De flesta tycker att Powells tal i Jackson Hole på fredag är det viktigaste. Jag tror inte han kommer med några stora överraskningar mer än att 1, räntorna biter på inflation på många håll 2, men att de inte är i mål och 3, det är viktigt att de får bukt med inflationen med livrem och hängslen för att inte hamna i en situation likt den på 70-talet där inflationen kom tillbaka efter att man fått bukt med den, vilket leder till ökad stickyness i andra rundan, då inflationsförväntningar då gärna biter sig fast, då lönebildning gärna biter sig fast, och centralbanker riskerar att åka på en förtroende smäll. Goods/Mfg sektorn världen över visar tydliga tecken på disinflation, men andra delar av ekonomin, de arbetsintensiva, gör inte det, mycket pga av ett högt löneläge och stark efterfrågan. Att arbetstagare i det yttersta vill ha högre lön efter några år av reallöneminskningar är inte konstigt, och de har goda chanser att få genom sin vilja så länge som arbetsmarknaden är stark, och företagen känner av efterfrågan på deras service/tjänster. Räntorna har uppenbarligen bitit på varor. De måste även bita på tjänster, så efterfrågan faller och jobbskapande upphör. Först då kan vi vara säkra på att lönerna börjar röra sig nedåt, och företagen slutar höja priserna. Då är vi i mål. Men ovan resonemang handlar mer om räntesänkningar, vilket sannolikt kommer inträffa senare än tidigare, lite beroende på hur arbetslösheten utvecklas. Räntehöjningar då? Det är svårare…. beräkningar visar att dagens nivåer är tillräckliga. Men det sa vi i slutet av förra året också, så de kommer inte kunna stänga den dörren.
För mig är Flash PMIs viktigare än Jackson, av det enkla skälet att FED följer ekonomin, inte tvärtom! I vanlig ordning är jag mest nyfiken på Flash Services som ni kanske förstår.
Rent teknisk tror jag vi kan stämma av 4300 i veckan, men även studsa mot 4400-4450. Jag siktar fortfarande efter 4200 i början av september. Den sistnämna ser jag som en viktig nivå för Okt-22 trenden.
Ha en fin vecka!
———- tisdag
Jag brukar höra en del konstiga argument kring varför räntorna i framförallt USA inte får någon impact på Amerikanska ekonomin.
Man säger att lånen är bundna på mycket långa löptider, och därför kan FED höja hur mycket dom vill utan att nåt händer.
1, Motargument, varför påverkade räntehöjningarna under 2005-2007 samt 2017-2018 ekonomin om inte räntekostnaderna ändå inte ökar?
a, räntekostnaderna ökar för det finns lån som förfaller varje dag, och det tas nya lån varje dag.
b, bostäder köps och byggs och nya lån tecknas till hög ränta, varje dag. Fast färre än vanligt.
Men det går långsammare än ex i Sverige.
Historiskt brukar man säga att ränteförändringarna slår genom i ekonomin med 6 månaders fördröjning och påverkar ekonomin i ytterligare 6 månader.
Det verkar dock som om denna effekt är fördröjd, pga av något förändrad struktur i skuldsättningen, vilket skulle kunna innebära att vi pratar 12+12 istället för 6+6.
I USA finns drömmen om att bygga ett nytt hus åt sig själv mer än i Sverige. Sverige hade det så under 50-70-talet. Nu för tiden köper 95%+ av svenskarna istället en redan befintlig bostad, typ 50-70-tal, som vi sedan renoverar. Därför är nyutlåning i USA mycket viktigare för BNP tillväxt i USA. Precis som nybyggnation var viktigt för Svensk BNP på 70-talet. Men där 70-tals kåken som omsätts i Sverige nu för tiden inte påverkar BNP annat än om man river ut köket och sätter in ett nytt.
