Kortsikt's Blog

Kinesernas reaktion efter Trumps utspel lät inte vänta på sig. Direkt flaggar man för tullhöjningar på jordbruksmaskiner, något som slår direkt mot Trumps väljarkår. Valutaförsvagningen gick också snabbt, och Trump och USA officiellt slår nu fast att Kina är en valuta manipulatör. Jovisst är det så, men tror ni nån bryr sig? Nej just det! Om Trump väntar sig att Kineserna ska ta skit utan motstånd, så tror han fel. Grejen är att jag inte tror att han tror det. Nej faktum är att jag tror att Trump räknar med dagens utveckling av många skäl:

1, även om handelskrig är loose loose situation verkar USA trots allt vara den relativa vinnaren.
2, Att komma till förhandlingsbordet med potentiella sänkningar (som man bara kan göra om man tidigare höjt) är bättre än att kommer med hot om höjningar
3, Börser hackar nu…. men rent tajmingmässigt kan det bli bra om han vill ha ett starkt börsår nästa år. Då kan det vara bra att ”hålla nere” haussen i år.
4, Att vinna ett avtal efter ett ”svårt” krig, klingar högre än att vinna efter ett ”lätt” krig. Kan ge poäng inför valet
5, På köpet får han indirekt inflytande över FED. Dvs Trump äger 0% direkt inflytande över FED. Men sänkningen i juli kan delvis förklaras av utvecklingen sedan maj. Att FED sänker i september kommer delvis kunna förklaras av hans utspel just nu. Lägre räntor, ger lägre räntekostnader, mer över i plånboken, mer i konsumtion, mer tillväxt….. som tillsammans med ett budgetunderskott (höjt skuldtak) ger en fin brasa under nästa valår.
6, intäkterna från tullarna är ju inte helt ovälkomna. De behövs ju bland annat för att betala räntorna på statsskulden. Räntekostnader som kommer sjunka undan nästa år i takt med att räntorna kommit ner.

Har jag rätt, så är inte Trump bara en stor taktiker…. han kommer också vinna valet lätt som en plätt nästa år.

Nedan chart visar hur tillverkningssektorn tagit rejält med stryk i världen. Vissa skulle kalla det recessionsnivå, andra säger att det är en slowdown likt 2012. Men potentialen är betydande om vi får ett handelsavtal. Dock ligger det långt borta just nu. Vad som är synnerligen intressant är hur tjänstesektorn håller sig. Vissa skulle säga att den bara laggar mfg. Delvis håller jag med. Men en stor anledning till att den kan fortsätta att gå bra, och därmed få oss att undvika recession, är att räntorna världen över är låga. Hushåll, stater och företag har fortsatt låga räntekostnader, och kan spendera pengarna på annat. Tjänster. Inflationen som globalt fenomen har aldrig velat ta fart. Precis som lönerna. Det är värt att tänka på….

Strategiska investerare ligger fullinvesterade. De ser vad jag sett om man försöker titta lite runt kurvan. De jobbar också mer mekansiskt och viktar upp när aktier går dåligt. Discretionära pengar har fokuserat mer riskerna vi ser idag.

Det är inte ofta de tagit så olika bett, och beroende på hur hösten utspelar sig så lär någon av dem backa hem från sina positioner

Nedan är väldigt intressant. Varje månad sista tiden har det tillkommit i snitt 125k arbetssökande till amerikanska arbetsmarknaden. Lite färre än de nya jobb som skapats. Man pratar ju gärna om hur tajt arbetsmarknaden är. Men hur tajt kan den vara om det hela tiden sker ett stort inflöde av människor.

Jag säger så här. Vill du verkligen förstå hur tajt arbetsmarknaden är. Titta på sysselsättningsgrad. Då förstår man att usa har en bit kvar. Och trots hög S-grad så är inte det säkert att lönerna tar fart. Titta på Sverige, Tyskland och Japan.

Ja Trump tog oss alla på sängen. Om det är förhandlingsObenägna kineser eller att FED gör för lite kan vi inte veta. Men nåt är det. Kinesiska valutan tog ett rejält hopp och är uppe och nosar på 7, så man kan säga att nu är vi tillbaks i samma läge som i maj. Bye bye G20. Bryter vi upp över 7 så blir det mer baisse, tro inget annat. I maj dök OMX till 1,500. Det skulle kunna hända igen med tanke på att situationen är den samma.

Rent tekniskt tittar jag på SPX nu. Det har tidigare stört mig att vi lämnat två gap bakom oss. Särskilt när jag siktat på 3,140. SPX brukar stänga gap. I förra veckan stängde vi 2,943 gapet. Tack för det. Nere vid 2,897 har vi det sista gapet som lär stängas i början av den här veckan. Där kommer även den stigande trenden från i december18. Ska bli intressant om köparna orkar komma in där i den översålda marknaden, eller sentimentet kommer vara så genommarinerat surt att de inte orkar stå emot säljtrycket. Hursomhelst, studsar det där är det mycket spännande. Gör det inte det, då väntar Maj botten 2,740. Det mest logiska är att vi bryter, då den nya handelsfrossan precis kommit igång. Men man vet ju inte. Ska det bli handelsfrossa a la Maj så pratar vi generellt 5% överallt.

I fredags kom arbetsmarknadsdata som visade på 164k nya jobb mot väntat 164 och fg 193 (nedreviderat fr 224). Helt okej. Visar att Amerikanska jobbskapandet lirar med c2% tillväxt. USA mår inte dåligt. Det är väldigt mjuk soft patch.

Men handelsbråket ger effekter på världshandeln som påverkar industriproduktion och tillväxt negativt. Men mest Europa och Asien. Minst i USA. Det är också därför som FED lyfte fram ”svag omvärld” som den viktigaste faktorn vid senaste räntebeskedet. Den faktorn lär de lyfta fram när de sänker i september också. Kineserna pressas, och tids nog får Trump sitt avtal där han kommer stå med ett brett vitt leende och framstå som vinnare. Samtidigt som räntorna pressas ner under tiden, och därmed amerikanernas räntekostnader, vilket lär slå igenom nästa år. Det är ju lämpligt när det dessutom är val. Han kanske inte är en sån dålig taktiker den där Trump ändå?

