Allt pekar på att FED kommer att höja räntan med 25 punkter den 26 juli till 5,25% och sen med ytterligare 25 i september. Det enda som kommer kunna få dom på andra tankar är data. Men den har varit envist stark. Nu i veckan har vi data från ISM där särskilt service sektorn är viktig. Men vissa hävdar att man även bör se till Goods sektorn som varit svag, och som kan få ny luft under vingarna. Det hade i så fall varit tvärtemot mitt fundamentala case, och grundar sig på att räntorna inte får något genomslag alls. Vilket jag tycker hade varit konstigt. Utlåning och nyinvesteringar i USA är ingen munter läsning. Men konsumtionen är stark tack vare service sektorn. Vi har även jobb och lönedata i slutet av veckan. Visserligen lagging men otroligt viktiga. Särskilt lönerna är viktiga. De driver inflation strukturellt just nu. Supply sidan är deflatorisk. I nästa vecka har vi Core CPI. Men trots viktig data så har FED gjort väldigt klart att man behöver höja mer.
Jag tror FED är förvånade själva. De flesta ledamöterna, inkl jag, var med när de höjde från 0,25 till 2,25% under 2017-2018. Planen var att höja hela vägen mot 3%. För att kyla ner arbetsmarknad, löner, och inflation, men räntorna BET och man fick stanna redan på 2,25%. De var till och med så att man fick sänka till 1,50% för att man insåg att man höjt för mycket. Jag var väldigt rätt på bollen på den tiden. Inte för att jag gjorde nån rocket science utan för att jag visste hur mycket skulder hushållen hade, och jag visste vad de hade för disponibel inkomster, så jag kunde räkna ut effekten på tillväxt. Det funkade.
Det funkade även under 00-talet. Då höjde man från 1% sommaren 2004 till 5,25% sommaren 2006. Detta innebar att bostadspriserna toppade ur och vände ner. Det innebar att börsen toppade ur hösten 2007. Och det tvingade till sist fram konkurser i Bear Sterns, AIG och slutligen härdsmältan Lehman brothers 2008, och Great Recession 2009. Intressant är att första räntesänkningen kom i september 2007. Då toppade börsen ur och vände ner. Om man ska dra en parallell till idag, så skulle det vara att FED kommer sänka när första riktigt negativa jobbdatan kommer. Då vänder också börsen ner. Tills dess skulle vi alltså kunna ha en Buy the Dip marknad och positiv trend. Men det blir också kladdig jämförelse, för att SPX toppade ur i januari förra året. Rent börsanatomiskt är vi i sommar 2008, och har att se fram emot en stökig höst. Jag tror rent generellt att man ska vara försiktig med att göra den här typen av jämförelser. SPX toppade ur som sagt hösten 2007, men handlades ändå rätt högt 2008. Själva poängen är att konjunktur och vinster HÖLL SIG hyfsat under 2008, och därför kunde även börsen göra det. MEN vinster och konjunktur kraschade under 2009, och då kunde inte börsen stå emot. Så det här med att dra paralleller ska man vara försiktig med. Däremot kan man krasst konstatera att är värderingen hög och vinsterna går åt helvete, och det spelar inget annat någon roll. Då är det kört. Så rådet till alla är att man ska försöka förstå sig på dagens värdering, och framtida vinster. Värderingen idag är inte attraktiv. Vinsterna framöver kan man ha delade meningar om.
Kina Caixin Mfg PMI kom in på 50,5 mot väntat 50,2 och fg 50,9…. ingen krut i Kinas Tillv sektor
Tysk Mfg PMI kom in på 40,6 mot flash 41,0 och fg 43,2… väldigt svagt!!!!
Eurozone Mfg PMI kom in på 43,4 mot flash 43,6 och fg 44,8… svagt
Tillverkningssektorn är inte happy… får se vad service industrin säger på onsdag!!!!
