Brexit is a fact

För någon vecka sedan började marknaden bli rädd för Brexit, då sjönk vi till 1,270. Nu är det ett faktum och tittar man på Dax så tror jag vi testar 1,247 på måndag. Vi får se hur Asien och Usa beter sig fram tills dess…

Men risken är stor att även 1,247 passeras. Jag tänker naturligtvis på de gap som finns längre ner i både Dax och Spx.

Jag har sagt det innan och säger det igen…. Brexit kommer erbjuda ett helt fantastiskt köpläge…. Frågan är var vi bottnar????

Behöver jag säga nåt om själva Brexit? Inte riktigt mitt område, men jag kan ju förstå om EU kommer vilja vara tuffa när man kommer skriva nya avtal med UK. På nåt sätt måste de visa övriga medlemsländer att vara med i EU är bra som fan, att lämna gör ont! Å andra sidan är UK viktigare för EU än tvärtom handelsmässigt. EU har alltså ett stort handelsöverskott med UK. Att försämra vilkoren för handel skadar bara EU själva.

Halva befolkningen vill vara kvar, halva vill lämna. Jag tycker synd om landet som är så polariserat. Polarisering tycks vara ledordet i stora delar av världen de senaste åren. Tyvärr!!

 

Publicerat i Uncategorized | 20 kommentarer

Peter Eriksson vill ta bort ränteavdraget

Det är så jävla dumt så att det är inte sant. Tur att Maggan verkar tycka att det är en dålig idé.

http://www.sydsvenskan.se/2016-06-21/skyller-misslyckande-pa-varandra

Men istället för en massa subjektiva och kvasiobjektiva argument så ska jag ta er genom matematiken, för ibland undrar man om jag är den ende som räknat på detta?

Exempel 1, Tiden före amorteringskravet.

En helt vanlig familj kan tänka sig att lägga 10,000kr i månaden på boende. (Ex el, vatten, avgift om det är en brf etc). De vill inte lägga mer utan resten av lönen används till löpande utgifter, sparande till semester, pension och dylikt. Ett normalt liv helt enkelt.

De knatar in på banken och säger: Hej, vi funderar på att köpa en bostad och kan tänka oss att lägga 10,000kr i månaden. Banktjänstemannen svarar, jag har tittat på er familjeekonomin och det låter vettigt. Vill ni ha ett amorteringsfritt lån? Dvs ni kan alltid välja att amortera längre fram om ni känner för det, men ni måste inte. För oss är det viktigt att skuldsättningen blir rätt från början sen är det upp till er om ni vill amortera, dvs spara. Ok svarar dem. Bankmannen säger, att egentligen hade ni kunnat klara ett större lån då ränteavdraget gör räntekostnaden 30% lägre, men eftersom det här avdraget kan tas bort så får inte jag räkna in det. De svarar att de förstår. Det blir ändå en lättnad på sista raden.

Bankmannen fortsätter, här på banken ger vi lånelöfte baserat på en kalkylränta på 5%. Den bygger på nuvarande 5års ränta plus 300 punkters säkerhetsmarginal.

Det betyder att ni får låna 10,000kr X 12 = 120,000 / 5% = 2,400,000kr.

Men det bygger på att ni kan stoppa in 15% i EK. Har ni det?

Javisst, vi har precis 423,529kr (jag antar här att de har det från en försäljning. Ni kommer se nedan hur det förändras)

Ok vad bra. Familjen går ut i marknaden med 2,4mkr + 423,529kr = 2,823,529kr på fickan. De köper en bostad för pengarna.

Nästa månad ska de betala sina räntor. Räntan på deras lån är 2%. Det blir 2,4mkr X 2%= 48,000kr. Eller 4,000kr i månaden. Eller egentligen 2,800kr efter ränteavdraget.

Det är 7,200kr mindre än de kalkylerat med. Just den här familjen konsumerar upp pengarna varje månad. Det är 86,400kr om året. Ingen dålig slant. Det är därför Svensk ekonomi gått som tåget trots att vår lilla öppna ekonomi gränsar mot ett Europa som går väsentligt sämre.

Ex 2 idag, amorteringskrav är infört.

En familj med samma förutsättningar kliver in på banken. De säger att de vill lägga 10,000 i månaden på sitt boende.

Bankmannen svarar att det låter som ett passande belopp för deras ekonomi. Men upplyser dem att de måste amortera 2% av det lånade beloppet varje månad. Okej svarar dem. Men vi vill inte lägga mer än 10,000kr totalt sett.

Rätt snabbt inser dem att låna lika mycket som vid förra exemplet funkar inte då bara amorteringen drar 4,000kr i månaden. Då har de kvar 6,000 till räntor, Att jämföra med drygt 10,000 i förra exemplet.

Banken svarar, ni kan få låna 1,7mkr.

Varje månad amorterar ni 1,7mkr X 2%=34,000 / 12 =2,833kr

Då har ni kvar 10,000 – 2,833= 7,167 till räntor. Det är 86,000kr om året. Med en kalkylränta på 5% får ni låna ca1,7mkr.

Men detta bygger på att ni har 15% i EK. Ja det har vi! (Återigen har dem exakt 15% i EK). Det blir 300,000kr. (Det är väsentligt lägre än vid förra ex. Men det är inte orimligt då köparen av deras bostad också fått tuffare villkor hos banken.

