God Fortsättning på Er alla!
Okej, jag vet! Det är svårt att hålla sig borta från skärmarna! Men det var faktiskt en av bloggens läsare, Fredde, som uppmärksammade mig på följande;
ECRI, en av de viktigare ledande indikatorerna har slagit om till positivt för första gången sedan maj.
Några kommentarer fordras!
ECRI guidar hur BNP utvecklingen i USA kommer att bli. US BNP och börsen har över tiden mycket hög korrelation. Med den stora skillnad att börsen alltid vänder innan konjunkturen gör det. Av den här anledningen INGÅR börsen som delkomponent i ECRI. Men många tittar alltså på ECRI för att få guidning till börsen (då den är korrelerad med BNP). Detta är klart en stor brist som man får ta i beaktning.
Historiskt har ECRI aldrig gått så djupt som den gjorde i år UTAN att skapa negativa kvartals-BNP siffror. Den har alltså guidat FEL denna gång!!!!! Senast var 2002, 1998 och dessförinnan 1987. Inte jättevanligt så, Shame on you!
Så här med facit i hand kan man konstatera att när Greklandskrisen kulminerade i våras resultaterade detta i allmän osäkerhet, minskat risktagande och fallande börser från maj och framåt… detta i kombination med svag efterfrågan i USA (core inflation nära nollan och därmed deflation) hade kanske kunnat ta oss in i en double dip? ECRI var nog på rätt spår.
Detta hade kunnat sluta med en riktigt risig höst, en kanske inte så god jul och rätt sunkiga utsikter för nästa år. Vad hände? Jo QE2!!! Säga vad man vill men detta slog bort rädslan och ökade risktagandet. Frågar man investmentbankers strateger är de bullish för nästa år. Tacka FED för detta! De lyckades! Åtminstone på 1, kort sikt och 2, marknadspsykologiskt. Om de får rätt på lång sikt har mindre med psykologi och mer med fundamenta att göra. Detta kommer vi få anledning att återkomma till under nästa år.
Men låt oss slå fast… hade man agerat på ECRI och sålt, hade man gjort en dålig affär. Agerar man nu på att ECRI har gått över till positivt värde… ja då gör man säkert en dålig affär på kort sikt då börsen gått starkt sedan början av september. På längre sikt låter jag vara osagt.
Är det läge att lägga ECRI i malpåse? Nej, det gör oss bara smärtsamt uppmärksamma på att det INTE finns någon indikator som har rätt hela tiden. Därför måste man titta på flera. En annan faktor som inte går att förutspå och knappast indexera är, ”don’t fight the FED” 🙂
Samtidigt fungerar det inte heller att säga, jo men jag hade haft rätt om inte FED involverat sig i marknaden. Det finns ju en anledning till att FED faktiskt har involverat sig. Hur mycket rikare blir vi av den ursäkten?
Nationalekonomer har oftast många och kloka ursäkter för att det inte blir som de förutspådde. Därför går det inte heller att tjäna pengar på deras råd från första början.
Här är beviset!
Varför har inte economists lyckats förutspå recessioner de senaste 40 åren? Enkelt, de utgår från att framtiden inte bjuder på några stora changes, och deras modeller är inte byggda för att fånga stora changes. De utgår oftast från att det är lite ”business as usual”.
Problemet är att det sällan är business as usual… stora förändringar är en del av spelet. Det är också de stora förändringarna som gör att de flesta har så medioker avkasting på börsen!
För att fånga FEDs agerande och andra Black Swan liknande incidenter rekommenderar jag Tekniskt analys. Problemet är att 4 signaler av 10 är falska. Detta gör att jag rekommenderar alla att titta på ledande makroindikatorer… osv. Jag tror ni förstår vad jag menar. Titta på allt, och gör en smart slutsats baserad på er erfarenhet, och var helt enkelt jävligt beredd på förändring!
Nuläge: Bra börs och de flesta tycks vara överrens om att 2011 ska bli bra!
