Kortsikt's Blog

På onsdag väntas CPI från USA. Den är viktig, för den sätter ribban för räntor och dollar. Truflation hävdar att den ska vara svag. Utgår man från löneläget, som fungerar väldigt väl med långa tidsserier, men klart sämre med enskilda datapunkter, så är 0,25-0,30 rimligt. Estimaten ligger på 0,30. Tittar man på ISMx2 Prices så ligger den i övre intervallet sen 2022. Det talar inte för en låg siffra. Oljeprisets nedgång är bra för headline siffran, som även indirekt påverkar core, men det är vanskligt på månadsbasis.

Men givet räntemarknaden på sistone, så har jag en känsla av att räntorna ska fortsätta ner. Visserligen är det inte konstigt med en reaktion efter 4,8-4,1 rörelsen. Men jag ser ändå framför mig att vi ska under 4% under vår/sommarkanten. Särskilt om FED tänker säga att man överväger att häva pausen. Frågan är när? Nästa onsdag är det FED möte. Tänker man sänka i maj, så är det hög tid att guida för det. Det är nog inte så troligt. Marknaden verkar prisa in sänkning i september, vilket man alltså senast bör flagga för i sommar. Om jag får killgissa så tror jag att man kommer häva pausen i maj, och börja sänka i sommar. Detta gör att räntorna kommer gå under 4% fram till maj.

I veckan har vi även svensk inflation, US PPI, JOLTS.

Svenska räntor har sedan Riksbanken paus stigit en hel del. Räntedifferensen mot omvärlden stärker kronan. Jag tror egentligen inte det är hållbart. Sverige är en öppen exportberoende ekonomi. Europa är största kund och den mår inte särskilt bra. Riksbankens räntesänkningar lär i stor utsträckning gå till amorteringar, något många pausade när räntorna var högre. ECB lär fortsätta sänka, och till slut tror jag Riksbanken hakar på, och då faller räntorna igen. Med detta reverterar kronan. Men när och hur har jag ingen aning om! Första signalen om att nåt är på gång borde kunna komma från Svenska fastighetsaktier, vars index SX35, fått ta mycket stryk på sistone.

VIX är på fortsatt hög nivå, trots att fredagens jobbdata var stabil. Verkar som om marknaden mer är rädd för Trumps nästa tweet, än den faktiska konjunkturen. Det förvånar mig lite!

Guldet är fortsatt starkt, vilket jag tolkar som att man väntar sig fortsatt svaga REAL räntor. Detta kan komma ur Antingen lägre räntor (dvs allt svagare konjunktur el inflation) eller klart högre inflation. Känns ju som en given trade! Det som kan sabba den är stigande real räntor, vilket kommer ur kraftiga höjningar av FED, vilket inte känns troligt, eller kraftigt fallande inflation (utan att FED sänker). Ingen av dom känns ju så troliga faktiskt!

Ha en fin vecka!

———- tis

Finns en rädsla där ute att amerikanska konjunkturen har fått pyspunka, men det finns inget i arbetsmarknadsdatan eller ISM/PMI datan som pekar på detta. Vissa hänger upp sig på 1, GDP Now och 2, yieldkurvan, men jag hävdar att det är felaktigt. GDPNow har varit väldigt svag, men det handlar om att importsiffrorna har dragit, vilket i sin tur förklaras av stora mängder guld import. Rensar du för dessa är GDPNow hyfsat stabil. Sen ska man inte gå runt och tro att amerikanska ekonomin går för full maskin likt 2021-2023. Det är bullshit. Den växer på dryga 2% vilket inte är så konstigt om man ser till 1, penningpolitik 2, finanspoitik 3, omvärldskonja och 4, tullbråkens inverkan på tillväxt. Personligen tror jag inte Trump har nåt emot lite svag konjuntur så att företagen slutar höja priserna, och rent av börjar sänka dom. Samtidigt som inflationen droppar så gör även räntorna det. Då kommer han hyllas som hjälte för det är raka motsatsen mot vad Biden lyckades åstadkomma. Sen om arbetslösheten stiger nån procent, det är ett lågt pris att betala. Det stora flertalet har jobb kvar och det viktiga är att de blir realt rikare, vilket dom blir om räntor och priser sjunker. Sen gillar inte Trump börsnedgångar, så börsen får inte kollapsa, men det gör den bara om vi hamnar i recession. Så det lär han vilja undvika. En nedgång som nu på dryga 10% det är bara hälsosamt! Den kan till och med gå ner lite till….. för det kan ju göra FED lite nervösa och tvinga fram sänkningar igen, och inte minst få företag att avstå från att höja priserna.

JOLTS job openings kom in 7,74m mot väntat 7,6m och fg 7,51.. bättre. JOLTS quit rates 3,27 mot väntat 3,18 och fg 3,2m…. det här är ingen exakt vetenskap, men arbetsmarknaden mår bra.

Jag har sagt det innan och säger det igen… usa växer med knappa 2% i år och skapar ca 100k+ jobb i snitt i månaden. Det finns en massa experter där ute som inte finner sig i detta ingemansläge, utan gärna vill extrapolera fram antingen hög eller låg konja. Men då vill jag påminna om att det normal konjunktur läget under 2010-2019 var just ”ingen konja” alls. Jag skulle säga att för de allra flesta länder är normal tillståndet en ekonomi som i princip står stilla, och det krävs extraordinära krafter för att pusha in den i klassisk låg eller hög konjunktur. Att många inte tror på detta handlar om att världen tidigare, typ mellan 1945-1995 var mycket mer cyklisk. Men studerar man drivkrafterna bakom så tycker jag att det är logiskt med en icke cyklisk konjunktur. För att nämna några drivkrafter: fackförbundens tynande roll, slutna ekonomier slog i kapacitetstak, energi vägde mer direkt/indirekt av disponibelinkomst och inverkan på inflation, globaliserad värld med global produktionskapacitet, digitalisering. Ni som förstår, förstår! Detta kan vi diskutera mer nån annan gång!

US core CPI kom in på 0,23% MoM mot väntat 0,29 och fg 0,45%. På årsbasis kom den in 3,1% mot väntat 3,2 och fg 3,3. Bättre och bästa YoY sen våren 2021. Shelter fortsätter ner. Stor del av nedgången kom från flygresor, som inte väger så tungt i PCE. Även core Goods var inte så svag som man hoppats på. Men vi vet att Goods bolagen (genom ISM Mfg PRices) passat på att höja priserna i år då man känner av pressen från råvaror, samtidigt som efterfrågan piggat på sig något efter varit svag länge. Jag är övertygad att prisökningarna inom goods är temporary då efterfrågan vid dagens räntor inte kommer hålla i sig och då kommer man inte heller kunna höja mot kund. Det är väldigt bra att Shelter fortsätter ner. Det var väntat, men tagit längre tid än väntat.

Marknaden tar inte mot CPI så bra som man kunnat vänta sig, och det är för att normalt sett har en 0,23 siffra kunnat översättas till ca 0,19 för PCE, vilket hade gjort FED superglada, men givet de olika delarna så finns det en risk att PCE inte blir fullt så bra. Men jag skulle säga att siffran ändå totalt sett är i rätt riktning.

Det viktiga är att förstå om core CPI

1, fastnat runt 3,0-3,5

2, är på väg upp mot 4%+

3, eller på väg ner under 3%.

Jag skulle säga att vi är i kategori 3, och det innebär att FED kommer kunna häva sin paus och börja sänka igen.

Jag tror datan kommer fortsätta i rätt riktning och att FED sänker i juni.

Jag är inte helt ensam om att tro detta. Det finns andra. Men till skillnad från andra tror jag FED kommer kunna fortsätta att sänka vid varje möte för att stå på 3% eller lägre vid årsskiftet.

Detta bygger jag på att jag tror att USA växer med 1-2% i år, skapar i snitt 100k/mån jobb, lönerna rör sig med fördröjning ner mot 3% från dagens 3,5-4% och att inflationen mätt som core PCE kommer nå 2%, genom att månadsdatan i snitt kommer ligga under 0,2%.

Därför tror jag på räntor under 4%.

Jag är i detta optimist, och givet att Trump inte kommer med nåt, så tror jag vi ska studsa mot SPX 5850. Därefter är stora frågan… ska vi bryta upp, eller falla tillbaka och bryta ner? Det beror till stor del vad Trump kommer att hitta på…. jag har trots allt svårt att se att han fullkomligt skiter i börsen. Samtidigt har han nog inget emot lite dåliga tider som tvingar företag att sänka priserna i halvtomma butiker.

————– torsdag

Svensk inflation, KPIF ex energi, kom in på +0,9% MoM samt 3,0% YoY. Väldigt högt men ingen överraskning. Snabbestimaten som redan kommit visade på samma. Stor del av uppgången förklaras av stigande matpriser. Tittar man på löneökningstakten i SVerige, som är den strukturella inflationsdrivaren så ligger den på c4%. Detta gör att vi kan förvänta oss 3% inflation. Inte 2%. Att Riksbanken ligger på 2,25% när den lönemotiverade inflationen ligger på 3% går inte riktigt ihop. Problemet är inte detta om ni frågar mig. Problemet är att lönerna kommer inte ligga kvar på 4%. Anledningen är att Sverige har slutat växa och det skapas inga jobb. Så köpkraften har klingat av och ed en fördröjning kommer lönerna ner. Nu kommer först fack förbunden att satsa på att hämta hem reallönerna lite i avtalsrörelsen. Det gör att lönerna kommer fortsätta att ligga kvar högt. Men eftersom företagen känner av svag efterfrågan så kan de inte höja priserna, utan det lär bara leda till varsel. Om inte efterfrågan tar fart pga lägre räntekostnader. Detta är dock inte troligt, då vi ser ökat amorterande istället. Nej, jag tror vi har framför oss ökade varsel, större försiktighet bland hushållen, och svagare efterfrågan, vilket gör att företagen INTE kommer att kunna höja priserna månad efter månad. Trots att de är pressade av att kostnaderna ökar. Detta gör att 2,25% är inga problem att ligga kvar på, och så länge som Sveige inte växer och skapar jobb, är det snarare troligt med sänkningar under andra halvåret. Då spelar höga matpriser inte början av året liten roll.

US PPI ex food and energi kom in på -0,1 (sänkta priser alltså) mot väntat 0,3 och fg 0,5 (uppreviderat fr +0,3). Snitt 0,2 på årets första månader. Klart bättre. PPI spelar roll för Goods priser, som väger rätt tungt i core PCE. Detta talar för en okej core PCE siffra mot slutet av månaden.

Personligen tror jag inflationen är på väg ut genom fönstret. Truflation är helt rätt på det, och oljan råkar vara en bra proxy. Tariffer kommer inte driva priser. Däremot kan handelskriget tvinga fram klart sämre tider. Dåliga tider har vi inte ännu, om man på olika sätt tar tempen på arbetsmarknaden, men det är den stora risk factor.

Jag tror på räntor ner mot 3% och sänkningar i sommar. Det är konjunktur utsikterna som får mig att grubbla! Börsen velar efter tappat 10%. Jag tänker att den borde vilja studsa upp mot SPX 5800. Även Stockholm borde vilja studsa snart! Vi får väl se vad Trumps nästa drag blir!

Nästa vecka sammanträder FED och Riksbanken…

Vi hörs!

Jag gör ingen analys på Trumps utspel mer än att konstatera att de kommer och går, och i samband med detta får vi Risk on/risk off beteende på börserna. Dollarn handlas på i snitt 1,04 och när alla är glada ligger den på 1,05 och Vix cirka 15 och när man är ledsen blir det istället 1,03 och VIX 21.

Men under hela den här tiden har räntan börjat röra sig nedåt från 4,80 till 4,20. Tror inte det är omöjligt med studs mot 4,45% pga överköpthet. Men jag tror på trenden, och jag gör det för jag ser inte hur inflationen är på väg mot 4% YoY och jag ser inte hur Service sektorn ser ut att accelerera heller, vilket slår mot jobb, löner och därmed köpkraft och inflationstryck. Snarare tvärtom!

Veckan ISM Non-Mfg blir synnerligen intressant efter senaste Flash PMI siffran, och NFP jobben är som alltid veckans höjdpunkt. Räntemöte ECB på torsdag är alltid viktigt men inte så intressant. I övrigt har vi Kina/EU Service PMI samt föråkaren ADP. Svensk snabb estimat över inflation på torsdag är intressant!

I förra veckan kom Core PCE in på 0,28% MoM vilket var lägre än väntat 0,30 och fg 0,2. Siffran i sig är hög, men det handlar som ni vet om korg vikterna. YoY siffran landade på 2,6% mot väntat 2,6 och fg 2,9. Det senare borde göra FED glada. Många i FED tittar på 3m average annualized, men även 6m average anualised. Även dom ser bra ut. Att core PCE taktar på 2,6% är helt rimligt utifrån löner på 3,6%. Dock är det svårt att tro på 2% core PCE längre fram, om INTE lönerna på sikt faller ner mot 3%. Vilket jag tror är en relativt enkel match om jobbskapandet i mattas av, eller mer specifikt jobb skapandet i tjänstesektorn rullar av. (och kanske även i offentlig sektorn när Trump och Musk drar runt med kvasten).

Chicago PMI kom in på 45,5 mot väntat 40,6 och fg 39,5. Bättre och en klar uppryckning. Likt många PMIs i tillverknings sektorn på sistone. Dock är nivån fortfarande svag och range bound sett till senaste två åren. Inför ISM Mfg idag så pekar den på en någorlunda stark siffra. Tillverknings sektorn har ryckt upp sig lite efter varit svag under lång tid. Dock tror jag inte på den som driver för ekonomin då den kräver 1, lägre räntor (till skillnad från restaurang besök i service sektorn) och 2, utgör för liten del av total ekonomin, samt att 3, stark dollar brukar inte gynna den! Kanske kan tullarna på marginalen ge en knuff åt inhemsk produktion, men jag är skeptisk. Ni ska ha klart för er att mycket av det USA importerar, har man inte produktion för på hemma plan. Inte ens substitut.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 50,2 mot fg 49,1. Caixin Mfg PMI in på 50,8 mot fg 50,1. Bättre! NBS Non.Mfg kom in på 50,4 mot fg 50,2. Lite gäsp på det stora hela!

Tysk Mfg PMI kom in på 46,5 mot fg 46,1 och från EU 47,6 mot fg 47,3. Bättre men fortsatt svag nivå. Detta visste vi redan i samband med Flash Estimaten.

Flash Kärn Inflaiton från Europa kom in på 2,6% YoY mot väntat 2,6 och fg 2,7. Låter kanske högt men är lågt, då månadssiffran ligger på -0,6% MoM. Man sänkte alltså priserna i Europa med 0,6 mellan december och januari. Tittar man bara på Service inflationen så låg den på +3,9% YoY vilket är högt såklart, och handlar om att lönerna taktar på runt 4,5-5% vilket företagen i denna arbetsintensiva sektor kompenserar sig för. MEN, ser man till månadstakten kom den in på -0,2%. Man sänker alltså priserna i januari i servicesektorn. Då är analysen enkel. Antingen fortsätter lönetakten i Europa på 4-5% och då kommer vinsterna krympa i denna sektor, vilket rationella företag inte accepterar varpå varsel kommer att öka. Eller kommer lönerna ner. Vilket i Europa är svårt med tanke på fack förbundens roll. Jag tror fackförviunden kommer att se till att avtalen blir ganska okej, givet vinsterna i företagen senaste åren, så kommer man driva på detta. Men det leder till ökade varsel. Så synd om alla som blir av med jobbet, och inte får njuta av löneförhöjningen. Men kul för alla som behåller jobbet. För ECB blir det enkelt. Det skapas inga nya jobb, tvärtom. Och företagen sänker priserna. Alltså lär man fortsätta ner mot 1,75% från dagens 2,75%. Nu på torsdag sänker man till 2,50%. Frågan är hur länge Riksbanken tänker sitta stilla på 2,25%????

Från USA kom Mfg PMI in på 52,7 mot fg 51,5… klart bättre än fg och flash. Sista månaderna har tillverkningssektorn återhämtat sig. MEN, nivån är fortsatt svag. Man har gått från ett svagt läge till ett neutralt. Plus att man ska ha klart för sig att det inte är här jobben skapas, och det är inte någon betydande del av ekonomin. Min högst personliga uppfattning är att Trump och hans tullar har skapat en viss optimism för inhemska varor relativt importerade, vilket fått vissa att svara mer positivt på enkäten än tidigare. Dock skulle jag säga att det är köpkraften som slutligen bestämmer vad och hur mycket konsumenten till slut kan shoppa för!

US Mfg ISM kom in på 50,3 mot väntat 50,5 och fg 50,9… sämre, men det är nivån som är intressant. Tillverkningsindustrin har normaliserats efter att under lång tid haft det tufft. Det är normalt. Jag tror inte de är på väg mot högkonja, utan ska ligga kvar just här. Tänk 2010-2019 liksom.

Dito Prices kom in på 62,4 mot fg 54,9… företagen fortsätter att höja priserna ut mot kund. Jag kan förklara vad det handlar om. Tidigare mådde den här sektorn dåligt, efterfrågan från kunderna var svag, och man hade ingen pricing power mot kund. Men samtidigt ökade lönekostnaderna ganska snabbt. Man var satt under press. På sistone har inköp, råvarukostnader, energipriser studsat upp, och nu när kundernas efterfrågan ökat något tar man chansen att höja priserna igen. Efter en period flat utveckling. Men detta är inte början på en ny trend. Kundernas underliggande ekonomin har inte blivit bättre. Nu drar man ner på services och lägger lite pengar på varor igen efter en tids underkonsumtion. Men Goods konsumtion är räntekänslig på annat sätt än tjänster, och eftersom räntorna fortsatt är höga, så är denna efterfråge återhämtning temporär och endast en normalisering. Företagen i denna sektor kommer inte varaktigt att kunna fortsätta att höja priserna här, eftersom kunderna inte tål det. Alltså kommer denna faktorn att klinga av och falla ner mot 50 igen senare i år.