Lönerna kom in på 3,2% mot väntat 3,1 och fg 3,1. Det förvånar mig. Trodde de skulle trenda ner mer. Särskilt med tanke på ECI som kom i förra veckan på 2,7 samt inflationstakten 1,7. Tids nog borde nån ge med sig.

Veckan är ganska nyhetsfattig. Tjänste PMI är alltid intressanta, men de är samtidigt inte särskilt leading.

———————— forts

ISM non-mfg kom in på 53,7 mot väntat 55,5 och fg 55,1. Svagt. Systersiffran US Service PMI kom in på 53,0 mot flash 52,2 och fg 51,5. Bra. Det intressanta är att de konvergerat. Nivån är förenlig med tillväxt på c2%. Ingen ko på isen. De lägre räntekostnaderna har inte börjat sippra ut i tjänstesektorn ännu. Svårt att säga när. Jag tar datan med ro, då den laggar tillverkningssektorn med nån månad.

Börsen rasar på idag, och SPX stängde sitt andra gap. Kanon! Nu har vi istället öppnat ett nytt på 2913 som kommer täppas. Var så säker. Problemet är att jag inte vet när. Vidare stödnivåer har vi på 2842, 2796 och 2730.

JAG ÖSNKAR JAG KUNDE SÄGA ATT DETTA ÄR ETT LIKA FINT KÖPLÄGE SOM I MAJ. Jag vill verkligen tro det. MEN, det är klart illavarslande att CNY nu dragit över 7. För att våga bli riktigt bull vill jag se hur den svänger ner och stänger under den nivån.

Sen är det klart vi kommer studsa från ett översålt läge nån gång i veckan… det är 100% säkert. Men det är ju bara en swing rörelse!

Zoomar man ut och tittar in på 2020, så tror jag inte på recession, presidentvalsår, vinst recovery när de lägre räntekostnaderna slår igenom….. så för de långsiktiga så gäller fortf buy the dips….

Men det kan bli mycket värre innan det blir bättre. Det är bara Trump som vet.

Uttrycket Money never sleeps är kanske slitet, men har aldrig varit mer aktuellt än denna vecka. Q2orna flödar in i strid ström, och marknaden kommer inte vänta tills augusti med att bedöma dem. Det är en sak som är säker.

Det är FED möte i veckan och det blir en sänkning med 25 prickar till 2,00/2,25%. Man kommer även flagga för fortsatt sänkning i september, med tillägget ”OM det krävs”.

ECB gjorde klart i förra veckan att man tänker agera i september. Jag tror Draghi är väldigt nöjd med att endast kunnat ”snacka” euron till 1,11 mot dollarn. Tänk om den stått i 1,16. Det hade varit jobbigare. På andra sidan står Trump och tycker tvärtom. Han meddelar att FED gör för lite… och den kunde gott stå i 1,16 eller ännu högre. Alla slåss om den svagaste valutan. Det är bara i Sverige som alla önskar sig en stark valuta. Gärna framtvingad genom räntehöjningar. Alla utom Riksbanken då alltså. Trots detta får Ingves inte mycket beröm nu när han är den hökigaste centralbankschefen inom OECD. Åtminstone ur ett relativt perspektiv.

OMX konsoliderar och man undrar var den ska ta vägen. Tittar man på de stora indexen så skulle jag gissa på uppåt ur ett rent tekniskt perspektiv.

Ovanpå detta har vi en strid ström av viktig data i form av:

Case Shiller, Core PCE, ECI löner, PMIs av alla de slag samt jobbdata från USA.

—– tis

Svensk BNP för andra kvartalet kom in på 1,4% yoy mot väntat 1,9%. Q1 låg den på 2,1% YoY. Mellanskillnaden förklaras till stor del av att lägre Investeringar. Vad tror ni det handlar om? Just det, bostadsinvesteringar i nybyggnation. HELLO! Hösten 2017 small det till i svenska bostadsmarknaden och utvecklarna blev skadeskjutna en gång för alla. 2018 och en bit in på 2019 handlade om att färdigställa påbörjade projekt. Men inget nytt rullades ut. Vad händer då tror ni? Jo när man byggt klart befintligt så finns det inget nytt att ta av. Denna effekt kickade in under Q2 och det kommer att hålla sig. Innan när Sverige växte med 2%+ så sa jag att 1, ingen nybyggnation och 2, svag export till följd av ett svagt Europa, kommer tvinga ner tillväxten mot 1,0-1,5%. Men jag visste inte när. Nu vet vi. My take är att en normaliserad tillväxttakt för Sverige nu ligger kring 1,5%. Den lär ligga där resten av året, och det först nästa år den kan växla upp, givet att omvärlden gör det. Givet kronans rörelse idag, så är det marknadens sätt att säga ”Riksbanken inser att de är för hökiga, och kommer i september ändra räntebanan, som innebär att höjningen i december kan uteslutas, ja på sikt kanske de till och med är tvungna att sänka givet att centralbanker i vår omvärld gör det”. Jag tror den här analysen är fel. Jag tror tonen i vår omvärld är annorlunda mot slutet av året jämfört med idag, och då kommer Riksbanken ha goda skäl att höja. Även om tillväxten fortsätter att takta kring 1,5%. En svag krona kommer ge dem råg i ryggen att våga höja.

Från usa kom Inflation i form av core PCE in på 1,6 mot väntat 1,7 och fg 1,6. Givet att lönerna motiverar inflation upp mot 2% så är det andra faktorer som håller tillbaks den. Viktigast av andra faktorer brukar vara valutan… så jag tänker stark dollar…. samtidigt har den inte varit så attans stark under året. Vid dagens tillväxttakt kanske inte inflationen orkar högre. Får vi en bättre konja nästa år borde den repa sig upp mot lönetakten minus 1%…. i skrivande stund 2%. För FED innebär den här datan att det är lättare att sänka. Inflationen är under målet. Men om sanningen ska fram så bryr de sig inte.

