Visst, boendekostnaden (inkl ränta och amortering) är den största kostnadsposten för amerikanen. Inget snack om saken. Men vad väldigt få vet är att den är ganska stabil. I USA tillhör rörlig ränta ovanligheterna. 5 års bindningstid anses vara kort, 10 år och uppåt är kutym.
Även om räntorna fladdrar så förändras räntekostnaden väldigt lite.. se 30 mortgage högst upp
Så är du fast i en 30 årig mortgage händer ganska lite… störst skillnad är det för dem som köper sin bostad för första gången.
faktum är att 30 årig mortgage ränta har rört sig ganska lite de senaste 5 åren. Över tiden finns det klart en korrelation mellan inflation-marknadsräntor-bolåneräntor. Spreaden över tiden mellan inflation och bolån ser faktiskt ut att vara ca 4%.
Detta gör att det finns andra saker som påverkar amerikanens konsumtionsbenägenhet mer än boendet. Trots att boendet är den största kostnadsposten. Bensin är en sådan. Så här skriver Deutsche Bank om oljans inverkan på BNP tillväxt.
“According to our analysis, a $10 increase in oil prices translates into roughly a 25 cent increase in retail gasoline prices. Every one penny increase in gasoline is then worth about $1 billion in household energy consumption. (In decimal terms, it is actually $1.4 billion.) Therefore, a sustained $10 increase in oil prices translates into $25 billion in additional household energy spending. Assuming this price rise crowds out spending elsewhere in the economy, effectively acting as a tax, means that a sustained $10 rise in oil prices reduces annual real GDP growth by 0.2%.”
nedan chart visar också vad som hänt med priset på soppa…
inte kul, det blir mindre över till vanlig shopping.
Faktum är att senaste tidens rörelse i VIX vs Olja är den största på 20 år… Merill hävdar att marknaden börjar prisa in Stagflation! Jag tror inte i dagsläget på stagflation… då jag tror på att både olja och mat kommer falla tillbaks och tillväxten blir ganska hygglig. Däremot finns det ett mer långsiktigt strukturellt problem med högre räntor, och lägre inflation. Men vi är inte där än!!!
Nåväl, MorganStanley är inne på en annan linje (som jag tror är korrekt). Det är att nuvarande sättning blir kortlivad då den bygger på två chocker, väder och politik. Detta kommer snart att blåsa över och då är det back to basics. Det vill säga, vinster/värderingar och det allmänna ekonmiska läger, dvs makro. Faktum är att makro i USA är förbaskat bra, och med tanke på att det är världens största aktiemarknad…. ja ni fattar. Enligt MS så är det bara starka payroll siffror som saknas, vilket de tror kommer komma vilken månad som helst… ungefär som 2005, då jobben kom som en riktigt ketchup effekt.
MEn vad hände med tillväxtloket China. Jo, tillväxtmässigt är det fortfarande ett draglok. Däremot är aktiemarknaden seg, och kommer fortsätta att vara så, så länge som de stramar åt… vilket bygger på inflationsproblem!
Vinstmomentum och revidering är på en hög nivå… men lär inte bli nerjusterat för under 2H11.
Allt hänger ihop. Först kommer ISM New orders att peaka inom nån månad… sen kommer kvartalsrapporterna att vara lite sämre än väntat under 2H11 (då man sätter upp förväntningarna under 1H11). Alltså kommer kurserna rulla på fram till av vi får neg revideringar gissningsvid under 2H11… och då toppar marknaden. Varför kommer rapporterna vara sämre än väntat under 2H11. Först och främst kommer inte Revenueökningarna att riktigt hänga med. Dessutom kommer det att vara en viss press på marginalerna. Vissa företag kommer också att nyanställa och nyinvestera, vilket sätter kortsiktig press. Vissa företag exporterar till Asien, och den tillväxten överskattas säkert!