Morgondagen: Något helt annat än ovan är mest troligt 🙂
Men tillbaks till ECRI. ECRI guidar säkert rätt nästa gång, då den ropar ut: Akta er, recessionen står runt hörnet! Därför ska vi inte lägga den i malpåsen! Då kanske det är Tyska IFO index som fungerar dåligt och guidar fel? (IFO har varit stark hela 2010!!)
Fortsatt God Jul och God Fortsättning
Kortsikt's Blog 
En alternativ tolkning är att återhämtningen inte beror på QE2 utan andra faktorer. QE2 kan därför leda till ‘unintended consequences’ med extremt stark tillväxt i amerika 2011-2012. Jag funderar på om det inte är detta som fick Jan Hatzius att ändra sin outlook för 2011 ganska radikalt:
”We expect the most significant shift to take place in US, with a substantial acceleration in real GDP growth”
Du missförstår mig. QE2 är inte anledningen till att återhämtningen tar fart…. utan jag ser den snarare som en slags katalysator. QE2 har triggat andra faktorer som indirekt är viktiga för återhämtningen. När pessimism och deflation höll på att få ett psykologiskt starkare grepp i somras, tror jag Jackson Hole fungerade som en knuff åt andra hållet rent psykologiskt. Dt räckte för att sätta kapitalmarknader och riskbeteende i rörelse. Detta påverkar i sin tur privatkonsumtion och företags beteende.
Det är alltid knepigt att tala om roten till tillväxt.. det blir lite hönan och ägget!
Ex.
1, Företag börjar anställa när de ser att efterfrågan stiger
2, Konsumtionen tar fart när arbetsmarknden är stabil och sysselsättningen stiger
Båda är rätt då de sker parallellt… men man vill gärna tro att det är en som bestämmer över den andre!
http://di.se/Default.aspx?pid=1170179__TelegramPageProvider&epslanguage=sv
Kinesiska bankers (officiella) nyutlåning under 2010 uppgick till över 1.2 biljoner dollar.
Det är lika med 1 000 dollar per kines. Borde finnas en del subprime i detta …
Den genomsnittliga lönenivån per kines utslaget per capita borde ligga strax över 1 000 dollar sett på 600 miljoner arbetare och en befolkning på 1 200 miljoner. Det vill säga man lånar lika mycket som man tjänar (före skatt).
Undrar hur hållbart det är att man lånar exakt lika mycket man har i inkomster, hur länge kan det hålla sett ur ett historiskt perspektiv? Har det i historien någonsin funnits ett land där utlåningen från bankerna varit lika stora som folkets löneinkomster?
gott nytt
klart det finns brister!
men jämför inte äpplen och päron
i fastighessektorn finns bubblor…. samtidigt finns det folk på landsbygden som lever på ex min…
det är INTE privait utlåning som drivit tillväxt, utan 1, ”I”(inveseringar, dvs företag och stat som investerar i fabriker, capacitatet, infrastruktur och boende etc) och 2, export (thansk US och alla andra)
I nästa ”fas” kan vi inte räkna med 1 och 2 utan konsumenten. Detta kan bli jobbigt!
Du har ett rätt och ett fel
En kinesisk koommun, kan bygga 2 motorvägar, 1 bro och 5 bostadsområde…. eftersom de inte har pengar har de satsat EK i form av MARK… ajaj. om kassaflöde strular!
Den Kinesiska handelsbalansen (amerikanska et al export minus import) har genererat sjuuuuuka överskott… de har ”uppskattningsvis MINST” 2,000 mdr dollar…. de kan baila ut VEM och VAD de vill NÄR de vill….
En dollar förasvagning på 10%…. är värre än alla fastighets orosmoln tillsammans!!!
Därmed INTE sagt att Kina, el rättare sagt NJA, kan bli en hämnsko för börserna 2011
/GaStan
Tack, har arbetat efter scenariot att USA är sakta påväg mot en ny period med högkonjunktur.