Case Shiller kom in på 2,4% YoY mot väntat 2,4. Lägsta takten på många år. Men siffran är positiv då priserna i absoluta termer aldrig varit högre. De amerikanska hushållens balansräkningar har aldrig varit starkare. Dvs de som äger sin bostad, har en aktieportfölj, välbetalt jobb osv… De är många, men det är inte alla. En annan grupp i USA, även den gigantisk till storleken, har inga tillgångar, har dubbla jobb, har svindålig lön, har inte råd till sin familjs sjukförsäkring, och har inte råd att sätta barnen i rätt skola vilket gör att de kommer gå samma väg som sina föräldrar. För dem är det inte lika kul. De röstar oftast på Trump, och det vete fanken om de fått det bättre. Ginikoefficienten, den som mäter inkomstskillnader i ett land, är bland de högsta i USA inom OECD. USA är inte bara ett av världens största och mäktigaste länder, det är även ett av de mest polariserade. Svensk överklass bleknar i jämförelse med den Amerikanska. Svensk underklass bleknar i jämförelse med den amerikanska. Om Sverige skulle behöva en släng av mindre socialism, så skulle USA behöva en släng av mer socialism….

——————– ons

Från Kina kom officiella Mfg PMI in på 49,7 mot väntat 49,6 och fg 49,4. Ingen höjdare i absoluta termer, men intet heller någon kris. Bättre än väntat, men samtidigt inget jag vågar extrapolera. Jag avvaktar 1, den andra PMI siffran som kommer imorgon och 2, Handelssamtalens utveckling.

Läste en artikel gällande handelsavtalen, att man istället för ETT avtal jobbar med flera delavtal, där man faktiskt börjar med att avtala om det man är överrens om, och sen fortsätter diskussionerna med det man inte är överrens om.

Ever Heard about FED Insurance Cut. Det fick vi med 75 punkter under 1995/1996 samt 75 punkter 1998. Många inklusive jag själv anser jag att det är vad FEDs beteende påminner om nu. Hade de lyssnat på mig förra sommaren, då jag sa hit men inte längre efter man höjt till 1,75 (2,0), så hade vi kanske aldrig varit i den här situationen. Men det är spilld mjölk och inget som vi behöver älta nu.

Från Europa kom BNP data… tillväxten kom in på 1,1% under Q2. Q1 låg på 1,2%. Det är Sveriges största kund alltså! Är ni så förvånade att Svensk tillväxt inte blev bättre. Räkna med 1,5%ish framöver så länge som Europa är så segt. Tror ni en väsentligt starkare krona hade gjort situationen bättre? Nej just det. Kärninflation från Europa kom in på 0,9% mot fg 1,1. Slack i arbetsmarknaden i kombination med svag tillväxt…. då blir det inget drag i lönerna och således inte i inflationen heller. Sverige är ett exempel på detta också!

ECI, Economic Cost Index, som är ett lönemått som publiceras kvartalsvis kom idag för Q2. Lönerna steg med 0,6% QoQ mot väntat 0,7 och 0,7 under Q1. I årstakt innebär det att lönerna stiger med 2,7% YoY. Ner från Q1 2,8%. Det intressanta med ECI är att FED många gånger sagt att det är deras favomått på lönerna. Dagens lönetakt lirar alltså med core PCE på 1,7%. På fredag kommer NFP och de redovisar sina månatliga timlöner. De låg senast på 3,1% och har under en längre tid legat högre än ECI. Ser man till inflationen så borde man kanske lita mer på ECI. Historiskt har jag tittat på båda och tagit snittet.

FED meddelade att man sänker räntan till 2,00/2,25 helt enligt förväntningarna. Marknadsreaktionen har hittills varit ganska ljummen. Dollarn stärks så FED upplevs som rätt hökig. Marknaden börjar nog snart inse skillnaden mellan ”Insurance cut a la 1995/96” och ”räntesänkarcykel inför en recession”. Vet ni vad skillnaden är:

1, Bakgrunden till dagens Insurance cut handlar om

A, man inser att man tidigare höjt för mycket. Det bet för mycket. Det i sin tur handlar om att man räknat fel på vad som är Neutral ränta. Nu tvingas man till kallibrering.

B, Handelsbråket. Världshandeln sjunker, och med den Industriproduktion, och med den BNP….. man kunde för ett år sedan inte veta att det skulle bli så här, då det i grunden handlar om Trumps agerande som inte är prognostiserbart.

C, Europa och Asien uppvisar svag tillväxt….. det känner till slut även USA av.

2, En räntesänkarcykel kommer igång då en ekonomi faller in i recession. Hade vi varit på väg in i recession så kommer FED gå från 2,25 till 0% under ganska kort tid. Men de tror inte på recession, inte jag heller. Anledningen är att räntekostnaderna för hushåll och företag måste bli tillräckligt höga (i relation till inkomster) och därmed trycka undan konsumtion och investeringar på ett sätt som tvingar fram recession. Jag har räknat på detta och kommit fram till att givet skulderna i USA, så krävs det en styrränta på minst 3,0%, helst 3,5%, för att framkalla samma effekt som kickat in under 2007 och 2000. Dit upp nådde vi inte den här gången och därför tror jag vi kunde undvika recession. Dock inte soft patch, då 9 höjningar trots allt kändes.

Hade lönerna fortsatt upp mot 4% och core PCE mot 3% då hade FED tvingats bli mycket mer aggressiva, handelskrig eller ej, och då hade vi snart varit i recession. Men så blev det inte. Lönerna har vänt ner och inflationen taktar kring 1,7%. Tillväxt kring 2%. Soft patch, men ändå rätt hyggligt.

Personligen tror jag på en sänkning till i september. Sen är det över för den här gången. Detta för att jag tror det är en tidsfråga innan lägre räntor kickar in och lyfter datan under hösten.

Insurance cut a la 1995.

Vad är värst för börsen, att han inte sänker tillräckligt för att han har en positiv grundsyn på konjunkturen. Eller att han skulle varit mycker mer aggressiv för att han har en dyster syn på konjunkturen. Jag väljer det senare. Nu är vi i det förstnämnda lägret som borde vara positivt för börsen.

Nu handlas börsen ner….. men jag tror fortfarande att detta är en Buy on dips marknad!

——————————— tors

PMI torsdag….