US Mfg PMI kom in på 46,3 mot flash 46,3 och fg 48,4.. inline som visar på softline men ingen recession
US Mfg ISM kom in på 46,0 mot väntat 47,0 och fg 46,9… sämre men ingen outright recession
Dito Prices kom in på 41,8 mot fg 44,2…. klar deflatorisk miljö. Goods inflation fortsätter ner. Svagare efterfrågan gör att man inte kan höja priserna, utan tvärtom. Men också för att inköpspriser inte trycker på som för ett år sedan.
Dito Employment kom in på 48,1 mot fg 51,4… man anställer inte, men man sparkar inte heller. Så har det sett ut länge.
Dito New Orders kom in på 45,6 mot fg 42,6… bättre, men fortsatt ingen stark siffra
Totalen är densamma som innan. Sämre tider, men inget recession. Det är service sektorn som är det intressanta. Den kommer senare i veckan!
Intressant hur världen ser ut.. där Service sektorn går hyfsat medan tillverkningssektorn hackar ganska rejält. Där USA och Japan är rätt starka, men där resten av världen ser rätt bräckligt ut. Känns ju inte som en solid konjunktur uppgång om du frågar mig….
Ha en fin vecka!
————— tisdag
Räntor börjar slå genom med 6 månaders fördröjning, med ett max 12 månader senare.
Mfg PMI reflekterar detta 1-3 mån innan.
Non-Mfg Service PMI laggar Mfg PMI med 1-3 mån.
Hur har det gått?
Långräntor toppade ur oktober 2022, borde börjat ge effekt april 23 med full effekt oktober 23.
Mfg PMI borde börja reflektera detta tidigast januari 23, full effekt senast september 23. Hittills hade svagat sig ner under 50. Men vid denna tidpunkt hade man kunnat vänta sig mer. Särskilt nu fram till September. Men det är inte omöjligt
Non Mfg Service PMI borde börjat svaga sig tidigast februari 23 med full effekt senast december 23. Hittills har det INTE funkat alls. Men kommande halvår blir intressant.
Det finns många skäl till varför det inte har funkat, skäl som kanske innebär att det inte heller fungerar framöver. The Jury is still out!!!
USA bygger på service industrin. Den datan kommer imorgon…. det kommer bli intressant!!! Stay tuned!
Många tror att denna marknad hålls uppe av att marknaden tror att FED kommer tvingas till en förändring, pga inflation fallerar. Jag är tveksam. Den dagen FED vänder är såklart för att inflationsutsikterna förändras, men jag tror de kommer att förändras för att utsikterna i ekonomin förändras. De går hand i hand. Om jag var bull skulle jag inte hoppas på en FED pivot. Jag tror en FED pivot är dåligt för marknaden. Jag tror deras hökighet är en garant för att ekonomin är stark. Börsen gillar en stark ekonomi för det betyder vinster och utdelning, och chans till nya toppar. Den dagen de överger hökigheten, den dagens reverserar detta resonemang. Givet värdering, då finns det inte mer att ge på uppsidan.
Allt detta spelar noll roll, mer än att det är en intressant diskussion. Tajming faktorn avgör om man tjänar pengar eller inte. Har du rätt med caset men fel med tajming så tjänar du inga pengar. Och Tvärtom! Sad but true.
—————- torsdag
Caixins Service PMI kom in på 53,9 mot fg 57,1…. bromsar in tydligt, inget nytt, det har NBS siffran redan visat!
Från Europa kom Service PMI in på 54,1 mot flash 54,1 och fg 57,2… inline
Från Tyskland kom samma in på 52,0 mot flash 52,4 och fg 55,1… sämre
Men det är inte Europa det handlar om….
Från USA
kom Service PMI in på 54,4 mot flash 54,1 och fg 54,9.. ändå rätt stabil och hög nivå
ISM Non-Mfg kom in på 53,9 mot väntat 51,0 och fg 50,3… oväntat stark
Dito Buisness Activity kom in på 59,2 mot fg 51,5…. whaat, fullt ös i servie sektorn igen
Dito New Orders (bokningsläge) kom in på 55,5 mot fg 52,9… också starkt!