De går ut i marknaden med 1,7mkr + 300,000kr = 2 mkr på fickan. Det är 30% mindre än vid förra exemplet. Kom inte och säg att det inte påverkar marknadens prissättning. Okej, alla har inte exakt den här situationen, men väldigt många. Det intressanta tycker jag är att exemplet är äpplen och äpplen. Två identiska familjer jämförs. Alla får mindre!! Den enda gruppen som har oförändrat låntagande är de med 50% Ek, för då slipper de amortera. Men kom ihåg var deras EK kommer ifrån. Just det, försäljningen, och den blir aldrig bättre än köparens villkor och hans lånelöfte. Men även om den köparen hade goda finanser så måste ju han sålt sin bostad till någon, som måste sålt sin bostad till någon, som måste sålt sin bostad till någon, och för att ingen ska påverkas så kan ingen fått försämrade villor. Hur sannolikt är det?

Sen månaden efter kom kuvertet från banken. Jodå amortering har de dragit med 2,833kr. Räntekostnaden blev 1,7mkr X 2%= 34,000kr / 12= 2,833kr. Efter ränteavdrag blir det 1,983kr. Totalt sett drar banken 2,833+ 1,983= 4,816kr. Eftersom de har avsatt 10,000kr blir det 5,184kr över. Det är 62,208kr om året. De konsumerar allt.

MEN jämfört med förra exemplet om 86,400 om året så är detta 28% mindre. Är det någon som inte tror att detta får effekter på svensk ekonomi?

Sen kan man alltid hävda att pengarna gått till en god sak, dvs amortering som är ett påtvingat sparande. Men likafullt ger det realekonomiska konsekvenser.

Man kan också hävda, och detta är det enda jag tycker är bra med amorteringskravet, att familjen nu tar ett lån på 1,7mkr istället för 2,4mkr som vid förra exemplet. Det är bra, för det gör dem mer motståndsbenägna vid ett högre ränteläge… Eller är dem? De måste ju amortera också!!!!!!!

Det ska bli intressant att se vad som händer med priserna om ett år. Jag vågar mig inte på någon prognos, jag kan bara krasst konstatera att många familjer kommer att tingas amortera och tar mindre lån. Mindre lån (och mindre EK) innebär att de har mindre i plånboken vid budgivningen, och det borde, allt annat lika, påverka priserna. Men vi får se!

Ex 3, nu slopar miljöpartiet ränteavdraget.

Vad händer. En familj känner fortfarande att de vill lägga 10,000 i månaden på sitt boende. De går in på banken varpå banktjänstemannen säger att de kan låna 1,7mkr.

1,7mkr måste amorteras med 2% om året, det blir 2,833kr i månaden. Det gör att dem har 10,000 – 2,833kr = 7,167 kvar till räntor. Det är 86,000 om året som till kalkylränta om 5% gör att de får låna just 1,7mkr. Samma som tidigare. Men återigen bygger det på att de har 15% i ek. De har 300,000kr i EK. Det är samma som vid förra exemplet, men det är inte ett orimligt antagande då alla får låna lika mycket som innan, vilket gör att det inte borde bli någon inverkan på priserna.

Personen får nästa månad en inbetalningsavi från banken. Han måste betala 2,833kr i amortering. Därutöver måste han betala lika mycket i räntor. Ingen nedsättning pga slopat ränteavdrag. Eftersom han räknat med 10,000kr i månaden har han 10,000- 5,667=4,333kr över att konsumera. Det är 51,996kr om året. Det är 17% mindre än vid förra exemplet, och 40% sämre än vid första exemplet. Är det inte naivt att tro att detta inte får inverkan på vår konsumtionsdrivna ekonomi? Priset på våra bostäder lär inte heller gå ner så mycket givet att bankerna inte tar hänsyn till ränteavdraget när de beviljar lån.

Eriksson vill göra det lättare för de som inte har bostad att få bostad. Vilka är det? Unga och utrikesfödda. Om vår ekonomi tvärnitar, vilka har sämst förutsättningar att skaffa jobb? Om man inte har fast jobb så får man inte lån. Fortfarande måste de punga upp med en rätt fin handpenning också… Var kommer den ifrån? Jag ser inte hur detta ska lösa den knuten. Snarare blir det tvärtom!

Ibland får man intrycket i debatten att det är hushållen som sitter hemma och räknar på hur mycket de kan och vill låna. Tar man bort ränteavdraget så vill de låna mindre. Detta är Bull shit. Det är banken som bestämmer hur mycket du får låna. Du kan ta det lånet, alt låna mindre. Aldrig mer. Om du som låntagare sitter hos din bank och säger att jag har räknat med ränteavdrag i min kalkyl vilket gör att jag kan låna X mycket, så kommer banken svara att de inte kan och får inkludera ränteavdraget i sin kalkyl.

Mindre pengar kommer gå till konsumtion, ekonomin bromsar in och vi får det sämre. Löneunderlaget krymper och det påverkar våra möjligheter att låna. Om lånen minskar så minskar lån+ek. Minskar den så minskar priserna. Faller priserna slår det negativt mot konfidens, vilket påverkar ekonomin ännu mer negativt. Går priserna ner, krymper EK, och folk avstår från att sälja. Transaktionerna går ner.