Dito Employment kom in på 47,6 mot fg 50,3… uppenbarligen litar inte heller företagen här på efterfrågan, eftersom de inte vågar anställa. Att de höjer priserna är det enda sättet att försvara vinst och möta högre personal och råvarukostnadsökningar på. Men det är inget strukturellt som händer bakom skynket.

Dito New Orders kom in på 48,6 mot fg 55,1… och här har ni beviset till varför man inte anställer. Det var en kort boost, som inte bär. Därför anställer man inte. Men man är pressad av kostnader, och därför tar man chanser att kortsiktigt höja priserna.

Det är service sektorn som bestämmer i USA. Om de börjar varsla, så kollapsar lönetrycket, och löner + nya jobb YoY% svänger från positiv till noll… och då landar bnp tillväxte på i bästa fall 1-2% för i år. Då är inflation och räntor ett minne blott!

Ha en fin vecka!

Tycker CPI siffran nästa onsdag ska bli spännande, där väntas rätt höga 0,30ish, men kommer den in med en skräll, vilket det finns chanser för, så kanske FED blir duviga veckan efter när det är FED möte. Detta kan öppna upp för ytterligare fall i räntan. Sen beror det på oro för konjunktur och sentiment såklart, men jag ser ingen anledning till att konjan skagå över stupen ännu, och då tror jag aktier kan gynnas igen. Jag är positiv till aktier så länge som SPX 5600-5700 håller, samt för OMX så länge som 2600 håller.

————- Tisdag

Räntan är ner, och dollarn är svag. Det är INTE Risk off. Det är bara på aktiemarknaden som det är Risk off drivet av svagt sentiment, stigande VIX, och Trump fear eller rädsla för sämre tider. Ränte- och valuta marknaden delar inte den synen. Och jag tror dom har rätt. Jag tror jobbsiffran på fredag kommer visa på konjunkturen är stabil, på sin höjd soft landing. Inflationssiffran nästa onsdag tror jag dessutom blir bra, och visar att det inte är någon inflation 2.0 som ligger i korten.. och därmed är farhågorna över stagflation helt felaktiga. Jag tror VIX fladdrar och likt flera gånger senaste månaderna så kommer den falla tillbaka och då ska börserna upp. Jag tror SPX 5600-5700 kommer att hålla, och OMX 2600 också. Detta är viktiga tekniska nivåer för mig.

———- Onsdag

Räntan och Dollarn fortsätter att svaga sig, vilket regim mässigt är en duvig reaktion som normalt sett är positivt för börsen. Oro för konjunktur och vinster hade snarare eldat på en starkare dollar. VIX däremot fladdrar för att man är beredd att betala dyrt för skydd som försäkring mot att aktiemarknaden skulle kunna rasa ihop, vilket i sin tur är kopplat till Trump och geopolitik. Att konjunkturen är på väg att kraschlanda är inget jag ser just nu! Många tror tullarna kan ställa till det, och jag säger inte emot, bara det faktum att tullar på aggregerad nivå är ett nollsummespel där pengar egentligen bara flyttas runt mellan konton. Där viss länder och företag gynnas, samtidigt som andra missgynnas.

Från Kina kom Caixin Service PMI in på 51,4 mot fg 51,0… bättre!

Från Tyskland kom Service PMI in på 51,1 mot fg 52,2… och från Europa 50,6 mot fg 50,7… lite mjukare, men grejen är att de är runt 50. Fortsatt normal läge, och fortsatt drag läge för europa konjunkturen precis som i USA. Men knappast så stark att det skapas nya jobb och i förlängningen lägre tryck på inflation och priser.

ADP jobb kom in på 77k mot väntat 140k och fg 186k. Klart sämre. Historiskt har det varit svårt att dra några exakta prognoser mellan ADP och NFP, men det pekar på en sämre siffra på fredag. Kanske ner mot 100k. Jag förstår om det lockar fram alla ”extrapolerare” där ute… som säger att det är fara och färde. Men jag håller inte alls med. Lika lite som att 250k nya jobb extrapoleras uppåt och alla utropar en ny högkonjunktur, like lite utropas jag recession. Jag utgår från dagen penning- och finanspolitik, och slår fast att det finns lite fog att tro att vi vare sig ska landa i 4% tillväxt eller -4% recession, utan tillväxt runt 1-2%, likt den vi hade mycket av under 2010-2019, är att mest trolig. I den miljön skapas mellan 1-2 miljoner nya jobb på årsbasis, och det i sig ger genomsnittlig månadsdata på 150k. Nu väntas 160k nya jobb på fredag och jag tror nog den kan landa där +/-50k.

Att räntan är svag är rimligt, för det är orimligt att tro att inflationen skulle ta fart i denna miljö med c2% tillväxt, och då borde inte FED ligga på 4,25% styrränta. Jag vet inte NÄR, men jag tror kommer häva sin paus närmaste månaderna.

US Service PMI kom in på 51,0 mot fg 52,9. Inte alls lika svag som flash 49,7 men ändå sämre än fg. Här måste ni ser skogen framför träden. Service PMI har kommit ner från nivåer på nästan 60 till runda 50. Det är inte kris, men det är inte längre högkonja i denna del av ekonomin som varit skållhet väldigt länge. ISM blir intressant!

US Service ISM kom in på 53,5 mot väntat 52,6 och fg 52,8… bättre vilket förvånar med tanke på Service PMI

Dito prices kom in på 62,6 mot fg 60,4.. företagen fortsätter att höja priser mot kund för att kompensera för höga personalkostnader och annat. Det är logiskt, det intressanta är att efterfrågan från Kund verkar finnas där som gör det möjligt.

Dito employment kom in på 53,9 mot fg 52,3… förbättring vilket gör att jag inte tror på någon kollaps av jobbskapandet. Räkna med 100-200k per månad. Inte mer vare sig på upp eller nedsidan.

Dito new orders kom in på 52,2 mot fg 51,3… bättre men fortsatt runt neutrala nivåer. Ser igen acceleration. Mer stabilitet.

Dito Biz activity kom in på 54,4 mot fg 54,5… stabil, likt New Orders ovan,

På det hela taget hyfsat stark data. Och till alla dysterkvist där ute. Amerikanska ekonomin står inte på fallrepet om ni tror det!

Imorgon har vi ECB där de sänker från 2,75 till 2,50%…. Europa behöver låga räntor om det ska lånas upp pengar för att finansiera vårt egen och Ukrainas försvar, om USA drar sig ur.

————– torsdag

Snabb estimat över svensk inflation kom i morse. KPIF ex energi kom in på 0,9% MoM mot fg 0,2%. Det var högt. Sett till YoY kom den in på 3,0% YoY mot fg 2,7.. också högt. Jag brukar titta på senaste 3m annualized samt 6m annulized. Senaste 3m, dvs dec-feb så har företgen höjt priserna med c1,5%. Det är mycket. Gör dom det varje kvartal så har vi 6% inflation. Sett till 3 månaders perioden innan höjde man med 0,3% så det är en avseende skillnad. Senaste 6 månaderna har man alltså höjt priserna med 1,5+0,3=1,8 och gör man det nästa 6 månader så blir alltså årsinflatitionen 3,6%. Även det är högt.

Vad är det som händer? För det första tuggar löneinflationen på i Sverige med ca 4% i årstakt. Så bara för att kompensera för denna ökning borde företagen vilja höja priserna med ca 3%, eller med 0,25% i månaden. Sen är det frågan om efterfrågan finns där ute bland kunderna, som alltså lägger grunden för företagen att faktiskt KUNNA höja priserna. För om de inte kan det, så måste de istället banta kostnader, vilket alltså innebär sluta anställa, och sen börja varsla. Eftersom jobb skapandet i Sverige har upphört, så var det min tro att företagen att det var företagens svar på allt sämre efterfrågan. Därför räknade jag inte heller med några stora prishöjningar. Frågan är om det är fel analys. Februari siffran över inflation är hög. Har efterfrågan piggat på sig, och var kommer den ifrån? Det finns bara EN källa, att Riksbankens räntesänkningar letar sig ut i konsumtion. Samtidigt får jag signaler om att folk har börjat amortera igen, efter att stängt av månads amorteringen när räntorna låg på 5%. Därmed skulle räntenedgången gå till ökat sparande och inte till konsumtion. Men det är inte svart eller vitt. Det kan vara en fördelning såklart. Vad jag vet är att företagen inte ser en kraftig ökning av efterfrågan, att de inte anställer på bredden och att de gärna höjer priserna för att personal kostnaderna ökar med löneinflation. Så min tes att perioden dec-feb med 1,5% inflation INTE är uthålligt i år. Men att perioden sep-nov med +0,3% inte är att vänta sig heller. Nej jag att så länge som lönerna ligger på 4%, så kommer inflationen ligga på 3%, och då kan vi vänta oss 0,75% i kvartalet. Detta bygger på att sänkta räntekostnaderna går till amorteringar och inte konsumtion. Och jag tror risken är på nedsidan, dvs att lönetrycket snarare är på väg ner, än upp, givet att arbetsmarknaden är minst sagt ljummen, och med det kan även inflationen röra sig mot 2% på sikt. Men det att det är omöjligt att säga nåt om tajmingen, och att det kan ta längre tid än många tror.

Som sagt, man måste fråga sig… kommer jobbskapandet ta fart från svaga nivåer eller inte. Och kommer svenska hushåll börja konsumera mer när räntekostnaderna sjunker eller väljer man att starta igång sitt månatliga amorterande. Svarar du rätt där, så kommer du svara rätt om framtida inflation, och därmed räntor.

ECB sänker från 2,75 till 2,50%. Helt väntat. Man skruvar upp inflaitonsprognosen, och skruvar ner tillväxt prognosen. Så länge som konjunkturen är svag och det inte skapas några nya jobb i Europa, så tror jag man fortsätter att sänka ner mot 1,75%. Visst, vi har lite temporär inflation just nu drivet av livsmedel och löner…. men säg mig vilka butiker som höjer priserna när det är glesare med kunder än vanligt? Det är inte uthållig. Är det glest med kunder, och man har problem med kostnader, så höjer man inte priserna, då sänker man kostnaderna.

————– fredag

Otrolig försvagning av dollarn vi sett på kort tid. Huvudskälet var ju att US10yrs föll från 4,8 till 4,1% på kort tid. Men senaste veckan har fallet accelerat till följd av att Europeiska räntor gått upp kraftigt. Man kan ju fråga sig varför europeiska räntor gör det. Vi ser ingen direkt acceleration av konjunkturen även om industrin stabiliserats något. inflationstrycket går alltid att diskutera, men givet svag tillväxt och jobbskapande, så borde lönerna till slut pressas ner och få en strukturell inverkan på inflationen nedåt. Nej det handlar istället om geopolitik, där Europa lämnas själv att ta hand om Ukraina samtidigt som tullkriget börjar ta form. Jag prognostiserar inte politik. Men det känns som om vi inte har sett det sista ännu. Många index börjar komma ner till tekniskt kritiska nivåer, men om man bara tittar på historiken är det inga konstigheter. De brukar utgöra köplägen. Om du inte tror på dåliga tider och/eller förnyad inflation. Jag tror inte på någon av dom. Jag tror på en form av konjunktur a la 2010-2019. Men man vet aldrig var Trump och hans politik landar så det gäller att vara ödmjuk. I eftermiddag kommer jobbdata. Då vet vi hur illa ställt det är i amerikanska ekonomin.

NFP jobben kom in på 151k mot väntat 160k och fg 125k, nedreivderat fr 143k. En ganska så inline siffra. Datan lirar rätt väl med BNP tillväxt på c2%, och var ISM Employment har pekat på. Jag tror man kan räkna på siffror runt 100-150k framöver. En ekonomi som vare sig är i hög eller lågkonja.

Lönerna växte med 0,3 mot väntat 0,3 och fg 0,5. På årsbasis ligger den på 4,0% YoY. Jag tror lönetakten ligger på ungeför 3,5% vilket ger core CPI på 3% och core PCE på 2,5%. Inte riktigt på målet men inte så långt därifrån. Tids nog kommer vi nå dit. Men INNAN priserna verkligen svalnar så behöver lönetrycket avta, vilket det gör med en svalare arbetsmarknad, samt lägre efterfrågan från kunder. Jag tror vi har goda chanser att nå dit, men jag vet inte när. Om jobben går under 100k så tror jag FED häver pausen rätt snabbt. Som det är nu behöver man inte ha särskilt bråttom.

I nästa vecka har vi Core CPI på 0,30%. Jag tror det finns hyfsat goda chanser att vi slår den, och då kan vi få ny press på räntorna.

Börserna har kommit ner en del, och jag anser fortfarande att man ska ha aktier. Men vi behöver se VIX vända ner igen, för att riskaptiten ska återvända med köparna. Jag tror det finns goda chanser för detta under närmaste veckorna. Perioden fram till maj brukar vara bra. Men samtidigt är osäkerheten stor då Trump kan säga vad som helst, när som helst.

Trevlig helg!

Räntorna trendar nedåt sedan 4,8%. Särskilt senaste veckan där vi nådde 4,3% igår. Samtidigt stärks inte dollarn längre, men man knappast kalla den särskilt svag heller. Snarare konsoliderande. VIX studsade till som så många gånger förr. Lite av ett mini risk off moment. Personligen tror jag räntorna ska fortsätta ner, och åtminstone återtesta 4,15% nivån i mars. Samtidigt tror jag inte riktigt VIX och dollarn, utan tror det är en tidsfråga innan dollarn börjar svagas över 1,05eur och VIX faller tillbaks. En säsongsmässig börsuppgång fram till i början av maj går inte att utesluta.

FED har möte 19e mars. Då kommer man inte att sänka. Men fram tills dess så har vi både jobb och inflationsdata, och det går inte att utesluta, givet hur datan kommer in, att man öppnar upp för räntesänkningar. Nästa möte efter det är 7e maj och fram tills dess har vi ytterligare data i april. Marknaden diskonterar idag EN sänkning i år, och sannolikt i Q4. Ändras detta narrativ ska räntorna ner rejält. Jag tänker en nedgång med minst 100 punkter, OM man sänker i maj. Men en sänkning i maj är inte min prognos, då den kräver en rejäl dos av sänkarvänlig data. Jobben måste komma in svagt, och inflationsdatan ska både komma in på rätt nivå och bättre än väntat. PMI i service sektorn har kommit ner på sistone och jag undrar om det ska sätta sig på jobb datan under våren? Truflation visar på inflationstryck ner mot 2,2% istället för som idag 2,7-3,3 beroende på vilket mått man menar. Men Core PCE har på sistone varit ganska uppmuntrande. Vi får se hur den kommer in i veckan. Annars är nästa CPI vecka superviktig, då det inte längre går att dribbla med vikterna. Generellt skulle jag säga att så länge som core PCE rullar in på 0,20% MoM eller lägre, så är det inte rimligt med 4,25% styrränta.

På lång sikt, typ 1-2 år, givet det vi vet idag, så tror jag styrräntan i USA borde ligga runt 2,75%. Korträntor borde ligga på samma nivå, och långräntor 50-100 punkter högre. För Europa gäller samma sak fast där tror jag en balanserad styrränta ligger på 1,75% istället. Sen när det kommer till Sverige så borde vi ligga på ungefär samma nivå som Europa, med viss avvikelse på +/-25 punkter.

Det kom in inflation från Europa som var i linje med Flash estimaten, dvs 2,7% YoY. Återigen kan det låta högt, men faktum är att Europas företag har slutat höja priserna, så siffran är ren baseffekt. Börjar företagen inte höja priserna, så kommer den röra sig mot noll. Men det lär inte hända, för pesonalkostnaderna brukar öka, och med dom kommer prishöjningar. Sen är det speciellt i europa, för att avtalsrörelsen tvingar fram real löneökningar, så för att företagen ska hantera sina personal kostnader så slutar man att anställa, och i viss utsträckning säga upp folk. Rent matematiskt måste man säga upp lika många som lönerna ökar, för att hålla personalkostnaderna oförändrade. Man kan även ta vägen via inflationen och räkna så här:

Om inflationen ska nå 2%, så får alltså inte företagen höja priserna med mer än 2%. Om personalkostnaderna totalt sett ökar med 3%, så kommer företagen höja priserna med 2% (för att personalkostnader utgör ungefär 70% av revenues aggregerat). Numera ökar lönerna i Europa med ungefär 4,4%. Så om europeiska företag vill att personalkostnaderna bara ska öka med 3% så måste man varsla drygt 2% av alla anställda. Arbetslösheten borde alltså stiga med ungefär 2%enheter. Sen har ju både ECB och Riksbanken sänkt räntorna, och en del av dom pengarna kanske hittar ut i konsumtionen, och därmed hjälper företagen. Men risken är då att lönerna biter sig kvar på en hög nivå, och därmed prisökningarna. Det vill man inte. Men jag tror den risken är rätt låg. Vi har ett räntesänkningar under ett tag nu, och det har hittills inte gett någon direkt effekt.

Case Shiller bostadspriser kom in starkt i USA. En ny ATH nivå. Vi har diskuterat det tidigare. Det är färre transaktionen i marknaden än tidigare. Och de som kommer till avslut gör det på bra priser. Säljarna säljer inte om de inte får bra betalt. De har ett jobb att gå till och de kan betala sina räkningar så det är ingen kris. Räntorna gör att nybyggnation är tyst. De som inte har råd att köpa i USA vänder sig till hyresmarknaden. Recession i USA skulle sannolikt fälla priserna, men det är inte ssannolikt just nu. De flesta har långa bolån, med inbyggd amortering. Deras månadskostnad svänger inte som den gör i Sverige. När man går i pension är man i princip skuldfri.

Michigan consumer condfidence kom in svagt i fredags och igår kom även CB Cons Confidence in svagt. Lägg till detta på Flash Service PMI, och jag tror många kliar sig i huvudet och undrar var Trumpismen tog vägen.