Dito Employment kom in på 53,1 mot fg 49,2… accelerering, väldigt otippat, men kanske inte relativt styrkan i efterfrågan ovan.
Dito Prices kom in på 54,1 mot fg 56,2… fortsatt tryck, vilket inte är så konstigt om efterfrågan är god och man anställer folk
Imorgon kommer jobb och lönesiffror, men idag har vi liten föråkare..
ADP kom in på 497k mot fg 278k… sinnessjukt stark siffra. Har varit en dålig guide för NFP men den säger ändå nåt jämfört med om den kommit in på noll. Risken ökar alltså för att NFP imorgon blir stark. Sen är det frågan hur börsen tar detta. Starkt jobbskapandet innebär att ekonomin går starkt, vilket gör att vi kan lita på vinst estimaten, men det innebär också att FED lär fortsätta att höja. Lite av nuvarande narrativ egentligen, där marknaden handlas upp även om FED säger att de vill fortsätta att höja. Marknaden verkar hellre fokusera på att ekonomin är stark och det är något bra! Vi får se hur det går den här gången… NFP imorgon är the real deal… inte ADP.
Challenger layoff, alltså uppsägningar, kom in på c40k mot fg 80k. En siffra som visar att arbetsmarknaden mår bra. Företagen säger inte upp folk. Å andra sidan brukar det komma lite senare, dvs först slutar man anställa. Sen sparka!
Alltså datan idag är väldigt väldigt stark. Inga tecken på avmattning. Absolut inga tecken på att räntorna biter!!! Egentligen rätt märkligt.
Datan är stark – FED höjer i juli och kanske september. Alltså räntesänkningar finns inte på kartan. Alltså räkna med höga räntor länge.. därför är dollarn stark, men aktiemarknaden verkar inte bry sig jätte mycket. Aktiemarknden verkar tänka ”hellre stark ekonomi och höga vinster, trots höga räntor, ÄN motsatsen”.
Imorgon kommer jobbdatan!
SPX gick idag ner och stängde gap… men öppnade ett annat som det täppte till. SPX skapar ännu ett konsolideringsområdet, som det kommer bryta ur. Jag är inte säker på vilket håll faktiskt. Dollarn har stöd runt 1,081eur
———— fredag
Goldman lyfte fram att vi länge har varit i en miljö där Good – Is Good men att nu på sistone har den korrelationen skiftat till Good – is bad. Särskilt gäller detta börserna i Europa, men även USA, och rörelsen igår efter stark ISM pekar på detta. Vad beror detta på, en analkande oro över att räntorna är höga länge, eller handlar det bara om att börserna står högre nu än tidigare, så värderingsmässigt är det inte lika många som vill köpa längre, och då går det ner istället?
De noterar även att hård makro överraskat starkt i USA, medan soft macro inte gjort det i samma utsträckning. Betyder det att man har fel om framtiden? Dvs alla fattar att det är goda tider nu, faktiskt bättre än väntat, men att man inte tror det är uthålligt. Men räntorna kanske inte får genomslag i framtiden och då får man fel igen. Framtidsenkäterna präglar ju förväntningarna om hårddata, så den är sannolikt lågt ställd. Frågan är då om man får rätt, eller fortsätter hårddata att slå lågt ställda förväntningar?
Det är också intressant hur makro surprises också är extremt bra relativt omvärlden, i synnerhet Europa. Pekar det på att Europa kan lyfta senare, för att vi alltid laggar USA. Eller beror det på strukturen i ekonomin. Man ska då känna till att USA och Eurpa aldrig befunnit sig i olika konjunktur situationer, även om styrkan och strukturen skiljer sig åt. Våra ekonomer är väldigt integrerade så det ska man inte vänta sig. Apropå konjunktur brukar man säga att Asien och Europa är viktiga, och kan påverka styrkan i världsekonomin, men det är USA som sätter riktningen. För mig som är pessimist är det särskilt störigt att USA går starkt, ör det innebär att de andra faktiskt kan rycka upp sig senare. Det är också rätt störigt att det är Service sektorn i USA som är stark, för det är den som sysselsätter nästan alla människor och står för 80% av ekonomin.
