Kortsikt's Blog

En dag som denna så tar jag upp risken i portföljen. 25% sättningar är relativt ovanligt, och är utanför recessioner riktigt fina köplägen. Oftast triggas dom av något fundamentalt, som nu, som visserligen får en inverkan längre fram på realekonomin, men leder inte till vinst recession. Eftersom vinsterna håller, så återhämtar sig börsen till slut.

Har man inget att köpa för… så ha förtröstan. Att INTE sälja, är ett lika viktigt beslut som att Köpa.

Vet vi om Trumps handelskrig INTE leder till vinst recession? Nej, det vet vi inte. Ingen vet. Inte ens Trump själv.

Tror jag att vi undviker vinst recession, Eftersom jag vågar ta risk? Sorry, jag har ingen aning.

Jag ökar risken i portföljen för att

1, värderingsmässigt är 4800 nivån okej baserat på årets vinstestimat (som iofs inte kommer stämma om det blir recession)

2, 25% nedgångar alltid är köplägen utanför recessioner

3, och även om man köper idag, och det blir recession och vi ska ner 20% till härifrån så kommer köpet i slutändan bli bra. Dom gångerna det har varit riktigt dåligt att köpa aktier på är toppen år 2000, toppen 2007, toppen 2021.

4, Även om vi ska ner mot recessionsnivåer, som är typ SPX 3500-4100, så brukar man inte nå botten förrän recessionen är ett faktum, och dessförinnan brukar börsen röra sig i vågor. Dvs jag tror på större korrektion upp, typ 5500, innan vi tar ut 3500-4100.

5, det känns i magen att ta risk en dag som denna. Det är oftast bra, givet att man har lite tålamod.

Att köpa nu är att ta risk, men det är också vad man måste göra om man vill ha avkastning. Vill du vänta med att köpa tills det är mindre riskabelt kanske? Dvs du vet mer vad handelskriget tar vägen? Dvs mer säker på att recession kan undvikas? Jag förstår det, det hade jag också viljat göra. Men då får man ingen avkastning.

Jag tror inte det här stöket mellan Trump och motparterna är över imorgon. Jag tror därför att FED kommer vara proaktiva, och flagga för sänkningar i maj, och sänka i juni. Räntan ska ner under 3,5%. Detta är allt annat lika bra för börsen.

Jag tror att handelskriget kommer fortsätta att vara hårda ord ett tag till…. men både amerikanska och europeiska politiker kommer bli arbetslösa om de orsakar en regelrätt recession i sina länder. Detta då folk röstar med plånboken, och den som har makten får ta skulden. Sen kan det bli recession ändå. Allt är inte kontrollerbart.

Jag tror Trump vill få ner budgetunderskottet genom att

1, gå ut som tariff vinnare NETTO

2, sänka kostnader för offentliga sektorn DOGE

3, få ner räntorna och därmed statsskuldens räntekostnader

Sen i nästa steg kan han sänka skatterna för vanligt folk, sina väljare. Samtidigt som prishöjningar har slutat.

Då kommer han att framstå som vinnare, och göra det Biden inte lyckades med.

MEN, får han en recession på halsen, typ 10 miljoner arbetslösa och börskrasch… då skiter sig allt!

Ingen har facit här…

Så länge som jobbdatan är positiv, likt i fredags, så sover jag gott om natten. Då är detta ett handelskrig utan real ekonomiska konsekvenser. Det är när NFP slår om till negativt, som kriget letar sig in i real ekonomin. Där är vi inte ännu…

Macromässigt har vi CPI/PPI från USA i veckan. Även inflation från Sverige. Rätt lugnt alltså.

Allt handlar om handelskriget…. inget annat. Slutar alla handlar med varandra så har vi recession. Men om vi inte gör det så ser det bra, de flesta har jobb, räntorna är på väg ner, bolagen tjänar aggregerat bra med pengar.

Om några veckor är det dags för Q1 rapporterna, de kommer aggregerat att vara okej. MEN, fokus även där kommer ligga på hur enskilda bolag exponeras för handelskriget.

Sen vill jag att ni tänker på följande: Aldrig förrut har så många personer i världen haft ett jobb att gå till varje morgon. Om alla sätter sprätt på sin lön fram till den siste, så spenderas lika mycket pengar idag, som för en månad sen när vi inte hade något handelskrig. Frågan är vad som blir skillnaden? En ledtråd, tänk att all export OCH import i världen sjunker till noll. (någons export är någon annans import). Men det spenderas lika mycket pengar som innan. Vad händer då? (hint! Tillväxt fördelas annorlunda jmf tidigare, men summan är oförändrad)

Får jag spekulera kring hur Trump tänker? Jag tror han tänker så här: Att han måste testa och se hur motparterna regerar, han tar därför i från tårna. Vad är det värsta som kan hända. Att de kommer med ett lika högt motbud (som Kina gjort). Vad händer då? Handeln avstannar mellan båda länderna. Det gör väldigt ont för båda, men mest motparten. Man ses då vid förhandlingsbordet. Därför förhandlar man ner tullnivåerna, fast Trump som slutar som vinnare om man ser till nettot. Han går ut i media och firar segern att han lyckades få Kina att vika ner sig efter en tuff förhandling. Han säger att han dragit in tariffer för miljarder nu när handeln kommer igång igen. Någon som han tänker skicka vidare till väljarna. Samtidigt har FED sett på hur handeln avstannat, och nya jobb och inflation med den, varpå de börjat sänka räntan, så Trump kan refinansiera statskulden efter sommaren till låg ränta. Han är bäst X2. Tjohoo!!! Det blir ingen recession. SPX gör ny ATH. Trump är bäst även på börsen! Ett år kvar till mellanårsval, och det ser riktigt lovande ut. Trump fortsätter att vara mäktig i USA.

Ha en fin vecka, och nej, detta är ingen börsblogg, utan en makro blogg, så det är ingen rådgivning här!

————– tis

Man tar sig för pannan. Vissa hävdar där ute att undviker vi recession, så lär vi få hög inflation pga tullarna, och därmed höga räntor, medan om vi trillar in i recession så uteblir inflationen och vi får lägre räntor. På så sätt är vi nästan i en loose loose situation.

Svårt att prognostisera nåt här, men resonemanget ovan börjar i fel ordning. Om Tullarna genomförs som Trump tänkt, så avstannar handeln med USA, och det får konsekvenser för verksamheter som inte håller på med handel, eller har handel med just USA, vilket sannolikt tvingar oss in i recession, med lägre räntor som följd. Trots att tullarna läggs priserna, men inga varor byter händer, så det blir lite som en supply shock. Dvs säg att Mellanöstern hamnar i krig, så att ingen olja produceras. Då går oljan till 150 dollar. Tror ni centralbankerna sänker räntan då? Nej just det. Alternativt så blir den faktiska tariff dealen något annat om några veckor el månader mot vad vi har på bordet idag. Och då kanske vi kan undvika recession. Även i ett sånt scenario är det inte sannolikt med hög inflation. Utan även då finns det goda chanser till lägre inflation och räntor. US10 åringen fladdrar, men jag tror tids nog den ska ner mot 3,7%.

———- ons

Var marknaden ska ta vägen beror på VIX, som beror på nyhetsflödet kring handelskriget. Kan du förutspå det kan du förutspå börsen.

Idag iplementeras tullar mellan Kina och USA som leder till att de i princip slutar att handla med varandra. En Amerikansk importör köpte tidigare än vara från Kina för 100 dollar och betalade 24 i tull. Sen sålde han den för 200, och tjänade 200-100-24=76dollar. Nu höjs tullen från 24 till 104, dvs med 80 dollar och vinsten försvinner. Han kan höja priset till 280 men då får han inte sålt varan. Alltså lägger han inga beställningar hos Kina längre. Det får konsekvenser:

1, Det gör ont hos den kinesiska leverantören, som teoretiskt kunde sänka priset från 100 till 20 för att lösa problemet, men det går inte.

2, Det gör att importören inte längre säljer några varor, och därmed gör han ingen vinst, men blir sittande med löner, hyror etc. Han går i konkurrs förr eller senare. Han får varsla personal om uppsägning

3, Alternativt får han hitta ett amerikansk vara som substitut för sin verksamhet. Och det går säkert att hitta enskilda exempel på detta, men aggregerat är det kört.

4, Tariff intäkter går från 24 till noll.

5, De som varslas om uppsägning drar ner på konsumtion. Påverkar andra negativt.

6, och inte minst slutar Kina också köpa saker från USA. Även om det är en relativt liten del. Typ bara en femtedel vad USA köper av Kina. Men för de företagen som är exponerade mot detta så kommer det ju kännas.

Så i detta handelskrig, aggregerat, ser jag en massa förlorare, och få vinnare. Vinnaren skulle vara ett amerikanskt företag som trots allt säljer ett substitut som ökar i omsättning. Men den är sannolikt dyrare, eller sämre kvalitet, och detta företag trots att det får ett uppswing lär knappast kortsiktigt anställa alla dom som precis fick lämna sina jobb.

Så jag ser risker för tillväxt, väldigt liten inflationsrisk när inga varor blir sålda.

Att FED i detta läge går ut att pratar om ”stabil ekonomi” bla bla bla bullshit nulägesanalys, och snarare risk för inflation övergår mitt förstånd. Det är nästan så jag blir konspiratorisk. Att dom vill sabba för Trump.

För jag kan ärligt talat säga att det skulle inte förvåna mig om Trump hela tiden få till detta. För att bromsa ekonomin, skapa oro, få FED att sänka kraftigt och få en svagare dollar…. och sen längre fram sätta sig ner kring förhandlingsbordet med kineserna igen, för att få igång handeln på ett sätt som ger honom mer än 24 dollar i tariff intäkter.

Räntemarnknaden lyssnar alltid på FED, och fick hicka, och 10yrs drog. Vi får se var det här tar vägen. En kraftig rörelse efter nedgången från 4,8 till 3,9 var väntad… men det här!

Imorgon kommer CPI….. men EGENTLIGEN handlar allt om VIX, dvs Trump! Står VIX kvar på 40+ om några veckor, så ska börsen ner. MEN, ur ett historiskt perspektiv hade det varit extremt ovanligt. Historien är dock inte facit. Man brukar säga det är ALDRIG ”den här gången är annorlunda”. För det är det inte. Men det är också ett rätt överskattat uttryck. För vad man också borde säga att ”det blir aldrig exakt likadant heller”.

———— torsdag

Risk har blivit smärtsamt uppenbart vad det innebär för portföljen senaste veckorna. OMX var ner 24% från toppen och för flera har säkert portföljen minskat med betydligt mer än så. Man kan gå tillbaka till april 2021 för att hitta samma nivå som index när det var som sämst tidigare i veckan. 4 års avkastning var bortblåst bara på några veckor. Sånt känns! Det är ganska ironiskt för att det finns dom som varit skeptiska till aktier och suttit på Cash sedan april 2021 och för dom har det varit en lång pain trade där dom gått miste om 30%+ avkastning, fram till bara för nån vecka sen. (jag räknar inte in räntan på deras likvida medel, men jag räknar inte heller med utdelningen för dom som suttit på aktier, så dom två tar ut varandra). Det ironiska är att dom som suttit på cash i 4 år, och de som suttit på aktier i 4 år, hade samma avkastning. Tillbaka på ruta noll. Och nu funderar bägge grupperna på vad dom ska göra….

Trump blinkade, åtminstone till alla utom Kina. Om det var svag börs och/eller svag obligationsmarknad som fick honom att fatta detta beslut vet jag inte. Eller det var kanske bara en del av planen. Morot och piska om vartannat? För att visa vem som är gud, och bestämmer? Om det är kapital marknaderna som får honom att agera, så är det positivt, för det betyder att vi har en inbyggd Trump broms i systemet. Men om det inte var kapitalmarknaderna, så spelar det ingen roll. Vi kan inte veta säkert.

Skulle tariffer rent generellt sluta i en 10% höjning, medan alla andra står stilla så ser jag det som något positivt. Ett exempel.

Ett land tillverkar något för 50 och säljer till importör i USA för 100. Man gör 50 i vinst. Importören säljer sedan till konsumenter för 150, och gör 50 i vinst.

Sen lägger du på en 10% tull.

Landet säljer till USA för 100, och tjänar 50. Importör betalar tull på 10%, dvs 10, och säljer för 150. Importören gör 40 i vinst.

Detta exempel är inte så troligt.

Pessimisterna menar att slutkunden får ta allt.

Dvs importören säljer för 160 och gör 50 i vinst (100 till exportören i andra landet och 10i tull) och med detta får vi 6,7% prisinflation.

Detta är MINDRE troligt.

Inte för att importör och exportör inte VILL fortsätta att tjäna 50 vardera. Utan för att en höjning av priset gör att man säljer MINDRE av varan, och därmed minskar vinsten ändå.

Det är mycket mer troligt att prishöjningen blir långt mindre. På en nivå som gör att man säljer ungefär lika mycket som innan. Dvs bara 1-2%. Detta gör istället att importören och exportören tvingas till något lägre bruttovinst.

Vad är konsekvenserna av detta?

1, Trump får in 10 i tull mot 0 tidigare

2, exportören får delvis ta smällen, för att kunna fortsätta sälja volym

3, importören säljer lika mycket som innan, men gör lite sämre bruttovinst. Det gör att importörens nettovinst krymper. Detta gör att han försöker banta kostnaderna. Han slutar anställa, kanske till och med varsla någon. Detta gör att jobbskapande går ner. Det gör att lönetrycket avtar. Lägre jobbskapande, och lägre löner, ger i förlängningen något sämre konjunktur, men ingen kris, vilket möjlig gör räntesänkningar, och dämpar inlationstrycket. Ett inflationstryck som inte var så högt för att konsumenten tog sån liten den av prishöjningen.

4, De som tog smällen var exportören, och importören. Men där importören sen la över problemet på dom han varslade. Men dom varslade kan man ställa mot den tariff som Trump får in, och som han teoretiskt kan ge tillbaka till folket. Så netto i slutändan så påverkades inte USA negativt, utan bara den utländska exportören. Sen som pricken över I:et fick Trump ner inflation och räntor, samt gynnade inhemsk amerikansk tillverkning istället. På pappret inget dumt upplägg!

Om Trump kan få till små tull ökningar, utan att motparten gör något, så är det klart bäst för USA. Jämför gärna med det kinesiska exemplet ovan, som förstör allt. Även för USA själva!

I eftermiddag kommer inflation, och givet att Trump backat ner, så följer jag med stor spänning räntemarknaden. Allt annat lika hoppas jag att SPX kan inleda någon typ av konsolidering nu, typ mellan 5000-5500, innan vi har mer klarhet.

Core CPI kom in på 0,06% MoM (0,1) mot väntat 0,26 och fg 0,23. På årsbasis kom den in på 2,8% YoY mot väntat 3,0 och fg 3,1%. Klart bättre!!! Inflationen i början av året, var TYDLIGEN övergående! Det är både Core SErvices och core Goods som faller. Amerikanska ekonomin växer med 1-2%. Det är ingen fest längre, och då kan inte företagen höja priserna hur som helst. Det måste alla börja tugga i sig nu!

Alltså jag är av uppfattningen att löneläget ligger fortsatt på c3,5-4% och med det ska core CPI ligger på 3-3,5% och på månadsbasis 0,25-0,30…. dagens siffra är klart lägre än det lönemotiverade.

Men den stora grejen är att min teori handlar inte om att lönerna är ledande. EFTERFRÅGAN är ledande. Dvs föreagen VILL höja priset som kompensation för löneinflation, MEN det börjar med en avmattning i efterfrågan. (låt oss kalla det för ISM New Orders). Färre kunder i butiken gör att man INTE KAN höja priset som man vill. I nästa steg ser man över sina kostnader när nåt sånt händer. Man slutar anställa (låt oss kalla det för NFP jobb, samt JOLTS job openings samt Quit rates). När företagen slutar anställa, eller till och med börjar varsla så är folk glada över att få BEHÅLLA jobbet. Påökt är inte ens up for discussion. Lönerna börjar röra sig nedåt. Då minskar såklart företagens vilja att höja priserna, MEN det är en icke fråga, eftersom den svaga efterfrågan redan gjort att man slutat höja.

Så ytterst handlar det om DEMAND, och så länge som den inte ger vika, så kan hela spiralen med inflation fortsätta, och då kommer vi inte få längre räntor.

Jag tror att Trumps syfte med DOGE och TARIFFS (bortsett från att han ideologiskt faktiskt tror på dom) är att just ge DEMAND en knäpp på näsan. Lyckas han med det råder han bot på inflation och räntor.

US core PPI kom in på -0,1% MoM mot väntat +0,3 och fg +0,1 (uppreviderat från -0,1). Klart bättre också. Sett till senaste två månaderna så höjer man inte priserna i producentledet. Alltså så behöver vi inte vara så oroliga för inflation i konsument ledet på varor. Detta EX TULLAR alltså. På årsbasis ligger den på 3,3%. I linje med CPI alltså.

Inflationen core PCE kom in högt i fredags, men marknaden ser genom detta och förstår var det är på väg. Därför faller 10-åringen som en sten, och är nu nere på 4,18%. Jag tror vi kan ha sett toppen och sannolikheten ökar att den nåt 4% i april, 3,7% i maj och 3,4% senare i sommar när FED sänker igen.

Lägre räntor är normalt sett bra för aktie multiplar, men börsen är också ett resultat av framtida vinster. Har vi en okej konjunktur, där Trumps politik inte raserar vinst estimaten så blir det nog bra börs snart igen. Har vi inte okej konja och nedrevidering av vinstestimat, ja då lär vi se lägre nivåer.

Handelskrig brukar inte leda till någon inflation, men däremot sämre tillväxt, då företag i båda länder handlar mindre med varandra, och får mindre att göra, varpå företagen i regel inte anställer alt varslar, och då krymper köpkraften, som sen får ringar på vatten.

Efter den kraftiga nedgången i början på mars, så studsade marknaderna, och många har valt att dra ner på risken. Det är nog klokt. Så länge som SPX inte stänger ovan 5800 så är risken för nya nedgångar stor.

Rent tekniskt har vi en nivå här på 5400, som säkert kan hålla för studs. Då har vi gjort en snabb ABC, och studsen skulle kunna ta oss hela vägen upp mot 5800 igen. Men sen är risken att vi tar en ny sväng ner mot 4800 innan någon vågar doppat tårna igen.

Jag noterar att Trump fear tryckt upp VIX över 20 igen. Fast med ett gap som brukar stängas kortsiktigt. Vi har tull besked på onsdag tror jag som är viktiga.

Därutöver har vi 2X ISM denna vecka, som tar tempen på den faktiska konjunkturen. Och viktigast av allt är Jobbdatan på fredag. Efter detta har vi en bild om konjunktur läget och synen på Trump. Det kommer vara avgörande.

Nästa tisdag har vi CPI som visar om de temporära effekterna börjar rinna av.

Och det är efter detta som vi sannolikt kan lista ut om april blir bra eller ej, och om det är värt att äga aktier igen eller man ska avvakta 4800 nivån.

Som sagt, jag känner rätt hög övertygelse att vi kan nå räntor ner mot 3,4% i sommar, men om det är risk off så lär aktier vara ett dåligt ställe att vara på, och är det inte det så blir det tvärtom.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 50,5 mot fg 50,2. Non-Mfg kom in på 50,8 mot fg 50,4. Steady!

Chicago PMI kom in på 47,6 mot fg 45,5…. bättre, och pekar delvis på en okej ISM siffra imorgon tisdag.

