Äntligen fredag

Det har inte saknats nyheter med tyngd under veckan… men börsreaktionen har minst sagt varit sömnig. Vollan är ju noll….. det brukar inte vara för alltid. Vad säger ni? Upp 5% sen ner 12%????

PPM kastar ut Allra och 17 miljarder överförs till Såfa Fonden. Om de har gjort en massa fuffens så är det inte mer än rätt. Vad som är trist är att det bara är en tidsfråga innan marknaden rekylerar 10% och då kanske Såfa sätter sig med 15%, samtidigt som Allra Försiktig går ner med 2%. Jag säger inte att det rättfärdigar Allra försiktig, för det finns fonder som riskjusterat går bättre. Inte minst för att de har en lägre avgift. Men det är trist om diskussionen stannar här. Diskussionen kring behov av bra rådgivning, bra produkter och rättvisa avgifter, alternativt gallringen av dåliga produkter och dålig rådgivning, borde ta över istället. Risken är att diskussionen inte når dit och vi får dåliga lösningar.

Vi har haft en del data på sistone:

Empire FED, som mäter stämningen i NY, kom in på 16,4 mot väntat 15,0 och fg 18,7…. not that bad
Philly FED, som är en personlig favis, kom in på 32,8 mot väntat 30,0 och fg 43,3… samma mönster

Core PPI kom in på 1,5 mot väntat 1,5 och fg 1,2.. gäsp
Core CPI kom in på 2,2 mot väntat 2,2 och fg 2,3.. gäsp… rimmar med Core PCE om 1,7%

Retail sales kom in på 0,1% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,8… taktar 4% i årstakt vilket är bra, men kanske inte så bra som Consumer Confidence indikatorerna vill påskina. Eftersom USAs konsumenter står för 70% av BNP så vill det också till att de levererar om tillväxten för helåret ska orka upp mot 2,5-3,0% och därmed stämma överrens med vad Trumpisterna och PMIs indikerar…..

Prel Michigan kom precis in på 97,6 mot väntat 97,0 och fg 96,3…… BRA!!! Retailsales har mer att bevisa! Alla som röstade på Trump får åka till WallMart i helgen….

Jag har en magkänsla av att hårddatan kommer bli bättre framåt våren. Fast kanske inte fullt så bra som vad den mjuka datan indikerar. Den mjuka datan borde därför gå in i ett lugnare tempo. Frågan är om analytikerna har räknat på samma sätt. Har de inte gjort det, så finns det nedsida på Surpriseindex…. och ett fallande surpriseindex brukar inte vara bra för börsen!

Jag är fortfarande rätt förvånad över reaktionen på räntemarknaden. I slutet av december kan vi mycket väl ha en styrräntan i USA på 1,5% medan den fortfarande är noll i Europa. Okej, QE fasas ut och Europa kanske makromässigt ser lite bättre ut. Men ändå…. jag förstår inte riktigt!!! Räntorna borde stiga… och Dollarn, ja den borde åtminstone inte försvagas som den gör mot sin omvärld. Eller är det jag som inte ser runt hörnet, och vad som komma skall?

Trevlig helg!

ps. Jag fick frågan om Ingves på sikt höjer från -0,5 till +0,5… hur mycket går bostadsräntorna upp. Jag har oftast svarat.. med ungefär lika mycket, dvs med 100 punkter. Men det går även att räkna på ett alternativt sätt, och istället utgå från bankernas intjäning. Låt säga att bankerna vill tjäna lika mycket vid +0,5 som idag. Hur räknar man? Jag gjorde en mycket grov förenkling.

a, Hushållens lån: 3,600mdr X 1,5% ränta = +54mdr Intäkter

b, Upplåning av pengarna: 3,600mdr X -0,5%= +18mdr (det blir också en intäkt ju)

c, Deposits hos bankerna (dvs cash på konton): 1,500mdr X 0%= 0mdr i kostnad

d, Deponering av Inlånade medel (bankerna tar dina cash på kontot och lånar ut): 1,500mdr X -0,5%= 7,5mdr (normalt sett är detta en intäkt, men nu en kostnad)

Totalt räntenetto: 54+18-0-7,5=+64,5mdr

Säg att räntan höjs från -0,5 till +0,5….. vad blir Utlåningsräntan under a, givet att bankerna vill fortsätta att ha samma räntenetto på sina konsumentkrediter, samt att man inte höjer dagens nollränta på inlåningskontona?

X-18-0+7,5=64,5

X=75mdr

75mdr /3,600mdr = ca 2,1%.

Det räcker alltså att höja bolåneräntorna till 2,1% givet att man fortfarande ligger kvar på NOLL-ränta på vanliga konton. Måste man erbjuda 0,5% på inlåningskontona så behöver man höja till 2,3% för att bibehålla dagens lönsamhet.

Point being, det finns goda chanser, rent teoretiskt att när Riksbanken höjer i framtiden så följer inte bolåneräntorna med i samma utsträckning. Om inte bankerna kör en fuling, och höjer lika mycket och bara rycker på axlarna om nån frågar.

Dagens ränta ligger på 1,5% och ca 1% efter ränteavdrag. Säg att den stiger till 2,1% eller 1,5% efter ränteavdrag. Månadskostnaderna stiger med ca50% för de med rörliga lån.

Då borde effekterna på hushåll, svensk ekonomi och fastighets-Sverige bara hyfsat begränsade givet att Ingves inte höjer så mycket… vilket alltså inte är troligt närmaste 24 månaderna. Givet att inte FED och Svenska löner överraskar på ett sätt som tvingar oss till extrema åtgärder…..

Man ska också tänka på detta när alla hetsar kring att binda lånen….. du kanske betalar dyrt för den försäkringen.

Eller som jag brukar säga. Bättre att ta rätt nivå på lånen, så kan man alltid sitta på rörligt för det är det billigaste, åtminstone över tid. Det funkar ungefär på samma sätt som ditt elavtal.

Trots ovan lite glädjande nyheter…. är jag ändå FÖR ett införande av Skuldkvotstak (som Martin Floden sa: får jag välja en reglering av alla regleringar, så väljer jag skuldkvotstaken. Den enda som begränsar lånen på ett sunt sätt, utan att ta pengar från hushållen)… samt ett borttagande av amorteringskrav och 85% regeln. Men det visste ni redan!

ds.

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | 10 kommentarer

Pudelns kärna

Det här inlägget lovat jag er att vi kommer få anledning att återkomma till då detta är helt avgörande för Svensk ekonomi och hushållens räntekostnader!!!

På dragningen häromdagen med Riksbankens Martin Floden så frågade jag om Svensk kärninflation uthålligt kan nå 2% om inte lönetakten ökar från senaste årens snitt om 2,5% i årstakt. Jo, men det höll han med om.

Jag kan bara konstatera att förhållandet mellan löner och kärninflation i Sverige har legat på ca 2% diff. Dvs en lönetakt om 4% har till slut resulterat i en inflationstakt på ca 2%. Vi pratar alltså om kärninflation över tid. Inte vad energi (pga ett svängigt oljepris), eller mat (pga svaga skördar i Europa) eller var räntan tar vägen. Utan Inflation som skapas av en allt starkare ekonomi och högt resursutnyttjade där många jobbar.

Då frågade jag Martin, varför tror du att lönetakten kommer att öka? Har Sverige ”Full Sysselsättning”.