Pensionärerna som avlider eller flyttar till hem (de enda som egentligen är äkta säljare på marknaden) ärvs av sina barn och barnbarn. Men eftersom prisbilden är sämre, så blir EK efter en försäljning mindre. Då får arvingarna mindre pengar, och kan inte amortera lika mycket på sina ibland stora lån. Man inför ett amorteringskrav i syfte att amortera ner skuld, men källan till den största amorteringsmöjligheten, arvet, den försämras. Är det någon som räknat på nettoeffekten?

Men jag ska göra detta etter värre…

Ex 4. Räntorna i omvärlden stiger med 2%. Räntorna i Sverige stiger också med 2%.

Nu ligger bolåneräntan på 4% istället för 2% som innan. Kalkylräntan ligger på 4% + 300 punkters marginal = 7%

Familjen kommer in på banken. Vi funderar på att köpa en ny bostad, och kan tänka oss att lägga ca 10,000kr i månaden på vårt boende. Ok svarar bankmannen.

Du får låna 1,3 mkr av oss. Varje månad måste du amortera 2%, dvs 2,167kr. Då har du kvar 7,833kr till räntor. Det är 93,996kr om året. Vid en 7% kalkylränta så ger det drygt 1,3mkr. Men det bygger på att de har 15% EK. Det har dem.

De ger sig ut i marknaden och bjuder på bostad med 1,3mkr + 229,411kr = 1,529,412kr på fickan. Det är 24% mindre än vid förra två exempeln och 46% sämre än första exemplet. Spelar det ingen roll för priserna tror ni?

Sen kommer månadsavin från banken. 2,167kr går till amortering. Räntekostnaderna uppgår till 4,333kr pga av den högre räntan. Inget ränteavdrag. Totalt 6,500kr. De har 3,500kr över, eller 42,000 om året. Det är 19% mindre än vid förra exemplet, och det är 49% sämre än vid första exemplet. Tror ni inte det påverkar Sveriges ekonomi alls?

Har jag missat nåt, eller räknat fel, snälla låt mig få veta det.

Jag är bara orolig att de åtgärderna som införts eller diskuteras är rent utav toxic och kan slunga vårt land in i djup lågkonjunktur, finans och fastighetskris… Och politikerna fattar ingenting.

Är det inte en kris vi vill undvika?

Jag har sagt det innan:

Höj gränsen för belåningsgrad från 85% till 100%. Det låser bara ute unga människor med fast jobb och utbildning, men som inte hunnit bygga upp något EK. Om alla klarar betala sin räntor så får vi inga kreditförluster. Om vi inte får några kreditförluster så behöver ingen tvångssälja sin bostad. Tvingas ingen sälja sin bostad pga bankens påtryckningar så får vi inget prisfall. Förmågan att betala sin räntekostnader styr i slutändan om vi har en stabil prisbild eller ej. Exempel. Två personer med exakt samma inkomst har gjort följande. Den första köper en bostad för 2,5mkr, och tar 2mkr i lån. 80% belåningsgrad. Den andra köper en bostad för 6mkr och tar 3mkr i lån. 50% belån-grad. Den senare anses vara en låg risk kund. Men så drar räntorna. Vem kommer få betalningsproblem först? Det är en klen tröst att ligga 50%. Okej, han kan sälja utan att negativt ek till banken kanske. Men vill vi hamna i en sån sits överhuvudtaget? Är det inte bättre att folk har rätt mängd lån…. Skit i belåningsgraden.

Slopa amorteringskravet. Det rycker tusenlappar från hushållen, vilket slår mot vår ekonomi i form av minskad konsumtion och investeringar. Dock inte sparande som ökar. Men det är bättre med lite lån och noll sparande, än mycket lån och sparande. Så det går att lösa på annat sätt. Det kommer eventuellt att trycka ner priserna vilket slår mot konfidens negativt. Även antal transaktioner riskerar att gå ner kraftigt.

Behåll ränteavdragen.

1,Det finns skattesymmetri, dvs avdrag 30% ställs mot 30% skatt på ränteinkomster. De flesta skatteexperter menar på att detta är eftersträvansvärt.

2, Tvärtom vad många tror är det dem som har det sämst som behöver det mest. Det är lite som att säga att en rik familj med fyra barn, skiter i barnbidraget, medan en fattig familj med ett barn verkligen behöver sitt enda barnbidrag. I procent av disp inkomst och sett till tajta marginaler så spelar det större roll för de sämre bemedlade.

3, Dessutom är den rika familjen ändå större nettoskattebetalare då de oftast har tillgångar som de får betala skatt på ränteinkomster på. Medan den fattiga familjen är det tvärtom trots att ränteavdraget är mindre i absoluta termer, vilket grundar sig i att de betalar liten till ingen skatt på ränteinkomster, just för att de inte har någon.

4, det ökar risken för kris då alla hushåll med tajta marginaler, som är många, kommer få det ÄNNU svårare att hantera högre räntor.

5, men det kanske viktigaste argumentet. Ränteavdraget ingår inte i lånelöfteskalkylen och därmed påverkar det INTE bankernas lånegivning idag. Dvs de kommer inte att bevilja mindre lån. Eftersom det är storleken på lån som bestämmer priserna, så får det ingen effekt på priserna. Samtidigt innebär ett slopande negativa effekter för vår ekonomi då tusenlappar rycks från hushållen, som idag går till konsumtion/investeringar och amorteringsmöjligheter (sparande). En nedgång i ekonomin kan i förlängningen leda till att bankerna ger lägre lånelöften, och då kan det få en prispåverkan. Men den spiralen är inte att föredra. Vi vill att priserna sjunker pga att bankerna beviljar lägre lån, inte för att låntagarna inte klarar av att serva sina lån. Det är en jävla skillnad!

