Marknaden gillar svagt oljepris

Oljan har kommit ner från 121 dollar till 107 på bara en vecka…. och marknaden som ogillar hög inflationstryck gillar vad den ser. Att vi dessutom handlats ner på rätt översålda nivåer gör det extra enkelt att locka fram köpare. Vi får se om styrkan håller i sig juni ut. Jag räknar med fortsatt svaghet i juli där vi tar ut 3,500/3600 nivån och sätter en botten i årets nedgång. Därefter räknar jag med uppgång mot 4,200 (med möjlighet för överslag mot 4,400). Denna uppgång KRÄVER dock att inflations- och tillväxtdata kommer in lite mjukare. Inte som sist när det sabbade Maj månads bearmarketrally som stannade på endast drygt 10%.

Men vi är fortsatt i en bearmarket vilket jag bygger på att recession och kraftig nedgång in i nästa år. Detta är inte inprisat ännu. SPX handlas till 16X årets väntade vinst. Det är väl helt okej, men det är en klart inflaterad vinstprognos som förutsätter stark konjunktur. Får vi recession pratar vi PE norr om 20 idag. Å andra sidan så kommer räntorna falla tillbaka i detta scenario…. men det räddar inte börsen enligt min mening.

I veckan har vi Flash PMIs från hela världen, Michigan index samt HOX bostadspriser från Sverige. Tbc…

USA är stängt idag, Sverige på fredag… kort vecka alltså

Njut av sommaren!

——————–

Bostadspriser från Valueguard kom imorse och de var ner i hela landet, och Sthlm Brf i synnerhet. Man säger också att fallet har fortsatt första två veckorna i juni. Mäklarna flaggar för att datan underskattar verkligheten då många objekt får in ännu lägre bud som inte accepteras. Utbudet är dessutom rekordtort.

Det som jag flaggade för styvt ett halvår sedan händer nu.

Ser man till grafen nedan så kommer bostadspriserna att krascha. Vi pratar en halvering härifrån. Nu tror jag av olika skäl att det inte kommer hända. I första hand ska vi reversa hela post Covid uppgången… så jag tänker mig att de ska ner cirka 20%. Det är mitt target i första hand. Sen får vi se. Behöver inte pensla mer för tillfället!

Det går att pensla mer på nedsidan, och vi får se hur det utvecklas men varför jag inte säger med säkerhet att det ska bli krasch handlar om att jag inte tror att Bostadsoblisen kommer stanna här utan vända upp under (räntan kommer sjunka) andra halvåret.

En bostadsoblis på 3,7% (samma nivå som för 11 år sedan!!!!) innebär implicit att en 5 årig statsoblis borde ligga på cirka 3,2%. Men det gör den inte. Den ligger på 2,1%. Så är det statsoblisen som ska upp eller bostadsoblisen ner? En 5 årig statsoblis på 3,2% innebär en styrränta på cirka 2,2%. Jag tror inte att Ingves kommer höja till 2%+. Idag ligger han på 0,25% och enligt mig är maximal höjning 50+50 i juni och september. Dvs till 1,25%. Givet att 5yrs statsoblis ligger på 2,1% så är det den som har rätt… och bostadsoblisen fel.

I detta resonemang har jag ANTAGIT normal spread mellan stat och bostad. Dvs cirka 50 punkter. Den ligger idag på 1,6%. Det är alltså väldigt mycket stress, kredit och defaultrisk inbygd i bostadsobligationerna mot vad som är normalt. Marknaden väntar sig stora problem i fastighetssektorn. På kommersiella sidan vet jag inte.. men på privata bostadssidan så borde vi klara det givet att 1, recessionen inte blir för djup 2, inflationen och räntorna lättar under andra halvåret och 3, att Ingves inte hinner med så många höjningar.

Jag tror som sagt att bostadspriserna ska ner 20%+, att vi går mot recession, att våra boendekostnader blir rejält mycket dyrare… MEN inte så dåligt som marknaden penslar just nu.

Jag tror att andra halvåret kommer att innebära att bostadsoblisen vänder ner mot 2,0-2,5% vilket till slut kommer bromsa fallet.

