Fiendens fiende

http://www.svd.se/nyheter/valet2014/svd-sifos-valjarbarometer-tre-manader-fore-valet_3658940.svd?sidan=4

M och S får rekordsvagt stöd i ny mätning, 21 resp 29%. När ska de sluta motarbeta varandra, och istället inse att de båda tappar väljare till SD och Fi.

MP går starkt, och är numera Sveriges 3e största parti. För dåligt påläst, men vissa av deras förslag verkar vara riktigt tillväxt hämnande, dvs dåliga för sysselsättningen. Var kommer stödet ifrån?

Men likheterna eller skillnaderna mellan S och Mp, och S och M, är ungefär lika stora. Dock inte samma frågor.

Jag tror inte att Löfven vill bilda regering med Vp. Men tillsammans med Mp så har de 42%. Men hur kul är det med minoritetsregering?

Tänk er om M och S skulle gå ihop… vilken skräll det hade varit.

Det som gör det omöjligt är väl ”fördomarna”. Dvs större delen av de trogna M och S väljarna vet inte om hur nära de står varandra i de flesta frågorna. De tror nog fortfarande att det är ett vänster parti och ett höger parti, när de idag egentligen är center-med vänster dragning, och center med lite höger dragning.

Frågan är vad som hade hänt, rent hypotetiskt om de gått ihop. I den här undersökningen har de 50,6% tillsammans. Hade de fått det, mer, mindre?

något annat som inte alls är lika hypotetiskt är om Löfven hade tänkt regera själv eller med några andra? Är det någon som på allvar tror att han VILL regera med Mp, Fi eller V? Det tror inte jag. Men han kan bli så illa tvungen. Jag tycker nästan lite synd om honom.

Nåväl, det blir väl förmodligen S och MP i koalition i höst… på nåt sätt är det priset S får betala att de tappat massa unga och kvinnor, så jag antar att det inte är mer än rätt åt dem? Å andra sidan känns Alliansen så jäkla trött och innovativlös… så de förtjänar det inte heller. Kvittot på att båda alternativen känns rätt sunkiga är när Fi kan komma utan partiprogram, ekonomi, eller en riktig laguppställning…. och ändå ta röster. Inget ont om feminism, det kunde lika gärna varit något annat. Men att kunna fiska så många röster på så lösa grunder borde inte vara möjligt!

Det är mindre än 3 månader kvar till valet, och jag tycker inte det finns något parti idag som riktigt förtjänar min röst. Nästan varje parti har någon fråga som jag sympatiserar med… och många frågor som jag inte gör det. Jag tycker det saknas något i Svensk politik, jag kan bara inte sätta fingret på vad!

ps. Idag är vi nere och nosar på korta stöd. Även om vi även kan testa ner mot 1370 så tror jag man kan specka på uppgång i de här trakterna. Det finns fortfarande chanser att nå 1440-1450. I värsta fall faller vi genom och fortsätter mot gap 1364 och sen mot 1316-1343. Men det här är ändå bara köplägen rent tekniskt. Det går liksom inte att svara på hur greedy man ska vara. Hur man lägger upp det är en smaksak… men det är BUY on dips som gäller tillsvidare… Om man redan ligger investerad, ja då kan man gott ligga kvar. Totalt sett så bör man inte vara mer än Neutral. ds.

ps2. Noterade i förra veckan att US treasury inte hade några somhelst problem i auktionen för 10-åringen. Har ju tidigare haft på känn att den kunde bli en prövning… men det visade sig vara helt fel ds.

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Fiendens fiende

  1. Dave skriver:

    Helt rätt att MP är tillväxtfientliga.
    I Agenda den 1/6 intervjuas Åsa Romson http://www.svtplay.se/video/2063036/agenda/1-6-21-15 (17 minuter in)
    Märk väl hur hon inte vill svara på frågan om tillväxt är något bra för Sverige eller ej, när det sedan börjar handla om kärnkraften blir det ännu tydligare att MP över huvud taget inte bryr sig om de svenska företagen och därmed inte heller jobben. (S) som åtminstone driver en någorlunda seriös och ansvarsfull politik kommer ha stora problem att regera med dessa uttalat tillväxtsfientliga utopistiska miljömuppar.

    Var stödet kommer ifrån? Dels finns det ju så klart en liten grupp riktiga miljökämpar men det handlar nog inte om fler än några få procent. Den välmående men ack så ångestfyllda medelklassen behöver sina avlatsbrev i form av MP-röstsedlar för att rättfärdiga sitt materiella överflöd (för man är ju emot rå kapitalism och materialism även om största fridtidsintresset är att avnjuta amerikansk popkultur på Apple-produkter ihopmonterade i Kina) samt sina weekendresor med budgetflygbolag (som fuskar med kollektivavtalen, som ju är så viktiga, men vad kan väl jaaag göra åt det, biljetten är ju billig iaf). Dessa människor är inte intresserade av siffror och fakta, för dessa är Miljöpartiet en röst på de goda. Även om man inte är ett dugg bättre än sina kalla, osolidariska moderatgrannar så kan man genom att rösta på de goda bli god själv. Väldigt praktiskt.