Som jag skrev om tidigare i veckan, så utvecklas US Mfg sektor ganska som väntat givet räntorna, den började försämras i början av året och borde fortsätta in i hösten. Men Service sektorn borde börjat visa svaghetstecken under våren, men har inte gjort det. Men detta är ingen exakt materia. Om räntemekanismen fungerar så borde tjänstesektorn svaga sig betydligt under andra halvåret. Jag tycker inte själva knäckfrågan är om räntorna biter eller ej. Utan varför det finns risk varför det inte fungerar nu när räntemekanismen fungerade så sent som 2017-2019. Visst ett svar kan vara att skuldstrukturen ser annorlunda ut. Den är i princip lika stor, så det måste vara annat i strukturen. Samtidigt har FED höjt till 5% mot 2,25% under 2018 så det borde kompensera….. jag fnular vidare
US Jobs NFP kom in på 209 mot väntat 225k och fg 306 (reviderat från 339k)…. så totalt sett sämre. Men vi pratar ändå c250k nya jobb i snitt senaste två månaderna, vilket alltså inte är något dåligt jobbskapande på nåt sätt. Stark efterfrågan i service/tjänste näringen skapar fortfarande jobb i denna stora del av ekonomin. FED kan inte vara helt nöjda. Juli höjningen är 100% säker, och det ska mycket till datamässigt för att inte september också blir en höjning. Sänkningar känns lååångt borta.
Dito löner kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4 (uppreviderat fr 0,3). Lönetryck på 4,5-5% lirar väldigt väl med core pce runt 3,5% och core CPI på 4%. Företagen skickar vidare lönekostnaderna ut mot priserna, vilket är fullt logiskt så länge som efterfrågan är där.
Övriga Supplydrivna priser är klart disinflatoriska, drivet av en svag Goods sektor. Men det är löner och stark arbetsmarknad som spökar. Slutsatsen är enkel: Så länge som arbetsmarknaden är stark så kan inte FED sänka räntorna. Så länge som arbetsmarknaden är stark så kommer vi ha höga räntor i USA och resten av världen.
SPX gick upp och stängde sitt gap, men stängde på nästan dagslägsta. Ingen stark signal, men rent tekniskt går det inte att vara negativ förrän vi bryter ner under 4300.
Nästa stora datapunkt är CPI i nästa vecka. Givet löneläget borde den landa på 0,3% MoM. Börsen är inte längre lika överköpt, men Greed nivåerna är fortsatt höga. Jag vågar mig inte på att sia någon topp men givet värdering och greed så borde vi nå lägre nivåer längre fram. Oktober är en klassisk bottenmånad. Å andra sidan är toppar i augusti inte ovanligt!
Ha en fin helg!
Kortsikt's Blog 
Pingback: Makro vecka - Finansfeed
@Gastan ”Jag tror FED är förvånade själva. De flesta ledamöterna, inkl jag, var med när de höjde från 0,25 till 2,25% under 2017-2018.” Är det inte en form av jäv att jobba som fondförvaltare o samtidigt vara FED-ledamot? Har du informerat din arbetsgivare? :))
hahaha det var inte så jag menade…
Hej, hur kommenterar du det här bull-argumentet från Yardeni Research?
”Plus, inflation is receding. We’ve won the war on goods inflation, which rose just 0.6% year-over-year in May, the lowest since November 2021 and well below the 14.2% peak in March 2022. The problem is services inflation, and that remains elevated largely because of rent increases. You see this core CPI inflation, stuck at around 6% since early last year. Rent accounts for 43% of core CPI.