Han svarade att Riksbanken inte pratar i termer av Full Sysselsättning längre (vilket gör Sverige rätt unikt jämfört med många andra länder). Anledningen är att dels att arbetskraften är polariserad. Bland inrikesfödda med eftergymnasial utbildning så ligger arbetslösheten på 4%, bland utrikesfödda utan utbildning ligger den på över 20%. Därutöver så sker stora delar av lönebildningen i Sverige genom avtalsrörelsen, så det är svårt att tala om en siffra som skulle vara Full Sysselsättning, och som därmed markerar startskottet på löneinflationen. Jag håller med honom.

Men varför tror du på stigande löner?

Jo för att vår RU-indikator pekar på det, plus att Svensk ekonomi och jobbskapande går ganska bra just nu!

RU-indikatorn. Är det nån som har koll på den?

Det är den här

http://www.riksbank.se/sv/Statistik/Makroindikatorer/Resursutnyttjandeindikatorn-RU-indikatorn/

Mer om den här

http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Ekonomiska%20kommentarer/2010/ek_kom_nr4_10sv.pdf

Enligt Floden så har den tidigare varit en ledande indikator för stigande löneinflation när den passerat Noll värdet. Se nedan

Så frågan är, leder den lönerna igen? Senast det fungerade var under 2006-2008. Det är 10 år sedan. Jag frågade om inte Svensk tillverkningsindustri och dess omvärldsfaktorer ändå inte förändrats senaste 10 åren, och det i större utsträckning handlar om tjänstesektorn och arbetskraftsutnyttjandet. Jo du kan mycket väl ha rätt svarade han. Dvs att lönerna kanske inte gör det där ”språnget” trots att RU-indikatorn passerat noll. Men vi har heller inget som bevisar motsatsen, dvs att den inte kommer fungera.

Så om jag tolkar Martin rätt, RU-indiaktorn har fungerat historiskt (bortsett från 2011 då den bara var över noll under kort tid) och det har inget annat som kan sägas vara bättre. Så de utgår från den…

Sen igår läste jag att Nordea anser att Riksbanken har fel om lönerna.

http://www.realtid.se/nordea-riksbanken-har-fel-om-lonerna?utm_custom%5Bwp%5D=349,8&utm_campaign=Nyhetsbrev%2015%20mars%202017

Dvs, Nordea tror inte att lönerna kommer att röra sig, i motsats till Riksbanken.

Nordea tar istället avstamp i avtalsrörelsen. Jag förstår vad de menar, men jag är inte säker på att jag håller med. Anledningen är orsak och verkan sambandet.

Även om det inte har kommunicerats så utgår Avtalsrörelsen från rådande inflationstakt. Med inflation i det här fallet så menar jag kärninflation med viss inverkan av energi, mat och räntor. Anledningen är enkelt. Båda sidor, såväl arbetsgivare som arbetstagare, vill justera lönen för en arbetare på ett sätt så att de nästkommande år känner att de får lika mycket för pengar som året innan. Dvs om en person lever sitt liv på exakt samma sätt som året dessförinnan så ska lönen räcka till samma saker. Sen är det arbetsgivarens part som försöker förhandla ner den något, medan andra parten gör tvärtom. Men i regel landar man någonstans kring inflationstrycket + 1 procent.

Så i Sverige har vi haft en kärninflation på ca 1%, medan lönerörelsen landat kring 2%. Inte så konstigt. I andra länder är det inte inflationen som leder lönerna, utan tvärtom. Men i Sverige är det inflationstakten som leder avtalsrörelsen och stora delar av lönerna. Men vad leder inflationstakten då? Jo bortsett från kronans svängningar, skatter och räntor, som ofta är av engångskaraktär eller har en förmåga att mean revert, så handlar det om lönebildningen utanför Avtalsrörelsen.

Så man kan säga att lönebildningen utanför avtalsrörelsen leder inflationen, som leder avtalsrörelsen. Alltså kan man säga att lönebildningen utanför avtalsrörelsen har en indirekt ledande påverkan av avtalsrörelsen.

Så nu är det frågan…. Om avtalsrörelsen landar lönerna i ca 2%, då måste lönerna utanför avtalen upp med minst 3%, för att löneglidningen ska bli ca 2,5%. I linje med de senaste 7 åren, och inget som pushar upp vår inflation direkt.

Nej jag skulle säga att vi behöver löner utanför de avtalsmässiga upp mot 4-5% i år och nästa, för att dels lönerna totalt sett ska göra en Catch up med RU indiaktorn, och dels för att pusha upp kärninflatinen uthålligt mot 2% och därutöver….

Är det troligt? Hur tajt är arbetsmarknaden? Jag har inte svaret, men det känns inte så troligt.

Varför är detta så viktigt.

Jo för att FED och ECBs agerande lär få Ingves att höja mot +0,5%….. det är inte så konstigt. Det skulle trycka upp den rörliga bostadsräntan mot 2,5%, eller 1,75% efter ränteavdrag. En dubbling mot idag. Men det klarar vi nog!

Men om kärninflationen börjar gå mot 2%+ så krävs ett annat grepp från Riksbanken, och då kommer räntorna höjas väsentligt med. Räntor som jag tror knäcker tillräckligt många hushåll och som riskerar att slänga in Sverige i en finans-och fastighetskris, med tillhörande lågkonja….. så tycker man att vi kom lindrigt undan 2009…. så är det inget mot vad som komma skall!!!!

Men det kräver nästan att lönerna tar det språnget som RU-indikatorn pekar på. Det är jag inte lika säker på.

Om jag får gissa så tror jag nästan på motsatsen, då väldigt små räntehöjningar, orsakade av FED och ECB, ändå gröper ut en del köpkraft av hushållen, vilket bromsar upp tillväxt och jobbskapande… vilket gör att lönerna inte har de rätta förutsättningarna att lyfta. Men jag kan ha fel?

DÄRFÖR ÄR DETTA VIKTIGT!

Publicerat i Uncategorized | 6 kommentarer

Fed höjde som väntat

Fru Yellen meddelade ikväll att Fed höjer räntan med 25 punkter till 0,75%. Det var väntat!

Fed meddelade vidare att man tror att Usa kommer växa med 2,1% i år och att Core PCE kommer sluta på 1,9%. Genomsnittsprognosen för styrräntan i december ligger på 1,4% och därmed flaggar man för två höjningar till.

Vidare säger man att höjningarna framöver kommer ske gradvid och de ekonomiska utsikterna är förhållandevis goda med balanserade risker. Man nämner vidare att målet om 2% inflation är ett mål, inte ett tak. Dvs man kan tillåta inflationen att temporärt slå över. Man tillåter sig att vara lite behind the curve, vilket är rätt lätt när omvärlden ligger steget efter. Dvs risken för att dollarn försvagas massivt för att Fed inte jagar inflationen till varje pris är rätt liten, givet att konjunkturen är relativt sett svagare i omvärlden.

Räntemarknaden uppfattade höjningen som en duvig sådan. Av den anledningen sjönk räntorna efter beskedet. Fallande räntor försvagade såklart dollarn. Fallande räntor i kombination med hyfsade konjunkturutsikter är såklart mumma för börsen som handlades upp!

Men vad tycker jag?

1, Fed väntar sig alltså drygt 2% tillväxt och 1,9 core pce i år, och mot bakgrund av det vill man höja 2ggr till i år, och 3 nästa.

Man vill alltså balansera penningpolitiken genom att höja styrräntan till 1,25%.

Då borde 2-åringen stå i ca 1,75% och 10-åringen 2,75%.

Istället faller dem!!!!!!! Fed Funds rates prisar in ca 50% sannolikhet för en höjning i juni trots att Yellen precis sagt att hon tänker höja. För mig är det ofattbart! Antingen är räntemarknaden dum i huvudet, eller ser den att stora problem är på väg in i horisonten?