Här är en indikator jag bevakat noga senaste månaderna, efter att ha konsoliderat sidledes under ett tag har nu IJC gjort en breakdown under konsolideringsrangens botten, detta är mycket positivt och borde ge skruv på arbetslöshetsstatisiken i USA framöver.
http://www.bullandbearwise.com/InitialJoblessChart.asp
BLN,
Du verkar vara på rätt spår!
Såg du detta inlägg?
https://kortsikt.wordpress.com/2010/12/13/2011-handlar-om-sysselsattning/
Gstan,
Dina tankar kring att USA och Sverige i år för första gången någonsin konvergerar vad gäller offentliga sektorn i förhållande till BNP?
USAs offentliga sektor i förhållande till BNP 2011 uppgår till 46.3 % medan den svenska uppgår till 46 %. USA har nu en större offentlig sektor än Sverige i förhållande till BNP. Verkar vara ett permanent jättetrendbrott då CBO (amerikanska kongressen) spår att den offentliga sektorn i USA kvarstår på 46 % om 5 år medan finansdepartementet spår att den svenska offentliga sektorn i förhållande till BNP sjunkar till 44 % 2014. OCH CBO har historiskt ALLTID underskattat den amerikanska statens utgifter.
Från år 2000 har den svenska offentliga sektorn gått från 52 % av BNP till 46 % 2010 medan den amerikanska gått från 36 % till 46 %.
Vem kunde tro det på Palmes dagar? Att Sverige skulle få en mindre offentlig sektor än USA i förhållande till BNP.
Herregud, det är unika tider man lever i!!
re USA och Sverige konvergerar
Måste be dig utveckla dina siffror något. Vid senaste BNP siffran från USA såg fördelningen ut så här:
GDP Components Table
Total GDP = C + I + G + (X-M)
Annual $ (trillions) $14.7 = $10.4 + $1.9 + $3.0 + $-0.6
% of GDP 100.0% = 70.7% + 12.9% + 20.4% + -4.0%
Contribution to GDP Growth % 2.5% = 2.0% + 1.5% + .8% + -1.8%
G= government representerade 20,4% av ekonomin… att den skulle gå upp till 46,3% under 2011 är omöjligt!
jag har inte hittat några exakta siffror för de svenska förhållanden, men enligt
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____22918.aspx
ska G stå för ca 28%
eller har jag missat nåt?
Re Gstan,
http://www.usdebtclock.org
Listar federal (govermental) spending till 3480 miljarder dollar. State and Local spending blir då 3212 miljarder dollar
Totalt 6692 miljard dollar. BNP totalt 14670 miljarder dollar.
Motsvarar 45.6 % av BNP.
State och local spending är ju också offentlig sektor.
Sålunda tolkar jag det som att den offentliga sektorn i USA nu motsvarar 46 % av BNP och i Sverige motsvarar den cirka 45 %. Alltså att USA numera har en större offentlig sektor än Sverige?
det verkar stämma!!
http://en.wikipedia.org/wiki/Government_spending
I BNP funktionen nedan räknar man med 3,000 miljarder dollar per Q310.
och du räknar med 6,692 miljarder.
Var hittade du den svenska siffran på 45%?
Skillnaden mellan ”G” i BNP beräkningen (som brukar ligga mellan 15-30% för OECD länderna) och Public expenditures som brukar ligga mellan 45-60% är
att man INTE inkluderar 1, Government Transfers som Medicare och Social Security samt 2, Interest payments (som båda utgör en väldigt stor del!!)
De är inte inkluderade då de inte kan klassificeras som ”purchase of goods or services”
Borde stämma med 45-46 % offentlig sektor i USA i förhållande till BNP.
Sverige har jag för mig har ett skattetryck om 47 % av BNP, men då vi har ett överskott i kommun, landsting och stat om 1-2 % så borde vi komma ned i en offentlig sektor om 45-46 % av BNP.
