Bits and pieces

Nedan chart ser inte så kul ut. Trade war är på riktigt eller…. samtidigt som jag alltid vill lyfta fram den negativa, men laggande effekten, av FEDs nio höjningar där räntan toppade ur för ett halvår sedan och alltså ger fullt genomslag just nu.. Men kan handelsdispyten få en vändning samtidigt som FEDs duvighet (läs dagens väsentligt lägre räntor) kickar in i höst så har chartet goda chanser att mean reverta.

Simon Blecher och Mats Gustafsson var med i Placera.nu podden, vilket alltid är trevligt att lyssna på. Jag kommenterar ju inte enskilda bolag, men jag tyckte de sa ett antal rätt bra saker:

1, Konsensus just nu är att a, Kronan är svag och ska fortsätta att vara svag b, minusräntor för alltid typ och c, bank har gått dåligt och ska fortsätta att gå dåligt. De här tankarna är så genommarinerade av alla just nu att man undrar om inte alla kommer få tvärfel. Åtminstone sett till vad som är prisat. Det brukar nämligen bli så.

Jag kan bara hålla med!

2, Även om vi får en typ av handelsuppgörelse mellan USA och Kina, som kan leda till en sentimentsförbättring, så ska vi nog utgå från att handelsdispyter brukar pågå i flera år, och så även denna. Det är liksom ett nytt kallt krig. Nästa anhalt borde vara Tech war….. USAs har goda skäl att ta den fighten.

Jag kan bara hålla med!

3, Bostadsutvecklare. Ibland kan man tro att fenomenet är helt utdömt och kommer aldrig mer komma tillbaka. JA, lyxbostäder där det kostar 100k/kvm i Nacka där utvecklarna har för höga ingångsvärden. Den varianten måste rensas ut. Men efter det, Stockholm har bostadsbrist, och räntorna kommer att fortsätta att vara låga länge. Rätt paketerat så är det fortfarande ett investerings case.

———————————-

Svensk BNP kom precis klart bättre än väntat,  2,1% YoY. Ingen siffra jag normalt sett följer, men det är anmärkningsvärt hur bra den är relativt hur det går för Europa och förväntningarna. Netto exporten är förklarande faktorn. Detta får en att undra. Hade kronan stått 9 euro så hade inte siffran sett ut så här. Visst, importen hade varit billigare, men frågan är om vi vill ha mer varsel i export sektorn, missgynna inhemsk produktion och jobbskapande, och ge bort den tillväxten till länderna som exporterar till oss istället? Jag är inte så säker på det! Lika mycket skit som Riksbanken får för den svaga kronan, tror ni de kommer få proportionerligt Ros för dagens starka BNP siffra? Vi måste börja tala mer om att myntet har två sidor… eller är det för komplicerat eller?

————————————-

Jag brukar  ibland få frågor hur jag tycker man ska jobba med enskilda aktier. Det finns många svar på den frågan. Har skrivit en del i min about. Men annars har jag en rätt enkel struktur som inte kommer få dig att köra i diket.

På aktienivå så brukar jag ge följande råd till dem som inte orkar lägga för mycket tid:

1, Ta bort aktier som inte lämnar utdelning
2, Ta bort aktier som har haft och förväntas ha en svag utdelningstillväxt
3, Ta bort aktier vars Direktavkastning är låg ur ett historiskt perspektiv
4, Ta bort aktier vars Direktavkastning rel marknadens direkt avkastning är låg ur ett historiskt perspektiv
5, Ta bort aktier vars skuldsättning är hög (NetDebt/Ebitda över 5) och som har negativt Operativt kassaflöde

Låt ingen aktie väga mer än 10%


—————————————–

I USA faller 10-åringen (marknaden köper bonds alltså) och dollarn  stärks…… dvs mini Risk-offen fortsätter.

Ränte-och valuta marknaden tar helt enkelt rygg på Inköscheferna…. som surnat till pga handelskonfliktens vändning

Men är helt enkel rädd, precis som Flash PMIs indikerade, att den här handelsdispyten kanske inte tvingar in oss i recession, men gör så recoverien inte får fäste. Översatt till vinster, 2018:100, 2019:100, 2020:110…. blir istället 100/90/90.

Räntemarknaden delade ju inte aktiemarknadens optimism under Q1 rallyt. Nu drar man istället på med ännu mer pessimism.

OMX är nere vid Fib50 och ur ren teknisk bemärkelse är det viktigt att det vänder här. SPX nästa stöd ligger kring 2720-2740. Det skulle kunna innebära att OMX bryter genom och drar ner mot 1500… jag vill tänka optimistiskt, inte minst för att a, konsensus är sur ”sell in may and…” b, marknaden är översåld c, SPX har gap högre upp d, det är jobbigt i magen att vara positiv här, vilket brukar vara rätt känsla.

Fundamentalt behöver vi ett tweet av Trump av samma kaliber som den där fredagen när han annonserade 10 till 25% tariff höjningen, fast av omvänd karaktär. Det känns ju långt borta, å andra sidan var det fredags tweetet inte väntat heller.

och återigen…. glöm inte att FEDs nio räntehöjningar gjorde att hushållens låneräntor toppade ur för 6 månader sedan, och får alltså maximalt negativt genomslag just nu. Om 6 månader får räntenedgången positivt genomslag, dvs i höst…… OCH BÖRSEN PRISAR IN FRAMTIDEN!

Dock, i nästa vecka kommer PMIs….. och väldigt lite talar för att de är bra! Men när det vände i Februari 2016, så var det när PMIs var som sämst! Marknaden är smartare än man tror.

Trevlig helg!

 

 

Annonser
Publicerat i Uncategorized | 15 kommentarer

Svensson har rätt, och fel

Professor Lars EO Svensson är ute och kritiserar Finansinspektionen.

https://www.dn.se/ekonomi/toppekonom-sagar-amorteringskraven/

Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

För det första måste jag säga att det är uppfriskande att Finansinspektionen får lite av den kritiska sleven, och inte bara Riksbanken som alla älskar att hata. Anledningen är väl tyvärr delvis därför att de flesta vet knappt vad Finansinspektionen gör, och vad deras uppdrag är. Men det handlar mer om en inkompetent allmänhet än något annat.

Svensson är bättre än de flesta när det kommer till bostadsmarknaden, för han räknar åtminstone på saker och ting. Därmed inte sagt att han har rätt alltid. Även nu anser jag att han både har rätt och fel. Vi kan börja med det som är rätt:

1, Han anser att Bolånetaket om 85% bör slopas. Jag håller med. Den fyller ingen funktion utan stänger bara ute de som inte gjort bostadskarriär eller har snälla föräldrar. Oavsett om man lånar 100% eller 50% så är man hyresgäst hos banken, och man betalar hyran med den inkomst man har. Man betalar inte med värdeuppgång eller EK, lika lite som man får problem om värdet krymper. Någon som tar ett lån med 50% belåningsgrad kan vara överskuldsatt och få framtida problem om lånet är för stort relativt inkomsten. Någon som tar ett lån med 100% belåningsgrad hamnar aldrig i problem om lånet är väldigt litet relativt inkomsten. Dessutom kan den senare snabbare amortera av lånet och bli skuldfri än den sistnämnde.

2, Han anser att amorteringskraven bör slopas. Jag håller med. Man har infört dem för att hålla tillbaka utlåningen och minska riskerna.  Men man har 1, ökat risken och 2, gjort att man stänger ute människor som inte gjort bostadskarriär från marknaden. Man har ökat risken eftersom många nu är tvingade till att amortera varje månad. Stiger räntorna så skulle de pengar behöva användas till att betala räntekostnader. Men det kan man inte. Alltså måste man dra ner på annat, vilket gör att den negativa på svensk ekonomi blir mer kännbar vilket riskerar att göra räntebetalningarna ännu tuffare för folk.