Next up fredag då vi har Chicago PMI och PCE inflation…

Ha en fin vecka!

Inflationssiffran i förra veckan, tog många på sängen. Men det verkar alltmer som om viktningarna förklarar skillnaden, och att siffran egentligen inte var så hög. Dollarn är uppe och nosar på 1,05eur. Kommer den att bryta upp och varför? Rapportperioden börjar gå mot sitt slut, och macro i veckan är rätt lugnt. Flash PMIs, Empire FED och Philly, NAHB index och svensk inflation. Truflation pekar på väsentligt lägre inflationsdata framöver. Marknaden prisar EN sänkning i december. Marknaden tror alltså på att inflationen biter sig kvar på 3%ish under i princip hela året. Om det narrativet svänger så kommer räntorna dippa med 100punkter+ på kort tid.

Jag har lite svårt att se hur USA ska fortsätta att växa så kraftigt när 1, penningpolitiken är så restriktiv (definierat som positiva realräntor) 2, finanspolitiken är så restriktiv (underskott EX räntor är så litet) och 3, när omvärldskonjan är så pass svag. Sämre tillväxt, skulle leda till färre nya jobb, lägre efterfrågan, lägre lönebildning, minskad inflationstryck….. men så här långt stämmer det inte. Jobbskapandet trotsar punkt 1-3 och likaså ISMx2 New order. Vi får se, i slutändan är det alltid den aggregerade köpkraften som bestämmer villkoren för konjunkturen.

Pratade med en gammal kollega som tycker aktieägandet är problematiskt. Han menade att stora bulken av sparandet ligger i Global fonder och liknande produkter. Men att MSCI World index återge en bild på ett företag och en aktie som inte finns. Han menade att det finns två grupper som index består av. Dels bolag vars vinst växer ordentligt, dom slår förväntningarna vilket driver revisions, aktierna är dyra värderingsmässigt och har gått starkt. Den andra gruppen består av värderingsmässigt billiga bolag, men där vinsten inte växer, revideringarna är svaga och aktierna har gått dåligt. Lägger man ihop dom här får man en hypotetisk aktie (index) vars vinst växer ok, revideringarna är ok, värderingen är ok, och kursmässigt har det gått starkt. Men aktien finns inte i index. Och egentligen är det ren tur att den första gruppen är så index tunga, annars hade inte index gått bra. Han menade att han egentligen inte vill äga någon av grupperna, den första är för dyr och känslig för om något går fel, och den andra är en value trap. Point being, index är en funktion av två bajskorvar, som blir något fint tillsammans. Det känns fel nånstans. Jag skrattade och sa att han har en poäng, men det finns ingen lösning på hans problem. Mer än att sätta upp en glidande stopp loss eller nåt.

————– tisdag

Svensk inflation, KPIF ex energi, kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,2. Inline. På årsbasis kom den in på 2,7 över hela linjen. Sett till årsdatan är det över målet på 2%, men ser man till senaste 3 månadssiffrorna så ligger de på +0,2, +0,3, -0,2… dvs totalt +0,3. Det är 1,2% på årsbasis. Det är klart under målet. Om man jämför med USA, där core PCE också ligger runt 2,7% YoY så ser månadsdatan helt annorlunda ut. Dvs i Sverige höjer inte företagen priserna idag, medan i USA gör man fortfarande det. Detta har en naturlig koppling till efterfrågan. I USA kan företagen höja priserna. I sverige går inte det. Du kan inte höja priserna om inte ens kunderna ”handlar i din butik”. Du måste ha kunder i butiken till att börja med. I nästa steg vill inte företagen anställa någon heller. Det vill man fortfarande i USA. Sen är det frågan om de svenska ”butikerna” ska börja få kunder igen när folk har mer över i plånboken när räntekostnaderna minskar? Det är vad Riksbanken väntar på. Men dyker inte kunderna upp, så lär det bli fler sänkningar. Min tes är att folk tycker inte att 3% bolåneränta är billigt trots att det är lägre än 5%, utan att det är fortfarande rätt dyrt mot tidigare 1,5%. Det handlar också om att när man tog lån så tog man lån utifrån 1,5%, med viss uppåtside risk. Men den risken låg inte på 5%. Visserligen är hushållen glada över sin balansräkning (bostadspriserna är starka) och det faktum att de har jobb. Det väger positivt. Men jag tror ändå inte på någon shopping Bonanza när räntekostnaderna ligger på 3%. Sen allt snack om att 2,7% är förskräckligt jämfört med december 2,0 YoY. BULLSHIT. Man höjde priserna mindre i januari 0,2 än december 0,3. Lär er räkna och förstå data för helsike! KPIF var hyfsat hög, men det är pga energi priserna. Om de svänger tillbaka, vilket de redan börjat göra, så gör inflationsdatan det också. Ni kan inte kalibrera efter den.

—————- onsdag

Empire FED kom in på +5,7 mot väntat -1,0 och fg -12,0… bättre men fortsatt range bound. Säger inget nytt om ISM

NAHB index kom in på 42 mot väntat 47 och fg 47. Sämre och rätt trist nivå… dessutom har tydligen utbudet av bostäder till föräljning ökat väldigt mycket i USA, så vi kanske står inför nåt nytt? Priserna är trots allt på ATH så en sättning är väl inte omöjlig. Men har svårt att se att den ska komma så länge som alla har ett jobb att gå till… lite som i Sverige, dvs priserna borde fallit med räntorna, men gjorde det inte. Men hade räntorna fällt kojunkturen, dvs arbetslösheten hade dragit iväg, då hade vi sannolikt fått en större prisnedgång i Sverige än dom 10-15% som vi fick. Men nu var det längesen och den nedgången känns återtagen. Tvärtom verkar 175 punkters räntesänkning i Sverige ge lite stöd åt bostadsmarknaden. Min tes har alltid varit enkel. Storleken på lån bestämmer hur mycket man kan lägga på en bostad. Storleken på lån bestäms av lånelöftet, som bygger på en kvar att leva på kalkyl, där inkomst och ränta väger tungt. Visserligen är räntorna högre idag än för 5 år sedan, men de aggregerade inkomsterna är typ 20% högre, så detta kompenserar. Så att vi handlas till samma högsta nivåer som när räntorna var rekordlåga, är inte så konstigt faktiskt. Givet att folk får behålla jobben, och Riksbanken fortsätter att sänka, så kan vi sätta nya rekord. Men då kan man fråga sig om Riksbanken verkligen sänker mer, om alla verkligen kommer behålla jobben. Om Riksbanken fortsätter att sänka så är det kanske för att folk blir av med jobben. Om de inte sänker, så är det för att man har kvar jobben. Det är svårt att se att man ska få båda! Därför kanske man också ska ha rimliga förväntningar på bostadspriserna.

———— torsdag

Philly FED kom in på 18,1 mot väntat 20,0 och fg 44,3.. inline. Det var många som drog på många växlar efter senaste starka siffran, men jag flaggade för att Empire uppvisade samma mönster. Dvs rakt upp på Trumpism, och sen normalisering. Nuvarande nivå indikerar på ISM på dryga 50. Ungeför där den är idag. US är inte recession, men ej heller högkonja som under 2021/22 då vi pratar +4%. Utan taktar på runt 2%+. I denna miljö borde det skapas runt 150k nya jobb i snitt, och lönerna borde i denna miljö röra sig ner mot 3%, och på sikt ge ett inlflaitons tryck på ca 2% mätt som core PCE. Men det tar tid. Men det är där jag står…. tills datan säger nåt annat. Och utifrån det så ligger räntorna för högt, och dom gör det för att FED pausar. En paus, jag INTE tror kommer vara bestående. Men frågan är när dom tar bort den…. det är ”the million dollar” question. Jag vet inte! Tyvärr. För det är viktigt. Börjar de sänka snart, så ska räntorna ner snart. Börjar de sänka i slutet av året, då riskerar räntorna att ligga kvar högt länge till….

—————– fredag

Från Tyskland kom Mfg Flash PMI in på 46,1 mot fg 45,0 och från Europa kom den in på 47,3 mot fg 46,6… bättre men knappast nån fest. Service Flash PMI kom in på 52,2 mot fg 52,5 och i Europa 50,7 mot fg 51,3… helt okej. Europa ligger där man ligger, typ 0-1% tillväxt, inget jobbskapande och inflation på väg ner. Räkna med fortsatta sänkningar.

US Mfg Flash PMI kom in på 51,6 mot väntat 51,5 och fg 51,2… bättre men ingen fest!

US Service Flash PMI kom in på 49,7 mot väntat 53,0 oh fg 52,9. Oj vilket skräll! Har inte detaljerna vad det är som driver den. Sen EN siffra gör ingen sommar, men det verkar som om tjänste sektorn tappat momentum rejält senaste 2-3 månaderna. Börjar pengarna ta slut för restaurangbesöken eller? Man ska inte dra på för stora växlar men visst finns det en risk att företagen i den här sektorn börjar dra ner på att anställa. Och det är här jobben skapats senaste åren. Det är också i den här sektorn (85%+ av US ekonomin) som lönerna driver prishöjningar, och därmed allmän inflationstryck. På sistone har vi varit bortskämda med stark jobb data… men vad händer om den viker ner sig under våren. Vad händer med lönetrycket då? Vad händer med företagens förmåga att höja priser. Narrativet kan förändras ganska rejält.

Och NÄR lyfter FED sin paus då?

Som jag sagt, marknaden tror inte på sänkningar längre, så öppnas den dörren ska räntorna ner med 100bp+………….. det kommer vara en game changer!

Nästa vecka är det sportlov, och egentligen ganska lugnt på data fronten! Core PCE är viktigast!!!!

Rapportperioden är i princip överstökad, och den var stark. Mycket stök där ute rent medialt sett, men ser man till börserna är det mest konsolidering, och rätt nära topparna. Ser man till räntemarknaden så föll 10åringen från 4,8 till 4,4 och studsar tillbaka lite. Den har knappast börjat bry sig om tullar eller Trump. Inflationsdatan på onsdag visar färdriktning.

Räntemarknaden, och FED, fokuserar inte på Trump som alla tycks tro. Det är mycket mer simplistiskt än så. I september 2022 så noterade US Core CPI toppen på 6,6% YoY. Den sjönk därefter fram till juli 2024, dvs under 22 månader, till 3,2% YoY. Om ni tänker den grafen framför er, och att man skulle dra ett streck genom de här punkterna, och förbil juli 2024, så borde vi nått 2% eller lägre vid det här laget. Men så blev det inte. Det tog stopp sommaren 2024 och har därför legat på 3,2-3,3% sedan dess. Detta är inte FED nöjda med och det är därför som man slutat sänka.

Min tes varför det blev så här borde vara hyfsat känd vid det här laget, och det är att löne inflationen föll under samma period som inflationen föll, men planade också ut runt 3,5-4% förra sommaren. Detta är en historiskt hög nivå, som i grunden handlar om att den Amerikanska service och tjänstesektorn år bra. God efterfrågan, man anställer folk, när det är ganska svårt att hitta folk, och man lyckas höja priserna, och därmed klarar man också att höja lönerna.

FED trodde för ett halvår sedan att inflationen skulle fortsätta ner mot 2% typ nu, man trodde det eftersom man trodde på löner på 3% eller lägre, och man trodde på det eftersom man trodde att sysselsättningen skulle utvecklas dåligt. Det var också därför som man adresserade just Sysselsättning som deras målvariabel förra hösten. Man var orolig för denna. Men man hade tvärfel. Jobben var det det sista man behövde oroar sig för. Nu sa man istället vid förra mötet att man inte är orolig för jobben längre, man är bekymrad över inflationstakten som är för hög. Om de kommer få rätt eller fel, är 50/50 skulle jag säga. Bättre odds har dom inte.

Det finns inget i den ledande datan som säger att konjunkturen ska falla ihop eller accelerera. Om något ska service sektorn varva ner lite från hög nivå. Det skulle kunna innebära färre jobb och lite mjukare löner, och därmed inflation. Men vi vet inte.

Mat, energi och råvaror har dragit på sistone. De brukar mean reverta över tid om inget fundamentalt ligger bakom. Dessutom har head line inflation lite bäring på core, och dessutom navigerar inte centralbankerna efter head line. Lite som att säga, att om staten dubblar momsen så måste vi höja räntan. Eller om utbudet av olja från Mellanöstern faller ihop och oljepriset dubblas så måste vi höja räntan. Det förstår alla att den kopplingen har stora brister.

Jag tycker lönetakten verkar vara rätt robust runt 3,6-4,0% vilket innebär att core CPI borde ligga på 3,1-3,5 och core PCE på 2,6-3,0. Om vi ser till månadsdata så borde därför core PCE snitta runt 0,25-0,30%. Det är där förväntningarna ligger inför onsdagens siffra. 0,30 eller högre kommer skicka upp räntorna. 0,20 eller lägre skicka ner dom, och allt därimellan är förmodligen en axelryckning.

För att vi ska nå målet om core PCE på 2% eller lägre, så behöver lönerna mattas med 1% lägre årstakt. För att detta ska hända så behöver vi sannolikt en sämre arbetsmarknad. Jag skulle säga färre än 100k i snitt per månad. Där är vi inte, och det är frågan vad Trumps politik får för inverkan.

Jag vet att Trump gärna beskattar omvärlden, och ger pengarna till sina väljare, som shoppar upp dom. På så sätt skulle USA växa snabbare än omvärlden allt annat lika.

Och det är klart, skulle han få genom 10-25% tull på varje vara som passerar gränsen, så blir det en hel del.

Men riktigt så enkelt är det inte. Jag har ingen prognos, men om jag sneglar på 2016-2020, så skulle jag vilja måla upp ett alternativt scenario:

1, Trump kräver 25% av X

2, Landet X lägger in motåtgärd.

3, Trump sänker till 15% för att slippa motåtgärd. Man är överrens.

4, Exportören i landet X tänker att han måste höja priset med 15%. Men gör han det blir volymen lidande alltför mycket. Bruttovinst är det som räknas, och det är en kombo av pris x volym. Exportören höjer priset med 10%. Hur mycket förändras försäljningsvolym i % om man höjer pris med %.

5, Samtidigt som exportörens centralbank ser till att valutan försvagas mot dollarn, alltså att dollarn blir starkare, vilket gör att när man växlar hem försäljningsintäkten så blir den mer värd, även om man sålt för mindre. Eller motsats, importören köper lika mycket för att i dollar har varan inte förändrats i pris, trots att priset höjdes, för att valutan försvagades.

6, Vilket gör att när den amerikanska importören ska köpa in så gör valutaförsvagningen att den bara är 5% dyrare än sist.

7, Även importören är brydd över att höja priserna mot kund, som är väldigt känsliga för detta, då allt blivit väldigt dyrt och deras inkomst har inte hängt med. Generellt kan man säga att de flesta priser där ute, både i Sverige och USA, är på sin max nivå. Det finns ingen vara där ute som man enkelt kan höja priset på, men ändå sälja lika mycket i volym. I så fall hade man gjort det.

8, importören höjer bara priset med 2% under en månad.

9, och alla varor kommer inte bli föremål för tullar, även om det låter så.

10, Resultat: Trump får sina (skatte-)tullintäkter, företagen får ge bort lite BV-marginal för att kunna fortsätta sälja som vanligt, CPI datan blippar till mindre än väntat och under en kort tid för att sen försvinna… Tullkriget fick inga bestående effekter. Detta trots att allt började med 25% till på ”allt”

FED kan återvända till att följa konjunktur, arbetsmarknad och inflation… precis som de alltid har gjort!

Har ni tänkt på att det faktum att FED bromsat in sina höjningar, samtidigt som ECB ångar på som vanligt, har gjort att Dollarn stärkts med 10% mot Euron. Dvs om Trump lägger 10% tull på allt från EU så kommer företagen i EU efter de fått betalt och växlar pengarna, ha lika mycket i Revenues Euro som när euron stod 1,12usd.

Alltså innan sålde man 10 varor X 10 usd=100usd och fick 89eur (100/1,12)

Nu säljer man 10 varor a 9 dollar (10 till kund, men Trump tar 1 dollar i skatt/tull)= 90dollar (90/1,0,2) = 88 eur.

Ingen skillnad!!!!

Man säljer lika många som innan, och har lika mycket revenues i euro som innan. Dollar förstärkningen svalde hela tullen.

Jag tror de här tullarna är en storm i ett vattenglas. Men Trump måste se till att 1, det är en stor medial grej och 2, det måste se ut som han är tuff och kommer ut som vinnare. Inte för att det stämmer, men narrativet är superviktigt för att hans väljare ska fortsätta att gilla honom.

Om man tittar på core CPI datan månadsvid, från januari 2017 när han tillträdde fram till februari 2020, innan Covid slog till så rörde den sig mallan 0,1 och 0,3. Som att titta på när färg torkar. Visst, jag tror han kommer gå aggressivare fram denna gång. Men vi pratar NOLL effekt sist.

Vi har även US PPI och retail sales.

Ha en fin vecka!

————– tisdag

Inte mycket på agendan idag. Men imorgon har vi CPI data för januari och marknaden väntar sig 0,30% MoM för core. Givet att det är januari, då det automatiskt höjs den del priser, samt pressen på mat och energi på sistone (som förvisso inte ingår i Core, men som smittar vissa delar utanför core, tänkt typ restaurang notan) så är det inte osannolikt att siffran kommer in högt. Men frågan är om den säger nåt om framtiden. Jag upptäckte Trueflation på X, vilket jag nästan skäms över. Måste vara den siste macro intresserade som gör det. Men de scannar typ nätet dagligen för att mäta prisförändringar genom någon AI-algoritm (såklart, vad annars). Det som fångade mitt intresse var egentligen inte själva siffran i sig, dvs att deras siffra skulle visa på en mer korrekt nivå än vad CPI/PCE datan gör, utan hur snabbt den har reagerat upp och ner. Enligt Trueflation själva ligger de i snitt 45 dagar innan den officiella datan. Det är mycket. Tittar man på grafen så vände den fint i oktober, dessförinnan i april, och det fascinerade är hur räntorna verkar följa den. Med andra ord, när den vänder ner så sjunker räntorna nästa simultant. Vad som hände häromdagen är att den gjorde ett hastigt dropp ner, vilket man kan läsa på X mer om, men om det visar sig stämma, och den inte kommer tillbaka, så skulle alltså ett större tapp i räntorna vara på gång. Det står i så fall i kontrast mot en eventuellt hög inflationssiffra imorgon.