Jag hör också argumentet att de höga räntorna gör avkastningen på pengar så hög att den kompenserar för räntekostnaderna, och hitta ut i ekonomin och gör den stark. Det är också nys.
a, skulderna är mycket större likvida medel
b, likvida medel är väldigt ojämnt fördelade. De i toppen med mycket cash, kommer inte konsumera mer för att de får ökade ränteintäkter. Rika driver sällan tillväxt, man kan inte äta mer än maten på tallriken.
c, En stor del av obligationer ligger i stora pensionsportföljer. Stiger räntorna och avkastning på pengarna så stannar dom pengarna i poertföljerna, och berikar framtida pensionärer. Det är därför som man brukar säga att fallande ränta är som att öka konsumtion idag på bekostnad av framtiden, medan stigande ränta är precis tvärtom.
d, om ränteuppgång var så Netto gynnande, varför bromsade konsumtion in när räntorna steg historiskt. Jo pga ovan skäl, ränteintäkter är mindre än räntekostnader, och ränteintäkter stannar i portföljerna.
USAs sparkvot skiljer sig i struktur inte så mycket från andra länders. Man sparar genom 1, amortera på sina lån och 2, till sin pension. Övrigt sparande är sett till totalen marginellt. Förutom senaste åren när USA körde fiskal spending på 36% av BNP över 4 år (2020-2023). Dom pengarna har överbyggat på ökade kostnader och räntekostnader för de amerikanska knsumernerna. Dom pengarna är nu borta!
———————- onsdag
Tysk Flash Mfg PMI kom in på 39,1 mot väntat 38,7 och fg 38,8
dito Service kom in på 47,3 mot fg 51,5
EU Flash Mfg PMI kom in på 43,7 mot väntat 42,6 och fg 42,7
dito Service kom in på 48,3 mot fg 50,5
Ser fan inte kul ut för Europa måste jag säga! Inflationen följer med ner, det är fan inte många företag som höjer priserna in i den här miljön! ECB står på 3,75% och givet allt där ute så borde det räcka, men det skulle inte förvåna mig om de höjer i september en sista gång till 4%. Vilket i sig tvingar Riksbanken att höja till 4%. Även för dom en sista gång!
Sen kan man alltid diskutera sänkningar… just nu känns det ju som om Europa trillar in i lågkonja snabbare än USA, och skulle därför kunna börja sänka snabbare, vilket hade varit rätt unikt ur ett historiskt perspektiv. Sänker man innan FED, så svagas euron, men det borde egentligen inte vara några problem i det läget då 1, svag euro hjälper export europa allt annat lika 2, svag euro gör att vi importerar inflation, men i ett läge med lågkonja är inflation inget som skapas då företagen ändå inte kan höja priserna mot kund.
För Svensk del är ett inbromsande Tyskland/Europa mumma som ni säkert förstår… mindre press på Riksbanken, och kanske räntesänkningar FÖRR än SENARE….
Från USA kom Mfg Flash PMI in på 47,0 mot väntat 49,3 och fg 49,0… aj då, det var inte mycket till återhämtning. Mfg sektorn mår nog inte helt hundra!
Dito Services kom in på 51,0 mot väntat 52,2 och fg 52,3…. sämre, men ännu inget alarmerande.
Efter en tid av stark dollar, som kröntes av förmiddagens dåliga Euro data, som gjorde att euron försvagades, dvs dollarn stärktes, så var det hög tid för dollarn att studsa lite och vi ser nu försvagning. Detta hjälper börsen. Men jag tror styrkan blir kortvarig och vi är snart på väg mot SPX 4200. Detta kräver dock att dollarn fortsätter att vara stark, vilket jag tror på så länge som den handlas UNDER 1,095eur. Mitt Baisse case är intakt så länge som vi inte stänger ÖVER denna nivå!
Nästa Powells tal i Jackson på fredag… stor risk ändå att det blir en axelryckning. Då blir nästa vecka viktigare med jobb och löne data, samt CPI veckan därpå och senare i september FED/ECB/Riksbanks möten. Jag tror på Baisse!
———————– fredag
Powell snackar i eftermiddag!
Alltså dollarn har ju stärkts rejält senaste veckorna och är på helt klart överköpta nivåer. Nivåer vi såg senast i början av mars och början av juni. Jag tror faktiskt mycket av det hökiga där ute till stor del är inprisat, och likt mars/juni är det dags för Dollarna att konsolidera lite. Jag väntar mig inte särskilt mycket starkare härifrån i det korta perspektivet. Men frågan är vad som händer med SPX? Förra gången när dollarn hade stärkts men sen började konsolidera, så föll den kraftigt i början av mars. Men när samma sak hände i juni så steg börsen. Översatt till läget idag så skulle vi alltså stå inför en rörelse mot antingen 4200 eller 4600. Skillnaden mellan våren och sommaren, var att under våren kom inflationen in rätt högt och det störde börsen, men under sommaren började den komma in svagt vilket gladde börsen. Många skulle nog säga att sommaren präglades av AI-impulsen, medan mars inte gjorde det. Skillnaden var också att under mars så hade börsen redan början falla, precis som nu, medan under juni hade den konsoliderat ett tag (förutom large tech).