Så långt är jag och Svensson överrens. Men inte efter det. Han anser nämligen inte att det föreligger några risker för överbelåning i Sverige, och inga direkta regleringar behövs. Jag håller inte med.

1, Han skriver att länder som hamnar i kris har en sak gemensamt, nämligen att folk inte bara konsumerat sin inkomst i goda tider, utan även tagit lån med sin bostad som säkerhet (eftersom den stigit i värde) och konsumerat lånet. När pendeln svängt så har den lånefinansierade konsumtionen försvunnit, varpå en djup recession varit ett faktum. I Sverige saknas bevis för att vi tar stora lån som vi konsumerar upp. Visst har man hört talas om exempel, men det gäller inte generellt och inte alla. Jag håller med om detta. Men anser att han ändå missar bostädernas koppling till konsumtion. Den är nämligen mycket enklare. Värdet på bostäderna är högt, för att lånelöftena har varit generösa. Alltså är skulderna höga. Värdet på bostäder, lånelöften och skulder är en och samma sak, och anledningen till att de är höga beror på låga räntor. Det är låga räntor, eller snarare låga räntekostnader (dvs att vi betalar inte ens 1,000kr/m på en lånad miljon) som är den sk. bolånekanalen enligt mig. Eftersom boendet kostar så lite, både i absoluta termer och relativt disp inkomst så har vi mer över till annat. KONSUMTION. Det är inte lånefinansierad konsumtion som är grejen, det är konsumtion istället för räntekostnader (trots höga lån som är grejen). Istället för att amortera ner lånen så att vi klarar högre räntor, eller för att bygga upp en framtida pension, så väljer vi att shoppa upp pengarna idag. Det är kanalen mellan tillväxt och lån, som jag anser att Svensson inte tar hänsyn till.

2, Han skriver även att han anser att Svenska hushåll INTE är överbelånade. FEL. Jag vill bevisa det på två punkter:

a, Andelen, och antalet, låntagare som har mer än 5X skuldkvot (inkomst/lån) har aldrig varit högre. Den gruppen kan få det mycket svårt att i framtiden klara högre, låt oss kalla det historiskt normala räntor. Sub prime i USA utgjorde 15-16% av stocken om jag minns rätt. Hälften av dem, 7-8% av stocken, klarade inte sina åtagande efter FEDs höjningar. Det räckte för att fucka upp det. Sen lät man Lehman falla för att man trodde det bara vad EN liten pusselbit….. problemet är att alla pusselbitar sitter ihop. Får en problem, får alla andra det också! Det är lärdomen från Lehman kraschen.

b, Den aggregerade skuldkvoten har aldrig varit högre. Det innebär i praktiken att för varje procentenhet räntan skulle stiga, så utgör räntekostnadernas andel av disponibelinkomsterna, en större del än de någonsin gjort. Räntekostnaderna kommer i så fall knuffa undan konsumtion och ha en negativ inverkan på svensk ekonomi. Större än den någonsin varit.

3, Han anser även Riksbanken har ett utmärkt vapen med räntan att hantera svåra tider. Dvs blir det svåra tider, så sänker de räntan, och vips så minskar räntekostnaderna för hushållen, som gör att de kan hjälpa svensk ekonomi igen. Fel, och här avslöjar Svensson att han är akademiker och inte koll på verkligheten.

a, När en recession hugger tag i ekonomin, så vänder tillgångspriser ner, consumer och business confidence går i backen. Då är oftast en centralbank snabb på att sänka räntan. Men tror ni konjunkturen vänder upp samma eftermiddag? Nej då, bollen är satt i gungning. Folk och företag är deppiga och vill skydda sig. De ställer in shopping, de ställer in investeringar och vill spara. Att de får mindre räntekostnaderna gör det bara enklare att spara och skydda sig. Inte satsa. Det är inte förrän efter rätt lång tid när man inser att världen inte gick under, och man till slut behöver byta den där trasiga diskmaskinen som egentligen borde varit bytt för 2 år sedan, som ekonomin börjar röra sig uppåt igen. Absolut funkar räntesänkningar, då det varit etter värre om centralbanken INTE sänkt räntan. Men det får oss aldrig att undvika recession och dåliga tider.

b, Kreditspreadar. I normala tider är spreadarna tajta och fina. Men i dåliga tider så kan det mycket väl bli så att centralbanken sänker räntan, men eftersom omvärlden och privata sektorn är skadeskjuten så kräver de bättre betalt för att låna ut. Spreadarna stiger, och det är inte styrräntan som finansierar bolån. Alltså kan vi hamna i ett läge där Ingves sänker, men bolånenräntorna blir inte ett dugg lägre. Då funkar inte kanalen längre.

4, Jag anser att vi behöver ett skuldkvotstak, ett fast sådant.

Vi måste begränsa storleken på skulderna relativt inkomsterna. I ett sådant bör man räkna in samtliga skulder, dvs om man har sms-lån och blancolån så ska de ingå. Även hushållets andel av bostadsrättsföreningen skuld.

Det fina med ett skuldkvotstak är att det inte rycker några tusenlappar ur hushållens plånböcker.

Vissa hävdar att sätter man det för tajt, så kommer ändå inte unga att komma in på bostadsmarknaden. Fel, bostadsmarknadens (inte nybyggnation) prissättning är en funktion av EK+lån, vilket bygger på lånelöftet. Priserna kommer anpassa sig efter lånelöftena. Så även med ett tajt skuldkvotstak innebär att andrahandsmarknaden kommer fungerar alldeles utmärkt.

Nybyggnation är en annan femma. Där handlar priset om kostnaden byggaren har för att bygga samt vilken vinst han kräver. Men har vi inte redan bevisat att det är en dum ide att bygga så att hushållen, inkl brf skuld, får för stora lån? Vi dett annat sätt än den modellen som Sverige jobbat med hittills.

———————–

Nedan chart är intressant. Jag tycker precis som alla andra att det är bra att Trump kör hårda tag mot kineserna. Det är på tiden. Men man ska inte heller vara naiv. Västvärlden klarar sig inte utan kina. Vår produktionsapparat är inte riggad för detta. Schyssta vilkor, absolut, men sluta handla? Nej det går inte. Se bara på USAs import på sistone. för varje krona man dragit ner på kina import, har man inte kunnat ersätta med egen produktion, utan får importera från annat håll.

——————–

I veckan har vi ingen jätteavgörande data. Från USA CaseShiller huspriser, Core PCE samt Chicago PMI. Den sistnämnda är intressant då den brukar vara en bra Proxy för ISM då de har samma mätperiod. Trots att övriga lokala index, Philly och Empire har varit bra är jag rädd att det är dålig data vi har framför oss, i likhet med flash PMI, då mätperioden ligger över när handelsdispyten bytte riktning. Vi har även China Mfg PMI.