Tyska Mfg PMI kom in på 43,2 mot flash 43,1 och fg 45,0. Europas motsvarighet kom in på 46,5 mot flash 46,4 och fg 47,6. Ingen ny analys jämfört med när flash datan kom. Europa är svagt, växer med c1%. Tyskland någgra tiondelar sämre. Europa behöver en uppryckning från USA och Asien. Den bör kunna komma från när lägre räntor kickar in under nästa år, samt någon form av optimism kring handelsavtalen. Den starka dollarn, dvs svag Euro, är bra för Europa under alla omständigheter. Men det ska inte överdrivas heller. Det är inte så att alla köper BMW bilar bara för att euron står i 1,10 istället för 1,13. Tänk 10% avvikelser mot rullande medelvärde… så om senaste årsmedelvärdet ligger på 1,14 så borde en euro kring 1,04 ge en substantiell inverkan på tillväxt.

Jag hoppas nästa år att USA växer med 3% (låga räntor, budgetunderskott, handelsavtalsoptimism), att Europa växlar upp mot 1,5-2,0%. (svag euro, ökad aktivitet i USA/Asien). Sverige borde i den här miljön kunna växla upp mot 2% (exporten tilltar trots starkare krona, Nybygg är inte längre ett YoY-sänke i datan).

Från Kina kom Caixin Mfg PMI in på 49,9 mot väntat 49,6 och fg 49,4. I linje med datan igår. Pekar på ett stabilt läge. Men inte mer!

Chicago PMI var dålig igår. Oftast hög korr med ISM. Flash pmi också dålig i förra veckan. Dock inte Empire och Philly. Netto ändå risk för dålig siffra. Dålig siffra, räntesänkning i september, bra börs idag? Kan en dålig ISM trigga ett starkt Augusti?

US PMI kom in på 50,4 mot flash 50,0 och fg 50,6. Ljummen. ISM kom in på 51,2 mot väntat 52,0 och fg 51,7. New Order 50,8 mot fg 50,0. Rätt klent. Philly och Empire guidande inte rätt. Svag ISM gör förhoppningsvis marknaden säkrare på september sänkningen. Bra för börs. Samtidigt inte recessionsnivåer, bra för vinsterna. Bra för börs. Spontant tycker jag det här är börsvänlig data.

———————————- fre

Trump meddelar att han tänker införa tullar på 10% på varor för 300mdr dollar. Den såg inte jag komma! Jag misstänker att någon/något gjort honom rejält sur i veckan. Kan det vara oproduktiva handelsmöten? Han vill uppenbarligen inte bli petad på näsan igen som i maj. Om det är så, så förstår jag honom. Kommer tullarna bli verklighet? Omöjligt att säga, men det är säkert inget tomt hot. Å andra sidan har inte kineserna gjort sig kända för att gå Trump till mötes när han hotar dem. Varför skulle de överge den strategin nu? Då är risken stor att tullhoten faktiskt genomförs. Börsen då? Jag säger inte att den måste krascha, men det får svårt att stiga i alla fall. Det räcker för mig!

Samtidigt undrar man…… hur långt ifrån är man att skriva under ett avtal egentligen?

Jag verkar vara den enda i marknaden som tror att

FED sänker med 25 prickar nästa vecka, med 25 i september och 0 i december, varpå ECB sänker med 0 idag, 10 i september och 0 i december och Riksbanken håller nollan till december där man höjer med 25. Många tycker inte detta är duvigt nog!

Å andra sidan är jag rätt ensam om att tro på en rätt kraftig återhämtning nästa år, kanske till och med i slutet av detta. Vilket under hösten borde börja synas i surpriseindex och ledande indikatorer. Men även att räntorna borde ha bottnat ur för den här gången.

Vad är det Draghi pratar om? Jo, Europa har gått från 2% tillväxt och en kärninflation på 1% som var på god väg mot 1,5%. 2% har aldrig varit inom räckhåll. Till att tillväxten ser ut att bromsa in mot 1%, tyskland ända ner mot noll, där vi ska vara glada om kärninflationen ligger kvar kring 1%. Detta är Europa. Sveriges största ”kund” sett till exporten.

Det har kommit lite PMI data.

Från Tyskland kom Flash PMI för tillverkningssektorn in på 43,1 mot väntat 45,2 och fg 45,0. IFO kom in på 95,7 mot väntat 97,1 och fg 97,4. Från Europa kom den in på 46,4 mot väntat 47,6 och fg 47,6. De visar i min värld inte så mycket mer än att läget fortfarande är svagt. Inte recession, men svagt. Ingen acceleration nedåt, men ingen början på återhämtning heller. Men detta är väntat. Så länge som inte Euron försvagas betydligt, typ 10%, från medelnivå, eller att USA/Asien börjar rycka så finns det ingen anledning att tro att Europa kommer att göra det. Vi tuggar på kring 1% tillväxt. Insomnia mode liksom. Det enda Draghi kan göra är att möta FEDs duvighet, vilket han kommer att göra idag med att guida hårt för en sänkning i september. Inte för att det gynnar kreditkanalen, dvs det kommer inte att lånas ut mer pengar, eller väsentligt sänka räntekostnaderna. Det vet han också. Utan för att försvaga euron mot framförallt dollarn. Det har redan börjat fungera…. då den står i 1,11 eur/usd… inte 1,14 som för nån vecka sen. Euroförsvagningen handlar även om att marknaden börjar inse att FED inte kommer sänka så aggressivt som man först trodde. Så Euroförsvagningen kommer från båda håll om Atlanten.

Från USA kom Flash PMI för tillverkningssektorn in på 50,0 mot väntat 51,0 och fg 50,6. Inte riktigt i linje med Philly och Empire. Ska bli intressant att se vad ISM landar på nästa gång.