———— tis

Svenska lönerörelsen har landat. Man har kommit överrens om att industrin, dvs märket, ska få 3,4% i år och 3,0% nästa år. Ser man till den historiska kopplingen mellan löner och kostnadsöverföring på priserna så borde kärninflationen i Sverige landa på 2,4 i år, och 2,0% nästa år. Det är ju ingen exakt vetenskap men det har fungerat stabilt över tid. Under 2010-2019 så snittade svenska löner på 2,5% per år, och inflationen orkade inte strukturellt ta sig över 2%. Då var Riksbanken och Ingves bekymrade och körde nollränta. Det gör man inte igen. Jag måste säga att det har varit en ansvarstagande lönerörelse från bägge sidor. Grattis! Bra jobbat! Men sverige står och stampar och skapar inga jobb, och med löner på 3,4% i år så tvingas företagen till att antingen öka priser eller dra ner på kostnader. Jag tror det är för tomt i butikerna och då kan man inte höja priserna. Då blir det till att dra ner på kostnaderna, som i första hand innebär att man inte anställer. Ungeför som nu, och i senare skede kanske varslar. Det senare handlar om hur omvärldskonjan utvecklas. Men om det surnar till kommer inte Riksbanken kunna sitta kvar på 2,25%. Särskilt inte om ECB går under oss. Jag tror fortfarande risken är rätt stor för att man tvingas sänka både en och två gånger under andra halvåret. Några höjningar blir det inte.

Från Kina kom Caixin Mfg PMI in på 51,2 mot fg 50,8

Från Tyskland kom final mfg pmi in på 48,3 och europa 48,6… hyfsat inline med Flash estimaten

Från Europa visade snabb estimat över inflation på 2,4 % YoY mot väntat 2,5 och fg 2,6. Bättre. Verkar inte som om matpriser och annat slår genom i Europa lika mycket som i Sverige. Vill man vara väldigt teknisk, kan man säga att 2,4% är över målet, och då lämpar det sig bäst med en åtstramanade politik, vilket by defitnition är policy rate över inflation. Eftersom ECB räntan ligger på 2,5% så skulle man kunna hävda att de borde ligga kvar. Men givet konjunktur och arbetsmarknadsläge så tror jag man fortsätter att sänka vid nästa möte. Service inflationen fortsätter att komma ner, nu senaste 3,4% YoY. Hög men den förklaras också av löner. Det blir tuffare och tuffare där, vilket gör att det kommer inte skapas några jobb i Europa, och Europa ser ut att växa med 0-1% i år. I den miljön ska inte en centralbank vara ”teknisk” utan sänka åtminstone ner till neutral räntan vid ett läge där inflationen ser ut att kunna nå målet. Den räntan ligger på ca 1,75%. Så länge som konjunkturen inte tar fart i Europa så anser jag att man borde sänka ner dit.

Jag tror att så länge som Riksbanken ”pausar” och ECB ”duvar” så fortsätter kronan att vara stark. Kanske hela vägen ner mot 10eur. Men när Riks släpper på pausen så reverterar kronan. När? Tja, så länge som jobbskapandet står stilla så känner inte Riks någon press, men skulle vi börja få negativt jobb skapande, då kan jag tänka mig att man häver pausen.

US final Mfg PMI kom in på 50,2 mot flash 49,8.. snäppet bättre

US Mfg ISM kom in på 49,0 mot väntat 49,5 och fg 50,3… sämre, men fortfarande rätt runt 50.

Dito Prices kom in på 69,4 mot fg 62,4… klart högre. Man gör sitt bästa för att höja priserna i tillverkningssektorn. Men då vill jag nämna några viktiga saker: 1, tittar man på graf över denna senaste 10 åren så är det fortfarande inte alarmerande nivåer 2, vi vet att vi har haft engångseffekter i början av året, detta är ganska vanligt. 3, man höjer inte priserna för att kunderna shoppar som galningar, det visar new orders, inventories och employment. Man höjer priserna för att man känner av kostnadstryck längre bak i supply kedjan samt lönekostnader, och man gör vad man kan för att kompensera för dessa. Det är fortfarande görligt, men det är på bristningsgränsen. Efterfrågan sätter yttersta ramarna för vad man kan göra, och sanna mina ord, denna kommer falla tillbaka om några månader, och vi kan konstatera att prishöjningarna, som delvis kanske är kopplade till väntade tariffer, är övergående. Vad kunderna har i plånböckerna och hur fullt det är i butiken sätter ramarna. Inte tvärtom!

Dito Employment kom in på 44,7 mot fg 47,6… svag, man börjar alltså så smått göra sig av med folk i industrin. Dock utgör den en liten del av arbetsmarknaden.

Dito New Orders kom in på 45,2 mot fg 48,6… svagt. Efterfrågan är svag, och ni kan ju fundera på hur detta påverkar prissättning

JOLTS job openings kom in på 7,56 mot väntat 7,62 och fg 7,74

VIX stängde gapet igår och gjorde att SPX fick en stark stängning. Huruvida vi ska fortsätta upp beror på om VIX kan dra sig ner under 20, vilket bygger på hur morgondagens Handelsnyheter mottages. Jag vet inte mer än nån annan, dvs typ inget. Men visst finns det en liten chans till Buy on facts… eller? Rent tekniskt penslar jag efter 5400, och sen studs. Det hade sett fint ut.

Räntan faller och jag känner mig mer och mer säker på att 4% är nästa nivå. VIX däremot är över 20 så det finns en rädsla i marknaden. Kommer Trump orsaka recession. Vad händer med vinsterna, vad händer med börsen.

Datan så här långt visar inte att vi är på väg mot recession, den visar en svag ekonomi. Inflation är jag inte orolig för. Men det ska bli intressant och se om riskaptiten kommer tillbaka. Morgondagen är viktig!

…….. ons

ADP jobb i privata sektorn visade på 155k mot väntat 119k och fg 84k, uppreviderat fr 77k. Starkt! Sen ska man passa sig för att dra streck till NFP på fredag, men på marginalen är det positivt, och det är inte siffror som är förenliga med recesion.

——————– TRUMPs TULLAR

TRUMP höjer tullar mot Europa till 20%, Kina med 34% och många länder med minst 10%. Utöver dom tullar som redan ligger.

Så här uppfattar jag läget.

Vi tar ett exempel, Säg att BMW säljer en bil som tillverkas utanför USA till en amerikan. Han säljer den för 60,000 dollar idag. Han gör 25% i bruttovinst säger vi. 15,000 dollar. Eller rättare sagt han har kostnader på 45,000 för bilen ex tull. Han får idag betala 2,5% i tull, dvs 1,500. Han har alltså kvar 15,000 – 1,500= 13,500 i bruttovinst efter tull.

Nu måste han betala ytterligare 20% i tull, dvs 12,000. Det äter upp i princip hela hans vinst så det kan han inte göra. Visst får han sälja bilar om han inte höjer priset, men han gör ingen vinst, och det måste han göra.

Istället måste han höja priset. Om han höjer priset till 75,000 och betalar 22,5% i tull så blir det 16,875 dollar i tariff. Han har kvar 58,125. Efter kostnader på 45,000 har han över 13,125. Ungefär som innan.

Men vad som händer när han höjer från 60,000 till 75,000, dvs med 25% är att hans affär i princip dör. Och säljer du inga bilar så gör du ingen bruttovinst. Och Trump får sannolikt in mindre i tariffer från BMW genom detta jämfört med innan. Då fick Trump in 1,500 per bil. Nu säljs det inga bilar, så då blir det ingen tariff.

Europa kan låta tarifferna mot USA vara, och då fortsätta som vanligt att få in tariffer vilket är bra. Samtidigt som amerikanska företag som säljer till oss är nöjda. Men det är en klen tröst för BMW, och BMW är vårt problem. Alltså kommer EU med mottullar, som ställer till samma problem för amerikanska företag, som för BMW, och förhoppningsvis så skippar vi McDonalds och Coca Cola och köper inhemskt producerat istället. Det gynnar dom på samma sätt som det missgynnar BMW.

Nu är europas problem större, då vi säljer mer till USA än vad USA säljer till oss.

Så när handeln nu avstannar, så försvinner bruttovinsterna på bägge sidor.

Vad Trump vill är att amerikanerna köper amerikanska bilar. Inte nödvändigvis från Ford. Mercedez bygger bilar i USA, dom är också okej. Han ser gärna att man etablerar sig i USA.

Han vill att folk köper amerikanskt tillverkade varor, och dom blir nu tvingade att göra det. Precis som Europas mottullar tvingar oss att köpa europeiskt istället för amerikanskt.

Det är den stora vinsten. Inte att han kommer få in en massa tull intäkter. För att få det måste man sälja mycket, och detta dödar stora delar av handeln.

För den globala ekonomin spelar det inte så stor roll, om alla amerikanska konsumenter spenderar sina pengar på 100% amerikanskt, från tidigare betydligt mindre, så länge som Europeerna också spenderar lika mycket pengar som tidigare, fast nu på icke amerikanskt.

Jag har väldigt svårt att se hur alla svenska löntagare säger när månaden är slut att jag har massa kvar på kontot, för normalt sett spenderar jag X på amerikanska varor, som jag slutade köpa när de blev så dyra, och sen har jag sparat alltihopa. Sen finns det alltid ringar på vattnet effeken. Dvs du har ett företag som inte har någon försäljning till USA, men deras viktigaste kunder har det och därför blir även dom lidande i slutändan.

Sen gynnas kanske USA mer än Europa, vissa företag klarar prishöjningar bättre än andra, vissa företags produkter är lättare att hitta substitut till, och vissa har ingen försäljning till USA och andra har jättemycket. Så visst kommer det finnas skillnader, men så länge som ”alla medborgare som har ett jobb, spenderar lika mycket fram till nästa löning” så kommer de ekonomiska hjulen aggregerat snurra ungefär lika snabbt som tidigare.

På pappret borde USA var vinnaren här, eftersom de har ett generellt handelsunderskott med omvärlden. Därför tror jag Trump vill testa och se var det här landar.

Men omvärlden motåtgärder är inte oviktiga, och svider det för mycket på sina ställen, så kan det locka fram Trump till förhandlingsbordet. Vem vet, även dagens drag är kanske del av förhandling. Ingen vet.

Som sagt, detta är ett regelrätt handelskrig och det brukar:

1, om något är negativt så är det sämre tillväxt. Företag på bägge sidor kommer att lida

2, men precis som en amerikan avstår att köpa en BMW så köper dom istället en Ford. Och precis som en Europe avstår från att köpa Coca Cola så köper man istället Ramlösa. Point being, folks lönekontot brukar vara tomma dagen innan löning, och lär även vara det i framtiden.

3, men outright inflation brukar det inte leda till. Även om BMW höjer priset med 25%, så måste marknaden konsumera just den bilen. Om alla istället köper Ford vars pris inte höjs, så har inflationen inte rört på sig. Det är hela poängen, man tittar på vad konsumenterna köper, och tittar på hur priserna utvecklas bland dom varorna.

4, och även bland de varor vars priser höjs, men sen fortsätter att konsumeras. Som ex Astra Zeneckas läkemedel, så höjs priserna EN MÅNAD, och då är MoM% samt YoY% effekten stor. Nästa månad är MoM tillbaka igen. YoY effekten håller i sig, men kommer att avta, och ett år senare är den borta.

Som sagt, motåtgärder från Europa etc är att vänta. Vilket slår mot deras företag. Vissa anser att vi borde sänka våra tullar istället. Så att BMW kan fortsätta att sälja bilar. Men som i Europas fall handlar inte tullar om stora intäkter till statskassan, utan för att vi exempelvis vill skydda vår livmedelsindustri. Hade den fått konkurrera på fria villkor, så hade omvärlden slagit ut dom. Därför vill vi tullbelägga import på livsmedel, så ex svenska bönder överlever. För vi anser att det är strategiskt viktigt att ha egna bönder som producerar livsmedel.

För att summera, jag tror risken för mild recession har ökat. Men att USA står sig bättre än omvärlden allt annat lika.

Trump vann valet för att folk blivit fattiga. Inte för att dom inte har jobb eller får löneökning. Utan för att priserna sprang snabbare än de samlade lönerna. Särskilt bland hans väljare.

Om detta leder till bestående prishöjningar och stigande räntor, då är han förlorad efter Mellanårsvalet. Nej jag tror det dödar BMWs försäljning, gynnar Ford, och tvingar många att välja Amerikanskt. Men någon inflation och stigande räntor kommer det inte leda till i förlängningen. Många tror det, men det är fel.

Reaktionen idag var negativ. Vi får se var det här tar vägen, men SPX 5400 ser ut att vara i riskzonen. Därifrån borde kunna studsa. Så länge som 5800 inte tas ut, så kan vi inte blåsa faran över. Det har varit klokt för många att ta ner risken i portföljen.

Men jag vägrar skriva under på alla som säger att detta handelskrig leder till recession med höga räntor. Den analysen är för tunn!

Imorgon har vi viktiga service PMI/ISM….

————– torsdag

Många är skärrade efter Trumps tullar. Vad blir Europas motdrag? Höjda tullar, som leder till ännu högre tullar från USA. Eller låter vi våra tullar vara, och istället väljer en mjukare linje där vi på enskilda varor börjar försöka hitta undantag till 20%. Säg på en vara i bilindustrin som ex Amerikanska biltillverkare importerar delar, och där Trump gärna ser att det säljs volymer av den ”amerikansk tillverkade” bilen, på bekostnad av den importerade bilen som ingen vill ha pga det höga priset. Men där den amerikanska tillverkaren är pressad att höja priserna för att importerade delar blivit dyrare och det finns inget inhemskt substitut. Då kanske den ”officella tullsatsen” är 20%, men i slutändan blir det en massa undantag. Då kan Trump ändå komma ut som ”vinnare” bland sina väljare, trots att faktisk tull inte blir så hög.

Som sagt ovan, handelskrig leder till minskad handel, och som generellt ger sämre tider. Sämre tider får ringar på vattnet till andra ”oberörda industrier” varpå tillväxten sjunkter generellt. Med det sjunker jobbskapande och löner, och till slut inflation. Det är delvis som jag tror räntorna fortsätter ner idag och tangerar nästan 4%. En annan drivkraft är såklart att folk säljer sina aktier och köper bonds.

Jag tror räntan kan fortsätta ner mot 3,8-3,9% innan det studsar upp igen. Jag hoppas fortsatt på 3,7% senare i maj. Särskilt om FED öppnar dörren för sänkningar längre fram.

Caixin Service PMI kom in på 51,9 mot fg 51,4… bättre

Tysk Service PMI kom in på 50,9 mot flash 50,2… nåt bättre. Från Europa kom den in på 51,0 mot flash 50,4… samma. Service industrin står och stampar. Precis som tillverkningsindustrin, precis som tillväxt, precis som jobbskapandet. Det är bara löner och inflation, laggande faktorer, som är lite höga, men med den här ekonomin i ryggen så lär även dom komma ner.

US Service PMI kom in på 54,4 mot flash 54,3 och fg 51,0.. hyfsad nivå, men som jag sa vid flash, snarare en pick up mot ISM… känns som om den laggar en månad mot ISM.

US Service ISM kom in på 50,8 mot väntat 53,0 och fg 53,5… sämre, men fortsatt OK nivå egentligen.

Dito Prices kom in på 60,9 mot fg 62,6… fortsatt visst pristryck men inom ramen för hur man höjt priser på senaste året skulle jag säga. Jag tror denna kommer att komma ner ordentligt längre fram.

Dito Employment kom in på 46,2 mot fg 53,9.. svagt, vilket även Mfg var tidigare. Intressant att ADP var hyfsat stark. Ska bli intressant att se jobb data på fredag.

Dito Business activity kom in på 55,9 mot fg 54,4…. fortsatt hyfsat stark business där ute. Och då går det att höja priser. Men man vill inte anställa!

Dito New Orders kom in på 50,4 mot fg 52,2.. nåt sämre men okej nivå.

Det verkar INTE som om vare sig tillverknings eller den så stora service sektorn är på väg rakt ner i någon recession ravin. Å andra sidan verkar det inte finnas så stor aptit på att anställa. Så vi får se var detta tar vägen. Visserligen har man höjt priserna i början av året, men vi får se om det mattas av. Det är min tro.

Allt handlar egentligen om Trump och hans handelskrig. Vad det kommer slut med i praktiken. så här långt skulle jag säga att USA växer med 1-2% och har goda chanser att få ner inflationstakten och därmed räntorna. Men Trump kan såklart framställa recession, och då är det andra bullar som gäller.

Tekniskt står vi och velar. Jag tror och hoppas på recovery mot 5800 igen. Men vi får se var jobb och cpi datan tar vägen. Risk för 4800 är fortsatt mycket hög, så balansera risken i portföljen som sagt.

——————– fredag

Tisdag den 3e november nästa år 2026, dvs om 19 månader, så är det mellanårs val i USA där man röster för vilka som ska sitta i Senaten och Representantshuset, dvs makten i kongressen. Där har Republikanerna idag makten i bägge kamrarna. OM, USA befinner sig i svår recession, massarbetslöshet, stora nedgångar av vinster i bolagen, samt börskrasch, så tror inte jag att republikanerna kommer behålla makten. Och gör man inte det så är Trumps handlingskraft skadeskjuten sina två sista år. Och därmed är risken stor att hela ”Trump eran” går i graven.

Jag tror Trump fattar detta, och vill undvika detta.

Men han vill samtidigt få till Två saker. 1, Avbryta inflationsspiralen, få ner räntorna och försvaga dollarn samt 2, få amerikanerna att köpa mindre importerade varor.

Han måste bromsa ner ekonomin för att få till stånd nummer 1. Han hade kunnat göra det genom köra stort budget överkott, dvs kraftigt höjda skatter, eller dra ner på kostnader. Han har redan börjat med DOGE, som alltså har en bromsande effekt på ekonomin. Sen skattehöjningar är ju inte hans melodi. Däremot är tariffer det. Och han är en man som gillar gå ut hårt i förhandlingar. Vilket han gjorde. Hårdare än väntat. Och Kina svarar hårdare än väntat.

Vad som händer med USA och Kinas handelsrelation är inte att den skapar en massa prishöjningar, utan att den dödar handeln mellan länderna. Kinesiska exportörer blir lidande. Amerikanska exportörer blir lidande.

Trump hoppas att alla slutar köpa tyska bilar och kinesisk elektronik. Problemet är att Amerikanska bilar som tillverkas i Detroit så sitter både tyska och kinesiska komponenter. Och blir dom dyrare så måste man även där höja priserna för att bibehålla de tunna marginalerna. Många importerade varor finns inte heller ett amerikanskt substitut. Kanske hoppas Trump på att man ska hitta något annat istället. Men risken är att detta handelskrig gör det komplicerat för konsumenterna.

Kom ihåg att ytterst så styrs allt av konsumenternas köpkraft. Det finns bara en plånbok, där det ligger X dollar med löneinkomster. När dom är slut är dom slut.

Så jag tror inte vi sett slutet på det här handelskriget ännu. Det kan både bli värre och bättre. Och visst drar man det till sin spets, och det förlamar all handel så är sannolikheten för recession väldigt stor. Men det som talar emot detta är det jag började att skriva. Dvs Trump borde inte vilja ha reccession under 2026.

SPX föll till 5089 som lägst. Nu ner 17% sen toppen. Historiskt så har korrektioner på cirka 20% varit rätt ovanliga, och alltid fina köplägen, OM VI UNDVIKER RECESSION.

Man kan säga så här, 5% korrektioner händer mer eller mindre flera gånger per år, och kan trigga av vad som helst, men ofta prisuppgång + oväntad nyhet. 10% korrektioner kommer i snitt en gång per år. Ofta med någon fundamental förankring som sen visar sig inte betyda ett skvatt. 20% korrektioner är de värsta icke recessions korrektionerna som har stark fundamental förankring som inte sällan får någon typ av betydelse, men inte så allvarlig som marknaden i det kritiska skedet tror, och därför är dom köplägen. Efter det kommer recessions nedgångarna som är kopplade till stora vinstfall som i sin tur är kopplade till kraftigt stigande arbetslöshet.