Men har jag fel… dvs fortsätter bostadsoblisen att ligga här, tvingas Ingves till allt större höjningar under längre tid. Då står vi inför en lågkonjunktur likt den vi hade under början av 90-talet. Då kommer det inte se vackert ut. Då ser vi sämre ut än de flesta andra länder där ute. Allt från Lehman kraschen, så har vi både klarat dåliga tider, som bättre tider, bättre än de flesta andra länder. Allt det kommer revertera och gå emot oss i så fall.

Svenskarna bör i detta läge önska sig en bred global recession…. och allt pekar faktiskt mot det!

Vad gäller börsen så kan vi fortfarande få lite varmluft upp mot SPX 3,900ish. Men jag siktar fortfarande mot 3,500 i juli/augusti. Risknivån bör vara låg i portföljen. Det är inget nytt där. Sen kan alltid den snabbfotade opportunisten doppa tårna från tid till annan.

Vi hörs…

————-

Torsdag

Flash PMI har kommit in från Europe. Tyska Mfg Flash PMI kom in på 52,0 mot väntat 54,0 och fg 54,8. Service fortsatte att vara svag. EU Mfg Flash PMI kom in på 52,0 mot väntat 53,9 och fg 54,6. Svag som den Tyska. Även Service var svag här. Framförallt ORDERINGÅNGEN tappar stort vilket är i linje med vad jag tänkt mig. Vi är på väg mot recession. Inventories är återställda. Efterfrågan tappar först. Sen tappar jobben, sen tappar efterfrågan ytterligare, sen kommer lägre råvarupriser, sen lägre priser ut mot kund. Om 6-12 månader är vi i en miljö med stora problem runt tillväxt och små till inga problem kring inflation.

För att vara riktigt Jävla övertydlig. För att inflationen ska börja sjunka, eller snarare sluta stiga, så måste företagen sluta höja priserna. De slutar höja priserna när deras inköpskostnader slutar stiga alt sjunker. Inköpskostnader slutar stiga när tillverkningskostnaden slutar stiga. Den slutar stiga när råvarukostnader slutar stiga eller börjar sjunka. De slutar stiga/börjar sjunka när utbudet av råvaran inte är tajt längre. Utbudet slutar vara tajt när Efterfrågan på råvaran sjunker. Efterfrågan på råvaran sjunker när tillverkarna inte får så stora orders om nya varor, tillverkarna får sämre orders när slutkunden inte köper lika många varor längre i volym. Slutkunden efterfrågar färre varor när deras köpkraft inte räcker till… vilket är en funktion av färre nya jobb, inte så hög lönetillväxt, högre räntekostnader, att man får lägga mer av sina pengar på mat och energi, att varor och tjänster generellt blivit mycket dyrare. Det händer nu… och sist i ordningen kommer priserna.