Sen ska man komma ihåg att den amerikanska tillverkningssektorn endast utgör 11% av BNP och 8% av Arbetsmarknaden. Resten är tjänstesektorn. MEN, tjänstesektorn är trots allt inte lika makroberoende, inte lika ledande, och inte lika känslig för förändringar. Tjänstesektorn är mer lokal, mer beroende av consumer confidence, dvs det handlar mer om räntor och jobbskapande och hur konsumenten mår. Jag tror att vi även framöver måste hålla bra koll på tillverkningssektorn för att förstå svängningarna. Det är lite som att säga att när det är högkonjunktur är arbetslösheten 3% och i lågkonjunktur är den 13%. Men även i lågkonjan har 87% ett jobb att gå till. Varför oja sig över 87% eller 97%. Nästan alla jobbar i båda lägena. Det är vad tjänstenäringen handlar om. Den är mer stabil. Swingfaktorn, och skillnaden mellan Hög eller låg konja. Om börsen ska dubblas eller halveras, handlar om makrofaktorer, som främst slår igenom på tillverkningssidan. Eller som med oljepriset. Många tror att det är enorma skillnader i den underliggande marknaden när oljan står i 127 dollar jämfört med 27 dollar. Men faktum är att skillnaderna är ytterst få. I det ena fallet växer oljelager för att tillverkningen är marginellt högre än konsumtionen. I det andra tvärtom. Men vi pratar marginella skillnader på enstaka procent. Men swingfaktorns inverkan på pris är enorm. Eller som mellan börshausse och börsbaisse. I det ena fallet prisar marknaden in en vinst på 100 som de är beredda att betala 18X (prisar in c10% årlig tillväxt på lång sikt) för, dvs 1800. Sen ändras marknadens syn på framtiden och man tror på 75 i vinst istället (-25%), och väljer att prisa in den till 12X (prisar in o% årlig tillväxt på lång sikt)…. och vips står marknaden i 900. Dvs en halvering.

Intressant att USA så enkelt lyckades höja skuldtaket med 470 miljarder. Hade någon frågat mig för ett år sedan så hade jag svarat så här: valår är lika med valfläsk. valfläsk är lika med budgetunderskott. Demokraterna tänker ta fajten kring skuldtaket för att beröva Trump från hans valfläsk. Men nu blev det inte så. Antagligen för att skuldtaksfrågan blev så infekterad sist den var uppe. Dvs Trumps anhängare kanske bara blir fler och trognare när demokraterna sätter stopp för skuldtakshöjningar och bråkar i media. Det verkar ju nästan så. Vad har vi användning av den här informationen? Jo att USA kommer köra ett rejält budgetunderskott nästa år, och det mina vänner är allt annat lika bra för tillväxt. Detta samtidigt som räntenedgången sedan Nov-18 får fullt genomslag i plånbäckerna. Jag blir inte ett dugg förvånad om Amerikanska ekonomin växer med 3% nästa år. Skulle den göra det så vet vi att ISM mfl ska upp mot 60 vid nåt skede.

Men marknaden är inte dum. Det är därför SPX handlas så nära ATH trots att ekonomin är rätt sval och kvartalsrapporterna inte imponerar….. därför upprepar jag: sluta med Nulägesanalys, börsen prisar in framtiden. Jag tror att diskussionen om världsmarknadsläget om ett år kommer vara lika annorlunda som diskussionen är IDAG jämfört med för ett år sedan. Jag minns hur man pratade förra sommaren. Nämligen att allt såg faktiskt rätt bra ut, men att vi stod inför en rätt kraftig ränteuppgång. Räntorna var ett av skälen till senaste 10 årens konjunkturutveckling, och således skulle en ränteuppgång till slut knäcka den. Det hade inte minst startat i fastighetssektorn i Sverige hösten 2017. Det blev inget av det. Det blev istället tvärtom. Nu säger man att läget ser rätt dåligt ut, men tack och lov stiger inte räntorna. Eftersom räntorna inte stiger så är läget på svenska fastighetsmarknaden rätt muntert. Tänk om det blir tvärtom igen. Komiskt va!

Ha en fortsatt skön semester!

/J

Jag tror det faktiskt!

Marknaden smådeppar nu av 3 skäl

1, Sedan majbotten har många börser gått hyggligt, och vinsthemtagningar är relativt enkla om det bara finns en anledning.

2, Många tycker inte att FED är så duviga som man hoppats på. Gärna 50 punkter i juli, och sen vidare sänkningar i september. Nu blir det 25 punkter i juli, och kanske ingen i september om det ekonomiska läget bättrar på sig tillräckligt mycket.

3, Q2 rapporterna är rätt dåliga, och bolagsledningarna ger rätt svag guidance. Jag har länge hävdat att Q2 orna skulle vara dåliga av den enkla anledningen av Q2 inte har varit något starkt konjunkturellt kvartal. Guidance ger jag inte jättemycket för heller. Bolagsledningarna extrapolerar Q1 och Q2 in i 2H19. Jag tror inte Q3 blir så fantastiskt, men redan under Q4 så borde det lyfta då vårens lägre räntor börjar slå igenom. Tittar vi in på 2020 så kan det bli riktigt bra… särskilt med tanke på att det är Presidentvalsår.

Glöm då inte för allt i världen att börsen prisar in framtiden cirka 6 månader innan.

Hur ska man tolka detta? Jo att dåliga nyheter, som ex rapporter, leder till nedställ i det korta, men som sannolikt är köplägen i det lite längre perspektivet. Buy the dips.

Jag noterar att

1, Supriseindex i USA är rejält nedkört

2, Kassa positioner samt exponering mot bonds är på fortsatt höga nivåer

3, Att Empire NY FED PMI kom in på 4,3 mot väntat 2,0 och fg -8,6. Att Philly Fed precis kom in på 21,8 mot väntat 5,0 och fg 0,3. Det är viktiga solglimtar. Särskilt Philly!

I nästa vecka kommer Flash Pmi’s. Ska bli spännande om de bekräftar den här optimismen.

4, Att NAHB index kom in på 65 mot väntat 64 och fg 64. Fastighetssektorn är stark, det är bra för konfidens och hushållens balansräkningar.

Det känns taktiskt rätt att köpa. Target på SPX är 3140+ så här långt och det är bra om 2940 området håller. Jag är bullish med strategi buy the dips.

OMX är stökigare, och vissa rapporter har slagit igenom väldigt mycket. Vi har retracerat 50% av maj uppgången idag. Det frestar till köp. Den försiktige avvaktar köpsignal som vi får om vi stänger norr om 1633.

Nedan graf visar med all sin tydighet att börsen inte är nåt Lotto, den prisar in framtida vinster. I år tror jag på flat vinster jmf förra året. Nästa år lyfter de med 10%. Låga räntor, presidentval och att marknaden på nåt sätt har lagt handelskonflikten bakom sig, eller bara slutat bry sig, är några faktorer som skulle kunna förklara detta.