Case Shiller som beskriver bostadspriserna i USA kom precis in på 2,7% YoY mot väntat 2,6 och fg 3,0. Helt okej. Det intressanta att priserna i absoluta termer steg för andra månaden i rad, och tangerar nu högsta priserna från förra året. Det betyder att YoY% siffrorna inte kommer gå under noll och bli negativa utan förmodligen kommer hålla sig här. Bostadspriserna är väldigt viktiga både här hemma och i USA, då de påverkar hushållens balansräkning, och skiftningar i hushållens Eget Kapital är korrelerade med skiftningar i consumer confidence. Sen SOM JAG ALLTID PÅPEKAR, man kan inte handla för tegelstenar. Dvs köpkraften kommer ur våra löner, dvs jobbskapande och löneinflation. Det spelar ingen roll hur happy man är om pengarna är slut den 20e. Men det fungerar också på andra hållet. Dvs det spelar ingen roll hur välfylld plånboken är den 20e, om du är deppig, för då spenderar man inget. Så det gäller att förstå dynamiken i det här. Det var därför så många hade fel under hösten 2017 när de sa att nu viker konsumtionen i Sverige för att bostadspriserna gjorde det. Ja, bostadspriserna vek ner sig och till viss del även confidence, men eftersom räntekostnaderna inte steg hade man lika mycket kvar i plånboken, och därför var det bara en tidsfråga innan vi skulle börja shoppa igen.

 

Publicerat i Uncategorized | 13 kommentarer

Svaga siffror – men ingen recession

Fråga dig själv, vilken fråga är absolut viktigast för Trump? Jag skulle säga, att vinna valet nästa höst. Tror ni att han tror att han kan vinna om han har ett år bakom sig av svag tillväxt, svag arbetsmarknad och dålig börs? Det tror inte jag. Varför är detta viktigt?

Jo det har att göra med gårdagens siffor och handelsbråket.

Gårdagens Flash PMIs från USA var svaga i absoluta termer, och katastrof relativt förväntningar. Men innan jag går in mer på detalj så går jag direkt på analysen. PMI siffror är alltså sentimentssiffror, inte hard data siffror. Det innebär att man frågar inköpschefer om framtiden. Siffrorna igår var INTE en direkt försvagning av realekonomiska faktorer, utan en funktion av handelsdispytens utveckling på sistone. Tidigare har man ansett att Trumps hårda tag mot kineserna har varit bra, amerikanerna upplever att de tillhör vinnande laget och eftersom CNY har försvagats så har importen inte blivit dyrare, dvs vare sig Amerikanska företag eller konsumenter har påverkats av dispyten. Man har känt sig som en vinnare. Men efter att kineserna fuckade upp avtalet och samtalen har strandat så är man inte lika kaxig längre. Man är inte lika övertygad att detta slutar till sin egen fördel. DET VAR DETTA SIFFRAN IGÅR VISADE.

Men vad betyder detta för realekonomin, vinster och börs?

Till själva siffran. US Mfg Flash PMI kom in på 50,6 mot väntat 52,5 och fg 52,6 (New Order var också svag). Flash Service PMI kom in på 50,9 mot väntat 53,2 och fg 53,0. 3-års lägsta och svagt, och sämre än väntat. Men vad innebär det?

För det första har vi varit nere på de här nivåerna 2012,2013 och 2016. Så det är INTE recession, det slow down, eller soft patch som jag tjatat om sen förra sommaren typ.

Vad innebär detta?

Jo de här nivåerna indikerar en BNP Tillväxt på mellan 1,0-1,5%. Ner från tidigare c2%.

Det innebär att det borde skapas c50,000 jobb i månaden i snitt, mot tidigare c150,000.

Det innebär att vinsterna för SPX borde komma in på ca -10% i årstakt, mot tidigare flat.

Men sa jag inte att detta ”bara” var brus kring handelssamtalen? Javisst, kommer det ett twitter i eftermiddag att man skrivit under avtal som är hyggligt gynnsamma för världshandeln så kommer siffrorna att vända upp. MEN, det vet vi inte. Vad PMI nu säger är att fortsätter handelsdispyten i fel riktning så kommer det tids nog få en realekonomisk inverkan. Inverkan kvantifieras i ovan försämring av tillväxt, jobb och vinster. Så visst finns det en koppling…. men ändrar handelsdispyten riktning, då ändras PMI, och då ändras de realekonomiska förutsättningarna. Got it?

Åter till Trump….. tror någon på allvar att han kan gå till val om 17 månader med en ekonomi som växer med 1-1,5% och att det skapas max 50,000 jobb i månaden, men kanske viktigast av allt….. en riktigt jävla svag börs i ryggen!

DET TROR INTE JAG! Ovan är ett recept för att förlora!

Men analysen är inte så enkel att: Snart kommer det ett tweet varpå börserna vänder upp, och därför ska man köpa nu. Jag önskar att det var så enkelt. Nej, jag tror Trump blev tagen på sängen av att kineserna fuckade upp avtalet, och att han nu är i ett mycket svårt läge. Det är inte bara för Trump att ringa upp Xi och säga, jag spelade hard ball men lyckades inte, jag skriver under vad som helst, för det viktiga för mig är att vinna valet. Men lik förbaskat är han i ett läge som måste lösas. Men det måste lösas så att han framstår, åtminstone medialt, som en vinnare. Det är inte lätt. Sen har vi tajmingaspekten. Dvs Trump kanske kan tänka sig att köra hardball fram till i höst, med fallande börser som ett resultat, och i höst få till ett avtal varpå SPX rallar i 12 månader fram till valet, och han då framstår som en vinnare. Skillnaden börsmässigt är att vi kan falla 10% till innan det vänder upp. Omöjligt att veta!

Men the big Picture står jag fast vid. Trump gör allt för att vinna valet. Det kan han inte göra med en Björnmarknad i ryggen, därför måste vinsterna hållas uppe, därför måste jobbskapande och tillväxt hållas uppe, och därför får inte PMIs fortsätta söderut utan under närmaste året ta sig över 55 igen. Sen när var och hur, är såklart svårt att veta, vilket gör att vi inte riktigt vet när och var börsen vänder.

Så vad kokar detta ner till rent börsmässigt?

Jag hoppas att stödet kring OMX 1,550 (egentligen även 1540 som är en Fib50% nivå) håller. Det är marknadens sätt att säga att ”vi tror inte på 1% tillväxt i USA mot bakgrund av en olöst och fördjupad handelskonflikt”. Håller inte 1540-1560 området…. då väntar december lows ur ett rent tekniskt perspektiv, och det sammanfaller med en förlängd handelskonflikt. Nu för tiden är det många som tror på det senare. Men precis som i mitten av april var det många som trodde på en lösning och börserna handlades high, så hade alla fel. Jag har inte facit kring handelsdispyten, men jag vet att det är inte ovanligt när smarta och välbetalda människor har tvärfel. Det händer hela tiden.

Stödnivåer på SPX är 2740-2760…. såklart väl värda att hålla ett öga på parallellt med OMX. SPX gapade även ner igår. Ett gap som lär stängas förr eller senare!

———————-

Från Europa kom också PMIs, som är av underordnad karaktär då PMIs i Europa är en funktion av USA och Kina.

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 44,3 mot väntat 44,8 och fg 44,4. Gäsp. För Eurozonen kom den in på 47,7 mot väntat 48,1 och fg 47,9. Gäsp. Tyska IFO kom in på 97,9 mot väntat 99,1 och fg 99,2. Gäsp.

Europa, och Sverige för den delen, ser ut att göra ett konjunkturellt 2012/2013 med allt vad det innebär. Inte så kul, men ingen huvudstupa lågkonjunktur heller.

—————————–

Us vs Europé

Sedan toppen 2007, under 12 år, har det varit smartare att sitta på Amerikanska aktier än Europeiska. Åtminstone om man ser till SPX500 vs STOXX600 (storbolag). Visserligen har Europa gjort fyra relativa rallys under kort tid, men det har alltid fallit tillbaks. 

Varför har Europa varit en sån relativ ”dog”?  