Många brukar påtala att det är underinvesteringar som är en stor del av dagens inflationsproblem. Det är i regel råvaru och sk supply fokuserade experter som tycker detta. Vill bara säga att det har så jävla fel för att de förstår aldrig hela bilden. Under åren 2010-2019 så var världen typ i balans mellan vad som efterfrågas och utbud. Världen strävar hela tiden efter det eftersom det är fullt logiskt. Logiken är ett man behöver inte utvinna och tillverka mer än vad som konsumeras. Att den är i balans är helt enkelt en optimering. Fullt naturlig. Under 2020/2021 satte man in de kraftigaste stimulanspaketen världen har upplevt, och när Covid bara döda efterfrågan under några kvartal, så blev det istället en DEMAND push av sällan skådad mått. Särskilt riktad blev den mot varor relativt tjänster pga covid. Utbuds apparaten var inte riggad för detta och inflationen kom som ett brev på posten. Lagom till att den började vända ner under Q4 2021 så kom kriget som blev en Supply chock mot mat och energi. Vi hade även en runda C19 reglering i Asien som lök på laxen och utbudet blev därefter. Så trots att Demand började plana ut, så sjönk Supply, och vi fick en ny runda inflation vi nu är inne i. Centralbankerna lastar hela världen med räntekostnader för att döda demand så det lägger sig på rätt nivå av detta tajta supply… och således ska supply sluta vara tajt, varpå inflationen försvinner. Detta kommer att funka. Råvarunissarna skyller på att man inte investerat tillräckligt. Visst, Investerar man inte i ny olja så tappar man 5-10 år senare. Och givet gröna vågen så har vi underinvesteringar där. Vilket inte är så konstigt om vi tror att vi kommer använda mindre olja om 10 år. Men att världen skulle investera i en övernaturlig DEMAND boom, det är bullshit. Det är samma sak som att säga att kollektiv fabriken borde vara rustad för att klara samma belastning dygnet runt som den man erfar under rush hour 0700-0900… detta bara för att rush hour på sistone har varat från 0700-1000. Det är hål i huvudet. Det normala är det som vi behöver vara rustat för, och det normala är normal köpkraft, som definieras som normal sysselsättning gånger normal löneökningstakt. Om vi börjar från DEMAND sidan istället och försöker fatsställa normal köpkraft, så går det också säga hur stor produktionskapacitet vi behöver i världen. För exempelvis bil tillverkning. Gör man denna hemläxa, då vet man att vi har rätt kapacitet idag, och att rådande kaos och leveranstider är en outsider, och när man fattar detta så fattar man varför bil tillverkarna inte ska investera i ytterligare kapacitet. Det är pengaförstörelse och korkat.

Det enda undantaget i denna diskussion är OLJAN. För att slutar man att skjuta CAPex åt ny olja så försvinner dagens produktion om 10 år. Det är en annan femma, och då är vi inne på Energi omställningsdiskussionen, och det mina vänner, får vi ta en annan gång.

I eftermiddag kommer US Flash PMI

US Mfg Flash PMI kom in på 52,4 mot väntat 56,0 och fg 57,0…katastrof, näst sämsta någonsin. Men knappast oväntat!

US Service Flash PMI kom in på 51,6 mot väntat 53,5 och fg 53,4… också svagt.

Senare i år kommer de sannolikt dippa under 40

Q3 YoY bnp tillväxt kommer visa på kraftig inbromsning. recession i Q4 som fortsätter in i nästa år.

Det är bara att tugga i sig

Innan vi stänger butiken för veckan vill jag bara säga… kommer ni ihåg den starka jobbdatan förra gången. den gjorde så att bear market rallyt inte orkade vidare. Detta då Fed inser att så länge som tillväxten är stark så får de inte bukt med inflationen. Dagens PMI skörd har varit svag, och om något är det bra för börsen. Särskilt efter senaste tidens svaghet. Närmaste två veckorna har vi mer PMI/ISM samt jobb data. Svag data kan hålla köparna glada när inflationsoron dämpas. Men senare i juli har vi både cpi data och Fed. Ta inte för stor risk, bli inte för greedy. Det kan vända snabbt. Just nu hoppas jag på SPX 3,900 men säker kan man inte vara!!!

Glad Midsommar

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

30 kommentarer till Marknaden gillar svagt oljepris

  1. Simon skriver:

    I ditt förra inlägg skrev du att ”Knuten näve räcker inte”. med hänsyn till pricing power. Hur ser du på risken att knutna nävar får genomslag i politisk risk? Kommer de att bli viktiga i höstens olika valrörelser – och vad ser du för konsekvenser av det?

    (Även intresserad av att höra din åsikt om Erik Thedeen som ny riksbankschef? flyttar de på en hök dit han hör hemma, för att bereda plats för någon som har lättare att luckra upp amorteringskraven?)

    • GaStan skriver:

      Svensk politik berör inte börsen, så den kan man lämna därhän…

      I Usa är det annorlunda. Då tänker jag främst på vad som händer om Republikanerna tar över i Kongressen och/eller Presidentposten, och om det kan ändra policy mot kriget, och därför göra så att kriget blir mer långvarigt, och därför mer långtgående supplyissues av berörda råvaror. Det är komplicerad materia med många unknown unknowns om du förstår vad jag menar.