Varför är detta intressant, jo för att rapportperioden har varit bra, marknaden känner för tillfället konfidens i vinstprognoserna. Men räntan är lite för hög för att vara bra för multiplarna. Skulle räntan börja tappa igen, så kan man åtminstone tänka sig att börsen INTE kommer att gå ner, eller rent utav gå upp. Det hade Trump gillat dessutom!

Som sagt, man ska inte underskatta Trump som affärsman. Jag tror han vill få ner inflationen, få ner räntorna, beskatta import utan att det påverkar amerikanerna (inflation), beskattningen påverkar omvärlden negativt istället, minimera skadorna för US exportörer, försvaga dollarn, banta offentliga sektorn och skicka ut pengarna genom lägre inkomst skatter, skicka ut tullintäkterna till amerikanerna i form av lägre inkomstskatter, stänga gränserna och skicka hem immigranter och ge jobben till amerikaner. Typ så… och jag tror han har hyfsade chanser att lyckas, och i denna miljö växer usa med 2-3%, 2% inflation, 2-3% ränta, varpå omvärlden får det lite jobbigare men ändå inte recession. Kalla mig naiv optimist. Man kan väl få spekulera lite.

—————- onsdag

Inflation om en stund.

Det som talar för en låg siffra: stark dollar, låga importsiffror, hyror har slutat stiga, ISMx2 New orders etc pekar på ett efterfrågan där ute är något lägre vilket gör det svårare att höja, ISM Prices pekar inte på några större inflationstendenser.

Det som talar för en hög siffra: januari effekt på priser, löneläget motiverar c0,25% MoM, press på mat/energi priser som smittar på core dessutom. Michigan Consumer confidence och liknande pekar på stigande inflationsförväntningar (men det kan också vara vad folk svarar efter att de hört att Trump belägger allt och alla med tullar).

Truflation säger CPI 2,7% vilket innebär en generellt mjuk siffra.

Core CPI kom in på 0,4 (0,44) mot väntat 0,28 och fg 0,23. I årstakt kom den in på 3,3 mot väntat 3,1% och fg 3,2%. Klart högre! Som sagt, sett till löner 3,5-4% så ska core CPI ligga på 3,0-3,5 så egentligen inte så konstigt, men sett till vad Truflation guidat för, snacket om fallande hyror, svagare efterfrågan i service sektorn. Det här pekar på nåt annat. Får anledning att återkomma, men magkänslan är det jag beskrev ovan. Många företag ser tillbaka på 2024 med ett högt kostnadstryck på personalsidan, och passar på att revidera upp 2025-prislistorna ordentligt i januari, och hoppas egentligen att kunderna ska klara av det. Finns också en Trump aspekt här om vissa företag, som importerar mycket av sina saker, tror att de ska åka på höjningar som orsakats av Trump, så passar dom på redan nu och höjer priserna.

Ur ett FED perspektiv så har just CPI planat ut och är INTE på väg mot målet, medan PCE ser väsentligt bättre ut. Dagens siffra ökar sannolikheten för en fortsatt paus vid mars mötet.

Är 0,4% höjning mycket för en månad? Well, vi hade sådana höjningar i januari och februari 2024 vilket gjorde att man inte började sänka på våren. Trots att alla trodde på just det i december 2023. 0,4 är också högt om man ser till ”normal intervallet 2010-2019” som pendlade mellan 0,0-0,3. Men 0,4 är inte särskilt högt om man ser till inflationsåren 2021-2023. Det är inte jättefarligt, men det är helt klart för hög månadssiffra för att FED ska vilja sänka. Nästa FED möte är 19 mars så det hinner komma en CPI siffra till, men att den ska tvinga fram en sänkning tror jag inte på.

Jag ska gräva lite och se var den stora avvikelsen kommer från.

Marknaden reagerar som man kunde tro, räntan tar ett jättekliv upp till 4,65%. Dollarn däremot är stabil. Börserna reagera väldigt måttligt. Känns som att det låg i luften med en hög siffra.

Jag tänker FED – Truflation 1-0…. men så läste jag nånstans att Truflations siffra för 45 dagar sedan var väldigt HÖG, och det är siffran nu som är LÅG, vilket vi inte kommer se förrän i Februari datan som kommer om en månad. Har ingen aning om detta stämmer, men det skulle ju kunna förklara den måttliga reaktionen där ute.

————— tors

Efter att ha tittat lite närmare på inflations datan så visade det sig att Transports och Shelter stod för stora delar av uppgången, och i synnerhet varför den avvek från förväntningar. Transports säger dom som ”vet” att det är en one-off och inte är återkommande. Varför vet jag ej. Den märkliga är hyrorna som tog ett rejält kliv. Detta är märkligt för att olika hyresindex, om är mer exakta och realtid, visar på en rätt stor avmattning när det kommer till höjningar.

Var står vi idag?

Löner på 3,5-4%, CPI på 3,0-3,5, PCE på 2,5-3,0%. Trenden var ner fram till typ september förra året, och har planat ut sedan dess. Vi pratar inte inflation 2.0 alls. Bara att inflationen hakat fast på en nivå högre än målet. Detta är inte FED nöjda med, så man vill bedriva en åtstramningspolitik, vilket i teorin innebär en styrränta över rådande inflation, dvs 4,25%. Därför pausar man. Hur länge kommer man stå där? Jo så länge som inflationen taktar på som nu och inte visar tecken på att ge efter. Vad krävs för att den ska göra det? Jag skulle säga lägre lönetryck. Vad krävs för det? Jo en arbetsmarknad där arbetsgivaren sätter villkoren och inte arbetstagaren. Vad krävs för det? Jo vikande efterfrågan och sämre jobbskapande.

Så för mig handlar framtida räntor om ISM New Orders och jobben.

Dyker ISM New Order ner under 50 och jobben börjar komma in under 100k/mån…. då är inte räntesänkningar lång borta. Men så länge som de inte gör det….. kommer vi ligga kvar på 4,25%.

Kan det komma höjningar? Om tillväxten växlar upp från dagens nivåer till det vi såg 2021/22, där jobb hänger på, och lönerna klättrar från dagens nivåer, då kommer FED sannolikt tvingas till höjningar. Dock ser jag denna risk som väldigt liten.

Tvärtom tror jag att det är inte osannolikt att jobben börjar komma in sämre under våren. Det är något som inte är inprisat och skulle tas emot som en överraskning. Varför tror jag detta kan hända? Well, om man ser till JOLTS quits/job openings, ISM Employment faktorn osv så börjar det smyga sig in en viss trötthet. Företagen höjer priserna för att personal kostnaderna ökar, men konsumenterna där ute tror jag är nära en bristningsgräns. De klarar inte så mycket mer, utan kommer börja välja bort varor och tjänster och får prioritera. Pengarna räcker inte till för väldigt många. I Sverige frigör räntesänkningarna pengar i form av lägre räntekostnader. I USA bet inte räntehöjningarna särskilt mycket, men å andra sidan stimulerar inte sänkningar heller. Och sen har vi Trump.

Personligen är jag duva. Jag tror att ECB ska ner mot 1,75% och Sverige mot 1,50%, och jag tror USA på sikt ska ner mot 2,75%. Men det kan ta två år!

Spännande tider är det iallafall!

US core PPI kom in på 3,6% YoY mot väntat 3,3 och fg 3,7 (uppreviderat fr 3,5). Högt, precis som gårdagens CPI. core PPI berör varuledet som i inflationskorgen står för knappa 20%. Så det är inte jätte viktigt. Mellan 2010-2019 så pendlade PPI mellan 0 och 2,8%. Med en median runt 1,5-2%. Det var väldigt lite prishöjningar inom producent ledet på den tiden, och därmed på varusidan också. Att siffran nu snurrar runt 3,5-3,7% är i linje med den inflation vi har idag, dvs runt 2,5-3% på PCE sidan. Månadssiffran kom in på 0,3% mot väntat 0,3 och fg 0,4 (uppreviderat fr 0,0). Den är helt okej. Den har pendlat mellan 0,0 och 0,5 i två år.

Om jag summerar: Vi är inte på väg mot inflation 2.0 a la 70-talet. Finns inget stöd för det i datan. Men vi är inte på väg ner mot målet heller. Vi har etablerat oss strax mitt i mellan, med en tillväxt om drygt 2%. I Europa ser det annorlunda ut så här långt. Här växer inte ekonomin, och där höjer man inte heller priser, och där står ECB på 2,75% och säger i princip att så länge som datan ser ut så här, så fortsätter vi att sänka vid varje möte. Väldigt annorlunda mot USA. Därav strukturellt stark dollar.

Jag tänker att dollarn kan fortsätta att knsolidera mellan 1,02 och 1,05 euro. Den dagen den bryter upp… då blir det intressant!

—————————– fredag

Retail sales kom in svagt, på minus siffror på de flesta mätningar, dock blev fg månad uppreviderad. Men på det hela taget rätt svaga siffror. Som sagt, företagen kanske vill höja priserna, men jag skulle säga att det inte är dom som bestämmer om det går eller inte. Finns inte efterfrågan där så brukar volym tappa ganska rejält och då spelar prishöjningen så stor roll. Alltså höjer man inte priserna med vikande efterfrågan. Man sänker däremot priser om inte efterfrågan finns där. Om det är så att råvarukostnader och personalkostnader trycker på. Då får man banta personalen och dra ner på inköp istället. När lägre inköp letar sig längre bak i värdekedjan, så faller efterfrågan på råvaran, och då brukar priset anpassa sig ganska snabbt.

Jag tycker det är intressant hur dollarn utmanar 1,05eur samtidigt som räntan är under 4,5% igen, detta efter senaste skörden av jobb och inflationsdata. Man kunde tro att marknaden börjar tro på nåt annat….

Jag vet iallafall att Trump vill ha svag dollar, lägre räntor, lägre inflation, skattesänkningar, stark börs och stark konjunktur. Vi får se om han lyckas.

Trevlig helg!

Var bortrest under stora delar av förra veckan och hade inte tid att uppdatera.

Marknaden hickade till av Deepseek men kom snabbt tillbaka. Nu hickar marknaden till av Trumps (väntade) tullar men lär komma tillbaka. Särskilt när det bildas gap i VIX så finns det goda chanser för det.

FED meddelade som väntat att man lämnar räntan oför på 4,25%. I höstas när man började sänka så sa man att man var nöjd med inflaiton och riktade istället fokus på sysselsättning. Men då började inflationen tappa sin fallande trend, med arbetsmarknaden visade styrka. Nu vid mötet så sa man att fokus återigen är inflationsdata som man tycker är förhöjd medan man är nöjd med jobbskapandet. Hahaha det går snabbt i hockey. Problemet anser att inflationen planat ur strax under 3%. Jag anser att FED har fel. Tittar man på senaste två inflationsmätningarna CPI samt PCE, så verkar det återigen som inflationstrycket lättar. Problemet är snarare att löneläget inte gör det. Lönerna ligger stabilt på 3,5-4% vilket motiverar core PCE runt 2,5-3%. Men eftersom senaste PCE datan är lägre än så innebär det att företagen kommer att tappa pengar när de inte höjer priserna på ett sätt som kompenserar för löneökningarna. Så antingen måste företagen att börja höja priserna igen. Vilket de gärna gör om efterfrågan finns där. Vilket såklart är kopplat till om Trump kan få liv i ekonomin igen. Eller måste lönerna ner, och det kommer ofta som ett resultat av att företagen slutar anställa. Så vad FED egentligen säger är; ”vi är rädda att Trump kan blåsa liv i ekonomin, och då är risken stor att inflationen kommer tillbaka”. I ett sånt läge hade det varit ett policy misstag att fortsätta sänka. Vi måste veta mer innan vi agerar. Vilket är därför som man kommer invänta kommande data.

Core PCE (FEDs favo mått) kom in på 0,17% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,1. Väldigt bra siffra. För Q4 förra året kom alltså månadsdatan in på 0,27/0,10/0,17. Det summerar till 0,54% för kvartalet, vilket alltså är 2,16% om man gör om det till årssiffra. ALLTSÅ, Under q4 höjde företagen i USA priserna med samma som FED har som mål. Att då ligga på 4,25% styrräntan (kraftigt åtstramande) är alltså by definition fel. Men som jag skrev ovan, så är osäkerhet med konjunktur, jobb och löner, ett problem.

FEDs favomått över löner, ECI Employment Cost index, kom in på 0,9% QoQ mot väntat 0,9 och fg 0,8 för fjärde kvartalet. 0,9 upräknat i årstakt är alltså 3,6% vilket historiskt lirar med 2,6% core PCE. Men eftersom core PCE är de facto lägre, så höjer man priserna med mindre än vad lönerna ökar. Därför finns här bara två vägar. Lugnare arbetsmarknad, lägre löner, och fortsatt okej inflation. Vilket leder till räntesänkningar senare i år. ELLER, börjar företagen att höja priserna igen. Och då blir det inga sänkningar från FED.

Vilket leder oss in på Trump och hans tullar. Jag har såklart ingen prognos här. Men tullar brukar vara en förhandling, och Trump brukar gå hårt ut, och sen landar det någonstans mitt i mellan. Hur mycket USA kommer gynnas, och andra länder missgynnas, beror på det faktiska nettot. Det handlar inte bara om skillnaden i Tull%, utan även hur den faktiska handelsbalansen. Det senare är USAs trumf, då man importerar mycket mer varor än man exporterar med typ alla länder. Det betyder att om Europa får 25% tull på alla varor de exporterar, och sen kontrar med 25% på allt det köper av USA, så är ändå USA vinnare då de importerar mer än de exporterar. Många pratar om inverkan på inflation. Det ger jag inte så mycket för. Senast 2016-2020 fick det ingen påverkan på inflationen, då företag inte kan höja priserna med lika mycket som tullen, då slutar kunderna att köpa produkten. Alltså måste priserna vara stabila, Trump får sin Tull inkomst, som han skickar vidare till sina väljare genom skattesänkning, EFTER att han tagit en del av Tullen och skickat till EU för deras Tull inkomst som är en motåtgärd. Men det betyder att Europeiska fallet så krymper brutto vinsterna för företagen som belastas av tullen givet att de inte kan höja priserna. I Kinas fall 2016-2020 så försvagade man sin valuta istället, så kinesiska företag som sålde varor (med nya tull kostnader på) så fick de betalt i Dollar som stärktes så när de växlade hem pengarna så hade de tjänat nästan lika mycket. En svag valuta i Mexico, Kanada och Kina kan alltså lösa delar av problemet. Att FED är lite hökiga är då extra bra, då det stärker dollarn (alltså automatiskt försvarar deras). Dock vill ju ha ner räntor och inflation, och få en svag dollar i förlängningen, vilket alltså gör det jobbigt enligt ovan. En svag dollar (stark omvärldsvaluta) är ju viktigt för alla amerikanska exportörer som drabbas av ”mot tullar” som reaktion på Trumps tullar.

Visst är det möjligt att FED kan sänka både i mars och maj. Men det kräver att Trump inte triggar fram en ny HÖGkonjunkur a la 21/22. FED har sagt att man nu fokuserar på inflation, vilket är lite knäppt då core PCE datan är lika bra senaste 3 månaderna som förra sommaren, vilket fick dom att börja sänka i september. Så allt handlar om Trumps politik där FED alltså vill säkerställa att vi inte får Tillväxt->massa nya jobb->hög lönedrivning->inflation 2.0.

ECB sänkte räntan med 25 punkter till 2,75%. Man lär fortsätta att sänka vid varje möte då inflationen och konjunkturen ger stöd för detta. Det intressanta är snarare hur kronan tar detta då Thedeen nu stannat på 2,25%. jag har väääääääldigt svårt att se hur Riksbanken senare i år skulle kunna ligga kvar på 2,25% samtidigt som ECB ex ligger på 1,75%.

Chicago FED kom in på 39,5 mot väntat 40,0 och fg 36,9. Bättre men nivån pekar snarare på ISM mot 45 än 50.

Kina Caixin Mfg PMI kom in på 50,1 mot fg 50,9…. inga alarmklockor här ännu!!!

Tysk Mfg PMI kom in på 45,0 mot flash 44,1. Bättre men fortsatt svag nivå. Från Europa kom den in på 46,6 mot flash 46,1. Samma analys. Services senare i veckan är intressant.

Flash inflation från Europa kom in på 2,7% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,7. Men detta är ett resultat av baseffekt. På månadsbasis har europeiska företag aggregerat slutat höja priserna och fortsätter detta så kommer inflationen YoY till slut gå mot 0%. Detta vet ECB, samtidigt som jobbdatan är svag, dvs det skapas inte längre jobb, och då ligga på 2,75% är för högt. Det kommer krävas en förbättring i datan annars kommer man fortsätta att sänka.

US Mfg PMI kom in på 51,2 mot flash 50,1 och fg 49,4.. bättre men fortsatt sömnig nivå

US Mfg ISM kom in på 50,9 mot väntat 49,8 och fg 49,3.. också bättre men fortsatt sömnig nivå

Dito Prices kom in på 54,9 mot fg 52,5… högre vilket inte är bra. Senaste året har inflation inom varor varit noll och inget, och detta är såklart viktigt för att FED ska nå inflationsmålet. MEN, denna har rört sig mellan 40 och 60 senaste två åren där Goods inflation varit svag, så jag ser inte detta som någon fara.

Dito Employment kom in på 50,3 mot fg 45,3… en rejäl uppryckning. Sen handlar det om att gå från netto varsel till ingenting. Så det är inget stort jobbskapande som ligger framöver.