Däremot reglera, kalkylräntan och KALP beloppet, så att folk tvingas att ta mindre lån, men får kassaflödesmässigt det lika bra som innan. Till och med bättre då de tvingas till mindre lån.

Går det inte att reglera lånelöftena av praktiska skäl? Inför ett skuldkvotstak på 6ggr disponibelinkomsten. Den ger ungefär samma effekt som mitt förslag, fast med nackdelen  att den slår något orättvist mot låginkomsttagare. Men det är bättre än ingenting!!

Sen är det varje bankmans plikt att ge rådet till låntagarna att de ska amortera, särskilt när de kan vilket är idag när räntorna är låga. Men de ska inte vara tvingande. Det är viktigare med rätt belåning och ingen amortering, än för mycket lån och amortering.

Sen kan vi inte ge oss på de som redan köpt bostad, och tagit lån. Tyvärr! Men de borde få ett kuvert varje år, precis som alla andra låntagare, som visar om de ligger på grönt ljus, dvs under 6X disp inkomst, eller rött ljus, dvs över 6X disp inkomst. Kanske med ett exempel som visar hur deras månadskostnad kan komma att utvecklas om räntorna stiger. Det är många där ute som har rött ljus utan att veta om det. Kan de bara bli påminda om det en gång om året så tror jag det hade varit bra! På sikt ska bankerna ha nollvision om rött ljus.

Någon kanske också tänker, men om det ser så här mörkt ut… Då kan ju aldrig Ingves höja räntan. För det leder typ till kris vilket tvingar honom att sänka igen. Jag önskar att det vore så enkelt. Ligger Ingves med låga räntor samtidigt som ex Draghi börjar höja, då förändras realräntespreaden (vilket är den inflations justerade ränteskillnaden mellan Europa och Sverige) på ett sätt försvagar kronan. Om kronan böjar bli för svag så börjar vi importera inflation. Stiger inflationen och Ingves inte gör nåt så faller kronan ännu mer, så till slut tvingas han höja… Not so fun!!!!

Vi ska nog vara glada så länge som lönerna inte börjar tokrusa i USA för då kommer inflationen, och då har inte Fed valmöjligheten längre utan tvingas höja…. Vilket tvingar Draghi att agera. I början är det nog nice med en euroförsvagning om Fed höjer räntan och Draghi inte gör nåt. Men efter ett tag…. då höjer Draghi, och då är det bara en tidsfråga för Ingves. Vi ska vara glada så länge som lönerna inte tar fort på andra sidan Atlanten.

Nybyggnation då? Man tjatar på politikerna att göra det enklare för byggbolag att bygga nytt. Allvarligt, vad fan spelar det för roll om scenarierna ovan faller in. Om folk kommer med väsentligt mindre pengar, 49% mindre i senaste exemplet jämfört med det första,  i plånboken till byggbolaget, och byggbolaget inte kan räkna hem kalkylen. Vad tror ni om utsikterna för nybyggnation då? Oavsett hur enkelt politikerna gjort det för byggherrarna?

Det här är enkel matte….. Varför är det så svårt att förstå? Det är dags för Sverige att vakna nu…. Innan det är för sent!

Bevis för att jag har rätt, läs nedan länk och fundera på hur det rimmar med ovan scenarior:

http://www.di.se/artiklar/2016/6/22/yngre-mer-rantekansliga/

Missförstå mig inte. Jag vill att hushållen äger sin bostad. Det är en bra! Att ta lån är inte fel. För mycket lån är fel. Regleringar som försämrar hushållens ekonomi och kan tvinga oss in i en kris, när syftet var att undvika en. Det är fel!

 

Publicerat i Uncategorized | 34 kommentarer

Jag är en fegis och stoppar ur mig

Jag stoppar ur mig här på 1330. Tekniskt alltså, inte fundamentalt. Där ligger jag kvar sedan februari. Så man är totalt sett Neutral.

Jag har alltså tidigare varit tekniskt positivt positionerad. Inte så mycket för att OMX sett så fantastiskt ut, utan för att DAX, SPX med flera sett väldigt bra ut. Faktum är att OMX varit en besvikelse. Trodde vi skulle nå 1445-1480 ganska enkelt. USD/SEK har spökat såklart men ändå!

Ser OMX så dåligt ut nu? Nej det gör det faktiskt inte. 1,270 botten är högre än 1,247. Det är bra. Gapet 1,284 är stängt, det är bra. Nej problemet är att DAX mfl inte behöver vara klara på nedsidan och då kommer OMX inte att stå emot. Det är alltså samma sits som innan fast tvärtom. Dvs jag litar på andra utländska index framför OMX… det var fel innan… hoppas det är mer rätt nu:-)

Grundproblemet är Brexit i kombination med Midsommar. Dvs hade Stockholm varit öppet på fredag så hade jag nog inte gjort det här. För omröstningen är på torsdag, och marknaderna kommer reagera på fredag. Men då har vi stängt och dricker snaps!!! Jag tror visserligen, som jag skrivit om tidigare, att det spelar inte så stor roll vad utfallet blir. Blir det stanna kvar så går det upp. blir det lämna så blir det troligtvis först ner, sen botten, sen upp. Men just RISKEN att OMX kan stå i 1,210 måndag morgon får mig att vilja ta en försäkring. Vi får inte glömma vad den tekniska analysen handlar om… dvs ska det ner, stå utanför, går det upp, sitt med. Jag tror visst att vi kan nå 1,450 längre fram, men ska vi ner till 1140 först så köper jag hellre där!