My take är att det bara är en tidsfråga innan räntorna börjar stiga igen, givet att ingen Svart Svan seglar in!

2, löneinflationen snittade 2,8% i årstakt både i januari och februari. Säg att det håller i sig. Rule of Thumb säger att core pce borde bli ca 1% lägre, dvs ca 1,8% i år. Dvs i linje med Feds prognos. Vid 2% tillväxt så skapas det ca 200k jobb i månaden, 2,4m jobb för helåret. Jag ser risken som rätt hög att lönerna kan glida upp högre än 2,8% vilket gör att core Pce prognosen har en rätt stor uppsiderisk.

Jag räknar med höjning i juni, sep samt december. 10-åringen borde kunna nå 3% innan årets slut.

3, Trump och PMIs

Ser man till PMIs så verkar de prisa in 3% tillväxt, vilket innebär ännu fler jobb och potentiellt ännu högre core PCE. Så det finns en risk att Fed får se core PCE glida över 2% och kanske inte bara temporärt.

PMIs handlar såklart om Trump som än så länge är luft och förväntningar. Trumpismen kan ju kapsejsa och till och med dra ner ekonomin under dagens prognoser. Så Trump svärdet har två egg helt klart!

Vi får se hur han har ställt upp budgeten… den borde komma närsomhelst!

Summasumarum är att det finns betydande uppside risker på styrräntan och det är egentligen bara en risk off miljö som baseras på negativ syn på Trump som kan sabba detta. Eftersom marknaden tror på Trump så måste jag säga att dagens reaktion är märklig…

Räkna med högre räntor så länge som optimismen håller i sig. Inte tvärtom.

Att Yellen inte tar in Trumpism i sin prognos är helt förståligt. Det hade varit tjänstefel!

Hon säger även att rulla av värdepapperna på sin balansräkning är inte heller aktuellt ännu. Tro fan det. Det är ju privata sektorn som måste ta över dem och det är svårt att sälja något i stor volym som har en negativ realavkastning. Höjningarna i år är en förutsättning för att kunna rulla av nästa år, givet att ekonomin klarar av det!

De flaggar även för tre höjningar nästa år. Från 1,5% till 2,25%. Det fordrar nästan att core pce biter sig fast ovan 2%, något som kräver uthållig löneinflation på över 3% vilket i sin tur kräver tillväxt och jobbskapande på över 3% och i snitt 300k jobb i månaden. Det är jag inte så säker på…, anledningen är att de fördyrande räntekostnaderna  av årets höjningar bromsar in ekonomin. Credit suisse har ex räknat fram att 1% ökning av räntorna tar ner vinsterna med 4% för amerikanska bolagen pga ökade räntekostnader. Det är ju för fasen hälften av vinsttillväxten man tror på i år. Då har man inte räknat in effekten av sämre Sales till följd av hushållens ökade räntekostnader. Just sayin!

Hörde också att det Holländska valet går mot en EU vänlig lösning. Trenden sedan Brexit och Trump valet kanske är bruten. Det oväntade blev inte det väntade. Kanske får detta marknaden att sansa sig kring Franska valet? Hursomhelst ser det ut att kunna bli en bra börsdag imorgon. Nya toppar och köpsignaler kanske…

Jag har ju trott på en teknisk topp innan aprils utgång… sen får vi nog räkna med en rekyl på minst 10%. Stark uppgång på kort tid och konsensus optimism brukar räcka för att marknaden ska sätta sig intra-trend. Broken Trumpism eller stigande räntor, eller vikande PMIs alt klena 1Q17 kanske är anledningen. Svårt att veta!

Ha gärna en fot i marknaden, men se till att den är snabbfotad, och se till att ha en rejäl stridskassa…. jag lovar att det kommer bättre entry points!!

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Ingves bryr sig inte!

KPIF, dvs inflationen rensat för ränteeffekter landade på 2,0% YoY förra månaden. Vissa tidningar skriver att Ingves borde vara glad. Men jag tror inte att han är gladare än vanligt. Lyfter man bort energikomponenten, då ligger inflationen på 1,3%. Just det. Det faktum att oljepriserna dubblats senaste året spelar in. Framöver så kommer därför KPIF falla tillbaks igen.

Kära bloggvänner. Alla är inte så smarta där ute, men vi kan väl vara det? Det går inte att titta på inflationssiffran isolerat. Inte ens Riksbanken gör det, även om de i sin externa kommunikation talar om 99% inflation.

1, Man måste förstå vad inflationsmåttet försöker illustrera.

Inte ens det kan de flesta svara på. Inflationen är som en tryckkokare. Dvs den ska visa kombinationen av tillväxt och resursutnyttjande i en ekonomi. Hög tillväxt kan utmynna i hög inflation, om resursutnyttjandet är högt. Är det senare lågt så behöver inte hög tillväxt utmynna i hög inflation. Låg tillväxt i en ekonomi med högt resursutnyttjade kan resultera i hög inflation. När inflationen börjar dra, då är det dags att kyla av. Det gör man med en åtstramande penningpolitik. Själva definitionen av den är att styrräntan är högre än inflationen. Riskbanken tvingar fram positiva realräntor. Är inflationen låg och fallande, ja då behövs expansiv penningpolitik. Själva definitionen av det är negativa realräntor, dvs styrräntan ska vara lägre än inflationen. Där är vi nu, och har varit i många år. Sen finns det ännu ett läge, och det är när man är på väg från det ena till det andra. Då vill de flesta centralbanken mellanlanda i något som man kan kalla Balanserad Penningpolitik. Det är när styrräntan och inflationen är ungefär lika höga. Egentligen vill en centralbank alltid ligga där, men eftersom det ekonomiska läget historiskt har pendlat mellan starkt och svagt, och väldigt sällan är varken eller, så fordras nästan alltid expansiv eller åtstramande politik. Eftersom skuldsättningen i väst är så hög idag, så är det min tes att en tillbakagång till Balanserad PP räcker för att kyla ner ekonomin på ett sätt, som gör att man aldrig behöver gå in i ett åtstramande läge, annat än högst temporärt.

2, Inte ens Riksbanken ser endast till inflation. Även om det verkar så ibland.

Jag brukar titta på Inflationen, och sen komplettera med tillväxttakt, arbetslöshet, jobbskapande och löneinflation (och även trenden på PMI och Consumer Confidence).

Ta den senaste inflationssiffran. Vad känns mest rätt, 2% och vi är på väg in i en högkonja med överhettningstendenser, eller 1,3% och det lite ”mer av samma, som det varit under de senaste åren”? Ja tittar man på de övriga parametrarna, och då särskilt lönerna, så känns 1,3% mer rätt än 2% faktiskt.
Avtalsrörelsen ser ut att landa lönerna strax över 2%. Sen har vi alla utan avtal som rullar in.

Historiskt har en lönetakt på ca 4% rimmat med 2% kärninflation. Senaste 7 åren snittar en lönetakt på 2,5% i Sverige. Men Riksbanken tror att den kommer stiga närmaste året. Time will tell.

Jag skulle säga att tack vare den låga löneglidningen så har vi en inflationstakt som ligger under målet, och som egentligen är förenligt med en ekonomi som växer okej, men är långt ifrån överhettad.

Mina vänner, finns det inga överhettningstendenser, ja då behöver man inte lyfta bort tryckkokaren från spisen. Det gör bara att färre kommer i sysselsättning, helt utan nytta. Så länge som vi inte har några överhettningstendenser (som kan skada oss i förlängningen) så vill vi att det skapas jobb, för det alstrar köpkraft, som genererar tillväxt, som gör att vi alla får det lite bättre.

