1120 bröts och resan mot 1080 har inletts.. samtidigt tangerade SPX ny AYH…otroligt. Tror faktiskt SPX är i ett urtoppningsskede just nu. Å andra sidan förstår jag inte vad som ska trigga en större rekyl… krävs ganska seriösa saker. Sättning på 5-7% och sen rangebound känns mer troligt. Nåja, jag har aldrig lyckats med markettiming vad gäller de amerikanska indexen… too crowded förmodligen.
KPI från USA var ingen kioskvältare direkt! Även om marknaden reagerade negativt…
This morning’s CPI report showed continuing signs of modest inflation. Headline CPI was 0.4% higher in January while the core rate increased 0.2%. The vast majority of the gains came from price increases in energy (2.1%), gasoline (3.5%) and food (0.5%). The year on year inflation rate is now at 1.7%.
Philly fed var stark….. guidar för ISM feb
(SIX) Philadelphia Fed index uppgick till +35,9 i februari jämfört med +19,3 i januari. Förväntningarna låg på en nivå om +21,0.
Index för nya order uppgick till +23,7 jämfört med +23,6 månaden innan samtidigt som sysselsättningsindex steg till 23,6 mot 17,6 föregående månad.
Priskomponenten (price paid) uppgick till +67,2, jämfört med tidigare +54,3. Lagerkomponenten uppgick till +2,1 (+6,8) och index för leveranstider var +10,0 (+2,3).
Att USA och Sverige ”delar på sig” brukar inte vara…. även om det kan gå ganska lång tid mellan att spreaden börjar byggas upp tills att den stängs. Svenska ekonomin och svenska börsnoterade exportbolag har tidigare gått som tåget samtidigt som USA haft det tufft. Detta gjorde att SPX underperformade tidigare. Nu gäller det omvända. De svenska bolagen lyckas inte nå upp till högt ställda förväntningar och svenska ekonomin är toppish. USAs recovery börjar ta fart. SPX gör en catch up… inga konstigheter. Ovanpå detta har du en åtstramande riksbank och stigande räntor i Sverige som ytterligare blir en våt filt. USA är inte i åtstramningsfasen, ÄN. Sen inser varje normalt funtad människa att vi inte kan ha styrräntan på 1,5% när Inflationen är 2,5%, i en ekonomi som går starkt…. styrräntan borde ligga på 2,5%. Samtidigt utgör boendekostnad i form av rörliga lån svenskens enskilt största kostnad för den disponibla inkomsten… vilket gör det känsligt. JAg menar räntehöjningarna dödar väldigt effektivt konsumtionsvilja. Samtidigt är det frågan om Asien/Tyskland haussen intar en lugnare tempo de kommande året. Det skulle i så fall ha en kylande effekt på ekonomin. Samtidigt ska man komma ihåg att Core inflation, rensat för mat och energi, ligger på 1,4%. Så toppar energi och mat ur kan vi snart ligga under 2% inflation och då ligger inte Ingves så snett…. Men ju längre top line inflation ligger högt, så drar den med sig core genom lönekompensation.. det är en känslig balansgång.
Kortsikt's Blog 
http://pragcap.com/the-latest-economic-outlook-from-jan-hatzius
Kortsikt,
Du som är GRYMT duktig på makro och trender: Kan inte du skriva en artikel om de svenska tjänstepensionsbolagen (AMF, Skandia, SPP etc etc)
Du om någon borde väl kunna analysera igenom respektive bolags nyckeltal avseende solvensgrad och återbetalningsräntor. Solvensen har väl i detta fall en enorm avgörande betydelse för spararnas framtida pension?
Pensionsbolagen är en djungel, kan inte du göra en artikel tjänstepensionsbolagens nyckeltal och presentera några intressanta kommentarer och jämförelse mellan bolagen. Så att man får ett hum om vilket bolag som på pappret har störst reserver och klarar en framtida krasch bäst.
oj! ledsen men mina kunskaper kring tjänstepensionsbolagen är väldigt begränsade. Jag vet att jag läste en undersökning för nåt år sedan där de slog fast att branschen är i ganska gott skick. Att man tydligt kunde se att de lärde sig efter IT bubblan (som sprack) och Skandia.