Timing? Ja du, det kan faktiskt lika gärna vara 1H12 som nedrevideringarna kommer, och inte 2H11. Man ska vara ödmjuk inför timing faktorn.
så var räntorna?? Jag har tidigare lyft fram faktum; stigande räntor i DM är inte lika med dålig börs. Stigande räntor (så länge som de inte stiger för mycket) är ett kvitto på en bra konjunktur, och historiskt har stigande vinster + utdelningar kompenserat för PE-compression. I EM är det tvärtom. Stigande räntor är lika med dålig börs. Detta handlar om att sitgande räntor är lika med stigande inflation, som är tillväxthämnande, dvs vinsthämnande. Jag tror att stigande räntor och stigande börs kan hålla i sig under 2011, just av denna anledning. DM outperoformar EM tills 1, DM blir fullvärderat och revideringarna vänder ner och 2, inflationshoetet avtar i EM.
Summa sumarum, om allt går vägen så når vi de gamla topparna från 2007 innan löven blir gula i höst. Mycket kan fel såklart… men ingen avkastningspotential utan risk!!! Var allert och open minded (men ducka för bruset) och gift dig inte med nån strategi.
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Att amerikanen binder huslånet på 30 år är mycket intressant, och konstigt …
Medan över 70 % av svenskarna väljer rörligt väljer en stor del av den amerikanska befolkningen hyperlånga bindningstider för sina räntor. Vad är det amerikanen tänker på som inte svensken gör?
Att binda huslånet 1980 till en ränta om 15 % i 30 år måste ju ha svidit ganska rejält …
Om amerikanen gick från 30-åriga lån till 3 månaders lån skulle de ju kunna sänka sin ränta med 2-3 % ??
Varför väljer amerikanarna alltid att binda lånet på 10-30 år? Vad tjänar de på det?
Att binda räntan har ju de senaste 30 åren varit totalfel. Varför fortsätter dem då att göra det?
tvärtom är det logiskt. Ett låns löptid bör egentligen matchas med den underliggande säkerhetens ekonomiska livslängd. Tänk när man gör en investering, då utgår du från de framtida kassaflödena minus kapitalkostnaden enkelt uttryckt. Nu alstrar ju inte en bil eller ett hus någon avkastning, men man kan säga de alstrar en nytta för dig. En bil alsrar nytta i säg 5 år. Därför bör egentligen också ta ett lån på ca 5 år. På samma sätt med ett hus. Det spelar ingen roll att du säljer det och sen köper ett nytt. du måste ju ha någonstans att bo. Sen kommer finansieringen in. Din lön ska finansiera ditt boende, och den går knappast upp, eller ner, med räntesvängningarna. Då är det bättre att du vet att ditt lån kostar 5% ränta om året i 30 år. Skulle korträntorna gå upp till 10% tvingas många lämna sina hem i Sverige idag. Det är ingen bra lånestruktur om du riskerar att mista ditt boende.
Ditt argument att rörlig ränta ger lägre kostnader än fast stämmer inte heller. Eftersom alla har möjligheten att ta lån med rörlig ränta så har de haft möjlighet att låna MER, då räntan är lägre. Detta har medfört att fastighetspriserna gått upp jämfört med om bankerna hade sagt att vi bara lånar ut med minimum 5 års löptid. I Usa lånar inte bankerna ut till rörlig ränta på bolån. Men de gör det på kreditkort med månatlig finansiering. Det finns en sundare matchning.
Fastighetsriserna skulle varit lägre om vi hade 5 års bindningstid som minimum, och därmed behöver inte dina boendekostnader vara lägre än amerikanens. Då är det möjligt att räntekostnaderna faktiskt inte hade varit högre som du antyder. Priset på huset hade varit lägre och du hade haft större möjligheter att amorterar av lånet och bli skuldfri. Denna chansen hade våra 40-talister, och därför har de lyckats bygga upp förmögenheter i sina hus. Denna möjlighet lär aldrig dagens köpare få!!! Om inte räknar in arv alltså!!