I realiteten kanske USA fortfarande ligger på en offentlig sektor om 45 % av BNP medan Sverige ligger på 46 %, men grejen är väl iaf att vi nu har i princip samma storlek på offentlig sektor i USA och Sverige. Sverige har ju gått från 52 % år 2000 till idag strax under 46 % medan USA gått från 36 % 2000 till idag cirka 46 %.
Vad man nu kan dra för slutsatser om detta vet jag inte, mer ett roligt konstaterande. Det kunde väl man inte tro på Olof Palmes dagar?
Sedan är det rätt intressant vad som hänt med svensk medelklass sedan 2006 rent skattemässigt.
Genomsnittslönen för tjänstemän i Sverige ligger idag på cirka 32 500 kr. Vid en lön om 32 500 kr betalar du idag om du tex bor i Solna en inkomstskatt om blott 23.6 % ! (källa jobbskatteavdrag.se) Lägre inkomstskatt för medelklassen i Sverige än USA alltså.
Sedan har vi en oerhört förmånlig kapitalbeskattning i Sverige (kapitalförsäkring, motsvarar i realiteten en vinstskatt om 13-15 %, alltså lägre än i USA).
Ingen fastighetsskatt (eller rättare sagt en låg fast avgift) tillskillnad från USA.
Ingen förmögenhetskatt och ingen arvsskatt (tillskillnad från USA).
Att USA sedan lägger sin offentliga sektor till stor del på försvarsbudget, högavlönad sjukhuspersonal/skolpersonal, kommer ju inte den skattebetalande amerikanen till del.
Sverige har sålunda ett i internationellt perspektiv lågt skattetryck för medelklassen samtidigt som den offentliga sektorn är riktad mot den arbetande medelklassen (gratis sjukvård, högskola, tandvård <20).
Vad man nu kan dra för slutsats av detta återstår att se, men intressant är det!!
Det är helt klart en stor förändring som har skett sedan Palmes dagar… det är intressant i sig!!!
Men Sverige leder fortfarande, på andra plats efter Danmark, ligan enligt:
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_tax_revenue_as_percentage_of_GDP
Men USA kommer förmodligen att klättra i den ligan om de vill få bukt med sitt budgetunderskott.
Det är ju framförallt skuldberget som kostar ränta som måste finansieras via skattesedeln. Även Socialförsäkringen kostar, men den kommer åtminstone medborgarna till gagn.
Vad gäller skuldberget så ser det inte så dåligt ut om man enbart tittar på ”public debt”. Men ser man till Gross debt ser bilden risigare ut. Då ska man också komma ihåg att program som omfattar FAnnie och Freddie inte är inkluderade. Sen har vi staternas lokal skulder ovanpå detta!!! Jag blir faktiskt inte helt klok på hur skulderna är egentligen, eller rättare sagt… vad händer om räntan går till 5%.. hur mycket måste man pröjsa och hur kan detta finansieras.
JAg menar att höga skulder är faktiskt inget problem i sig. Om lånen är amorteringsfria och räntan är noll… då kostar de inget. Se på Japans skuldberg… det kostar inget att finansiera!! Problemet i Japan är att det är befolkningen som är långivare (via bankerna)… skulle de börja konsumera skapas tillväxt… som skapar högre räntor. Då skapas problem för staten då 1, finansieringskostnaden går upp 2, långivarna sviker dem till förmån för konsumtion vilket gör att de måsta trycka pengar (försvagar valutan) eller låna externt.
http://en.wikipedia.org/wiki/United_States_public_debt
Hur man än vänder och vrider på det så ser ju Sverige jättebra ut. Detta gör att skattetrycket kommer fortsätta att lätta, vilket gör att folk får mer över i plånboken, vilket gör att de har större möjligheter att ta lån, vilket borde leda till stark konsumtionstillväxt, och potentiellt högre fastighetspriser. Detta försöker Ingves kompensera genom att höja räntan.
I USA är situationen den helt omvända.
I slutändan borde det innebära att kronan fortsätter att stärkas mot dollarn.
5kr för en dollar 2012 någon? 🙂
Alltid kul att titta i backspeglen -:)