Dito New Orders kom in på 55,1 mot fg 52,5… ändå starkaste på två år. Får se om tillverkningsindustrin i USA börjar vakna till liv igen? Jag tror inte riktigt på det. De företagen som exporterar kanske får problem med mottullar. Å andra sidan så kanske Trumps kommande skattesänkningar (finansierade av tullar på import) kanske leder till ny konsumtion och merförsäljning för andra företag?

Senare i veckan har vi JOLTS, ADP samt jobben NFP. Väldigt viktigt. Men vi har även Service PMIs från världens alla hörn.

Jag är fortsatt optimist till SPX så länge som 5600-5700 området håller, och anledningen är att jag tror konjunkturen är tillräckligt stark för att upprätthålla vinsterna, men tillräckligt klen för att inte skapa så många nya jobb varpå löner och priser gradvis mattas av. Det som egentligen är intressant är om räntan ska orka bryta ner under 4,5ish mot 4,15 eller inte.

———— tisdag

Allt verkar helt inne på att tariffer höjer inflationen. Det är feltänkt. Kan dra ett exempel.

Tänk dig Europeisk exportör.

Innan sålde han 10 i volym för 10eur, dvs 100 i intäkter, och hade direkta på 5 per styck, dvs 10X5=50. Dvs han gjorde 50 i brutovinst.

Nu tror alla att han höjer priset till 11 eftersom han får 10% i tariff, eftersom kostnaden har ökat 5 + 1=6, för att kunna fortsätta göra 50 i vinst (10volymx11pris – 10volymx6pris)

Problemet är att om han höjer priset till 11 så kommer han tappa kunder, dvs volym, säg ner till 8st.

Då får -han istället 8X11=88 i intäkter och 8X6=48… dvs 40 i bruttovinst.

Det vill han inte. Så han rör inte priset ut mot kund för att kunna fortsätta sälja 10×10=100 och har sedan 10×6=60 i kostnader och därmed 40 i bruttovinst.

Han säljer hellre mer, och bibehåller marknadsandelar, än tvärtom, om bruttovinsten är samma. Ta ditt eget företag som exempel. Varför dubblar du inte dina priser, om det dubblar bruttovinsten? Jo för att ingen kommer att köpa det du säljer. Sen förstår jag att alla vill ta så bra betalt som möjligt för det man säljer, då det är enklaste sätter att öka bruttovinsten eftersom kostnaden för sålda varor utgör ett golv. Men väldigt få företag, om ens några, säljer något i dag för 10 som man enkelt kunde sälja för 11. Samtidigt som dom vet att sänker dom priserna till 9 så hade inte volymerna ökat på ett sätt som ökar bruttovinsten.

Man kan också tänka sig att om Trump skickar vidare Tariff pengarna i form av skattesänkningar, så ökar konsumtionen och då har exportören chans att sälja 11 volym istället för 10.

Sen är valutan viktig. Är dollarn stark så finns det också goda chanser för exportören att sälja mer för jänkarna tycker hans vara är prisvärd. Så det är inte osannolikt att omvärldens centralbanker tar en väldigt duvig policy stance för att hålla sina valutor svaga.

Trump vill ha ner räntorna i USA, då detta är bra för amerikansk tillväxt. Men eftersom han kör tuff handelspolitik så tvingar det omvärldens centralbanker att vara ännu duvigare.

Trump skulle alltså kunna innebära om 2 år, att det globala ränteläget är extremt mycket lägre än idag. Inte tvärtom som alla tycks tro.

————– onsdag

Mycket snacka om hur bra det ska gå för Sverige i år. Man säger att 1, bra löneökningar 2, lägre inflaiton och 3, lägre räntekostnader, ska leda till ett uppswing och konsumtion och ta Sverige från 0% tillväxt till 2%. Rent matematiskt, ger ovan 3 punkter till en YoY% förbättring av Disponibel inkomst. Men slutsatsen vad det leder till är jag klart tveksam till. Jag tar av mig akademiker hatten och sätter på mig sundbondförnuft hatten och resonerar så här istället; JA, många känner nu att företagen har slutat höja priserna likt man gjorde tidigare vilket är skönt. MEN, man tycker fortfarande att prisnivåerna på många varor och tjänster är höga. Det har blivit dyrt helt enkelt. Visst är man glad över påökt i lönekuvertet. Särskilt om det är nån procent högre än inflationen. Men vad de extra slantarna gör är inte att man känner sig rikare, utan mindre fattigare med tanke på hur dyrt allt blivit. Lönen har haft det svårt att räcka till det man tidigare brukade köpa. Om inte priserna ökar i år, och lönen växer, gör det mindre jobbigt. Men det är fortfarande en bra bit från innan. Det hade varit bättre om vi hade priser och lön som innan. Och när det kommer månatliga räntekostnader är det skönt att inte behöva betala 5% på bolånet, men det är fan ingen fest med tanke på att man betalade 1% för några år sedan, och när man en gång tog lånet, så räknade man med att räntan högst skulle nå 3%. Ingen fest där inte! Så min känsla är att den här ökningen av disponibelinkost som det ändå handlar om inte går rakt ut i någon konsumtionsfest, utan man fortsätter att vara återhållsam. Kanske amorterar många. Det blev trots allt smärtsamt påtagligt hur mycket lån man har när man tvingades betala 5%. Och även för alla som band sina lån under 2020/21 så låg den genomsnittliga bindningstiden på 2,5år så redan under 2023 så började det bli jobbigt även bland alla dom som faktiskt ”gjorde rätt” och band. Synd att vi inte jobbar med löptider på 10-30år som i andra länder. Tänk om man kunde bundit räntan på 1% på 30 år. Då snackar vi! Sverige är ett land som gynnar banker och de som har nettokapital. Inte belånade. Men de belånade klagar inte för att de har så fin balansräkning efter fastigheterna är värda så mycket. Får se när de realiserar den ”rikedomen”. Det är väl lagom till de flyttar till graven eller ålderdomshemmet. Kul! Och då ärver deras barn deras stora ”rikedomar”. Bara det att barnen själva kommer ha stora lån för deras bostäder där de får använda pengarna till att amortera. Nej vår rikedomen är mest skulder som sitter fast i tegelstenar, som flyttas över från generation till generation. Medan banker, och de som står som ägare av bostadsobligationerna, plockar befolkningen på en ränta de inte kan bli av med. En stor del av befolkningen känner sig rika, men betalar egentligen hyra till de som verkligen äger bostaden, dvs banken, som egentligen bara är en förmedlare, och där de verkligt rika är de som lånat ut pengarna. Visst, kan en enskild person sälja sin bostad och frigöra Eget Kapital. Men ur ett samhällsperspektiv är det ointressant, då det måste finnas en köpare av denna bostad, som går in och tar platsen som hyrestagare.

JOLTS kom väldigt svagt igår på 7,6m jobopenings mot väntat 8,0 och fg 8,1. Quits var ingen höjdare heller. Indikerar att jobb marknaden inte är så stark som NFP gör gällande.

Kina Caixin Service kom in på 51,0 mot fg 52,2… svagare men i princip samma nivå

Tysk Service PMI kom in på 52,5 inline med flash. Från Europa landade den på 51,3 mot flash 51,4. Inline med andra ord!

ADP jobb kom in på 183k mot väntat 150k och fg 176 (uppreviderat fr 122k)… starkare! Men man ska passa sig för att dra några paralleller till fredagens siffra. Men om nåt så pekar det på en stark siffra!

US Service PMI kom in på 52,9 mot flash 52,8.. inline m flash

US ISM Services kom in på 52,8 mot väntat 54,3 och fg 54,1… sämre men nu mer inline med US PMI ovan.

Dito Prices kom in på 60,4 mot fg 64,4.. kom tillbaka efter förra månadens spik. Ingen acceleration. Skönt. Vi är inom 2 års range bound. Men fortsatt hög nivå, vilket inte är så konstigt då lönerna taktar på 3,6% vilket den arbetsintensiva tjänstesektorn måste dumpa över på kund.

Dito Employment kom in på 52,3 mot fg 51,4… fortsatt svag nivå. Märkligt hur den gått så i otakt med det faktiska jobbskapandet. Enligt den här ska sysselsättningen mattas betydligt men det har fortfarande inte hänt.

Dito New Orders kom in på 51,3 mot fg 54,2… svag och visar på att det skulle kunna varit en temporör Trump mania vi såg efter valet.

Dito Biz Activity kom in på 54,5 mot fg 58,2… samma analys som under New Order.

Lite blandad kompott. Service sektorn har varvat ner och ligger nu på ett lugnare tempo som påminner rätt mycket om det vi ser i Europa. Dock har jobbskapandet i Europa sedan länge varit stendött, medan det tuffar på ordentligt i USA, vilket medför att lönebildning och inflationstryck är par pinnhål högre i USA än Europa.

Nästa stora är jobbsiffran på fredag, dock var ADP stark, medan JOLTS visar på strukturell svaghet.

Räntan bryter ner på ett väldigt intressant sätt. Dollarn fladdrar. I min bok är det positivt. Men det finns så mycket noice i marknaden nu för tiden…. så man vet inte vad som är vad. Macro och bolagsrapporter verkar vara det som intresserar folk minst.

———— tors

Det kom snabb estimat över svensk inflation nu på morgonen. KPIF ex energi kom in på 2,7% YoY mot fg 2,0% vilket har fått alla att bajsa på sig att inflationen är tillbaka. Okunnigt skulle jag säga. I januari höjde man priserna med 0,2% mot december +0,3. Företagen höjde alltså priserna MINDRE i januari än december. Då ska man komma ihåg att januari är en sådan månad där det automatiskt höjs priser, dvs ”2025 års prislista” gäller och då brukar det inte bli billigare än fjolåret iallafall. För att förstå det verkliga pristrycket i ekonomin brukar jag ta senaste 3 månadernas höjningstakt, och räkna upp i årstakt. November låg på -0,2 December +0,3 och januari +0,2. Detta summerar till +0,3. Om man höjer lika mycket varje 3månaders period, i 4 fyra perioder, så hamnar årstakten på 1,2%. Vi har inget förhöjt inflationstryck i Sverige utifrån detta. Att titta på YoY% är inte intressant då det bygger på baseffekten från prisnivån för ett år sedan. Sen är ju inte ”mitt mått” intressant heller, om det inte OM 12 månader landar på ”rätt YoY” siffra. Jag bara menar att om YoY siffran om ett år ligger på 1% eller 3%, fångas bättre av min metod än något annat. Anledningen till att jag använder senaste 3 månaderna är att släta ut månadseffekter. Point being, jag hävdar att vi inte har något allmänt inflationstryck i sverige.

Frågan Ni alla bör ställa er. Kommer månadsdatan fortsätta att komma in svagt? På ren Bonnasvenska ”höjer företagen aggregerat priserna på sina varor och tjänster eller inte i år”? Det är nu det blir knepigt, för Svensk bnp står och stampar, och det skapas netto inga nya jobb. Den miljön gör att efterfrågan är relativt konstant men inte stigande, och då brukar det vara svårt för företagen att höja priserna. Jag var på en populär restaurang i Stockholm nu häromdagen. Den var proppfull, och så frågade jag servitören om de fortfarande höjer priserna, eller på gång att göra det, varpå han svarade ”Nej vi har nått en smärtgräns nu där det inte går att höja längre. Vi skulle behöva det för att råvarukostnaderna ökar igen och personal kostnaderna är höga, men det går inte. Då är det viktigare att ha en fullsatt restaurang”. Jag tänker, om ett ställe som går bra och där efterfrågan är hög inte kan höja priserna längre. Hur kan företag som är i en sämre sits då göra det. Men det finns en alternativ sett att se på det. Riksbanken har sänkt räntan med 175 punkter och frigjort kanske så mycket som 100mdr till hushållen i form av lägre räntekostnader, samtidigt som lönerna ökar med ca4% i årstakt. Det är inte småpotatis. Lönekostnader som gör att företagen helst av allt skulle vilja dumpa över på kunderna i form av merförsäljning eller höjda priser. Där står vi nu. Företagens lönekostnader ökar snabbare än bruttovinsterna. Antingen kommer företagen att börja höja priserna igen, vilket de kanske kan om den räntedrivna konsumtionen tar fart. ELLER, tar inte efterfrågan fart, och då kan man inte höja priserna, men då lär man inte vilja anställa heller. Riksbanken själva vet inte ens hur det kommer att bli. Jag har skrivit en del om detta, och jag lutar åt att efterfrågan inte tar fart, och därmed blir det inga prishöjningar, utan snarare personal neddragningar. Detta i kombination med att Europa har det hyfsat tufft och ECB sannolikt fortsätter att sänka, gör att jag tror Riksbanken fortsätter att sänka senare i år. Dagens inflationssiffra är inte hög. Företagen höjde priserna med mindre än vad man gjorde i december. 0,2% är ingen hög nivå. Att marknaden trodde på -0,2 (som alltså skulle ge 2,1% YoY) var snarare galet kan jag tycka. Varför skulle man sänka priserna i januari. Realisationer och sånt börjar ju inte i januari nu för tiden, de börjar ju redan med Black week och sånt i november. Herregud!

———– fredag

NFP kom in på 143k mot väntat 170k och fg 307k (uppreviderat fr 254k). På totalen ganska inline. Jag tolkar det så här, december var särskilt stark, och frågan är om det var någon December/Trump effekt. 143k däremot är inte särskilt stark, och frågan är om det är början på något nytt? 143k i linje med vad vi såg förra hösten är FED valde att skifta fokus från inflation till arbetsmarknad, där de menade att de var hyfsat nöjda med inflations trenden, men bekymrade över den svaga trenden på arbetsmarknaden, och något som låg till grund för sänkningar. Om man tar Private payrolls minus Mfg payrolls, så får man en proxy över Service sektorn, där det skapades 285k jobb i december. I januari sjönk den siffran till 108k. Det är väldigt stor skillnad. Det är servicesektorn som är intressant. Det är där lönedrivning och prisinflation ytterst skapas. Frågan är om 108k är målande för nuläget? Ser man till Jolts job openings/quits men även ISM Services Employment, så tror jag fortfarande det finns klar nedsida där.

Timlönerna kom in på höga 0,5% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. Det är högt men så handlar det också om januari. YoY siffran kom in på 4,1% mot fg 4,1%. Men där litar jag på ECI mer, som taktar på runt 3,6%.

Om jag ska försöka mig på en analys så är det att arbetsmarknaden generellt är fortsatt stark, men att januari var ingen exceptionell månad. Lönerna motiverar core PCE inflation runt 2,6-3%. Under Q4 låg inflationen på drygt 2% så där är en skillnad. Jag tror många företagare känner att perosnalkostnaderna har ökat mer än man klarat av att kompensera prismässigt. Om konjunkturen tilltar så är risken stor att de kommer att passa på att höja priserna. MEN just nu tror jag inte konjunkturen är så stark att det går och då är risken snarare att man måste ge sig på personalkostnaderna. Detta innebär att fler varslar, och färre anställer, och då sjunker NFP. Jag tror risken är stor att det blir så. Alternativet är att sysselsättningen är stark, löner håller sig kvar, och därmed kommer inflationstrycket vara högt. Men i grunden måste konjunktur och efterfrågan vara stark, och då behöver jag se att ISM new order/bus activity tar fart från dagens 50 nivåer. Det har vi inte sett ännu, och just därför är jag er pessimistisk än optimistisk kring NFP framöver.

Ser jag till dollar/ränta idag så är reaktionen högst måttlig. Räntan är ju till och med något översåld, så reaktion upp idag, på datan, är inte så konstig. Någon större inverkan på börserna har det inte. Nästa stora macro puck är inflationsdatan i nästa vecka. Fortsätter den att vara okej, dvs 0,25 eller bättre finns det goda chanser att räntorna kan fortsätta ner.

Trevlig helg!

Bortsett från att typ 50% av Mcap i SPX rapporterar denna vecka, och är den mest rapportintensiva veckan av alla. Så har vi alltså Räntebesked från FED, ECB och Riksbanken.

Riksbanken sänker med 25 punkter till 2,25% och säger att de håller sig avvaktande till att sänka mer då de vill se hur 175 punkters sänkning slår genom (vilket det brukar göra med ca6 månaders fördröjning med tanke på att så många har rörliga lån). Just nu står Sverige och stampar, dvs växer inte och skapar inga nya jobb (noll nya jobb mellan december 2024 och 2023). Men denna fart kan man alltid motivera är ett resultat av tidigare höga styrräntor. Frågan är vad som händer framöver? Får vi en demand push av sänkningarna eller inte? Alltså visst är många glada över att betala 3% ränta på sina bolån istället för 5%. Men det är samtidigt dubbelt så högt som för några år sedan när de betalade 1,5%. Så jag vet inte vilken fest detta skapar. Finns risk att det bara leder till högre amorteringarna istället, och då blir den ingen demand push alls. Om man tar svenskarnas samlade lån så är skillnaden på noll ränta av Riksbanken, eller 2,25% ungeför 70-100 mdr mer i räntekostnader. Å andra sidan är de samlade inkomsterna, dvs lönXanställda, ungefär lika stora jämfört med under den tiden vi hade nollräntor. Så dagens merkostnad på räntor äts upp av ungefär lika stora inkomstökningar. Så då skulle man kunna säga att Sverige har ett konsumtionsutrymme som lirar med vår tillväxt under 2016-2019 ungefär, vilket är drygt 2% mot dagens typ 0%. Så rent matematiskt skulle man kunna hävda att Riksbankens sänkningar skulle kunna ge en demand push som trycker upp tillväxten från 0 till dryga 2%. I ett sånt läge tror jag Riksbanken är nöjd med att ligga på 2,25% styrränta. Men jag är tveksam. Jag ser ett Europa som inte tar fart, hur folk har närmare till spara än konsumera…. så jag tror risken att 0% tillväxten kan hålla i sig. I denna miljö kommer företagen fortsätta som nu, dvs de vare sig höjer eller sänker priser (mätt som KPIF ex energi 3m rullande månadsdata uppräknat till årsbasis)…. och så länge som det fortsätter så kommer till slut YoY% siffran att röra sig ner mot 0% vilket gör det svårt att för Riks att ligga kvar på 2,25%. Så min spaning är att man pausar, men man lär sänka mer senare i år.

