Lika intensiv som nedgången var tidigare i somras, lika häftig var uppgången.
Tittar man på indikatorer som VIX, Dollarn, Räntorna och Yieldkurvan har vi gått från Rött ljus, till Gult ljus. Går man över gatan på gult ljus blir man sällan överkörd. Men det händer och man kan inte vara säker. Grönt ljus får vi när VIX är nere på 12-13 och yieldkurvan på -25. Om vi når dit, så lär vi också vara uppe och nosa på gamla toppar. Det är logiskt, man kan inte köpa på grönt ljus i tron att man ska göra en bra affär. Man kan däremot köpa på rött ljus och göra en bra affär, men då tar man alltid en hög risk att göra en dålig affär. Det är så det fungerar.
SPX känns överköpt och lämnat ett gap 2% längre ner som säkert ska täckas. OMX30 likaså. Men så länge som räntan konsoliderar, dollarn är hyggligt svag, yieldkurvan och vix inte drar iväg, så blir det nog mest konsolidering. Nästa riktigt stora grej är ISM och jobbdata. Men det dröjer. Närmaste två veckorna har vi inget avgörande, givet att det inte avviker radikalt från förväntningarna.
I veckan har vi Flash PMIs samt inflation från Europa. Jag bevakar 10-åringen 3,80 samt 4,00%. Plus allt det andra såklart. Jackson Hole tror jag kommer andas duvighet rent generellt. Och Riksbanken såklart, som sänker med 25 till 3,50%, och ger en duvig bild. Det jag undrar över är om de kommenterar löner och arbetsmarknad, och kronan. Hur svag får den bli innan det stör dom?
Guldet bryter upp igen ser det ut som. I min bok talar det för att 10-åringen har mer på nedsidan längre fram i höst. Jag siktar på 3,5%ish. Men det viktiga är inte inflation och räntenarrativet längre, utan trygghet i vinstprognoserna, och det handlar om konjunktur, och där är ISM x2 otroligt viktiga, och såklart jobbdata. Jag tycker ju ISM egentligen är mer intressant då den är framåtblickande och ger mer information, dvs efterfrågan (New order), jobb (employment) och inflation (prices). Men jobbsiffran, dvs jobbskapande och löner, har mer tyngd, och följs av fler. Inte minst ränte- och valutamarknaden, och dom två är viktiga för börsen.
Vad gäller räntorna är det rimligt att 2-åringen pressas ner mot 3,7-3,8% givet att inflations narrativet lever. Vi vill inte ha dom lägre än så då det är samma sak som recessions oro. 10-åringen däremot får gärna pressar ner mot 3,5% vilket speglar samma sak. Därför tror jag att det finns goda chanser att 4% håller, och att det bara är en tidsfråga innan vi stänger under 3,8%. Det är ju lite vad guldet säger oss också!
Ha en fin vecka!
—— tis
Riksbanken sänker med 25 från 3,75 till 3,50%. Precis som väntat
Man ger ett duvigt anslag där man säger sig vilja sänka med 2-3 gånger till i år, dvs i september, november samt december. Ner till 2,75-3,00%. Anledningen är att 1, inflationen mattas av snabbare än väntat samt 2, konjunkturen bromsar in snabbare än väntat.
Jag hade väntat mig en sänkning till, och 4 nästa år. Ner till 2,25%. Jag har också observerat att konjunktur och inflationsdata motiverar lägre räntor, än dom idag. Dvs om Inflationen ser ut att kunna takta kring 2% + att arbetsmarknad och konjunktur har det hyfsat motigt, så finns det INGEN anledning för Riksbanken att ligga på positiv realränta (om man definierar det som Styrräntan minus Förväntad inflation). Alltså hade man kunnat sänka ner till 2,25% redan idag, eller till och med i våras.
MEN, the big MEN, i min värld har varit 1, kronan och 2, till viss del det fortsatt höga lönetrycket. Om Riks sänker för fort så kommer kronan i första hand passera 11,75eur vilket är första Red Tape, och till slut 12eur, The Big Red Tape. Då kommer man behöva backa i policy.