Ser man till real bnp tillväxt så har Europa vuxit med c1% om året mot USAs c2% sedan förra toppen 2007. Ser man till nominell tillväxt har Europa vuxit med drygt 2% medan USA vuxit med 3%. Det låter lite, men 1% skillnad, både realt och nominellt, VARJE år blir mycket på 12 år.

Tittar man på cykeln från 1980 till 2007 så växte både USA och Europa med 6% nominellt. Lika som bär…. men inte sedan 2007.  

Tittar man på bolagens aggregerade försäljning så har den vuxit med 1% årligen i Europa, medan i USA ligger den på 3%. Klent ur ett historiskt perspektiv men lirar med nominell BNP tillväxt. Sen finns det alltid branscher som är vinnare, men andra är förlorare. Sen inom branscher finns det vinnare som är på bekostnad av andra. Läs Amazon. Men siffrorna här är aggregerade.  

Tittar man på vinsttillväxten så kommer 100% av vinsttillväxten i Europa från BNP tillväxten, medan i USA bidrar BNP med bara en tredjedel till vinsttillväxten. Två tredjedelar kommer från marginalförbättring, typ låga löner, räntekostnader, skatter osv.

Vad kokar detta ner till. Jo att vinsterna i USA vuxit med 5% om året, uppbackade av BNP tillväxt och marginalförbättring. Eller 86% totalt. Medan i Europa har vinsterna ökat med 37% eller 3% årligen. (sektorjusterat)

 Nu berör detta ju SPX och Stoxx600, dvs de absolut största bolagen

 Vad är lärdomen?

Jo, att vinsttillväxt på lång sikt är en otroligt viktig faktor för stark total avkastning. Ooavsett om du investerar i en region, en sektor eller viss typ av faktor, så bör man bilda sig en uppfattning om de underliggande förutsättningarna för långsiktig vinsttillväxt. DÄREFTER bör man se till värdering.

 Tillväxt trumfar Värdering på lång sikt.

Dvs du vill hellre investera i en tillgång som dubblar sin vinst på 5 år, och betala ett rätt högt pris för det idag, än att köpa en billig tillgång, där vinsttillväxten helt uteblir. Problemet med investerare som gillar tillväxt, är att de betalar ett FÖR HÖGT pris.  

Naturligtvis tycker jag att man ska se till värdering även när man investerar i tillväxt. Man ska inte vänta sig att köpa riktigt billigt, då är det oftast en value trap. Men man behöver inte heller köpa peak value som så många growth investerare gör.

Bäst är att bilda sig en uppfattning vilka marknader, bolag, sektorer osv som bjuder på långsiktig tillväxt…. och sortera bort de som inte gör det. Sen inväntar man att Mr Marktet ska bli lynnig, och erbjuda ett riktigt bra pris. Det händer inte ofta, men det händer ibland.  

Dec18, Feb16, Sep11, Mars09

Då slår man till…. eller gör man det enkelt för sig och öppnar en kall öl och sätter på grillen ikväll. Det är också en vinnande strategi.

Trevlig helg

/Jonas

 

ps.

Nämnde jag att Amerikanska bolåneräntor toppade ur i november18, och de brukar ge fullt genomslag cirka 6 månader senare i ekonomin, dvs JUST NU ska de ge som mest negativt genomslag. Medan dagens låga räntor, eftersom de fallit sedan förra årets topp, ger fullt genomslag i november I ÅR.

Sa jag att håller OMX 1540-1560 området så kan börsen handlas 25% högre inom 12 månader?

Just sayin´

Jovisst ja, någon kanske undrar om EU-valet på söndag eller att May hoppar av i UK. Här är min analys av detta: I couldn´t care less.

ds.

 

 

Publicerat i Uncategorized | 16 kommentarer

Charterresandet var rekordhögt i julas.

Maj månad har präglats av en mini risk off på världens börser:

Fallande kinesiska börser
Stark dollar
Fallande US rates
Stigande VIX

Trump handelsdispyt, dvs från avtal till icke-avtal, nya tullar från bägge sidor, samt nu senast android/huawei techwar grejen är anledningen.

Marknaden har varit införstådd på soft patch under 1H19, men väntat sig recovery under 2H19, som sen helst ska tillta under 2020. Marknaden upplever nu att den trejden är äventyrad. I ena ringhörnan har vi handelsbråket, och i andra ringhörnan kinesiska stimulanser och goda financial conditions i USA.

För att illustrera detta i börs och värderingar kan man tänka så här.

Föreställ er att vinsterna i USA förra året låg på usd 100. Soft patch i år innebär flat earnings, dvs 100, och lite tillväxt under 2020 ger 110.

Snittvinst 100+110/2=105

Optimistiskt PE 18 ger 18*105=1,890

Säg att vi inte får någon recovery under 2H19 utan vinsterna landar på 90 i år, och 90 nästa år.

Sittvinst 90+90/2=90

Historical fair PE 16 ger 16*90=1,440

Det är 24% på nedsida jämfört med förra scenariot. Detta är ingen prognos, utan jag vill bara illustrera vad en omsvängning i sentiment och syn på vinster får för potentiell inverkan på börs. Ganska betydande.

Man kan även måla upp ett recessions scenario. Inte för att jag eller någon tror på detta, utan mer för att illustrera. Då kan man tänka sig 90 i vinst i år, och 70 nästa (Vinsterna brukar falla med 25-30% från toppnivåer vid recession)

90+70/2=80

Pessimistiskt PE 14 ger 14*80=1,120

Dvs 40% ner från toppen.

Jag skulle säga så här. Om handelskriget får ytterligare fäste och sabbar recoverien så är det inte inprisat. Ska det prisas in så lär vi bryta 1,550 på OMX och leta oss ner mot december18 lows. Det är en risk som man måste ha med sig. Men om fortfarande, som jag, tror på ett bull case med recovery senare i år, då lär 1550 hålla och tids nog kommer vi att nå nya ATH nivåer.

Men vi behöver en katalysator, förmodligen i form av ett tweet från Trump.

Kineserna har spelat tufft och Trump har agerat därefter. Fattas bara! Problemet är att fortsätter den här negativa spiralen så kommer börserna leta sig ännu längre söderut. Detta är problematiskt för Trump då jag har svårt att se hur han ska kunna gå till val nästa år i en Bear market. Han agerar rätt mot kineserna, men han måste också få till en börsvänlig lösning.

Goldman tror att CNYUSD måste gå till 8 för att fullt ut möta tullar på 25% på resterande 300mdr, mestadels konsumentvaror. Jag skulle säga så här. Så länge som 7 CNY håller så håller troligtvis även OMX 1550ish. Men bryter vi 7 CNY så kommer vi även att bryta 1,550 och då är nästa svåra steg i handelsbråket inlett. Alternativet skulle vara att CNY 7 är intakt, MEN att tullarna införs ändå. Detta känns otänkbart, men skulle betyda att Amerikanska konsumenten och företag, samt kinesiska företag kommer ta en jävla smäll. Så det är liksom pest eller kolera.

I veckan har vi Flash PMIs från hela världen. De är viktiga men man ska nog inte vänta sig underverk. ISM new order/inventories kvoten signalerar att ISM kan gå lägre, typ 50. Koreanska och Taiwanesiska exportdatan var senast rätt svag, och Semiconductors index signalerar lägre ISM. Se graf nedan.

Men det är ingen ko på isen. För att recovery caset ska vara intakt räcker det att sentiments indikatorerna vänder upp efter sommaren.

———————————–

Varför är semesterresorna till Gran Canaria, svenskarnas populäraste charterdestination, slutsålda varje vinter om vi är så fattiga och kronan gör det omöjligt för oss att åka dit?

Den frågan har jag inte fått svar på!

