Kortsikt's Blog

FED sänker till 1,75% ikväll och guidar för ytterligare sänkning i december, om det är nödvändigt. Där nödvändigheten bedöms av datan fram tills dess.

De kommer lyfta fram att Amerikanska ekonomin mår på det hela taget ganska bra, uppbackat av en stark konsument och hyfsad arbetsmarknad. Men att de noterar att det finns risker, framförallt i deras omvärld, som skulle kunna ge eftervärkningar.

Sänker de till 1,75% samt guidar för sänkning i december så bör 2-åringen ligga kring 1,85%. Ungefär som idag. Nåt högre. 10-åringen några snäpp högre. Kanske 2%. Att räntorna nu rekylerar något borde därför vara temporört. De borde fortsätta upp efter det, och troligtvis dra med sig börsen.

Ger de ett hökigt anslag idag… dvs vi tror på bättre ekonomi, och därför är det inte säkert att vi behöver sänka mer, så lär räntorna dra direkt, och då tror jag faktiskt börsen kommer gå rätt dåligt. Men detta är mindre troligt.

Om jag får rätt så kommer situationen se bättre ut framåt december och det blir inte fler sänkningar. Då bör 2-åringen på sikt leta sig upp mot 2% och 10-åringen 2,25-2,50%.

Jag tror att i det korta, givet att FED inte förstör nåt, så bör SPX kunna sätta en ny ATH. Men vi har gap på nedsidan som borde täppas till vid rekyl.

———————–

NAHB index, som leder de amerikanska bostadspriserna kom igår in på 68 mot väntat 66 och fg 67 (uppreviderat fr 66). Superstarkt!!! Tacka låga räntor och stark arbetsmarknad för det. Höga bostadspriser, stabilt Eget kapital på hushållens balansräkning, starkt consumer confidece – som givet att du får lön varje månad, har modet och viljan att konsumera.

Denna kraft, ska ställas mot nedan

——————–

EN graf jag visat tidigare.

FED Ex aktien pekar på allt lägre världshandel… något som även Mfg PMI gör på många håll. Lägre världshandel, sämre industriproduktion, lägre tillväxt….. men hur mycket?

Svårt att säga…. men jag tror ”räntekraften” är viktigare.

Jag tror dessutom inte att världshandeln kommer att krascha likt 2009. Då fanns det ingen vid spakarna. Det finns det idag.

……………………

FED sänkte.

Men räntorna steg och dollarn stärktes.

Varför?

DOT-plotten visar på att det inte blir fler sänkningar

Splittringen inom FED är stor

Powell är fortsatt orolig för omvärldsfaktorer och handelsoro. Han menar att de kan få följdeffekter i USA i form av minskad export och lägre investeringsvilja. Men, och det är detta som är det viktiga, HAN ANSER ATT DET ÄR SVÅRT ATT KVANTIFIERA EFFEKTERNA.

Han har alltså svårt att kvantifiera de negativa effekterna. Då har han inte ens sagt nåt om att kvantifiera de positiva effekterna av lägre räntor, och ännu mindre om svårigheten att kvantifiera de båda, dvs den samlade NETTO effekten….

Så det är ett svårt läge.

Börserna var först ner tillsammans med räntorna. Men repade sig ganska starkt på slutet. Vid varje avslut finns en köpare och en säljare…. glöm aldrig det. Men just ikväll var köparna lite starkare. Jag tänker så här… hade marknaden verkligen trott att USA var på väg in i en stormig recession, orsakad av primärt handelskriget, så hade man reagerat mycket mer negativt på FEDs relativt hökiga, eller ska jag säga mindre duviga än väntade, besked. Men eftersom börserna stängde relativt starkt så är min slutsats att marknaden, återigen, litar på FED. Dvs det finns risker, men FEDs relativa hökighet visar att de är confidenta med att USA INTE är på väg in i recession. Blir det inte recession så kommer inte vinsterna att sjunka med 25-30% som de brukar göra i recessioner….. och då är det inte så dumt att äga aktier trots allt. Men, a big men, FED har haft fel förr, och marknaden har definitivt haft fel förr.