Idag väntas cirka 265dollar i vinst för SPX för 2025. Får vi recession så brukar vinsterna falla med 20-30%. Historiskt kan man konstatera att SPX faller till PE15 på topp vinster, alt PE20 på recessionsvinster. Detta innebär SPX 4,000-nivån. Ingen exakt vetenskap det här såklart. Mer än att man kan konstatera att OM det blir recession så har vi en bra bit kvar.

Var det botten vi såg i fredags? Ingen aning. Trump och nyhetsflödet bestämmer. Jag ser tekniskt stödområde kring 4800-4900. Där kan jag också för första gången på länge räkna hem börsen fundamentalt på dagens vinst estimat. Om vi faller till 4800-4900 så tror jag man kan våga sig på att dra upp risknivån igen. Uteblir recession så kommer det visa sig att man köpt väldigt rätt. Men även om det blir recession mot slutet av året, och in i 2026, så tror jag man kan köpa där för att vara med på en studs upp mot 5500 +/-100. Sen om det väl kommer bli recession så vänder det ner där.

Men rent logiskt så borde inte Trump vilja ha recession, och därför borde han inte vilja sjösätta ett handelskrig som förlamar all handel, och därmed borde detta vara en sån där rekyl på max 20% som man köper i.

Det mest logiska borde vara att detta blir en lång förhandling som slutar med att USA gynnas, Trump framstår som vinnaren, men att konsekvenserna globalt av de nya tarifferna blir inte så mycket värre än under 2016-2020. Men just nu känns det som om hela världen stormar.

Om det är någon tröst kan jag meddela att den här typen av 20% rekyler, som alltså är de bästa köplägena givet att recession inte inträffar, är väldigt svåra att trycka på köpknappen. Den mänskliga faktorn säger nej.

Men har man stått utanför marknaden sedan innan, eller drog ner på risken i mars, så tror jag 4800-4900 området är ett utmärkt ställe att ta på risk igen. Men vetskapen om att blir det recession så ska vi ner en lika stor runda till. Så det gäller att sätta upp en stopp nivå för sig själv.

Samtidigt som hela världen stormar kommer NFP in på 228k mot väntat 135k och fg 117k (nerreviderat från 151k). Klart bättre än väntat, men också en stor nerrevidering. Men totalt sett starkare än väntat. Vi visste från ADP som mäter privata marknaden att det fanns en styrka. Samtidigt visade Challenger layoffs att många fått sparken från offentliga sektorn. NFP visade inget bortfall i offentliga sektorn i mars. På det hela taget så är amerikanska arbetsmarknaden STABIL.

Lönerna kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,2, nedreviderat från 0,3. YoY kom in på 3,8% mot väntat 3,9 och fg 4,0. Tror månadsdatan fortsätter att pendla mellan 0,2-0,3 givet att vi inte får negativa NFP siffror. Därmed är snittet 0,25 och då kommer vi får 3,0%YoY till slut, vilket översatt till inflation blir 2,0% för core PCE och 2,5% för core CPI.

Jag tror FED kommer kunna börja sänka igen i sommar, för att visa att man är proaktiv mot konsekvenserna av ett kommande handelskrig innebär. Då sjunker räntorna, och då försvagas dolllar. Vilket också är det som Trump vill.

10åringen har gått från 4,8% till 3,9% på kort tid. Den kan nog studsa upp mot 4,10%ish inom kort. Men jag har sagt 4% för april, och 3,7% för maj. Det står jag fast vid. Detta är allt annat lika bra för börsmultiplarna. Men just nu skiter marknaden i det. Allt fokus på handelskrig, Trump och VIX. Men skulle VIX falla ner under 20, så blir det rally till i första hand 5500, och i andra hand 5800.

Svensk flash inflation kom in under förväntan. för kpif ex energi, landade på 0,0% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,9. YoY blev det 3,0 mot väntat 3,2 och fg 3,0. Lönerna taktar på 4% förra året så att vi har 3,0 idag är inte så konstigt. I år blir lönerna 3,4% så inflationen kommer röra sig nedåt. Sen 2026 är lönerna 3,0 och då riksbanken målet. Samtidigt har vi noll tillväxt och jobbskapande, och potentiellt handelskrig med 200miljarder i export till USA, som kan slå hårt mot vissa enskilda företag, som sen kan få ringar på vattnet till ”oberörda” företag. Så Riksbanken kan lugnt sitta med fingret på sänkar knappen. Men man behöver inte ha bråttom.

Trevlig helg!

Lågkonjunktur som triggas igång av framförallt Trumps handelskrig. Detta samtidigt som inflationen vägrar komma ner. Så nu är alla livrädda för att sitta på aktier. Det är inte vid dom lägena som det brukar fortsätta ner. Nej jag tror snarare på studs upp mot SPX 5800.

Jag utesluter inte att ett regelrätt handelskrig kan putta in oss i recession, något som sedan drar ner vinster och gör folk arbetslösa. Den risken är faktiskt ganska hög. Kom ihåg att USA växer med 1,5-2% och Europa 0,5-1,0%, så vi är inte jättelångt därifrån. Finanspolitiken, mätt som underskott före räntekostnader, är faktiskt ganska återhållsam. Penningpolitiken likaså, mätt som realräntor.

Men i ett läge där sentimentet är nedtryckt, vi går in i en säsongsmässigt stark period, där underliggande inflationstryck egentligen är rätt svagt, och där räntorna ganska enkelt kan ta en ny tur nedåt….. så är den korta trejden snarare positiv än negativ.

För att jag ska börja tro på regelrätt recession, något jag absolut inte utesluter på 12 månaders sikt, så vill jag se två saker, 1, NFP jobbskapande blir negativt och 2, ISM New orders drar mot 40. För gör dom inte det… då är det mest medialt gnabb där ute, som inte följs upp av verkligheten. Dvs att företag gör sig av med folk för de möter lägre efterfrågan från kunderna, och där inköpscheferna lägger mindre orders för att de ser samma sak.

Kom ihåg, mediokra investerare är rädda när alla andra är rädda. Skickliga investerare ser möjligheter när alla andra är rädda.

Sen diskar börsen framtiden, inte nuläget. Så du måste förstå vilket läge vi har under andra halvåret för att fatta rätt beslut nu.

Men rent tekniskt tror jag på studs mot SPX 5800. Sen viss konsolidering. Det är nästa rörelse som är intressant. Antingen bryter vi 5500-5600, och då ska vi i första hand mot 5200-5300, och i andra hand 4800-4900, präglat av sämre tider och mer problem. Eller var 5500 för en vecka sen botten 2025, precis som 5100 var Pivot botten innan dess, och innan dess hade vi 4100 och 3500, och de som köpte där kom ut som vinnare, och de som sålde blev loosers. För bryter vi senare upp ur 5800 så är det antagligen så.

Tysk Mfg Flash PMI kom precis in på 48,3 mot väntat 47,0 och fg 46,5. Samma från Europa kom in på 48,7 mot väntat 48,2 och fg 47,6. En klar uppryckning, som såklart handlar om att förväntningar om stora fiskala stimulanser, som ett resultat av att Trump lämnar oss i sticket. Inköpschefterna verkar inte lika rädda för vad utebliven handel med USA innebär. Men det är kanske korrekt analys, dvs att nettot av att VW inte säljer några bilar till USA, men att SAAB och Siemens får sjukt mycket att göra, är positivt. Sen ska man komma ihåg att nivåer strax under 50 är inte mycket att skjuta kork över. Å andra sidan låg dom länge på nivåer strax över 40, så visst har det blivit bättre.

Tysk Service PMI kom in på 50,2 mot väntat 51,6 och fg 51,1. Från Europa blev det 50,4 mot väntat 51,0 och fg 50,6. Service sektorn som länge var motorn när Mfg kärvade, har helt klart gått in i ett lugnare tempo. Inga nya jobb här inte, och kanske inte längre stora prishöjningar efter effekter inom ex matpriser etc ebbat ut. Det är den arbetsintensiva lönedrivna, service sektorn som drivit inflation i västvärlden, om någon nu missat det.

Så Europa står och stampar, men inte som innan, då det var svag industri, och servicesektor som kompensenserade. Nu har industrin repat mod, samtidigt som tjänstesektorn tappat tempo. Men totalen är samma. Bara det att jobben finns inom tjänsteindustrin. Så nedsidesriskerna har ökat.

I USA står boende kostnaderna för en stor del av förklaringen. Höga räntor där har stängt ut folk från att köpa, och tvingas till hyresmarknaden, samtidigt som det inte byggs nytt inom hyresbostäder. Det driver upp hyror, som håller uppe inflation. Men detta vet FED. Vad FED vill se är en mjukare arbetsmarknad, lägre löner, då vet man att inflationen längre fram blir okej, och då kan man häva pausen.

Senare i veckan har vi Case Shiller, Consumer confidence samt Core PCE.

Från USA kom Mfg Flash PMI in på 49,8 mot väntat 51,8 och fg 52,7… klart sämre, men fortsatt runt 50 och i linje med Ism. Ingen siffra som förvånar!

Service Flash PMI kom in på 54,3 mot väntat 50,8 och fg 51,0… klart bättre och en uppryckning mot tidigare nivåer runt 50. MEN nivån är i linje med senaste Ism nivåerna.

Jag har alltid litat mer på Ism som kommer i nästa vecka. Först då kan vi dra slutsatser. Men ekonomin håller åtminstone inte på att drutta in i recession. Så det kan vi avskriva i det korta… å andra sidan visste vi detta. Ska usa in i recession, så beror det på handelskrig och dom effekterna lär vi inte se förrän under andra halvåret. Om ens då…

Vilket leder oss in på mycket viktigare frågor som, hur stark är ekonomin i grunden, hur mycket jobb skapas i servicesektorn, vad händer med lönerna där, och vad blir det med överföringen på priser och inföation.

frågar ni mig, är risken för recession klart mindre än vad många tror, medan risken för fortsatt hög inföation och därmed räntor, till följd av en relativt stark service sektor, mycket högre.

vi vet att det är många bolag som kämpar med att upprätthålla vinster, och marknaden värderar dom som obligationer och då är räntan avgörande.

medan ett fåtal bolag växer sina vinster hyggligt trots att generell tillväxt är svag, och dom bolagen är betydligt mindre känsliga för höga räntor. Just eftersom dom inte är bond look a likes.

Stark tillväxt data ger Nasdaq chans till rebound. Men låg inflation ger chans för bond look a likes.

regelrätt recession lär förstöra det för alla aktier i slutändan… men tro inte att det blir recession med service pmi på 54,5. Recession kräver att folk blir av med jobbet, vilket kräver stort tapp i efterfrågan. Då duger inte PMI s på 50 el bättre.

Räntan studsar idag men är inom ramen för senaste veckornas konsolidering. Vi får se om fredagens core pce kan putta den i nån riktning

us case shiller bostadspriser var upp 4,7% YoY mot väntat 4,6 och fg 4,5. Nytt rekord. Ingen skugga på bostadspriserna. De som har råd bjuder bra. Och ingen verkar vara pressad att sälja billigt. Och de som inte har tillträde till ägar marknaden har tvingats till hyresmarknaden där efterfrågan drivit upp hyrorna, vilket upprätthållit inflation och räntor, vilket alltså bidragit till karusellen. Som jag ser det kan bara recession sabba det!

och conference board conumer confidence kom in svagt, precis som Michigan, och det är expectations faktorn som rasar!

Det handlar sannolikt om Doge och handelskrig.

Men ska man vara förvånad. Trump MÅSTE

1, döda prisspiralen där ute. Den tycker alla har Bidens signatur, och den måste brytas, för den hatar alla mest av allt

2, räntorna plågar inte de rika då det ger avkastninh på kapital och upprätthåller bostadspriser. Men dom plågar vanligt folk som har billån och kreditkortskulder. Får Trump fason på 1 ovan så löser det sig med räntorna

Men så länge som ekonomin är stark så skapas det jobb och lönehöjningar, och då lyckas man inte! Han måste punktera ekonomin utan att skapa svår recession. Handelskrig kan vara lösningen då det 1, ger inte högre priser men väl 2, minskad handel, vilket ger sämre tillvåxt och tider.

lyckas han få in lite mer tariffer så kan han sånka skatten för sina väljare

lyckas han med Doge så blir alla sura som blir av med jobbet, men då kan han sänka skatten

och lyckas han få ner räntorna så krymper budgetunderskottet

och lyckas han dra ner på Nato och klimat satsningar, då är det också bra för skatter och statsskuld. Låt Europa finansiera köp av amerikanskt försvars materiell, istället för Usa.

så jag räknar kallt med sämte tider, lägre inflation och räntor… och jag vet att han vill undvika recession. Men jag år inte säker på att han lyckas

så här långt verkar Vix vilja säga till oss att recessionsrisken är liten…. Men vad fan vet den?!?!

———- torsdag

US10yrs har konsoliderat senaste veckorna. Jag tänker att den bör toppa ur inom de närmaste dagarna på max 4,45%. Sen inleds nästa åktur nedåt mot 4% i slutet av april, och 3,7%ish in i maj, och kanske kanske kanske 3,4%ish i juni. (indirekt är det marknadens sätt att säga att FED börjar sänka igen i sommar, och sänker med cirka 3ggr i år och stannar där) Denna åktur handlar i grunden om att marknaden tror att FED kommer börja prata om räntesänkningar på mötet i maj. Men för detta behöver dom data, och då har vi core PCE på fredag, som ev blir lite hög pga engångseffekter, fast där redan nästa veckas ISM samt jobb, och veckan därpå CPI börjar måla en alternativ bild. Som sen håller i sig in i maj, och ger FED det stöd dom behöver för att kunna ändra språket och inleda sänkningar redan sommar. Att spekulera i data så här är vanskligt. Tajming är ett jävulskap. Men när jag ser till senaste consumer confidence mätningarna, lokala US PMIs, ser att det är engångseffekter i inflation som hållig uppe datan både i USA och resten av världen, samtidigt som ekonomierna hackar. Både Europa och USA snurrar runt nollan tillväxt mässigt för tillfälligt och det är ett under att det skapas så mycket jobb i USA som det har gjorts. Den måste få en knäck förr eller senare, och tillsammans med att engångseffekterna rinner ur inflationsdatan, så ger det FED stöd att fortsätta. Börsen då? Well, det beror på om VIX står över eller under 20, vilket bygger på vad Trump twittrar. Och det har jag ingen aning om! Sorry!

————— fre

Idag har vi core PCE där man väntar sig 0,32% MoM, ganska högt men vi har haft en del effekter i januari och februari som jag skrivit om så det är inte så konstigt. Core PCE YoY väntas landa på 2,7% vilket är inte heller så konstigt med tanke på CPI på 3,2 och löner 3,7%, så det är egentligen också logiskt. Det som är intressant är att 1, Truflation pekar på svag inflation framöver 2. GDPnow ex guld på noll tillväxt 3, ISMx2 New Orders visar inte på styrka, och 4, oljan är svag, vilket har varit en bra proxy över inflaiton om man zoomar ut. I denna hyfsat svag miljö så tänker jag mig att jobbskapandet blir allt svagare, löner rör sig nedåt som ett resultat av svag tillväxt och svagare arbetsmarknad, och i slutändan leder det till lägre prishöjningar, och därmed ska core PCE kunna röra sig från dagens 2,7 YoY ner mot 2% samtidigt som jobbskapandet trillar under 100k. Detta räcker för att FED ska börja sänka. Jag känner mig rätt säker på OM, men klart osäker på NÄR.

Vi måste zooma ut lite. Under 2020 och 2021 sjösatte Trump+Biden budgetunderskott med över 30%. En helt otrolig siffra. Detta ledde till inflation som gjorde att FED höjde räntorna under 2022+. Hösten 2022 trodde jag på recession 2023, men den uteblev. Så här i efterhand kan vi konstatera att Covid underskotten hjälpte till under 2020/21, men fortsatte att hjälpa till under 2022+. Räntorna höjdes, men stora bulken av skulder låg i bundna pengar som inte berördes. Men pengar som placerades i obligationer fick åtnjuta hög avkastning. Baksidan av detta myntet hamnade hos staten, där räntekostnaderna under 2023, men framförallt 2024 började stiga kraftigt, och gjorde att staten trots underskott inte blev lika stimulativ då det mest a går till räntor. Biden såg även till att anställa många till publika sektorn. Med Trump och DOGE så blir det tvärtom. Hygglig tillväxt och jobbskapande har hållit uppe konsumtion, vilket även hållit uppe löner, inflation och räntor. Men hela denna trade håller på att vända. Truflation och GDPnow beskriver det bäst.

Jag kan ha fel, men så länge som US10rs håller sig under 4,45% , och datan inte triggar någon annan rörelse så tror jag på detta. Då kvarstår två scenario som har med tajming att göra. Antingen pendlar räntan mellan 4,10-4,45 ett bra tag till. Det handlar i så fall om att ovan faktorer inte riktigt fått fäste ännu, och vi har foten kvar i det gamla. Eller bryter vi ner, även detta understött av data, och då finns ett case att vi kan nå 4% i april, 3,7% i maj och 3,4% i juni. Vilket är samma sak som att FED häver sin paus i sommar och börjar sänka igen. Detta måste dock underbyggas av svag tillväxt, sämre jobbskapande, lägre inflationsdata osv. Det skulle betyda att Truflation, GDPnow, New orders, oljan har rätt just nu. Eller har den fel, och att jobben fortäsätter komma in starkt, att januari/feb inflationsdata inte är så ”transitory” som centralbankerna tror. Jag tror mer på det förra än det senare. Men tajming är i princip omöjligt när det kommer till macro.

Faller räntan till 3,4% i sommar, och Trump inte stökar till det (VIX är under 20) så tror jag det ger stöd åt börsen, och den får svårt att falla kraftigt. Uteblir räntenedgången, samtidigt som tillväxten fortsätter att vara dassig, så lever Stagflations temat, och då kan vi få nya nedgångar. Hur bör man hantera detta? Well, man behöver hålla koll på datan, och jobba med stopp loss nivåer i portföljen, givet dom risk mandaten man satt upp för sig själv. Inte alltid helt lätt att omsätta i praktiken. För vissa kan man jobba med omvänd stopp. Dvs man drar ner risken i portföljen, och sen sätter en omvänd stopp där man tvingar tillbaka sig in i marknaden.

Många tänker att en nedgång alltid svider mer än en utebliven uppgång. Men det stämmer inte. Alla som suttit utanför under lång tid, och missat en stor värdeutveckling vet om att det är en klen tröst att inte ha tagit risken att förlora pengar. Detta blir ännu mer uppenbart ju längre tiden går. Prova att stå utanför under 5 år, samtidigt som börsen är upp 50%. Inte kul, och minst lika tråkigt som att sitta med en portfölj som är ner 25% på ett halvår.

Core PCE kom in på 0,38% MoM mot väntat 0,34 och fg 0,28. Högt! På årsbasis kom den in på 2,8% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,6… högre. Jag har inte kollat sammansättningen. Men förhoppningsvis är det mest transitory poster som drar upp det. Caset är intakt, dvs inflationen ska komma ner igen. Sen måste man komma ihåg det jag sagt tusen gånger. Så länge som lönerna taktar på runt 3,5-4 så finns viljan bland företagen att höja med 2,5-3%, dvs med ca 0,20-0,25 i månaden. Sen är det ytterst efterfrågan som avgör OM det går att höja. Man kan inte höja priserna i en tom butik.

Ska bli intressant att se hur marknaden tar emot detta!

Trevlig helg!