      Erik Thedeeen vill ju brotta ner bostadsmarknaden, och är därför hök. Men egentligen har han viljat påföra med regleringar på bostadsmarknaden från Fi. Men eftersom Fi är kontrollerat av politikerna, via finansinstern, till skillnad från Riksbanken, så har det inte varit lätt att göra opopulära åtgärder.

      Riksbankens jobb är inte att ta hänsyn till utlåning. Så av den anledningen kan han inte bara börja höja obegränsat. Han måste se till inflationsmålet. Dock skulle han kunna påbörja en process/debatt där han vill få in utlåning och finansiell stabilitet i Riksbankens mål. Men det lär ta tid.

      Min magkänsla är att han kommer vara väldigt lik Ingves, på marginalen något hökigare. Du får inte heller glömma att det är hela direktionen som bestämmer räntebesluten, inte Thedeen själv.

  2. Per skriver:

    Vad är din tro att SPX lär hamna när ressesion är inprisad och när tror du vi är där?

  3. lars ottosson skriver:

    När börjar vi köpa fastighetsbolag igen?..(svår fråga, men🤔🤔).
    mvh

    • GaStan skriver:

      Jag skulle säga att när FED svänger på kappan, och de amerikanska långräntorna börjar falla, och du får en teknisk köpsignal i Fastighetsindex… då kan det vara läge. Tror inte du träffar botten då, men å andra sidan är risken väsentligt lägre!

  4. Charlie skriver:

    Hej Jonas, tack för en riktigt bra blogg!

    Jag såg på Handelsbankens ”macrovecka” avsnitt idag där de menar att RB ligger långt efter kurvan i sina prognoser vad gäller styrräntan framöver. Handelsbankens egna prognos gör gällande att styrräntan i sept 2023 kmr ligga runt 3,5%. Detta borde betyda att en 3mån rörlig ränta vid den här
    tidpunkten oprutad bör vara någonstans runt 5,5-6%.

    Det är ju långt ifrån RBs prognos från april där man pratade om styrränta något under 2% i slutet av 2024. Har du några tankar kring detta och hur troligt tror du det är att Handelsbanken i det här fallet har mer rätt än riksbanken?

    Tacksam för svar!

    Med vänlig hälsning,
    Charlie

    • GaStan skriver:

      Hahaha det är rent okunnigt.

      Riksbanken kan aldrig höja till 3,5%. Det är ren matematik… 3,5% styrränta ger två effekter

      1, Rörliga lån kommer ligga på 4,5-5% och bundna typ 5,5-6%, och på övriga lån 6,5-7%

      I Sverige finns c2,400 mdr i rörligt, vilket ger en kostnad på 120mdr

      1,600mdr i bundet vilket ger kostnad 100mdr

      1,000mdr i övriga lån, dvs 70mdr.

      Räntekostnader på 70+100+120=290mdr

      Vi har samlade bruttoinkomster på drygt 2,000mdr

      Räntekostnad/Inkomst=

      290 / 2000= 14,5%

      Vi vet historiskt, både i Sverige och andra länder att man ofta hamnar i recession om räntorna stiger högre än att de trycker undan 10%+ av inkomster…

      Sverige skulle alltså hamna i recession långt innan man kommit upp till 3,5% styrräntan… Riksbanken fortsätter inte att höja när tillväxt är negativ, arbetslöshet stiger och inflationen faller.

      2, 3,5% styrränta innebär att 5yrs statsobligation lär ligga på 4,5% och 5yrs bostadsoblis på 5%.

      Givet inverkan på bankernas lånelöften kommer bostadspriserna att krascha, typ halveras… vilket i sig slår mot 1, business och consumer confidence och 2, kapitalmarknadernas aptit på att äga bostadsobligationer vilket innebär att spreadarna på dom sannolikt stiger och förvärrar situationen ytterligare.

      Riksbanken höjer i juli med 25/50 punkter och september med 25/50 punkter. Detta tar styrräntan från idag 0,25 till 0,75-1,25%. Denna lilla rörelse räcker för att räntekostnaderna ska squezza bort konsumtion rejält.