Dock tror jag FED är rätt på det!!!

Handelskriget är inte kul, och det påverkar negativt. Men det är ett nytt 2012…. inte recession.

Alla känner nämligen till följande faktum: att kunde man ta bort den negativa avkastningen under börskrascher, som i sin tur är ett resultat av stora vinstfall, som i sin tur är ett resultat av recession. Så är aktier det överlägset bästa tillgångsslaget. Dvs rent rationellt borde alla vilja ha aktier hela tiden oavsett vad… förutom när de halveras.

Min slutsats är: Jag trodde FED skulle guida hårdare för sänkning i december än vad man gör. (trots att jag inte tror på sänkning i december), och givet att man inte gjorde det så trodde jag marknaden skulle reagera mer negativt.

Marknadens reaktion var ett styrketecken…

Handlar det om att man börjar släppa taget om handelskriget eller
Att man börjar sluta räkna på 2019 års förväntade vinster, och fokuserar mer på 2020. The election year. Eller
Att surpriseindex letat sig upp över nollan. Eller
Att räntorna stiger…

Apropå det rätt slitna uttrycket ”FED har haft fel förr”……. det är sant, men säger det att ”alla som inte tycker som FED alltid har haft rätt”???? Knappast. FED säger åtminstone, att läget är svårbedömt, det är svårt att kvantifiera effekterna. Det är nästan lite upprörande att alla som inte tycker som FED, är så säkra på sin kvantifiering av läget. Vad säger det om dem? Ödmjukhet från alla läger, är min uppmaning.

Jag vet inte… men vi har gap bakom oss och nån gång ska de täppas till. Är det köpläget vi ska vänta på?

Imorgon har vi HOX och Philly!

Ha en fortsatt fin kväll?

En drönarattack mot Saudiarabien slår ut nästan 5% av världsproduktionen. Några snabba tankar:

1, Oljepriset har varit strukturellt svagt pga lagernivåerna generellt är höga. Det beror dels på en stor världsproduktion (För stor faktiskt, vilket OPEC med Saudi i spetsen försökt begränsa med måttlig framgång), men även att världen inte efterfrågar lika mycket olja till följd av en svagare
industrikonjunktur.

Rent teoretiskt, om c5 miljoner fat per dag i produktion försvinner till följd av situationen i Saudi, då kommer lagernivåer ätas upp snabbt. Oljepriset är extremt känsligt för balansen mellan supply-demand och lager, och lagerna pressas ner samtidigt som utbudet fortsätter att ligga under demand, då kan man rätt enkelt härleda oljepriser väsentligt högre. Dvs allt annat lika, så innebär Saudi situationen, om den inte leder till någon förändring, att oljepriserna kan fortsätta upp.

Sen säger förvisso Saudi att man kommer att kunna återuppta stora delar av produktionen inom dagar/veckor.

2, Är höga oljepriser bra eller dåligt. Generellt kan sägas att stigande oljepriser är som en skatt på den oljekonsumerande världen till den oljeproducerande. Det är sämst för Asien och Europa, och bra för många utvecklingsmarknader och till viss del USA. Men många gånger när oljan stiger så gör den det pga av stark industrikonjunktur och världshandel. Då spelar inte ett högre pris så stor roll. Det är alltså skillnad om det är demand el supply som driver priset på olja. Nu är det en supply chock, och det är dåligt. På 70-talet hamnade världen i recession pga att oljepriserna stack i väg, till följd av minskat utbud. Skillnaden idag jämfört med då är att kostnaderna för olja, ex sett till kostnad för bensin relativt disponibel inkomst, är MYCKET lägre idag. Därför är det svårare för oljan att sabba världsekonomin.

Ett för lågt oljepris har också visat sig vara dåligt då många av de oljeproducerande länderna får problem. I USA fick industrin problem, som slog på High Yield marknaden, vilket i sin tur fick spridningseffekter. Länder som finansierar sin budget med oljeinkomster börjar sälja utländska tillgångar för att hitta alternativ finansering. I förlängningen kan också för låga oljepriser göra att man stänger ner viss produktion, vilket ger utbudsproblem längre fram. Så ett för lågt pris är inte bra heller.