Vad vill jag ha sagt, stark dollar är negativt för börsen då det är marknadens sätt att säga att vi tror inte på låga räntor ELLER höga vinster. Men jag tror den stora dollar rörelsen nu kan vara slut, och då är juryn out there. Tekniska signaler bör tas på allvar. Makro data är viktigt. Båda gångerna, i mars och juni, så vände till slut dollarn efter sin konsolidering, och började bli svag igen, vilket fick aktier att fortsätta sin positiva trend. Så dollarn, är fortsatt viktig. För mig är som sagt 1,095eur en viktig nivå. Så länge som den håller tror jag mer på 4200 än 4600.
Powell idag, han väntas vara hökig, dollar och räntor säger att han ska vara hökig. Så oddsen är ju nästan att kommer överraska positivt, vilket börsen gillar. Men detta är ju lite av kaffesumpsanalys. Vi får ta ett steg i taget.
Skulle dollarn fortsätta att stärkas härifrån… ja det är självklart negativt.
4470 området är hyfsat viktigt för SPX. Vi ska helst inte stänga över det om man vill ha goda odds att nå 4200 i september.
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Hej, jag tror att om man gör reviews på något och lägger ut på instagram och tjänar sina pengar på t.ex. annonserna eller liknande. Då biter inte räntorna på den här typen av nya jobb. Det finns massa såna här jobba som inte räntorna funkar på, bolag som jobbar med statistics på bitcoin? eller det den typen jobb som man menar med service?
Finns såklart en massa nya typer av jobb, men så länge som man inte är registrerad arbetslös, och betalar skatt på sina inkomster, så skulle jag säga att man har ett registrerat jobb. EFtersom det inte är tillverkningssektorn så måste det vara det andra!
Ja, jag menar att det är service jobb också. Men det är så exotiska, de fanns inte ens för 10 år sen många av de här jobben. Kanske är det en jättedum fråga, men varför skulle räntan bita på ett elektroniskt jobb? det kostar ju inget att kolla på Youtube eller att annonsera? det är ju globala volymer som driver, eller är jag helt tokig nu?
Jag tycker nog inte det spelar så stor roll… börjar företagen gå sämre drar de ner på marknadsbudgetar, vilket slår mot annonsering även för Youtube….
Sen kan ju alltid företagen omprioritera marknadsföring till digitalt från traditionella medier, men då innebär det bara att det ryker fler jobb i gammalmedia.
Det är köpkraftsminskningen från efterfrågesidan som är intressant, inte exakt vilka jobb som försvinner eller ej
Pingback: Flash PMIs viktigare än Jackson Hole - Finansfeed
I diskussionen om hur länge de höga räntorna kommer bestå, hörde jag någon på Di referera till en gammal sanning, att räntan alltid ”ska” vara lägre än inflationen. Gäller detta även idag? Dvs, om inflationen i årstakt inom några månader rör sig ner mot 3-4 %, kan vi då per definition räkna med en ränta under de nivåerna? Borde man inte, som du varit inne på, också vilja säkerställa att arbetsmarknaden dödats så efterfrågan inte kommer tillbaka för snabbt och ger en andra inflationsvåg (vilket väl typ var fallet på 1970-talet)?
Nu kommer jag inte ihåg de exakta siffrorna jag läst i tidigare blogginlägg med resonemang av Jonas, men är det inte ungefär så att om inflationen hålls runt målet på 2%, arbetslösheten på runt 4% och räntan ligger på runt 1,5%, så befinner sig systemet i princip i balans om löner taktar på i en fart om räntan plus 1,5-2%? Det är ju någon slags formel eller ekvation där. Jonas har koll på siffrorna, det är jag övertygad om.