Så här enkelt är det nog inte.
Amerikanarna har ju inget val. Du skriver själv att ”I USA lånar inte bankerna ut till rörlig ränta på bolån.” Det är bankerna som tjänar på det.
Dessutom är det inte svenskarna som på sistone massvis blivit vräkta ur sina hus, utan amerikanarna. Trots skyddet som långa lån ger.
Klart bankerna tjänar på det!
Anledningen till att Amerikanarna blir vräkta från husen är att de blev arbetslösa, och kan inte betala räntan alls! Då spelar det inte så stor roll om räntan är bunden på 3 månader eller 30 år.
I USA kan du också gå in på banken och lägga husnycklarna på desken, och säg ta skiten. Då tar banken över hus och lån. Många har gjort detta, utan att ha betalningsproblem. Varför? Jo, om du har lån på 5mkr på ett hus som bara är värt 3mkr… då är det bättre att börja om på ruta ett. Nackdelen är väl att banker inte är så pigga på att låna ut till den här typen av kunder!
Anledningen till att Svenskarna inte fick lämna hus och hem har knappast med rörliga räntan att göra. Hade vi haft statsfinanser som Grekland eller Irland, eller hade vi inte haft en exportindustri som gynnas av Asiens tillväxt… ja då kunde vi lika gärna varit där andra EU länder är nu och haft BETYDLIGT högre räntor… och folk hade varit wiped out!
Swedish Skill:
Sverige har varit skickliga på att sanera sin ekonomi på 90-talet
Sverige har haft en ansvarsfull finanspolitik under 00-talet
Sverige har en konkurrenskraftig exportindustri
Svensk Tur/Otur:
Sverige hade tur att Asien klarade Finanskrasch och lågkonjunktur så bra
USA skill:
Unskill snarare, man lånade ut för mycket pengar till sådana som inte borde få låna utan bo i hyresrätt
Unskill, man har ett gigantiskt handelsunderskott med Kina. Man konsumerar mycket och producerar lite. Funkar inte i längden!
Unskill att man har en gigantiskt statsskuld, som dessutom är externt finansierad
US tur/otur
Tur att omvärlden fortfarande kan tänka sig att finansiera USA, då dollarn egentligen borde gå samma väg som Islands krona, med höga räntor som följd. Vilket hade wipat ut ännu fler husägare. Tycker faktiskt att Amerikanska bostadsmarknaden har haft tur… tur att omvärlden fortfarande ser USA som safe haven och Big Brother. Detta har inneburit att de också har kunnat resa sig ur askan!
Precis, lån bundna på långa löptider skyddar inte mot allt elände. De skyddar bara mot räntepeakar.
Det är ganska självklart att man inte ska grunda sin räntekalkyl på de lägsta räntenivåerna. Huslånet bundet till fast ränta är som en försäkring att man alltid har råd att betala räntan (förutsatt att man inte förlorar jobbet). För denna försäkring tar banken en premie. Frågan är bara om denna premie inte är för hög. Historien tyder att den är det.
Kanske skulle det löna sig att försäkra sig själv genom att lägga undan skillnaden mellan de långa och korta räntorna istället för att betala till banken? Särskilt när man vet hur man kan vettigt investera de sparade pengarna …
Min grundregel är:
Du ska ha 100% rörligt.
När din rörliga ränta är under 5% tar du mellanskillnaden och sätter in på din aktiedepå.
Din portfölj förvaltar du själv efter bästa förmåga 🙂
När räntan når 5%, då tar du ut alla pengarna från portföljen och amorterar. Därefter betalar du ränta i vanlig ordning, till räntan återigen går under 5% och du kan börja spara mellanskillnaden.
Ovan resonemang bygger på att du tror att du kan förvalta pengarna till minimum 5% avkastning om året….
ps. I grunden är jag emot att LÅNA pengar för att köpa Aktier, vilket du gör om du har aktier och lån samtidigt ds.