I veckan har vi möte med FED och Riksbanken. Ingen lär röra räntan. I Sverige har inflationen varit hög på sistone, men det handlar till stor del om matpriser. Bara så att alla hänger med här. Ta Kaffe exempelvis, som är upp väldigt mycket på sistone. Det handlar om ökad efterfrågan från framförallt Asien, men den viktigaste faktorn är Torka i Brasilien som är världens största kaffe producent. Som ni förstår hjälper det vare sig kaffe priserna eller svenska konsumenter om Riksbanken anpassar räntan efter torka i Brasilien. För Riksbanken handlar det om att man idag ligger på 2,25% vilket är ganska lagom om man tror inflationen trendar nedåt sakta men säkert. Men det är sannolikt för högt om man tror att inflationen kommer ligga 3% under lång tid. Vilket blir det? Tittar man på lönebildningen runt 4% så pekar det på att företagen gärna lastar kunderna med den ökningen, och då lär inflationen ligga kvar högt. Men om man tittar på tillväxt och efterfrågan, som är svag för tillfället, så verkar det som om företagen uthålligt har pricing power mot kund. (Matpriserna är annorlunda, då vi måste äta och det råder oligopol). Jag tror Riksbanken kan sitta lugnt stilla i båten, och om konjunturen kräver det, fortsätta att sänka under andra halvåret.

För FED är det knepigare. Penning och Finans politiken är i motsats till vad många tror ganska restriktiv. Dvs om man tar budgetunderskottet och tar bort räntekostnader (som i regel landar i portföljer för pensionssparande och försäkringsbolag och inte når real ekonomin) så är inte politiken särskilt stimulerande. Tar man penningspolitiken så är 4,25% klart över inflationstrycket vilket i sig är åtstramande. Samtidigt har vi ingen aning om vad Trumps politik kommer att utmynna i. Inflationsdatan har på sistone börjat peka i rätt riktning igen. Svagare jobb data framöver kommer få FED att häva pausen. Men vi är inte där ännu.

I veckan har vi även NAHB index, Empire FED, Retail sales, Philly Fed samt inflation från Europa. Inget superviktigt. Frågan är om FED kommer säga nåt om pausen? Räntan snurrar runt 4,25%. Jag ser en uppgång mot 4,45% som helt okej, men det intressanta är snarare om och när vi ska bryta ner mot 4% och där under. Jag tror det kommer att hända, men det kräver att FED börjar tala om att återuppta sänkningarna.

Jag fortsätter att tro att ECB ska ner mot 1,75% och FED mot 2,75% innan året är slut. Vilket i sin tur bygger på att konjunkturen är ganska svag. Att företagen inte har pricing power mot kund, utan hanterar det genom kostnadssidan istället, vilket i första hand går ut på att sluta nyanställa och höja lönerna. Att handelskrig och restriktiv finans- och penningpolitik gör att efterfrågan inte lyfter.

Jag tror det finns goda förutsättningar för FED att börja sänka räntorna redan i sommar och fortsätta under andra halvåret. Om det blir så kan vi ha 10åringen ner mot 3,5% redan i sommar. Men det kräver att man häver pausen och guidar för sänkning på Maj mötet, vilket kräver att datan, primärt jobb och inflation, kommer in rätt i april och maj. Tror det finns hyfsade chanser för detta!

NAHB index fortsätter att komma in svagt, nu på 39 mot väntat 42 och fg 42…. knakar lite i sektorn, men sist den dippade så fungerande den inte som guide. Dock kan det vara ett undantag för den har fungerat historiskt.

Empire FED PMI kom in på -20 mot väntat -1,5 och fg 5,7. Klart sämre. Dock är -20 fortfarande inom ”range” sen 2022. Men det är kanske nåt som bubblar. Jag tror det handlar om DOGE och TARIFFER, därför kanske man ska vara lite försiktig att övertolka enkät undersökningar som PMI.

Retail sales kom in typ som väntat…. vissa komponenter var dock svaga. Som ex bilförsäljning. Hur är det med konsumenten undrar man? Consumer confidence data har inte varit kul på sistone.

Recession risk då? Well den är knepig, då det är lätt att blanda ihop 1-2% svag tillväxt i USA med recession. Men i praktiken är det rätt stor skillnad då recession tvingar i regel ner vinster med 20%+ för att varsel gröper ur köpkraft, medan under 1-2% tillväxt så växer inte köpkraften, men den minskar inte heller. Därmed kan vinst estimaten upprätthållas hyfsat. Det som är bra med 1-2% tillväxt och svagt jobbskapande är att lönerna kommer röra sig nedåt, och även inflationen. Dels för att företagen inte känner trycket från lönekostnaderna, men framförallt är det svårt att höja priserna när efterfrågan inte finns där! Under en kort tid, som nu, kan vi då uppleva svag tillväxt, och fortsatt förhöjt inflationstryck. Dvs Stagflation. Men make no mistakes… är efterfrågan svag lär inte företagen kunna höja priserna. Fråga gärna i en folktom butik om de tycker det verkar vara en bra ide. Jag lovar er, dom hänger upp REA skyltar. Min inkorg fylls dagligen med ”special rabatter” på vårens kollektion. Varorna har ju precis landat på hyllorna, innan man måste rabattera. Undantaget är mat, som till stor del handlar om väder och andra laggande effekter.

Rent börsmässigt brottas jag mellan två scenarior, 1, där vi studsar mot 5800+ för att sen konsolidera under en tid. Detta scenario handlar om att jobb och annat tillväxt riktad data utvecklas okej men där räntorna fortsätter ner ELLER 2, där vi studsar mot 5800+ för att sen vända ner igen och gå mot 5200-5300. Under det här scenariot så utvecklas tillväxt riktad data svagt, men att räntorna också sjunker. Vad det blir, handlar rätt mycket hur handelskriget och DOGE faktiskt får för effekter på ekonomin. Svårt att säga vad det blir. Under scenario 1 har övriga marknader/sektorer chans att gå rätt hyfsat medan under scenario 2 så ser det inte lika kul ut. Tvingas jag välja IDAG, är jag nog mer inne på scenario 1, men mycket kan hända!

———- tisdag

Empire NY för Services kom idag, som komplement till ovan Mfg, och den var väldigt svag. Särskilt new orders och biz activity tappar. Jag vet inte om det är faktisk nedgång som man känner av, eller rädsla för nedgång orsakad av Doge och Tariff bråk? Men det är skakigt. Frågan är FED imorgon. Min syn är att FED avvaktar till Maj mötet, för att annonsera att man behöver lätta på räntorna igen. Imorgon tror jag mer att man visar att man har situationen under uppsikt och är beredd att agera, men att man vill se mer data. Men samtidigt är det INGEN om väntar sig någon duvighet imorgon, så FED har ju chans att överraska. Som sagt, jag tror på räntor ner mot 3,5% till sommaren, men tror att vi kan konsolidera nån vecka till mellan 4,10-4,45%.

———— onsdag

Final inflation från Europa kom in på 2,6% YoY mot väntat 2,6 och fg 2,6. På månadsbasis höjdes priserna med 0,5 med förra månaden sänktes dom med 0,7, så jag brukar titta på senaste 3 månaderna som man sedan gör om till årsdata, och då är inflation inget stort problem i Europa. Vi får se vad som händer med jobb och tillväxt i ena ringhörnan, och löneinflation i andra.

Knasig debatt kring matpriserna. Många vill straffa handlarna. Men de ökar inte sina vinster genom att höja priserna om någon nu tror det. De höjer priserna för att deras inköp blir dyrare. Anledningen till ex att kaffe blivit så dyrt är torka i Brasilien, världens största kaffe producent, och hög efterfrågan från Asien. Ren supply demand helt enkelt. Om man vill göra något åt matpriserna på riktigt, så föreslår jag att man börjar konsumera varor där utbudet är större än efterfrågan, eller åtminstone en bättre balans, än dom varorna med motsatta förhållandet. Om alla gjorde likadant, så sjunker efterfrågan på kaffe, och därmed priset. Sluta sura på ICA handlarna och ta ett glas apelsin juice istället för en kopp kaffe. Använd rapsolja istället för annat matfett när du lagar mat. Dels är produkterna relativt sett billigare, och dels kommer det på sikt pressa ner priset på dom dyrare alternativen. Det är smartare.

Fed levererar en duvig paus. Man tror på lägre tillväxt än tidigare, typ 1,7%. Men man tror också att kärninföationen sjunker långsammare än tidigare, nu 2,8%. Man skyller det mesta på handelskriget. De tror på två sänkningar under andra halvåret. Jag tror de har rätt kring svagare tillväxt, men med det kommer lägre jobb, löner och inflation. Jag tror inte att företag höjer priserna på det sätt som Fed gör. Tariffer gör att företag vill höja priserna. Men svag tillväxt och köpkraft gör att man INTE kan höja priserna så mycket som man vill, och man kommer bli smärtsamt påmind om detta då volym faller mer än priset stiger, vilket gör att bruttovinster faller, vilket hindrar dom att höja priser för att inte tappa bruttovinster, trots tariffer. Jag tror att Fed kommer att upptäcka att 1, jobbskapandet tappar mer än väntat och 2, inföationen blir lägre än väntat. I pratiken innebär detta att det bara år en tidsfråga innan vi får jobbsiffror under 100k och core pce siffror på 0,20 eller lägre. Detta tvingar dom att sånka mer ån väntat. Jag tror på 4-5 sänkningar i år. Oljan och Truflation försöker säga nåt. Men idag tog marknaden Fed mötet med ro. Jag räknar med att räntan konsoliderar fram till datan pekar på nåt annat. Min tro är att en sån datapunkt kan komma innan sommaren, och att första sänkningen kommer då! Jag tror räntan är mer på väg ner än upp. Börsen då? Det är knepigare, då en svag ISM el jobb siffra sänker räntan men även börsen. Medan en svag inföationssiffra bara sänker räntan och hissar börsen.

————– tors

Riksbanken lämnar ränta oförändrad på 2,25% som väntat, och säger sig vilja ligga kvar där till 2028. Hahaha, det är ju jättekul. Det är mycket som är osäkert i denna värld, men en sak vet vi med 100% säkerhet, och det är att man inte kommer ligga kvar på 2,25% till 2028.

Riksbanken tror på 1,8% tillväxt i år. Det låter högt, men det tror man för att räntesänkningar ändå får effekt på ekonomin. Jag tror inte på det utan snarare lär vi växa i linje med övriga Europa vilket är snarare under 1%. Räntelättnader leder snarare till amorteringar. Jag frågar er, varför är det halvtomt ute på Arlanda om alla nu har så mycket över i plånboken efter att räntekostnaderna på bolånen krympt? Man tror på 3,6% i timlöner. Det är högt jämfört med historiskt snitt på 2,5% och det faktum att det inte längre skapas jobb. Men det är inte helt orealistiskt med tanke på att löneläget förra året låg på 4% och att löner är trögrörliga, och fackförbunden angelägna om att skapa real löneökningar för sina medlemmar. Med 3,6 i löner så borde normaliserad kärninflation ligga på 2,6%. Där tror Riksbanken på 2,9%, uppenbarligen präglade av nuvarande inflations uppgång. Trots att man säger som FED att den är övergående. Jag tror på 2,5 eller bättre mot slutet av året. Det är för mycket felaktig extrapolering just nu. Men med inflation över målet, även i år, så är det inte per definition fel att ligga på 2,25% styrränta. Det känns till och med ganska balanserat.

Kontentan, jag tror risken för höjning i år är extremt liten. Alla har inte fattat det men efter några data punkter framöver kommer man göra det. Om handelskriget leder till recession i USA och Europa, så händer det även i Sverige, och då kommer man återuppta sänkningarna efter det.

På sikt tror jag på 2,75% i USA, och 1,75% i Europa. Sverige borde då ligga ungefär som Europa, med 25-50 punkters avvikelse beroende på om det går bättre eller sämre för Sverige vis a vis Europa.

Rörlig och bunden bolåneränta, prutad och klar, på c3% ett tag till alltså. Jag hade legat på rörlig, och inväntat att binda ner mot dryga 2%.

Philly FED kom in på 12,5 mot väntat 8,5 och fg 18,1… bättre men sämre än sist. Lirar med ISM strax över 50. Ingen recession här inte. VIX borde kunna fortsätta ner så länge som Trump inte säger nåt konstigt. Det borde kunna ge ett bra bid på aktier. JAg tror vi ska till SPX 5800+ så länge som 5500 håller. Där kanske den räddhågsne ska ta ner risken eller köpa ”försäkring”.

På onsdag väntas CPI från USA. Den är viktig, för den sätter ribban för räntor och dollar. Truflation hävdar att den ska vara svag. Utgår man från löneläget, som fungerar väldigt väl med långa tidsserier, men klart sämre med enskilda datapunkter, så är 0,25-0,30 rimligt. Estimaten ligger på 0,30. Tittar man på ISMx2 Prices så ligger den i övre intervallet sen 2022. Det talar inte för en låg siffra. Oljeprisets nedgång är bra för headline siffran, som även indirekt påverkar core, men det är vanskligt på månadsbasis.

Men givet räntemarknaden på sistone, så har jag en känsla av att räntorna ska fortsätta ner. Visserligen är det inte konstigt med en reaktion efter 4,8-4,1 rörelsen. Men jag ser ändå framför mig att vi ska under 4% under vår/sommarkanten. Särskilt om FED tänker säga att man överväger att häva pausen. Frågan är när? Nästa onsdag är det FED möte. Tänker man sänka i maj, så är det hög tid att guida för det. Det är nog inte så troligt. Marknaden verkar prisa in sänkning i september, vilket man alltså senast bör flagga för i sommar. Om jag får killgissa så tror jag att man kommer häva pausen i maj, och börja sänka i sommar. Detta gör att räntorna kommer gå under 4% fram till maj.

I veckan har vi även svensk inflation, US PPI, JOLTS.

Svenska räntor har sedan Riksbanken paus stigit en hel del. Räntedifferensen mot omvärlden stärker kronan. Jag tror egentligen inte det är hållbart. Sverige är en öppen exportberoende ekonomi. Europa är största kund och den mår inte särskilt bra. Riksbankens räntesänkningar lär i stor utsträckning gå till amorteringar, något många pausade när räntorna var högre. ECB lär fortsätta sänka, och till slut tror jag Riksbanken hakar på, och då faller räntorna igen. Med detta reverterar kronan. Men när och hur har jag ingen aning om! Första signalen om att nåt är på gång borde kunna komma från Svenska fastighetsaktier, vars index SX35, fått ta mycket stryk på sistone.

VIX är på fortsatt hög nivå, trots att fredagens jobbdata var stabil. Verkar som om marknaden mer är rädd för Trumps nästa tweet, än den faktiska konjunkturen. Det förvånar mig lite!

Guldet är fortsatt starkt, vilket jag tolkar som att man väntar sig fortsatt svaga REAL räntor. Detta kan komma ur Antingen lägre räntor (dvs allt svagare konjunktur el inflation) eller klart högre inflation. Känns ju som en given trade! Det som kan sabba den är stigande real räntor, vilket kommer ur kraftiga höjningar av FED, vilket inte känns troligt, eller kraftigt fallande inflation (utan att FED sänker). Ingen av dom känns ju så troliga faktiskt!

Ha en fin vecka!

———- tis

Finns en rädsla där ute att amerikanska konjunkturen har fått pyspunka, men det finns inget i arbetsmarknadsdatan eller ISM/PMI datan som pekar på detta. Vissa hänger upp sig på 1, GDP Now och 2, yieldkurvan, men jag hävdar att det är felaktigt. GDPNow har varit väldigt svag, men det handlar om att importsiffrorna har dragit, vilket i sin tur förklaras av stora mängder guld import. Rensar du för dessa är GDPNow hyfsat stabil. Sen ska man inte gå runt och tro att amerikanska ekonomin går för full maskin likt 2021-2023. Det är bullshit. Den växer på dryga 2% vilket inte är så konstigt om man ser till 1, penningpolitik 2, finanspoitik 3, omvärldskonja och 4, tullbråkens inverkan på tillväxt. Personligen tror jag inte Trump har nåt emot lite svag konjuntur så att företagen slutar höja priserna, och rent av börjar sänka dom. Samtidigt som inflationen droppar så gör även räntorna det. Då kommer han hyllas som hjälte för det är raka motsatsen mot vad Biden lyckades åstadkomma. Sen om arbetslösheten stiger nån procent, det är ett lågt pris att betala. Det stora flertalet har jobb kvar och det viktiga är att de blir realt rikare, vilket dom blir om räntor och priser sjunker. Sen gillar inte Trump börsnedgångar, så börsen får inte kollapsa, men det gör den bara om vi hamnar i recession. Så det lär han vilja undvika. En nedgång som nu på dryga 10% det är bara hälsosamt! Den kan till och med gå ner lite till….. för det kan ju göra FED lite nervösa och tvinga fram sänkningar igen, och inte minst få företag att avstå från att höja priserna.

JOLTS job openings kom in 7,74m mot väntat 7,6m och fg 7,51.. bättre. JOLTS quit rates 3,27 mot väntat 3,18 och fg 3,2m…. det här är ingen exakt vetenskap, men arbetsmarknaden mår bra.

Jag har sagt det innan och säger det igen… usa växer med knappa 2% i år och skapar ca 100k+ jobb i snitt i månaden. Det finns en massa experter där ute som inte finner sig i detta ingemansläge, utan gärna vill extrapolera fram antingen hög eller låg konja. Men då vill jag påminna om att det normal konjunktur läget under 2010-2019 var just ”ingen konja” alls. Jag skulle säga att för de allra flesta länder är normal tillståndet en ekonomi som i princip står stilla, och det krävs extraordinära krafter för att pusha in den i klassisk låg eller hög konjunktur. Att många inte tror på detta handlar om att världen tidigare, typ mellan 1945-1995 var mycket mer cyklisk. Men studerar man drivkrafterna bakom så tycker jag att det är logiskt med en icke cyklisk konjunktur. För att nämna några drivkrafter: fackförbundens tynande roll, slutna ekonomier slog i kapacitetstak, energi vägde mer direkt/indirekt av disponibelinkomst och inverkan på inflation, globaliserad värld med global produktionskapacitet, digitalisering. Ni som förstår, förstår! Detta kan vi diskutera mer nån annan gång!

US core CPI kom in på 0,23% MoM mot väntat 0,29 och fg 0,45%. På årsbasis kom den in 3,1% mot väntat 3,2 och fg 3,3. Bättre och bästa YoY sen våren 2021. Shelter fortsätter ner. Stor del av nedgången kom från flygresor, som inte väger så tungt i PCE. Även core Goods var inte så svag som man hoppats på. Men vi vet att Goods bolagen (genom ISM Mfg PRices) passat på att höja priserna i år då man känner av pressen från råvaror, samtidigt som efterfrågan piggat på sig något efter varit svag länge. Jag är övertygad att prisökningarna inom goods är temporary då efterfrågan vid dagens räntor inte kommer hålla i sig och då kommer man inte heller kunna höja mot kund. Det är väldigt bra att Shelter fortsätter ner. Det var väntat, men tagit längre tid än väntat.

Marknaden tar inte mot CPI så bra som man kunnat vänta sig, och det är för att normalt sett har en 0,23 siffra kunnat översättas till ca 0,19 för PCE, vilket hade gjort FED superglada, men givet de olika delarna så finns det en risk att PCE inte blir fullt så bra. Men jag skulle säga att siffran ändå totalt sett är i rätt riktning.

Det viktiga är att förstå om core CPI

1, fastnat runt 3,0-3,5

2, är på väg upp mot 4%+

3, eller på väg ner under 3%.

Jag skulle säga att vi är i kategori 3, och det innebär att FED kommer kunna häva sin paus och börja sänka igen.

Jag tror datan kommer fortsätta i rätt riktning och att FED sänker i juni.

Jag är inte helt ensam om att tro detta. Det finns andra. Men till skillnad från andra tror jag FED kommer kunna fortsätta att sänka vid varje möte för att stå på 3% eller lägre vid årsskiftet.

Detta bygger jag på att jag tror att USA växer med 1-2% i år, skapar i snitt 100k/mån jobb, lönerna rör sig med fördröjning ner mot 3% från dagens 3,5-4% och att inflationen mätt som core PCE kommer nå 2%, genom att månadsdatan i snitt kommer ligga under 0,2%.

Därför tror jag på räntor under 4%.