Problemet är väl att alltihop är ett jäkligt dynamiskt och instabilt system, ungefär som styrsystemet på JAS 39 Gripen, eller som att försöka styra månlandaren i det urgamla spelet Lunar Lander, så det är förbaskat svårt att försöka peta med nästan bara ett verktyg, nämligen räntan, för att styra och balansera hela systemet när det påverkas av flera parametrar. Lite som att peta till styrspaken på en helikopter och det dröjer några sekunder tills åtgärden får effekt, fast här tar det flera månader, (så kanske att ändra kurs och fart med rodret på en oljetanker är en bättre liknelse) så du hinner börja bli osäker om din åtgärd varit korrekt såväl över tid som i volym? Svårt med avvägningarna mellan större och färre eller fler och mindre åtgärder för att ‘nudga’ systemet till någorlunda balans.
Och när systemet är ur balans (läs: som nu, arbetslösheten är låg, löner och inflation ökar) så måste du ‘ta i’ med räntan (gasa i Lunar Lander), så att den går över inflationen för att den ska få bromsande/avkylande effekt på ekonomins parametrar, och sen balansera den genom att sänka den, så ekonomin inte avkyls för hastigt och kraschar, och då sänka den med PRECIS rätt fart för att inflation och övriga parametrar ska ‘rätas ut’ och så långt möjligt hållas stabila inom önskade intervall? Ju mer parametrarna drar iväg från de önskade intervallen desto skarpare och under längre tid måste man jobba med räntan som ‘vapen’. Tar man i för mycket med för hög ränta under för lång tid, så ekonomin kraschar, så behöver man kompensera genom att stimulera med låga räntor under en tid. Gäller att få parametrarna att hålla sig inom önskade intervall med så små justeringar upp och ner med räntan som möjligt, men det gäller att verkligen håla tungan rätt i mun, och det är nog f-n inte lätt. Dessutom kan nog situationerna se olika ut från gång till gång, så exakt storleken på åtgärderna är nog inte givna, utan man måste känna sig och prova sig fram, även om man kanske har ett hum. Som att paddla kanot genom strömvirvlar där ingen strömvirvel är den andra exakt lik även om de liknar varandra. Tänker jag….? Just my five.
VARNING: Beroendeframkallande!
https://3dchris.itch.io/lunar-lander
Yes, det hänger ihop…
Nu är arbetsmarknaden för tajt, och tillsammans med tillväxt och nya jobb skapar det löneingflation, som drivs på yttelrigare av att många blivit realt fattigare senaste två åren.
Men runt 4-5 arbetslöshet, så är arbetsmarknaden tillräckligt otajt för att lönerna ska takta runt 2,5-3% vilket ger inflation runt 1,5-2…. varpå centralbanker kan lägga sig runt 2% styrrtänta där man vare sig stimulrar eller bromsar tillbäxt och jobb.
Men detta är som du säger ett trubbigt system… det har aldrig gått att finkalibrera, och därmed tar man ofta i för mycket, vilket får större konsekvenser än man tänkt sig.
Men det är inte bara centralbankernas fel… hade inte Trump/Biden kört så fet fiskal stimulus, så hade inte FED behövt ta i som de gör nu!
njae, i dåliga tider vill centralbanker hjälpa ekonomin genom att erbjuda lägre ränta än inflation, för att real räntan ska vara negativ, och därmed sporra konsumtion framför sparande, risk framför säkerhet, aktier framför obligationer…. i goda tider, vill man tvärtom. Dvs så länge som inflationien ligger kvar så kommer inte centralbanker att sänka utan ligga kvar… men börjar inflationen sjunka, tillsammans med stigande arbetslöshet… ja då blir det enkelt för dom att motivera att räntorna är alldeles för höga och då sänker man rejält!
Hej,
Har du ändrat till bild av bostadsmarknadens prognos? Det borde väl vara positivt för bostadspriser om räntorna toppar ut snart? Bl.a. så flaggar handelsbanken för att priserna har bottnat [1]. Jag själv har nyligen sålt hus och letar nytt boende. Jag har personligen upplevt att marknaden var väldigt svag – få kom på visningarna. Samma situation upplevde min kollega som nyligen sålde. Utbudet på hemnet har aldrig någonsin varit så här stor [2]. Nu har jag möjligheten att avvakta ett framtida köp i en hyreslägenhet med rimlig hyra men samtidigt känns det olustigt att försöka ”tima” bostadsmarknaden. Time in the market beats timing the market? Det är mycket fomo och konsekvenserna är stora om det blir fel.