återbäringen är kopplad till solvensen i traditionella livbolag
hög solvens ger möjlighet för högre återbäring en viss tid (vilket sänker solvensgraden)
låg solvens leder till återtag, dvs där man tar tillbaka tidigare återbäring (vilket höjer solvensgraden)
så det är viktigt att komma ihåg att återbäringen inte på något sätt är garanterad
KortSikt,
Det där borde väl gå att uttnyttja, om man inför varje år flyttar sina pengar till det bolaget med högst solvens så borde man väl på 40 års sikt få en avsevärt bättre tjänstepension än sparar som låter sina pengar ligga i ett och samma tjänstepensionsbolag?
Vill minnas att AMF VD hade koll på detta och flyttade sina pensionspengar när solvensen blev för låg och man gjorde återtag, likaså gjorde AMF en extrautdelning i samband med omstruktuering för ett tag sedan?
Som sagt, det här är en djungel, men om man sätter in sig i det en förmodligen ganska bra chans att få en mycket bra tjänstepension. Borde ju finnas någon ”matematisk modell” för vilket bolag man skall lägga sin tjänstepension och sedan när man skall flytta vidare till nästa. Frågan är bara var man hittar en bra sammanställning av bolagens solvensgrader och en sammanställning som uppdateras regelbundet.
Ponera följande enkla räkneexempel:
25-årig akademiker (civilekonom eller läkare), ingångslön 40 000 kr. Går i pension vid 70 års ålder, utgångslön med dagens penningvärde 100 000 kr. Arbetar 45 år, utan arbetslöshet.
I snitt betalar arbetsgivaren in 120 000 kr i tjänstepension per år. Totalt inbetalt belopp om 5.4 miljoner kronor i tjänstepension, där dock merparten inbetalas efter 40-års åldern.
Genomsnittlig avkastning per år i ett tjänstepensionsbolag kanske är 6-7 % i framtiden, kan man öka upp detta till 10-12 % om året genom att välja pensionsbolaget med högst solvens (ELLER det nyckeltal som matematisk bör ge högst avkastning) och sedan omlokalisera sitt kapital varje år till bolaget som just det året på pappret har bäst nyckeltal skulle man kunna dramatisk öka sin tjänstepension. I detta exempel skulle det innebär en tjänstepension om 109 miljoner kronor vid en avkastning om 11 % om året.
Så det skadar ju verkligen inte att sätta sig ned och noggrant titta på om det är ”matematiskt” möjligt att förutsee ett tjänstepensionsbolag som för ett specifikt år sannolikt kommer ge 3-4 % högre avksatning än jämförbara bolag pga av att man har en sådan hög solvensgrad att man sannolikt kommer ge bättre avkastning och sedan varje år (eller ett par ggr per år) flytta till det bolaget som just då har bäst nyckeltal.
Eftersom detta med tjänstepension är en DJUNGEL som är svårpenetrerad och svår att insamla information om så torde det finnas en arbitrage möjlighet här eftersom jag kan nästan GARANTERA att 99 % av spararna inte flyttar sin tjänstepension och de som gör det så flytar 9/10 inte för nyckeltalen utan pga reklam eller missnöje.
Så, skulle vara riktigt intressant med en omfattande guide eller tips kring detta. Det är så svårpenetrerat detta att jag skulle uppskatta din hjälp med en belysande artikel eller en belysande kommentar.
Håller helt med. Väldigt viktigt och relvant område. Tror det krävs mer än att bara titta på solvensgrad. Deras portföljer ser också väldigt olika ut.
tyvärr finns det ingen fri flytträtt i sverige
det innebär att du i många fall inte kan flytta befintligt kapital mellan bolagen
eller att det är förknippat med flyttavgifter
du kan däremot flytta dina framtida inbetalningar
Söderberg & Partners har ett marknadsbrev där de brukar ranka de olika aktörerna. Kolla länken nedan
http://www.soderbergpartners.se/marknadsbrev/marknadsbrev_dec10.pdf
Håller mä, har ochså svårt att hitta vad som skulle kunna orsaka en större sättning, mest närliggande är väl MENA och speciellt om detta skulle sprida sig åt kina hållet.