Den fundamentala analysen är raka motsatsen, är aktier attraktivt, köp, oavsett hur börsen går. Är aktier oattraktiva, sälj, oavsett vad som händer med marknaden.

Jag noterar att vi bildar ett litet minigap på 1,300 här på morgonen. Även DAX bilar ett saftigt gap. Jag noterar också att får vi en stängning här uppe så är det många som tolkar detta som en positiv köpsignal. Det är sant, men samtidigt är Brexit avgörande.

Visst, jag hoppas såklart på att kunna köpa in mig på lägre nivåer längre fram, men anledningen till att jag gör det är i första hand att slippa risken att följa med ner. Priset av att ”ta den här försäkringen” är förstås att man tvingas kanske stoppa in sig i marknaden i nästa vecka på högre nivåer….. och den risken är såklart ganska hög med tanke på att marknaden med hög sannolikhet kan gå upp oavsett utfall.

De senaste rapporterna kring Brexit jag tagit del av ger följande bild:

Bremain (50% sannolikhet)…. fortsatt uppgång 5-7%

Brexit 1 (30% sannolikhet)…. visserligen inprisad fundamentalt men sentimentsmässigt kommer det ändå shocka marknaden, 5-10% ner, botten sätts ganska snabbt. Därefter Rangebound.

Brexit 2 (20% sannolikhet)…. prisades in i samband med botten i förra veckan. Brexit leder därför till en marginell rörselse +/- 2% och sen går vi in i rangebound.

Take your pick:-) Själv går man emot sannolikhetsläran….

Annars kan jag tipsa om Brummers senaste video intervjuer…… så kloka människor, men så svårt att skapa avkastning!!!

https://brummer.se/sv/Play/

I veckan har vi en hel del prel PMI´s (torsdag)….. som egentligen är viktiga men som marknaden inte orkar fokusera på!

Publicerat i Uncategorized | 19 kommentarer

Update

Sorry att jag inte skrivit på ett tag. Har faktisk blivit pappa för tredje gången. Helt fantastiskt!

Det har varit baissigt där ute noterar jag. Man har både haft väldigt rätt och väldigt fel. Rätt i bemärkelsen att jag alltid varnat för att gapet på 1,286 från den 15/2 i år kommer att täppas. Helt fel i bemärkelsen att jag trodde att vi skulle nå 1,445-1,480 innan gaptäppning. Så nu sitter man med skägget i brevlådan.

Jag noterar att vi har ett minigap på 1,313. Det är möjligt att detta ska täppas och att 1,270 var lågpunkt. Men vi kanske även ska ner och testa gamla botten på 1,247. Men då ska vi garanterat stämma av 1,313 efter det. Egentligen är hela 1307-1313 motståndsområde. För att bli riktigt positiv så bör vi se en kraftfull stängning ovan detta. Tar vi oss förbi den här väntar 1,350 ganska snabbt….

Om vi inte får det, hur lågt kan vi gå? tyvärr ganska lågt. DAX som jag tittar på när det gäller att förstå OMX (och inte SPX som stökas till av dollarn och dyl) så har den sitt februari gap på 8970. Dit ner är det 6%. Ska DAX ner dit så lär inte 1247 på OMX hålla. Det är därför som jag vill se hur OMX beter sig kring 1313, och hur DAX rör sig närmast 2 veckorna. För det är inom detta tidsintervall det lär hända. Jag är beredd att stoppa ur mig kring 1,313 om det känns svajigt!

För att vara lite positiv, DAX har i de senaste dagarnas nedgång lämnat efter sig en massa gap, där det som är högst upp ligger kring 10,050. De här kommer att täppas till. Frågan är om vi ska ner 6% först eller inte?

Så frågan är om vi ska upp 5% härifrån, eller först ner 5-7%, och därefter upp 10%?????

Det beror på en faktor, BREXIT. Som för övrigt står bakom nedgången i juni. OMX är ner 6% i juni. DAX likaså. SPX är ner 1%. Allt omräknat i SEK. Baissen handlar 100% om Brexit.

Jag vet inte hur Britterna kommer rösta. Däremot känns det som om marknaden prisar in ett utträde. Därför känns en Sell on Rumours – Buy the facts rörelse väldigt trolig nu. Det kommer alltså inte spela så stor roll vad de röstar. Det kommer gå upp efteråt. Enda skillnaden är att vid ett utträde så är det ner i en dag, sen är det upp litegrann därefter. Om de stannar kvar är det upp kraftigt direkt.

BREXIT omröstningen tror jag är, grovt förenklat, ett köpläge för den som kommer in rätt. Låt säga att de stannar kvar i EU, ja då blir det rally på ca 10%. Låt säga att de lämnar, ja då tror jag fallet kan bli 3-5% samma dag, och sen repar sig marknaden 10%. Så netto mindre, men fortsatt helt okej!

