Här är sammanfattningen
Rätt bra inlägg om Svenska statens utmaningar framöver. Enkelt uttryckt, Vi står inför stora kostnadsökningar. Visst, man kan alltid höja skatten… vilket också är det som planeras.
http://www.di.se/artiklar/2015/8/27/debatt-varning-for-finansieringskris/
Men då ska vi ha klart för oss att:
Vi har det tredje högsta skatteuttaget i världen
https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_tax_revenue_as_percentage_of_GDP
Vilket föder en del frågor,
1. Får vi valuta för våra skattemedel? Världens högsta skatteuttag borde rimligen ge världens bästa välfärd. Är det så?
2. Att ta ut skatt, kan vara tillväxthämnande. Det beror på. Har du 100kr i plånboken och handlar för dem så driver det tillväxt. Om skattmasen tar dem istället, så spenderar dem pengarna på annat. Det ger också tillväxt. Frågan är vad nettot blir?
3. Om statens spenderingar är tillväxtdrivande eller ej handlar mer om vilken finanspolitik man bedriver. Dvs tar man in 100 i skatt, och spenderar 102.. så är den det. Höjer man skatten till 102, men spenderar 105… så är det ännu mer gynnsamt för ekonomin. Växer ekonomin får vi alla det bättre. Får vi alla det bättra så ökar underlaget att i framtiden kunna beskatta. Tillväxt ligger i allas intresse.
4. Man talar om finansieringskris i media. Med det menas att man inte klarar finansiera kostnaderna krona för krona. Då gör man budgetunderskott.
Budgetunderskott är stimulativt och bra givet att man har:
1. Låg statsskuld
Den Svenska statskulden är en av de lägsta i världen bland OECD länderna
2. Finansieringskostnaden av statsskulden är låg. Dvs betalar man 1% ränta på 100% public debt/gdp, så slår det mot budget med 1% av BNP. Har man 10% i statsskuld men betalar 10% ränta, då blir räntekostnaden som belastning lika stor. Storleken är viktig, men den faktiska finansieringskostnaden är lika viktig. Sverige ligger bra till även där!
https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/statslanerantan/
3. Tillväxt måste man ta in i kalkylen.
Säg att du beskattar en ekonomi med 50% av BNP, och sen sätter du sprätt på allt. Balanserad budget således.
BNP är 100, skatteuttag 50, staten spenderar 50.
Men så växer ekonomin med 5% till 105. Utan att öka skattetrycket kan staten ta ut 52,50, och således spendera 52,50. Bra va!
Säg att statsskulden först låg på 50, dvs 50% av BNP.
Med tanke på att ekonomin växte till 105, så sjönk statskulden till 47,6%. Egentligen skulle den kunnat öka till 52,50… och vara intakt. Således hade man kunnat tillåta sig själv att köra ett budgetunderskott på 2,50 utan att öka statsskulden.
Man hade alltså kunnat ta ut 52,50 i skatt, och spenderat 55 (b-underskott på 2,50) utan att vare sig öka skattetryck eller statsskuld.
Fattar ni vilken välfärdsförbättring man skulle kunna få om man ökade från 50 till 55, dvs statens spending med 10%….
TILLVÄXT är jävligt viktigt.
Sammantaget vill jag bara säga att vi står inför stora utmaningar, men någon finansieringskris har vi inte på långa vägar. Däremot får vi inte tappa tempo i jobbskapande och tillväxt…. det är oerhört kritiskt men det verkar inte alla fatta. Inte med tanke på de tillväxtfientliga åtgärder de propagerar för.
Men missförstå mig inte…. bara för tillväxten är historiskt låg i Sverige så är jag inte så säker på att vi bör köra en expansiv finanspolitik. Varför? Jag tänker att tre kriterier måste vara uppfyllda.
1. Man måste ha utrymmet, givet statsskuld och finansieringskostnad. Check, det har vi
2, Tillväxten måste vara svag i absoluta termer, och jobbmarknaden måste därmed vara svag i termer av jobbskapande och löner. Halvcheck
3, Tillväxten bör vara i nivå eller under med vår omvärld, och de länder i synnerhet vi handlar med. Ej uppfylld. Då vi växer snabbare än övriga Europa, så kan expansiv finanspolitik vara att kasta pärlor efter svin. Det blir dyrköpt tillväxt, då vi knappast kan differentiera oss mot vår omvärld mer än till en viss gräns.
Så jag är inte helt övertygad att vi bör köra stora underskott, åtminstone inte större än tillväxten, så att public debt /gdp är intakt.
Sen ska vi klart fråga oss. Spenderar staten våra kulor på rätt saker? Det är en helt annat diskussion.
Tekniskt fortsatt oerhört svårt läge… kommer september erbjuda rally till 1600+… eller ska vi ner och harva mot 1450-…. studsen här mäter ca Fib38% av Kina devalveringsrörselsen, samt 1,507 var förra botten, som numera är motstånd. Fib50% ligger på 1,521. Samtidigt som kasten borde bestå så kan vi få en oktober-14 där marknaden bara steg och steg, och när den lugnade sig, ja då var det nästan för sent för att köpa. Vinnarna var dem som köpte av förlorarna på botten. Men det är ju lätt att säga i efterhand. Det var kanske samma personer som återigen bytte plats i måndags 🙂
Låt mig återkomma om jag hoppar på!