Svensk import har ökat kraftigt senaste åren. Såklart säger ni, kronan har blivit svagare och därför har importen blivit dyrare. Men faktum är att även rensat för kronförsvagningen så har importen ökat mer. Om vi verkligen blivit fattigare så hade den ökat mindre än kronans försvagning. Men så är inte fallet!

En del av importen är insatsvaror till det som vi sedan exporterar. Trist för en exportör att importerade varor blivit dyrare. Men eftersom de sedan får betalt i utländsk valuta när de säljer så tar de effekterna ut varandra.

Övrig import konsumerar vi själva, och den har ökat snabbare än kronan försvagats. Detta pga att vi blivit rikare. Beviset för detta är att handelsöverskottet krympt senaste åren, och de överskott vi varit vana vid, c8% för 15 år sedan, är idag c2%.

Exporten har varit svag, men det är för att omvärlden, dvs kunden, dvs Europa, har haft det motigt. Europa hade inte handlat mer om kronan varit 20% starkare. Exporten hade varit väsentligt lägre.

Hade vi bedrivit en penningpolitik med väsentligt högre räntor och stark krona hade det sett sämre ut. Dels för att räntekostnaderna varit högre, dels för att tillväxt och jobbskapande varit lägre som utmynnat i lägre köpkraft, och dels för att handelsbalansen varit sämre. De här sakerna måste vi ta in i ekvationen när vi diskuterar effekterna av en svag krona. Annars blir inte analysen komplett.

Trots detta tror jag inte Sverige gynnas av en krona på 11kr vs 10kr. Nej, vi kan gott bedriva en politik som stärker kronan mot 10kr. Det tror jag också Riksbanken hade som plan för några månader sedan men de blev avbrutna av Fed och Ecb när de ändrade sin policy inriktning. Riksbanken vågade inte hålla kvar vid sin ursprungslinje, eftersom Fed och Ecb inte gjorde det. Men givet att kronan står i 11kr så anser jag att man hade kunnat kosta på sig detta. Därför hoppas jag att man höjer i december, oavsett var ECB och FED står någonstans.

Over n Out

PS. Om OMX stänger över 1615 så är vi bull igen Ds.

Publicerat i Uncategorized | 10 kommentarer

Svenska bostadspriser

Hox Valuegard var helt okej, svagt upp. Marknaden är rätt stark där ute, och våren är en säsongsmässigt stark period. Men det är inte den stora grejen. Kolla grafen nedan.

Ni vet att jag tidigare har skrivit om Bostadsobligationen, med frågeställningen ”är det statspapper som ska studsa tillbaks, eller är det bostadsoblisar som ska göra castch up”

Under månaden sjönk 5-åringen från 0,6% till 0,4%. Det kan tyckas vara lite, men ni ser i grafen att det inte är helt oviktigt. Det handlar såklart om att 5-åriga statspapper har fortsatt att sjunka. Nu senaste som ett resultat av att motsvarande dito i Europa och USA gör det, och anledningen till detta stavas Trumps Twitter. Ingves duvighet spelar såklart också in.

Hursomhelst, givet den 5-åriga bostadsoblisen så pekar det på att stockholms brf priser kan fortsätta 5-10% från dagen nivåer fram tills årsskiftet. Våren är ju den säsongsmässigt starka…. men det är troligt att styrkan håller i sig under och efter sommaren.

I nästa steg är jag mer orolig som ni vet:

1, Om tillväxten kommer tillbaks till hösten, så kan ränteaptiten världen över svänga snabbt, och då studsar statsoblisar tillbaks. Då kommer även de svenska att haka på, och således även bostadsoblisen.

Som jag påpekat tidigare. Det är nåt knas med en 5-årig statsoblis under styrräntan. 0,5-0,75% är mer normalt, vilket borde tvinga upp bostadsoblisen till 1,0-1,25%. Men inte närmaste tiden uppenbarligen!

2, Om Ingves höjer i december, så kommer han behöva prata om det under hösten.

Men som sagt just nu ser det mycket bra ut de närmaste månaderna…. medan tittar man in under 2020 så finns det en nedsiderisk. Men det tar vi då!

Ha en skön helg!

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Är rekylen avklarad nu?

Yes box, jag tror faktiskt det.

Bara för nån dag sen var det andra toner. När 1,600 stödet inte höll i fallet och alla blev skakis och började fundera om sista livlinan kring 1550ish skulle hålla, då var det lätt att hålla sig för skratt. Om 1550 skulle hålla , ja då kanske man kunde tänka sig att ta risk igen. Men i vanlig ordning så levererar inte marknaden på utsatta nivåer utan vi bottnade mitt i mellan och nu är det hausse igen. Girigheten i oss tänker, amen okej, doppar vi ner en gång till då köper jag. Men marknaden har en tendens att inte göra som vi vill. Sannolikt är rekylen över, och nu tar vi sats mot i första hand 1,700 men också högre nivåer. Själv sitter jag med i marknaden. Men det var för att jag aldrig hoppat av 😬. Sen är det ju alltid bra om Fib38 kring 1620 och Fib50 1635 passeras. Stöd och stop på 1600ish.

Från USA har det kommit två lokala Inköpschefsindex, Philly FED och Empire NY Mfg Index. Båda var super bra. Philly kom in på 16,6 mot väntat 9,0 och fg 8,5. Empire kom in på 17,8 mot väntat 8,5 och fg 10,1. Sett till nivåerna så skvallrar dem om en återhämtning mot fornstora dagar, dvs ”pre soft-patch” tillväxt. Å ena sidan kan man säga att det bara är två lokala siffror en enskild månad, och inte något man bör hänga upp sig på. Å andra sidan så väntar vi oss en återhämtning under 2H19 mot bakgrund av ”improved financial conditions”, typ lägre räntekostnader för hushåll och företag. Är det detta som håller på att hända nu? Det skulle i så fall betyda att Q2 realekonomiskt inte blir någon höjdare, men redan under Q3 lär det se bättre ut. Jag är smått optimistisk faktiskt!

Det kom även detaljhandelsdata som var lite halvsvag, vilket den ska vara givet att den laggar.  Men sett till årstakten är det ingen ko på isen. Den amerikanska konsumenten har inte mycket att klaga på. NAHB index, som leder bostadspriser steg till 66 mot väntat 64 och fg 63. Det är starkt, och visar att bostadsmarknaden närmaste året kommer att vara pigg. Tacka FED för detta!

Men tullarna då? Jag får fortfarande en del frågor, men jag har som sagt uppfattat det så här:

Tidigare köpte en Amerikansk importör 10 varor a 9 dollar av den kinesiska exportören. Dvs för 90 dollar. Men eftersom det var 10% tull betalade man 9* 1,1= c10 dollar per vara, dvs totalt 100dollar. Varan i den kinesiska valutan kostade då 9usd x 6 (cny/usd)= 54 CNY styck.  

Nu höjer Trump från 10 till 25%. Då kommer importören till den kinesiska exportören och vill köpa återigen 10 varor. De kostar fortfarande 54 CNY styck, dvs totalt 54×10=540 CNY. Men eftersom CNYUSD har försvagats från 6 till 7 blir kostnaden 54X10=540 CNY (som innan) växlat till dollar blir det 540/7=c80dollar för 10 varor. Dvs 10dollar billigare än innan.  

Väl hemma får han numera betala 25% tull till Trump, dvs 80*1,25=100usd för 10 varor. Samma som innan.  Den Amerikanska importören betalar 100usd för 10 varor. Kinensen säljer 10 varor för 540CNY. Ingen skillnad från innan faktiskt. 