För det andra lönerna, som visserligen laggar arbetsmarknad, som i sin tur laggar konjunktur, så de är sjuuukt lagging. Samtidigt vill alltid företag dumpa över personalkostnader på kunder, i form av högre priser. Så Riksbanken behöver ta detta i beaktan. Dagens löneläge runt 3,5-4% medför inflation över målet. Riksbanken kan såklart räkna med att konjunkturen tar ner dessa. Men sänker man för fort så riskerar denna effekt att utebli, och då kommer inflationen tillbaka. Dvs idag ligger lönerna på 3,8% YoY och inflationstakten på 2,8%. Helt rimligt och i linje med historiska samband. Om man vill ha inflationen på 1,8 nästa år, så vill man ha lönerna på 2,8%. Det får man om det slutas skapas jobb, och istället varsel tilltar. Men om man sänker räntan för snabbt, så kanske man ger konjan en push att denna effekt uteblir. Då kommer inte lönerna ner, och då kommer inte inflationen ner, och då har man sänkt för mycket, eller för snabbt.
Så pga kronan och löneläget. Så var det min tes att man borde gå fram gravis. Men istället väljer man att gå fram något mer aggressivt. Man måste känna sig hyfsat säker på att det är fara och färde med arbetsmarknaden, dvs lönetrycket lättar rejält nästa år, samt att konjunktur-utsikterna ute i Europa är så pass dåliga att även ECB också kommer agera mer kraftfullt än man sagt, vilket alltså möjliggör samma agerande från Riks utan att det försvagar kronan för mycket.
Men låt säga att Riksbanken får rätt. Om man sänker ner till 2,75-3,0% i år, och ändå fortsätter med fyra sänkningar nästa år, så kommer vi ha en styrränta runt 1,75-2%. Det är alltså inte fel om konjunkturen hackar och inflationen ligger under målet.
Vad händer med våra bostadsräntor? Well, ett rörligt lån kommer ligga på ca 2,5-3%. Ett bundet lån, givet svag konja, kan man nog få ner mot 2% med lite tur. Så avvakta med att binda säger jag. Däremot är det inte fel att ha bundit räntan på sitt sparkonto, för den rörliga räntan lär röra sig nedåt! På SBAB kan man binda på ett år till 3,5%. Det är bra. Synd att de flesta har större lån än pengar på bankboken.
——– ons
Inflationen i Europa kom in på 2,8% igår, helt enligt förväntningar och i linje med förra siffran. Inga konstigheter. ECB sänker i september. Men nu börjar det bli intressant. I Europa är inflationen fortsatt över målet, plus att ECB uttryckt oro kring styrkan i arbetsmarknaden och lönebildning. Ponera att de penslar en mindre duvig bild än Riks, och europeiska räntor fjädrar upp. Kommer kronan gå mot 12eur då? Kan den gå över 12eur? Vad gör Riks då? Kommer de fortsätta att sänka vid varje möte, och peka på konjuktur och inflation i Sverige, eller kommer dom tvingas backa? De är lätt att säga att ”vi är självständiga och kan agera utan alltför mycket hänsyn till omvärlden vid 11,50eur. Det är en annan sak att faktiskt göra det vid 12,50eur.”. Det blir lite filosofiskt det här. Jag tror nämligen inte att ECB kommer vara särskilt hökiga. Kanske inte så duviga som Riks, men ändå!
———- tors
Från USA kom revidering av jobben igår, från mars 23 till mars 24. Det visade sig vara en nedrevidering av drygt 800k jobb. Det betyder att det skapades i snitt 178k nya i månaden under den perioden, och inte 246k som rapporterats. Givet att USA växte med 2,5% under 2023 (inte mars-mars då) så borde det skapats ca 1,5% nya jobb, vilket är utifrån 156m är 2,3m nya jobb, vilket är i snitt 195k i månaden. Så bara utifrån tillväxten förra året, så låg rapporterat för högt, och 178k är mer inline. Vi har även Arbetslöshets siffran som pekat på en annan sämre bild, även om lejonparten där förklaras av immigration, och slutligen ISMx2 Employment som pekat på sämre jobb än vad som rapporterats. Så de som är insatta, typ FED, borde förstå detta.