Tänk på att börsen prisar in framtiden. Sluta med nulägesanalys.

———————

Det pratas en del om att svensk bostadsmarknad är stark. Priserna stiger. MEN att konsumtionen är fortsatt svag vilket inte skulle lira ihop. Det gör det visst, det är analysen som haltar. Bostadspriserna stiger för att lånelöftena är generösa. De är generösa för att kalkylräntorna skruvas ner. De skruvas ner för att bostadsoblisarna faller. De faller för att statspapper faller. De faller för att Räntorna världen över går ner. De går ner för att Ecb och Fed har blivit duviga.

Svensk konsumtion går knaggligt för att:

1, de faktiska räntekostnaderna för hushållen inte gått ner. De har inte gått ner för att Stibor inte rört sig och för att bankerna inte justerar sina bolåneräntor

2, för att löneutvecklingen är svag

3, för att jobbskapandet gått ner

4, för att hushåll märker av att deras företag inte andas samma optimism som för ett år sedan, vilket gör att man håller inne på konsumtion

5, eventuellt för att kronan har varit svag och gjort det dyrare att shoppa

Blanda inte ihop de här mekanismerna. De kan gå i samklang, men gör inte alltid det!

————————

Jag har fått lite frågor vad jag tror om amerikanska räntor, och FED.

Jag anser att marknaden prisar in 3 höjningar a 25 bp i Juli, September och December.

Jag anser att Juli är kassaskåpssäker

September blir troligtvis av då datan troligvis inte hunnit bli så bra att Fed kommer hinna guida bort sänkningen och att sänka från 2,0 till 1,75 inte är några problem.

December blir inte av då de låga räntorna får fullt genomslag då i ekonomin vilket borde synas i datan, ungefär som att de höga räntorna i julas har fullt genomslag nu, samt att inflationen kan vara på uppåtgående igen med tanke på löneläget, och mot bakgrund av detta sänka från 1,75 till 1,50 inte är rimligt.

Idag ligger us 2 resp 10-åringen på 1,8 resp 2,0%. De borde röra sig mot 2,0 resp 2,2% när marknaden prisar bort sänkningen i december.

ECB då, kommer de at göra nåt i september? Sänker inte FED i september så betyder det att datan har piggat på sig snabbare än väntat och då tror jag inte ECB gör nåt heller. Men sänker FED i september så är det trots allt troligt att även ECB kommer att agera med en liten sänkning på kanske 10bp. Inte för att det hjälper men för att visa att man inte bara pratar, utan även gör saker. Gör de inget kommer de att uppfattas som hökiga, och då kan euron stärkas och det är det sista de vill. Euron är helt avgörande här. Dvs om Euron är tillräckligt svag i september så kan det också ge dem självförtroendet att låta bli att göra nåt.

Riksbanken då? Ingves rör inte räntan fram till december, och givet läget då agerar han. Dvs ser det lite smårisigt ut i vår omvärld, så rör han inte räntan alls. Ser det okej ut, vilket jag tror, så höjer han. Det senare är beroende av att kronan inte står lägre än 10kr mot euron.

Givet att han höjer i december så borde 3mStibor ligga på c0%. Dvs ungefär som idag. Så hans agerande borde inte påverka räntekostnaderna på våra rörliga bolån.

Fastighetspriserna då? Ja den svenska 5-åriga statsobligationen har senaste halvåret gått från 0% till -0,5%. 50 punkter. Bostadsoblisen har gått från 0,7 till 0,2 under samma tid. Detta har drivit bostadspriserna, och kommer fortsätta att göra det. Men börjar omvärlden att prisa bort sänkning i december så kommer långa räntor röra sig med 20prickar ungefär, och göra så att prisuppgången planar ut. Dock ser de bra ut under hela 2H19. Detta är först en fråga för början av 2020. Sen måste vi ta in de säsongsmässiga aspekterna. juli och augusti kommer att vara starka. Men hösten är en säsongsmässigt svag period. Men säsongsrensat lär den vara stark. Våren 2020 ser tufffare ut, men givet att den är säsonsmässigt stark så lär datan vara okej, fast säsongsrensat svag. Så my take är att priserna toppar ur under hösten, och sen rör sig sidledes.

Svenska bostadsprisers verkligt stora hot är om vi får en riktig sell off på bond markets globalt. Dvs om president året, handelsupplösning samt låga räntor ger en så pass stor push åt tillväxten 2020 att lönerna går mot 4% då lär inflationen gå över 2,5% och då kommer FED att tvingas höja upp mot 3%. I det läget står inte en amerikansk 2-åring i 1,8% utan väsentligt högre. Allt annat lika kommer detta att dra med sig obligationer världen över och så även de svenska bostadsobligationerna. Då kan det bli jobbigt. Rullar sen usa över i recession, vilken Europa sedan ”importerar” via handel- och kapitalföden. Då kan det bli riktigt jobbigt. Även om såklart räntorna i det läget kommer att falla brant som en konsekvens av flight to safety och risk off. Men skadan är redan gjord, snöbollen är kastad.

Men som jag brukar säga… vi tar ett steg i taget.

Nästa stora event är FEDs sänkning i juli.

/Jonas

Inte minst för att

1, marknaden har sedan en tid prisat in en sänkning i juli till 100%

2, det är knappt seriöst att backa från så hård guidning

3, styrräntan ligger på 2,25%. Det finns att ta av. De kan sänka två gånger och fortsätta hävda neutral penningpolitik.

4, En gång i tiden trodde Fed att de kunde höja till 3,0%+ innan det skulle bita på ekonomin. Det var en felaktig bedömning. Det gör att man nu har det lättare att finkalibrera räntan.

Sorry att jag inte varit på hugget, men är på semesterresa och lite av ett vacay mode har infunnit sig.

Förra fredagen kom jobbdata från Usa och den var stark. Den kom in på 224k mot väntat 160 och fg 75. Lika lite som vi borde varit rädda för maj siffran. Lika lite ska vi vara glada för den här siffran. Senaste 3m snittet ligger på 187k, vilket lirar med drygt 2% tillväxt. Dvs den soft patch jag flaggade för över ett år sedan, pga räntehöjningar, är den vi lever i nu.