3, Just i dagens specifika fall är risken, eller ska jag säga chansen, stor att produktions disciplinen nu släpper, då alla tillåts producera så mycket de kan för att kompensera för bortfallet. Detta gör i förlängningen att vi på nytt kan hamna i en situation med ett överutbud av olja, vilket alltså sätter press på priset.

4, Många tänker att inflationen nu drar vilket tvingar centralbanker att höja. Det stämmer inte. Snarare leder ett stigande oljepris till att annan konsumtion trängs bort, vilket försvagar ekonomin och leder till att det skapas färre jobb, vilket på sikt leder till lägre kärninflation. Rent tekniskt leder ett högre oljepris till högre topline inflation, men den här typen av kris, om den är uthållig leder snarare till duvig centralbankspolitik. Inte tvärtom!

5, Extrapolerar man detta till ett krig mellan Iran och Saudi/USA…. då kan man vänta sig högre oljepriser, vilket allt annat lika är negativt för världskonjunkturen. Det här är inte vad Trump vill tror jag. Å andra sidan ser han nog gärna att USA tar marknadsandelar i den globala oljemarknaden….

6, På kort sikt, borde oljerelaterade tillgångar gå starkt. Inte minst för att de årets stora förlorare, värderingarna är låga, de är vinnare på growth/value traden….. och Saudi är kryddan. Problemet är om produktionsdisciplinen nu sviker, då är det bara en tidsfråga innan det är oversupply igen, och då kommer oljan att falla tillbaks. Det gäller att vara snabbfotad.

7, På lite längre sikt så borde det vara bra för Renewables. Dagens energisystem är uppenbarligen bräckligt. Visserligen kan man slå ut ett kärnkraftverk, men det ger mer regional biverkningar. Transporter som bygger på el är, allt annat lika, säkerhetspolitiskt säkrare.

—————————–

Veckan stora grej är FED mötet på onsdag. De kommer sänka till 1,75%. Men det intressanta är inte sänkningen utan hur de guidar framåt. Jag tror att de kommer guida för en sänkning till i december GIVET att datan är tillräckligt dålig. Nu tror inte jag att datan behöver bli så dålig, och att december sänkningen troligtvis inte blir av. En ränta på 1,75% ligger också i linje med inflationstrycket, så man kan hävda att de gått från åtstramningsläge, till ett mer neutralläge. Fortsatta sänkningar skulle successivt ta dem mot expansivt läge…. vilket inte är nödvändigt om man inte tror på recession nästa år. Vilket jag inte tror att nån i FED tror på…..

——————

Empire FED kommer idag, och senare i veckan Philly. De lokala indexen har varit väldigt starka och divergerat mot ex ISM. Ska de göra en catch down mot ISM…. eller är det ISM som laggar?

Det kommer även NAHB index, som leder bostadspriserna i USA. Det är viktigt för det påverkar hushållens balansräkning, vilket i sin tur påverkar consumer confidence, vilket slår mot sparkvoten. Dvs vi vet att lägre räntekostnader är gynnsamt för hushållen…. men om de väljer att spara pengarna istället så uteblir den positiva effekten.

………………..

Valuegard HOX kommer med statistik över bostadspriserna på torsdag…

——————-

Kommit en radda data från Kina. Den visar att Industriproduktionen är svag. Inte recessionssvag, men svag liksom. Då har ändå regeringen gjort sitt yttersta för att stötta den, bla genom valuta depreciering. Frågan är om man orkar hålla 6%sih i årlig tillväxttakt? Många handelskonflikts skeptiker menar att det stora problemet är inte Trump, utan kinesernas ovilja att gå honom till mötes. Det ligger mycket i det. Vidare pekar man på att Kina kan vara uthållig i det här. Det är här jag ställer mig lite frågande….. handelskonflikten känns för Kina. Tro inget annat. Kanske det inte är helt ointresserade av att komma överrens ändå? Trump borde vara det med tanke på val nästa år. Yuanen fortsätter att vara stark…. just sayin!

To be cont.

