”Higher for longer” är något som bitit sig kvar i marknaden, som känns sur. Sur över att man behöver ställa dagens värderingsmultiplar mot räntor runt 4-5%. Istället för som innan, runt 2% när man trodde räntesänkningar väntade runt hörnet. Det är rätt stor skillnad. Alternativet känns också lite surt, dvs om FED och de andra har fel, att det inte blir ”higher for longer” utan räntesänkningar faktiskt kommer förr än senare, så är det sannolikt som en konsekvens av att något har gått sönder, och då är det inte så roligt heller.
Marknaden har gillat narrativet ”inflationen är på väg ner, snart även räntorna, och ekonomin kommer att som värst mjuklanda, med hyfsat bibehållna vinster”. Detta narrativ börjar nu kännas en aning naivt och osäkert.
Rent tekniskt känns det som om marknaden söker sig mot 4200…. där lär det studsa!
Veckan är lugn på data. Snart rullar vi in i Q3 rapport perioden. Nästa vecka bjuder också på jobbdata och ISM/PMIs. Den här veckan har vi Case Shiller bostadspriser, CB Consumer confidence, core PCE, Michigan, Chicago PMI samt flash CPI från EU.
Stay tuned!
————– tisdag
Case Shiller kom in på 0,9% MoM mot väntat 0,7 och fg 0,9…. Bostadspriserna fortsätter att vara stabila kring All time high nivåer i USA, nästan som i Sverige. Men eftersom nybyggnation faller till följd av räntorna, så verkar det hålla uppe priserna i andrahandsmarknaden. Verkar också som det är affärer med stor andel EK som går genom. Påminner också om Sverige. Vi får se hur länge det varar. En gemensam faktor rör lågkonjunturer är inte bara att arbetslösheten stiger och köpkraften minskar (lön X antal arbetare) utan även hur hushållens förmögenheter sjunker, och där brukar värdet på bostäder spela en avgörande roll. Det såg vi inte minst senast vid Great recession 08/09 då bostadspriserna på många håll halverades. Det lär inte hända igen, då vi inte har samma andel Sub-prime i systemet, dvs bolån till folk som inte ska ha bolån för att de saknar inkomst, eller för mycket lån i förhållande till inkomst. Den här gången ser det ut som om problemen ligger bland kommersiella fastigheter. Men frågan är om bostadspriserna håller sig i Sverige, och USA, kan det hjälpa recessionen att inte bli så djup? Vi får anledning att återkomma till detta!
CB Consumer confidence kom in på 103,0 mot väntat 105,5 och fg 108,7… sämre men en fortsatt okej nivå. Konsumenterna håller näsan ovanför vattenytan, än så länge. Detta ger bränsle åt ”higher for longer” narrativet, vilket belastar börsen!
och rent spontant tänker jag att det är long duration sektorer som ex large tech, som borde lida mest när man extrapolerar dagens räntor långt ut i framtiden. Särskilt med tanke på hur de gått i år och dess värderingar. Men än så länge är jag förvånad över styrkan. Antingen måste de vara nån syn på AI som lockar köpare, eller finns det en diskrepans mellan aktiemarknaden och ränte/valuta marknaden, där den första inte tror på ”higher for longer” medan den senare gör det. Personligen tror jag ju båda har rätt. Det har visat sig svårare än väntat att sabba konjunkturen med räntan. Därav higher for longer… och det kan mycket väl hålla i sig ett tag till. Tajming här är lika omöjligt som viktigt. Men samtidigt tror jag på att ränte mekanismen fortfarande fungerar, och tids nog lider alla av höga räntor på direkt eller indirekt sätt, och eftersom det tar tid så måste centralbankerna ligga kvar (higher for longer) men till slut är alla inmålade i det berömda hörnet, och då brister kvisten….
——————– äntligen fredag
Dollarn har efter 9 dagars förstärkning börjat rekylera. Inte så konstigt. Det innebär att börsen inte orkar falla vidare utan studsar den också. Har vi sett botten… tror inte det. Jag tror vi ska ner mot 4200 när dollarn blir stark igen!