Skillnaden är att Trump får in c10 dollar mer samt CNY försvagningen.

Sen finns det undantag på micronivå, men så här borde det bli på macronivå, GIVET ATT CNY FÖRSVAGAS. Gör den inte det, så blir det dyrare för importören och den amerikanska konsumenten, och således inflationen.

Goldman tror att Core PCE påverkas med 0,2%…. dvs från 1,6% YoY senaste siffran, till 1,8%. Ingen ko på isen direkt.

—————————–

Från Sverige har det kommit Inflationsdata. Kärninflationen, dvs CPIF ex Energi kom in på 1,6% mot väntat 1,6% och fg 1,5%. Givet att lönerna taktar kring 2,5% så är detta helt enligt plan (2,5-1,0). Lite mer från en svag krona hade man ju kunnat tänka sig, men importörerna verkar inte kunna höja priserna. Konjunkturen, eller ska jag säga köpaptiten, och kanske tuff konkurrens, gör det svårt för dem. Det betyder att de ger bort vinstmarginal i så fall.

Hur ser Riksbanken på det här? Tja, de borde fatta vid det här laget att det inte går att få upp inflationen mycket högre om inte lönerna hänger med, och jag tror de inser detta också. Men borde man som vissa tycker höja för den saken skull? Nej, inte i sak, för det gör inte tillväxttakten, jobbskapande och inflation bättre. Tvärtom!!!

Ska de inte göra nåt alls? Jo, de borde höja från -0,25 till 0% anser jag. Jag anser att kronan gör inte mycket nytta vid 11 kr. Den gör ingen nytta under 9 kr heller, om någon nu tror det. Men kring 9,50-10kr hade varit balanserat, och dit kanske vi kan ta oss om man höjer med 25 prickar samtidigt som tillväxten växlar upp i höst och Draghi fortsätter att vara duvig.

Andra skäl att höja är:

1, Det finns nackdelar med minusränta, då bankernas kostnader för inlånade medel bara överförs på de som lånar AV banken, och det utlånade kapitalet är mycket större än det inlånade.

2, Svensk ekonomi är spänstigare än Europa, vilket inte minst märks på löner och kärninflation som har varit högre länge…. finns ingen anledning att ligga 25 prickar under då. Passa istället på att höja när kronan är svag. Blir svårare att höja om kronan är stark.

3, Exportörerna kommer inte sälja mycket mindre om kronan står i 10kr jmf 11kr. Deras problem är svag konjunktur i Europa och Asien. Detta betyder inte att de vill ha 8 eller 9 kr. Men 10kr är hanterbart.

———————

I realtid skriver förra chefsekonomen för Riksbanken att målet om 2% inflation inte borde utformats så:

https://www.realtid.se/riksbankens-tidigare-chefekonom-angrar-inflationsmalet?utm_custom%5Bwp%5D=349,8&utm_campaign=Nyhetsbrev%2014%20maj

Det är en intressant diskussion, där jag har 4 funderingar:

1, Inflation är inte inflation i strikt teknisk mening, dvs om det är 1,8 eller 2,0 som är det intressanta. MAN MÅSTE SE TILL HELA SAMBANDET. Alla förstår inte sambandet. Så här ser jag det:

Låga räntor, ger låga räntekostnader, ger hög tillväxt (än om räntekostnaderna varit högre), ger jobbskapande, ger tajtare arbetsmarknad, leder till slut till ökad löneinflation (eller i varje fall högre om tillväxten varit lägre), varpå företag kompenserar löneökningar med att höja priser, inflation……

Så visst kan man säga att det spelar ingen roll om inflationen är 1,8 eller 2,0 eller 1,6… men om man väljer högre räntor, så måste man förstå att ALLA KOMPONENTER mellan ränta OCH inflation OCKSÅ förändras. Skit i decimalerna…. hur vill man att komponenterna mellan ska förändras?

Detta är Riksbanken dessutom dåliga på att förklara!  

2.Det här är repetition för många men, INGVES vill inte försvaga valutan för att importerade varor ska bli dyrare, och därmed öka inflation. Många tror att det är den här enkla koppling, som visserligen stämmer, är det Ingves fiskar efter. Men så är det inte. Då hade han lika gärna kunnat tjata på Maggan om högre moms. Nej kopplingen är:

Låga realräntor relativt om världen, ger svag valuta, ger rel stark export, ger rel svag import, ger förbättrad handelsbalans, ger tillväxt, ger jobbskapande, ger tajtare arbetsmarknad, ger till slut löneinflation, varpå företag kompenserar lönerna med att höja priserna, inflation……

Återigen….. vi kan diskutera valutan hit eller dit. Men hur vill vi att delkomponenterna ovan förändras? 

3, Har Sverige ett galet Inflationsmått på 2%?

Grejen är att kärninflationen över tid i mångt och mycket är en funktion av lönetakten. Skillnaden har historiskt varit ca1%. Så att säga att vi borde ha 1% i inflationsmål (bara ett exempel), är som att säga att vi ska vara nöjda när lönebildningen är 2%. Historiskt är det en löneinflation som är förenlig med en mycket svag arbetsmarknad. Inte för att jag har exakta data, ingen annan heller. Detta är ingen exakt vetenskap. Men för att cementera lönebildningen kring 2%, så kommer Riksbanken föra en politik där de är nöjda med HÖG arbetslöshet. Annars drar lönerna, och därmed inflationen. Det känns inte så smart faktiskt.  

4, Europa har också 2% inflationsmål. Säg att vi kör på 1% som mål. Förstår ni vad som händer då? Om Sverige och Europa har 1,5% inflation samtidigt, så kommer ECB bedriva en stimulerande politik, dvs låga räntor, och Sverige kommer samtidigt bedriva en åtstramningspolitik med höga räntor. Kronan kommer bli strukturellt stark allt annat lika. Inte bara ibland, ALLTID. Jag säger inte att vi ska ha strukturellt svag krona. Men ska vi verkligen ha en strukturellt stark? (Läs punkt 2 ovan) Vår handelsbalans lär nämligen över tid bli allt annat lika sämre. Jag vet inte om det är så smart. Många klagar nu att importörerna har det svårt, men jag vet inte. Gladast är i alla fall ägare och arbetare bland de företag som säljer saker till oss från utlandet. Jag vet inte om det är just dem jag vill gynna mest!

——————————-

Apropå kronan, räntor och löner. I DN skriver representanter från näringslivet att lönerna i Sverige har stigit för mycket.

https://www.dn.se/debatt/de-svenska-lonerna-har-okat-for-snabbt-de-senaste-aren/

Nu ska man ju ha jävligt klart för sig att detta är propaganda inför stundande lönerörelse där man vill hålla nere lönerna för arbetare i exportindustrin.

Men i sak har de rätt.

1, Lönerna har ökat mer i Sverige än i andra länder i Europa.

2, Produktiviteten har varit låg i Sverige

3, Även om den nominella löneutvecklingen har varit supersvag senaste 10 åren, så har den reala löneutvecklingen varit synnerligen god.

Allt detta, tillsammans med ett svagt Europa, samt att löntagarna ändå fått det bättre tack vare låga räntor och låga skatter (vilket inte är deras arbetsgivares förtjänst), talar för att det är smart att hålla nere lönerna.