The impact from rents will be changing soon. Leading indicators — the most recent leases — tell us the impact of rent on inflation will be coming down. As a result, overall U.S. inflation could be down to 3%-4% by this fall, Yardeni says.”
jag håller med… Goods inflation har varit på fallrepet länge. Hyror är klart lagging, så rätt ointressant, men de kommer också driva på nedåt.
Den stora grejen är pristrycket i SErvice näringen, där lönerna utgör den stora kostnadsbäraren. Lönerna där taktar kring 4-5%, vilket resulterar i inflation runt 3,5-4%.
Det är fortsatt för högt för att FED ska vara nöjda, ett problem de addresserat länge.
Lönerna måste ner mot 3% eller lägre, för att FED ska nå sitt inflaitonsmål. Dit kommer vi inte så länge som det skapas jobb och arbetsmarknaden är tajt.
Amerikansk ekonomi måste sluta skapa jobb för att detta ska ske.
FED måste ligga kvar på höga räntor, för att detta ska hända….
Frågan är inte OM, utan NÄR…. och när kan inte jag svara på. Borde hänt redan, men inte gjort det. Många tror på andra halvåret.
Problemet är att våra vinstestimat kommer inte stämma när arbetslösheten börjar dra.
Men innan arbetslösheten stiger, så måste efterfrågan i service sektorn avta. Det har den inte gjort ännu…. ISM Non-Mfg är därför den enskilt viktigaste parametern framåt om ni frågar mig.
Ok, så sammanfattningsvis (för att kolla jag förstått), services inflation är inte ett så bra mått, eftersom det innehåller en stor andel hyror, medan ISM Non-Mfg är inköpschefernas index, så exkluderar hyror.
inte riktigt… både cpi och pce är inflationsmått, där man ofta bryter ner det på goods resp services. Men under inga av måtten ingår löner, för löner är ju inte pris på vare sig en vara eller en tjänst.
Men det är ju rätt uppenbart att företagen vill hantera sina kostnader för löner.
Men här gäller det att hålla tungan rätt i mun. För den kostnaden ökar dels om man anställer folk, och dels för att lönerna ökar, vilket slår mot alla.
Företag anställer INTE folk om de inte känner att de har efterfrågan. Så de går hand i hand. Man anställer inte för att minska sin vinst.
Men löneökningen är lite annorlunda, för det är inte företaget som bestämmer över den. Det är externa faktorer, som allmän konjunktur och hur tajt arbetsmarknaden är. Exempel, ett företag som vägrar höja lönerna, samtidigt som de anställda kan gå till en konkurrent som erbjuder högre lön, kommer att tappa anställda. Alltså så får man snällt följa med i detta allmänna lönetrycket.
Men istället, så tar företagen och skickar vidare denna kostnadsökning ut mot kund. Vilket kräver att efterfrågan är ganska stark.
Om efterfrågan inte är stark, så kan man inte göra det. Men man kan inte sänka lönerna, så då slutar man anställa, eller sparka folk i ett sånt läge.
Så för att förstå den framtida efterfrågan, så tittar man på inköpscheferna. Detta är inte ett inflationsmått.
Alltså, så länge som efterfrågan är god i tjänstesektorn, så kommer löneläget att pressa på, och denna kostnad skickas vidare mot kund. Alltså högre priser. MEN i inflationsmåttet ingår INTE lönerna, utan jag hävdar att lönerna är en indirekt effekt på priser.
Det ska också sägas att det finns lägen där efterfrågan är så god att de inte behöver höja priserna, för att kompensera för högre löner, givet att man säljer mer i volym. Dvs volym ökning gör att bruttovinsten ökar så pass mycket att den kompenserar för lönekostnaderna. Då upprätthålls vinsten i bolaget i absoluta termer, fast marginalen krymper.
Dock spelar det inte så stor roll i diskussionen här, då det oavsett är beroende av efterfrågan i service näringen. Viker den blir det problem oavsett. Då har FED gått i mål med sin politik, eller i varje fall tagit första steget.