Från EU kom prel kärn inflation in på 0,2% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. På årsbasis blev det 5,5 mot väntat 5,7 och fg 6,2%. Detta är välkomna siffror för ECB. Detta tillsammans med en konjunktur som nu bromsar in ordentligt, slutar skapa nya jobb, så var det sannolikt sista höjningen vi sett. Peak rate på 4% alltså. För Riksbankens del så behöver de nog höja en gång till mot 4,25% för att kronan är så jäkla svag. Men det är sannolikt också sista höjningen. Problemen senaste året har varit inflation. Om ett år så kommer vi konstatera att inflation inte är vår huvudvärk.
Från USA kom core PCE in på 0,1% mot väntat 0,2 och fg 0,2. Det var klart lägre än core CPI siffran och man undrar lite vem som har rätt här. Inflationstrycket i service sektorn är fortsatt ganska högt, och lönetrycket verkar inte klinga av. Så frågan är vilken som är rätt. Men det är en siffra som gör FED glad. Dock är inte FED så tekniska i sin karaktär, något jag poängterat tidigare.
Jag står fast vid att FED kan tänka sig att höja igen, så länge som det skapas mycket jobb i ekonomin,
Man slutar höja om jobbtakten faller,
och man sänker när arbetslösheten börjar dra!
Chicago PMI kom in på 44,1 mot väntat 47,6 och fg 48,7… sämre och pekar på en dålig ISM siffra i nästa vecka. På kort sikt så spelar jobb, inflation, och FED roll för börsen, men sett på 6-12 månader så tror jag den stora risken handlar om ”soft or no landing narrativet”. Jag tror inte man kommer lyckas!
Michigan kom in på 68,1 mot väntat 67,7….. fortsatt svag nivå!
I nästa vecka så har vi jobbdata, PMIs mm. Viktigt alltså. Det är även ett nytt kvartal.
Jag tror vi ska ner runt 4200, sen kommer studs mot 4350, och sen är det frågan…. ska vi fortsätta mot 4600-4800…. eller ner mot 4050-3950…. Så länge som dollarn är strukturellt stark så är risken stor för det senare!
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Hej, ja, tusan vad det här är tråkigt. Kan lika gärna gå och fiska. Tror inte att man ska ha några aktier förrän om 9-12 månader.
Det här är lika trist som 2000-2003 (november 2002). Det tog 32 månader från topp till botten. Nu har vi 21 månader och kanske 9-12 månader till av skit. Yippie,
Att inte förlora pengar är väl nästan lika trevligt som att tjäna dom?
Yepp, problemet är väl att man sålt av allt som går bra (Saab, ABB, Statoil mm) och sitter kvar med en bajsmacka (toppklippning är ett härke). Men billigt kan bli billigare.
Är lite tungt att sälja efter -65-75 % och 30% skatt, dvs det ska gå ned nästan 25% till för att det ska löna sig. Men ligger också kort några terminer och stänger vi under 2150 så ökar jag kortbenet.
Hej,
Fantastisk blogg! Följer det regelbundet.
En fundering, många flaggar nu att det var sista räntehöjningen från FED och BOE, möjligtvis återstår 1 till.
Bör det inte vara inprisad i bostadsmarknaden och därmed pivota priserna uppåt givet att marknaden förväntar sig räntesänkningar under Q2-Q3 2024 och allt annat konstant, alltså ingen varsel våg vilket påverkar bostadspriser ytterligare neråt? Marknaden ska väl prisa in förväntansbilden 6-12 mån framåt?
Bostadsmarknaden är inte super diskonterande kan jag tycka…
Då är räntemarknaden och börserna bättre på det. Särskilt börserna….
Som du märker handlas både lång och kort räntor väldigt högt… så räntemarknaden tar noll höjd för sänkningar. Det är alltså inget man tror på ännu….
Men när det börjar bli mer tydligt så börjar räntorna att tappa, och jag skulle säga att det krävs stigande arbetslöshet för att detta ska hända…
Då är det inte säkert att bostadspriserna uppskattar räntefallet lika mycket, då den besväras över konjunkturläget istället…
Men över tid kommer såklart lägre räntor få ett positivt genomslag på bostadspriser allt annat lika…
Intressant inlägg – har du någon annan åsikt?
https://www.di.se/debatt/riksbankens-sjalvstandighet-ar-inte-sjalvklar/
Det är en rökridå, där man ifrågasätter Riksbankens självständighet och vill rucka på den!
Jag anser följande: En centralbanks självständighet garanterar inte hur framgångsrik den är i sin penningpolitik. Självständigheten i sig garanterar alltså inte att man ligger på eller nära inflationsmålet.