Men samtidigt ska man ha klart för sig att skulle lönerna landa högt, vilket de inte kommer att göra men ändå, så innebär det INTE att exportörerna höjer priserna. För det kommer de sannolikt inte kunna göra av konkurrensskäl. Nej, De kommer vilja skicka hem folk och sänka sina lönekostnader. MEN det är inte heller så sannolikt då många bolag är väldigt slimmade och effektiva. Nej sannolikt kommer de flesta att göra mindre vinst än om avtalsförhandlingen slutade i lägre löneökningar. Lägre vinstmarginaler är resultatet. Givet vinstmarginalerna är det inte en helt orimlig omfördelning. DOCK tycker jag det är smartare att lösa det på annat sätt än att höja lönerna. Exempelvis på högre skatt på utdelningarna. Skatteinkomster som i sin tur går till en bättre välfärd, som i slutändan ändå gynnar arbetstagarna. Får de högre lön, köper de ändå bara mer chips och godis på ICA. Det kan iofs vara trevligt, och bidrar till tillväxt. Men smartare är nog ändå att ge dem bättre vård, äldreomsorg och pensioner.

Som ni förstår anser jag att bägge sidor här har rätt, OCH FEL.

Imorgon kommer HOX/Valuegard med data över svenska bostadspriser.

Stay tuned och njut av vädret! Det är gratis!

Publicerat i Uncategorized | 6 kommentarer

Oron för handelsavtalet är på riktigt

Trumps twitter för en vecka sen tog mig på sängen, och uppenbarligen marknaden också eftersom rekylen varit ganska kraftfull. Så blir det när nåt inte är inprisat. Vad gäller OMX har vi en stark stödnivå här kring 1,595. Håller inte den väntar Fib38 stöd på 1,578 och sen den stora vattendelaren kring 1,550. Mitt tekniska target om 1,730 är intakt så länge som dem håller! Noterar att SPX stängt ett stort gap också. Sånt gillar vi!

I veckan är det ingen jätteavgörande data. Handelsavtalet sätter tonen. Men jag håller koll på Svensk Inflation och Hox/Valuegard, från USA Empire och Philly Fed, detaljhandel samt NAHB index. Från Kina kommer en radda data.

I förra veckan kom inflationsdata från USA. Core CPI kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,1 och fg 2,0. Månadssiffran var sämre än väntat. Inget inflationstryck där inte. Men det faller inte brant heller. Ganska stabilt ändå. Tar man core PCE och CPI, samt tittar på de bägge lönemåtten ECI samt NFP timlöner så pekar det på att FED kan sitta stilla i båten, än så länge.

Kronan är svag och många är arga. Jag ska inte bli långrandig men jag vill lyfta fram två saker.

1, Senast kronan var riktigt stark var under 2012/2013. Då var den under 9kr mot euron. Det är många som längtar tillbaks dit antar jag. Eller?

Under 2012 växte Sveriges BNP med -0,3%. Under 2013 var den lite bättre, +1,2%. Total tillväxt 0,9% eller med knappt 0,45% per år. 2012 skapades 128,oo0 nya jobb. Under 2013 skapades det 33,000. Totalt 161,000 jobb eller ca 80,000 jobb per år. Gud vad bra allt var när kronan var stark, då vi var rika och allt gick som på räls!!! Annat är det nu när kronan är supersvag, då går allt åt helvete. Ta förra året när kronan låg över 10kr hela året. Då växte vi med 2,3% och det skapades 95,000 nya jobb. Fy fan sicken misär. Okej ni fattar, jag raljerar lite. 2012/2013 präglades av Eurokris (inte för att Europa mår så jävla mycket bättre nu men….) och förra året var ändå hjälpt av en dopad byggkonja. Men ändå kan jag tycka att OM en stark krona är the holy grail för oss, och en svag motsatsen. Borde inte tillväxt och jobbskapande sett lite annorlunda ut?

2, Jag blir lite småirriterad för först kommer det en artikel hur galna Riksbanken är som sabbar kronan och alla dess negativa konsekvenser, sen vänder man blad och då läser man en artikel om att svenskarna känner sig optimistiska kring bostadspriserna, och att mäklare och banker instämmer. Men där nämner man inte ett ord om Riksbanken. Om vi nu önskar en stark krona, dvs under 9kr mot euron (normal ur ett historiskt perspektiv och enligt realräntespreaden ligger sek/eur någonstans kring 9-10kr) så innebär det en penningpolitik med väsentligt högre räntor. Hade styrräntan varit högre så hade bostadsobligationerna handlats högre, och då hade lånelöftena varit mindre. Således hade bostadspriserna varit lägre och räntekostnaderna högre. Dagens penningpolitik medför en svag krona, men de håller också uppe bostadspriserna och nere räntekostnaderna. Men tror ni man påpekar detta i artiklarna? Nope!

Sen kan man alltid diskutera den totala samhällsekonomiska nettoeffekten? Dvs där man får jämföra nettoeffekten idag med en där kronan varit starkare, fast med högre räntekostnader och lägre bostadspriser jämfört med idag. Men den diskussionen lär vi aldrig få för den här för avancerad för de flesta där ute. Synd!

Rent tekniskt så kan kronan stå inför en urtoppning hör kring 10,90. Rent tekniskt ser jag att kronan kan stå i 10 kr i början av nästa år. Men det bygger såklart på att Riksbanken höjer i december och att Recoverien globalt tilltar under 2H19.

————————-

Handelsavtalet mellan Kina och USA…. vad händer egentligen? Jag har naturligtvis inte facit då detta är en politisk diskussion. Men som sagt jag är tagen på sängen som många andra. Trodde vi var nära en lösning. Jag har gjort några observationer:

1, Kinesiska valutan CNY försvagas påtagligt sedan en vecka tillbaka, efter att ha varit stabil hela året. Det är marknadens sätt att säga, dispyten är på riktigt! För att bli positiv igen så måste den vända ner.

2, Man vet ju aldrig vad som är sant eller inte, men enligt Reuters så hade Mnuchin och Lightizer blivit helt tagna på sängen då Kineserna hoppat av stora delar av det 150 sidor omfattande avtalet, som man förhandlat fram under så lång tid. Om detta är sant, så förstår jag verkligen varför Trump lackade ur.

3, USA höjer tullarna från 10 till 25% på 200mdr. Det ger 0,15 * 200 =30mdr till statskassan. Höjer han från 0 till 25% på ytterligare 300mdr så är det 75mdr till. Det är sammanlagt 105mdr. Inte så pjåkigt när räntekostnaden på statsskulden dragit i väg, när man inte vill bråka med demokrater i kongressen, när man inte vill höja skatten eller dra ner på spending inför val. Egentligen är ju tarifferna lite av en skattehöjning, där omvärlden betalar priset.

Tänk er att Amerikanen köper 10 varor av Kina för 10 dollar styck. Han gör av med 100 dollar. 90 dollar går till kinesen, 10 dollar (10%) i tariff. Importören omsätter 100 dollar, Kinesen får in 90 dollar för 10 i volym och Trump 10 dollar.

Sen höjs tariffen till 25%. Vad händer? Ja för det första har inte amerikanen mer än 100 dollar att göra av med. Kinesen sänker inte priset på varan, med kinesiska valutan har hittills försvagats i motsvarande takt. Innan gick alltså 10 dollar i tariff och 90 till Kina, där man fick varor. Nu blir fördelningen 20usd i tariff (80 * 1,25 = 100) och 80usd till kinesen. Men eftersom de försvagat sin valuta så får importören lika mycket i volym som tidigare, dvs 10 i volym. Amerikanska konsumenten konsumerar 100, och får 10. Importören omsätter 100 för 10 i volym. Precis som innan. Trump får in 20 istället för 10. Han är vinnare. I Kina säljer fabrikören 10 varor för 80usd, istället för 10 varor för 90usd. Men eftersom dollarn stärkts så får han lika många CNY när han växlat hem sina dollar.