Jag är i detta optimist, och givet att Trump inte kommer med nåt, så tror jag vi ska studsa mot SPX 5850. Därefter är stora frågan… ska vi bryta upp, eller falla tillbaka och bryta ner? Det beror till stor del vad Trump kommer att hitta på…. jag har trots allt svårt att se att han fullkomligt skiter i börsen. Samtidigt har han nog inget emot lite dåliga tider som tvingar företag att sänka priserna i halvtomma butiker.

————– torsdag

Svensk inflation, KPIF ex energi, kom in på +0,9% MoM samt 3,0% YoY. Väldigt högt men ingen överraskning. Snabbestimaten som redan kommit visade på samma. Stor del av uppgången förklaras av stigande matpriser. Tittar man på löneökningstakten i SVerige, som är den strukturella inflationsdrivaren så ligger den på c4%. Detta gör att vi kan förvänta oss 3% inflation. Inte 2%. Att Riksbanken ligger på 2,25% när den lönemotiverade inflationen ligger på 3% går inte riktigt ihop. Problemet är inte detta om ni frågar mig. Problemet är att lönerna kommer inte ligga kvar på 4%. Anledningen är att Sverige har slutat växa och det skapas inga jobb. Så köpkraften har klingat av och ed en fördröjning kommer lönerna ner. Nu kommer först fack förbunden att satsa på att hämta hem reallönerna lite i avtalsrörelsen. Det gör att lönerna kommer fortsätta att ligga kvar högt. Men eftersom företagen känner av svag efterfrågan så kan de inte höja priserna, utan det lär bara leda till varsel. Om inte efterfrågan tar fart pga lägre räntekostnader. Detta är dock inte troligt, då vi ser ökat amorterande istället. Nej, jag tror vi har framför oss ökade varsel, större försiktighet bland hushållen, och svagare efterfrågan, vilket gör att företagen INTE kommer att kunna höja priserna månad efter månad. Trots att de är pressade av att kostnaderna ökar. Detta gör att 2,25% är inga problem att ligga kvar på, och så länge som Sveige inte växer och skapar jobb, är det snarare troligt med sänkningar under andra halvåret. Då spelar höga matpriser inte början av året liten roll.

US PPI ex food and energi kom in på -0,1 (sänkta priser alltså) mot väntat 0,3 och fg 0,5 (uppreviderat fr +0,3). Snitt 0,2 på årets första månader. Klart bättre. PPI spelar roll för Goods priser, som väger rätt tungt i core PCE. Detta talar för en okej core PCE siffra mot slutet av månaden.

Personligen tror jag inflationen är på väg ut genom fönstret. Truflation är helt rätt på det, och oljan råkar vara en bra proxy. Tariffer kommer inte driva priser. Däremot kan handelskriget tvinga fram klart sämre tider. Dåliga tider har vi inte ännu, om man på olika sätt tar tempen på arbetsmarknaden, men det är den stora risk factor.

Jag tror på räntor ner mot 3% och sänkningar i sommar. Det är konjunktur utsikterna som får mig att grubbla! Börsen velar efter tappat 10%. Jag tänker att den borde vilja studsa upp mot SPX 5800. Även Stockholm borde vilja studsa snart! Vi får väl se vad Trumps nästa drag blir!

Nästa vecka sammanträder FED och Riksbanken…

Vi hörs!

Jag gör ingen analys på Trumps utspel mer än att konstatera att de kommer och går, och i samband med detta får vi Risk on/risk off beteende på börserna. Dollarn handlas på i snitt 1,04 och när alla är glada ligger den på 1,05 och Vix cirka 15 och när man är ledsen blir det istället 1,03 och VIX 21.

Men under hela den här tiden har räntan börjat röra sig nedåt från 4,80 till 4,20. Tror inte det är omöjligt med studs mot 4,45% pga överköpthet. Men jag tror på trenden, och jag gör det för jag ser inte hur inflationen är på väg mot 4% YoY och jag ser inte hur Service sektorn ser ut att accelerera heller, vilket slår mot jobb, löner och därmed köpkraft och inflationstryck. Snarare tvärtom!

Veckan ISM Non-Mfg blir synnerligen intressant efter senaste Flash PMI siffran, och NFP jobben är som alltid veckans höjdpunkt. Räntemöte ECB på torsdag är alltid viktigt men inte så intressant. I övrigt har vi Kina/EU Service PMI samt föråkaren ADP. Svensk snabb estimat över inflation på torsdag är intressant!

I förra veckan kom Core PCE in på 0,28% MoM vilket var lägre än väntat 0,30 och fg 0,2. Siffran i sig är hög, men det handlar som ni vet om korg vikterna. YoY siffran landade på 2,6% mot väntat 2,6 och fg 2,9. Det senare borde göra FED glada. Många i FED tittar på 3m average annualized, men även 6m average anualised. Även dom ser bra ut. Att core PCE taktar på 2,6% är helt rimligt utifrån löner på 3,6%. Dock är det svårt att tro på 2% core PCE längre fram, om INTE lönerna på sikt faller ner mot 3%. Vilket jag tror är en relativt enkel match om jobbskapandet i mattas av, eller mer specifikt jobb skapandet i tjänstesektorn rullar av. (och kanske även i offentlig sektorn när Trump och Musk drar runt med kvasten).

Chicago PMI kom in på 45,5 mot väntat 40,6 och fg 39,5. Bättre och en klar uppryckning. Likt många PMIs i tillverknings sektorn på sistone. Dock är nivån fortfarande svag och range bound sett till senaste två åren. Inför ISM Mfg idag så pekar den på en någorlunda stark siffra. Tillverknings sektorn har ryckt upp sig lite efter varit svag under lång tid. Dock tror jag inte på den som driver för ekonomin då den kräver 1, lägre räntor (till skillnad från restaurang besök i service sektorn) och 2, utgör för liten del av total ekonomin, samt att 3, stark dollar brukar inte gynna den! Kanske kan tullarna på marginalen ge en knuff åt inhemsk produktion, men jag är skeptisk. Ni ska ha klart för er att mycket av det USA importerar, har man inte produktion för på hemma plan. Inte ens substitut.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 50,2 mot fg 49,1. Caixin Mfg PMI in på 50,8 mot fg 50,1. Bättre! NBS Non.Mfg kom in på 50,4 mot fg 50,2. Lite gäsp på det stora hela!

Tysk Mfg PMI kom in på 46,5 mot fg 46,1 och från EU 47,6 mot fg 47,3. Bättre men fortsatt svag nivå. Detta visste vi redan i samband med Flash Estimaten.

Flash Kärn Inflaiton från Europa kom in på 2,6% YoY mot väntat 2,6 och fg 2,7. Låter kanske högt men är lågt, då månadssiffran ligger på -0,6% MoM. Man sänkte alltså priserna i Europa med 0,6 mellan december och januari. Tittar man bara på Service inflationen så låg den på +3,9% YoY vilket är högt såklart, och handlar om att lönerna taktar på runt 4,5-5% vilket företagen i denna arbetsintensiva sektor kompenserar sig för. MEN, ser man till månadstakten kom den in på -0,2%. Man sänker alltså priserna i januari i servicesektorn. Då är analysen enkel. Antingen fortsätter lönetakten i Europa på 4-5% och då kommer vinsterna krympa i denna sektor, vilket rationella företag inte accepterar varpå varsel kommer att öka. Eller kommer lönerna ner. Vilket i Europa är svårt med tanke på fack förbundens roll. Jag tror fackförviunden kommer att se till att avtalen blir ganska okej, givet vinsterna i företagen senaste åren, så kommer man driva på detta. Men det leder till ökade varsel. Så synd om alla som blir av med jobbet, och inte får njuta av löneförhöjningen. Men kul för alla som behåller jobbet. För ECB blir det enkelt. Det skapas inga nya jobb, tvärtom. Och företagen sänker priserna. Alltså lär man fortsätta ner mot 1,75% från dagens 2,75%. Nu på torsdag sänker man till 2,50%. Frågan är hur länge Riksbanken tänker sitta stilla på 2,25%????

Från USA kom Mfg PMI in på 52,7 mot fg 51,5… klart bättre än fg och flash. Sista månaderna har tillverkningssektorn återhämtat sig. MEN, nivån är fortsatt svag. Man har gått från ett svagt läge till ett neutralt. Plus att man ska ha klart för sig att det inte är här jobben skapas, och det är inte någon betydande del av ekonomin. Min högst personliga uppfattning är att Trump och hans tullar har skapat en viss optimism för inhemska varor relativt importerade, vilket fått vissa att svara mer positivt på enkäten än tidigare. Dock skulle jag säga att det är köpkraften som slutligen bestämmer vad och hur mycket konsumenten till slut kan shoppa för!

US Mfg ISM kom in på 50,3 mot väntat 50,5 och fg 50,9… sämre, men det är nivån som är intressant. Tillverkningsindustrin har normaliserats efter att under lång tid haft det tufft. Det är normalt. Jag tror inte de är på väg mot högkonja, utan ska ligga kvar just här. Tänk 2010-2019 liksom.

Dito Prices kom in på 62,4 mot fg 54,9… företagen fortsätter att höja priserna ut mot kund. Jag kan förklara vad det handlar om. Tidigare mådde den här sektorn dåligt, efterfrågan från kunderna var svag, och man hade ingen pricing power mot kund. Men samtidigt ökade lönekostnaderna ganska snabbt. Man var satt under press. På sistone har inköp, råvarukostnader, energipriser studsat upp, och nu när kundernas efterfrågan ökat något tar man chansen att höja priserna igen. Efter en period flat utveckling. Men detta är inte början på en ny trend. Kundernas underliggande ekonomin har inte blivit bättre. Nu drar man ner på services och lägger lite pengar på varor igen efter en tids underkonsumtion. Men Goods konsumtion är räntekänslig på annat sätt än tjänster, och eftersom räntorna fortsatt är höga, så är denna efterfråge återhämtning temporär och endast en normalisering. Företagen i denna sektor kommer inte varaktigt att kunna fortsätta att höja priserna här, eftersom kunderna inte tål det. Alltså kommer denna faktorn att klinga av och falla ner mot 50 igen senare i år.

Dito Employment kom in på 47,6 mot fg 50,3… uppenbarligen litar inte heller företagen här på efterfrågan, eftersom de inte vågar anställa. Att de höjer priserna är det enda sättet att försvara vinst och möta högre personal och råvarukostnadsökningar på. Men det är inget strukturellt som händer bakom skynket.

Dito New Orders kom in på 48,6 mot fg 55,1… och här har ni beviset till varför man inte anställer. Det var en kort boost, som inte bär. Därför anställer man inte. Men man är pressad av kostnader, och därför tar man chanser att kortsiktigt höja priserna.

Det är service sektorn som bestämmer i USA. Om de börjar varsla, så kollapsar lönetrycket, och löner + nya jobb YoY% svänger från positiv till noll… och då landar bnp tillväxte på i bästa fall 1-2% för i år. Då är inflation och räntor ett minne blott!

Ha en fin vecka!

Tycker CPI siffran nästa onsdag ska bli spännande, där väntas rätt höga 0,30ish, men kommer den in med en skräll, vilket det finns chanser för, så kanske FED blir duviga veckan efter när det är FED möte. Detta kan öppna upp för ytterligare fall i räntan. Sen beror det på oro för konjunktur och sentiment såklart, men jag ser ingen anledning till att konjan skagå över stupen ännu, och då tror jag aktier kan gynnas igen. Jag är positiv till aktier så länge som SPX 5600-5700 håller, samt för OMX så länge som 2600 håller.

————- Tisdag

Räntan är ner, och dollarn är svag. Det är INTE Risk off. Det är bara på aktiemarknaden som det är Risk off drivet av svagt sentiment, stigande VIX, och Trump fear eller rädsla för sämre tider. Ränte- och valuta marknaden delar inte den synen. Och jag tror dom har rätt. Jag tror jobbsiffran på fredag kommer visa på konjunkturen är stabil, på sin höjd soft landing. Inflationssiffran nästa onsdag tror jag dessutom blir bra, och visar att det inte är någon inflation 2.0 som ligger i korten.. och därmed är farhågorna över stagflation helt felaktiga. Jag tror VIX fladdrar och likt flera gånger senaste månaderna så kommer den falla tillbaka och då ska börserna upp. Jag tror SPX 5600-5700 kommer att hålla, och OMX 2600 också. Detta är viktiga tekniska nivåer för mig.

———- Onsdag

Räntan och Dollarn fortsätter att svaga sig, vilket regim mässigt är en duvig reaktion som normalt sett är positivt för börsen. Oro för konjunktur och vinster hade snarare eldat på en starkare dollar. VIX däremot fladdrar för att man är beredd att betala dyrt för skydd som försäkring mot att aktiemarknaden skulle kunna rasa ihop, vilket i sin tur är kopplat till Trump och geopolitik. Att konjunkturen är på väg att kraschlanda är inget jag ser just nu! Många tror tullarna kan ställa till det, och jag säger inte emot, bara det faktum att tullar på aggregerad nivå är ett nollsummespel där pengar egentligen bara flyttas runt mellan konton. Där viss länder och företag gynnas, samtidigt som andra missgynnas.

Från Kina kom Caixin Service PMI in på 51,4 mot fg 51,0… bättre!

Från Tyskland kom Service PMI in på 51,1 mot fg 52,2… och från Europa 50,6 mot fg 50,7… lite mjukare, men grejen är att de är runt 50. Fortsatt normal läge, och fortsatt drag läge för europa konjunkturen precis som i USA. Men knappast så stark att det skapas nya jobb och i förlängningen lägre tryck på inflation och priser.

ADP jobb kom in på 77k mot väntat 140k och fg 186k. Klart sämre. Historiskt har det varit svårt att dra några exakta prognoser mellan ADP och NFP, men det pekar på en sämre siffra på fredag. Kanske ner mot 100k. Jag förstår om det lockar fram alla ”extrapolerare” där ute… som säger att det är fara och färde. Men jag håller inte alls med. Lika lite som att 250k nya jobb extrapoleras uppåt och alla utropar en ny högkonjunktur, like lite utropas jag recession. Jag utgår från dagen penning- och finanspolitik, och slår fast att det finns lite fog att tro att vi vare sig ska landa i 4% tillväxt eller -4% recession, utan tillväxt runt 1-2%, likt den vi hade mycket av under 2010-2019, är att mest trolig. I den miljön skapas mellan 1-2 miljoner nya jobb på årsbasis, och det i sig ger genomsnittlig månadsdata på 150k. Nu väntas 160k nya jobb på fredag och jag tror nog den kan landa där +/-50k.

Att räntan är svag är rimligt, för det är orimligt att tro att inflationen skulle ta fart i denna miljö med c2% tillväxt, och då borde inte FED ligga på 4,25% styrränta. Jag vet inte NÄR, men jag tror kommer häva sin paus närmaste månaderna.

US Service PMI kom in på 51,0 mot fg 52,9. Inte alls lika svag som flash 49,7 men ändå sämre än fg. Här måste ni ser skogen framför träden. Service PMI har kommit ner från nivåer på nästan 60 till runda 50. Det är inte kris, men det är inte längre högkonja i denna del av ekonomin som varit skållhet väldigt länge. ISM blir intressant!

US Service ISM kom in på 53,5 mot väntat 52,6 och fg 52,8… bättre vilket förvånar med tanke på Service PMI

Dito prices kom in på 62,6 mot fg 60,4.. företagen fortsätter att höja priser mot kund för att kompensera för höga personalkostnader och annat. Det är logiskt, det intressanta är att efterfrågan från Kund verkar finnas där som gör det möjligt.

Dito employment kom in på 53,9 mot fg 52,3… förbättring vilket gör att jag inte tror på någon kollaps av jobbskapandet. Räkna med 100-200k per månad. Inte mer vare sig på upp eller nedsidan.

Dito new orders kom in på 52,2 mot fg 51,3… bättre men fortsatt runt neutrala nivåer. Ser igen acceleration. Mer stabilitet.

Dito Biz activity kom in på 54,4 mot fg 54,5… stabil, likt New Orders ovan,

På det hela taget hyfsat stark data. Och till alla dysterkvist där ute. Amerikanska ekonomin står inte på fallrepet om ni tror det!

Imorgon har vi ECB där de sänker från 2,75 till 2,50%…. Europa behöver låga räntor om det ska lånas upp pengar för att finansiera vårt egen och Ukrainas försvar, om USA drar sig ur.

————– torsdag

Snabb estimat över svensk inflation kom i morse. KPIF ex energi kom in på 0,9% MoM mot fg 0,2%. Det var högt. Sett till YoY kom den in på 3,0% YoY mot fg 2,7.. också högt. Jag brukar titta på senaste 3m annualized samt 6m annulized. Senaste 3m, dvs dec-feb så har företgen höjt priserna med c1,5%. Det är mycket. Gör dom det varje kvartal så har vi 6% inflation. Sett till 3 månaders perioden innan höjde man med 0,3% så det är en avseende skillnad. Senaste 6 månaderna har man alltså höjt priserna med 1,5+0,3=1,8 och gör man det nästa 6 månader så blir alltså årsinflatitionen 3,6%. Även det är högt.

Vad är det som händer? För det första tuggar löneinflationen på i Sverige med ca 4% i årstakt. Så bara för att kompensera för denna ökning borde företagen vilja höja priserna med ca 3%, eller med 0,25% i månaden. Sen är det frågan om efterfrågan finns där ute bland kunderna, som alltså lägger grunden för företagen att faktiskt KUNNA höja priserna. För om de inte kan det, så måste de istället banta kostnader, vilket alltså innebär sluta anställa, och sen börja varsla. Eftersom jobb skapandet i Sverige har upphört, så var det min tro att företagen att det var företagens svar på allt sämre efterfrågan. Därför räknade jag inte heller med några stora prishöjningar. Frågan är om det är fel analys. Februari siffran över inflation är hög. Har efterfrågan piggat på sig, och var kommer den ifrån? Det finns bara EN källa, att Riksbankens räntesänkningar letar sig ut i konsumtion. Samtidigt får jag signaler om att folk har börjat amortera igen, efter att stängt av månads amorteringen när räntorna låg på 5%. Därmed skulle räntenedgången gå till ökat sparande och inte till konsumtion. Men det är inte svart eller vitt. Det kan vara en fördelning såklart. Vad jag vet är att företagen inte ser en kraftig ökning av efterfrågan, att de inte anställer på bredden och att de gärna höjer priserna för att personal kostnaderna ökar med löneinflation. Så min tes att perioden dec-feb med 1,5% inflation INTE är uthålligt i år. Men att perioden sep-nov med +0,3% inte är att vänta sig heller. Nej jag att så länge som lönerna ligger på 4%, så kommer inflationen ligga på 3%, och då kan vi vänta oss 0,75% i kvartalet. Detta bygger på att sänkta räntekostnaderna går till amorteringar och inte konsumtion. Och jag tror risken är på nedsidan, dvs att lönetrycket snarare är på väg ner, än upp, givet att arbetsmarknaden är minst sagt ljummen, och med det kan även inflationen röra sig mot 2% på sikt. Men det att det är omöjligt att säga nåt om tajmingen, och att det kan ta längre tid än många tror.

Som sagt, man måste fråga sig… kommer jobbskapandet ta fart från svaga nivåer eller inte. Och kommer svenska hushåll börja konsumera mer när räntekostnaderna sjunker eller väljer man att starta igång sitt månatliga amorterande. Svarar du rätt där, så kommer du svara rätt om framtida inflation, och därmed räntor.

ECB sänker från 2,75 till 2,50%. Helt väntat. Man skruvar upp inflaitonsprognosen, och skruvar ner tillväxt prognosen. Så länge som konjunkturen är svag och det inte skapas några nya jobb i Europa, så tror jag man fortsätter att sänka ner mot 1,75%. Visst, vi har lite temporär inflation just nu drivet av livsmedel och löner…. men säg mig vilka butiker som höjer priserna när det är glesare med kunder än vanligt? Det är inte uthållig. Är det glest med kunder, och man har problem med kostnader, så höjer man inte priserna, då sänker man kostnaderna.