—————————-

Empire FED kom precis in på 2,0 mot väntat 4,0 och fg 4,8. Inline med en ISM nivå strax över 50 skulle jag säga. Implicit 2% årlig tillväxttakt, 150k nya jobb i månaden, Flat vinster YoY%. Typ. Ska bli intressant att se hur PMI datan kommer in den här månaden. Just nu står den i väldigt stark kontrast till ISM Mfg New Orders….. hittills har jag inte fått nåt bra svar, mer än att tjänstesektorn är stark!

—————————

Med vänlig hälsning
/Jonas

Ecb sänker inlåningsräntan från -0,40 till -0,50%. Således är deras ränta numera -0,5% mot 0,0%.

Man lovar att hålla räntan låg till och med första halvåret 2020.

Man kör igång QE med 20mdr i månaden.

Rätt inline faktiskt. Många hade nog hoppats på mer.

Euron försvagas mot dollarn…. det var själva poängen. Kreditkanalen kommer inte att påverkas om du frågar mig.

Eftersom jag tror att FED höjer i december 2020, så tror jag att nästa steg från ECB också är i december 2020, alt april 2021. Fram tills dess ligger man stilla.

Jag anser fortfarande att Ingves bör höja nu i december. Dagens besked ändrar inget. I min värld är inte Sverige i behov av expansiv penningpolitik av den kalibern, och en höjning är inte en åtstramning, utan ett steg från extremt stimulativ, till något mindre extremt stimulativ.

—————

US core CPI kom precis in på 2,4% mot väntat 2,3 och fg 2,2. Rätt högt faktiskt. Normalt sett ligger CPI några tiondelar högre än PCE. Men detta är rätt mycket. Det här är lite confusing, och MYCKET viktigt. Varför, jo det finns två lönemått. ECI samt NFP timlöner. ECI har kommit in rätt lågt, och lirar rätt väl med Core PCE, som också ligger rätt lågt. NFP timlöner har kommit in en bra bit högre på sistone, och lirar lite bättre med Core CPI som ligger rätt högt.

Ur FEDs perspektiv just nu spelar det ingen roll. Man sänker med 25 nu i september.

Men skulle tillväxten ta fart nästa år, så är det en jävla skillnad om inflation/löner ligger på 1,6/2,6 eller 2,4/3,4%. Om det förstnämnda stämmer så kan de sitta rätt lugnt i båten. Typ tidigast höja efter valet i december. Men om det är den senare…. så finns det ju risk att så fort tillväxten tar fart igen så eldar vi på en brasa som redan brinner rätt bra. Det kan innebära att FED tvingas höja innan valet, vilket kommer framstå som hafsigt, samt Trump fientligt, så det lär dem inte göra. Men när väl valet är över…. då kanske de tvingas till en extremt hökig politik.

Jag vet faktiskt inte vilken som stämmer. Kniven på strupen…. FED har tidigare sagt att PCE är att föredra framför CPI, och ECI framför NFP. Så ur det perspektivet väljer jag det förstnämnda och då är det lugnt. Men frågan kvarstår…. är det PCE/ECI som ska konvergera UPP mot CPI/NFP… eller är det dem senare som ska konvergera ner mot den förstnämnda.

Detta låter som makromässigt dravel, men är sinnesjukt viktigt.

HAve a nice one!

Riktigt drag i de amerikanska räntorna nu, särskilt 10-åringen.

Vad handlar detta om?

1, CNY, dvs Yuan ligger kring 7,11. Visst, det är nåt starkare, och bättre än om den fortsatt upp mot 7,30-7,60 som vissa tullhot implicit innebär. Men det innebär ju icke att handelshotet är över…

2, Global Mfg PMI var efter augustis data faktiskt snäppet bättre än juli, även om USA specifikt inte var det. Kanske tänker marknaden att de negativa effekterna av handelsbråket inte blir värre än vad de är nu…..

3, Non-Mfg PMI, dvs tjänste och service näringen har både i USA och Globalt ångat på ganska bra under den här ”handelskrisen”, och då har vi inte ens börjat känna av de fulla effekterna av lägre räntekostnader ännu. Handelskriget är såklart negativt, men marknaden börjar kanske ta till sig av att lägre räntekostnader, framförallt i USA, är så mycket positivare.

