Med stöd av ökad riskaptit fortsatte börserna att repa sig, och nu är SPX nästan uppe på ATH igen. Men zoomar man ut lite så har SPX till stor del varit konsoliderande under hösten, och det intressanta är om vi ska fortsätta så, eller sätta lite riktning. Trots att FED sänkt två gånger ner till 3,75% och sannolikt sänker till 3,50% den 10e dec så har amerikanska långräntor inte viljat komma ner särskilt mycket, och dollarn har varit hyfsat stark. Skulle vi få en period av fallande räntor, svag dollar, och VIX ner mot klassiska låg nivåer, så brukar det vara bra för börserna. Detta kräver data som gör att FED intar en duvig hållning samtidigt som datan inte är tillräckligt svag, för att skrämma upp marknaden. AI-trejden borde därutöver få fler ben. Jag tror det finns goda chanser för detta. SPX nivån 6500 är tekniskt viktig. Säsongsmässigt är perioden vi är inne i stark. Men samtidigt ska man komma ihåg att anomalier inte är värt ett skit om datan pekar på nåt annat. Det finns ingen naturlag som säger att december måste bli bra för att den historiskt varit bra.
Kina Mfg PMI kom in på 49,2 mot fg 49,0… same same
Kina Service PMI kom in på 49,5 mot fg 50,1… same same
Tysk Mfg PMI kom in på 48,2 mot fg 48,4…. same same
EU Mfg PMI kom in på 49,6 mot fg 49,7… same same
US Mfg PMI kom in på 52,2 mot fg 51,9… stabilt och okej nivå!
US Mfg ISM kom in på 48,2 mot väntat 49,0 och fg 48,7… svagare och halvdassig nivå
Dito Prices kom in på 58,5 mot fg 58,0… lugnt på prishöjar fronten bland tillverknings industrin!
Dito Employment kom in på 44,0 mot fg 46,0… svagt och svag nivå! Illavarslande, sen är industrin liten arbetsgivare men ändå!
Dito New Orders kom in på 47,4 mot fg 49,4… svagt, dock ingen recessions signal då vi måste under minst 40….. men det är klart. Men så svag framåtblickande efterfrågan, och svårigheter att höja pris mot kund, så förstår jag att man inte anställer eller rent utav säger upp folk.
Sen ska man komma ihåg att både Employment och New Order är inte lägre än vad som varit sen 2022, så det är absolut inget nytt läge….. ännu!
Den här ISM siffran skriker räntesänkning, men det ska bli intressant att se vad Service sektorn har att säga på onsdag!
I veckan har vi core PCE, ADP job, Service PMIs, inflation fr Europa, Svensk inflation, Challenger layoff. Viktiga saker inför FEDs möte nästa onsdag!
Glad första advent!
————— tisdag
Från Europa kom flash kärninflation in på 2,4% YoY mot fg 2,4%. Stabilt. Lirar med löneläget. Intressant är att arbetsmarknaden i Europa varit vissen ganska länge, men trots detta är löneläget historiskt högt. Förklaringen till det är att trots att arbetsmarknaden inte skapar några jobb, så är det många som har ett jobb att gå till, dvs arbetsmarknaden är ohet, men ändå ganska tajt, vilket gör att arbetstagarna ändå verkar kunna få upp lönerna med motivet att inflationen är hög. De vill bli kompenserade för prisökningarna, vilket dom till stor del blir. Varpå företagen sen överför kostnadsökningen på priserna. Trots att konjunkturen är ganska svag. Jag tänker att konjunkturen skulle behöva jacka ner ytterligare ett snäpp, för att lönerna ska komma ner under 3%, varpå inflationen till slut rör sig ner mot målet och därunder. Frågan är om konjunkturen kommer göra det? ECB kör en hyfsat stimulativ politik. I USA ser vi i princip samma fenomen, förhöjt löneläge trots att det inte skapas några jobb, men med relativt tajt arbetsmarknad, men det utmynnar i förhöjd inflation. Men i USA kör FED en mer åtstramande politik är vad ECB gör. Vad tror jag då? Well, om USA och Europa växer med drygt 1% om året, så borde till slut löneläget komma ner, och därmed prisökningarna. Så vi kommer nå 2% till slut, men det tar tid.