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/GMJlk4/banker-vill-hoja-bolanekrav-efter-hojda-rantor
Blir det här av så….
ja ska alla till 7% kalkylränta så finns det nedsida…
och som jag sa, 7% K ränta känns inte så galet när faktiska bolåneräntor ligger upp mot 5%.
Dock om vi skulle hamna i ett läge där Riksbanken kraftigt sänker styrräntan, då behövs kanske inte 7%. Men då har vi andra problem….
Hej Jonas,
Kan inte sägas för många gånger – tack för en fantastisk blogg!
Vad anser du om följande tes:
Vi befinner oss i ett inflationsscenario som snarare liknar 1940-talet än 1970-talet. 1970-perioden fick vi inflation till störst del pga billiga lån, visavi 1940-talet då inflationen snarare berodde på fiskala åtgärder i samband med kriget.
Covidperioden liknar mer 1970-talet då fiskala åtgärder med utskick av pengar som svarar för en stor del av hushållens nuvarande styrka (i samband med att fler har låst sina bolån på 30 år).
FED försöker nu dämpa inflationen med räntehöjningar, som fungerar väl i en låneskapad inflation, men sämre i en fiskalt skapad sådan. Det är en stor del av förklaringen till att de stigande räntorna inte biter på inflationen på det sätt man hade förväntat sig.
Idén kommer från Lyn Alden. Hon har några andra punkter här också, som att högre räntor faktiskt kan vara inflationistiskt för en ekonomi med stora handelsunderskott, men det är primärt ovanstående som jag finner är mest intressant pga dess annorlunda slutsats från det man läser på andra håll. https://www.lynalden.com/inflation-vs-interest-rates/
Vad intressant, det ska jag lyssna på! Visst har vi haft en demand push av guds nåde, dvs om man ser till budgetunderkott + löneökning + nya jobb
Men hushållen är verkligen inte lågt belånade, men räntorna verkar inte bita!
Sen verkar ex Europa och Asien hacka… så varför är bara USA så starkt? Kan vi lära oss nåt dår?
Detta tror jag är orsaken, såväl EU med Green Deal och USA med IRA pumpar in bidrag till bolag som investerar och/eller som flyttar hem produktion från Kina så tillverkande bolag plöjer ner (bidrags)pengar i nya investeringar som då skapar jobb (o efterfrågan till bl.a. AtlasCopco) som kan spenderas så service oxå får jobb. Den höga räntan är inget problem för dessa investeringar eller inflation mot konsumenter iom att det investeringarna som ökar, men urholkar sakta men säker konsumenters likviditet iom högre ränta på lån – frågan är hur mkt o hur länge bidragen till Green Deal och IRA kan hålla konsumtionen uppe? Än så länge ökar Biden bidragen månad för månad.
Tack för inspel,
IRA är ”riktiga” pengar som vi faktiskt når ut i ekonomin. Med EU inte alls på samma sätt. I Eu är det än så länge rätt mycket ”papper och reglering”. Det här med hemflyttning av produktion går det att hitta exempel på, men om man ska vara ärlig och se till aggregerade siffror så är det peanuts i sammanhanget.
Ta IRA som ger 7,500usd när du köper en Tesla idag… för att den är Amerikansk. Men om du verkligen gräver hela vägen ner i värdekedjorna så är det väldigt mycket som kommer från Asien. Någon hel amerikansk produkt är det inte. Samma sak går att säga om övriga teknologier som berörs av IRA. Se n satsas det på nya fabriker, som framförallt kommer ge amerikanska jobb, men mycket av komponentförsörjningen kommer att fortsätta att komma från Asien. Ser man till hela energiomställningen så kommer cirka 85% av grejorna från Asien, om verkligen ser till fulla värdekedjor. Om IRA och europas paket får genomslag, så pratar vi fortfarande om 70% om 5 år, och detta är lågt räknat.