4, Marknaden prisar in framtiden. En självklarhet, men lätt att glömma. Rörelsen i våras prisar in nuläget. Rörelsen nu prisar in våren 2020. Om marknaden börjar se positivt på 2020 så kommer den inte att vänta på 2020…. det är ett som är säkert!

5, Många har trott på recession, vilket såklart gett x% discount i marknaden. För varje dag som det blir färre som tror på recession, så bör allt annat lika den rabatten försvinna med lika mycket.

Rent tekniskt noterar jag att 1, vi lämnat många gap bakom oss i viktiga index 2, att marknaden är överköpt 3, men att de gamla Pivot punkterna från i somras nästintill fungerar som magneter.

Som vanligt säger jag… håll koll på CNY och US10yrs.

———————–

Jag fick nedan chart av Deutsche

Den visar att när ”3m rullande medel av arbetslösheten” blir 0,5% högre än ”den lägsta noteringen av arbetslöshet senaste 12 månaderna”. Då står vi inför recession.

Den flaggar inte för recession just nu!

Men låt oss bena ner det. Arbetslösheten kom in i förra veckan på 3,7% i USA. Lägsta nivån senaste 12 månaderna var i april/maj då den låg på 3,6%. För att ovan ska signalera så behöver arbetslösheten framöver komma in minst 0,5% över den lägsta, dvs 3,6+0,5=4,1%. Inte under EN månad, utan som snitt på 3 månader. Alltså måste arbetslösheten börja stiga från dagens 3,7% till minst 4,1%, helst lite till, för att flagga för att recession står inför dörren.

Detta kan ske på två sätt. Antingen genom att Labor force, dvs alla som är tillgängliga för arbete, men som inte jobbar, minskar kraftigt. Detta kan ex hända om många sjukskriver sig, förtids pensionerar sig eller börjar plugga istället. I vanliga tider så sker detta i normal takt. Men en osedvanlig ökning kommer egentligen bara när tiderna försämras. Vilket leder oss in på nästa faktor av arbetslöshets siffran. De arbetslösa…

Arbetslösa kan såklart bli fler….. en gång i månaden publiceras NFP över hur många jobb som skapas i amerikansk ekonomi. Senast låg den på 140k. Den måste bli negativ.

Således, så länge som jobbskapandet ligger kvar på positiva siffror så är inte USA på väg in i recession. Men om den slår om till negativ….. då är det fara och färde.

Den andra recessionsindikatorn, inverterad yieldkurva, handlar ju om att räntorna pressats upp som ett resultat av stigande inflation-löner-tajt arbetsmarknad…. som får ekonomin att rulla över. Marknaden upptäcker i god tid detta innan och börjar köpa lång räntor som faller. Faller mer än korträntorna.

Det var mer eller mindre detta som hände i augusti…… men ingen tycks ställa den relevanta frågan: Blev räntekostnaderna för amerikanska hushåll och företag så höga tidigare att de lyckats trigga i gång en recession? Av samma anledning verkar inte heller folk fråga sig: Är det rimligt att USA är på väg in i recession utan att jobbskapandet är negativt?

Jag vet vad jag tror….

Men visst finns det risker…

Nedan charts röda indikator visar att NFP kan slå om till negativt likt föreg recessioner…. men den var negativ även kring 2012, 2006 och 1996….

Nedan chart visar att detta är en kris i tillverkningssektorn… inte tjänste och service näringen. Det har vi vetat ett tag!

och nedan chart visar att det kan bli ännu värre i tillverkningssektorn, då New order komponenten pekar på ännu lägre ISM Mfg….

och nedan visar att Emplyment faktorn inom ISM Mfg, LEDER ISM non-mfg…. logiken är inte konstigare än att om du får jobb/eller blir av med ditt jobb inom den amerikanska tillverkningssektorn, så är det inte konstigare än att du har råd, eller inte råd, att gå och klippa dig, handla på Wall Mart och betala din mobiltelefonräkningen månaden senare….

och sista grafen visar, som jag påpekat tusen gånger, att ISM Mfg leder non-Mfg av den enkla anledningen att tjänstesektorn är ganska stabil, och swingfaktorn snarare är i tillverkningsindustrin… trots att den är mindre…

Men, som jag skrivit tidigare, kan det vara lite annorlunda den här gången, då handelskriget så specifikt slår mot världshandeln, som specfikt slår mot industriproduktion och tillverkningsindustri, samtidigt som låga räntor så specfikt hjälper konsumenterna och service näringen… och att det räcker med lite positivare tongånger (som nu kanske) så tynar oron för handelskonflikten bort, och då finns det en swingfaktor i datan ovan.