Men nu till rökridån… det får läsaren att tro att tar vi från centralbanken självständigheten så kommer man att lyckas bättre med inflationsmålet, eftersom man misslyckats med målet under självständighet. Detta är inte sant.
Man kan både misslyckas eller lyckas med målet, oavsett om man är självständig eller ej.
Min jag står bakom självständighet eftersom politiker i grunden är folkvalda under en kort period, egoistiska, vill behålla sina jobb, populistiska och tar ofta dåliga beslut, samt har låg kompentens hur vår samhällsekonomi fungerar.
Jag vill inte ge dom makt över penning politiken. De klarade inte ens ge Finansinspektionen verktyg att reglera skuldsättning i vårt land under 20 år, av rent populistiska avsikter och påverkan från bankerna.
Politiker bör ägna sig åt finanspolitik, dvs utifrån sitt partis politik berätta om hur mycket skatt de kommer att ta ut, och hur, och sen förklarar hur de ska spendera pengar. Sen är det upp till oss väljare att rösta, och den som vinner får genom sin finanspolitik.
Penningpolitik ligger utanför deras kunskaps område och det kommer garanterat att utnyttjas på fel sätt över tid.
Därmed inte sagt att Riksbanken alltid har fattat rätt beslut, för det har dom inte.
Men problemet för en centralbank är att de måste förstå de ekonomiska förutsättningarna i nutid och framtid, och sen behöver de fatta beslut idag som påverkar framtiden. Det i sig gör det krångligt, för anser de att inflationen är för hög och väntas fortsätta att vara hög, så måste de bekämpa den genom att strama åt penningpoltiken, men genom att de gör det så riskerar de att bromsa för mycket. Alltså borde deras agerande leda till ytterligare en prognos som säger att inflationsn ska sjunka, alltså behöver de inte höja. Men om de inte höjer, så blir inflationen för hög. Ja du förstår att det blir en höna-ägget problematik som är svår att lösa. Men som vi utomstående betraktare alltid kan kritisera i efterhand…
Problematiken innebär egentligen att centralbanken ALDRIG kan få rätt, utan de kan bara sträva efter att hitta minsta felet.
Den har också att välja mellan ex svag krona, som alltså gör oss fattigare, importar inflation, och trycker upp marknadsräntorna, och stigande arbetslöshet. Ingen vill ha nåt av det egentligen, men det finns ingen lösning på detta. Antingen eller. Eller en medelväg, som är en kompromiss som inte gör någon glad. En oberoende centralbank kan skita om vi är sura. Det är styrkan. Om politiker får inflytande, så hade de agerat direkt om folk blir sura, för de vill bli omvalda. Men sannolikt hade de inte fattat så bra beslut.
https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/rantekuppen/
Ser det trots allt inte ljusare ut nu än för både 3, 6, 9 månader sen? Nu har inflationen kommit ner, vi är på eller nära en räntetopp, arbetsmarknaden är stark, bostadsmarknaden stark. Skulle det surna till är det nu lättare att sänka räntor. Företag vill inte göra sig av med personal efter Covid. Visst har folk det tufft, men de ser ut att behålla jobben. Tech-sektorn har börjat anställa igen (personlig anekdotisk bevisföring)
Om börsen inte föll när det såg mörkare ut, varför ska den göra det nu, när allting ser bättre ut?
hmm jag tyckte det såg mörkt ut för 9 månaer sedan, vilket blev fel. Jag tycker det ser ungefär lika mörkt ut tror jag… börserna har väl lite större fallhöjd kanske!
Känns alltmer som en rullande recession som slagit mot olika sektorer under olika perioder. Tech var först ut, men verkar delvis vara genom det. Jay Pow ser ut att kanske lyckas… Visst har räntehöjningar inte slagit genom fullt ut, men så länge man behåller jobbet kommer man klara att övervintra åtminstone ett halvår till? Vad missar jag?
Tack för Sveriges bästa finansblogg!
Tack Jonas,
Enligt mig så har räntorna framförallt slagit genom på utlåning, men inte räntekostnader och vi har mer att hämta där… inte tvärtom
det finns andra faktorer som spelar roll också,
lagernivåer betades av under Covid 20/21, för att sen leda till uppbyggnad av låga lager under 22/23, där man la extra stora orders för att man var rädd att bottlenecks etc skulle göra att man inte får det man ville… denna effekt har inflatierat tillväxt, men verkar nu i motsatt riktning
Fiskala stimulanser, ie budgetunderskott, var rekord höga under 20-22. De var så stora att de byggde ett sparande hos hushållen, primärt i USA, vilket gjorde att när inflationen tryckte upp priserna, så kompenserades detta av ett sparande som gjorde att man kunde fortsätta att shoppa som vanligt. Denna effekt är nu utagerade och vänds till en nackdel, då priserna visserligen inte stiger längre, men de sjunker inte.