Ta kinesiska CATL, en av världens största batteri producenter. De håller på att färdigställa Europas största batteri fabrik just nu. Den anses vara Europeisk. oc visst, jobb och skatter landar här… men vinster och underkomponenter? CATL för också långtgående samtal med Ford att bygga den största B-fabriken i USA. Den anses vara Amerikansk, och därför stöd av IRA. MEn det är känsliga saker. För det första kan man fråga sig varför Ford inte gör detta själva? Tesla har också diskssioner med CATL om fabrik i Kina. Detta för att kunna exportera delar till sina fabriker i USA. Men eftersom det är amerikanska Tesla i KINA som exporterar till Tesla i USA, så är det okej enligt IRA. Varför snackar dom med CATL om de hade kunnat göra det själva? Bara ett exempel….
Nortvolt.. gröna och svenska batterier? Well, jag har hört de får Nickel indirekt från Ryssland som inte är supergrönt, och även en hel del underkomponeter från Asien…. har inte full koll här måste erkännas… men ibland måste vända några blad för att se hela sanningen
Bara en lös tanke – att USA nu går så starkt skulle inte kunna ha något att göra med att USA är självförsörjande på energi, medan i stort sett hela övriga världen måste betala mer för de ökade energikostnaderna iom energikrisen och pga importbehovet av energi? Även om energipriserna ökar även i USA är det ju ändå samma pengar som snurrar runt i det egna systemet, medan pengarna för ökade energikostnader i t ex Europa betalas/läcker ur det egna systemet till gas-, och oljeproducerande länder? Inte en aning om hur ev mekanism gentemot räntor och överig makro skulle fungera, och säger inte att det skulle vara avgörande, men kanske en pusselbit som ändå skiljer USA från många andra länder i världen? Bara en amatörs tanke som slog mig.
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/naturtillgangar-och-energi/
också ett bra inspel…. jag tror det spelar viss roll, men inte avgörande på aggregerad. Mycket av den energin som Europa producerar tillverkar vi själva, naturgas från Nordsjön, kärnkraft, vattenkraft osv… oljenotan är ungefär som innan. Så det är inte gigantiska skillnader. Särskilt inte om man jämför med innan.
Men rent generellt kan man säga att USAs ekonomi står mycket mer på egna fötter, och Europa är mycket mer beroende av handeln med omvärlden. Det verkar också som om vi är mycket mer räntekänsliga än vad USA är. Ta Sverige som ex…. vilket inte bara handlar om belåningsgrad, utan struktur på lånen.
Erik Pensers uppdaterade husvy. Kort sammanfattat: Dom ser inga tecken på att USA är på väg in i recession. Som värst ser de en mjuklandning, men är också öppna för att det knappt blir någon landning alls…
Därför ligger dom överviktade börsen i USA, iallafall de närmaste månaderna.
Snacket om ”sell in may and go away” är också statistiskt sett rent bullshit. Ten_bagger tror iofs fortfarande på sånt. Finns inga bevis för att en sån strategi skulle bära frukt. Det är ren slump att vissa kriser som lett till börsfall har skett under sommarperioden. Rensat för dessa går det inte att visa på att börsen avkastar mindre än genomsnittet under sommaren.
Däremot har dom lämnat de europeiska aktier som de haft exponering mot tidigare. Ledande indikatorer i framför allt Tyskland har försvagats på ett sätt som ger dålig R/R. Dock är de positiva till OMX då vinstrevideringarna där kan ha bottnat etc. Lite märkligt att tro att OMX ska outperforma DAX men det har ju hänt förr.
Han tror också INTE på att FED höjer under nästa möte. De tror snarare på räntesänkningar om en inte alltför avlägsen framtid:
1) De ser inga tecken på att inflationen är sticky
2 Hyres/bostadspris-komponenten i CPI utgör en stor del och kommer gå ner kraftigt framöver
3) Sambandet mellan arbetsmarknad/löner och inflation inte alls så statistiskt starkt som många kanske tror. Dom följer detta noga och ser inte några såna risker som det är nu.