Tack för en bra blogg. Det är alltid intressant att se vad du skriver! Keep it going.
[1] https://www.affarsvarlden.se/artikel/handelsbanken-bopriserna-har-slutat-falla
[2] https://www.hemnet.se/statistik/utbud
hade priserna varit ner 25% från toppen hade jag varit beredd att hålla med… men nu är de typ ner 10% fr toppen….
Nej, jag ser framför mig sämre konjunktur och höjda kalkylräntor, vilket borde slå mot priserna.
Sen kommer Riksbanken sänka en bit in på nästa år, i takt med att arbetslösheten tar fart… men det tar lite tid innan det får grepp om kalkylräntorna….
Men som det är nu så kan ju knappast priserna stiga, för att kalkylräntorna har inte stigit. Kan inte kalkylräntorna sjunka, så kan inte heller priserna stiga.
Det stora problemet som jag ser det är att riksbankens styrränta gick från 0 till 3,75% vilket gjorde att bostadsoblisen gick från 0,5 till 3,75%…
Men där kalkylräntan gått från 5 till 6%…
priserna borde på detta gå ner 10-15% (totalt 20-25% fr topp)… men har gått ner 10% för att inkomsterna, som man också sätter in i lånelöfteskalkylen har gått upp med 5-10%…
Men framförallt för att vi har haft största räntehöjningen i modern tid, fast man har höjt kalkylräntan i lånelöften med 100 punkter.
Och jag kan väl tycka det är okej att man håller en kalkylränta på 6% samtidigt som bolåneräntor ligger nära 5%…. givet att man tror att de inte ska stiga yttelrigare. Men vill vi ha ett system där vi sänker kalkylräntan ETT till ETT när räntorna faller (och därmed beviljas större lån) men när räntorna STIGER. ja då höjer vi minsann ingen kalkylränta… alltså Svensson gillar ju detta för då är bostadspriserna stabila även vid ränteuppgångar… MEN vad vanligt folk inte fattar är att vi hyvlas på för stor skuldsättning än vad vi annars hade haft. En kompis sa till mig, Amen jag sätter av 20,000kr i månaden, innan gick 5000 till räntor, och 15000 till amortering. Nu behöver jag sannolikt lägga 20000 på ränta, men det är ingen skillnad för mig.
Då svarar jag honom, men tänk om du hade haft hälften så höga lån, då hade du kunnat lägga 2,500 på ränta och 17500 på amortering innan och nu hade du kunnat lägga 10,000 på ränta och 10,000…. och eftersom lånet varit mindre, så hade du amorterat ner det mycket snabbare. Men då svara han, men för halva lånet hade jag inte kunnat bo lika fint som idag. Varpå jag svarade, men tänk om alla fick låna lika lite, då hade priserna anpassat sig efter lånen och du hade kunnat bo som idag,,,, bara att lånet varit mindre, liksom räntekostnaden allt annat lika. Men då sa han, men då hade mitt upparbetade Egna Kapital varit mindre. Ja, men hur drar du nytta av det idag? JA om man jag säljer är jag rik? Okej men var ska du bo då? Okej, men min barn ärver en fin förmögenhet, okej, svara jag, som de använder för att amortera sina stora lån med alltså!
De enda som tjänar på den här modellen är bankerna för att de har kunnat öka utlåning som driver vinsttillväxt. Å andra sidan är det svenska folket genom sina pensioner som äger bankerna, så det får tillbaka en del av pengarna den vägen.
Men systemet är ruttet. I alla andra länder beviljas mindre lån… men det handlar också om att alla låntagare måste vara skuldfria när de går i pension, och därför måste de amortera mycket varje månad, vilket lämnar mindre över till räntekostnader, således mindre lån.
Tajming kring det här skulle jag säga är typ omöjligt…. det är ett litet helvete att bara försöka få rätt!
Amen. De allra flesta med stora och riktigt stora lån är ju fortfarande hos de i arbetsför ålder och så länge man får behålla jobbet går det nog att hantera eftersom marginalerna trots allt är (eller iaf har varit) rätt hyfsade för de flesta? Tänk när detta händer igen om 20 år när man som bäst amorterat ner till 50 % och ska svälja ränteökningen med pension – aj!