Jag tror nämligen räntor och CNY är mer leading, än vad ovan data är…. även denna gång!

Imorgon intar Draghi scenen!

Stay tuned!

Svensk inflation, CPIF ex energi, kom precis in på 1,6% mot riksbankens förväntningar om 1,8% och fg 1,7%.

Svagt, och kronan faller som en konsekvens av att räntorna sjunker, som sjunker för att man tror att Ingves INTE kommer att kunna höja i december, utan blir tvingad att låta eller bli, eller rent utav kanske sänka räntan.

Här gäller det att ni zoomar ut och förstår läget.

Lönetakten ligger på 2,5%. Vi kan alltså vänta oss en strukturell inflation på c1,5%. Ovanpå det får ni lägga tillväxt+krona. Stark tillväxt och svag krona ger påslag. Svag tillväxt och stark krona ger avdrag. Att inflationen nu kommer in på 1,6 istället för 1,8 spelar lika liten roll om inflationen kommit in på 1,9 eller 1,5%. Det ligger där den ligger utifrån löner+tillväxt+krona. Varför är alla så förvånade? Fattar ni inte?

Frågan återstår, hur ska Ingves förhålla sig till det här?

Vi har en styrränta på -0,25%. Det är utgångsläget.

Då skulle jag säga att det spelar ingen roll om Sverige växer med 1,5% eller med 2,5%. Det spelar ingen roll om inflationen ligger på 1,5 eller 2,0%.

Slutsatsen är densamma. Sverige är inte i ett läge som fordrar expansiv penningpolitik.

Därför bör han kunna höja räntan i december.

Det hade varit en annan sak om styrräntan var 2%. (som i USA). Då hade det varit läge att flagga för sänkning, både en och två gånger)

Det hade också varit annorlunda om kronan stått i 9kr/eur. Då hade en höjning i december inte varit önskvärd. Men det gör den inte.

Det ENDA som gör att han borde avstå är om vi är på väg in i recession.

Vissa tycks tro det.

Svenska hushåll har c4,000mdr i skulder, för delade på 3,300mdr i bolån (där 2,300 ligger till rörlig ränta och 1,000mdr till bunden) och 700mdr i bil-och blancolån.

På den här skulden betalar vi ca 70mdr i räntekostnader (före avdrag). Vi har c1,500mdr i disponibel inkomster. Räntekostnadernas belastning är 70/1500=c5%.

Typ Record low.

Är det någon som kan förklara för mig hur vi får recession under de förutsättningarna? Givet att vi inte importerar en recession från utlandet som under 2009. Jag har nämligen aldrig fått en förklaring som pekar på motsatsen…

En annan sak…. om kronan är så svag, och gör importerade varor så dyra. Varför är inte inflationen högre som ett resultat av att företag höjer priserna (och gör oss svenskar fattigare). Svaret är att de inte klarar höja priserna. Importörerna tar kronförsvagningen på egen bok i form av lägre marginaler. Vi svenskar blir av den anledningen INTE fattigare.

Men det finns en derivata på detta. De företagarna som tjänar mindre, vill anställa mindre, eller rent utav göra sig av med folk för att försvara vinsten. Det är negativt för jobbskapande, negativt för tillväxt. Så är det. Å andra sidan finns det exportörer som känner av samma sak, fast tvärtom. Det är nettoeffekten av de båda som är intressant. Jag misstänker att den är närmaste noll, till svagt positiv.

