Många drar paralleller mellan Japan 1992 och USA mfl idag.
Jag vill bara klargöra några skillanader, då jämförelsen haltar:
Banksektorn
Japan:
Bankerna kraschade de inte fick hjälp av staten, tog många år av självsanering, ingen utlåning
USA:
Bankernas balansräkning i bra skick, kan låna ut!
Privatpersoner
Japan:
Extremt underleveraged, ingen kultur att ta lån. Konsumenten ger ingen draghjälp åt ekonomin.
USA:
Levereged med fastigheter som underliggande, finns kultur att vara belånad. Sentimentet styrs av fastighetspriser
Handelsbalans
Japan:
Överskott, Japan är en stor exportnation som Sverige…
USA:
Underskott, USA är en konsumerande importnation.
Företag
Japan:
Liten service sektor. Under 20 år hade man överinvesterat så Kapaciteten i Industrin var enorm. Net debt/equity hög. Allmän del-lev och besparing. Personalneddragningar. Corporate sector kunde inte vara draghjälp åt Japanska ekonomin.
USA:
Stor Service sektor. Cap-ex har varit strurkurellt låg senaste 10 åren. Net/debt equtiy låg. Slimmade organisationer. Corporate sector kan bli draghjälp åt ekonomin om de ser damand.
Staten:
Japan:
Störst public debt/gdp i världen… 200%. Men den är inhemskt finansierad i likhet med Turkiet och Egypten. Men det leder till en non growing ekonomi.
USA:
+100% debt/gdp. Externt finansierad.( Hittills nu börjar FEDs nytryckta pengar göra det jobbet). Kan FED få inflation kring 5%, och lite högre skatter längre fram kan man lätt inflatera/amortera ner lånet med 20-25% på ett par år…. Detta leder dock till lägre tillväxt!
För att nämna några!!