FED låter bli att sänka, men man kanske öppnar upp för sänkning redan i mars. Det ska bli väldigt intressant att höra deras take på senaste två inflations punkterna. Nu på fredag kommer core PCE, som lär landa på 0,18ish givet senaste CPI siffran på 0,23. Då är man på målet egentligen. Är 4,25% rätt styrränta då? Eller vill man se var Trumps politik gör för avtryck. Det här med att 100 punkters sänkning skulle ge en push ger jag inte mycket för. Höjningarna från 0,25 till 5,25 gav ju klart mindre åtstramning än någon drömt om…. då lär 100 sänkning knappast ge något positivt heller.

ECB kan sänka i lugn och ro från 3,0 till 2,75%. Tillväxt och inflationstakt motiverar detta! Många där ute som Riksbanken på orden om ”inga fler sänkningar i år” kan fundera på vilken situation Riks hamnar i om ECB fortsätter att sänka med 25 per möte, samtidigt som Riksbanken inte gör ett skit. Inte hållbart skulle jag säga! Jag har sagt det innan och säger det igen… Riksbanken är oberoende på pappret, men i praktiken är man tajt ihopkopplat med ECB politik. Den som säger nåt annat förstår inte det penningpolitiska systemet.

Det är också väldigt intressant att se hur ISM Services och nu senast i förra veckan PMI Services börjat komma ner, och är numera närmare än 50 än tidigare 60. Och att så få pratar om det. Ni fattar att det är USA som varit dragloket i världsekonomin senaste 1-2 åren, och det är tjänste ekonomin där som drar (även om alla tror det är Nvidia som drar deras ekonomi) då det är där jobben skapas. Vi ser nu en inbromsning där från höga nivåer, och om datan visar rätt, så kommer jobb datan att mjukna under våren. Om inte Trump trollar fram nåt annat, vilket han såklart kan göra!

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,1 mot fg 50,1. Same same. Non-Mfg PMI kom in på 50,2 mot fg 52,2. Gäsp. Jag tror på deras stimulanser, men jag tror inte dom funkar så länge som FED är hökig. De behöver en duvig FED för att deras stimulanser ska bita.

I veckan har vi även Case Shiller data, Core PCE, Cons confidence, Chicago PMI och US lönedata i form av ECI för Q4.

Jag noterar att guld, dollar och räntorna visar tydliga tendenser till lägre räntor…. det är i grunden bra för aktier givet att man inte tror på lägre vinster, dvs lågkonja. Jag är i grunden positiv så länge som SPX 5600-5700 området håller.

Ha en fin vecka!

——— mån forts

Mycket snack om Deepseek och börserna nu. Är det en blipp eller är det nåt annat. Jag noterar att efter en två veckors uppgång SPX mfl och överköpthet så krävs det aldrig mycket för att trigga lite profit taking. Även små dippar brukar inte vara över på en dag. Skulle inte förvåna mig om SPX behöver stänga gap 5870. Men sen har VIX ett jäklar gap på nedsidan som sedan ska stängas. I samband med detta kommer SPX komma tillbaka upp en bra bit. Men frågan är var vi ska sen? Jag säger att det beror på Nividas earnings revisions. I nuläget tror marknaden att de ska göra 134mdr dollar i Ebitda under 2025. Är den kraftigt ner om några månader så kommer aktien också vara det, och då kommer även stora index vara det. Hur det blir kan inte jag svara på då jag inte är tekniskt bevandrad, men det bygger inte så mycket på om Nvidias chip är bra eller inte, utan om de kan fortsätta ta så bra betalt för dom som de gör. Kommer Nvidia möta konkurrens som tvingar dom att sänka priserna? Jag vet inte, men jag kommer ihåg att man sa samma sak om Apple Iphone. Men så blev det aldrig.

—— onsdag

Riksbanken sänkte som väntat med 25 punkter till 2,25%. Men man öppnar också upp för att det kan bli fler sänkningar i år. Inföationen är man nöjd med. Det ska man vara då företagen i Sverige nu sutat höja priserna. Och med det menar jag att kpif ex energi på rullande 3m snitt är nere på noll. Anledningen till att man var lite hökig innan berodde på att man trodde att 175 punkters sänknig frigör ungefär 100mdr i konsumtionsutrymme, vilket borde ge ekonomin en rejäl knuff. Men knuffen har uteblivit så här långt. Det verkar som om hushållen istället sparar pengarna. Det är inte jättekonstigt. Ett hushåll med 4mkr i lån på rörlig ränta hade för några år sedan 50,000kr per år i rörliga kostnader. Dessa steg till 200,000kr. Nu sjunker dom till 120,000kr vilket är en lättnad, men de ser inte att de har 80,000kr att shoppa för utan en möjlighet att amortera. De har 50,000kr i råntekostnader som sin referensnivå. Inte 200,000kr. För hushåll som band sina lån 2020-21 betalade länge 50,000kr men när lånen löpte ut så hoppde det snabbt upp. För dom har det bara blivit dyrare. Så den här shopping vågen är klart tveksam. Sen är jag förste att understryka att löner är upp senaste åren, så familjen ovan med 4mkr i lån, hade tidigare 1mkr i inkomst, har cirka 1,15mkr numera. Alltså 150,000kr mer vilket efter skatt är nästan 100,000kr. Så om man har 120,000 mer i räntor så äts dom upp av högre lön. Sen har ju allt annat blivit dyrare så den högre lönen går åt!

så länge som det inte skapas jobb lär de bli tvungna att sänka igen. Men de avvaktar nog ett till två möten. Att ECB fortsätter att sänka gör det också ohållbart. Jag hade suttit på rörliga bolån och binder inte förrän ner mot 2%

case shiller visade på stabila bostadspriser. Cons confidence visade range bound nivåer sen 2022. Ingen Trump feber här inte

USA är stängt idag för att Trump svärs in som nästa president. Kvartalsrapporterna ökar i antal. På macro fronten är det lugnt. Flash PMIs på fredag är av intresse, med tanke på att lokala index har gett en splittrad bild över läget.

Efter förra veckans inflationssiffra så har 10åringen tappat från 4,8 till 4,6% och sannolikheten för en mars sänkning ökar igen. Jag är väldigt nyfiken på vad de har att säga om saken vid nästa FED möte. Jag kan krasst konstatera att core PCE för oktober kom in på 0,27% MoM siste november. Sen var det FED möte i december där man annonserade paus. Men bara två dagar senare kom core PCE för november in på 0,10% MoM. Core PCE för december kommer den siste januari, men om vi tänker att core CPI kom in på 0,23 så är det inte orimligt att anta 0,18 för core PCE. Då har vi en q4 kvartalsinflation på 0,27+0,10+0,18=0,55%. Uppräknat till årstakt blir det 2,2%. När den var där tidigare i somras var det inga problem att inta en duvig approach som senare utmynnade i en serie sänkningar. Inflationsdatan visar att vi är nära målet, och då är den stora frågan om 4,25% är rätt styrränta när man ser neutral ränta om 2,75%. Om detta håller i sig finns det stor nedsida på räntorna skulle jag säga.

Sen finns det frågetecken. Lönerna taktar nära 4% och så länge som arbetsmarknaden är stark är risken stor att de inte ger efter. Och givet att konjunkturen (dvs efterfrågan) är okej så vill företagen gärna lasta över denna kostnadsökning på priserna. Ytterst handlar detta om konjunktur utsikter, där Trumps agerande och genomslag är oerhört viktigt. Men att konjunkturen skulle vara så pass stark under våren när både finans- och penningpolitik är så stram, övergår mitt förstånd. Var ska köpkraftsökningen komma från?

Sen har jag noterat att mat och energi priser börjat röra på sig. Men jag ser inte det som en stor grej då 1, centralbanker inte tittar på dom när de försöker sätta policy (för då kan man lika gärna be regeringen höja eller sänka momsen för att skapa inflation eller deflation) och 2, mat och energi priser tenderar till mean reverta över tid.

Jag utgår från att 10yrs ska ner mot 4,5ish och känna på läget. Normalt sett är detta bra för många aktier och index som laggat. Men det viktiga är att datan kommer in på ett sätt som driver ner 10åringen ytterligare för att vi ska kunna lita på tekniska köpsignaler.

Ha en fin vecka!

———- tis

10yrs har varit nere på 4,53 och jag utesluter inte att den kan gå nån punkt till. Men det lär komma någon typ av studs. Sen blir det intressant. Ska vi ner och bryta genom för att fortsätta mot 4,15% eller ej. Man kan titta på dollarn, som uppvisar i princip samma mönster. Även SX35, svenska fastigheter, uppvisar samma mönster. Jag har en ide kring att det är brott som krävs för att SPX ska bryta upp och sätta nya rekord nivåer. Sen får ju inte tappat i räntan komma av sur data som får marknaden att ifrågasätta konjunktur. Men den risken är liten. Tittar man på VIX så verkar inte marknaden särskilt rädd. Tittar man på guldet så är det starkt, vilket pekar på lägre räntor.

Det är intressant att det sprutar nyheter och frågetecken kring vad Trump gör och säger. Men jag vill ge er alla ett råd: Håll huvudet kallt, försök inte ta hans uttalanden och försöka förstå hur det ska driva sentiment och börs åt endera håll. Du kommer bara bli tokig. Ta det lugnt, och försök förstå bakomliggande fundamenta och FRAMFÖRALLT framtida vinstutveckling i de tillgångar du funderar på att investera i. Har fundamenta, och vinster, en stark koppling till vad Trump gör, och det är svårt att bilda sig en uppfattning. Avstå från den tillgången. Du ska känna dig trygg i fundamenta, och vilket du pris du betalar. Sen kan sentiment och börs fladdra bäst fanken den vill. Får du rätt kring fundamenta, så kommer du få rätt i din investering. Trump har mycket makt, jag är skeptisk till att han faktiskt kan påverka världskonjunkturen. Han kan skapa mycket känslor och påverka sentiment och därmed rörelser. Men han påverkar knappast global BNP.

———– tors/fred

Dags för Flash PMIs idag FREDAG. Avviker dom tillräckligt mycket så kan dom flytta dollar/ränta en hel del.

Som vanligt väntas Europeisk Mfg ser risig ut, även mot US. Typ 45 mot USA 50. Och precis som i USA lyfts den europeiska ekonomin av service sektorn med siffror runt 50 mot USA 55+. Den ganska statiska skillnad ger Europeisk tillväxt på 0-1% medan USA landar på 2%+. Samma skillnad återfinns på jobbskapande där Europa ligger på nollan och USA 200k/i snitt per månad. Som en konsekvens höjer inte företagen priserna i Europa, medan i USA höjer man med ca 0,20-0,25 i månaden. Skillnaden gör att Europa ser styrräntor runt 2% som lämpliga medan i USA är det mer osäkert vad FED tycker. Är det som nu dubbelt så höga styrräntor som i USA, eller är det ner mot 3%? Det beror såklart på var 2025 tar vägen. Samma som idag. Eller ska USA accelerera sin konjunktur till följd av Trumps åtgärder? Kommer resten av världen få följa med på den här åkturen, ELLER är USAs konjunkturstyrka på BEKOSTNAD av omvärlden. Om det är det senare så är det första gången på iallafall 30 år som konjunktur pilarna divergerar. För mig som följt macro länge så känns det nästintill omöjligt att Europas konjunktur skulle bli ännu sämre, dvs recession från idag No Growth. Samtidigt som USA går från Low growth 2% till klassisk högkonjunktur +4%. Det är en skillnad som jag aldrig upplevt, och som känns i princip omöjlig med tanke på hur sammanflätade våra ekonomier och kapitalmarknader är.

Men man får lov att vara ödmjuk. Trump kan säkert göra mycket. Men högkonjunkturer har ALDRIG tagit fart när:

1, Primary Deficit varit så pass åtstramande. Jämför med Primary deficit under 20/21 som var huvudorsaken till högkonjunkturen under 2021/22 och delvis 2023.

2, När räntan inte kommer från ett stimulerande läge. Högkonjan ovan kom också ur ett läge med nollräntor efter Covid. Det var först 2022 som man började höja ordentligt. Det hade varit annorlunda om räntan sänkts kraftigt förra året. Nu blev det en mussänkning med 100 punkter (fr 5,25 till 4,25) som varken gör till eller från. Att påstå att vi går in i 2025 med en stimulerande penningpolitik är att ljuga.

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 44,1 mot väntat 42,7 och fg 42,5. Från Europa kom den in på 46,1 mot väntat 45,3 och fr 45,1. Bättte men fortsatt svag nivå!

Tysk Service PMI kom in på 52,5 mot väntat 51,0 och fg 51,2. Från Europa kom den in på 51,4 mot väntat 51,5 och fg 51,6… same same

USA Mfg Flash PMI kom in på 50,1 mot väntat 49,7 och fg 49,4.same same! Starkare än europa dock!

USA Service Flash PMI kom in på 52,8 mot väntat 56,5 och fg 56,8. Jag skulle säga att det hår år en skräll om det inte vore för att Ism services redan är på den här nivån. Det var alltså PMI som konvergerade mot Ism och inte tvärtom!

Många tog fasta på att Philly Fed var så otroligt stark för en dryg vecka sen. Det bekräftas inte av Flash PMI..

Ska bli oerhört intressant att se i veckan som kommer om Fed öppnar för sänkning i mars…

Jobbdatan i fredags var stark och tryckte upp 10åringen ytterligare. Det finns inte ett moln på den amerikanska konjunktur himlen. Lönetakten kom in på 0,3MoM eller 3,9%YoY, vilket lirar med 2,9% core PCE, eller 3,4% core CPI, vilket är samma som 0,25 resp 0,30 i månaden. Så senaste CPI datan kan man säga har gått hand i hand med lönetrycket. Det intressanta är att core PCE kom in på 0,10% senast. Men ISM Services Prices var väldigt hög så det ger en splittrad bild. På onsdag kommer det inflation från USA och marknaden väntar sig 0,2% MoM där smart estimaten ligger på 0,25%. Jag tror det föreligger en chans att siffran kommer in ganska light vilket skulle ge en relief åt räntor och dollar som är stretchade.

FED navigerar efter inflation, och skulle den komma in okej, så spelar inte annat data någon roll, utan då har FED möjlighet att börja sänka igen. Dock är det naivt att tro att inflationen uthålligt kan komma ner så länge som Service sektorn 1, känner stark efterfrågan, 2, anställer folk, 3, och kompenserar sig för stigande lönekostnader. Därför är inflations datan den mest prioriterade, men det ska också ses i en kontext av övrig data.

När Trump tillträdde i januari 2017 så hade dollarn stärkts till 1,05eur. Ungefär som nu. Detta gjorde honom irriterad och sa att Amerikanska företag har svårt att hävda sig i konkurrensen. Påföljande år försvagades dollarn till 1,25eur. Frågan är om vi får en repris på detta. Det kommer i så fall vara avgörande för hur man positionerar sig. Sen dagens dollar styrka är underbyggd av en spreaden av tillväxt och inflation mellan USA och omvärlden. Den var inte lika extrem 2017. Men låt säga att Trump börjar prata ner dollarn. Europa börserna handlas ex till rekord hög rabatt mot USA. Denna rabatt förklaras såklart av vinsttillväxt utsikterna för resp region där USA växer, medan Europa står och stampar. Dvs marknaden är beredd att betala väldigt mycket mer för ett bolags aktie vars vinst växer med 10% om året närmaste 5 åren, jämfört med ett bolag vars vinst växer med 0% om året. Säg att det amerikanska bolaget handlas till PE20 idag medan det Europeiska till PE12. Om 5 år, givet ovan vinst, handlas båda till PE12. Men någonstans blir rabatten så stor att man kan hävda att vinsttillväxt skillnaden är inprisad. Jag skulle säga att så länge som dollarn är stark, och räntorna inte ger efter, så kommer dagens trade vara hyfsat intakt. Men svänger det, så svänger även rabatten.

VIX gappade upp i fredags på räntans utveckling. Sådana gap brukar stängas. Jag ser också hur marknaden har ett gammalt gap som den vill stänga i SPX. Men kommer CPI siffran in på ett sätt som fäller räntorna, så kan det bli hausse igen.

Jag läser om hur många drar paralleller till 2022. Då rasade börserna. Inte pga av dåliga vinster, utan räntorna drog från 1,5% till 4% för att sen fortsätta till 5% under 2023. Nu handlas börsen högt och räntan står snart i 5%. Många drar öronen åt sig. Jag tror visst att börsen kan korrigera pga av detta, men det finns en stor skillnad. Idag taktar löner på knappt 4% och core pce på under 3%. Trenden är inte heller uppåt utan smarare sidledes. Då steg den med löner upp till 6% och inflation strax under 5% och Fed gick in i höjarfas. Idag pausar man i sin sänkar cykel. Det är stor skillnad.

I veckan har vi bortsett från CPI: US PPI, inflation från Sverige och Europa, Retail sales, Philly FED, Empire FED samt NAHB index. Nu börjar även Q4orna rulla in så smått….

————- tis

SPX gick ner och stängde gap, men så kom riskviljan tillbaka och stängde high. Kommer CPI in bra imorgon så har vi nog sett botten. Kommer den in dåligt, så kan vi nog testa 5600-5700. Jag är fortsatt positiv, mot bakgrund av att jag inte tror på dagens räntenivåer -> för att jag inte tror på inflation 2.0 -> för att jag inte tror lönetrycket består -> för att jag tror jobbskapandet kommer ner under 100k/mån i år…. och detta mot bakgrund av att finanspolitiken inte är stimulerande, för att penningpolitiken är åtstramande, och för att momentum i konjunkturen trendar nedåt sen 21/22 peak, där 23 var något sämre men fortsatt bra, och där 24 var sämre än 23. Och där jag alltså inte tror på trendskifte under 25 jämfört med 24. Trump faktorn är väl den osäkra variabeln som är svår att kvantifiera.