Ser man till timlönerna så kom de in på 3,1% mot väntat 3,2 och fg 3,3. De är på väg ner och lär nog tappa nån tiondel till. Löner laggar tillväxt, så detta är nåt vi lär känna av under andra halvan.

Löner kring 3% lirar med core pce om 2%. Inflationen lär repa sig mot 2% inom närmaste året. Det är inget Fed tänker på nu, eller rättare sagt bryr sig om. De kan sänka både en och två gånger samtidigt som inflationen repar sig mot 2% utan att det är något problem. Fed behöver inte ligga sömnlösa. De lägre räntorna kommer ge dem stöd, om inte i höst, senast nästa år. 2020 är dessutom valår. Det kommer bli starkt. Sen om det utmynnar i stigande löner, inflation och räntor under 2021, vilket triggar recession 2022. Det tar vi då. Nu känner jag mig rätt positiv. Buy the dips liksom. Target 3140 på SPX.

————-

Vi fick inflation från Sverige. Kärninflationen CPIF ex energy kom in på 1,9% mot väntat 1,8 och fg 1,7%. Givet lönetakten på 2,5% så borde den ge 1,5% inflation. Mellanskillnaden på 0,4 går att härleda till den svaga kronan. Bryter man ner det ytterligare så är det inte importerade varor som driver inflationen, utan det är främst resor som blivit rejält dyrare. Hursomhelst, den svaga kronan lär fortsätta att hålla uppe inflationen ett tag till. Men tror man, som jag, att kronan kan ha bottnat eftersom Riksbanken väljer mellan att höja i december eller att inte röra räntan alls, så kommer den effekten att klinga av nästa år. Givet detta så har kärninflationen toppat ur och lär på sikt röra sig ner mot 1,5%.

Om ni tror att ovan utveckling påverkar Riksbankens räntebeslut så tror ni fel. Riksbanken kan tänka sig att höja i december tror jag. Om de låter bli så beror det på hur omvärlden har utvecklats och hur Fed och Ecb hanterat situationen. Nästa höjning efter det, om den kommer, ligger mest sannolikt ett år senare, dvs december 2020. Givet att inflationen ligger på minst 1,5%. Svensk tillväxt är minst 1% , att kronan inte står under 10eur, samt att omvärlden inte är på väg in i recession. Mycket vatten under den bron tills dess alltså!

———-

Från Usa kom core Cpi in på 2,1% mot väntat 2,0 och fg 2,0. Vissa börjar tro på inflationspöket och att Fed kommer vila på hanen. Snark!!! Fed utgår från Pce inte cpi. Historiskt har skillnaden mellan dem legat på 0 till 0,5. 2,1 pekar alltså på 1,6 till 2,1 på core pce, vilket pekar på löner kring 2,6 till 3,1%. Inga konstigheter. Fed borde vara rätt nöjda med inflationen, inte oroliga. Det här är ingen stor sak.

Zooma ut!!!!

Löner på 4%, pce på 3% och cpi på 3-3,5% kommer tvinga Fed att höja till 3%+. Det är startskottet på recessionen. Vi kommer dit en dag, var så säker! Men inte ännu på ett tag!!

/Jonas

Om ni bara ska läsa ett inlägg i år, läs det här!

Många är rädda för allt stök runt om i världen just nu… det kanske tvingar in oss i recession. Man har varit rädd flera gånger tidigare senaste åren. Är det inte Kina, så är det olja, Fukushima, Eurokris eller nåt annat. Men det är inte som ni tror. Det är faktiskt precis tvärtom. Många av de här ”kriserna” är troligtvis anledningen till att vi INTE hamnat i recession.

Logiken är följande. (sorry om detta blir lite repetition)

I en konjunktur uppgång växer ekonomin, med den skapas tillväxt, tillväxt skapar jobb, under lång tid är arbetsmarknaden otajt, men efter ett tag blir den tajtare och då börjar lönerna att stiga. Rationella företag vill inte se sin vinst minska och därför höjer de priserna i takt med att lönekostnaderna stiger, stigande priser ger stigande inflation, stigande inflation ger höjda räntor, högre räntor ger högre räntekostnader, högre räntekostnader knuffar undan annan konsumtion och investeringar, tillväxten vänder ner…. snöbollen är kastad, vi går mot recession.

Varje kris, som ger en effekt i form av att tillväxten blir lite lägre (än vad den blivit utan kris) gör att det skapas lite färre jobb (än vad det gjort utan kris) vilket gör att lönebildningen inte tar fart, vilket gör att inflationen inte tar fart, vilket gör att räntorna inte tar fart, vilket gör att räntekostnaderna fortsätter att vara låga, vilket gör att folk har pengar över att konsumera och investera. Recessionen skjuts på framtiden.

Nedan chart visar den 30-åriga bostadsobligationen i USA. Den finansierar långa bolån, och sätter därmed räntan på långa bolån. Man skulle kunna se det som en Proxy för räntekostnaderna i USA för alla belånade. Hushåll, Stat och företag.

Senast vi hade en lågkonja på riktigt så hade den dragit upp till 6,5%. The rest is history. Att det dessutom fanns sub-prime var inte orsaken, men det gjorde det värre. Orsaken var FEDs räntehöjningar innan krisen. De höjde för att inflationen började röra sig uppåt. Inflationen rörde sig uppåt för att deras arbetsmarknad började bli tajt 2005/2006 och lönerna tog fart en bit in på 2007.

I USA har det under många år skapats en hel del jobb och till slut började lönerna röra sig uppåt, som mest till 3,4%. Även inflationen, core PCE, började ta fart. FED svarade i vanlig ordning genom att slopa QE, införa QT och höja inte mindre än 9 gånger.

Den 30-åriga bostadsoblisen steg till som mest 5,3% i november förra året. Det är FRÄMST vad soft patchen i år handlar om. Men även stark dollar och handelstumult. Låt säga att Trump INTE hade börjat stöka med omvärlden och skapa den tumult vi såg under Q4 förra året. Utan allt hade varit mer eller mindre bra, och ekonomin hade tuffat på. Ja då är risken stor att tillväxt, jobbskapande, inflation inte tagit en paus, utan fortsatt upp. Se min svarta linje.