Nackdelen med den låga räntan är såklart att

a, Vissa hushåll verkar låna för mycket. Det kan enkelt åtgärdas med skuldkvotstaket. Det begränsar lånen men inte räntekostnaderna.

b, Spararna får för låg avkastning. Men det är nettopositivt att de skuldsatta har låga räntekostnader, precis som att Det hade varit nettonegativt räntorna varit väsentligt högre!!!

Hushållens 3,600mdr i skulder ligger till stor del finansierat hos utlänningarna, så de ränteinkomsterna hade lämnat Sverige. Andra hälften hamnar i värdepappersportföljer, som återinvesteras. Istället för idag, där slantarna vi har över i plånboken efter vi betalat räntan kan användas till konsumtion, amortering och investeringar. Något som driver tillväxt, och de facto ser till att våra företag går bra och folk har jobb. Hade de inte haft det så hade börsen handlats lägre vilket slagit tillbaks mot spararnas aktiedel.

Svenskarna har också 1,500mdr på bankböckerna till nollränta. Bara att det beloppet är lägre än de utlånade pengarna gör att nettoeffekten av högre räntor hade varit negativ. Dessutom konsumerar du inte mer om du får 2% ränta på banken. Däremot om du har pengarna i plånboken så gör du det, vilket folk har idag.

Tillväxten hade gått ner om räntorna varit högre, TROTS att spararna fått mer ränta på sina pengar!

Så egentligen finns det ingen anledning att höja nu. Men skulle lönerna börja röra sig uppåt, samtidigt som tillväxten är stark. Då anser jag att det finns skäl att gå mot en Balanserad politik.

3. Kronan

Sverige har trots allt ett handelsöverskott som inte är försumbart. Samtidigt kännetecknas vår omvärld fortfarande av Svag tillväxt och Globalisering. En stark krona gör det inte lättare för våra exportörer att sälja sina varor.

Kronan styrs primärt av realräntespreaden mot Euron. Så för att hålla kronan stabil, så bör man INTE höja så länge ECB inte gör det.

Därför kan vi utgå från att Ingves inte höjer så länge som inte ECB gör det.

Men Europa är på frammarsch, som jag kommer visa nedan, men expansiv PP är fortfarande motiverat. Men om Dollarn skulle stärkas för mycket så blir det problem. Därför tror jag att Draghi kommer höja inom ett år. Ingves lär hänga efter. Draghi höjer för att Yellen gör det, och syftet är som sagt att hålla Euron stabil mot dollarn.

4. Consumer Confidence

Eftersom fastighetspriserna är korrelerade med storleken på lånen, och lånens storlek bestäms genom bankernas bolånelöften, som räknas fram genom en bolånekalkyl, där kalkylräntan är en av de viktigaste parametrarna, där bolåneräntan ingår i kalkylräntan, och där bolåneräntan styrs av kostnaden för bostadsupplåningen, som bygger på räntan för bostadsobligationerna, som har en koppling till statsobligationerna, som har en koppling till styrräntan….. så är det alltså rimligt att anta att höjer Ingves räntan så sjunker fastighetspriserna, ALLT ANNAT LIKA.

Om Fastighetspriserna sjunker, så påverkar det Consumer Confidence negativt, allt annat lika. Även om du har råd att åka på semester eller köpa en ny bil, så kanske du inte gör det om ditt hus fallit i värde med 20% senaste året. Inte för att din cash flow påverkats, eller för att Huset är värt mindre än lånet och banken klagar. Utan bara för att det är trist att EK på pappret krympt med 20%. Därför köper du inte den nya Volvo XC90 som du kanske hade gjort om priserna inte gått ner. Att du sedan fått något fördyrade räntekostnader på ditt lilla lån, gör inte saken bättre, utan gör bara beslutet att INTE köpa Volvon lättare!

Detta tänker Ingves på!

Point being, tittar man på Svensk ekonomi så finns det ingen anledning att inte köra Expansiv penningpolitik. Fast man behöver göra nåt åt utlåningen till hushåll.

Från Kina kom ytterligare lite data i natt:

Retail kom in på 9,5% mot väntat 10,6 och fg 10,4
FAI kom in på 8,9 mot väntat 8,3 och fg 8,1
IP kom in på 6,3 mot väntat 6,2 och fg 6,0

Nyårseffekten gör datan tämligen ointressant!

I Europa är det jävligt stökigt politiskt…. men makro indikatorerna pekar i rätt riktning

Om försäljningen ökar så lär vinsterna hänga med…

Välmående företag skapar jobb, vilket gör att sysselsättningen ökar. Det ökar köpkraften vilket kan pusha upp tillväxten över 2% om vi har tur. Dock ser lönerna ut att stå stilla. Med 10% arbetslöshet så lär de fortsätta att stå stilla. Jag menar om inte ens USA på 4,6 arbetslöshet kan skapa löneinflation hur ska Europa göra det på 10%? Nåväl, om inte lönerna drar så lär inte kärninflationen göra det uthålligt heller. Räkna med att Draghi under mycket lång tid framöver kommer ha lägre styrränta än FED. Sen betyder inte det att man inte kommer höja…. bara att man kommer höja så mycket mindre än FED. Det handlar om att Dollarn inte får bli för stark!

Det ryktas om att Trump ska presentera sin budget imorgon, samtidigt som Nederländerna går till val och FED höjer räntan. Spännande!!!!!!

Jag tror man kan specka i oljerelaterade tillgångar här…. kan skapas en botten i de här trakterna kring 50,4usd. Glöm inte Stoploss!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Späckad vecka

Men kanske inte så mycket nyhetsvärde trots allt.

Imorgon kan Fru May skicka in ansökan om Storbritanniens utträde ur EU. Det verkar inte helt enkelt men fullt möjligt, och tids något vi ändå bör vänta oss. Däremot tror jag det är långt kvar till dem de facto lämnar, om de ens gör det. EU måste nu visa hur bra det är att vara med i EU. Tror britterna till slut inser det också!

På onsdag är det val i Holland… jag undrar om de EU fientliga högerextremisterna vinner? Gör dem det är det bara ett steg i riktningen mot EUs undergång. Jag undrar om Holländarna röstar på dem för att de vill slippa EU eller muslimer? Historiskt har de väl varit ganska pro EU?

På onsdag höjer FED räntan till 0,75%. Då bör 2-åringen ligga på 1,25% och 10-åringen 2,25%… vilket dem gör med råge. Så det är 100% inprisat. Veckan stora grej är egentligen vad de flaggar för going forward. Marknaden har länge varit ”Vadå räntehöjning” fram till 2 veckor innan möte. Då drar räntan. Det handlar om att FED har varit hökig sedan maj 2013 och inte riktigt levt som man lär. Men någon gång kanske de återställer det förtroendet och marknaden faktiskt börjar ta höjd för mer än en höjning. Skulle det bli så kan räntorna dra rejält. Nästa steg är om lönerna drar på ett sätt som skickar Core PCE klart över 2%. Då pratar vi inte om måttliga höjningar längre och det skulle kunna förändra bilden ganska snabbt. Vissa tror på detta. Jag gör det än så länge INTE!! Anledningen till att jag inte tror på det är att 1, jag tror det finns strukturella faktorer som håller tillbaks lönerna trots att arbetsmarknaden börjar bli tajt vilket innebär att lönerna visst kan klättra, men knappast skena och 2, drar räntorna så innebär det en ganska snabb försämring i ekonomin då hushåll, företag och stat på sina håll är väldigt skuldsatta, och i ett nafs börjar räntekostnaderna ta ut sin rätt på ekonomin. Detta TROTS högre löner.