Hej Jonas
Det är ofta diskution om kalkylränta! Jag har lite svårt att greppa hur det kan göra något större avtryck på pris. Låt säga att jag säljer mitt hus för 4m och köper en nyare villa för 6m. Jag kan sätta in mitt ek 3m i den nya. Jag behöver därför låna 3m. Vari ligger problemet. Går det idag inte att låna 3m till en ny villa för 6m? De lär väl finnas många i min sits, som presumtiva köpare, eller?
Nu till något helt annat! Jag blir inte klok på det här med stadsobligationer, 10-åringen m.m. Har du någon bra länk som tar upp detta, så att en idiot som jag begriper 🙂
Som vanligt, tack för dina outtröttliga utbildningsinsatser.
Just i ditt exempel är det säkert inget problem att öka belåning från 1 till 3mkr.
Men det här med Kalkylräntan handlar om storlek på lånelöfte, som förändras hela tiden med ränta och inkomster, och marginal förändringen ger prisförändringen i marknaden.
EX (i det här ex bortser jag från Amortering, då det gör ingen skillnad för exemplet)
Låt säga att du tidigare tjänade 50,000kr /mån… 35,000 efter skatt.
Då stoppar man in detta belopp i lånelöftekalkylen.
Sen räknar de med att du måste ha 20,000kr i omkostnader för levende, inkl kostnader för boendet, fast ex räntor.
Då anser banken att du max har 15,000kr/mån till räntor.
Det är 180,000kr/år
Om styrräntan tidigare låg på 0%, så låg en bostadsobligation på 0,5%, och det 5åriga bundna bolånet på 1,5%.
Kalkylräntan var sedan ett påslag mot bolånet med c400 punkter. dvs 5,5%
Alltså tog man 180,000kr/ 5,5%=3,3mkr.
Lånelöftet beviljade max 3,3mkr i lån.
Sen fanns ju 85% regeln, där du behöver stoppa in minst 15% själv.
Men låt säga att du hade dom här pengarna.
Givet att banken låter dig låna 3,3/85%=3,9mkr så kunde du köpa en bostad för 3,9mkr.
För många som byter upp sig för de vill eller måste ha större, så frågar man banken vad man max kan låna. Prissättningen där ute är oftast en marginal affär. Dvs låt säga att det är 10 pers som KAN köpa ett hus för 3,9mkr (givet EK och lånelöfte)… men den första bjuder inte mer än 2,9mkr. Men affären slutar på 3,9mkr för den som vill ha huset. Alltså blir lånelöftets storlek där priserna hamnar för att det är en marginal prissättning.
Vad jag har visat här på bloggen tidigare är att priserna historiskt har svängt tämligen exakt med räntan. Räntan sätter priserna, genom att den påverkar lånelöftenas storlek.
Sen hände det att styrräntan gick till 3,75 och ett 5 årigt bolån gick till c5%.
Hade kalkylräntan rört sig med samma marginalpåslag om 400 punkter så borde den legat på 9%.
Senast Sverige hade styrräntor som idag, så körde bankerna faktiskt med kalkylräntor på 9-10%.
Men låt se vad som hänt med boende kalkylen.
Lönen på 50,000 säger vi har ökat till 55,000, efter skatt 38,5´
Omkostnader på 20,000 har ökat till 22,000
Alltså finns det kvar 16,5/mån, eller 198,000/år
Men om du tar 198,000 / 9% = 2,2mkr
Givet 15% EK så kan man bara köpa bostäder för max 2,6mkr. Jämfört med 3,9mkr innan. Priset borde allt annat lika gått ner med 30%.
Men istället har det bara gått ner med 10%.
Skillnaden handlar om att bankerna inte höjt kalkylräntan på samma sätt som de gjorde när räntorna föll. Man har sänkt påslaget från 400 punkter ner under 200.
Därför har marknaden hållit sig.
Sen tittar man på transaktionsvolymerna där ute har jag hört att de är ca 2/3-delar av tidigare. Dvs många kan och vill inte sälja och köpa (tänkt på att 90% av marknaden består av att säljare och köpare är samma person). Så det är nåt som är trasigt.
Du kan säkert höja ditt lån från 1mkr till 3mkr.
Vad jag säger är att om du maxade ditt lån för 2 år sedan, och går in till samma bank och vill maxa idag, så får du låna mindre. Och det är detta som slår mot priserna.