Kan vi därutöver få AI som stjälper en massa jobb, då borde det inte vara några problem. AI är ytterst en deflatorisk kraft, genom två faktorer. Dels för att folk blir arbetslösa, och därmed minskar efterfrågan hos företagen, varpå de har svårigheter att sänka priserna. Dels sänker AI företagens kostnadsmassa (ie löneminskning) varpå de har utrymme att sänka priserna för att upprätthålla volym (tänk att AI är som outsourcing till Kina/Indien/sydostasien på 90-talet typ).
————————–
AI, varsel och macro
Apropå AI, så tror jag det kommer innebära ett stort steg framåt för mänskligheten på lång sikt. Men övergången kommer att vara smärtsam. Jag leker med lite siffror.
Svensk BNP är c6,000mdr kronor. Staten tar in 3,000mdr och gör av med 3,000mdr. 2,500 mdr man tar in kommer genom arbetsgivare avgifter, social avgifter, inkomst beskattning och slutligen moms. Alltså en hel kedja som är kopplad till arbete. I Sverige har vi 5 miljoner arbetare. Säg att var femte blir av med jobbet, 1 miljon. Då minskar statens intäkter allt annat lika med 20%, från 2,500mdr till 2,000mdr. För enkelhetens skull låt säga att man skickar ut 500mdr till alla arbetslösa, så att systemet är ”orört”. Då får man tillbaka 500mdr i intäkter. Alltså har man ökat kostnaderna från 2500 till 3000. Samtidigt minskade först intäkterna till 2000 för att sen öka till 2500. Man går från balanserad budget till underskott på 500mdr (c10% av BNP) vilket lånas upp i marknaden, vilket är okej med tanke på liten statskuld. I lågkonjunkturer är detta legio, för att efter regn kommer sol, arbetslösa hittar jobb, och saker och ting rättar till sig. Men om AI är strukturellt och inte cykliskt, så får inte dom arbetslösa något jobb. Och vi kan inte köra 10% budget underskott i alla evighet. Alltså kommer man att försöka hämta tillbaka 500mdr i skatteintäkterna, och det från dom som tjänat på AI, dvs företagen, och kapitalägarna.
Företagen kommer att vilja gå med på detta. Att det gick bra för dom handlade om att staten körde underskott och höll uppe efterfrågan, samtidigt som företagen kunde göra vinst på sin AI kostnadsbesparing. Hade staten sagt, nej vi måste köra balanserad budget, så hade det slagit mot företagens efterfrågan, dvs även om dom investerade i AI agenter som ersatte folk och sänkte lönekostnaderna, så sjunker försäljningen med lika mycket. Så vinst ökningen uteblev. I aggregerad macro form alltså. På micro nivå finns stora orättvisor i det här.
Näringslivet borde inte vilja att staten kör 10% underskott i 10 år. Fråga Italienarna eller Japanerna. Men man vill inte heller med 1 miljon arbetlösa och strukturellt underskott att man balanserar budgeten på ett sätt som slår mot företagens försäljning. Man kommer tvingas av en del av vinsten som AI skapat. Pengar som sen letar sig tillbaka ut i ekonomin och upprätthåller deras försäljning.
Vad ska 1 miljon människor sen göra. Om gamla människor blir av med jobbet, så brukar effekterna på samhället inte bli så stora. Men den här gången tror jag det är nybakade studenter som inte kommer in i arbetslivet för att deras kunskaper och typ av jobb är ersatta av AI. Visst, det kommer skapas många nya jobb som inte finns idag. Och fler kommer att välja att bli rörmokare än tidigare. Men jag tror inte det kommer att täcka upp allt, och jag är rädd att det finns unga människor som hamnar i utanförskap. I ett skede i livet där man behöver känna att man gör nytta, att man blivit någon. Detta gör mig orolig. Sen ska man inte skylla på AI. Herregud, vi är väl glada att inte behöva gå up på morgonen 6 dagar i veckan för att ploga en åker i 12 timmar. Eller åka ner i en kolgruva. Tänk om sjuksyrror idag kunde bli avlastade och spendera mer tid med patienter etc, och mindre tid med admin och skitgöra.