Vissa tokar tror att löneuppgången kompenserar för Räntekostnadsuppgången. Det gör den, fast väldigt lite. Grejen är att lånen för många är långt större än lönen. Aggregerat är också Lånen större än Inkomsterna. Det gör att det i stort sett är omöjligt för lönerna att växa snabbare än räntekostnaderna på aggregerad nivå! Sen finns det såklart hushåll där löneutvecklingen är fantastisk, och där de knappat har några lån…. och så finns det motsaten. Det är den senare som ställer till det!

Ur det här perspektivet kan en löneuppgång bli ganska kortvarig om den leder till substantiellt högre räntor. Valutan spelar såklart in här också!

Förra veckan kom data från Kina:

CPI kom in på 0,8% YoY mot väntat 1,7 och fg 2,,5
PPI kom in på 7,8 mot väntat 7,7 och fg 6,9
M2 kom in på 11,1 mot väntat 11,4 och fg 11,3
Nya lån kom in på 1,170mdr mot väntat 950 och fg 2,030

Jag tar siffrorna med en nypa salt då det var Kinesiskt nyår i februari. I veckan kommer Retail, IP samt FAI från Kina.

Utöver ovan så tror jag det är många som väntar på Trumps budget……. lite för att bilda sig en uppfattning om realismen i tillväxtprognoser osv….

Finansinspektionen är ute och pratar om att tvinga hushåll att binda lån igen. Suck. Att binda lån kostar bara pengar. Har du för mycket lån så skjuter du bara problemet framför dig nåt år, tills det är dags att lägga om lånen. Hur skulle det vara om hushållen tog rätt mängd lån från början. Då kan man sitta på rörligt som alla vet är billigast över tid.

Lånade nedan chart från Twitter. Det kommer från Torbjörn Isaksson/Nordea. TACK!

Image-1333

Om vi från början hade haft ett sunt skuldkvotstak, dvs lånen kopplade till lönen, så hade inte kurvan över lån/disp inkomst ökat lika mycket utan rört sig mycket mycket flackare. Samtidigt hade räntorna varit lika låga som idag, så räntekostnader/disp inkomst hade varit ännu lägre (de hade varit lägre med lika mycket som lånen varit mindre) vilket frigjort pengar till amortering, konsumtion och investeringar. Det hade varit bra!

Baksidan av detta, som jag inte tycker är någon baksida egentligen, är att fastighetspriserna hade varit lägre (då det är storleken på lånen som driver priserna). Därmed hade EK potentiellt varit lägre. Hur mycket är svårt att säga eftersom lånen också hade varit lägre. Men den där rikedomskänslan många hushåll känner idag är farlig då den är falsk, då de flesta inte kan frigöra pengarna (om de inte dör eller flyttar till Spanien eller Norrland). Värdet är dessutom ganska volatilt… eller rättare sagt, lika mycket som det kan gå upp kan det gå ner. Lånen däremot, och folks förmåga att betala räntekostnader, är betydligt mer fasta parametrar.

Det är tråkigt att hushåll som tjänar 30,000+30,000=60,000 minus skatt = 42,000kr och har 5mkr i lån på sin lägenhet på 100kvm…

IDAG är svinglada för att de betalar 4,000kr ränta i månaden (efter ränteavdrag) och där lägenheten är värd 8mkr

”IMORGON” blir svinledsna när de tvingas betala 12,000kr i månaden samtidigt som lägenheten är värd 6mkr.

Effekten av att dra ner på sin hushålls ekonomi samtidigt som man känner sig fattigare kommer kännas trist för många. Nu beskriver jag ändå en familj som kommer få det att gå ihop. Några kommer inte få ihop hushållsekonomin samtidigt som de kommer ha negativ EK. Frågan är hur banken löser det, och frågan är vad det får för avtryck på Svensk ekonomi, och frågan är hur omvärlden kommer se på Sverige och viljan att köpa bostadsobligationer (utlandet finansierar till stor del våra bostäder genom sitt ägande av bostadsobligationer)…. och frågan är var det slutar, vilket påverkar oss alla. Även de obelånade!

Jag brukar fråga mina vänner. Om ni får välja mellan att ha 5mkr i lån, och en lägenhet som är värd 10mkr, eller 2,5 mkr i lån och en lägenhet som är värd 5mkr, så väljer samtliga det första. Det är ganska beklämmande. När jag säger att vi talar om att bo i SAMMA lägenhet, bara olika ”ränteepoker” så verkar de inte fatta. Men om vi från början hade haft ett fungerande skuldkvotstak så hade det varit effekten. Samma 10mkr lägenhet som folk bor i idag, hade varit värd 5mkr. Men lånen hade varit mindre. MEN även EK troligtvis. Men framförallt räntekostnaderna, och motståndskraften mot en ränteuppgång…. jag vet vad jag hade valt!

Jag ska inte måla fan på väggen, MEN jag vill betona att vi måste hitta ett sätt som får folk att ta RÄTT storlek på sina lån. SAMTIDIGT som Räntekostnader, och alla andra kostnader, ska hållas nere. (dvs höj inte räntan, slopa inte ränteavdraget, tvinga inte folk att amortera, inför inte Fastighetskatt, tvinga inte folk att binda lånen osv).

För stora lån kan vara skadligt. Inte bara för låntagaren utan oss alla då det kan påverka Svensk ekonomi. Låga räntekostnader är bra för låntagaren och Svensk ekonomi. Inför regleringar som bromsar lån men inte höjer månadskostnaden. Det är medicinen. Hur svårt kan det vara att förstå detta.

Skuldkvotstaket är en sådan reglering!

Som ni förstår är detta inte Riksbankens uppgift. Det är Finansinspektionens uppgift. Men till skillnad från Riksbanken så är inte Fi oberoende. Dvs politikerna verkar utöva ett ganska massivt inflytande över denna stackars myndighet. Kanske läge att göra den oberoende också?

SEB skriver idag:

Vår prognos är fortfarande att Riksbanken höjer räntan lagom till jul. Vi vet också att det inte räcker som argument för Riks­­banken att påbörja en reversering av minusräntan att ekonomin befin­ner sig i en allt hetare högkonjunktur, att re­sursläget når historiskt ansträngda nivåer, att ”AB Sveriges” ba­lansräkning är bamsestark och att hushållens skuldtill­­växt ligger ett par procentenheter över uthålliga nivåer. Vi ser visserligen inget jättelyft i KPIF-inflationen men vi tror på en sta­bilisering på högre nivåer mellan 1,5 och 2 procent.  

Jag tror dem får rätt. QE fasas ut i september, och då preparerar RB marknaden på en höjning, som kommer i december. Därefter höjer man 3ggr till upp till 0,5% styrränta under 2018.

Anledningen är enkel. Riksbanken har, precis som alla andra centralbanker 3 lägen av penningpolitik att välja mellan. Expansiv (som idag), Balanserad och Åtstramande (som fordrar problem med för hög inflation och överhettning).

Precis som i fallet USA så är det rimligt att Sverige går mot en mer Balanserad politik.

Detta givet

1, Att svensk tillväxt, jobbskapande, löneinflation och inflationsutsikter (rensat för mat, energi och räntor) motiverar det…

2, Att FED och ECB också går på den linjen

Vilket fordrar såklart att

1, Dollarn inte stärks med 10%+ här ifrån

2, Att den politiska bilden i Europa inte fullkomligt skenar i fel riktning

3, Att inte Trumpismen inte vänder till något lika negativt som det är positivt idag.

