Oljan på 100usd, VIX över 20 och SPX ner c5%. Det är en rätt måttlig reaktion ändå givet vad som hänt. Marknaden bettar på att detta är mer eller mindre över om nån eller några veckor, och att oljeleveranserna fortlöper. Skulle det inte bli så, utan nåt klart värre och mer långsiktig, då finns det utrymme för klart mer ”risk off” beteende i marknaden.

Det som bestämmer priset på oljan är alltså lagernivåer, som dels är lager på land, men framförallt fulltankade tankers ute på haven på väg mot nån hamn). I takt med att lagernivåerna minskar, desto desto högre pris. Lagernivåerna i sin tur bestäms av efterfrågan på olja (vilket är hyfsat stabilt, åtminstone upp till vissa prisnivåer) och utbud (som normalt sett bestäms av OPEC, eller som nu, krig). Så i takt med att utbudet inte kommer från Gulfen, så tajtas lagernivåerna för varje dag, och enligt många bedömare så borde priset sett till lagernivåer ligga på 120 dollar i slutet på mars, och över 150 dollar i slutet på april. Och skälet är att alltså att lagernivåerna faller brant då 15-20% av världsoljan passerar Hormuz sundet. Sen är detta en något teoretisk övrning där man alltså plottat historiskt pris mot lagernivå, och därmed hittat en regressionskurva. Men det ger iallafall ett hum. Så om vi har fortsatt krig (på ett sätt som håller tillbaka olje transporterna) i slutet av april, så är risken stor att oljepriserna kan knuffa världen in i en lätt recession. På pappret alltså!

Står oljan i 150 dollar, så står inte VIX på 20 längre utan klart högre och gör den det så står börserna klart lägre. Så kriget måste inte ta slut, vi måste inte ha regim skifte i Iran, men vi måste få igång oljeleveranserna genom sundet.

Sen är det ju intressant, för att även om oljepriset är globalt, och slår lika för alla. Så går olje och lng leveranserna från gulfen numera framförallt till Indien, Asien och Kina. Det är deras lagernivåer som får problem. Absolut inte USA, och Europa i mindre utsträckning. Så i teorin råder egentligen ingen jättebrist hos oss, medan det blir ett faktiskt problem hos dom. Sen påverkas vi alla av höga priser. Men man skulle kunna dra el parallell tll Sverige. Naturgas eldad kraft i Europa är marginalprissättaren av el. Men vi har ingen natgas kraft i Sverige, men vi är sammankopplade med Europa. Det betyder att elpriserna stiger, men Vattenfall och dom andra har inga stigande kostnader för att producera el. Alltså stiger deras vinster. Så politikerna skulle på olika sätt kunna reglera så att företag och hushåll inte belastas av krisen, om man verkligen vill ta i med hårdhandskarna. I Kina däremot, där är det inte lika kul, och det är lite av Trumps mål med detta. Olja och gas är Kinas Achilleshäl! Punkt! Taiwan är USAs achilleshäl.

Men marknaden är oftast logisk, och givet att Trump inte överlever på hemmaplan om priset vid pumpen är för högt, om inflation och räntor drar, och givet det faktum att han lovat sina väljare att inte dra ut i krig (bortsett från om krigen är korta och lyckade, då blir effekten den omvända, typ Venezuela). Men detta vet Iranierna också om, och försöker säkert dra nytta av det. Å andra sidan, Iranierna ser hur deras försvarskapacitet, olje infrastruktur (deras intäktskälla), kärnkraftsatsningar etc blir nermalda dag för dag. Sen kan man ifrågasätta i vilken omfattning, men oavsett styre framöver så har dom inte samma muskler som tidigare. Regim skifte kan vi glömma, men det är inte det Trump suktar efter heller. Irak och Afganistan krigen är bra exempel på detta. Problemet med konflikter är att dom är svåra att förutspå. Men rent logiskt borde den bli kortvarig. Kina vill ha sin olja, jag tror inte dom stöttar IRan när dom drar oljekortet, vilket Iran säkert tycker är störigt för det är ju även Trumps svaga sida.