Då mina vänner, då är jag tämligen säker på att vi inte bara sett den soft patch vi är inne i just nu. Nej då hade vi lagt själva grundfundamentet för en recession 2020. Alltså hade 30-åringen fortsatt upp så hade räntekostnaderna gröpt ur plånböckerna på ett sätt som till slut tvingat in oss i recession.

Nu blev det inte så. Nej nu fick vi Q418 tumultet som stökade till allt så i den milda grad att FED övergav sin åtstramningslinje i januari i år och slog på expansionspolitiken för en vecka sen. Räntemarknaden är ju inte dum, utan prisar in förväntningarna i förväg, och därför har den fallit sen i november 2018.

Nu ligger 30-åringen på samma snitt nivå som senaste åren, och därmed skulle man kunna höfta att de belånade i USA har samma räntekostnader som de haft senaste åren. Dvs låga räntekostnader, dvs mer över till annat, dvs ganska gynnsamt för ekonomin. Ungefär som här hemma där vi betalar 1,5% på våra bolån. Ungeför som tidigare. Inte 3%….. som många verkar längta efter. Nej samma låga räntekostnader som innan. Dvs vi läser om handelskriget och undrar var världen är på väg, men faktum kvarstår. När du får in din lön på ditt konto den 25e, och sen betalat dina räntekostnader, ja då finns det en hel del kvar att leva för. Inte så dumt egentligen. Åtminstone inte för ekonomin.

Sen ja…. leder detta till osund utlåning så är det inte bra, och något som man borde åtgärda, annars skapar det problem den dagen räntorna är högre. Ungefär som sub-prime i USA. Dvs Las Vegas stippan i USA som ägde 3 lägenheter på spekulation och inte hade fast inkomst var aldrig några problem så länge som räntorna var låga. Men när de drog under 2006/2007 så skapade dem problem som kulminerade 2008 och skapade recessionen 2009. Så Nej, osund utlåning är inte bra. Men det är inte det jag primärt vill belysa här, utan vad som skapar recession och inte.

Så här med facit i hand så är det min bestämda åsikt att Q418 tumultet med dess efterdyningar i år, har tagit oss bort från recession. Inte närmare den som många tycks tro.

Nu tar det ett tag innan den fallande bostadsobligationen i USA slår igenom i form av faktiska lägre räntekostnader för de belånade, och stigande konsumtion. Men senare i höst borde det kännas av, och inte minst under nästa år. Detta bådar gott. Att folk går runt och deppar nu är en NUlägesanalys, då de är präglade av det som varit senaste 9 månaderna.

I nästa skede, när alla är glada igen.

Då är jag orolig!

Ovan chart visar sysselsättningsgraden i USA, och lönerna.

Som ni vet har inflationen i USA, mätt som Core PCE, vänt ner. Lönerna stiger inte längre men de lirar inte med den lägre inflationen. Detta handlar om att lönerna laggar. Lönerna tror jag kommer vända ner med några tiondelar och till slut konvergera med Core PCE. Så långt är det ingen fara.

Men efter det. När tillväxten tar fart igen, när jobbskapandet börjar kravla upp från i snitt 100k nåt till 200k+. Problemet är att sysselsättningsgraden i USA är hög, och vid nästa ”good times” period så kommer den att tryckas upp ytterligare.

Vad händer då? Optimisten säger att globalisering, digitalisering och ett tiotal andra faktorer kommer att fortsätta att hålla ner lönebildningen. Pessimisten säger att då tar lönerna nästa hopp upp och konvergerar med sysselsättningsgraden i chartet. Då pratar vi löner på 4%. Det lirar med Core PCE på 3%. Tror ni FED sitter stilla i båten då? Nej de kommer raskt gå från att vara duviga, till neutrala, till att på nytt införa åtstramning, guida för 3,5% styrränta osv….. och då vänder den 30-åriga bostadsobligationen upp och därmed räntekostnaderna. The rest, as they say, kommer att vara history.

Eller finns det strukturella krafter som fortsätter att hålla tillbaks lönerna. Jag vet inte!

Hursomhelst, innan jag går på semester vill jag tacka FED som höjde 9 gånger (även om de räckt med 7) och Trump som började bråka med omvärlden. De skapade den soft patch som gjort att inflationen fallit tillbaka, ändrat inriktning på centralbankspolitiken över hela världen, och tryckt ner räntorna på ett sätt som gjort att vi betalar fortsatt låga räntekostnader, som gör att vi troligtvis duckat den svåra recession som förmodligen väntat 2020. Nu blev det istället ett halvdassigt 2019, och ett helt okej 2020. Sen 2021, då får vi se.

Det här sätter också fingret på ett annat faktum. Media och dylikt skriver gärna svartmålande analyser om att vi är på väg in i fördärvet när det har varit krisigt senaste 10 åren. Så fort det ser bra ut, då skriver man att allt är frid och fröjd. Förstår ni inte att det är precis tvärtom. Allt stök har skjutit recessionen framför oss. Alla ”good times”, har tagit oss ett steg närmare. Att konjunkturuppgången senaste 10 åren har varit så 1, Lång rent tidsmässigt och 2, så flack (i termer av genomsnittlig årstillväxt jämfört med historiska konjunkturuppgångar) beror på att vi hela tiden, från tid till annan haft minikriser och anledning att oroa oss. Det har hållit igen tillväxt, jobbskapande, löner och inflation…… och därmed kunnat bibehålla våra räntekostnader på en låg nivå.

Globalisering och digitalisering spelar in här också då de strukturellt hållit tillbaka löner och inflation.

Lågkonjunkturens moder är Högkonjunkturen. Detta samband måste alla förstå!!!! Särskilt i dagar som dessa då det känns osäkert.

Nu glider vi in i en period av Q2-rapporter och de kommer vara dåliga för att Q2 var ingen stark period konjunkturellt. Men de säger inget om framtiden. Tvärtom ser framtiden rätt mycket ljusare ut tack vare att konjunkturen var så svag under Q2. Glöm då för allt i världen inte bort att börsen prisar in framtiden. Men kanske inte just på rapportdagen 😉

Tack Trump!!!

Jag återkommer med jobbdatan imorgon (som lär var rätt dassig)

Fortsatt skön sommar

/Jonas