Have a nice one!!!!

ps. Det pratas mycket om hur galet det är att sitta på långa obligationer när räntorna går upp. Det är sant och riktigt.

Men låt mig nyansera diskussionen något. Det har även flödat in en hel del kapital till fonder som investerar i företagsobligationer. Det är faktiskt inte så dumt… låt mig komma med några synpunkter:

1, De flesta företagsobligationer som emitteras är sk. Floaters /FRN. Dvs kupongen är 3m Stibor + x punkters påslag. Det betyder att stiger räntorna i världen, så stiger kupongerna och kompenserar därför för den negativa ränteeffekten. Den effekten får man inte på långa statspapper.

2, Men de kan ändå gå lite sämre pga av att spreadarna vidgas. Dvs idag kan en 5 årig företagobligation spread mot 5-årig statsobligation ligga på 50 punkter, när den i normalfallet bör ligga på 150 punkter. Den ligger på 50 punkter spread för att alla vill ha ftg obligationen för att en svensk 5-årig statsobligation ger noll% i 5 år. Men den dagen en 5-åring ger 2,5% årlig ränta, då är det inte så troligt att marknaden accepterar 3% för företagsobligationen utan marknaden kommer att kräva minst 4%. Så de kan ändå gå lite sämre pga att de spreadar isär. Detta är alltså inte samma sak som Ränterisken. Detta är kreditrisken.

3, IG och HY obligationer. Båda är företagsobligationer med skillnader är gigantiska.

IG = Investment Grade, HY = High Yield. IG har rating ner till BBB. HY har som bäst BB och sämre. Det är väldigt stor skillnad på typen av bolag. IG är oftast stora, gärna börsnoterade bolag, med låg skuldsättning, starka kassaflöden, hög motståndskraft mot svag konjunktur, det finns en balansräkning med riktiga Tillgångar. HY är ofta mindre bolag, där de inte får bankfinansiering, fokus är på kassaflöden då tillgångssidan kan vara rätt luftig, skuldsättningen är hög.

IG papper är mindre känsliga mot en dålig konjunktur, risken för att de ska defaulta är mycket liten. Däremot är Yielden extremt låg, och de kommer vara rätt känsliga för om spreadarna går isär och räntorna går upp.

HY papper däremot är extremt känsliga för en svag konjunktur. Å andra sidan kommer de inte bry sig så mycket om räntorna i världen går upp en bit. Yielden är väldigt hög. Risken likaså.

Jag vill inte döma ut HY, trots att risken är hög, för att man blir kompenserad avkastningsmässigt. Men det är viktigt att göra hemläxan. Det är också stor skillnad mellan BB och B. Där en BB ofta har mer gemensamt med BBB, än B.

Jag vill inte heller döma ut IG, då de trots allt ger mer än statspapper. Kanske inte tillräckligt för att kompensera för risken som trots allt finns där, men ändå.

En mix är bäst. Hur mycket får varje persons risk/reward avgöra.

4, I takt med att bankerna får det allt tuffare med regleringar, Basel förordning osv, så blir deras vilja att låna ut till företag mer restricted och kostsam. Därför är det bra att det vuxit fram en fungerande marknad för företag att sälja sina obligationer på. Den har kommit för att stanna, även om den kommer att hicka till någon gång.

5, Kapitalet blir äldre. Trots att det finns lika många 60-åringar som 40-åringar så har 60-åringarna mer pensionskapital. Det stora pensionskapitalet ligger hos de äldre. På ålderns höst ska man inte ligga fullmatad i aktier. Alternativet är att ha sin bas i räntor, och ta upp aktieandelen när risken i aktier är låg. Att då ligga i räntekänsliga stats- och bostadspapper som inte ger nåt är ingen bra ide. Särskilt inte när räntorna stiger. Kan man ligga i en fond som bevisat sig kunna det här med företagsobligationer, och som ger 1-2% mer varje år än en fond med statspapper så kan det vara värt risken. Det blir pengar över tid till ett risktagande jag tycker är acceptabelt. Men se till att det är en förvaltare som vet vad han sysslar med, vilket man oftast tar reda på genom att se hur hans fond gått i dåliga tider.

6, Att köpa aktier på egen hand, är både enkelt, billigt och nästan att rekommendera. Men marknaden för företagsobligationer är mer svåråtkomlig för de flesta. Så lägg tid på att hitta rätt fond(er). Även här kommer behovet av rådgivning in… om det nu finns någon sådan.

Tips på frågor när du letar fond med inriktning på företagskrediter är:

a, hur mycket IG, hur mycket HY. Hur mycket BB och hur mycket B.

b, Hur mycket Floaters, hur mycket Fix. Stor andel FRN gör den ränte Okänslig.

c, hur mycket utländska bonds, valutasäkrar man?

d, Vad är genomsnittlig löptid

e, hur diversifierar man på sektornivå (Norge är mycket oljerelaterat, Sverige fastigheter)

f, hur många positioner har fonden, 20 eller 100. Dvs hur ont gör det när en bond defaultar?

g, hur stor andel av emissionen har fonden normalt sett? Dvs har det tagit hälften av en emission så kommer de inte ur when the shit hits the fan.

h, Givet hur fonden ser ut idag, vad är förväntad yield kommande år. 1% är en trygg fond. 5% är en risky fond.

7, Det är bättre att pengarna ligger på en Noll-räntekonto på banken, än att du ligger i fel fond. Du behöver inte skämmas om du inte orkar göra hemläxan, eller din rådgivare egentligen är en säljare du inte litar på!

Lycka Till!!!

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | 14 kommentarer

Bra NFP som väntat

Den amerikanska jobbsiffran NFP kom in på 235k mot väntat 200k och fg 238, uppreviderat från 227k. Starkt! Fed kommer höja på onsdag. Snittet för jan och feb är högre än 4q16 som snittade 150k. Det tyder på att tillväxten växlat upp över 2% i årstakt. Det betyder också att ledande PMIs från slutet av förra året har guidat rätt. Fortsätter dem att få rätt så kan vi vänta oss ett ännu bättre jobbskapande under Q2.

Lönerna kom in på 2,8% i årstakt mot väntat 2,8 och fg 2,8 som är en upprevidering från 2,5. Kommer lönerna in på 2,8 även nästa gång så lär ECI, som Yellen följer slaviskt, komma in starkt för q1.

Snittlöner kring 2,8% pekar på en core pce runt 1,8%. Väldigt nära deras mål om 2%.

Fortsätter jobben att trilla in starkt så kan också lönerna fortsätta upp. Därmed är risken mycket hög att core Pce kan ta sig upp till 2% i år. Ja den kan till och med skjuta över.

Ur Feds perspektiv är det enligt mig en no brainer att balansera penningpolitiken i år. Det innebär inte att man bara höjer i mars, utan även i juni, september och december. För mig är det en självklarhet!

Givet att 2-åringen ligger på 1,35% och 10-åringen ligger på 2,60 så prisar man in knappt en höjning till efter mars. Det får jag faktiskt inte ihop!!! Vad ser räntemarknaden som inte jag ser?

Eftersom inte räntorna drar mer i Usa så stärks inte dollarn heller. Det gör inte saken bättre att Draghi är smått positiv till utsikterna och var på marginalen lite hökig igår….

Det som kan sabba det för Fed under året är

1, att dollarn stärks mot 0,95 eller mer mot Euron. Då kommer de att bli försiktiga då de vet vad en alltför stark dollar för med sig.