Men vi kan även få en deflations impuls. Dvs vinsterna som görs på AI agenter och uppsägningar, hamnar inte på sista raden, utan används till att sänka priserna på tjänster och varor, som gör att dom företagen som anammar AI konkurrerar ut dom som inte gör det. Vilket gör att AI företagen tar deras marknadsandelar, och säljer mer i volym (varor eller tjänster), varpå deras vinst ökar.
Jag tror AI vinster måste beskattas på ett eller annat sätt. Vilket är knepigt, för det blir en typ av bestraffning av företag som utvecklas, medan som står stilla gynnas. Högre skatt på utdelning kanske!
Jag tror på lägre arbetsveckor, vilket gör att färre försvinner från arbetsmarknaden, när ”människo sysslorna” blir färre i timmar i räknat.
Jag har inte alla svaren… men jag vet att AI kommer ersätta många jobb närmaste åren. Och där inte alla kommer att hitta ett nytt jobb att gå till. Detta kallas för utveckling, den är jag inte emot. Men det kommer sätta press på stater, på individer, och företag om det leder till recession (trots deras AI relaterade kostnadsbesparing och produktivitetsökning) och eftersom det inte är någon temporär konjunktur nedgång, som går att förklara med cyckliska faktorer, utan är något strukturellt, så är det en fråga som vi måste lösa.
Och ovan luddiga exempel var om 1 av 5 blir av med jobbet, det finns scenarior där det blir ännu värre. Och snabbt, digitaliseringen började på 80-talet, internet kom på 90-talet, det här kommer gå i ljusets hastighet. Det är ett problem i sig. För alla ”nya jobb” som finns idag jämfört med på 80/90-talet, har haft ganska god tid på sig att växa fram. Vilket ändå har skett i samklang med jobben som försvunnit. Om AI-agents erövringen tar 5-10 år, för att skicka upp arbetslösheten till 20%+, då får vi ett tidsmässigt mismatch som inte går att lösa.
Om 5 år kan vi ha en situation där vi kan ha 25% arbetslöshet och bara 1 av 4 nyexade från Handels får jobb. Där företag kämpar med vikande försäljning och tvingas sänka priserna, och implementering av AI blir en överlevnadsfråga i kampen om att hantera kostnader. Om detta finns ingen debatt. Vi kör bilen genom att titta i backspegeln! Och sen bråkar vi om historiska problem, utan att förstå dom framtida problemen som hamnar i vårt knä!!! Det är sorgligt!
——————–
ADP private jobs kom in på MINUS 32k mot väntat +10k och fg +47k. Sämre. Man ska inte göra en jättegrej av att den är negativ. Det är samma sak som att en siffra varit 60k mot 100k. Sen en månad kan vara skakig så jag föredrar 3m snitt, som alltså blir -32 + 47k + -32k= -17k / 3 = -6k. Dvs jobbskapandet är noll. Så givet att NFP var +119k i september, så borde alltså oktober och november summera till -119k för att snittet ska bli ungefär samma. Utslaget på två månader så är det -60k. Det här är ingen prognos för NFP, som kommer den 16 december, utan mer ett resonemang där siffran har goda chanser att bli negativ. Det i princip tvingar FED till att sänka i december, men även fortsätta under nästa år. Svårt för dom att pausa så länge som jobbskapandet är negativt.
US Service PMI kom in på 54,1 mot flash 55,0… svagare men fortf stark nivå!
US Service ISM kom in på 52,6 mot väntat 52,1 och fg 52,4.. stabilt
Dito Employment kom in på 48,9 mot fg 48,2… stabil siffra
Dito Prices kom in på 65,4 mot fg 70,0… kommer ner, men har guidat dåligt tidigare.
Dito New Orders kom in på 52,9 mot fg 56,2… normalisering på normal nivå
Dito Bus Activity kom in på 54,5 mot fg 54,3… fortsatt ganska stark.
Min slutsats är att Service marknaden mår fortfarande hyfsat bra vilket är en förutsättning för att vi inte ska få breda varsel, vilket trycker ner jobb datan och skapar recession. Svag ekonomi, men ingen recession. Alltså. Ganska börsvänligt med andra ord!