————– fredag

Otrolig försvagning av dollarn vi sett på kort tid. Huvudskälet var ju att US10yrs föll från 4,8 till 4,1% på kort tid. Men senaste veckan har fallet accelerat till följd av att Europeiska räntor gått upp kraftigt. Man kan ju fråga sig varför europeiska räntor gör det. Vi ser ingen direkt acceleration av konjunkturen även om industrin stabiliserats något. inflationstrycket går alltid att diskutera, men givet svag tillväxt och jobbskapande, så borde lönerna till slut pressas ner och få en strukturell inverkan på inflationen nedåt. Nej det handlar istället om geopolitik, där Europa lämnas själv att ta hand om Ukraina samtidigt som tullkriget börjar ta form. Jag prognostiserar inte politik. Men det känns som om vi inte har sett det sista ännu. Många index börjar komma ner till tekniskt kritiska nivåer, men om man bara tittar på historiken är det inga konstigheter. De brukar utgöra köplägen. Om du inte tror på dåliga tider och/eller förnyad inflation. Jag tror inte på någon av dom. Jag tror på en form av konjunktur a la 2010-2019. Men man vet aldrig var Trump och hans politik landar så det gäller att vara ödmjuk. I eftermiddag kommer jobbdata. Då vet vi hur illa ställt det är i amerikanska ekonomin.

NFP jobben kom in på 151k mot väntat 160k och fg 125k, nedreivderat fr 143k. En ganska så inline siffra. Datan lirar rätt väl med BNP tillväxt på c2%, och var ISM Employment har pekat på. Jag tror man kan räkna på siffror runt 100-150k framöver. En ekonomi som vare sig är i hög eller lågkonja.

Lönerna växte med 0,3 mot väntat 0,3 och fg 0,5. På årsbasis ligger den på 4,0% YoY. Jag tror lönetakten ligger på ungeför 3,5% vilket ger core CPI på 3% och core PCE på 2,5%. Inte riktigt på målet men inte så långt därifrån. Tids nog kommer vi nå dit. Men INNAN priserna verkligen svalnar så behöver lönetrycket avta, vilket det gör med en svalare arbetsmarknad, samt lägre efterfrågan från kunder. Jag tror vi har goda chanser att nå dit, men jag vet inte när. Om jobben går under 100k så tror jag FED häver pausen rätt snabbt. Som det är nu behöver man inte ha särskilt bråttom.

I nästa vecka har vi Core CPI på 0,30%. Jag tror det finns hyfsat goda chanser att vi slår den, och då kan vi få ny press på räntorna.

Börserna har kommit ner en del, och jag anser fortfarande att man ska ha aktier. Men vi behöver se VIX vända ner igen, för att riskaptiten ska återvända med köparna. Jag tror det finns goda chanser för detta under närmaste veckorna. Perioden fram till maj brukar vara bra. Men samtidigt är osäkerheten stor då Trump kan säga vad som helst, när som helst.

Trevlig helg!

Räntorna trendar nedåt sedan 4,8%. Särskilt senaste veckan där vi nådde 4,3% igår. Samtidigt stärks inte dollarn längre, men man knappast kalla den särskilt svag heller. Snarare konsoliderande. VIX studsade till som så många gånger förr. Lite av ett mini risk off moment. Personligen tror jag räntorna ska fortsätta ner, och åtminstone återtesta 4,15% nivån i mars. Samtidigt tror jag inte riktigt VIX och dollarn, utan tror det är en tidsfråga innan dollarn börjar svagas över 1,05eur och VIX faller tillbaks. En säsongsmässig börsuppgång fram till i början av maj går inte att utesluta.

FED har möte 19e mars. Då kommer man inte att sänka. Men fram tills dess så har vi både jobb och inflationsdata, och det går inte att utesluta, givet hur datan kommer in, att man öppnar upp för räntesänkningar. Nästa möte efter det är 7e maj och fram tills dess har vi ytterligare data i april. Marknaden diskonterar idag EN sänkning i år, och sannolikt i Q4. Ändras detta narrativ ska räntorna ner rejält. Jag tänker en nedgång med minst 100 punkter, OM man sänker i maj. Men en sänkning i maj är inte min prognos, då den kräver en rejäl dos av sänkarvänlig data. Jobben måste komma in svagt, och inflationsdatan ska både komma in på rätt nivå och bättre än väntat. PMI i service sektorn har kommit ner på sistone och jag undrar om det ska sätta sig på jobb datan under våren? Truflation visar på inflationstryck ner mot 2,2% istället för som idag 2,7-3,3 beroende på vilket mått man menar. Men Core PCE har på sistone varit ganska uppmuntrande. Vi får se hur den kommer in i veckan. Annars är nästa CPI vecka superviktig, då det inte längre går att dribbla med vikterna. Generellt skulle jag säga att så länge som core PCE rullar in på 0,20% MoM eller lägre, så är det inte rimligt med 4,25% styrränta.

På lång sikt, typ 1-2 år, givet det vi vet idag, så tror jag styrräntan i USA borde ligga runt 2,75%. Korträntor borde ligga på samma nivå, och långräntor 50-100 punkter högre. För Europa gäller samma sak fast där tror jag en balanserad styrränta ligger på 1,75% istället. Sen när det kommer till Sverige så borde vi ligga på ungefär samma nivå som Europa, med viss avvikelse på +/-25 punkter.

Det kom in inflation från Europa som var i linje med Flash estimaten, dvs 2,7% YoY. Återigen kan det låta högt, men faktum är att Europas företag har slutat höja priserna, så siffran är ren baseffekt. Börjar företagen inte höja priserna, så kommer den röra sig mot noll. Men det lär inte hända, för pesonalkostnaderna brukar öka, och med dom kommer prishöjningar. Sen är det speciellt i europa, för att avtalsrörelsen tvingar fram real löneökningar, så för att företagen ska hantera sina personal kostnader så slutar man att anställa, och i viss utsträckning säga upp folk. Rent matematiskt måste man säga upp lika många som lönerna ökar, för att hålla personalkostnaderna oförändrade. Man kan även ta vägen via inflationen och räkna så här:

Om inflationen ska nå 2%, så får alltså inte företagen höja priserna med mer än 2%. Om personalkostnaderna totalt sett ökar med 3%, så kommer företagen höja priserna med 2% (för att personalkostnader utgör ungefär 70% av revenues aggregerat). Numera ökar lönerna i Europa med ungefär 4,4%. Så om europeiska företag vill att personalkostnaderna bara ska öka med 3% så måste man varsla drygt 2% av alla anställda. Arbetslösheten borde alltså stiga med ungefär 2%enheter. Sen har ju både ECB och Riksbanken sänkt räntorna, och en del av dom pengarna kanske hittar ut i konsumtionen, och därmed hjälper företagen. Men risken är då att lönerna biter sig kvar på en hög nivå, och därmed prisökningarna. Det vill man inte. Men jag tror den risken är rätt låg. Vi har ett räntesänkningar under ett tag nu, och det har hittills inte gett någon direkt effekt.

Case Shiller bostadspriser kom in starkt i USA. En ny ATH nivå. Vi har diskuterat det tidigare. Det är färre transaktionen i marknaden än tidigare. Och de som kommer till avslut gör det på bra priser. Säljarna säljer inte om de inte får bra betalt. De har ett jobb att gå till och de kan betala sina räkningar så det är ingen kris. Räntorna gör att nybyggnation är tyst. De som inte har råd att köpa i USA vänder sig till hyresmarknaden. Recession i USA skulle sannolikt fälla priserna, men det är inte ssannolikt just nu. De flesta har långa bolån, med inbyggd amortering. Deras månadskostnad svänger inte som den gör i Sverige. När man går i pension är man i princip skuldfri.

Michigan consumer condfidence kom in svagt i fredags och igår kom även CB Cons Confidence in svagt. Lägg till detta på Flash Service PMI, och jag tror många kliar sig i huvudet och undrar var Trumpismen tog vägen.

Next up fredag då vi har Chicago PMI och PCE inflation…

Ha en fin vecka!

Inflationssiffran i förra veckan, tog många på sängen. Men det verkar alltmer som om viktningarna förklarar skillnaden, och att siffran egentligen inte var så hög. Dollarn är uppe och nosar på 1,05eur. Kommer den att bryta upp och varför? Rapportperioden börjar gå mot sitt slut, och macro i veckan är rätt lugnt. Flash PMIs, Empire FED och Philly, NAHB index och svensk inflation. Truflation pekar på väsentligt lägre inflationsdata framöver. Marknaden prisar EN sänkning i december. Marknaden tror alltså på att inflationen biter sig kvar på 3%ish under i princip hela året. Om det narrativet svänger så kommer räntorna dippa med 100punkter+ på kort tid.

Jag har lite svårt att se hur USA ska fortsätta att växa så kraftigt när 1, penningpolitiken är så restriktiv (definierat som positiva realräntor) 2, finanspolitiken är så restriktiv (underskott EX räntor är så litet) och 3, när omvärldskonjan är så pass svag. Sämre tillväxt, skulle leda till färre nya jobb, lägre efterfrågan, lägre lönebildning, minskad inflationstryck….. men så här långt stämmer det inte. Jobbskapandet trotsar punkt 1-3 och likaså ISMx2 New order. Vi får se, i slutändan är det alltid den aggregerade köpkraften som bestämmer villkoren för konjunkturen.

Pratade med en gammal kollega som tycker aktieägandet är problematiskt. Han menade att stora bulken av sparandet ligger i Global fonder och liknande produkter. Men att MSCI World index återge en bild på ett företag och en aktie som inte finns. Han menade att det finns två grupper som index består av. Dels bolag vars vinst växer ordentligt, dom slår förväntningarna vilket driver revisions, aktierna är dyra värderingsmässigt och har gått starkt. Den andra gruppen består av värderingsmässigt billiga bolag, men där vinsten inte växer, revideringarna är svaga och aktierna har gått dåligt. Lägger man ihop dom här får man en hypotetisk aktie (index) vars vinst växer ok, revideringarna är ok, värderingen är ok, och kursmässigt har det gått starkt. Men aktien finns inte i index. Och egentligen är det ren tur att den första gruppen är så index tunga, annars hade inte index gått bra. Han menade att han egentligen inte vill äga någon av grupperna, den första är för dyr och känslig för om något går fel, och den andra är en value trap. Point being, index är en funktion av två bajskorvar, som blir något fint tillsammans. Det känns fel nånstans. Jag skrattade och sa att han har en poäng, men det finns ingen lösning på hans problem. Mer än att sätta upp en glidande stopp loss eller nåt.

————– tisdag

Svensk inflation, KPIF ex energi, kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,2. Inline. På årsbasis kom den in på 2,7 över hela linjen. Sett till årsdatan är det över målet på 2%, men ser man till senaste 3 månadssiffrorna så ligger de på +0,2, +0,3, -0,2… dvs totalt +0,3. Det är 1,2% på årsbasis. Det är klart under målet. Om man jämför med USA, där core PCE också ligger runt 2,7% YoY så ser månadsdatan helt annorlunda ut. Dvs i Sverige höjer inte företagen priserna idag, medan i USA gör man fortfarande det. Detta har en naturlig koppling till efterfrågan. I USA kan företagen höja priserna. I sverige går inte det. Du kan inte höja priserna om inte ens kunderna ”handlar i din butik”. Du måste ha kunder i butiken till att börja med. I nästa steg vill inte företagen anställa någon heller. Det vill man fortfarande i USA. Sen är det frågan om de svenska ”butikerna” ska börja få kunder igen när folk har mer över i plånboken när räntekostnaderna minskar? Det är vad Riksbanken väntar på. Men dyker inte kunderna upp, så lär det bli fler sänkningar. Min tes är att folk tycker inte att 3% bolåneränta är billigt trots att det är lägre än 5%, utan att det är fortfarande rätt dyrt mot tidigare 1,5%. Det handlar också om att när man tog lån så tog man lån utifrån 1,5%, med viss uppåtside risk. Men den risken låg inte på 5%. Visserligen är hushållen glada över sin balansräkning (bostadspriserna är starka) och det faktum att de har jobb. Det väger positivt. Men jag tror ändå inte på någon shopping Bonanza när räntekostnaderna ligger på 3%. Sen allt snack om att 2,7% är förskräckligt jämfört med december 2,0 YoY. BULLSHIT. Man höjde priserna mindre i januari 0,2 än december 0,3. Lär er räkna och förstå data för helsike! KPIF var hyfsat hög, men det är pga energi priserna. Om de svänger tillbaka, vilket de redan börjat göra, så gör inflationsdatan det också. Ni kan inte kalibrera efter den.

—————- onsdag

Empire FED kom in på +5,7 mot väntat -1,0 och fg -12,0… bättre men fortsatt range bound. Säger inget nytt om ISM

NAHB index kom in på 42 mot väntat 47 och fg 47. Sämre och rätt trist nivå… dessutom har tydligen utbudet av bostäder till föräljning ökat väldigt mycket i USA, så vi kanske står inför nåt nytt? Priserna är trots allt på ATH så en sättning är väl inte omöjlig. Men har svårt att se att den ska komma så länge som alla har ett jobb att gå till… lite som i Sverige, dvs priserna borde fallit med räntorna, men gjorde det inte. Men hade räntorna fällt kojunkturen, dvs arbetslösheten hade dragit iväg, då hade vi sannolikt fått en större prisnedgång i Sverige än dom 10-15% som vi fick. Men nu var det längesen och den nedgången känns återtagen. Tvärtom verkar 175 punkters räntesänkning i Sverige ge lite stöd åt bostadsmarknaden. Min tes har alltid varit enkel. Storleken på lån bestämmer hur mycket man kan lägga på en bostad. Storleken på lån bestäms av lånelöftet, som bygger på en kvar att leva på kalkyl, där inkomst och ränta väger tungt. Visserligen är räntorna högre idag än för 5 år sedan, men de aggregerade inkomsterna är typ 20% högre, så detta kompenserar. Så att vi handlas till samma högsta nivåer som när räntorna var rekordlåga, är inte så konstigt faktiskt. Givet att folk får behålla jobben, och Riksbanken fortsätter att sänka, så kan vi sätta nya rekord. Men då kan man fråga sig om Riksbanken verkligen sänker mer, om alla verkligen kommer behålla jobben. Om Riksbanken fortsätter att sänka så är det kanske för att folk blir av med jobben. Om de inte sänker, så är det för att man har kvar jobben. Det är svårt att se att man ska få båda! Därför kanske man också ska ha rimliga förväntningar på bostadspriserna.

———— torsdag

Philly FED kom in på 18,1 mot väntat 20,0 och fg 44,3.. inline. Det var många som drog på många växlar efter senaste starka siffran, men jag flaggade för att Empire uppvisade samma mönster. Dvs rakt upp på Trumpism, och sen normalisering. Nuvarande nivå indikerar på ISM på dryga 50. Ungeför där den är idag. US är inte recession, men ej heller högkonja som under 2021/22 då vi pratar +4%. Utan taktar på runt 2%+. I denna miljö borde det skapas runt 150k nya jobb i snitt, och lönerna borde i denna miljö röra sig ner mot 3%, och på sikt ge ett inlflaitons tryck på ca 2% mätt som core PCE. Men det tar tid. Men det är där jag står…. tills datan säger nåt annat. Och utifrån det så ligger räntorna för högt, och dom gör det för att FED pausar. En paus, jag INTE tror kommer vara bestående. Men frågan är när dom tar bort den…. det är ”the million dollar” question. Jag vet inte! Tyvärr. För det är viktigt. Börjar de sänka snart, så ska räntorna ner snart. Börjar de sänka i slutet av året, då riskerar räntorna att ligga kvar högt länge till….

—————– fredag

Från Tyskland kom Mfg Flash PMI in på 46,1 mot fg 45,0 och från Europa kom den in på 47,3 mot fg 46,6… bättre men knappast nån fest. Service Flash PMI kom in på 52,2 mot fg 52,5 och i Europa 50,7 mot fg 51,3… helt okej. Europa ligger där man ligger, typ 0-1% tillväxt, inget jobbskapande och inflation på väg ner. Räkna med fortsatta sänkningar.

US Mfg Flash PMI kom in på 51,6 mot väntat 51,5 och fg 51,2… bättre men ingen fest!

US Service Flash PMI kom in på 49,7 mot väntat 53,0 oh fg 52,9. Oj vilket skräll! Har inte detaljerna vad det är som driver den. Sen EN siffra gör ingen sommar, men det verkar som om tjänste sektorn tappat momentum rejält senaste 2-3 månaderna. Börjar pengarna ta slut för restaurangbesöken eller? Man ska inte dra på för stora växlar men visst finns det en risk att företagen i den här sektorn börjar dra ner på att anställa. Och det är här jobben skapats senaste åren. Det är också i den här sektorn (85%+ av US ekonomin) som lönerna driver prishöjningar, och därmed allmän inflationstryck. På sistone har vi varit bortskämda med stark jobb data… men vad händer om den viker ner sig under våren. Vad händer med lönetrycket då? Vad händer med företagens förmåga att höja priser. Narrativet kan förändras ganska rejält.

Och NÄR lyfter FED sin paus då?

Som jag sagt, marknaden tror inte på sänkningar längre, så öppnas den dörren ska räntorna ner med 100bp+………….. det kommer vara en game changer!

Nästa vecka är det sportlov, och egentligen ganska lugnt på data fronten! Core PCE är viktigast!!!!

Rapportperioden är i princip överstökad, och den var stark. Mycket stök där ute rent medialt sett, men ser man till börserna är det mest konsolidering, och rätt nära topparna. Ser man till räntemarknaden så föll 10åringen från 4,8 till 4,4 och studsar tillbaka lite. Den har knappast börjat bry sig om tullar eller Trump. Inflationsdatan på onsdag visar färdriktning.

Räntemarknaden, och FED, fokuserar inte på Trump som alla tycks tro. Det är mycket mer simplistiskt än så. I september 2022 så noterade US Core CPI toppen på 6,6% YoY. Den sjönk därefter fram till juli 2024, dvs under 22 månader, till 3,2% YoY. Om ni tänker den grafen framför er, och att man skulle dra ett streck genom de här punkterna, och förbil juli 2024, så borde vi nått 2% eller lägre vid det här laget. Men så blev det inte. Det tog stopp sommaren 2024 och har därför legat på 3,2-3,3% sedan dess. Detta är inte FED nöjda med och det är därför som man slutat sänka.

Min tes varför det blev så här borde vara hyfsat känd vid det här laget, och det är att löne inflationen föll under samma period som inflationen föll, men planade också ut runt 3,5-4% förra sommaren. Detta är en historiskt hög nivå, som i grunden handlar om att den Amerikanska service och tjänstesektorn år bra. God efterfrågan, man anställer folk, när det är ganska svårt att hitta folk, och man lyckas höja priserna, och därmed klarar man också att höja lönerna.

FED trodde för ett halvår sedan att inflationen skulle fortsätta ner mot 2% typ nu, man trodde det eftersom man trodde på löner på 3% eller lägre, och man trodde på det eftersom man trodde att sysselsättningen skulle utvecklas dåligt. Det var också därför som man adresserade just Sysselsättning som deras målvariabel förra hösten. Man var orolig för denna. Men man hade tvärfel. Jobben var det det sista man behövde oroar sig för. Nu sa man istället vid förra mötet att man inte är orolig för jobben längre, man är bekymrad över inflationstakten som är för hög. Om de kommer få rätt eller fel, är 50/50 skulle jag säga. Bättre odds har dom inte.

Det finns inget i den ledande datan som säger att konjunkturen ska falla ihop eller accelerera. Om något ska service sektorn varva ner lite från hög nivå. Det skulle kunna innebära färre jobb och lite mjukare löner, och därmed inflation. Men vi vet inte.