FED då? Jodå, de rörde inte räntan igår. Helt väntat!!! Brexit i nästa vecka och en svag NFP siffra är goda skäl att inte göra nåt. Däremot gav de ett rätt duvaktigt tonläge, från att ha varit hökiga så sent som i maj. Snacka om att de inte har facit. Ingen annan heller.

Ingen väntar sig någon höjning i juli. Jag tror fortfarande den kan bli av om jobbdatan kommer in starkt och, fast sekundär faktor, om Britterna stannar kvar i EU. I september höjer de inte. Då är det val. Om de höjer i december beror helt på hur hösten tar sig, och om den vet vi lite. Bortsett från att Dollarn och oljan är mer förmånliga nu för den amerikanska ekonomin än tidigare…..

Oljan har som jag tidigare skrivit om troligtvis gått klart. Nu är vi på väg att testa 40-44usd. Därefter blir det studs, och troligtvis Range bound en tid. Givet det vi vet idag.

Eftersom jag tror att jobbdatan kan repa sig från maj/juni lows som var ett resultat av Q1 soft patch, så tror jag juli höjningen är mycket mer sannolik än vad marknaden tror. Men om jobbdatan inte repar sig förrän i höst… ja då får vi vänta till i december. Givet att hösten blir ok konjunkturellt.

Vissa tror att Amerikanska ekonomin går åt skogen. Det gör inte jag, det gör inte FED. Det är inte heller vad datan visat på sistone…

Michigan kom in sist på 94,3 mot 94,0 väntat och fg 94,7… skulle detta vara nåt värre ska den ner mot 80

Retail sales var helt ok!

Empire Index kom in på 6,0 mot väntat -4,9 och fg -9,0

Philly Fed kom in på 4,7 mot väntat 1,0 och fg -1,8

Detta är spridda skurar såklart… men ändå. Knappast recessions tendenser som vissa är rädda för!

Core PPI kom in på 1,2% YoY mot väntat 1,0 och fg 0,9…. gäsp! Core CPI  kom in på 2,2 mot väntat 2,2… gäsp.

Även om ingen pratar om det får vi inte glömma KINA. Renminbin var uppe i 6,60. Det är samma nivå som när det var China fear i januari…. Datan har dock inte varit lika dålig. Inte heller FEDs beteende borde slå mot Kina…. så det är lite svårt att förklara.

Exporten kom in på -4,1% YoY mot väntat -4,0 och fg -1,8… gäsp
Importen kom in på -0,4% mot väntat -6,8 och fg -10,9… rätt bra faktiskt!

CPI kom in på 2,0 mot väntat 2,2 och fg 2,3… gäsp
PPI kom in på -2,8 mot väntat -3,2 och fg -3,4… gäsp

IP kom in på 6,0% YoY mot väntat 6,0 och fg 6,0.. gäsp
retail kom in på 10,0 mot väntat 10,1 och fg 10,1… gäsp
FAI kom in på 9,6% YoY mot väntat 10,5 och fg 10,5… gäsp

M2 kom in på 11,8 mot väntat 12,5 och fg 12,8… gäsp
Nya lån kom in på 986mdr mot väntat 750 och fg 556… rätt bra

Så summasumarum…. Kinas ekonomi ser inte ut att växla upp, inte heller ned. Men valutan är klen. Vilket tidigare kunde förklaras av försvagad ekonomi, alt Hökig FED…. nu har vi inget avdera.

Men just nu är det Baisse, och det handlar om Brexit. Om en månad kan vi teoretiskt ha en hökigare FED och Britterna fortfarande med i union…. då kan tonläget vara det motsatta! Glöm inte det!

Publicerat i Uncategorized | 15 kommentarer

Smygindex fonder

http://www.privataaffarer.se/borsguiden/fonder/bank-stams-for-att-aktivt-forvaltade-fonder-varit-indexfonder-862246

Ska bli intressant att se om de lyckas bli fällda för detta. Många ligger i så fall nära till hands att få sina huvuden avhuggna. Inte minst Swedbank.

Men det som gör mig lite besvärad är att det saknas djup i diskussionen.

Ok, låt säga att vi till slut lyckas mota bort smygindex fonderna. Vad har vi kvar då? Verkligt aktiva fonder och index fonder. Min gissning är att många banker och kapitalförvaltare ogärna sänker avgiften utan vill ligga kvar. Då måste de alltså tvinga sina förvaltare att bli aktiva, dvs positionera sig på ett klart avvikande sätt från index. Detta kan definieras bla med hög Aktiv risk, el Tracking error. Säg ca 5%. Eller hög Active Share, va 80%+. Det är inte särskilt svårt för förvaltarna av smygindexfonder att åstadkomma detta. Redan idag har de säkert en och annan position som är lite överviktad, och lite underviktad. Med betoning på LITE. Egentligen behöver de bara ändra detta LITE till MYCKET. Simsalabim så är problemet löst.

Men då hamnar vi i ett nytt problem, som inget verkar vilja diskutera.

Vissa kommer ha rätt, andra kommer ha fel. Alla kan inte ha rätt.

Förstår ni vad detta innebär.

Säg att index är ner 10% över ett år. Säg att två typiska smygindexfonder tar ut 1,5% avgift och går som index.

Satsar två fondsparare 100kr i var sin fond så kommer båda ha 88,50kr vid årets slut.

Säg att man påtvingar dessa att vara mer aktiva. Den ena är överviktad de positioner som den andre är underviktad. Den ena fonden faller med 5%, den andra med 15%.