Jag har fått frågan om sammansättningen av jobb inte är viktig. Dvs det är skillnad om ex AI-agenter tar bort 200k jobb, men att det samtidigt skapas 200k nya jobb i service sektorn för att den mår bra, dvs netto NOLL jobb, och en månad där det faktiskt inte anställs eller sägs upp någon, dvs fortsatt netto noll. Det är viktigt, men givet Service Employment ovan så anställer man inte inom den här delen, och efter jobb siffror är runt nolla så kan inte heller AI-agenter har någon inverkan på varsel ännu. Men detta kan bli en stor grej, om vi säger att ekonomin är för svag för att skapa nya jobb, samtidigt som AI ser till att jobb försvinner. Då får vi netto negativt jobbskapande, dår krymper köpkraften, folk handlar mindre, folk blir nervösa och drar ner på konsumtion även bland dom som ändå har jobbet kvar. Det är så recessioner skapas. Vi är inte där ännu, men AI har helt klart kraften att skapa en oerhörd recession.
Jag anser att datan är börs vänlig, men VIX hoppade till lite, så nu är det lite rött. Vi får se hur kvällen slutar!
————– torsdag
Svensk snabb estimat för inflationen, KPIF ex energi, kom in på 2,4% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,8…. klart bättre. Skönt för Riksbanken som kan somna om på sina 1,75%. 2,4 är faktiskt helt i linje med lönerna på 3,4 minus 100 punkter. Så man kan säga att dom nu hamnat i balans. När inflationen legat högre, så har företagen aggregerat höjt priserna mer än lönekostnaderna ökar. Å andra sidan har säkert föräljningsvolymerna tappat, så vinsterna har inte vuxit på sista raden. Många har det kämpigt där ute. Men det är ingen kris, vilket syns i arbetsmarknadsdatan där det inte skapas några nya jobb i Sverige (netto mellan nya jobb minus folk som slutar/varslas). Lönerna kommer fortsätta ner nästa år, och med dom inflationen. Sen vad som händer med jobben beror på efterfrågan i volym. Det jag är lite orolig för, som jag nämnt ovan, är när svenska företag börjar på allvar använda sig av AI-agenter. Jag är inte emot det, men det kan leda till varsel, och finns inte konjunkturen där så är det ingen som fångar upp dom i arbetsmarknaden. Ökad arbetslöshet leder ALLTID till tapp i efterfrågan, och de företag som applicerat AI-agenter kommer klara sig hyggligt, då man bantat kostnaderna, medan dom som inte gjort det får problem, varpå det blir brådis att skaffa AI-agenter, vilket alltså förstärker problemet. Problemet är att diskussionen blir aktuell först när vi är inne i en shit storm. Det är synd!
Det pratas mycket i makro kretsar om vem som ska bli den nye FED chefen efter Powell. Många är rädda att det blir en som är väldigt tajt med Trump och därför kan Trump ta över penningpolitiken. Det stämmer inte. Det stämmer att Trump kan utse en ordförande som gör som han vill. Men penningbeslut bygger på att 12 ledamöter röstar, och där väger ordförande röst lika mycket som alla andra. Så att Trump skulle kunna ”ta över” penningpolitiken, stämmer inte. Men han kan tillsätta en ordförande som springer hans ärrenden. Det är inte samma sak!