Andelen affärer som görs där ute nu görs med större del EK…. och det är ett tecken på att nåt inte riktigt funkar som det ska. För det är trots allt inte alla som kan /sälja/köpa en bostad utan lån, och givet att de är minoritet så har den gruppen aldrig varit prissättare i marknaden över tid.
GaStan, du glömde (eller hann kanske inte?) svara på Lars fråga om statsobligationer. Vi är nog fler som skulle bli tacksamma för en genomtuggning hur de fungerar, och hur räntan ändras med priset osv. Det där har åtminstone jag alltid tyckt varit rörigt och aldrig fattat ordentligt.
Tack, sorry missade den. Mer specfikt skulle jag behöva veta vilka frågor ni har ?
Tjaa-aa…! Hur ska man beskriva vad man inte vet men vill veta? 😀 För min del handlar det nog mest om hur statsobligasarna fungerar, (pris-)mekaniken, hur obligationsräntan för t ex amerikanska 10-åringen ändras med priset och varför? Kanske lite om obligationerna US 10-åring, 2-åring och 30-åring generellt? Samvariationen? Makrobetydelsen i ekonomin? Hur de påverkar valuta, etc. Vilken betyder mest för vad? Är det 10-åringen som påverkar USD mest, eller är det 2-åringen? Jag vet t ex att när US-räntan (gissar på 10-åringen) stiger så brukar det dra med sig och stärka dollarn också, och när dollarn och räntan(/räntorna?) stärks så brukar det strypa börsen, och vice versa. Sen är det ju det här med prissättningen av obligationerna (fortfarande US 30/10/2-åring) som är lite av en mystik för mig. För visst är det så att räntan på en oblis stiger när priset/efterfrågan på den sjunker, eller är det tvärtom? Och att andrahandsmarknaden till en del styr pris och räntor på obligationerna och därmed även påverkar priset på dollarn och i sin tur humöret på börsen? Och Kina sitter ju tydligen på en jäkla massa amerikanska statspapper (är det samma typ av statsoblisar som US 30/10/2-åringar, eller annat?) som det verkar som de börjat sälja en del av nu när Kina går lite segt? Och genom att då sälja amerikanska statspapper kan man påverka amerikanska räntor uppåt, stärka dollarn, och därigenom försvaga yuanen, för att därigenom göra Kina mer ‘billigt’ och stärka konkurrenskraften gentemot USA? Så en duktig, men sann förstås, sagoberättelse (för sagor är alltid spännande och läsvärda!) om statsobligationer och sammanhang med andra makrodelar typ som jag försökt beskriva?
Jag tycker egentligen räntor och samspel med på olika sätt i ekonomin är både rätt spännande och intressant, men som amatör, med allt man ändå lyckats pyssla med genom åren, från aktier till derivat och bara gå lång till att minst lika gärna gå kort på olika vis, och därigenom intresserat mig alltmer för samhällsekonomi, makro och världshändelsers påverkan på dem, så har jag ännu inte riktigt tagit tag i det där (än). Och mycket, eftersom jag inte gått någon ekonomisk skola, så har det de senaste åren fått vara din blogg som gett mig massor av intressant kött på benen, och gett mig en hel del inblickar och talgdankar om hur marknader och ekonomier funkar och hänger ihop.
Så kanske bara nåt sånt däringa långt och utredande inlägg som typ om hur bostadsmarknaden hänger ihop med löner, privatekonomi, räntor, banker, löner, inflation, företagsvinster osv, osv, fast om statsobligationer hänger ihop med varandra, och såväl utvikningar som invikningar? Jag gissar att du får idéer och pennan (tangentbordet) nästan börjar skriva om alla möjliga sammanhang om du väl startar och börjar skriva i någon ände? 🙂
Sorry Lars, om jag kanske kidnappade din fråga lite, men förutom det jag undrar själv hoppas jag att du undrar samma sak, och att mitt inhopp kanske bara leder till att du får snabbare svar på det du också undrar? Annars är det ju bara du lägger till mer.
Oj, det var ingen dålig utläggning. Vet inte riktigt var jag ska börja! Får återkomma till detta längre fram!
Tack o bock för din utvikning i ämnet kalkylränta.