Den ene fondspararen kommer ha 100-15%-1,5%=83,50kr och den andre 100-5%-1,5%=93,50kr. Dvs den ene är 6,5% sämre än index. Den andra är 3,5% bättre.

Det är jättekul för den halvan som går bättre, men att vi tvingar bort smygindex fonder innebär att varannan fondsparare kommer ha sämre avkastning i framtiden än vad de har idag.

Men då tänker någon, att då säljer de sina fonder, och köper in sig i de fonderna som presterar.

Tror ni det är lösningen? Icke sa nicke.

Säg att det idag finns 100 fonder. 50 går bättre, 50 går sämre. 50 fonder stängs ner.

Kvar finns 50 fonder. Tror ni de 50 fonderna kommer gå bättre än index. No, Think again. 25 kommer gå sämre, 25 kommer gå bättre….. och så fortsätter det.

Vissa högpresterande fonder kommer antingen stänga för insättningar då de kommer fatta att det inte kommer fungera att växa. Medan många blir för stora, och till slut inte kommer kunna upprätthålla sitt trackreckord. Ser inte så ljust ut.

Men då tänker någon, INDEX fonderna med låga avgifter och index ETF kommer att segra.

Njae, de har till viss del redan segrat i USA så det är inte otroligt att de även gör det i Sverige på sikt.

Problemet med index är att det är MarketCap viktat. Det gör att stora bolag väger mer än små. Det finns inget som säger att stora måste gå bättre? Det gör att högt värderade bolag med kraftig kursuppgång i ryggen väger mer än motsatsen. Är det så smart? Nope, index har klart stora brister, som oftast visar sig i en fallande marknad, då det som stigit kraftigt oftast brukar gå ner mycket. Index är risky med andra ord. Mer risky än det behöver vara.

Sen finns det även Smart Beta, som är en kombination av indexförvaltning och aktiv förvaltning. Smart Beta kallas också med ett bättre ord för Factor-based investing. Det senare låter komplicerat men handlar om att aktier rör sig i olika kluster, där det oftast finns en underliggande FAKTOR som förkarar 90% av aktiernas rörelse. Faktorer som value, growth, quality, momentum, defensives, size etc är kända sedan länge. De som jobbar med detta brukar hävda att man kan ta vilken aktiv fond som helst som gått väsentligt sämre eller bättre än index, och spåra 90% av avkastningen till en, max två, faktorer. Ta Didner&Gerge som ex. Jag har inte gjort research på deras fond jämfört med olika faktorer, men jag misstänker att faktorerna Size och Value förklarar en stor del av avkastningen. De här faktorerna, som ex Value, kan man sedan rätt enkelt göra ett index av. Det finns redan idag ett stort utbud av index ETF och indexfonder, där man ersatt Mcap mot olika Faktorer.

Men trots att man sitter på olika faktor index så kvarstår frågan, NÄR SKA MAN HA VILKEN FAKTOR.

Jag hävdar att detta är lika svårt att veta som att välja vinnaraktien, eller välja bort förloraraktien.

Men kanske man kan tänka sig en mer statisk fördelning, dvs en som ta 1/3 Value, 1/3 Growth, 1/3 Quality. Risken är att när man blandar upp dem så slutar man som index. Vissa statistiker spårar vilka vikter som varit bäst historiskt och säger att så bör man vikta sin portfölj….. men vad är det som säger att historien ska återupprepa sig? Hur kan du veta att en småbolagsfond ska slå breda marknaden lika mycket kommande 10 åren som de 10 år som varit….. jag hade inte vågat betta på det i alla fall.

Summasumarum…… den här nöten är inte lätt att knäcka, även om Aktiespararna och andra verkar tro att det räcker med ett att få bort smygindexfonderna….. det är kanske bra, men det kommer inte att räcka. Det är lite som att mota bort dyra och dåliga fonder, och få billiga och dåliga fonder istället. Det är ett steg i rätt riktning, MEN att fondvärlden ska erbjuda billiga och bra fonder är fortfarande en utmaning att bita tag i! Jag tror som sagt att billiga indexfonder, fast med en annan typ av index, är lösningen för massmarknaden. Sen kommer det alltid att finnas en handfull verkligt skickliga aktiva förvaltare kvar….. frågan är om de på sikt kommer vara tillgängliga för massmarknaden?

Publicerat i Uncategorized | 17 kommentarer

Brexit och säsongseffekter

Börsen är svag, eller rättare sagt den är ganska range bound egentligen, och de flesta frågar sig: Nästa stora rörelse på 5%+….. kommer den vara upp eller ned?

Jag har tidigare skrivit om den amerikanska jobbsiffran som kom in dassigt i förra veckan. Jag har hävdat att den är ett arv från ett stökigt Q1. Det tror jag fortfarande.

Trump är ett annat orosmoment, även om jag tror flexibilteten inom finanspolitiken de närmast åren är klart begränsad, och därför spelar det mindre roll vem som blir val än vad många kanske tror.

Nåväl, tittar man på SPX så är den faktiskt stark, och signalerar inte oro för ovanstående direkt. Tittar man på dollarn och räntorna så uttrycker de något större oro. Det får man nog skylla NFP siffran på. En stark NFP siffra i början av juli kan få dollarn att tvärvända, och få FED att höja vid juli mötet. Att de skulle höja i nästa vecka var det få som trodde med tanke på Brexit. En svag NFP siffra gör oss helt övertygade.