      Redan i november så kommer man upphöra med höjningar och sannolikt kommer man sänka räntan under 2023 när vi är i recession.

      Men ALLA centralbanker guidar ALLTID för att de undviker recession och målar upp långa räntetrender….. och de får ALLTID fel. ÄVen denna gång.

      Faktum är att jag tror de vet om de själva, men de kan av pedagogiska skäl inte kommunicera detta.

      • Charlie skriver:

        Tack för ett utförligt och tydligt svar. Jag satte själv kaffet i halsen när jag såg deras prognos. Låter som sagt väldigt högt.

        Med vänlig hälsning,
        Charlie

      • GaStan skriver:

        Praktiskt ogenomförbart!

        Mina beräkningar visar att recession slår mot Sverige vid 2% styrränta…

      • Erhard skriver:

        Tycker din analys är övertygande. Men hur kommer det sig då att ”marknaden” prissätter (i form av terminer antar jag) en mycket högre ränta än även vad Handelsbanken prognosticerar? Beror detta inte på faktiska antaganden utan är en effekt av ändrade flöden av likviditet? Borde man inte kunna tjäna rätt bra på att betta mot dessa prissättningar på terminsmarknaden?
        Ska sägas att Handelsbankens egen prognos inte låg på 3,5% som jag uppfattade det, utan på 2,0% i maj 2023 medan ”marknaden” trodde på 3,5% i oktober 2023.

        Har du förresten något tips på hur man själv kan följa marknadens prissättning av (svenska) räntor i framtiden?

      • GaStan skriver:

        De där terminerna ger jag inte mycket för…

        Hur i helvete kommer det sig att en svensks statsobligation, på 2, 5, resp 10 års löptid handlas kring 1,9%…. det är fan i mig inte att marknaden diskar 3,5%… den diskar 1,5%

        Ungefär som i USA där alla statsoblisar handlas kring 3%…. de diskar en styrränta på ca 2,5%

      • Erhard skriver:

        Men måste exempelvis 2-åringen ses som ett bet på vad styrräntan ska ligga på i framtiden? Den kan väl delvis vara en effekt av alla stora förvaltare som är tvungna att hålla en viss mängd räntepapper med en viss löptid och rating vid en viss tidpunkt, och prisuppfattningen på den marknaden rubbas bland annat av riksbankers fortsatta stödköp. Och att terminerna då är ett mer direkt bet på vad aktörer faktiskt tror att räntan kommer ligga på vid en viss tid.
        Eller tänker jag helt galet? Har ränteterminer oftast mer fel än långa räntor?

      • GaStan skriver:

        Jo men det skulle jag säga… intresset av att hålla en statspbligation som ger säg 2% om året om inföationen stiger från säg 1 till 3% är ren idioti och kapitalförstörelse, varpå aktörer väljer att sälja obligationen vars pris då faller och räntan stiger. Säg att räntan stiger till 4%. Samtidigt sjunker inflationsförväntningarna till 2%. Då är den helt plötsligt superintressant varpå marknaden börjar köpa den så att priset stiger, räntan faller.

        Derivat som optioner och terminer är ju inget annat ån derivat på underliggande där underliggande är räntan.

      • Martin skriver:

        Hej Jonas,

        Helt enlig med din analys av Räntekostnad/inkomst kvoten, men aspekt i det hela är väl att skuldsättningen ökat pga av att det varit billigt att låna? Dvs ett sätt att få ned kvoten är ju att folk börjar amortera vilket jag ser som ett rimligt scenario framgent. Jag har själv börjat överväga en ökad amotering.

      • GaStan skriver:

        Amortering är inget dåligt sparande…

        Men för de flesta 1, är det extra jobbigt att amortera när räntorna är höga och mer går åt till räntekostnader till banken och 2, för de flesta är lånen så stora relativt sin lön och amorteringskapacitet att amortering inte gör så stor skillnad annat än om man ser till 10/20/30 år… vilket man såklart ska göra. Men man kan också säga så här.. istället för att amortera – ta rätt size på lånet från början!