Eftersom tillväxten växlat ner, sett till BNP%, ISM etc.. så är det fullt rimligt med att jobbskapande i år snarare borde ligga på ca100k, där månadssiffror borde ligga på 100k +/-50k. Detta enligt ett low growth soft patch scenario… så sifforna på sistone är enligt plan. Inte enligt recessions plan. Sen kan vi alltid få en efterfråge shock, som triggar större varsel, negativ jobbsiffror, och regelrätt recession. Men än så länge har inte datan pekat på detta. Ska därför bli intressant att se kommande PMIs, ISM samt jobb. Nedrevideringen gör det enklare för FED att sänka i september. Men någon dubbelhöjning är knappast aktuell. Jag skulle säga att så länge som ISM New order inte trillar ner under 40 och jobbskapandet blir negativt, så är inte FED forcerad till kraftigare sänkningar än planen i nuläget medger. Men allt kan hända såklart… men just nu är det i sin ordning.
———– tors
Idag har vi starkare dollar, och stigande räntor… en klart hökig reaktion, som marknaden inte gillar om man ser till VIX. Innan var marknaden glad över disinflation och ledsen över konjunktur utsikter, och nu verkar man vara brydd över motsatsen. Så knäppt. Jag säger så här, inflationsnarrativet borde vara intakt. Räntorna ska ner. Sen är det frågan om konjan, och där känner jag mig lugn. Det visar inte minst dagens data. Räntorna ska ner, dollarn ska vara svag, och VIX borde gå mot 12. Men det finns en underliggande oro kring arbetsmarknaden, där jag säger, javisst, den är inte lika stark som för ett år sen. Men det är en nedväxling från högt till normalt tempo.
Tysk Mfg Flash PMI kom in på 42,1 mot väntat 43,5 och fg 43,2… sämre. På europanivå kom den in på 45,6 mot väntat 45,8 och fg 45,8.. inline. Det är som det varit länge. Tillverknings industrin i Europa går för sparlåga, men ingen kris. Service PMI kom in på 51,4 mot väntat 52,3 och 52,5 i tyskland och 53,3 mot väntat 51,9 och fg 51,9. Starkt. Det är service sektorn som håller Europa under armarna. Men missförstå inte läget. Service sektorn går inte för högtryck. Men den går helt okej. På samma sätt ska man inte underskatta in industrin. Den går svagt, men inte fritt fall. Konjunkturen i Europa är svag, har varit länge, men är ej i recession. Efterfrågan har inte kollapsat, och inga stor varsel står inför dörren just nu!
Från USA kom Mfg Flash PMI in på 48,0 mot väntat 49,6 och fg 49,5… same same som innan. dvs vare sig hög el låg konja. Service PMI, som är den viktiga kom in på 55,2 mot väntat 54,0 och fg 55,2. Starkt på alla sätt. Hur kan alla vara bekymmrade över arbetsmarknaden när den arbetsintensiva service näringen mår så pass bra. Stora breda varsel kräver kollaps i efterfrågan. Då får vi inte sådana här siffror. Sen har jag alltid sagt att ISM är klart viktigare än PMI…. men de mäter ungefär samma sak.
Förra veckan har vi macro data som INTE pekar på recession. Den här säger samma sak. Ur det här perspektivet är det trams att VIX inte ligger på 12 och yieldkurvan på -30…. men det kanske kommer! När dollarn och räntan var här senast, var det i slutet av december, och då var minsann glaset halvfullt… inte halvtomt som nu!!!!
Kortsikt's Blog 
Hej Jonas! Vad beror det på att svensk ekonomi är så svag? 1995 låg styrränta på ca 8% och har sedan trendat nedåt, för att nu efter riktigt hög inflation göra en topp på 4%. Om trenden kommer att fortsätta ner, så blir det väl antagligen minus ränta igen om något år, med efterföljande inflationsproblematik!
Jag har många gånger undrat varför man inte hejdade inflationen med räntehöjning istället för att likt ett mantra gång på gång efter dom stigande inflationssiffrorna, säga att dom går snart ner igen?Kan det vara så att man från riksbankshåll har påverkats av storkapitalet att driva upp inflation och därmed få en kraftig prisökning av producerade varor och tjänster och på så sätt även driva upp vinst och därmed kurser på bolagen?