Sen är risknivån hög… värderingarna tål antagligen inte 5% ränta året ut. Och börsen tål inte nedrevidering av vinsterna. Så visst finns det stora krafter som skulle kunna sabba detta.

US core PPI kom in på 0,0% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,2, eller 3,5% YoY mot väntat 3,8 och fg 3,4. Bättre än väntat! Skönt för tillverkningsindustrin. Historiskt har den pendlat mellan minus -0,3 och +0,4 med ett snitt på +0,1, dvs drygt 1% på årsbasis. Dvs nästan noll inflation i producentledet, varpå denna del inte varit inflationsdrivande, utan endast lönekostnader i företag har drivit inflationen rent strukturellt. Nu senaste två åren har den kommit ner till ett intervall mellan 0 till 0,5, dvs snäppet högre än historiskt, och en årstakt på c2,5%. Detta gör att företag i tillverknings/varu sektorn ändå känner av viss kostnadsinflation, ovanpå löner, vilket de inte har kraft att kompensera ut mot kund. Därför ser vi också svag arbetsmarknad i denna sektor, då företagen måste dra ner på kostnaderna någonstans. Det är därför ISM Mfg Employment varit så svag. Tillverkningssektorn i USA, och Europa, hade mått bra av 1, lägre löneinflation och 2, lägre räntor. Men nu är det tvärtom, vilket är dåligt för dom, och bra för service sektorn. Och Servicesektorn är mycket viktigare för ekonomin totalt sett, så egentligen vill vi ha det som det är nu. Dvs hellre höga räntor, där alla har jobb och får 4% mer i lönekuvertet. Än låga räntor, ingen löneinflation, och stigande arbetslöshet.

———— onsdag

Svensk inflation kom in på 2,0% YoY mot snabbestimat 2,1 och fg 2,4%. Detta när man mäter KPIF ex energi. Alla andra mått är ointressanta! Grattis Riksbanken. Tittar man på månadsdata framträder en ännu mer disinflatorisk bild. Då var priserna upp 0,3 i december. I november var de ner -0,2 och oktober +0,2. Så för hela Q4 låg de på 0,3%…. dvs 1,2% i årstakt. Svenska företag höjer inte längre priserna. Anledningen är svagare efterfrågan. Detta trots att lönetrycket, som laggar, trycker upp personalkostnaderna. Det hade man gärna överfört till priserna, men det går inte. Därför gör man vad man kan. Man har slutat anställa. Frågan är om man tänker börja varsla? Det beror på om efterfrågan tar fart igen, vilket handlar om Riksbankens räntesänkningar biter tillräckligt mycket. Om man jämför med USA så höjer man priserna där med ca 0,25% i månaden, eller 3% om året. Man gör det för att efterfrågan är starkare där. Det gör att man kan anställa också. Vilket vi inte gör i Sverige. Men vi kanske är på väg mot USA situation, men det bygger såklart på om räntesänkningarna biter. Vilket dom gör. Men tillräckligt mycket?

Jag har hört mig för av vänner och bekanta. Om de känner sig rika igen, och tänker dra på sig spenderbyxorna? Jag vet inte om svaren är talande för hela hela befolkningen, men jag får i huvudsak två svar:

1, Att bolåneräntorna kommer ner från 5 till 3% är kanon, men det är fortfarande dubbelt så höga jämfört med när vi hade 1,5%.

2, Att räntebördan har lättat är väldigt välkommet, med tanke på hur jävla dyrt allt blivit. Pengarna går åt, och det handlar knappast om att öka konsumtionen, utan snarare enklare att bära den gamla konsumtionen.

Om detta stämmer, så borde sänkningarna inte ge någon större push. Jag har många gånger förundrats hur motståndskraftigt vi ändå var med tanke på att vi hade 5% boräntor, på en stor stock (sett till lån/inkomst), och där stor andel var rörliga 3m lån. Men det skulle kunna betyda att lika lite som vi stod emot nedgången, lika lite blir effekten på ovansidan.

Ur ett amerikanskt perspektiv har ju räntehöjningarna knappt haft någon effekt alls. Därför kan man inte heller vänta sig att sänkningar på pluttiga 100 punkter borde ha någon effekt heller.

Hursomhelst, Riksbanken kommer sänka till 2,25% i januari. Men att det ska vila på hanen året ut, känns orealistiskt. Då måste 1, räntesänkningarna ge en jäkla push åt konjunkturen + 2, Europa (med stöd av USA) måste ta fart ordentligt, tänk konjunktur som 2021/22 och 3, lönerörelsen måste landa väldigt högt i sina avtal. För mig känns inte detta så sannolikt. Snarare kommer jobbskapandet att fortsätta vara svagt, men kanske inte negativt. Samtidigt som inflationen fortsätter att röra sig ner under 2% som en rent matematisk effekt av månadsdatan i snitt fortsätter att vara låg (typ av företagen vill, men har svårt att höja priserna). Då är Riksbanken så illa tvungen att fortsätta att sänka. Det är mitt huvudbudskap.

US core CPI kom in på 0,23% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. På årsbasis kom den in på 3,2% YoY mot väntat 3,3 och fg 3,3. Bättre. Förvisso inte jättestor skillnad mot förväntningar, men skönt att den kom in på en nivå som är i paritet med målet. Dvs 0,23 uppräknat 12gånger blir c2,7 för core CPI, vilket är ca 2,2% för core PCE, vilket alltså är väldigt nära målet. Det är också samma takt som i somras som sen föranledde att FED kunde sänka i september. Det är sen takten under hösten, där den var upp mot 0,30 som gjorde att FED sen annonserade paus i december. Den här siffran är bra, samtidigt gör inte ”en svala en sommar”. Men helt klart har FED paus får sig en törn. Det blir ingen sänkning i januari, men fortsätter inflationen på den här nivån även i februari och mars, så kommer FED börja sänka igen i mars…. och då ska räntan ner en bra bit härifrån. Siffran hade även en bra sammansättning där det var core services som gjorde att den kom ner, och det är framförallt hyror och försäkringar där man börjar dra ner på prishöjningarna. Konsumenterna har fått nog. Men det är klart uppmuntrande att core Services nu lättar. Den disinflation vi sett hittills har till stor del handlat om Varu deflation.

Om jag får extrapolera vidare. ISM Services har visat att efterfrågan fortfarande är god, men att den börjar mattas av från höga nivåer. Det gör att man inte kan höja priserna som tidigare. Egentligen vill man höja priserna för att företagens största kostnadspost, dvs lönerna, ökar med ca 4% om året. Men om man inte kan höja priserna, så börjar vinsterna krympa. I en första runda gör man som i Sverige och Europa. Man slutar att anställa. Dvs om prisinflationen nu håller på att mattas av i service sektorn, så innebär det att NFP jobben kommer att komma ner under våren. Det i sin tur gör att lönetrycket avtar med viss fördröjning. Det gör också att företagen enklare kan avstå från att höja priserna, varpå inflationen kommer ner ytterligare.

En svala gör som sagt ingen sommar, men en sommar börjar alltid med EN svala. Det ska bli intressant att följa datan framöver, för något kan vara i rullning. Och om det är något i rullning så kan vi vänta oss väsentligt lägre räntor till sommaren. Det är också intressanta att senaste ISM Service Prices siffran, INTE verkar fått genomslag.

Eftersom vi nu har core CPI på 0,23 så borde core PCE kunna bli 0,17 och med tanke på att senaste siffran där var 0,10 så börjar genomsnittet göra det FED navigerar efter genast ser bättre ut. Kom ihåg att man annonserade pausen två dagar innan PCE kom in på 0,10. Det börjar ju mer och mer se ut som om de gjort fel.

Jag noterar såklart att mat och energi priserna har fått lite fart på sistone. Men det är inte dom FED navigerar efter, och de har en stark tendens att mean reverta. Mat och energi har snarare en beskattningseffekt på konsumenter, och ekonomin, då det blir mindre över till annan konsumtion, och även om dom i ren tekniskt bemärkelse skapar inflation, är de disinflatoriska över tid. Lite som att vi i Sverige tar bort räntans effekt. Annars hade det varit enkelt för Riksbanken att skapa inflation, det är ju bara att höja räntan kraftigt, så ökar boende kostnaderna, och därmed inflationen. Men den väljer vi att se bort från. Såklart. Sen finns det en stark koppling mellan CPI och CPI ex energi, och det handlar om att energi är inte bara elpris och bensin pris. Det är ju även en vara som blir dyrare att tillverka, eller hyror som höjs mot företag för att uppvärmningskostnaderna ökar. Så energi priser letar sig egentligen in överallt. Även i Core CPI. Men ofta har vi sett hur mat och energi priser drar upp, och istället för att core CPI hänger med, så svänger istället mat och energi priserna tillbaka. Det krävs en stark ekonomi för att företagen ska kunna höja priserna. Och är den svag, så får ökade energi och matpriser den effekten att konsumenten drar ner på annat, och då blir det ingen prishöjning. Detta är egentligen sunt bondförnuft. Underliggande styrka i ekonomin är som sagt helt avgörande, och den bestäms av nya jobb. Skapas det inga nya jobb, så spelar det ingen roll att energi priser drar, för de kommer inte få någon inverkan på inflationen, utan istället svänga tillbaka.

Dollarn försvagas idag, och räntan faller. Precis som det ska vara. Rent tekniskt har 10yrs en första nivå runt 4,45%. Jag tänker att den borde testas inom kort ändå. Nästa nivå är 4,15-4,20%. Den är mer svårknäckt. Men bryts den är det fritt spelrum ner till mina target nivåer under 3,50%.

SPX har inte lämnat köpsignal ännu, och har ett gap bakom sig. Men absolut har chanserna ökat att vi har sett botten. DOCK, är det inte främst SPX som bör gå, utan snarare laggards.

Empire FED kom också idag in på -12,6 mot väntat +3,0 och fg +0,2. Sämre. Den visar på ISM strax under 50. Det verkar mer och mer som om vi hade en Trump effekt/post election relief som var temporär.

Trump intar ovala office på måndag och Q4orna börjar rulla in. Det är mycket som kan påverka marknaden framöver.

——————- torsdag

Philly Fed kom in på 44,3 mot väntat -5,0 och fg -10,9… sinnessjukt stark, och man undrar lite om den är manipulerad.

Retail sales kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,6 och fg 0,7… svagare! Men i absoluta termer inga siffror som sticker ut!

NAHB index kom in på 47 mot väntat 45 och fg 46… bättre men ingen nivå som sticker ut!

————— fredag

Veckan avslutades med inflation från Europa som visade 0,3% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4. På årsbasis kom den in på 2,7% yoy mot väntat 2,8 och fg 2,8. Helt ok. Man kan ju tro att det är i nivå med USA, men det stämmer inte. Senaste 3 månaderna har den kommit in på dec +0,3, nov -0,4 samt oktober +0,3. Sammanlagt +0,2. Det är en inflationstakt på 0,8% på årsbasis. Den samlade takten 3 månader innan dess låg på +0,2 dvs samma. Så det är +0,4 på 6 månader. Återigen 0,8% på årsbasis. ECB har likt Sverige inga problem att sänka. Givet att företagen inte verkar kunna höja priserna, samtidigt som personalkostnaderna är höga, så får det alltså effekten att sysselsättningen inte ökar. Återigen goda skäl för ECB att sänka. Datan måste förändras för att ECB ska sluta sänka. Lite motsatsen mot USA där datan måste bli bättre för att FED ska kunna sänka.

Den stora grejen i veckan var inte att inflationen kom in på 0,23 istället för 0,26 utan att förbättringen kommer från Service sektorn som hittills varit sticky.

Samtidigt kom Philly FED in extremt starkt. Å andra sidan var den extremt svag förra månaden. Även om den blev uppreviderad. Empire var inte särskilt stark. Så det är svårt att dra några slutsatser. I veckan som kommer blir därför Flash PMI intressanta. Ska bli intressant om Mfg rycker upp sig, och om Services styrka håller i sig.

Inflations datan fick räntan att vika ner sig. Det är väldigt intressant. Jag tänker att den ska testa 4,5%ish Där blir det intressant. Håller inte den väntar 4,15% och håller inte den är det raka vägen ner till 3,5%. Detta är ingen prognos, utan bara tekniska nivåer. Det kräver att datan fortsätter att komma in ok, där den viktigaste är inflation, och synnerhet service komponenten.

Guldet och SX35 är starka, det talar för att räntan ska fortsätta ner. Stockholm har potential att bryta upp om räntan fortsätter ner.

Trump tar makten på måndag, och så har vi en massa rapporter. Det kan nog bli stökigt.

Trevlig helg gott folk

FED har slutat sänka och Trump skapa högkonjunktur i USA, samtidigt som resten av världen gör motsatsen. Ser man till räntor och dollarn etc, så kan man nästan tro att det blir så. Men på fredag får vi jobb data som visar på det verkliga tillståndet i ekonomin.

I veckan har vi även ISM Non-Mfg, Inflation från Europa, ADP samt JOLTS.

Men vi har även haft en del data på sistone som jag vill uppdatera:

Chicago PMI kom in på 36,9 mot väntat 42,8 och fg 40,2… svagt, och i linje med övriga lokala index.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 50,1 mot fg 50,3… gäsp

Caixin Mfg PMI kom in på 50,5 mot fg 51,5… gäsp

NBS non-mfg kom in på 52,2 mot fg 50,0… ett litet ryck

Caixin services kom in på 52,2 mot fg 51,5… ett litet ryck… börjar stimulanserna bita på privat konsumtion av tjänster tro?

Case Shiller kom in +0,3% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,2… ännu rekordpriser i USA. Starkt, precis som i Sverige.

Tysk final mfg pmi kom in på 42,5 inline med flash estimat. Från Europa kom den in på 45,1 mot flash 45,2…. tllverkningsindustrin i Europa mår inte prima!

Från usa kom final mfg pmi in på 49,4 mot fg 48,3… lite bättre. men kass nivå

ISM Mfg PMI kom in på 49,3 mot väntat 48,4 och fg 48,4… bättre, men svag nivå

ISM Mfg PMI Prices kom in på 52,5 mot fg 51,7 och fg 50,3… typ samma, dvs vare sig sänkningar eller höjningar av priserna i denna sektorn. Vilket handlar om att kunderna inte tål mer höjningar. Men samtidigt har man löner som ökar, vilket sätter press på företagen, som alltså borde vilja göra sig av med folk för att få ordning på siffrorna. Dock är det ingen nödsituation, men skulle efterfrågan dippa ytterligare, ja då kommer varsel.

Dito Employment kom in på 45,3 mot fg 48,1…. svagt, och bekräftar ovan resonemang

Dito New Orders kom in på 52,5 mot fg 50,4… bättre men inget avgörande. Det är ett mellanläge, och jag tror det kommer ligga kvar här en tid. Jag ser inga stora drivkrafter åt något håll.

Tysk Service PMI kom in på 51,2 mot flash 51,0… från Europa kom den in på 51,6 mot 51,4… alltså det är ingen super konja, men det är fortsatt denna del som håller Europa borta från lågkonjunktur.

US Service PMI kom in på 56,8 mot flash 58,5. INTRESSANT att den kom in så mycket sämre än estimatet. Det är ovanligt. Sen är ändå siffran stark i absoluta termer. Jag är mycket spänd på ISM som kommer imorgon.

På fredag väntas 150k nya jobb. Kommer den in under 120k så faller räntan som en sten tror jag. Kommer den in över 200k så tror jag det finns det uppsida, men framförallt lär börsen gå dåligt.

Nytt år, nya tag! Nu kör vi!

—————- tis

Många där ute gör ett stort nummer av att räntorna är UPP sedan Fed började sänka i September förra året, och detta tillhör ovanligheterna. Jag håller inte alls med. Räntan föll från 5% till 3,75 från okt23 till dec23 då man trodde FED skulle börja sänka på vårkanten. Datan gjorde att FED inte kunde fullfölja och räntan stack med 100 punkter till 4,75%. Därefter började datan komma in bättre, och räntan föll från 4,75 till 3,60% varpå FED faktiskt började sänka. Men så började datan komma in dåligt igen, varpå den nu stuckigt 100 punkter igen från 3,6 till 4,6. Om datan börjar komma in bra igen, så faller räntan med 120 punkter igen. Om den inte gör det så ligger den kvar. Det handlar inte vad FED säger och gör. FED är en funktion av datan, så därför är räntan en funktion av datan. Att FED nu säger att man pausar är Bull shit. Man har slutat sänka, för att datan inte medger det. Om datan kommer in bra, så kommer man börja igen. Gör den inte det, så fortsätter man att avvakta. Hur jävla svårt kan det vara.

Problemet i höstas var att inflationen, som tidigare trendat nedåt, planade ut runt 2,5-3%, supportat av 1, lönetryck runt 4%, som understöddes av tillräckligt stark konja och jobbskapande. Fortsätter konjan att vara stark, så är det rimligt att anta att inflationstrycket ligger kvar på 2,5-3%, och därmed får vi inga räntesänkningar. Men ger konja och jobb efter, ja då är det rimligt att anta att inflationen INTE ligger kvar på 2,5-3% utan kan fortsätta ner, och därmed kommer FED kunna börja sänka igen.