/J

Den kinesiska Yuanen stärktes i förra veckan vilket naturligtvis är bättre än motsatsen. Men jag anser inte att Börsernas positiva reaktion (och räntemarknadens negativa reaktion) står i paritet till den här rörelsen. Det måste handlar om något annat också. Min teori är att ISM Non-Mfg siffran ligger bakom. Den tolkas in av marknaden att Service näringen mår väldigt bra och troligtvis gör att USA lyckas undvika recession. ISM Non-Mfg siffran gjorde också att Surpriseindex lyckades slå om till positivt för första gången på mycket länge.

Men ISM Mfg var ju dassig, och speglar den allt svagare världshandeln som är ett resultat av handelsbråket. Är inte det negativt?

Man ska komma ihåg följande: Sedan 1975 så har ISM Mfg gått under 50 elva gånger. 5 gånger lyckades den att prediktera recession. 45% hit ratio. Men under 70/80-talet låg hit ration på 75%, medan den sen 90-talet har gått ner till 30%. Under samma period har Tillverkningssektorn i USA gått ner från c20% av BNP till c10% av BNP. Olje- och gas industrin utgör dessutom en mycket större andel av tillverkningsindustrin idag jämfört med då.

Kontentan är att Tillverkningsindustrin är inte lika viktig idag som tidigare. Att ISM Readings under 50 inte predikterar recessioner särskilt väl.

Men ISM Mfg värden ner mot 40 då? Ja då ökar såklart tillförlitligheten, men det betyder också att man kommer sitta med i nedgången mycket längre.

Ska vi sluta att titta på ISM mfg och istället fokusera på non-mfg. Nej verkligen inte. Fortfarande så tar de tempen på ekonomin båda två i ett relativt tidigt skede, och vinstrevideringar kommer vara känsliga för förändringar i båda ISM. Vinstrevideringar driver börsen. Det är också viktigt att förstå varför ISM Mfg är stark el svag, och dess koppling till Non-mfg. Hade vi haft en kraftig ränteuppgång (som ökar hushållen och företagens kostnader) så är det rimligt att ISM Mfg hade blivit dålig, och med någon månads fördröjning kommer även ISM Non-Mfg haka på den här nedgången. Vi ser att cykliska aktier gått dåligt, ie ISM Mfg, medan Defensive sektorer gått starkt, ie ISM non-mfg.

För att vara helt konkret. För ett år sedan växte USA med 3% och marknaden trodde att SPX skulle öka sina vinster med strax över 10%. För den som följt ISM så har man tidigt kunnat förstå att 2019 skulle bjuda på c2% tillväxt och 0% vinsttillväxt. Skillnaden mellan Mfg och Non-Mfg har visat att tack vare hyggligt stark arbetsmarknad och låga räntekostnader så mår tjänstenäringen rätt bra. Medan handelsbråket har gjort att tillverkningssektorn har det jobbigare. Detta är viktig information som det gått att tjäna pengar på.

Men som recession varnare är inte ISM särskilt bra.

Många lyfter fram Divergerad Yieldkurva i kombination med ISM Mfg sub 50 som en god recessionsvarnare. Det är sant, den är bättre. Men återigen, det är handelskriget som fått detta att hända. Både för ISM mfg och räntorna.

1, Om handelskriget går mot en lösning, så har det varit false alarm
2, Om handelskriget inverkan på världshandeln BARA leder till inbromsning som värst (där Tysklands NOLL tillväxt är the tail of the dog) och inte recession, då är det återigen FALSE ALARM
3, Om nettot mellan de låga räntekostnadernas stimulans, och världshandelns inbromsning, ändå är POSITIV, då är det False Alarm.

Därmed inte sagt att Handelskriget kanske kan sabba consumer confidece som gör att de minskade räntekostnaderna inte konsumeras i ekonomin, och därmed uteblir återhämtningen, vilket i sig kan tvinga in världen i recession….. men det är inget jag vågar betta på i dagsläget.

SPX mfl har gett tekniska köpsignaler som ni vet, men lämnat en massa gap bakom sig. Det är möjligt vi ska upp till ATH innan vi stänger gapen…. men de borde stängas förr eller senare.

Såg nedan chart på Twitter…. den är bra!

ECB på torsdag är veckans viktigaste.

/J