Det som har hänt nu senaste åren, är ju en gigantisk förmögenhetsflytt från dom som inte har några tillgångar till dom som framförallt har värdepapper, men även villor, bostadsrätter etc. Läser man önskemålen från många involverade inom finansvärlden inkl. dig, så skriker många idag efter riktigt låga räntor igen. Är det verkligen bra med så låga räntor och att man därmed får dessa galna prisökningar på tillgångar? Som det har varit nu på senare tid, så har man tjänat stora pengar bara på att äga en fastighet. I stället för att betala en viss summa för boendet, har man fått betalt. Är inte det lite märkligt?
Man brukar ibland säga att bostadsmarknaden är räntekänslig och ett av problemen i svensk ekonomi, varför vill man då dra igång lånekarusellen igen, med ytterligare vansinniga prisstegringar?
När jag tänker på den senaste tidens prisökningar blir jag faktiskt både rädd och förbannad! Om man just blivit pensionär och därmed har en mer eller mindre fast summa pengar att röra sig med och tänker sig den prisutveckling som troligtvis kommer att fortsätta om man fortsätter på den inslagna vägen med toklåga räntor, så börjar man undra vad man får för sin pension om låtsäga tio år.
Du får ursäkta ett långt inlägg, men jag kan inte hålla med om att det bara är av goda att öka klyftorna i samhället. Dessutom är det helt galet ur hållbarhets perspektiv att det skall konsumeras till varje pris. Är det verkligen ok att strunta i klimat etc. bara för att tjäna pengar. Kan man inte tänka sig att den allt tilltagande oron och konflikter har koppling till den ekonomi som nu råder eller…
MVH Lars
Hej Lars,
Ingen fara, jag redigerade i din text, så det inte förekommer dubbelt. Hoppas ok?
Det är många som förundras och bekymras över vår penning politik. Jag håller delvis med, och delvis mot, faktiskt.
Jag anser inte att det är 2008-2021 års lågräntepolitik som tvingat fram PRIS inflation. Däremot asset inflation och höga skulder. Med penningpolitik kan man ganska effektivt bromsa ekonomisk utveckling, genom att höja räntorna. Dels för att ny utlåning bromsas upp, och dels för att räntekostnader på befintlig skuldstock trycker undan andan konsumtion. Det senare bygger på att lånen är någorlunda rörliga. Vilket de är i Sverige. Men exempelvis inte i USA. Åtminstone inte bostadslånen som utgör majoritet av stocken. Men att gasa igång en ekonomi är desto svårare med penningpolitik. Man kan använda ordspårket, ”du kan leda en häst till vatten, men inte tvinga den att dricka”. Dvs du kan sänka ett hushåll räntekostnader, men om de är rädda att bli av med jobbet, och är allmänt deppiga så sparar eller amorterar dom. Trots att centralbanken vill att de börjar konsumera igen. Detsamma kan sägas om ta upp nya lån. Du lånar inte till en ny bil, om du är rädd att bli av med jobbet. Då spelar inte räntekostnaden någon roll.
Men på sikt ökar aptiten att låna om räntan är låg, och då ökar skulderna, och med högre skuld desto högre priser på tillgångar, som ex fastigheter. Och är räntorna för låga för länge, som skapas överskuldsättning.
Svensk ekonomi har börjat bromsa in. Det är svårare att hitta jobb, och fler blir av med jobbet. I det läget är det rätt av Riksbanken att sänka räntekostnaderna för folk, så att mer pengar går ut i ekonomin, istället för att hamna i stora pensions portföljer i form av ränteintäkter. Det är vad man har som avsikt att göra nu
Prisinflationen senaste 2 åren har inte med räntan att göra. I så fall hade vi sett pris inflation långt tidigare. Den här gången handlar det om att extrema finanspolitiks stimulus i USA och Europa under pandemin. Det gav en demand shock, samtidigt som supply var pressat när fakriker inte kunde köra fulla skift. Priser på råvaror drog i väg, och skapade tryck på tillverkningsindustrin, som överförde detta på sina kunder. Sverige importerar därmed mycket av sin pris inflation. Svag krona gjorde effekten ännu värre. Stark tillväxt, skapade jobb och gjorde arbetsmarknaden tajt… och givet att allt blev så dyrt, så började löntagare ställa krav, varpå lönerna började stiga. Företagen höjde priserna ytterligare för att kompensera för stigande personal kostnader. Och så var karusellen igång.