Mat, energi och råvaror har dragit på sistone. De brukar mean reverta över tid om inget fundamentalt ligger bakom. Dessutom har head line inflation lite bäring på core, och dessutom navigerar inte centralbankerna efter head line. Lite som att säga, att om staten dubblar momsen så måste vi höja räntan. Eller om utbudet av olja från Mellanöstern faller ihop och oljepriset dubblas så måste vi höja räntan. Det förstår alla att den kopplingen har stora brister.

Jag tycker lönetakten verkar vara rätt robust runt 3,6-4,0% vilket innebär att core CPI borde ligga på 3,1-3,5 och core PCE på 2,6-3,0. Om vi ser till månadsdata så borde därför core PCE snitta runt 0,25-0,30%. Det är där förväntningarna ligger inför onsdagens siffra. 0,30 eller högre kommer skicka upp räntorna. 0,20 eller lägre skicka ner dom, och allt därimellan är förmodligen en axelryckning.

För att vi ska nå målet om core PCE på 2% eller lägre, så behöver lönerna mattas med 1% lägre årstakt. För att detta ska hända så behöver vi sannolikt en sämre arbetsmarknad. Jag skulle säga färre än 100k i snitt per månad. Där är vi inte, och det är frågan vad Trumps politik får för inverkan.

Jag vet att Trump gärna beskattar omvärlden, och ger pengarna till sina väljare, som shoppar upp dom. På så sätt skulle USA växa snabbare än omvärlden allt annat lika.

Och det är klart, skulle han få genom 10-25% tull på varje vara som passerar gränsen, så blir det en hel del.

Men riktigt så enkelt är det inte. Jag har ingen prognos, men om jag sneglar på 2016-2020, så skulle jag vilja måla upp ett alternativt scenario:

1, Trump kräver 25% av X

2, Landet X lägger in motåtgärd.

3, Trump sänker till 15% för att slippa motåtgärd. Man är överrens.

4, Exportören i landet X tänker att han måste höja priset med 15%. Men gör han det blir volymen lidande alltför mycket. Bruttovinst är det som räknas, och det är en kombo av pris x volym. Exportören höjer priset med 10%. Hur mycket förändras försäljningsvolym i % om man höjer pris med %.

5, Samtidigt som exportörens centralbank ser till att valutan försvagas mot dollarn, alltså att dollarn blir starkare, vilket gör att när man växlar hem försäljningsintäkten så blir den mer värd, även om man sålt för mindre. Eller motsats, importören köper lika mycket för att i dollar har varan inte förändrats i pris, trots att priset höjdes, för att valutan försvagades.

6, Vilket gör att när den amerikanska importören ska köpa in så gör valutaförsvagningen att den bara är 5% dyrare än sist.

7, Även importören är brydd över att höja priserna mot kund, som är väldigt känsliga för detta, då allt blivit väldigt dyrt och deras inkomst har inte hängt med. Generellt kan man säga att de flesta priser där ute, både i Sverige och USA, är på sin max nivå. Det finns ingen vara där ute som man enkelt kan höja priset på, men ändå sälja lika mycket i volym. I så fall hade man gjort det.

8, importören höjer bara priset med 2% under en månad.

9, och alla varor kommer inte bli föremål för tullar, även om det låter så.

10, Resultat: Trump får sina (skatte-)tullintäkter, företagen får ge bort lite BV-marginal för att kunna fortsätta sälja som vanligt, CPI datan blippar till mindre än väntat och under en kort tid för att sen försvinna… Tullkriget fick inga bestående effekter. Detta trots att allt började med 25% till på ”allt”

FED kan återvända till att följa konjunktur, arbetsmarknad och inflation… precis som de alltid har gjort!

Har ni tänkt på att det faktum att FED bromsat in sina höjningar, samtidigt som ECB ångar på som vanligt, har gjort att Dollarn stärkts med 10% mot Euron. Dvs om Trump lägger 10% tull på allt från EU så kommer företagen i EU efter de fått betalt och växlar pengarna, ha lika mycket i Revenues Euro som när euron stod 1,12usd.

Alltså innan sålde man 10 varor X 10 usd=100usd och fick 89eur (100/1,12)

Nu säljer man 10 varor a 9 dollar (10 till kund, men Trump tar 1 dollar i skatt/tull)= 90dollar (90/1,0,2) = 88 eur.

Ingen skillnad!!!!

Man säljer lika många som innan, och har lika mycket revenues i euro som innan. Dollar förstärkningen svalde hela tullen.

Jag tror de här tullarna är en storm i ett vattenglas. Men Trump måste se till att 1, det är en stor medial grej och 2, det måste se ut som han är tuff och kommer ut som vinnare. Inte för att det stämmer, men narrativet är superviktigt för att hans väljare ska fortsätta att gilla honom.

Om man tittar på core CPI datan månadsvid, från januari 2017 när han tillträdde fram till februari 2020, innan Covid slog till så rörde den sig mallan 0,1 och 0,3. Som att titta på när färg torkar. Visst, jag tror han kommer gå aggressivare fram denna gång. Men vi pratar NOLL effekt sist.

Vi har även US PPI och retail sales.

Ha en fin vecka!

————– tisdag

Inte mycket på agendan idag. Men imorgon har vi CPI data för januari och marknaden väntar sig 0,30% MoM för core. Givet att det är januari, då det automatiskt höjs den del priser, samt pressen på mat och energi på sistone (som förvisso inte ingår i Core, men som smittar vissa delar utanför core, tänkt typ restaurang notan) så är det inte osannolikt att siffran kommer in högt. Men frågan är om den säger nåt om framtiden. Jag upptäckte Trueflation på X, vilket jag nästan skäms över. Måste vara den siste macro intresserade som gör det. Men de scannar typ nätet dagligen för att mäta prisförändringar genom någon AI-algoritm (såklart, vad annars). Det som fångade mitt intresse var egentligen inte själva siffran i sig, dvs att deras siffra skulle visa på en mer korrekt nivå än vad CPI/PCE datan gör, utan hur snabbt den har reagerat upp och ner. Enligt Trueflation själva ligger de i snitt 45 dagar innan den officiella datan. Det är mycket. Tittar man på grafen så vände den fint i oktober, dessförinnan i april, och det fascinerade är hur räntorna verkar följa den. Med andra ord, när den vänder ner så sjunker räntorna nästa simultant. Vad som hände häromdagen är att den gjorde ett hastigt dropp ner, vilket man kan läsa på X mer om, men om det visar sig stämma, och den inte kommer tillbaka, så skulle alltså ett större tapp i räntorna vara på gång. Det står i så fall i kontrast mot en eventuellt hög inflationssiffra imorgon.

Varför är detta intressant, jo för att rapportperioden har varit bra, marknaden känner för tillfället konfidens i vinstprognoserna. Men räntan är lite för hög för att vara bra för multiplarna. Skulle räntan börja tappa igen, så kan man åtminstone tänka sig att börsen INTE kommer att gå ner, eller rent utav gå upp. Det hade Trump gillat dessutom!

Som sagt, man ska inte underskatta Trump som affärsman. Jag tror han vill få ner inflationen, få ner räntorna, beskatta import utan att det påverkar amerikanerna (inflation), beskattningen påverkar omvärlden negativt istället, minimera skadorna för US exportörer, försvaga dollarn, banta offentliga sektorn och skicka ut pengarna genom lägre inkomst skatter, skicka ut tullintäkterna till amerikanerna i form av lägre inkomstskatter, stänga gränserna och skicka hem immigranter och ge jobben till amerikaner. Typ så… och jag tror han har hyfsade chanser att lyckas, och i denna miljö växer usa med 2-3%, 2% inflation, 2-3% ränta, varpå omvärlden får det lite jobbigare men ändå inte recession. Kalla mig naiv optimist. Man kan väl få spekulera lite.

—————- onsdag

Inflation om en stund.

Det som talar för en låg siffra: stark dollar, låga importsiffror, hyror har slutat stiga, ISMx2 New orders etc pekar på ett efterfrågan där ute är något lägre vilket gör det svårare att höja, ISM Prices pekar inte på några större inflationstendenser.

Det som talar för en hög siffra: januari effekt på priser, löneläget motiverar c0,25% MoM, press på mat/energi priser som smittar på core dessutom. Michigan Consumer confidence och liknande pekar på stigande inflationsförväntningar (men det kan också vara vad folk svarar efter att de hört att Trump belägger allt och alla med tullar).

Truflation säger CPI 2,7% vilket innebär en generellt mjuk siffra.

Core CPI kom in på 0,4 (0,44) mot väntat 0,28 och fg 0,23. I årstakt kom den in på 3,3 mot väntat 3,1% och fg 3,2%. Klart högre! Som sagt, sett till löner 3,5-4% så ska core CPI ligga på 3,0-3,5 så egentligen inte så konstigt, men sett till vad Truflation guidat för, snacket om fallande hyror, svagare efterfrågan i service sektorn. Det här pekar på nåt annat. Får anledning att återkomma, men magkänslan är det jag beskrev ovan. Många företag ser tillbaka på 2024 med ett högt kostnadstryck på personalsidan, och passar på att revidera upp 2025-prislistorna ordentligt i januari, och hoppas egentligen att kunderna ska klara av det. Finns också en Trump aspekt här om vissa företag, som importerar mycket av sina saker, tror att de ska åka på höjningar som orsakats av Trump, så passar dom på redan nu och höjer priserna.

Ur ett FED perspektiv så har just CPI planat ut och är INTE på väg mot målet, medan PCE ser väsentligt bättre ut. Dagens siffra ökar sannolikheten för en fortsatt paus vid mars mötet.

Är 0,4% höjning mycket för en månad? Well, vi hade sådana höjningar i januari och februari 2024 vilket gjorde att man inte började sänka på våren. Trots att alla trodde på just det i december 2023. 0,4 är också högt om man ser till ”normal intervallet 2010-2019” som pendlade mellan 0,0-0,3. Men 0,4 är inte särskilt högt om man ser till inflationsåren 2021-2023. Det är inte jättefarligt, men det är helt klart för hög månadssiffra för att FED ska vilja sänka. Nästa FED möte är 19 mars så det hinner komma en CPI siffra till, men att den ska tvinga fram en sänkning tror jag inte på.

Jag ska gräva lite och se var den stora avvikelsen kommer från.

Marknaden reagerar som man kunde tro, räntan tar ett jättekliv upp till 4,65%. Dollarn däremot är stabil. Börserna reagera väldigt måttligt. Känns som att det låg i luften med en hög siffra.

Jag tänker FED – Truflation 1-0…. men så läste jag nånstans att Truflations siffra för 45 dagar sedan var väldigt HÖG, och det är siffran nu som är LÅG, vilket vi inte kommer se förrän i Februari datan som kommer om en månad. Har ingen aning om detta stämmer, men det skulle ju kunna förklara den måttliga reaktionen där ute.

————— tors

Efter att ha tittat lite närmare på inflations datan så visade det sig att Transports och Shelter stod för stora delar av uppgången, och i synnerhet varför den avvek från förväntningar. Transports säger dom som ”vet” att det är en one-off och inte är återkommande. Varför vet jag ej. Den märkliga är hyrorna som tog ett rejält kliv. Detta är märkligt för att olika hyresindex, om är mer exakta och realtid, visar på en rätt stor avmattning när det kommer till höjningar.

Var står vi idag?

Löner på 3,5-4%, CPI på 3,0-3,5, PCE på 2,5-3,0%. Trenden var ner fram till typ september förra året, och har planat ut sedan dess. Vi pratar inte inflation 2.0 alls. Bara att inflationen hakat fast på en nivå högre än målet. Detta är inte FED nöjda med, så man vill bedriva en åtstramningspolitik, vilket i teorin innebär en styrränta över rådande inflation, dvs 4,25%. Därför pausar man. Hur länge kommer man stå där? Jo så länge som inflationen taktar på som nu och inte visar tecken på att ge efter. Vad krävs för att den ska göra det? Jag skulle säga lägre lönetryck. Vad krävs för det? Jo en arbetsmarknad där arbetsgivaren sätter villkoren och inte arbetstagaren. Vad krävs för det? Jo vikande efterfrågan och sämre jobbskapande.

Så för mig handlar framtida räntor om ISM New Orders och jobben.

Dyker ISM New Order ner under 50 och jobben börjar komma in under 100k/mån…. då är inte räntesänkningar lång borta. Men så länge som de inte gör det….. kommer vi ligga kvar på 4,25%.

Kan det komma höjningar? Om tillväxten växlar upp från dagens nivåer till det vi såg 2021/22, där jobb hänger på, och lönerna klättrar från dagens nivåer, då kommer FED sannolikt tvingas till höjningar. Dock ser jag denna risk som väldigt liten.

Tvärtom tror jag att det är inte osannolikt att jobben börjar komma in sämre under våren. Det är något som inte är inprisat och skulle tas emot som en överraskning. Varför tror jag detta kan hända? Well, om man ser till JOLTS quits/job openings, ISM Employment faktorn osv så börjar det smyga sig in en viss trötthet. Företagen höjer priserna för att personal kostnaderna ökar, men konsumenterna där ute tror jag är nära en bristningsgräns. De klarar inte så mycket mer, utan kommer börja välja bort varor och tjänster och får prioritera. Pengarna räcker inte till för väldigt många. I Sverige frigör räntesänkningarna pengar i form av lägre räntekostnader. I USA bet inte räntehöjningarna särskilt mycket, men å andra sidan stimulerar inte sänkningar heller. Och sen har vi Trump.

Personligen är jag duva. Jag tror att ECB ska ner mot 1,75% och Sverige mot 1,50%, och jag tror USA på sikt ska ner mot 2,75%. Men det kan ta två år!

Spännande tider är det iallafall!

US core PPI kom in på 3,6% YoY mot väntat 3,3 och fg 3,7 (uppreviderat fr 3,5). Högt, precis som gårdagens CPI. core PPI berör varuledet som i inflationskorgen står för knappa 20%. Så det är inte jätte viktigt. Mellan 2010-2019 så pendlade PPI mellan 0 och 2,8%. Med en median runt 1,5-2%. Det var väldigt lite prishöjningar inom producent ledet på den tiden, och därmed på varusidan också. Att siffran nu snurrar runt 3,5-3,7% är i linje med den inflation vi har idag, dvs runt 2,5-3% på PCE sidan. Månadssiffran kom in på 0,3% mot väntat 0,3 och fg 0,4 (uppreviderat fr 0,0). Den är helt okej. Den har pendlat mellan 0,0 och 0,5 i två år.

Om jag summerar: Vi är inte på väg mot inflation 2.0 a la 70-talet. Finns inget stöd för det i datan. Men vi är inte på väg ner mot målet heller. Vi har etablerat oss strax mitt i mellan, med en tillväxt om drygt 2%. I Europa ser det annorlunda ut så här långt. Här växer inte ekonomin, och där höjer man inte heller priser, och där står ECB på 2,75% och säger i princip att så länge som datan ser ut så här, så fortsätter vi att sänka vid varje möte. Väldigt annorlunda mot USA. Därav strukturellt stark dollar.

Jag tänker att dollarn kan fortsätta att knsolidera mellan 1,02 och 1,05 euro. Den dagen den bryter upp… då blir det intressant!

—————————– fredag

Retail sales kom in svagt, på minus siffror på de flesta mätningar, dock blev fg månad uppreviderad. Men på det hela taget rätt svaga siffror. Som sagt, företagen kanske vill höja priserna, men jag skulle säga att det inte är dom som bestämmer om det går eller inte. Finns inte efterfrågan där så brukar volym tappa ganska rejält och då spelar prishöjningen så stor roll. Alltså höjer man inte priserna med vikande efterfrågan. Man sänker däremot priser om inte efterfrågan finns där. Om det är så att råvarukostnader och personalkostnader trycker på. Då får man banta personalen och dra ner på inköp istället. När lägre inköp letar sig längre bak i värdekedjan, så faller efterfrågan på råvaran, och då brukar priset anpassa sig ganska snabbt.

Jag tycker det är intressant hur dollarn utmanar 1,05eur samtidigt som räntan är under 4,5% igen, detta efter senaste skörden av jobb och inflationsdata. Man kunde tro att marknaden börjar tro på nåt annat….

Jag vet iallafall att Trump vill ha svag dollar, lägre räntor, lägre inflation, skattesänkningar, stark börs och stark konjunktur. Vi får se om han lyckas.

Trevlig helg!

Var bortrest under stora delar av förra veckan och hade inte tid att uppdatera.

Marknaden hickade till av Deepseek men kom snabbt tillbaka. Nu hickar marknaden till av Trumps (väntade) tullar men lär komma tillbaka. Särskilt när det bildas gap i VIX så finns det goda chanser för det.

FED meddelade som väntat att man lämnar räntan oför på 4,25%. I höstas när man började sänka så sa man att man var nöjd med inflaiton och riktade istället fokus på sysselsättning. Men då började inflationen tappa sin fallande trend, med arbetsmarknaden visade styrka. Nu vid mötet så sa man att fokus återigen är inflationsdata som man tycker är förhöjd medan man är nöjd med jobbskapandet. Hahaha det går snabbt i hockey. Problemet anser att inflationen planat ur strax under 3%. Jag anser att FED har fel. Tittar man på senaste två inflationsmätningarna CPI samt PCE, så verkar det återigen som inflationstrycket lättar. Problemet är snarare att löneläget inte gör det. Lönerna ligger stabilt på 3,5-4% vilket motiverar core PCE runt 2,5-3%. Men eftersom senaste PCE datan är lägre än så innebär det att företagen kommer att tappa pengar när de inte höjer priserna på ett sätt som kompenserar för löneökningarna. Så antingen måste företagen att börja höja priserna igen. Vilket de gärna gör om efterfrågan finns där. Vilket såklart är kopplat till om Trump kan få liv i ekonomin igen. Eller måste lönerna ner, och det kommer ofta som ett resultat av att företagen slutar anställa. Så vad FED egentligen säger är; ”vi är rädda att Trump kan blåsa liv i ekonomin, och då är risken stor att inflationen kommer tillbaka”. I ett sånt läge hade det varit ett policy misstag att fortsätta sänka. Vi måste veta mer innan vi agerar. Vilket är därför som man kommer invänta kommande data.

Core PCE (FEDs favo mått) kom in på 0,17% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,1. Väldigt bra siffra. För Q4 förra året kom alltså månadsdatan in på 0,27/0,10/0,17. Det summerar till 0,54% för kvartalet, vilket alltså är 2,16% om man gör om det till årssiffra. ALLTSÅ, Under q4 höjde företagen i USA priserna med samma som FED har som mål. Att då ligga på 4,25% styrräntan (kraftigt åtstramande) är alltså by definition fel. Men som jag skrev ovan, så är osäkerhet med konjunktur, jobb och löner, ett problem.

FEDs favomått över löner, ECI Employment Cost index, kom in på 0,9% QoQ mot väntat 0,9 och fg 0,8 för fjärde kvartalet. 0,9 upräknat i årstakt är alltså 3,6% vilket historiskt lirar med 2,6% core PCE. Men eftersom core PCE är de facto lägre, så höjer man priserna med mindre än vad lönerna ökar. Därför finns här bara två vägar. Lugnare arbetsmarknad, lägre löner, och fortsatt okej inflation. Vilket leder till räntesänkningar senare i år. ELLER, börjar företagen att höja priserna igen. Och då blir det inga sänkningar från FED.