I veckan har vi centralbanksmöten från ECB, FED och Riksbanken. Dom lär sitta stilla i båten och hänvisa till det osäkra omvärldsläget. Dom kommer säkert peka på inflationsrisker. Men jämförelsen med 2022 haltar. Då kom vi från SUPER stimulativa åren 2020-2022 med expansiv finanspolitik, nollräntor, massor av nya jobb, löneökningar, högt consumer confidence, tajta supplykedjor…. … och så fick vi en oljechock ovanpå det, där brent oljan höll sig över 80 dollar i stort sett hela 2022. Nu har vi lite av en omvänd macro situation, så my take är att världsekonomin kommer inte vara alls lika bra på att absorbera oljan om den stannar över 100 dollar i ett år. Det är snarare 2007/2008 där olja var över 100 eller under 2011-2013 då det gav en bromsande effekt på konjunkturen. Om ni minns så triggade det inte heller centralbankerna till stora räntehöjningar. Centralbanker ser nämligen inte bara till head line KPI siffran. Man tittar på mixen av konjunktur, jobbskapande, lönebildning, kärninflation, företagens pricing power etc för att förstå inflationstrycket rent strukturellt. Sen i sin kommunikation utåt så pratar man alltid INFLATION, och då är det lätt att tro att dom enögt bara tittar på en siffra. Risken i dagens marknad, är när höga oljepriser spiller över på både det ena och det andra, att företagens kostnader ökar, och då vill man gärna överföra dom på kunden. På bensinmacken funkar det så, för att vi måste tanka bilen, och höjer inte macken priset förlorar dom pengar. Men i många andra fall, om efterfrågan redan är svag, så blir den ännu svagare om företagen höjer priserna mot kund. Volym tappet blir större än vad prishöjningen är. Således börjar företagen gå dåligt, och i första hand slutar man anställa och i andra hand varsla. Så den här oljepris uppgången, om den blir långvarig riskerar att stjälpa konjunkturen. Detta skiljer sig mot 2022 då situationen var den omvända. Och givet detta så tror jag inte centralbankerna kommer att höja räntorna. Men där verkar det som om räntemarknaden befarar det omvända. US 2 åringen har börjat dra, samtidigt som dollarn är stark. Det är hökig reaktion. Det innebär att marknaden tar höjd för räntehöjningar, samtidigt som konjunkturen håller sig hyfsat. Räntemarknaden drar alltså paralleller till 2022. Det tror jag är tokigt! Då är aktiemarknaden smartare, där har cykliska aktier underperformat, vilket är ett tecken på inbromsning i konjukturen. Det tror jag är mer rätt.

Rent generellt värderas aktier betydligt högre nu än under 2022, så blir det oljepriser över 100usd i ett år, med högre räntor, och recession, då finns det vääääääldigt stor nedsida. Men glöm inte att vår gode Trump är väldigt börskänslig, och särskilt nu när det vankas valtider. Så förutom ett högt oljepris, så gillar han inte börsras. Han måste stänga den här konflikten inom kort och framstå som vinnare för att ha chans att vinna valet i höst.

Jag har sagt det innan och säger det igen. Jag tror inte man ska sälja, men jag har SPX stop på 6500. Bryts den så väntar nåt annat, sannolikt kopplat till oljeleveranserna inte kommer igång!

I veckan har vi även NAHB index, Empire FED, Philly Fed, inflation från Europa, US PPI… en ganska tunn agenda!

-tis

Jag läser på många håll att nu ökar risken för räntehöjningar i världen. Till alla er har jag en retorisk fråga: TROR NI OLJEPRISET SJUNKER OM CENTRALBANKER HÖJER STYRRÄNTAN?

Det är mycket mer komplicerat än så. Två följdfrågor ställer sig centralbanker. Är oljepris uppgången DEMAND el SUPPLY driven? Är konjunktur läget starkt eller svagt? Är det Demand drivet i en stark konjunktur, då lämpar det sig att höja (vilket förvisso också beror på om styrräntan är 0 eller 5%). Är det Supply drivet i en svag konjunktur, då bör man nästan sänka räntan, alternativt hålla den stilla. Sen finns ju även mixen Demand drivet och svag konjunktur, vilket typ aldrig hänt, och självklart Supply drivet i en stark konjunktur. I det senare kan räntehöjning vara aktuell, då oljepris uppgången, trots att den är supply driven, kan skapa pris spiraler (smitta av sig) ute i ekonomin. Denna gång är oljepris uppgången Supply driven, så frågan är om konjunkturen är stark eller svag. Jag säger svag! Samtliga centralbanker bör avvakta! Om oljan fortsätter upp och konflikten blir långvarig, och om centralbankerna höjer räntorna så hjälper dom till att skapa/framkalla recession!

NAHB index kom in på 38 mot väntat 37 och fg 36… same same

Empire NY FED kom in på -0,2 mot fg 7,1…. typ samma, håller sig inom 2022+ intervallet.