Så det var inte riksbanks poltik som skapade pris inflation. Riksbanken bidrog däremot till asset inflation och höga skulder. MEN, eftersom det inte är deras målvariabel utan (pris)inflation, så är det inte deras fel. Det är Finansinpektionen fel. De kan reglera bankernas utlåning till hushåll. Dvs trots nollränta, kan de ändå sätta ett tak på utlåning. Om de vill, och de ville dom. Men till skillnad från Riksbanken som är självständig, så lyder finansinspektionen under regering och riksdag. Och politikerna ville inte dra åt snaran, då det inte ansågs vara populärt. För att strypa utlåning är samma sak som att strypa prisutvecklingen på fastigheter. Och skulle bostadspriserna falla pga en reglering som ett gäng politiker var ansvariga för, så hade man blivit ”Opoppis” som politiker och då mister man jobbet. Och det vill inte politiker, de vill ha makt, och därför måste de bli omvalda.
Jag anser inte heller att folk blivit rika på sitt boende. Inte ur ett aggregerat samhällsperspektiv. Bostäderna är värda mer än någonsin, men lånen är större än någonsin. Och man kan inte realiserar eller leva på sin förmögenhet, för man måste ha nånstans att bo. Och säljer man, så måste det finnas en köpare, så aggregerat har inget ändras. Köparen tar över skulden och räntekostnaderna. Den försvinner aldrig. För individen kan man säga att Förmögenheten realiseras först när någon dör, och barnen ärver. Men eftersom barnen har stora lån (eftersom priserna är höga och ställer stora krav på att ta upp skuld) så används förmögenheten bara till att amortera ner lånen. Deras barn i sin tur har tagit nya lån, som de i framtiden kan amortera. Det är en låtsas förmögenhet ur ett aggregerat perspektiv. Det som har hänt är att Svenska folket har mer skulder än någonsin, typ 5,000mdr. Bakom varje skuld finns en fordran, någon som äger en bostadsobligation, inte ett lån, som är en tillgång. Motsats till skuld. Det är där du har rikedomen. De får ränta på sina pengar varje månad. De som äger sin bostad, betalar ränta (hyra) varje månad till den verkligt rike. Den skuldsatta kan inte heller göra sig kvitt lånen då de inte kan sälja, för då har de ingenstans att bo. Visst, de kan sälja och flytta till hyresrätt, men är det så ”förmögna människor” brukar agera. Nej, en grund definition på en förmögen människa att ofta att han saknar skulder. Och om han hade skulder, och var verkligt rik, så hade han gjort sig kvitt dom. Varför vara rik, och betala ränta till nån annan? Man får helt enkelt vänta ut döden, så barnen kan amortera på sina skulder, lagom till att deras barn tar upp nya skulder. Länge var den här skulden (hyran) billig för att räntorna var låga. Det var också därför som den växte. Det var bra för skuld slavarna, och dåligt för de verkligt rika. Dvs dom med tillgångar, utan skulder. Men så steg räntan, vilket de rika blev glada för. Särskilt nu när skulderna var så stora. Men genom att räntorna kommer ner igen, så missgynnas faktiskt dom som har det bäst. Så det är rättvist om något.
En viss tröst, när man tittar på ägandet av obligationer, är att det ligger i stora pensions portföljer, AMF, Alecta osv….. och vilka är deras ägare. Jo vi, svenska folket, fast vi får inte pengarna idag, utan i framtiden. Så man kan säga att när vi betalar ränta, så går den till pensions portföljerna, som gynnar oss i framtiden. När Riksbanken höjer räntan så flyttar dom konsumtion, dvs tillväxt, till framtiden. När de sänker den, så flyttar de tillväxt till idag. På bekostnad av framtiden. Det är vad räntan handlar om att. Att stimulera tillväxt idag, eller att skjuta upp den till framtiden. Om folk börjar bli av med jobbet, och inflationen är i schack, då gör dom rätt i att stimulera idag.
Självklart är det från dig jag får läsa en genomgående nykter och klar syn på hela den här frågan som jag skriver under på. Hatten av för dessa rader.
Hej anders, det gläder mig att höra. Dessvärre är det inte så många som tänker i de här banorna idag.