Asien var svagt i natt och frågan är om det finns mer på nedsidan efter de senaste veckornas starka börs. Min bedömning är att även under 2011 kommer Asiatiska börserna vara ledande för aktier generellt.
Trots en stark dollar (mot EUR 1,288) så är SPX terminen svag och det är frågan om den ska trigga rekyl eller ej! Ett brott av 1258-1260 är inte bra stekniskt sett!
Annars är det relativt lugnt i veckan. Det är först på torsdag/fredag det börjar hända grejor! Framförallt får inte detaljhandelssiffran vara för dålig. Michigan kan också vara kursdrivande i viss mån. KPI är än så länge en non-issue!
Annars glider vi sakta men säkert in i rapportperioden för Q410. Man kommer hålla ögonen på 1, marginal förändringar (dvs om stigande råvarukostnader slår igenom eller ej) och 2, Top line growth och outlook 1H2011 av densamma! Vad gäller guidningar så har bolagsledningarna blivit väldigt försiktiga med dem post-Lehman. Detta lär inte förändras på kort sikt! En outsider är företagen med välfyllda kassor och låg skuldsättning… kommer de flagga för att hålla på pengarna i väntan på förvärv eller som skydd mot sämre tider… eller kommer det höjda utdelningar. Det senare kan trigga fortsatta kursuppgångar!
Den första flödesdatan för året är intressant. Man säljer moneymarket funds (dvs cash och kortränte fonder) och köper primärt AKTIER. Obligationsfonder har också fått inflöden men det är ingenting mot förra året. Så länge som receoveryn är intakt väntar jag mig kraftiga inflöden till aktier generellt sätt. Bryter man ner det på enskilda marknadern så får EM fortsatta inflöden, fast takten av avtagit väsentligt. LatAm och EMEA verkar fortfarande vara favoriserade över NJA. Den stora outsidern är USA. Brutala inflöden till amerikanska aktier (som för övrigt är duktigt underviktade). Merrill Lynch pratar om de ”the great rotation”, dvs nu ska de stora, och tröga, pengarna fasas in i aktier från noll% yieldande räntor.
Värderingsmässigt ser det inte så tokigt ut. Så länge som 1, recoveryn är intakt (typ +100,000 nya jobb per månad och ISM inte under 50) och vinsterna är någorlunda (att de inte går under +10% YoY på kvartalsbasis) ska vi kunna orka upp till de gamla 2007-topparna för ledande index.
Annars pushar CreditSuisse för Japan som en vinnar marknad när långräntorna stiger….
Japan har varit det land vars vinster stigit mest på ökad global industriproduktion.
ÄVen Goldman hassuar vidare, senast deras chefsekonom:
http://www.bloomberg.com/video/65729116/
och de har till och med ritat ut hur det ska bli 🙂 vilket jag skulle tagit med en STOR försiktighet!
Men kortsiktigt är outlooken mer tudelad. Det puttrar om Portugal. CDS spreadarna stiger och Tyskland/Frankrike tycker de ska ta emot stöd pengar!!! Kanske får vi en ny Grekland/Irland inom kort?
Kortsikt's Blog 
God morgon.
Att kommentera saker på bolagsnivå är något jag vet att du inte gillar men har du tid och lust vore det intressant att höra om du anser Alcoas prognoser vara rimliga.
”Alcoa förväntar sig en ökning i den globala aluminiumkonsumtionen med 12 procent under 2011. Bolagets prognos är att den globala efterfrågan på aluminium fördubblas fram till 2020. ” Eller mer generellt om du är av uppfattningen att konsumtionen av råvaror kommer stiga i en liknande takt?
MBH
/Peder
Sorry, har lite för dålig koll Alcoa´s fundamentals.
Vad gäller råvaror så tror jag egentligen inte på trend. Jag tror på kraften att hitta equilibrium. Basic makro alltså! Dvs råvaror i sig är inte värda något. En bit järnmalm yieldar inget som en räntan på en obligation eller utdelning på en aktie osv. Priset styrs av utbud och efterfrågan, och så fort någon av dem ändras så anpassas priset till ett nytt jämnviktspris. Ingen trend, ingen underliggande värderingsmetod alltså. På senare år har något av en trend kunnat skönjas (det ser ut som en trend men är ingen trend, utan är bara flera prisanpassningar i rad) Det handlar om tillväxtmarknaders aptit på råvaror, som har varit successivt ökande och utbudet har inte hängt med. Det tillhör ovanligheten att efterfrågan stiger så tillväxtartat. Vanligtvis brukar den ta ett skutt och stanna där. Utbudet likaså. Nästan hela fenomenet går att härleda till ett lands tillväxt, KINA. Tittar du lite närmare på KINAs BNP så handlar det om en komponent. ”I” Investeringar i BNP kalkylen, privata och offentliga. Fabriker, bostäder och värmeverk etc. Det är vad allt handlar om!
En bekant till mig jobbar med råvarutrading i Geneve sedan 20 åren. Han säger sig titta på lagernivåer, Kinesisk makrodata (typ PMI), dollarn och teknisk analys. Tyngdpunkten ligger på de 2 förstnämnda. Han tror Jim Rogers har rätt i sak, fast det kommer inte pågå så länge som alla tror.
Tillväxten i tillväxtmarknader och ”icke” tillväxten i väst kombinationen kommer förr eller senare medföra att råvarupriserna kommer ”revert to mean”. Löneinflationen går inte att hålla tillbaks i Kina… i USA kommer den vara obefintlig kommande 5 åren. Vad tror du det har för konsekvenser på marginalen?