Om inte CNY försvagas nu, så innebär det att varor blir dyrare, och då kommer amerikanska konsumenten får färre varor för sina 100usd och importören måste höja priserna. Gör han inte det ger han bort vinst istället.

Ska man vara lite krass kan man säga att Trump höjer skatten så han kan betala räntekostnaderna på statskulden. Betalar gör kineserna genom valutaförsvagning. Även Europa indirekt genom sämre tillväxt. Trump vill såklart göra en politisk grej av detta, dvs att nu kan Amerikanska företag konkurrera på bättre villkor och sälja sina grejor till sitt folk, och att det i slutändan bara är kineserna som blir lidande. Men alla vet att den amerikanska produktionsapparaten inte kan ersätta de flesta varorna. De kan inte tillverka Apple telefoner i USA idag.

Egentligen skulle man kunna säga att vi alla är med och drar lasset av den Amerikanska statskulden. Åtminstone indirekt!

Faktum är att givet Trumps svårigheter med ränta på statsskuld, skuldtaksproblem och valrörelse, och att få siffrorna att gå ihop, så har han alla incitament i världen att inte komma överrens med kineserna och höja tullarna istället. Han behöver helt enkelt tariff intäkterna.

4, Sen är det ju inte bara netto positivt för USA. Kineserna sätter ju in motåtgärder. De få som finns. Framförallt Sojabönor, som man nu köper från Brasilien istället. Så för att räkna på detta måste man återigen se till den totala nettoeffekten.

För USAs del är det också knepigt när ex Apple telefonen, och typ allt annat tillverkas i Kina. Inte riktigt samma sak som sojabönorna.

Nåväl, men har läst på sistone att Kinas import från USA har fallit mer i % än USAs import från Kina. Därför skulle Kina vara vinnaren. Men här gäller det att hålla tungan rätt i mun. USAs import från Kina är 5X större än Kinas import från USA. Så faller Kinas import med 10%, så räcker det med att USAs faller med 2%. För att det i dollar ska vara samma sak.

Så här är det. I ett handelskrig är båda parter förlorare. Men den relativa vinnaren kommer alltid att vara den med handelsöverskott, och i detta fallet är det USA.

Hursomhelst, Handelsdiskussionerna fortsätter trots Trumps åtgärder, så sista ordet är inte sagt. Många hoppas på ett avtal till G20 mötet i juni. Jag är osäker. Man ska också komma ihåg att Trump har ganska brett stöd hemma för den här dispyten med kineserna. Även internationellt finns det en konsensus, en av de få, att Trumps hårda tag mot kineserna är något bra. Kontentan är att de flesta står bakom honom trots att de inte fått till nåt avtal. De flesta tycker att det är hög tid för kineserna att rätta sig i ledet efter 20 år av hög tillväxt. Tillväxt som delvis är på västvärldens bekostad. Även om vi såklart ska vara tacksamma för billiga produkter och låg inflation (läs låga räntor och höga tillgångsvärden). Det hade vi inte klarat på egen hand….. inte när en lokalvårdare ska ha 23,000kr/månaden, 30,000kr/m ink sociala avg, 360,000kr/år.

Ur ett trading perspektiv gäller det egentligen bara att hålla koll på en sak, ATT CNYUSD INTE GÅR ÖVER 7. Då prisar marknaden in att det inte blir avtal över huvudtaget, och då kan det bli blodigt!

————————–

Det bråkas om att bensinen har blivit dyr. Många är arga. Rent krasst så kör vi ju inte mindre bil eller flyger bara för att man höjer skatten. Vi blir bara fattigare. Se till att snabba på utvecklingen av bra och billiga elbilar (läs lägre batteripriser) och blanda upp flygbränslet med biobränslen så det får en inverkan istället.

Men åter till bensinen, är den dyr? Ja om man anser att 16kr litern är mer än 15kr så är den, och jag fattar att kostar den 16kr istället för 15kr så har man över mindre kronor till annat. Men för att fastställa om det är dyrt, så är det en amatörmässig beräkning. Sorry.

Man måste räkna typ så här:

Medelsvensken kör 1,500 mil. Snitt bilen drar 0,5l per mil. Vi behöver 750l soppa om året. Om soppan kostar 16kr/l så blir det 12,000kr om året. Det är 1,000kr i månaden. Genomsittliga Disponibel inkomsten ligger på 24,000kr/m.

1000/24000=c 4%

Soppan vid 16kr utgör 4% av vår disponibelinkomst för snittbilisten. Det är faktiskt lågt om man ser till senaste 50 åren. Annat var det under 70-80- talet. Då sved det. Trots att priset var lägre.

Stockholmaren lägger lika mycket på ETT restaurangbesök, som de lägger på soppa i månaden. Det är kanske lite sjukt i sig…. bara att vi måste ha lite perspektiv.

Vi måste lära oss att räkna!!!

——————

Riksbanken har talat en del om att det kan finnas andra saker än räntan som förklarar den svaga kronan. Här är två förslag:

1, ränteskillnaden mellan oss och ECB är inte så stor, men svensk kärn inflation har legat ett snäpp högre länge. Valutor reagerar på realräntespreaden, inte bara räntespreaden

2, sverige har högre skuldkvot (hushållens skulder/disp inkomst) än Europa. För varje punkts höjning så kommer det att trycka undan konsumtion och tillväxt mer i Sverige än i Europa. Det betyder att risken att Ingves ska föra en hökigare politik än Draghi är typ noll. Det innebär att kronan rent strukturellt inte kan bli stark mot Euron.

Två rätt bra skäl ellerhur?

—————

Ingves har talat inför nationalekonomiska föreningen, och lyfter fram sin syn på vad en neutral realränta är idag. Detta har han luftat tidigare, men det var ett tag sedan.

https://www.di.se/analys/ingves-oppnar-for-dramatiskt-skifte/

Han flaggar upp för något som jag har påstått i ett par år, nämligen att den neutrala realräntan inte längre ligger kring 1,0-1,5%, dvs nominellt 3-3,5%, utan snarare minus 1%, dvs nominellt plus 1%. Detta är enkel matte egentligen och något jag visat på flera gånger. Vid +1% styrränta så kommer den rörliga bolåneräntan att ligga på ca 2,5%. Den bundna 5åriga kommer ligga på 3,5-4% givet normala spreadar mot 5åriga bostadsobligationen. Den viktade bolåneräntan kommer att ligga  på minst 3%. Räntor på andra lån kommer att ligga ännu högre. Den storleken på räntekostnader som kommer belasta svenska hushåll kommer att bromsa in ekonomin på ett sätt att ytterligare höjningar i princip är omöjliga. Även om löner och inflation är markant högre än idag. Inflation och löner kommer nämligen inte att orka ligga kvar på höga nivåer under trycket från räntekostnader. Jag tror att Ingves vetat detta lika länge som jag, men det är först nu han verkar ta bladet från munnen. Detta förhållande kommer råda så länge som skuldkvoten är så hög som den är. Det är först om 10 kanske 20 år om inkomsterna växer till sig samtidigt som skulderna inte gör det som situationen kan bli annorlunda. Först då kan högre realräntor anses vara neutrala…. men inte idag!

Jag har räknat på detta tidigare. Vid 1% styrränta så hamnar inte Sverige i recession. Men vi kommer få svårt att växa. Vid 1,5% så är recession sannolik, vid 2% garanterad.

Detta innebär att vi inte kommer att kunna spara riskfritt och få real avkastning. Detta får framförallt konsekvenser för våra pensioner. Detta är en viktig debatt, för ALLA!

Over n´Out

Publicerat i Uncategorized | 30 kommentarer