Men det är europeiska börser, inkl Sverige som går riktigt jäkla segt. Anledningen tror jag är rätt enkel. Oro för Brexit i kombination med en säsongsmässigt klen period. De potentiella köparna av europeiska aktier säger helt enkelt, vi ställer oss utanför, vi kan lika gärna vänta in resultatet och se effekterna av omröstningen.

Frågan är om det blir en Sell on Rumour – Buy the facts? Eller ännu bättre, marknaden handlas ner, och sen blir det ingen Brexit…. svårt att säga.

Men det största skälet till varför inte OMX står i 1416, istället för som nu 1316, är Brexit. Det luriga är att även om de skulle lämna EU så kan vi inte med säkerhet veta vad de realekonomiska konsekvenserna blir…. och för vem. Om det ens blir några?

I det korta perspektivet har SPX stöd kring 2085. DAX har stöd vid 9630-9800….. DAX är viktig för Stockholm!!!!!

Vad jag också gillar är att SPX har visat en rätt klassisk teknisk rörelse, där en traditionell köpsignal oftast är en kortsiktig säljsignal, men medelfristig köpsignal…. Vänder SPX upp ser det spännande ut, även om mitt target på 2,160 är tämligen begränsat.

I nästa vecka är det FED möte, Kina data och lite annat smått och gott.

Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | 12 kommentarer

Mäklarna larmar

Amorteringskravet sänker priserna

http://www.di.se/artiklar/2016/6/7/maklare-vi-har-kort-ratt-in-i-vaggen/

Den bekräftar min många åriga tes att det är storleken på lån som driver priser. Inte tvärtom! För att vara övertydlig, det är inte priserna som drar först, och sen börjar lånestocken öka, utan det är när hushållen aggregerat tar större lån som priserna stiger.

Priset är en funktion av Lån+Ek, där ditt Ek beror på vad du säljer din bostad för, vilket i sin tur är beroende av den köparens lån +ek. Således driver storleken på Lån priserna. Utbud/efterfråge faktorer påverkar också men i långt mycket mindre utsträckning än många tror. Storleken på lån förklarar 80% av priset.

Storleken på lånet fastställs av lånelöftet. Den kalkylen betstår av tre komponenter

1, Disponibelinkomst

2, KALP beloppet. Dvs det belopp som du anses behöva för att klara dina levnadskostnader ex boende.

3, Kalkylränta, som oftast är en funktion av en rörlig ränta + påslag. Rörlig ränta kan vara räntan på ett 5 årigt bolån eller en liknande variant. (Kalkylräntan har ingenting att göra med lånets verkliga räntekostnad)

Det är framförallt den fallande kalkylränta som står bakom de senaste 15 årens prisuppgång på svenska marknaden. En fallande kalkylränta gör att banken kan bevilja större lån.

Kalkylräntan har fallit för att 5 åriga bolånet falllit. Den har fallit för den 5 åriga bostadsobligationen har fallit. Den har fallit för att den Svenska 5 åriga statsobligationen har fallit, den har fallit för att 1, styrräntan har sänkts till -0,5 och 2, yieldkurvan globalt har helt planat ut. Av 1 och 2 spelar sänkningen av styrräntan in mest.

Så priserna är en funktion avstyrräntan tänker någon. JA, det är faktiskt helt korrekt. Men hade finansinspektionen reglerat hela lånelöftet, alternativt bara hur hur man sätter Kalkylränta, så hade detta samband kunnat upphöra existera. Ex om Finansinspektionen sa att Kalkylräntan ska vara Fixerad för alla på 7%. Då hade sambandet till riksbankens styrränta upphört över en natt. Men ett annat samband, också viktigt, hade varit intakt. Den räntekostnad du har till banken varje månad. Den hade varit lika låg som idag. Fast storleken på lånet hade varit mycket lägre. Priserna hade också varit lägre, då de är en funktion av lånen.

Åter till dagens amorteringskrav.

Tvingar banken dig till att amortera X kr på lånet, så är det x kr mindre du kan lägga på räntor, givet att du inte kan justera upp din budget för boendekostnader med lika mycket som orteringen. Vilket extremt få kan göra. Så amorteringen tar av det som tidigare kunde läggas på ränta. Således är nu hushållen benägna att låna mindre. Banken beviljar också ett mindre lån än tidigare av samma skäl som ovan. Så för att vara riktigt jävla petig, priserna är egentligen inte högre pga att styrräntan är lägre, utan pga att man ökat utlåningen. Men utlåningen har ökat tack vare att styrräntan har sänkts då den model som bestämmer hur mycket man får låna blir generösare i takt med styrräntan sänks. Detta fattar Ingves, därför har han i två år tjatat att något måste göras för att bryta sambandet. Men inget har hänt trots att det är fullt möjligt!

Således blir priserna lika mycket längre som hushållen lånar mindre av den enkla anledningen att den samlade köparskaran där ute har Xkr mindre att köpa för.

Det som sker nu är by the book…..

Vi får se var det här slutar….. bankerna kan ju alltid skruva ner kalkylräntan samt KALP beloppet, och simsalbim ge generösare lånelöften, och därmed större lån. Men hur bra är det egentligen?

Publicerat i Uncategorized | 42 kommentarer