Jag vill upplysa alla att jobbskapande och bnp tillväxt har ett väldigt tajt samband. Växer ekonomin med 2% så ökar sysselsättningen med ca 1%. Det är 1,6m jobb, eller i snitt 133k/mån. Jag vill också upplysa om att Philipssambandet inte funkar lngre (dvs det mellan arbetslöshet och inflation), men det är relativt tajt om man modifierar det med jobbskapande. Dvs positivt jobbskapande i kombo med låg arbetslöshet ger ökat lönetryck. Under perioden 2010-2019 så skapades det jobb nästan varje månad, men det var först från 2017 som arbetsmarknaden började bli tajtare och lönerna rörde sig uppåt. När sen jobbskapandet upphörde, så spelade det inte heller någon roll att det var tajt arbetsmarknad, lönerna sjönk ändå. Och slutligen, perioden 2010-2019 visar ett tämligen tajt förhållande mellan löner och inflation (snitt 2,5% lönetakt utmyannde i 1,5% inflation), vilket är logiskt då företagen har en vilja att lägga över kostnadsökningar på priserna mot kund.

Idag har vi som sagt 3,5-4% lönetakt, och därför kommer inte kärninflationen ner. Denna lönetakt måste få sig en knuff, vilket den får med en svagare arbetsmarknad. Men vi måste sannolikt ner under 100k i snitt i månaden. Senaste halvåret har det taktat på runt 140k och nu på fredag väntas 150-180k. Därför är det också fullt jävla logiskt att räntan ligger högt.

Sen att den ligger på 4,6 när styrräntan är 4,25% kan man ifrågasätta. Men detta ser jag som enkel återkomst av Term premium. Dvs man får bättre betalt för att låna ut pengar längre allt annat lika. Historiskt har det inte varit ovanligt i goda tider att man får 100 punkter mer för 10 år jämfört med korta räntor. Ur det resonemanget skulle räntan kunna stiga, och det är egentligen en reflektion av

1, FED har stannat vid 4,25%

2, inflation har planat ut på 3%

3, marknaden säljer bonds och köper risk, dvs man är inte märkbart rädd för recession

4, återkomst av term premium, dvs där man får mer betalt för låna ut längre tid, vilket historiskt har varit det normala

10 åringen skulle faktiskt kunna fortsätta upp mot 5%+ ur det här perspektivet.

Men återigen… det är datan som bestämmer, och det är därför som fredagens jobbdata potentiellt kan vara så viktig. Dvs ser man till punkterna ovan så kan EN data punkt snabbt förstöra allihopa.

Från Europa kom snabb estimat över inflationen, som kom in på 2,8% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,7. Det är ju ungeför som i USA, där man har pausat. Men detta gäller inte i Europa. Där är tillväxt och jobbskapandet betydligt lägre, och den högre YoY siffran handlar till stor del om baseffekter. Tittar man på 3m rullande av månadsdatan så har vi ett lägre tryck i Europa vilket är kopplat till svagare efterfrågan. Att pristrycket inte kommer ner snabbare beror på att företagen brottas med släpande löneavtal, som gör ett kostnadstrycket är högt. Man försöker därför höja där det går, men framförallt har man slutat anställa. Blir lönerörelsen tuff i vår, så kommer det varsel. Jag tror ECB därför inte har några problem med att fortsätta ner till 2% styrränta. Det är egentligen bara ökat jobbskapndet och tillväxt som kan ändra på detta. Det är inte base case.

ISN Non-Mfg kom in på 54,1 mot väntat 53,3 mot fg 52,1… bättre än väntat och bättre än sist, men fortf en bra bit från PMI Service siffran.

dito prices kom in på 64,4 mot fg 58,2… klart högre. MEN, det är fortfarande inom intervallet senaste 2 åren, och visar att man höjer inte priserna som under 2022/2023… men att det finns ett pristryck där ute som vilar på stark efterfrågan och stigande personal kostnader.

dito employment kom in på 51,4 mot fg 51,5…. intressant. Den visar att aptiten på att anställa ökar inte. Dock inte varsel heller såklart, men i nuläget är det NFP siffror vi pratar om de ska komma in på 50k, 150k eller 250k+ där det sistnämnda kräver klart högre siffror än 50ish.

dito new order kom in på 54,2 mot fg 53,7… intressant, man har inte superhöga förväntningar att dagen höga tryck på businessen ska hålla i sig framöver.

dito biz act kom in på 58,2 mot fg 53,7… det har firats efter valet och inför jul kan man säga.

JOLTS kom in på 8,1 mot väntat 7,70m och fg 7,84 (rev från 7,74m).. en siffra som visar att det finns fler jobb att söka än väntat vilket talar för att folk vågar sluta på sina jobb för att söka ett annat med högre lön och/eller att företagen ser god efterfrågan och vill anställa. MEN, siffran är egentligen ganska rangebound med senaste månaderna. Att utropa trendskifte är för tidigt.

Så summasumarum, en siffra som talar för att den stora tjänstesektorn mår väldigt bra just nu, och höjer priserna, och då kan inte FED sänka, så att vi har en stark dollar/ränta är fullt naturligt, MEN samtidigt är New Orders och Employment inte så kul, vilket säger mer om framtiden. Så det är lite mixed bag får jag säga. Jobben blir nästa stora grej!

—————— onsdag

Snabb estimat över svensk inflation kom in lågt och KPIF ex energi visade 2,1% YoY mot fg 2,4%. Dessutom lägre än alla förväntningar. Detta ger Riksbanken stöd att fortsätta sänka vid nästa möte till 2,25% den 29 januari. Det intressanta är att man har sagt att man har som avsikt att stanna där. Man har nämligen bara flaggat för EN sänkning i år. Jag tror absolut att man flaggar för paus, men fortsätter inflationen att sjunka och arbetsmarknaden är svag, så kommer man återuppta sänkningarna. Vad man gör handlar om två saker, 1, hur mycket sänkningar på 175 punkter ger för effekt på ekonomin och 2, hur omvärldsekonomin utvecklas. Den senare punkten märker vi i realtid, medan den förstnämnda kommer med fördröjning. Så för Riksbanken blir det en sammanvägning av realtids data som inflation, jobbskapande och Omvärldskonja å ena sidan, och förståelse för hur räntesänkningar ger stöd åt efterfrågan. Efter januari mötet så kommer nästa möte 23e mars. Det är möjligt man avstår av sänka där. Mötet efter det är den 8 maj. Som sagt, jag ser inga problem för Riksbanken att fortsätta att sänka vid båda dess möten om datan ger stöd för det. En svensk ”neutral styrränta” dvs den som varken stimulerar eller bromsar inflation borde ligga runt 1,75-2,25%. Men detta är ingen exakt materia. Så om jobbskapandet är noll eller negativt, och inflationen under målet, så anser åtminstone jag att det är fel av Riksbanken att ligga på en neutral ränta. Sen finns det saker som stör såklart. 1, man vill såklart att kronan håller sig inom intervallet mot euron 2, att FED slutat sänka och kanske drar mot högkonjunktur 3, att arbetsmarknaden trots allt är stabil i sverige och inte varsel på bred front 4, att lönerna trots allt lär komma in högre än vad som är historiskt är normalt vilket företagen, givet efterfrågan, gärna dumpar över på priserna och 5, trots svagare omvärldskonjunktur så finns det inflationstendenser där ute som vi importerar till viss del. Så det är inte en clean cut. Men det är det aldrig.

ADP job kom in på 122k mot väntat 140k och fg 146k… svagare och pekar på en siffra på fredag på 125-150k kan man säga, vilket jag tror uppfattas som sämre än väntat då whispering ligger upp mot 180k. Men som sagt, historiska jämförelser mellan ADP och NFP är svåra….

————– tors

Med en 10 åring på 4,7% och en 2-åring på 4,25% så diskar marknaden att räntecykeln är slut skulle jag säga. Marknaden är verkligen svart eller vit. Därför är morgondagens jobbsiffra och nästa veckas CPI siffra så intressant. Kommer de inte väldigt svagt, vilket jag inte vet såklart, så kan det omkullkasta hela narrativet. Dvs vi kan gå från ingen sänkning, till att FED återupptar sänkningar i mars, och sen fortsätter att sänka året ut. Så svart och vit kan marknaden vara. Lynnig är kanske ett bättre ord? Skulle det ske så kan räntan alltså lätt tappa 100+ punkter på några veckor. Låter kanske omöjligt, men är det inte. Sen krävs det data som triggar en ändring, och även om jag tror på måttligt jobbskapande under första halvåret, typ 100k i snitt, så har jag ingen aning om morgondagens siffra. Mer än att ISM Employment faktorn, ADP etc pekar på en ganska måttlig siffra. Dock ingen kollaps. Time will tell!

—————- fre

Dags för lite skolbänks resonemang. De flesta tror att det här med konjunktur och ekonomi är ganska stabila saker. Svåra att få i rörelse. Jag hävdar motsatsen, och tänkte redogöra med ett väldigt basic exempel.

Vi tar Sverige som ex, finns idag drygt 5 miljoner anställda. Ponera att Sverige har stark tillväxt, som för något år sedan, med drygt 3%. Efterfrågan ökar och företag anställer. Kopplingen mellan jobbskapande och tillväxt ligger på bnp – 1% om man ser till långa tidsserier. Så om Sverige växer med 3% så skapas det 2% nya jobb. Dvs 100,000 nya jobb.

Man kan säga att den nominella köpkraften ökar med 2% med de nya jobben. Men så tillkommer löneökningar som berör alla. Låt säga att de ligger på 3%. Alltså ökar nominella köpkraften med 5%. Folk sätter i regel sprätt på sina pengar givet att de inte är oroliga för något, som ex att bli av med jobbet.

Men 100,000 nya jobb är en nettosiffra. Dvs skillnaden mellan nya jobb och folk som slutat på sina jobb. I goda tider är det förhållandevis många som slutar sina jobb och tar ett nytt. Dels för att det finns jobb att ta, och dels för att det är ett effektivt sätt att få upp lönen mer än den gamla arbetsgivaren erbjuder. Men det krävs i regel hyfsat bra tider.

Så siffran 100,000 är snarare en funktion av:

Helt nya jobb: +100,000

Folk som slutat och tagit ett nytt jobb: +50,000

Folk som sagt upp sig för att ta ett nytt jobb: -50,000

Folk som blivit uppsagda: 0

=100,000

När nominell köpkraftsökning historiskt legat på den här nivån, så har företagen sålt mer i volym, då priserna aggregerat inte ökat med lika mycket. Man upplever goda tider

Men så kommer någon typ av demand shock som gör att företagen generellt får mindre att göra. Vissa mer, andra mindre. Det kan vara att räntorna höjs som slår mot konsumtion, eller sämre konja utanför landets gränser som påverkar oss. Lite det som började hända under förra året.

Då kan det blir så här:

Helt nya jobb: 50,000 (sjunker från perioden innan, drivet av att företag känner av svagare efterfrågan)

Folk som slutat och tagit ett nytt jobb: 0 (nu blir det svårare att byta då det finns färre jobb, och svårare att prata upp lönen)

Folk som sagt upp sig för att ta ett nytt jobb: 0 (en funktion av ovan)

Folk som blivit uppsagda: -50,000 (de företag som mår sämst av inbromsningen gör sig av med folk)

Netto: 0 (ner från 100,000)

Därtill sjunker löneökningarna från 3 till 2% eftersom folk rör sig mindre mellan jobb och driver upp lön.

Alltså ökar nom köpkraft med 0+2=2%. Ner från 5%.

Aggregerat en ökning från förra perioden men inte lika mycket. Eftersom prishöjningarna och ökning av nom köpkraft ökar ungefär lika mycket så ökar alltså inte föräljningsvolymer. Företagen upplever att efterfrågan sjunker. Detta upplevde till stor del Sverige förra året.

Nästa period:

Helt nya jobb: 0 (eftersom volymerna inte ökar, och företag känner av sämre tider slutar man att anställa)

Folk som slutat och tagit ett nytt jobb: 0 (nu blir det svårare att byta då det finns färre jobb, och svårare att prata upp lönen)

Folk som sagt upp sig för att ta ett nytt jobb: 0 (en funktion av ovan)

Folk som blivit uppsagda: -100,000 (fler företag mår sämre av förra perioden och uppsägningar ökar)

Netto: -100,000

Lönerna ökar fortfarande med 2%

Nu sjunker den nominella köpkraften med 2% av färre jobb, men ökar med 2% pga löner. Totalt 0%.

Eftersom inflationen ökar något, men det finns 0% mer pengar, så sjunker volymerna, och nu blir företagen riktigt oroliga. Ovan skulle kunna vara den perioden vi är på väg in i.

Men samtidigt har Riksbanken sänkt räntan från 4 till 2,5% och det kommer en till i januari till 2,25% vilket gör att bolåneräntorna går från 5% till 3%.

Om räntehöjningar tidigare gav en demand shock, så ger detta motsatsen, som kan motverka ovan scenario.

Jag tror räntesänkningarna hjälper. Jag vet att många tycker det är skönt. Men samtidigt har folk blivit försiktiga då företagen inte går lika bra, och de känner sig berörda av situationen under 22/23 när räntekostnaderna steg. Det är som att krisinsikten kommer med en fördröjning. Man kunde tro att det skulle bli störda när räntekostnaderna låg på 5% men det är först nu som man dragit åt bromsen. Blivit insiktsfulla att skulderna är rätt höga, särskilt när räntan drar. Sen har vi en okej omvärldskonjunktur, börserna har inte kraschat, fastighetspriserna står sig. Detta bidrar också till att man ser på världen och sin ekonomi hyfsat ljust. Det hade varit värre om det var motsatsen.

Poängen med det här är dock, att det är relativt små tal som ”ruckar systemet” och den stabilitet som vi tror oss se hävdar jag är en villfarelse. Sen säger jag inte med detta att vi är på väg mot recession eller nåt annat. Det är inte poängen, utan bara att ”systemet” är inte så stabilt som många vill tro.

I eftermiddag kommer jobb siffror från USA…

NFP kom in på 256 mot väntat 160k och fg 212k (nedreviderat fr227k)… en väldigt stark siffra, starkare än whispering och högsta estimatet. Visserligen nedrevidering av förra men relativt lite. Tittar man på Private NFP, dvs ex Publika sektorn, så landade den på 223k mot fg 182k. Även detta var starkt. Tittar man på Private Non Mfg (dvs ex Mfg) så landade den på 236k mot fg 157k. Stark service industri alltså!

Lönerna kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4. På årsbasis kom den in på 3,9 mot väntat 4,0 och fg 4,0…. mjukare, men lönetakten ligger på 4% vilket genererar inflation på 2,5-3%. Det är inte mycket att snacka om.

Jag bryr mig inte särskilt mycket om vare sig offentliga sektorn eller tillverkningssektorn. Det är service/tjänsteindustrin allt handlar om, och den mår uppenbarligen rätt bra. Efterfrågan från kunderna är god, man fortsätter att anställa, och löneökningarna är historiskt höga, men givet efterfrågan så dumpar man över detta på kunderna. Så enkelt är det!

Sen blir man lite undrande, arbetslösheten kom in på 4,1 mot fg 4,2. ISMx2 Employment visar inte på särskilt stor aptit på att anställa. ADP kom in svagt. Jolts data visar att trenden är nedåt. Så det finns faktorer som pekar på andra hållet.

Men ser man till dagens data så pekar det mesta på att inflationen biter sig kvar på 3% och är egentligen inte på väg nånstans. Då måste FED driva en åtstramingspolitik, och det gör man med räntor över inflation och Neutral ränta, som alltså ligger runt 2,75-3%. Givet att man då ligger på 4,25% styrränta så verkar det ganska rationellt att pausa. Ingen räntehöjning i januari alltså. Nästa potentiella sänkning ligger i mars. Men då krävs det att datan ändrar form. Och då har vi även Trump vid spakarna så det är klart osäkert.

Räntan då? Well, korträntor ligger kvar på 4,25ish. Medan 10åringen skulle kunna fortsätta upp. Det är alltså inte ovanligt med en spread givet 1, stark konjunktur 2, term premium 3, inflationsutsikter 4, risk aptit (man säljer bonds).

Börsen då? Jag har svårt att se att dagens multiplar skulle vara opåverkade av högre långräntor. Därför är en negativ börsreaktion av vänta. Ska bli intressant att se om senaste veckornas stödnivåer håller nu.

Sen ska man komma ihåg att FED kalibrerar även efter inflation som kommer nästa vecka. ISM Service Prices visade på att man hade aptit på att höja priser i december. Samtidigt var core PCE senast så låg som 0,10. Så det ska bli intressant.

Sen ska man komma ihåg att väldigt mycket av ovan är diskat i marknaden om man ser till dollar och ränta. Det är snarare börserna som har vägrat att anpassa sig efter räntan, vilket gör aktieriskpremien rekord låg. Men än så länge har vi inte fått något ”2022 läge”. Vad hände då? Jo på toppen då var marknaden helt okej med att handla SPX till PE22 när långräntan stod i 1,5%. Men när man insåg att räntan skulle till 4,5%+ så dammade man på börsen ner till PE16. Idag är vinsterna är högre, men PE ungefär samma. Så skulle marknaden få för sig samma sak så finns 25-30% nedsida fundamentalt. Jag tänker SPX 4800. MEN, jag är inte beredd att positionera mig för detta förrän vi bryter ner under 5600-5700. Anledning:

1, Primary deficit stimulerar inte tillräckligt, och jag ser inte hur det ska förändras.

2, Trump kan göra mycket, men inte så mycket som krävs för att göra en radikal förändring

3, Räntorna påverkar folk och corp capex och skuld negativt

4, ISMx2 New Order imponerar inte på mig

5, ISMx2 Employment imponerar inte.

Detta gör att jag tror inte på att jobbskapandet kommer hålla i sig. Det kommer sämre data. Med detta kommer sämre löneanspråk samtidigt som företagen får det allt tuffare att höja priserna. Inflationen har planat ut på 3%, men jag tror fortsatt på att den snarare ska ner mot 2% än upp till 4%. Med detta kommer räntesänkningarna att återupptas, och då sjunker räntorna, vilket kommer ge stöd åt multiplarna.

Men som sagt, börsen är dyr, och bryter vi 5600-5700 så hoppar jag av. För du vill inte sitta med ner till 4800 eller lägre.

I nästa vecka har vi inflation.

Trevlig helg