samband med en höjning.

Energipriser som stiger är egentligen en NEGATIV inflationsbärare, dvs inflation försöker ju mäta trycket i ekonomin. Stigande energipriser slår egentligen negativt på Sverige, så egentligen vill man stimulera i ett sånt läge. Inte tvärtom. Jag tycker Riksbanken är lite dålig på att förklara detta tyvärr.

Riksbanken vill höja för att normalisera sig mot ECB, inte för att vi har tendenser med överhettning. Det innebär som sagt en höjning i december, och en till senast i juli. Detta för att ligga på par mot ECB. Skulle ECB under första halvåret flagga för att det inte blir någon höjning under andra halvåret, ja då kan Ingves vänta med att höja en andra gång till andra halvåret… och så rullar det på liksom.

Tillväxten är osäker framöver, byggbolagen avslutar tidigare påbörjade byggen i år, och till viss del nästa. Med med tanke på att man inte startat så många nya projekt senaste året så ger det utslag nästa år.

En svag krona, över 10kr, gör det möjligt för Ingves att höja både en och två gånger. Något som lär ta kronan under tian igen på sikt. Riksbanken har aldrig haft som avsikt att kronan ska försvagas över 10kr. Nettoeffekten är tveksam. Däremot håller dem den gärna kring 9-10kr som är en strukturellt bra nivå. Under 9kr är inte heller bra.

Hade kronan stått i 9kr så hade han inte höjt. Att den står i 10kr+ gör att han har ett fönster att normalisera politiken vis a vis ECB. Vilket är bra om ECB skulle börja höja, men är inte heller negativt om ECB inte börjar höja.

Det är ett problem att Europas löner och inflation och till viss del tillväxt är så låg. ECB har sagt att de har som intention att höja under 2H19. Men risken är klart överhängande att de inte kan göra det. Detta kommer begränsa Ingves chanser att höja mer än två gånger. Det  skulle helt enkelt stärka kronan för mycket, vilket slår mot tillväxt och exportindustri i Sverige… och i slutändan jobbskapande, löner och inflation.

En höjning med 25punkter innebär att svenska hushållens räntekostnader i teorin ökar med c10 miljarder. Detta kompenseras INTE av stigande löner. Någons räntekostnader är någon annans ränteintäkter. Men knappt hälften av 10mdr försvinner till utlandet. Andra hälften ackumuleras i värdepappersportföljer. Så visst får en höjning effekt på ekonomin. Hushållens konsumtion ligger på ca 2,000mdr kr, och en minskning med 10mdr är 0,5%. Eftersom hushållens konsumtion utgör 43% av BNP så har en höjning med 25 punkter en teoretisk negativ inverkan på c0,2% på BNP. Nästan så att man kan tillämpa en schablonregel att så mycket man höjer räntan, så mycket mindre tillväxt får man i ekonomin. Jobbmässigt kostar det i teorin c12,000 uteblivna jobb, enligt teorin att jobbskapande ligger på BNP tillväxt minus 1%.

Kronan borde stärkas marginellt av det här… men försvagas istället. Är det för att de öppnar dörren för en höjning i februari istället? Dvs om vi närmar oss december, så kanske de skrotar planen att höja då, och skjuter februari till mars/april osv. Jag tror marknaden tolkar det fel. De har som avsikt att höja i december, och det ska mycket till för att inte göra det. Men de öppnar dörren för att ha möjligheten att höja senare. Livrem och hängslen.

OMX har varit nere på 1,627. Får vi en stark stängning så tror jag det var botten och nya attacker mot 1,680 väntar relativt snart. Håller inte 1,625 för stängning så ska vi testa 1,590ish. Det är ett svaghetstecken i så fall. Jag är fortsatt bullish så länge som den senare håller, men styrkan vi sett senaste veckorna är inte densamma.

I eftermiddag kommer ISM för tjänstesektorn i USA. Imorgon kommer amerikanska jobb och lönedata.

Stay tuned!