Jag tror dock, precis som du, att FED inte kommer riskera att löneökningstakten kan påverka inflationen uppåt (likt 2017-2019), och därmed måste de höja iaf 1 gång till. Dock blir ju effekten av 0,25 eller 0,25+0,25 mest symbolisk i relation till de tidigare monsterhöjningarna.
Till sist: Jag uppskattar verkligen dina tankar och kommentarer och all energi du lägger ner på att öka förståelsen för oss läsare. Men måste ändå säga att Erik Pensers analys har mer kött på benen i form av data och olika historiska samband.
Tack för sammanfattningen av Erik Pensers husvy.
Undrar hur kan det skilja så mycket mellan deras och t.ex Nordeas Mikael Sarwe?
Hans modeller pekar ju på en ordentlig sättning i ekonomin?
Om man har en viss syn så visar man kanske den typen av data med grafer etc som stöder den synen. Det betyder inte att vare sig Nordea eller Penser inte har en enda data punkt som inte stödjer deras syn. De bara väljer att inte lägga fram den. Och även om dom gjorde, så står de fast vid sin syn.
Det finns inte något läge där all data pekar på exakt samma sak. Det finns alltid en spridning. Det handlar om att göra en total bedömning och sen bilda sig en uppfattning vilka faktorer som väger tyngst.
I alla typer av marknader finns två sidor av en trade. Någon väljer att äga en aktie, samtidigt som någon annan avstår. Det finns alltså ALLTID två analyser där ute som säger olika saker. Sen handlar det även om tidsfaktorn. Någon kan vara positiv på 1 månad sikt och vill gärna äga aktier, medan en annan är negativ på ett års sikt, och väljer att avstå. Den första kanske tittar på flöden och positionering och inget annat, men den senare tittar endast på värdering, och struntar i allt annat. Det kan till och med vara så att han som köper aktier idag, håller med om att värderingen är hög och att man inte borde äga aktier på ett års sikt, och den andra kanske också håller med om att flödesmässigt är det smart att äga aktier på en månads sikt, men avstår trots detta.
jag ser inga recessions signaler heller…
jag tror de har fel kring FED, tror de höjer vid nästa möte…
sänkningar ligger långt borta eftersom arbetsmarknaden är så stark
Håller med om att inflationen INTE är sticky.
Håller även med om hyrorna som en laggande faktor som kommer gå ner mycket på sikt.
håller inte med om att det saknas samband mellan löner och inflation. Under åren 2010-2019 låg löneökningarna i snitt på 2,5% i usa, och kärninflattion på 1,5% i snitt… detta är fullt logiskt då det räcker att öka med försäljningen med 1,5% för att täcka en ökning av löner med 2,5%, då lönerna utgör en mindre del än försäljning.
Ibland har det funnits en swing faktor pga valuta och supplydriven inflation, men de har alltid mean revertat och spelat ut sin roll helt under den här 10-års perioden.
Tack för att du gillar. Jag har också tillgång till en massa data och initierade analyser från olika källor, men jag redogör inte för allt detta på bloggen. Men jag håller med om att Penser är duktiga. Grejen är också att detta är en hobby blogg, att jämföra den med olika proffessionella aktörer blir lite äpplen och päron.
Erik Penser. Finns det några som helst bevis på att deras teser är bättre än resten av marknaden?
Lovar att börja lyssna mer på dem om det inte blir en räntehöjning (vilket jag är tämligen säker på att det blir).
Vet ej.. men de är väldgt data drivna vilket åtminstone leder till ökad objektivitet. Dock inte säker på att man har mer rätt… och ibland har vissa väkdigt mycket rätt men väldigt mycket ”otur” med tajming så det är svårt att säga!!! I Usa finns ex på strateger som legat väldigt rätt i sina råd hur man ska ligga men när man tittar på underliggande analys så har de haft väldigt mycket fel…