  5. MrWhoNeedsSleep skriver:

    Svårt läge med inflation och ökande räntor samtidigt som börsen faller pga mängd olika faktorer, inte minst givet att riksbankerna har stoppat dopingen med stödköp.

    Givet detta läge, vad ser du är bäst att investera i nu på 12-24 mån sikt? Är det slut med tech stocks och mer value stocks nu?

    • GaStan skriver:

      På 12 månaders sikt, tror jag vi står väsentligt lägre inom allt, då vi om 12m är i recession, och marknaden diskar recession innan den inträffar. Cash således.

      Om 24 månader är vi kanske också i recession, men lämnat det värsta bakom oss, och sannolikt skulle man köpt aktier rent generellt på botten inför nästa cykel.

      Jag ser det lite som att vi befinner oss idag i 2008…. och 2009 är nästa år om du förstår vad jag menar!

  6. Flamman skriver:

    Återigen,
    Tack för en fantastisk blogg och ett engagemang såväl i blogginlägg men även svar på frågor.

    En hypotetisk fråga till dig:
    Om vi hoppar fram 18 månader till slutet på 2023…Vilka nivåer tror du följande ligger på då:
    – Styrräntan
    – Rörliga bolåneräntan
    – Bostadspriser procentuella nedgång?
    – BNP-tillväxt
    – Inflationen

    Jag tror att det är många som undrar samma sak. Nå, vad säger din spåkula oss?

    • GaStan skriver:

      TACK, det uppskattas

      Oj, det är mycket vatten som ska flyta under den bron, och tajming aspekten är svår…

      Men om man tänker sig i scenario:

      – styrräntan höjs till 0,75-1,25% nu i år, sen ligger man stilla under första halvåret och börjar sänka under andra halvåret. Sannolikt sänker man ner till noll direkt

      – Rörliga bolåneräntan följer styrräntan med +125 punkter…

      – Bostadspriserna ska sannolikt ned med 20-30% fram till början av nästa år, för att sen plana ut…. de vänder inte upp igen förrän 2024

      – BNP tillväxt, negativ nästa år

      – Inflationen toppar ut i höst och faller sen kraftigt under våren. Nästa höst tänker jag mig 1-2% givet recessionsmiljö.

      Ganska annorlunda mot nu med andra ord!

  7. Johan skriver:

    Angående grafen bostadsobligation mot hox så håller jag med om sambandet i stort men missar inte grafen att justera för reallöneökningarna för varje år? Således skulle nedsidan i grafen vara mycket större än vad som det är när man justerar för reallöneökningarna.

    • Johan skriver:

      vet inte om jag rörde ihop detta i beskrivningen men kontentan är att grafen ej justerar för både inflationen och växande reallöner sedan grafen startar?

      • GaStan skriver:

        Jag uppfattade dig så här..

        Om man jämfört med obligationen för 11 år sedan när räntan var samman, så måste man också justera upp medelinkomsten under 11 år. Dvs lönerna i Sverige har vuxit med 2,5% om året i 11 år, vilket ger ca 30% högre löner. Så när man stoppar in 30% högre inkomst i en lånelöfteskalkyl så blir priserna 30% högre, även om räntan är exakt samma.

    • GaStan skriver:

      Du har helt rätt, och vi har tittat på det för nån månad sedan. Då kom vi fram till att det BEGRÄNSAR nedgången… men nedsidan är trots detta klart betydande.

      • Johan skriver:

        Precis så.. tack!
        Minns du vad ni kom fram till när ni justerar för löneökningarna?
        Hade varit väldigt intressant att se hur grafen hade sett ut när man tar hänsyn till löneutvecklingen.

  8. Kristoffer skriver:

    Fantastiskt värdefulla tankar – stort tack!

  9. Östergren skriver:

    Hyfsat starkt i US igår och futures och äntligen en liten studs i Sydkorea idag (varit rejält svagt i närtid).

    Glad midsommar Jonas!

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.