Detta sammantaget ger köpkraften en rejäl smocka framöver, vilket gör att efterfrågan sjunker, och med den kan företagen bara göra en sak, först sluta anställa, och sen avskeda.
Då klingar även löneökningarna av…
Färre jobb, mindre löneökningar, kommer som lök på laxen, och förvärrar situationen…
I detta kommer inflation, och senare räntor, att gå i backen…
Men eftersom hushållen inte kännt av Räntekostnadspiskan, i samma utsträckning som ränteuppgången, så kommer de inte heller bli lika hjälpta av sjunkande räntor
Ovanpå det finns Black Swan liknande events i högt belånade sektorer, som ex kommersiella fastigheter, vars lån blir allt dyrare vid omläggning, samtidigt som vakanserna stiger med sämre tider. Detta gör att vissa kommer att defaulta på sina lån, samtidigt som det inte kommer att finnas köpare på samma sätt som tidigare… vilket gör att förlusterna letar sig ut i systemet likt sub prime lån gjorde under 2009…..
Så i mina ögon har inte detta ens börjat!
Tack för ditt svar! Uppskattas 🙏
Verkar en trolig förklaring till att US Mfg går lite bättre igen. https://www.marketwatch.com/story/military-aid-to-ukraine-gives-a-shot-in-the-arm-to-the-u-s-economy-870c7c53
TACK, jag har tänkt på Ukraina hjälpen också som en ”irrationell” drivkraft. Jag har även sett signaler på att IRA (inflation reduction act) håller upp efterfrågan bland vissa företag, och därmed ekonomin.
Man kan säga att både energiomställningen och kriget verkar som en ”dold” fiskal impuls…
Om man nu kan hålla igång kriget på den här nivån, med lagom stora smällare, så får man väl producera enorma mängder under låååång tid. Att nu USA ökar på sin penningmängd oavbrutet med olika stöd, som man kallar lån, finns det ingen gräns för storleken på detta lån? Läste att Janet Yellen menade att det finns absolut ingen anledning till oro! Nej de verkar ju faktiskt så. Ju mer pengar man skapar ur tomma intet, ju mer ökar värdet på USD. Hur fan går det till egentligen och vad är syftet? Kommer skulden att implodera en dag och alla får börja om på ruta ett? Skulle vara intressant att höra hur de låter i dina kretsar!
Skuld för ett hushåll är inte riktigt samma sak som för en stat. Staten kan alltid trycka pengar och beskatta medborgare som de vill. Vad staten har att förhålla sog till, som inte hushållet har på samma sätt, är valutan. Ta turkiet, venezuela, argentina och andra afrikanska länder som exempel. De kan alltid skaka fram pengar att lösa gamla skulder och finansiera nya, men om landet inte prodcerar nåt och är oproduktiva och bara importerar, då går det åt helsike för valutan, och då får man andra problem. Usa är usa, med dollarn i spetsen, så det är en anna än femma. 160 miljoner går till jobbet varje morgon, 80% av alla transaktioner i världen har en koppling till dollarn, och världens största företag är amerikanska. Det är mer än vad man kan säga om Tanzania. Usa finans- och penningpolitik kritiserad, med all rätt många gånger, men fortfarande anser de flesta att det tryggaste du kan äga är en amerikansks statsobligation. De som äger dom ligger inte sömnlösa. Det är mer än vad man kan säga om många andra länders obligationer, även om de tycks föra en vettigare ekonomisk politik!
Att ”lagom” krig håller uppe konjunkturen, är en del av ekonomisk historia sedan Koreakrigets dagar.
Verkligen, tror dock vare sig det är krig eller energi investeirngar, som driver aggregerad tillväxt, även om det är väldigt positivt för tillvekrningssektorn, som sannolikt varit i recession nu om vi inte haft det.. likt tillverkningssektorn i resten av världen som hackar påtagligt!
Klicka för att komma åt The-Economic-Consequences-of-War-on-US-Economy_0.pdf
Tack!