Lite tankar kring börsläget. Säsongsmässigt finns det ett tomterally som brukar inledas i mitten på december och håller sig in i första veckan i januari. Men det finns många undantag också såklart. Vi har två riktigt viktiga saker framför oss, FED mötet den 10e och Jobbdata den 16e. Båda dessa har pulver att starta en positiv reaktion, och efter snart 2 månaders konsolidering, så hade det inte varit så konstigt. Jag penslar då efter SPX 8,300 till våren, typ april, som mitt Bull case. Men det bygger på att 1, FED är duvig och fortsätter att sänka räntorna 2, men att arbetsmarknaden är tillräckligt motståndskraftig och inte bryter ner (sett till 3m average) och 3, att tron på AI genererad vinst tillväxt lever och frodas. Allt detta är fullt möjligt. Men FED och datan kan också sumpa detta, och ska vi ner och testa 6500 igen så vete fasen om det håller. Jag tror vi ska ner till 6000-6100 området. Jag tror på det förstnämnda, men tror risken är ganska hög för det sistnämnda! Det som talar för 8300 området, är att det krävs oftast något extraodinärt, och dessutom oväntat, för att knuffa världsekonomin in i recession. Dvs det är en sak att företag slutar anställa, men en annan sak att få dom att varsla brett. Och nästan alltid är det dramatiska fall i efterfrågan, och jag ser inte riktigt var det ska komma från. Vad är triggern? Tvärtom finns det stora AI Capex program som jag tror indirekt hjälper ekonomin. För att inte tala om försvars- och infrastruktur program i Europa. Sen kanske det inte blir bättre än så här. Dvs det är inte ekonomin som ska accelerera utan den hade varit ännu sämre, typ recessionslik, om vi INTE hade haft dom programmen. Det som talar för att man inte ska hoppas för mycket på uppsidan utan snarare förbereda sig för 6000, är att alla jäkla rapporter jag får från diverse banker är att börsuppgången ska hålla i sig. 2026 blir ett bra år. Känns som alla sitter investerade och känner sig ganska trygga i båten. Den känslan brukar inte vara förenlig med stigande börs. Och sen kan vi såklart få en kombo av både och. Fall ner till 6000 på en svag jobb siffra, och sen upp till 8300 när det visade sig att världen inte går in i recession, och AI trejden slår alla förväntningarna! Köp en säljoption på index vettja 🙂
Personligen tror jag nästan jobb siffran kan vara viktigare än FED. Kommer jobben in riktigt dåligt så kan dom trigga en rejäl rörelse ner. Kommer dom in runt nollan, ja då kanske tomten kommer till slut!
Går det att räkna hem 8,300? Well, tänkt att SPX handlas till peak multipel på 25X så måste vint per aktie ligga på c332 dollar nästa år, mot årets 276 dollar, dvs vinst tillväxt med 20% vilket kanske inte är en omöjlighet med Mag7 och okej för övriga. På PE 25 är earings yield 4%, och med räntor där dom är idag, så är det riskpremie 0%. Samma riskpremie som vi har nu. Dyrt och svårt att uppnå. Absolut, men se är det ofta i slutet av en stor uppgång. Men som sagt, jobbdatan är avgörande!
————— fredag
core Pce kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,2. På årsbasis kom den in på 2,8 mot väntat 2,9 och fg 2,9. Ganska inline. Lirar med lönetrycket. Men som jag sagt tidigare kom nuvarande trötta jobb marknad på sikt pressa ner lönerna och till slut även inflationen. FED borde kunna fortsätta med två sänknkngar till!!!

mänskligheten
2025: AI= money
2027: Hello Skynet !!!
2030: Wtf ?!
hahaha
Bra tankar!
Lösningen för skatter är vinstskatt för företagen. Länder kan inte hålla på att konkurrera om lägsta företagsskatt för att attrahera jobben, som man sedan behöver beskatta mer då. Och skatteparadis skall inte kunna få företag att komma undan beskattning. Idén är att en högre företagsskatt ska kunna ge lägre löneskatt gener, oavsett land.
Globalt kom ju också framförallt alla västländer överens om ett golv för företagsbeskattning på 15%. Detta efter många år av diskussioner. Men jag vet inte hur många år vi kom i genomförandet, en tanke var väl att länder som inte följer det skulle börja pressas med hjälp av ekonomiska sanktioner eller hot om att inte få göra transaktioner.
Med detta skulle ju de stora AI-vinsterna finansiera mer direkt också.
Tyvärr har ju USA nu valt att överge denna överenskommelse och det globala golvet är väl satt på paus?
jag tänker att krafterna som nu sätts i rörelse råder inte ens politiker över… alltså tänk själv när AI-agenter installeras överallt i blixtens hastighet samtidigt som arbetslösheten tar fart på riktigt. Om inte staterna klarar hantera arbetslösa, så kommer företagen inte heller ha någon att sälja till. Då spelar det liten roll att AI-agenter utför själva jobbet. Det blir recession och panik i alla led. Det leder till förändring. Inte politiker står över detta!