2, Le Pen vinner och situationen urartar i Europa varpå Euron försvagas på ett sätt som får samma negativa effekter som under punkt 1

3, Trump trejden tvärdör och övergår i något mycket negativt varpå ledande indikatorer kollapsar, och därmed tillväxt, och därmed jobb, löner och core PCE

Är det någon av ovan 3 som räntemarknaden tar höjd för eller? Känns rätt långsökt!

Eller handlar det om att Kina trycker ut sina US statspapper? De är ju rätt stora holders av dem…

Vad det än är så misstror marknaden Fed och räntorna verkar inte vilja dra förrän de ser varje höjning i vitögat, typ två veckor innan!

Jag tror ju som bekant att Fed vill höja 4ggr i år upp till 1,5%. Jag tror att när Draghi och Ingves är klara med sina QE så tänker de också höja med 100 punkter. Ecb till 1% och Riksbanken till 0,5%. Men eftersom de två sistnämnda gör det senare än Fed så undrar jag om dollarn hinner stärkas innan den försvagas igen… det tål att tänkas på.

Räcker de här höjningarna? Ja blir arbetsmarknaden för tajt till följd av jobb och tillväxt så finns det en risk att inflationen slår över varpå de kanske får höja 100 punkter till under 2018. Men idagsläget tror jag mer på att 1,5% räcker för att kyla ner ekonomin tillräckligt. De samlade skulderna i Usa är så pass höga att en totalhöjning om 1,5% borde bita. Vi ser redan hur de små höjningarna biter på bil-och bostadslån. Dessutom tror jag Fed vill börja rulla av QE under 2018. Man kan inte göra det nu då privata sektorn inte är så pigg på att köpa stats- och bostadspapper som ger mindre än inflationen. Men när de höjt till 1,5% så blir det lättare. QExit kommer gå till så att de, precis som idag, låter statspapper förfalla. Men de köper nya för pengarna. Vid Qexit köper de inga nya. Det gör att US treasury kommer behöva sälja statspapper till någon annan för att kunna pröjsa Fed. Det borde ge något högre realräntor vilket är en åtstramning i sig.

Så mitt huvudtema är att de höjer till 1,5% men mer än så blir det inte. Detta skulle innebära att 10-åringen ska till 3% och 2-åringen 2%. En bit kvar alltså!

Var på dragning idag med Martin Floden som sitter i direktionen på Riksbanken. Inte så mycket nytt egentligen. Det som är intressant är att han är lika förvånad som jag över att den aggregerade löneinflationen är så låg i landet trots god tillväxt. Han tror inte heller, precis som jag, att kärninflationen uthålligt kan etablera sig upp mot 2% om inte lönerna tar fart från dagens nivåer. Vad vi inte är överrens om är att han tror att lönerna kommer ta fart. Jag är inte lika säker. Anledningen är att han tycker sig se fler och fler områden där arbetsmarknaden nu börjar bli så tajt att det bara är en tidsfråga innan lönerna lyfter. Time will tell!

Det här med lönerna är komplext. Det är förmodligen en funktion av flera saker:

1, arbetsmarknaden är inte tajt överallt. Utlandsfödda utan eftergymnasial utbildning ligger arbetslösheten på över 20%

2, tack vare jobbskatteavdrag och sänkta räntekostnader så upplever många att de fått det bättre.

3, prisinflationen aggregerat har varit låg senaste åren. Om din vardagsekonomi inte blir så värst mycket dyrare från år till år så känner du inte att du får det sämre

4, exportföretag konkurrerar på en globalmarknad som varit svag. Lönehöjningar är det sista som är på agendan

5, många servicejobb är av enklare karaktär och där finns ingen naturlig lönepress trots tajtare marknad

6, tillväxt och jobbskapande är okej men kanske inte tillräckligt bra, dvs om du sitter i en anställningsintervju och har 3 andra jobb att välja på så kan du ställa lönekrav… så bra är inte marknaden generellt

7, kollektivavtalen smittar. Trots att marknaden kan vara tajt på vissa håll så är arbetsgivarna medvetna om var avtalslönerna ligger och lutar sig mot dem

8, omvärlden kännetecknas av låg tillväxt och politiskt turbulens. Riksbankens styrränta är minus 0,5%. Folk vågar inte lita på konjunkturen, och därför finns det en viss försiktighet från bägge håll, dvs både från arbetsgivare och arbetstagare.

Han är också, precis som jag, orolig att vissa hushåll tagit för stora lån. Han tycker också, precis som jag, att skuldkvotstaket är den bästa och mest effektiva åtgärden för att få bukt med överbelåning.

Vi tyckte som sagt rätt lika om allt!

Det som förvånade mig var att det inte var fler som spottade på deras negativa styrränta. Kanske börjar poletten trilla ner hos de flesta nu att hade styrräntan varit två procent högre så hade

1, kronan varit typ 20% starkare mot omvärlden vilket gjort att vår exportindustri gått x% sämre. Hallå, det räcker med att kunderna ute i världen har det tufft. De blir inte mer sugna på Svenska varor om de är 20% dyrare!

Och

2, svenska hushåll hade haft 72 miljarder mindre varje år, i form av högre räntekostnader, att konsumera och investera för, vilket motsvarar 7,200kr per svensk och år, eller 600kr i månaden. Eller om man ser till de belånade hushållen så är det ca 1,800kr per belånat hushåll i månaden. Behöver jag säga mer?

och

3, säga vad man vill men Asset inflation, som vi sett bland aktier, räntor, fastigheter m.m gör inte folk ledsna. Tvärtom känner de sig rika och glada. Den confidence boosten gör i varje fall inte att folk vågar konsumera och investera mindre i varje fall

Europa har vuxit med 1,5% ett tag. Sverige har vuxit med det dubbla. Skillnaden är Riksbankens förtjänst.

Media gnäller över minusräntor. Hade räntan varit 2% högre hade allt varit sämre och då hade man gnällt över det!

Men han är orolig över hushållsskulderna. Problemet är inte att vi har låga räntekostnader. Det är nåt positivt. Problemet är att vi tillåts låna för mycket. Det behöver man åtgärda, helst igår typ!!!

Avslutningsvis har jag noterat att oljan är svag…. haha alla proffs var säkra på att nästa rörelse var upp, och så blev det ner. Jag tror att anledningen till att rörelsen blev så kraftig handlar om många stoppar triggades. Men anledningen till att det gick ner handlar så vitt jag kan förstå om en allt flackare terminskurva. Innan Opec uppgörelsen så gasade de oljeproducerande länderna för fulla muggar. Sen istället för att sälja till billigt spotpris sålde man det dyrare på termin längre fram. Det gjorde att lagren svällde, vilket de senaste veckornas lagerdata visat. När sedan kurvan flackas av så blir det helt plötsligt ingen grej att sälja på termin. Bättre att kränga idag till spotpris. När många säljer till dagspriser… ja då dippar det.

Rent tekniskt är detta jätteintressant. 51usd är Fib50% och 50,5 är gap. Håller 50-51 så tror jag man ska köpa oljerelaterade tillgångar där…

Det som händer nu resulterar i att  lagrena kommer börja krympa längre fram. Samtidigt kommer Opecs avtal att börja kicka in med lägre produktion. Det gör att supply har potential att komma ner längre fram. Dessutom lär efterfrågan lyfta i takt med att tillväxten växlar upp, om nu globala PMIs får rätt. Det gör att 70usd är fullt uppnåbart senare i år. Men glöm inte stoploss, för oljan är som sagt kroniskt svårprognostiserad.

Trevlig helg

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Lugnet före stormen?

