Fd investors vd Börje Ekholm skyller dagens svåra polarisering i många länder på globaliseringen och digitalisering
http://www.di.se/nyheter/borje-ekholm-medelklassen-maste-starkas/
jag tror han har helt rätt. Jag har själv varit inne på samma spår…
min diskussion börjar en bit in…”frihandel är något bra”
https://kortsikt.com/2016/08/31/spannande-2/
Det intressanta är att vi har samma lösning… de som gynnats och gynnas av effekterna av globalisering/digitalisering måste stötta dem som inte gjort det!
Kortsikt's Blog 
Äger man en andel i produktionen så får man ta del av tillväxten, så lösningen är att få med alla, i synnerhet lägre socialgrupper att investera i aktier eller passiva indexfonder. Kanske är det ekonomisk utbildning i skolan som behövs? Socialgrupp 1 äger stor andel aktier i sett till sin totala förmögenhet och Socialgrupp 2 (medelklassen) äger en del vid sidan om sitt boende, sen faller det neråt i andel.
Tröskeln idag är mycket låg för att ta del av tillväxt och välstånd jämfört med tidigare årtioenden, tex på 70 och 80-talet då courtage och avgifter var höga och det krävdes ett femsiffrigt belopp för att få handla. Idag kan en 5-åring investera 1 kr i OMXSGI till ingen avgift alls. Så vem som helst har access till aktiemarknaden och kan ta del av tillväxten.
Ekonomisk ubildnign i skolan är en bra ide…
Vi kanske ska beskatta Socialgrupp 1, och sen köpa aktier för pengarna, som vi sedan ger till Social grupp 2 och neråt 😉
Problemet är Socialgrupp 3 och sämre inte har några pengar över att investera i aktier, hur låga transaktionskostnaderna än är!
Höj skatten på utdelningar (för det är Socialgrupp 1 som äger företagen som tjänar på globaliseirng och digitalisering) då det är utdelningen som är deras äkta cash flow av vinsterna som skapas. (om de säljer en aktie som gått upp i pris, så är det ju bara någon annan i socialgrupp 1 som köper den). För de beloppet som frigörs, sänk inkomstskatten för dem med lägst löner, så de får mer pengar över som de kan konsumera och spara för…..
Att Socialgrupp 3 inte har pengar att investera är en myt. Har med egna ögon sett ytliga bekanta i min bekantskapskrets (student, lastbilschafför, lagerarbetare, städerska) som är lågavlönande (10-15k netto/mån) slänga pengar runt omkring sig, ex. regelbundet köpa latte för 60kr på Starbucks flera gånger i veckan, köpa senaste iPhone på avbetalning eller alkohol/tobak för +1000kr i månaden.
Har man råd med det sån meningslös konsumtion har man utan problem råd att investera åtminstone 500 kr per månad, ofta mer än så, 1000-2000 kr/mån om dom vill utan att det nämvärt påverkar deras livsstil.
Sen finns det såklart dom som är verkligt fattiga och lever precis på marginalen, men gruppen är liten inom socialgrupp 3 (arbetarklass/underklass). Majoriteten har ett arbete även om dom är lågavlönade.
Du har säkert rätt!!!
Samtidigt har de inga rådgivare eller bankkontakter som ”pushar” dem att spara, eller får dem att inse fördelarna med att bygga upp ett eget sparande. Så oddsen att de ska komma igång är rätt små!
Platt skatt kanske inte är en så dum idé? Det blir en utmaning först när man skapat så stor offentlig konsumtion att en platt skatt skulle riskera bli så hög att den skulle disincentivisera investeringar och därmed produktivitetsförbättringar och kanske också leda till kapitalflykt. Tror tyvärr vi kan vara föbi den punkten i Sverige.
Tror också det kan bli svårt!
The future is here.
http://www.reuters.com/article/us-uber-trucking-beer-idUSKCN12P13N
”In the first real-world commercial use of autonomous trucking, some 45,000 cans of Budweiser beer arrived late last week to a warehouse after traveling over 120 highway miles in a self-driving truck with no driver at the wheel, ”
mer technology, mindre labour, precis som de har alltid varit. Spännande.
Mäktigt!!!
Undrar varför man egentligen behöver en förarhytt när ingen ändå sitter där?
Allt bygger på om inflationen verkligen är den som KPI säger och som Ingves förlitar sig på. Dessutom bygger det på att vi ej har löneinflation. ´
Alla som äter ute, köper mat, m.m. vet att vi har en konsumtionsinflation. Däremot blir datorerna, TV, skor och kläder billigare.
Vi såg härom dagen att de höga cheferna inom landstinget får lönelyft från 90 000 – 170 000 mån. Det kallar jag löneinflation.
Nu är vi ju inte alla chefer på landstinget.
Men samboendet par dubbelarbetar och delar på hus och hem-kostnader. De får mycket pengar över till bostad och konsumtion. I och med att kvinnorna är högutbildade höjs hushållens sammanlagda inkomster.
Jag läste häromdagen att Wallenstams kommer att dra ned eller att sluta bygga bostadsrätter efter amorteringskravet. Balder går ned på börsen. Balder och Oscar skulle byggt om länsstyrelsens lokaler på Hantverkargatan i Stockholm till bostadsrätter. Nu stoppar de. Kommunen bygger en skola i stället.
Oscar har inte lika många i kön till andra Hagatornet i Stockholm. Kommer det att byggas över huvudtaget.
O. En tvåa på 55 m2 i Stockholm kostar 8 000 kronor att hyra för gammal bostad. (4 000 kronor per individ för ett par)
O. Nybyggnation tvåa 55 m2 i Stockholms city 16 000 i månaden. (8 000 kr styck för ett par).
O. En bostadsrätt på 55 m2 kostar 5 miljoner kronor. Räntekostnad 8 000/m + 3 000 kr avgift.. Bostadskostnad 11 000 kr/m (för ett par som bor tillsammans 5 500 kr/mån per individ.