Förstår absolut att det har påverkan, men bara inte hur mycket då många likt mig ändå kan göra affär trots lite högre ränta. Sen beror det ju på objektets attraktionskraft också naturligtvis. Men totalt förstår jag att det inverkar, bara inte hur mycket!
Ang. frågan om oblisar, ränta etc.
Bourgis, bara bra att du också undrar! Precis som du säger, känns detta ämne ungefär som dubbla negationer, om den gör si så gör den så, fast tvärtom. Hatar såna…
Men det jag egentligen efterfrågade var riktigt bra och belysande länkar i ämnet, typ denna https://www.top5credits.com/se/ordlista/obligationer/
Men precis som du vill jag ju gärna ha en utvikning i hur sambanden förhåller sig mellan räntor obligationer och marknad, då främst USA, då denna verkar styra allt, eller ska vi skriva NVIDIA istället för USA nu, för de verkar ju vara endast ett enda bolag som styr allt annat. Känns väldigt mycket tulipanaros över detta nu, värderingsmässigt. Inte konstigt kanske när investerare världen över försöker hitta en pinne med lite fäste när allt står och svajar.
Appropå hur NVIDIA nu verkar vara livbojen för hela marknaden, kommer inte detta nya med AI att innebära mycket utvecklingskostnader för företagen, innan det börjar trilla in pengar, eller kan volvo bara köpa några chips, sen är de klart. Man börjar ju undra. När kan man tänkas se resultat av den nya guden NVIDIA?
Tack Lars! 🙂
Jo, och så det här med hur handeln med statsobligationer fungerar. När du köper en statsobligation första gången från utgivaren, dvs en centralbank, så gör du det ju till en viss ränta för ett visst pris. Men hur fungerar andrahandsmarknaden sedan, om du vill göra dig av med den? Jag gissar att räntan, dvs den givna avkastningen på den, bibehålls, och att priset kommer att variera eftersom det kommer bero på köp/sälj-spread på marknaden och vad man är beredd sälja för. Och är statsobligationer ute på marknaden, lite likt optioner (som är sorterade på löptider, pris och lösendatum) sorterade på räntor och pris istället? För någon som vill sälja en 2YR till 3,5% ränta gissar jag både vill och får ett lägre pris än någon som vill sälja en 2YR till 4,0% ränta?
Den stora frågan, förutom det rent mekaniska hur obligationer fungerar, är varför aktörer verkar börja vilja sälja av obligationer just nu? Nu har man ju haft tillfälle att kunna skaffa sig obligationer med god avkastning till rimligt lågt pris. Är det de som köpte lite dyrt på lägre ränta för något år sedan eller två som säljer nu för att vilja växla över till oblisar med bättre avkastning?
Min tankebild är att jag ser FEDs obligationsförsäljningar lite som en dragkamp med andra marknader. För att FED ska få avsättning för sina obligationer behöver man konkurrera med andra marknader, t ex aktiemarknaden, mha räntan och prissättningen på obligationer. I goda, lugna tider är folk med gott om pengar villiga att betala relativt dyrt för trygg avkastning på obligationer med relativt låg ränta, medan FED i sämre tider (eller när börsen är stark) behöver höja räntan men sänka priset på obligationen, dels som ökad riskpremie, men också för att, liksom en stark magnet, locka eller orka dra kapital från andra marknader till sina obligationer. Stämmer det?
Det vart mycket om obligationer nu… 🙂 Men det är ju intressant!
Och ha en riktigt trevlig helg!
Dollarn…!
Så länge som den inte stänger över 1,095EUR så var spx4600 toppen och vi befinner oss i en bear market…
Erik Penser ute med ny makrogenomgång. Risken för en recession i USA närmaste tiden är väldigt låg, finns ingen data som pekar på något sånt. Intressant är också deras analys av korrelation mellan räntenivåer och börsen. Det finns ingen korrelation där, däremot är det såklart inte bra om räntan höjs SAMTIDIGT som vinstrevideringar går mot det negativa. Men de ser snarare positiva vinstrevideringar sedan förra sommaren. Och tron man att FED höjt för sista gången så har börsen historiskt avkastat dryga 10% ett år efter det. Men där finns det outliers som till exempel finanskrisen, dock tror dom inte på någon finanskris denna gången.
Summa summarum: många ropar varg och skjuter hela tiden fram sina recessionslarm. Fram tills dess fortsätter börsen gå upp…
Tack för input Gustaf!