Frågan är om det är så…. vollan har ju varit låg ett tag och efter regn kommer solsken. Frågan är vad det blir för typ av solsken.

Pessimisterna drar gärna storyn om stigande räntor, Trumpism är dåligt underbyggd, börsen har gått starkt sedan valen i november OCH Brexit, höga aktievärderingar, sentimentsindikatorer har rätt ofta fel, Le Pen m.m.

Optimisterna lyfter gärna fram likviditet som letar avkastning, analytikerna underskattar vinstpotentialen om global tillväxt jackar upp, dyrt blir i regel dyrare om revisions pekar i rätt riktning, tekniskt positiv trend, vänder sällan ner ordentligt förrän ”alla” är positiva, FED&Co kan och kommer inte höja så mycket, inflation och löner inget hot (i år heller)…. m.m

Jag är fortsatt fundamentalt supernegativ, fast tekniskt positiv med SL1560.

Från Kina kom handelsdata….

Export -1,3% YoY mot väntat 14,0 och fg 7,9…. ganska klent
Import 38,1% YoY mot väntat 20,0 och fg 16,7… vad hände där? Jo Kinesiskt nyår inföll under februari.

Så frågan är inte om man bör ta handelsdatan med en nypa salt.

Häromdagen kom FX reserver från Kina. En siffra inte så många reagerade på. Den kom in på 3,005 mdr mot väntat 2,967 och fg 2,998. Den första siffran på mycket mycket mycket länge där Reserven steg från en månad till en annan. Det måste jag säga är ett styrketecken.

För att förstå Kina, och framförallt kunna ducka en ”Svart Svan” event därifrån i framtiden bör ni hålla koll på 4 saker. 1, FX reserves utvecklingen 2, Spot priset på Renminbin 3, PMIs samt 4, Huspriserna. En till två faktorer kan strula och det är okej givet att de andra är okej…. men börjar mer än två koka så ska man akta sig. Då är inte Kina frossan långt borta. Där är vi inte ännu dock!

Annars undrar jag om vi inte börjar närma oss en loose-loose-loose situation?

Antingen infrias inte de uppskruvade förväntningarna om högre tillväxt, som de mjuka sentimentsindkatorerna pekar på, och då är det bara en tidsfråga innan PMIs etc vänder ner och triggar rekyl (Loose 1)

Eller

Kommer tillväxt igång vilket i USA skapar 250k jobb i månaden…. vilket tvingar Fed att höja… vilket till slut blir en belastning för marknaden, vilket triggar rekyl (Loose 2).

Eller

Höjer FED så mycket att dollarn stärks för mycket (under 0,95 mot Eur/Usd) vilket skapar negativa följdeffekter, vilket också är skäl nog för rekyl (Loose 3)

Någon kontrar säkert med att ”så länge som vinsterna stiger” så lär inte högre räntor trigga rekyl (dvs som motargument till Loose 2) Problemet är att jag tror vi överskattar vinsterna om tillväxten blir stark. Anledningen är att företagens räntekostnader samt löneinflation äter upp marginaler vilket gör att vinsterna inte hänger med tillväxten….

Det finns anledning att vara skeptisk fundamentalt. På kort sikt tenderar en dyr börs med ett starkt positivt sentiment att kunna bli ännu dyrare… det är först när baissarna är riktigt förödmjukade och sentimentet av någon oklar anledning får sig en törn som det brukar vända ner…..

April topp någon?

Det pratas mycket om PPMs framtid och även behov av rådgivning, och vad rådgivning ska kosta.

Jag anser att

1, De flesta är i behov av rådgivning
2, Men Rådgivning ska typ vara gratis, då den är så enkel
3, Rådgivning handlar om sparhorisont (din ålder) och riskaversion. Förenklat kan man säga att alla under 60 år ska ha fokus på att pengarna ska växa. Efter 60 ska man skifta fokus mot att bevara dem.
4, Detta kokar ner till att alla under 60 ska ha en bra fond med mycket aktier, och alla över 60 ska ha en fond med lite eller inga aktier. Det är så enkelt att man knappt kan ta betalt för det.
5, Därutöver anser jag att rådgivningen ska handla om EN sak till. Jag anser ju till skillnad från etablissemanget att risk inte är konstant. Aktiemarknaden kan vara MER eller MINDRE Riskabel. Definitionen av MER riskabel är när börsen gått starkt under lång tid och värderingsmässigt erbjuder en svag risk/reward för den långsiktige spararen. Risken för nedsida är så pass stor att den inte kompenserar för Chansen till Uppsida. Risken kan även vara LÅG, då är det precis tvärtom. En 45 åring som har en fond med 100% aktier, eller 150% i AP7 tycker inte jag ska ha så mycket aktier om Risknivån är hög. Trots att han har 20 år minst till han börjar ta ut pengarna så tycker inte jag det. Han ska inte ha 0% aktier, men inte 100% heller. Någonstans mittimellan. På samma sätt tycker inte jag att en 60 åring med bara räntor behöver stå utanför marknaden om Risknivån är Låg. Han ska inte ha 100% aktier, men mer än 0%.
6, det är nu etablissemanget antagligen går loss, då det hävdar att jag talar om tajming, och och tajming är en återvändsgränd och förlustaffär över tid. Jag håller med. Tajming är tur, eller otur… och oftast landar man i Otur. Men jag pratar inte om tajming, utan pris och värde.

Genom att kombinera P/Bv, PE-tal och 10-årig statsobligation (jag beskriver detta i min ABOUT) så kan man ganska enkelt få fram en modell som visar om börsen handlas i nedre tredjedelen ur ett historiskt perspektiv, eller övre tredjedelen. När den historiskt har handlats i övre tredjedelen så har det varit smart att ta det lite lugnt, öka kassan, och avvakta till man når nedre tredjedelen. Visst, det kan ta 3 år, så detta är inget tajminginstrument. Bara att lyfta av lite cash när marknaden ur ett historiskt perspektiv är pricy… och tvärtom! Fondförvaltare kan inte pyssla med detta för de utvärderas varje dag, månad, kvartal och år. Def hinner bli av med jobbet innan de får rätt. Men en 45-åring har det priviligiet.

Men att kräva att stora massan ska ha koll på detta är inte genomförbart. Det krävs att en bra rådgivare gör det.

En duktig rådgivare kan också göra en körning likt den jag gjort med Blandfonderna, och sålla bort dem du inte ska ha. Problemet med rådgivare är att de tenderar att sälja det dem tjänar mest pengar på.

Jag brukar säga till mina ointresserade vänner att de bör se över sina fonder 2ggr om året. Minst 1 gång. Men inte ens det lyckas dem med! Där har en rådgivare också en roll att fylla. Lite som att bli kallad till tandläkaren.

Rådgivning behövs, rådgivning är enkelt och borde inte vara dyrt. Problemet är att rådgivare styrs av att tjäna pengar, och det gör att rådgivningen och sparprodukterna inte optimeras. Det är själva problemet. Inte PPM systemet i sig.

På fredag kommer jobbdata, och nästa onsdag höjer FED räntan. Nu tror jag marknaden kommer fokusera på om FED även kommer höja i juni, september och december… det kan röra runt en del.

Vi närmar oss också April….då Trump måste skicka in en budget. Undrar om den kommer balansera eller ej?

Säsongsmässigt brukar börsen vara okej fram till och med April… och därefter ska man stå utanför i et halvår. Problemet med den säsongseffekten är att den är ett genomsnitt. Rätt ofta blir det inte så. VI får se hur det blir den här gången!

Publicerat i Uncategorized | 12 kommentarer