    Vidare ska man nog inte underskatta antalet som helt saknar politiskt intresse och kunnande. Då ligger det nog nära till hands att rösta på ett parti som kallar sig Miljöpartiet, eftersom även om man egentligen inte vet vad som skiljer de olika partierna åt så måste väl ändå ett parti som har miljö som profilfråga vara bra? F! går framåt av samma anledning. Är nog få sympatisörer som ens läst deras så kallade partiprogram men man är ju för jämställdhet så då låter Feministiskt initiativ som ett väldigt lockande alternativ.

    • GaStan skriver:

      Fi, SD och V ser jag som rena missnöjespartier… det är bara en fråga om vem du ska skylla på :-). Män, Invandrare eller de Rika? Någons fel måste det ju bara vara, för det kan ju inte vara ditt eget!

      MP är betydligt mer intressant. Som du säger så är kärnan av Miljöaktivister förmodligen rätt liten. Jag tror det är rätt många unga människor där Fridolin & Co ger en bild av igenkänning, samtidigt som Reinfeldt och Löfven inte har nåt fram, ÖVERHUVUDTAGET!!!!

  2. fredde skriver:

    Tror att pragmatikerna är på väg att dö ut och att idealisterna som tar över allt mer tilltalas mer av långsiktiga visioner och vägen dit snarare än politiska kompromisser, allianser och kortsiktiga nödlösningar. Det som pragmatikern kan kalla tillväxtfientligt uppfattas mer som en positiv kompromisslöshet i att nå dit man vill, d.v.s. utan hänsyn till vad idealisten anser är underordnade mål.

    Sen tror jag att idealisten tänker att en minskad arbetslöshet inte löser några som helst problem på sikt (speciellt inte om vi pratar om tjänstemannayrken i storstäder eller miljöfarlig gruvindustri i norr), utan de vill hellre se en innovativ industri kopplat till miljöteknik, satsningar på snabbtåg istället för större flygplatser, vilket ska ge jobb till alla eftersom vi i framtiden kommer kunna exportera detta till resten av världen.

    Andra idealister kanske bara vill se en större offentlig sektor, t.ex. framtidens sjukhus, skola, omsorg och eventuellt en återgång till det gamla invasionsförsvaret nu när björnen i öst verkar vaknat igen.

    Exempel 1
    http://nyheter24.se/nyheter/politik/762287-darfor-rostar-jag-pa-miljopartiet

    Exempel 2

    • GaStan skriver:

      Bra poäng,

      Tror också att många är trötta på att bara höra Löfven och Reinfeldt stå och rabbla siffror. Ideal och visioner som leder till förändring är mycket tacksammare att predika.

      Problemet med de visionärer som, MP, V, SD och Fi, är ju att de saknar förankringen i kronor och öron. Å andra sidan om de haft det, då hade de kanske inte varit så visionära.

      Problemet med alla som är visionära och idealister är att de, oavsett om förändringarna som drivs genom är bra eller dåliga, är att landar det inte i kronor och öron… då går det åt helvete förr eller senare. Sossarna var visionära under många årtionden, och vi byggde upp en jättefin välfärdsapparat. Det var ju grundsynen i deras ideologi, men hur fan slutade det? Moderateran är inte bättre, de har också varit betydligt mer av idealister innan, men det har inte heller slutat väl. Det är ju inte förrän Persson på 90-talet började pratat kronor och öron, ”i skuld är du icke fri” och sanera och få rätsida på Svensk ekonomi, ett arbete Alliansen sedan tagit över med samma ansvarstagande, som Sverige har blivit vad det blivit.

      Jag är livrädd för visionärer som saknar budget. De är livsfarliga. Det finns otaliga exempel på detta, inte bara i Sverige.

      Felet är att S och M måste bli mer visionära i sitt snack, utan att för den saken skull tumma på en ansvarsfull ekonomi.

      Är det troligt att de kan bli det? Nej, inte innan valet i alla fall.

  3. fredde skriver:

    Känns som att ”sverigebygget” från alliansen är ett steg i rätt riktning, ska bli spännande även om det känns som att du kanske har rätt i att det redan är för sent – eller kanske dom har en chans ändå?

  4. GaStan skriver:

    Absolut.

    Nej jag tror inte det är för sent. Räntorna kommer inte dubblas imorgon. Därmed finns det tid att ta tag i det, men ingen gör nåt sånt innan valet.

    I mina ögon är detta egentligen inte politik, utan väldigt tekniskt. Dvs om samtliga partier förstod hur ÖVERbelåning definieras. Dvs ÖVERbelåning=oförmågan att få vardagsekonomin att gå runt vid en normalisering av räntorna, vilket tvingar låntagaren att sälja sina tillgångar i syfte att minska på skuldsättningen.

    Har vi väl landat i definitionen så borde det inte vara så svårt att identifiera hur många som ligger i riskzonen. Därefter, givet att det är ett problem, så får man väl ge finansinspektionen mandat att ta fram ett sätt att reglera detta på…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.