Noterar även att svenska långräntor (5 och 10) stigit ganska rejält det senaste månaderna. Några tankar kring detta och varför det sker? (har även din inverterade 5års obligation med huspriser i huvudet gällande detta)
bra fråga, har inte kollat på dom, men långräntor världen över har ju kommit upp en del… så det är nog inget svenskt fenomen. Har slutat följa bostadsprisera, då datan fattas. Men tesen är fortsatt att stigande 5yrs leder till att 5yrs bostadsoblis stiger och då blir lånelöftena mindre allt annat lika MINDRE, och därmed får folk låna mindre och kan betala mindre, och det sätter press på priserna. Vad som hände sist var att bankerna ändrade marginal kraven, som är en del av bolånekalkylen, så folk fick fortsätta att låna ungefär lika mycket pengar som tidigare, trots att räntorna steg. Det gjorde att priserna ändå kunde hålla sig. Det trixande gör att det är svårt att veta hur lånelöftena svänger, trots att räntorna gör det.
Ang AI och varsel.
Vore det inte rimligt att man redan nu ökade underskotten markant och investerade där det uppenbarligen finns mycket stora behov, exempelvis infrastruktur och satsade mycket mer på välfärden. Lite som på 60-talet.
Det kräver ju att man samtidigt utbildar människor för de jobb som kommer att skapas av det och där det sannolikt tar betydligt längre tid för AI att ta över. Bygg, skola, vård, omsorg etc.
Jag tror det är smartare att ha torrt krut kvar till vi vet hur omfattande det blir, och tydligare vad som behövs göras för att stötta ekonomin… vi vet liksom inte riktigt vilka jobb som AI kommer kunna ersätta eller inte.
Men det är nog inte fel att satsa på försvaret. En orolig värld lär ju inte bli mindre orolig när det är dåliga tider under lång tid. Och även om soldater inte ska ligga nedgrävda vid fronten, så kan vi kanske utbilda dom till drönarförare eller nåt?
Ja, jag tror att Sverige länge har snålat för mycket. Vi borde ha spenderat för att stimulera efterfrågan mycket mer och betydligt tidigare än det som nu beslutats för 2026.
PÅ 70-talet hade vi en arbetslöshet under 2 %. Mycket pga. av de stora investeringar som gjordes.
Nu har vi 500t arbetslösa och endast 70t jobb att söka, det måste till ökad efterfrågan för att lösa det.
Okej, men mer konkret, vilka investeringar är det du efterfrågar? Som rent strukturellt skapar jobb och tillväxt på lång sikt, och lirar med att AI-agenter och verktyg rör sig in i dom flesta branscher?
Mer personal och utbildad personal i skola och förskola, vård och omsorg. Och högre löner. I förskolan har vi exempelvis fler barn per pedagog nu jämfört med för 20 år sen. Barnen går också i genomsnitt betydligt fler timmar i förskolan jämfört med då. Med tanke på problemen vi har med kriminalitet, segregation och utanförskap känns detta som en given förebyggande satsning. Som också kan skapa en massa jobb.
I hemtjänsten har antal besök per arbetspass tredubblats under samma period.
Upprustning av landets infrastruktur: järnväg, vägar, elnät. Renovering av Sveriges VA-system. Då möjliggör vi också att investeringar från utlandet kan öka.
Och som du skrev, försvaret.
Jag inser att det är är kraftigt förenklat men jag förstår inte varför ett land med så mycket reala resurser (arbetskraft), starka institutioner och som dessutom kontrollerar sin valuta ska behöva snåla med de statliga finanserna. framförallt när det behövs om mest för att ta sig ur en lågkonjunktur.
det är kanske ingen dum ide. Men vad händer när AI-agenter tar över tråkigt och tidsödande jobb av lärare och sjuksyrror så att dom kan ägna mer tid åt barn och gamla. Eller varför ska vi lägga pengar på en järnväg när folk i yrket inte behöver ta sig från punkt a till b.
Jag bara menar att vi inte ska elda för kråkorna i ett läge där vi inte vet hur man smartast använder pengarna. Och när vi inte ens är i lågkonjunktur, då detta kräver att jobb försvinner. Nu är vi endast i ett läge där det inte skapas jobb.