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Jag har skrivit ett inlägg i dag om Fredrik Lundberg som köpte för fullt på den ”svarta måndagen”. Tyvärr placerade jag detta inlägg lite felaktigt under Kortsikts rubrik ”Marknaden är inte din största fiende”.
Men vad jag ville fråga är hur många på ett ungefär följer Kortsikts blogg. Det är i och för sig oviktigt för jag vet att det är en kvalificerad publik som finns här som läsare.
Jag skrev tidigare mycket på Redeye. Det var bra för jag märkte att SvD och Affärsvärlden läste den bloggen och citerade och följde upp inlägg där.
Men Redeye.se är att kommersiellt företag och har sin blogg bl.a. för att få reklam. Därför får man som skribent finna sig i att företag och myndigheter i stället för att svara på inläggen, ringer Redeye och ber att inläggen skall tas bort. Det gör Redeye och det är förståligt. Redeye lever på sina analytiker och relationen till företagen.
Lars Berns blogg ”Antropocen” har 50 000 besökare i veckan och det är hög siffra på en så kvalificerad blogg som tar emot intressanta kommentar. Jag har sett näringslivs-toppar kommentera där under namn.
Mest läsare har Lars Wilderäng men om skribenter har ”fel” åsikt, så blir de förlöjligade och stoppade.
Tyvärr blev aldrig SvD:s börsforum vad man lovade i börjande. Det som också utlovades var att SvD:s ekonomiska journalister skulle medverka i debatten, men det gör de aldrig längre. Kända debattörer som t.ex. Lars EO Svensson bjöds in i början. Men aldrig tema-debatter längre. Dessuom tillåts fullständiga nonsens-kommentarer.
Det bästa med Kortsikts blogg är att Ga Stan ganska omgående besvarar kommentarer och gör det med stor kunskap och med intresse. Dessutom att han själv naturligtvis skriver så initerade, intresseväckande och mitt-i-prick-artiklar. Roligt att intressanta Fill and Kill-podden gett honom kredit i sändning.
Det pendlar, en dålig dag 100, en bra dag 500. Men det spelar ingen roll, det är inte därför jag skriver. i genomsnitt har jag faktiskt färre läsare idag än under 2011. I grunden handlar det om att bloggen är rätt smal och jag anstränger mig inte för att skriva om saker som drar läsare.
För mig är bloggen mer som en dagbok där jag skriver av mig mina tankar kring det som intresserar mig mest. Sen att andra får läsa och kommentera min ”dagbok” är bara kul. Kul för att man testar sina argument.
de bloggare du nämner är ju rätt populistiska, dvs de skriver om ämnen som berör många. Vissa är riktigt bra, andra inte!
Jag gillar din programförklaring.
CS var ju ute med en rapport från 15 juli med Garthwaite et al som handlade om en trippel bubbla inom kredit, investeringar och bostäder? Var har förändrats?
Inget, men de sa aldrig sälj, bara att det fanns risker
Ja och 6 efterföljande PMI mätningar under 50 känns inte bra
http://www.bloomberg.com/news/articles/2015-08-28/on-second-thought-china-slowdown-will-hit-global-growth-outlook
Men hallå, det är ju bara en tidsfråga innan Kina växer med 4-5%… Är det verkligen någon som tror på Annat så skulle jag vilja se den motivationen
Officiell tillväxt på 4% i Kina är samma sak som recession vilket skulle innebära 2% global tillväxt = global recession. Om jag förstår saken rätt har väl PBOC minskat sin balansräkning lika mycket som Fed har ökat sen 2008, vilket säkert kyler av kinesiska marknaden
Jag blir lite osäker…
Det jag inte vill ha är 1, så pass låg tillväxt i Europa och Usa att den innebär negativt jobbskapande
Den andra kopplingen jag inte gillar är om global indutriproduktion och världshandel går ner så mycket att det slår mot top line försäljning av us och europeiska företag. Minskar top line brukar även vinster och marginaler ta stryk….
Frågan är om 4% tillväxt i Kina, allt annat lika, skapar den här situationen?
Finns det bevis för den här kopplingen?
Från Citis chefsekonom som även var tidig med att peka på problemen i Grekland:
http://www.telegraph.co.uk/finance/economics/11831426/Citigroup-braces-for-world-recession-calls-for-Corbynomics-QE-in-China.html
CS sa att risken var stor att Kinas tillväxt faller ner till 4-5%. Faktum är att de är förvånade över de senaste tillväxttalen då övrig data inte pekar på 7%, snarare under 5%
Going forward menade de att fastighetspriser är den klart viktigaste faktorn att följa.
De påpekade också att staten har rejält med krut att stimulera om det skulle behövas, och de väntas göra det om det krävs
Kina behöver stimulera konsumtion/efterfrågan och frågan är om kommunistpartiet är mogna att göra det i tid
Ok, men löner har vuxit, i både reala och nominella termer, väldigt starkt i många år…. Och därmed har privatkonsumtion också vuxit.
Jag tycker landets utmaning är att gå ner till 4%ish och ligga kvar där!
Glöm inte att kinas ekonomi är dubbelt så stor idag som för 10 år sen, dvs 5% tillväxt idag är samma som 10% för 10 år sedan….
Point being… folkets köpkraft och privatkonsumtion har vuxit kraftigt, och vi ska vara nöjda om det fortsätter som det gör… omställningen mot konsumtion, som andel av ekonomin, anser jag inte handlar om ökad konsumtion, utan minskning av andra saker, som ex Investeringar, och då i synnerhet korkade Investeringar.
Eller har missat nåt?