Vilket leder oss in på Trump och hans tullar. Jag har såklart ingen prognos här. Men tullar brukar vara en förhandling, och Trump brukar gå hårt ut, och sen landar det någonstans mitt i mellan. Hur mycket USA kommer gynnas, och andra länder missgynnas, beror på det faktiska nettot. Det handlar inte bara om skillnaden i Tull%, utan även hur den faktiska handelsbalansen. Det senare är USAs trumf, då man importerar mycket mer varor än man exporterar med typ alla länder. Det betyder att om Europa får 25% tull på alla varor de exporterar, och sen kontrar med 25% på allt det köper av USA, så är ändå USA vinnare då de importerar mer än de exporterar. Många pratar om inverkan på inflation. Det ger jag inte så mycket för. Senast 2016-2020 fick det ingen påverkan på inflationen, då företag inte kan höja priserna med lika mycket som tullen, då slutar kunderna att köpa produkten. Alltså måste priserna vara stabila, Trump får sin Tull inkomst, som han skickar vidare till sina väljare genom skattesänkning, EFTER att han tagit en del av Tullen och skickat till EU för deras Tull inkomst som är en motåtgärd. Men det betyder att Europeiska fallet så krymper brutto vinsterna för företagen som belastas av tullen givet att de inte kan höja priserna. I Kinas fall 2016-2020 så försvagade man sin valuta istället, så kinesiska företag som sålde varor (med nya tull kostnader på) så fick de betalt i Dollar som stärktes så när de växlade hem pengarna så hade de tjänat nästan lika mycket. En svag valuta i Mexico, Kanada och Kina kan alltså lösa delar av problemet. Att FED är lite hökiga är då extra bra, då det stärker dollarn (alltså automatiskt försvarar deras). Dock vill ju ha ner räntor och inflation, och få en svag dollar i förlängningen, vilket alltså gör det jobbigt enligt ovan. En svag dollar (stark omvärldsvaluta) är ju viktigt för alla amerikanska exportörer som drabbas av ”mot tullar” som reaktion på Trumps tullar.

Visst är det möjligt att FED kan sänka både i mars och maj. Men det kräver att Trump inte triggar fram en ny HÖGkonjunkur a la 21/22. FED har sagt att man nu fokuserar på inflation, vilket är lite knäppt då core PCE datan är lika bra senaste 3 månaderna som förra sommaren, vilket fick dom att börja sänka i september. Så allt handlar om Trumps politik där FED alltså vill säkerställa att vi inte får Tillväxt->massa nya jobb->hög lönedrivning->inflation 2.0.

ECB sänkte räntan med 25 punkter till 2,75%. Man lär fortsätta att sänka vid varje möte då inflationen och konjunkturen ger stöd för detta. Det intressanta är snarare hur kronan tar detta då Thedeen nu stannat på 2,25%. jag har väääääääldigt svårt att se hur Riksbanken senare i år skulle kunna ligga kvar på 2,25% samtidigt som ECB ex ligger på 1,75%.

Chicago FED kom in på 39,5 mot väntat 40,0 och fg 36,9. Bättre men nivån pekar snarare på ISM mot 45 än 50.

Kina Caixin Mfg PMI kom in på 50,1 mot fg 50,9…. inga alarmklockor här ännu!!!

Tysk Mfg PMI kom in på 45,0 mot flash 44,1. Bättre men fortsatt svag nivå. Från Europa kom den in på 46,6 mot flash 46,1. Samma analys. Services senare i veckan är intressant.

Flash inflation från Europa kom in på 2,7% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,7. Men detta är ett resultat av baseffekt. På månadsbasis har europeiska företag aggregerat slutat höja priserna och fortsätter detta så kommer inflationen YoY till slut gå mot 0%. Detta vet ECB, samtidigt som jobbdatan är svag, dvs det skapas inte längre jobb, och då ligga på 2,75% är för högt. Det kommer krävas en förbättring i datan annars kommer man fortsätta att sänka.

US Mfg PMI kom in på 51,2 mot flash 50,1 och fg 49,4.. bättre men fortsatt sömnig nivå

US Mfg ISM kom in på 50,9 mot väntat 49,8 och fg 49,3.. också bättre men fortsatt sömnig nivå

Dito Prices kom in på 54,9 mot fg 52,5… högre vilket inte är bra. Senaste året har inflation inom varor varit noll och inget, och detta är såklart viktigt för att FED ska nå inflationsmålet. MEN, denna har rört sig mellan 40 och 60 senaste två åren där Goods inflation varit svag, så jag ser inte detta som någon fara.

Dito Employment kom in på 50,3 mot fg 45,3… en rejäl uppryckning. Sen handlar det om att gå från netto varsel till ingenting. Så det är inget stort jobbskapande som ligger framöver.

Dito New Orders kom in på 55,1 mot fg 52,5… ändå starkaste på två år. Får se om tillverkningsindustrin i USA börjar vakna till liv igen? Jag tror inte riktigt på det. De företagen som exporterar kanske får problem med mottullar. Å andra sidan så kanske Trumps kommande skattesänkningar (finansierade av tullar på import) kanske leder till ny konsumtion och merförsäljning för andra företag?

Senare i veckan har vi JOLTS, ADP samt jobben NFP. Väldigt viktigt. Men vi har även Service PMIs från världens alla hörn.

Jag är fortsatt optimist till SPX så länge som 5600-5700 området håller, och anledningen är att jag tror konjunkturen är tillräckligt stark för att upprätthålla vinsterna, men tillräckligt klen för att inte skapa så många nya jobb varpå löner och priser gradvis mattas av. Det som egentligen är intressant är om räntan ska orka bryta ner under 4,5ish mot 4,15 eller inte.

———— tisdag

Allt verkar helt inne på att tariffer höjer inflationen. Det är feltänkt. Kan dra ett exempel.

Tänk dig Europeisk exportör.

Innan sålde han 10 i volym för 10eur, dvs 100 i intäkter, och hade direkta på 5 per styck, dvs 10X5=50. Dvs han gjorde 50 i brutovinst.

Nu tror alla att han höjer priset till 11 eftersom han får 10% i tariff, eftersom kostnaden har ökat 5 + 1=6, för att kunna fortsätta göra 50 i vinst (10volymx11pris – 10volymx6pris)

Problemet är att om han höjer priset till 11 så kommer han tappa kunder, dvs volym, säg ner till 8st.

Då får -han istället 8X11=88 i intäkter och 8X6=48… dvs 40 i bruttovinst.

Det vill han inte. Så han rör inte priset ut mot kund för att kunna fortsätta sälja 10×10=100 och har sedan 10×6=60 i kostnader och därmed 40 i bruttovinst.

Han säljer hellre mer, och bibehåller marknadsandelar, än tvärtom, om bruttovinsten är samma. Ta ditt eget företag som exempel. Varför dubblar du inte dina priser, om det dubblar bruttovinsten? Jo för att ingen kommer att köpa det du säljer. Sen förstår jag att alla vill ta så bra betalt som möjligt för det man säljer, då det är enklaste sätter att öka bruttovinsten eftersom kostnaden för sålda varor utgör ett golv. Men väldigt få företag, om ens några, säljer något i dag för 10 som man enkelt kunde sälja för 11. Samtidigt som dom vet att sänker dom priserna till 9 så hade inte volymerna ökat på ett sätt som ökar bruttovinsten.

Man kan också tänka sig att om Trump skickar vidare Tariff pengarna i form av skattesänkningar, så ökar konsumtionen och då har exportören chans att sälja 11 volym istället för 10.

Sen är valutan viktig. Är dollarn stark så finns det också goda chanser för exportören att sälja mer för jänkarna tycker hans vara är prisvärd. Så det är inte osannolikt att omvärldens centralbanker tar en väldigt duvig policy stance för att hålla sina valutor svaga.

Trump vill ha ner räntorna i USA, då detta är bra för amerikansk tillväxt. Men eftersom han kör tuff handelspolitik så tvingar det omvärldens centralbanker att vara ännu duvigare.

Trump skulle alltså kunna innebära om 2 år, att det globala ränteläget är extremt mycket lägre än idag. Inte tvärtom som alla tycks tro.

————– onsdag

Mycket snacka om hur bra det ska gå för Sverige i år. Man säger att 1, bra löneökningar 2, lägre inflaiton och 3, lägre räntekostnader, ska leda till ett uppswing och konsumtion och ta Sverige från 0% tillväxt till 2%. Rent matematiskt, ger ovan 3 punkter till en YoY% förbättring av Disponibel inkomst. Men slutsatsen vad det leder till är jag klart tveksam till. Jag tar av mig akademiker hatten och sätter på mig sundbondförnuft hatten och resonerar så här istället; JA, många känner nu att företagen har slutat höja priserna likt man gjorde tidigare vilket är skönt. MEN, man tycker fortfarande att prisnivåerna på många varor och tjänster är höga. Det har blivit dyrt helt enkelt. Visst är man glad över påökt i lönekuvertet. Särskilt om det är nån procent högre än inflationen. Men vad de extra slantarna gör är inte att man känner sig rikare, utan mindre fattigare med tanke på hur dyrt allt blivit. Lönen har haft det svårt att räcka till det man tidigare brukade köpa. Om inte priserna ökar i år, och lönen växer, gör det mindre jobbigt. Men det är fortfarande en bra bit från innan. Det hade varit bättre om vi hade priser och lön som innan. Och när det kommer månatliga räntekostnader är det skönt att inte behöva betala 5% på bolånet, men det är fan ingen fest med tanke på att man betalade 1% för några år sedan, och när man en gång tog lånet, så räknade man med att räntan högst skulle nå 3%. Ingen fest där inte! Så min känsla är att den här ökningen av disponibelinkost som det ändå handlar om inte går rakt ut i någon konsumtionsfest, utan man fortsätter att vara återhållsam. Kanske amorterar många. Det blev trots allt smärtsamt påtagligt hur mycket lån man har när man tvingades betala 5%. Och även för alla som band sina lån under 2020/21 så låg den genomsnittliga bindningstiden på 2,5år så redan under 2023 så började det bli jobbigt även bland alla dom som faktiskt ”gjorde rätt” och band. Synd att vi inte jobbar med löptider på 10-30år som i andra länder. Tänk om man kunde bundit räntan på 1% på 30 år. Då snackar vi! Sverige är ett land som gynnar banker och de som har nettokapital. Inte belånade. Men de belånade klagar inte för att de har så fin balansräkning efter fastigheterna är värda så mycket. Får se när de realiserar den ”rikedomen”. Det är väl lagom till de flyttar till graven eller ålderdomshemmet. Kul! Och då ärver deras barn deras stora ”rikedomar”. Bara det att barnen själva kommer ha stora lån för deras bostäder där de får använda pengarna till att amortera. Nej vår rikedomen är mest skulder som sitter fast i tegelstenar, som flyttas över från generation till generation. Medan banker, och de som står som ägare av bostadsobligationerna, plockar befolkningen på en ränta de inte kan bli av med. En stor del av befolkningen känner sig rika, men betalar egentligen hyra till de som verkligen äger bostaden, dvs banken, som egentligen bara är en förmedlare, och där de verkligt rika är de som lånat ut pengarna. Visst, kan en enskild person sälja sin bostad och frigöra Eget Kapital. Men ur ett samhällsperspektiv är det ointressant, då det måste finnas en köpare av denna bostad, som går in och tar platsen som hyrestagare.

JOLTS kom väldigt svagt igår på 7,6m jobopenings mot väntat 8,0 och fg 8,1. Quits var ingen höjdare heller. Indikerar att jobb marknaden inte är så stark som NFP gör gällande.

Kina Caixin Service kom in på 51,0 mot fg 52,2… svagare men i princip samma nivå

Tysk Service PMI kom in på 52,5 inline med flash. Från Europa landade den på 51,3 mot flash 51,4. Inline med andra ord!

ADP jobb kom in på 183k mot väntat 150k och fg 176 (uppreviderat fr 122k)… starkare! Men man ska passa sig för att dra några paralleller till fredagens siffra. Men om nåt så pekar det på en stark siffra!

US Service PMI kom in på 52,9 mot flash 52,8.. inline m flash

US ISM Services kom in på 52,8 mot väntat 54,3 och fg 54,1… sämre men nu mer inline med US PMI ovan.

Dito Prices kom in på 60,4 mot fg 64,4.. kom tillbaka efter förra månadens spik. Ingen acceleration. Skönt. Vi är inom 2 års range bound. Men fortsatt hög nivå, vilket inte är så konstigt då lönerna taktar på 3,6% vilket den arbetsintensiva tjänstesektorn måste dumpa över på kund.

Dito Employment kom in på 52,3 mot fg 51,4… fortsatt svag nivå. Märkligt hur den gått så i otakt med det faktiska jobbskapandet. Enligt den här ska sysselsättningen mattas betydligt men det har fortfarande inte hänt.

Dito New Orders kom in på 51,3 mot fg 54,2… svag och visar på att det skulle kunna varit en temporör Trump mania vi såg efter valet.

Dito Biz Activity kom in på 54,5 mot fg 58,2… samma analys som under New Order.

Lite blandad kompott. Service sektorn har varvat ner och ligger nu på ett lugnare tempo som påminner rätt mycket om det vi ser i Europa. Dock har jobbskapandet i Europa sedan länge varit stendött, medan det tuffar på ordentligt i USA, vilket medför att lönebildning och inflationstryck är par pinnhål högre i USA än Europa.

Nästa stora är jobbsiffran på fredag, dock var ADP stark, medan JOLTS visar på strukturell svaghet.

Räntan bryter ner på ett väldigt intressant sätt. Dollarn fladdrar. I min bok är det positivt. Men det finns så mycket noice i marknaden nu för tiden…. så man vet inte vad som är vad. Macro och bolagsrapporter verkar vara det som intresserar folk minst.

———— tors

Det kom snabb estimat över svensk inflation nu på morgonen. KPIF ex energi kom in på 2,7% YoY mot fg 2,0% vilket har fått alla att bajsa på sig att inflationen är tillbaka. Okunnigt skulle jag säga. I januari höjde man priserna med 0,2% mot december +0,3. Företagen höjde alltså priserna MINDRE i januari än december. Då ska man komma ihåg att januari är en sådan månad där det automatiskt höjs priser, dvs ”2025 års prislista” gäller och då brukar det inte bli billigare än fjolåret iallafall. För att förstå det verkliga pristrycket i ekonomin brukar jag ta senaste 3 månadernas höjningstakt, och räkna upp i årstakt. November låg på -0,2 December +0,3 och januari +0,2. Detta summerar till +0,3. Om man höjer lika mycket varje 3månaders period, i 4 fyra perioder, så hamnar årstakten på 1,2%. Vi har inget förhöjt inflationstryck i Sverige utifrån detta. Att titta på YoY% är inte intressant då det bygger på baseffekten från prisnivån för ett år sedan. Sen är ju inte ”mitt mått” intressant heller, om det inte OM 12 månader landar på ”rätt YoY” siffra. Jag bara menar att om YoY siffran om ett år ligger på 1% eller 3%, fångas bättre av min metod än något annat. Anledningen till att jag använder senaste 3 månaderna är att släta ut månadseffekter. Point being, jag hävdar att vi inte har något allmänt inflationstryck i sverige.

Frågan Ni alla bör ställa er. Kommer månadsdatan fortsätta att komma in svagt? På ren Bonnasvenska ”höjer företagen aggregerat priserna på sina varor och tjänster eller inte i år”? Det är nu det blir knepigt, för Svensk bnp står och stampar, och det skapas netto inga nya jobb. Den miljön gör att efterfrågan är relativt konstant men inte stigande, och då brukar det vara svårt för företagen att höja priserna. Jag var på en populär restaurang i Stockholm nu häromdagen. Den var proppfull, och så frågade jag servitören om de fortfarande höjer priserna, eller på gång att göra det, varpå han svarade ”Nej vi har nått en smärtgräns nu där det inte går att höja längre. Vi skulle behöva det för att råvarukostnaderna ökar igen och personal kostnaderna är höga, men det går inte. Då är det viktigare att ha en fullsatt restaurang”. Jag tänker, om ett ställe som går bra och där efterfrågan är hög inte kan höja priserna längre. Hur kan företag som är i en sämre sits då göra det. Men det finns en alternativ sett att se på det. Riksbanken har sänkt räntan med 175 punkter och frigjort kanske så mycket som 100mdr till hushållen i form av lägre räntekostnader, samtidigt som lönerna ökar med ca4% i årstakt. Det är inte småpotatis. Lönekostnader som gör att företagen helst av allt skulle vilja dumpa över på kunderna i form av merförsäljning eller höjda priser. Där står vi nu. Företagens lönekostnader ökar snabbare än bruttovinsterna. Antingen kommer företagen att börja höja priserna igen, vilket de kanske kan om den räntedrivna konsumtionen tar fart. ELLER, tar inte efterfrågan fart, och då kan man inte höja priserna, men då lär man inte vilja anställa heller. Riksbanken själva vet inte ens hur det kommer att bli. Jag har skrivit en del om detta, och jag lutar åt att efterfrågan inte tar fart, och därmed blir det inga prishöjningar, utan snarare personal neddragningar. Detta i kombination med att Europa har det hyfsat tufft och ECB sannolikt fortsätter att sänka, gör att jag tror Riksbanken fortsätter att sänka senare i år. Dagens inflationssiffra är inte hög. Företagen höjde priserna med mindre än vad man gjorde i december. 0,2% är ingen hög nivå. Att marknaden trodde på -0,2 (som alltså skulle ge 2,1% YoY) var snarare galet kan jag tycka. Varför skulle man sänka priserna i januari. Realisationer och sånt börjar ju inte i januari nu för tiden, de börjar ju redan med Black week och sånt i november. Herregud!

———– fredag

NFP kom in på 143k mot väntat 170k och fg 307k (uppreviderat fr 254k). På totalen ganska inline. Jag tolkar det så här, december var särskilt stark, och frågan är om det var någon December/Trump effekt. 143k däremot är inte särskilt stark, och frågan är om det är början på något nytt? 143k i linje med vad vi såg förra hösten är FED valde att skifta fokus från inflation till arbetsmarknad, där de menade att de var hyfsat nöjda med inflations trenden, men bekymrade över den svaga trenden på arbetsmarknaden, och något som låg till grund för sänkningar. Om man tar Private payrolls minus Mfg payrolls, så får man en proxy över Service sektorn, där det skapades 285k jobb i december. I januari sjönk den siffran till 108k. Det är väldigt stor skillnad. Det är servicesektorn som är intressant. Det är där lönedrivning och prisinflation ytterst skapas. Frågan är om 108k är målande för nuläget? Ser man till Jolts job openings/quits men även ISM Services Employment, så tror jag fortfarande det finns klar nedsida där.

Timlönerna kom in på höga 0,5% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. Det är högt men så handlar det också om januari. YoY siffran kom in på 4,1% mot fg 4,1%. Men där litar jag på ECI mer, som taktar på runt 3,6%.

Om jag ska försöka mig på en analys så är det att arbetsmarknaden generellt är fortsatt stark, men att januari var ingen exceptionell månad. Lönerna motiverar core PCE inflation runt 2,6-3%. Under Q4 låg inflationen på drygt 2% så där är en skillnad. Jag tror många företagare känner att perosnalkostnaderna har ökat mer än man klarat av att kompensera prismässigt. Om konjunkturen tilltar så är risken stor att de kommer att passa på att höja priserna. MEN just nu tror jag inte konjunkturen är så stark att det går och då är risken snarare att man måste ge sig på personalkostnaderna. Detta innebär att fler varslar, och färre anställer, och då sjunker NFP. Jag tror risken är stor att det blir så. Alternativet är att sysselsättningen är stark, löner håller sig kvar, och därmed kommer inflationstrycket vara högt. Men i grunden måste konjunktur och efterfrågan vara stark, och då behöver jag se att ISM new order/bus activity tar fart från dagens 50 nivåer. Det har vi inte sett ännu, och just därför är jag er pessimistisk än optimistisk kring NFP framöver.

Ser jag till dollar/ränta idag så är reaktionen högst måttlig. Räntan är ju till och med något översåld, så reaktion upp idag, på datan, är inte så konstig. Någon större inverkan på börserna har det inte. Nästa stora macro puck är inflationsdatan i nästa vecka. Fortsätter den att vara okej, dvs 0,25 eller bättre finns det goda chanser att räntorna kan fortsätta ner.

Trevlig helg!