Vad vill jag ha sagt med ovanstående uppgifter som kanske verkar många och förvirrande. Jo en sak. Eftersom Stefan Ingves aldrig tar hänsyn till ovanstående, aldrig ägnat ovanstående uppgifter ur verkliga livet i Stockholm en tanke, så har vi den situation vi har.
Så underbart det hade varit om MARKNADEN hade fått råda, utan alla verktygslådor på Riksbanken
Nationalekonomi är ingen ingenjörskonst som kan styras med teorier och tabeller. I varje fall inte om man vill ha framgång och tillväxt i ett land.
Var hittar du en tvåa i innerstan för 8,000kr i månaden?
Hur kommer du fram till en räntekostnad om 8000kr i månaden i sista exemplet?
1) Hyran i en hyresreglerad lägenhet kostar nog kring 8 000 kronor med ovanstående kvadratmeter.
2) Hyran i en nybyggd lägenhet, där hyresregleringen ej gäller, kostar 16 000 kronor. Alltså vad en hyreslägenhet ”borde” kosta om vi ej haft hyresregleringen,.
3) Jag räknade i exemplet med 2 procents ränta och inget ränteavdrag. På Ga Stans vilja gör jag nu om kostnadsanalysen.
1,5 procent ränta på 5 miljoner kronor – 30 procents ränteavdrag: Då får jag 4 500 kronor/månad
Plus avgift till föreningen, till föreningen 3 500 kr/mån. Kostnad 8000 kronor månad. Samma kostnad som den som bor i hyresvåning betalar.
Hysterin mot att hushållen lånar till sin bostad är obegriplig.
Okej,
Under (1) säger jag att du både har rätt och fel. Får du ett förstahandskontrakt i innerstan på en 55kvm så ligger säkert den reglerade hyran på 8,000kr. Men det är i princip omöjligt gissar jag att få en sån lägenhet. Däremot på andrahandsmarknaden, och marknaden för svarta kontrakt, så går det att hitta… men då skulle jag gissa på att den ligger på det dubbla.
Under nr (2) så låter det också ganska dyrt faktiskt. Faktum är den blir lite äpplen och päron då det av naturliga skäl inte är så mycket nybyggnation av hyresrätter inne i stan. Det är snarare i de citynära förorterna det byggs för fulla muggar.
(3). I fallet nummer 3 så måste man nästan räkna med 85% regeln, då man inte får 100% lån. Då blir det 4,250,000kr lån, som med 1,5% räntan kostar 3,700kr mot 4,375kr för 5mkr. 3,500+3,700=7,200kr
Jag tycker också hysterin mot att hushåll tar lån och köper sin bostad är helt galen! Jag tycker det är tvärtom är jättebra. Jag bara STARKT vänder mig mot dem hushållen som tar för MYCKET lån. De flesta belånade hushåll, minst 80%, har lagom till lite lån.
Men det är de som har för mycket som jag vill få bort!!!
The Economist och världsbanken och EU och utländska banker säger ofta att deras undersökningar visar att Sverige har en bostadsbubbla. De jämför med den reglerade hyra som finns och finner priset för bostadsrätter höga.
Men om man tar andrahandsuthyrningens pris som vägledande så blir resultatet motsatsen.
Priset på andra hands marknaden visar vad de som vill ha en bostad verkligen är beredda att betala. Vi har fått fram MARKNADSPRISET: Där priset skulle ha legat om hyresregleringen ej funnits.
Du har delvis rätt. Jag tycker dock att ingen de båda marknaderna, den svarta eller den reglerade, är fungerande marknader. Så båda är förkastliga när de kommer till en jämförelse. Dock är den reglerade den sämsta av de två.
Jag är av uppfattningen att ingen kan veta om vi har en bubbla eller ej.
Bubbla betyder att priserna skulle vara för höga. Eftersom priset är en funktion av lån+ek (där ek beror på lån) så skulle det antyda att svenskarna är överbelånade. Överbelåning=prisbubbla
Min definition av överbelåning är när hushållen inte klarar sina räntekostnader. Det gör dem idag med råge. Så idag har vi ingen bubbla.
Men det är en naiv tanke. Eftersom bolånen är eviga, eftersom du måste ha någonstans att bo, så borde därför definitionen vara ”att klara räntekostnaderna i alla lägen”
Vad är alla lägen är svårt att definiera, men givet hur världen ser ut och dess effekter på räntan,så är det min uppfattning att ett hushåll inte är överbelånat om det klarar attbetala 5% ränta på sina lån.
Den dagen vi vet säkert att 100% av låntagarna klarar detta, så vet vi också att det högst sannolikt inte finns någon bubbla.
Detta är något svårt att mäta. Dock kommer man fram till ungefär samma sak om vi hade haft ett skuldkvotstak på 5X. Dvs lånen är max 5ggr hushållets bruttoinkomster.
Så fritt översatt, den dagen vi vet att ingen har högre skuldkvot än 5ggr så har vi ingen överskuldsättning, och följaktligen ingen bubbla.
Vet vi med säkerhet att vi inte har någon bubbla, så kan vi också anta att priserna är korrekta och marknadsmässiga. Sen får supply/demand och andra faktorer korrigera resten på marginalen….
Ingen kan alltså säga om vi har en bubbla, för ingen kan säga att det INTE existerar hushåll med en skuldsättningskvot på mer än 5ggr…. för att den regleringen ännu inte finns!
Det är min uppfattning