Bortsett från att typ 50% av Mcap i SPX rapporterar denna vecka, och är den mest rapportintensiva veckan av alla. Så har vi alltså Räntebesked från FED, ECB och Riksbanken.

Riksbanken sänker med 25 punkter till 2,25% och säger att de håller sig avvaktande till att sänka mer då de vill se hur 175 punkters sänkning slår genom (vilket det brukar göra med ca6 månaders fördröjning med tanke på att så många har rörliga lån). Just nu står Sverige och stampar, dvs växer inte och skapar inga nya jobb (noll nya jobb mellan december 2024 och 2023). Men denna fart kan man alltid motivera är ett resultat av tidigare höga styrräntor. Frågan är vad som händer framöver? Får vi en demand push av sänkningarna eller inte? Alltså visst är många glada över att betala 3% ränta på sina bolån istället för 5%. Men det är samtidigt dubbelt så högt som för några år sedan när de betalade 1,5%. Så jag vet inte vilken fest detta skapar. Finns risk att det bara leder till högre amorteringarna istället, och då blir den ingen demand push alls. Om man tar svenskarnas samlade lån så är skillnaden på noll ränta av Riksbanken, eller 2,25% ungeför 70-100 mdr mer i räntekostnader. Å andra sidan är de samlade inkomsterna, dvs lönXanställda, ungefär lika stora jämfört med under den tiden vi hade nollräntor. Så dagens merkostnad på räntor äts upp av ungefär lika stora inkomstökningar. Så då skulle man kunna säga att Sverige har ett konsumtionsutrymme som lirar med vår tillväxt under 2016-2019 ungefär, vilket är drygt 2% mot dagens typ 0%. Så rent matematiskt skulle man kunna hävda att Riksbankens sänkningar skulle kunna ge en demand push som trycker upp tillväxten från 0 till dryga 2%. I ett sånt läge tror jag Riksbanken är nöjd med att ligga på 2,25% styrränta. Men jag är tveksam. Jag ser ett Europa som inte tar fart, hur folk har närmare till spara än konsumera…. så jag tror risken att 0% tillväxten kan hålla i sig. I denna miljö kommer företagen fortsätta som nu, dvs de vare sig höjer eller sänker priser (mätt som KPIF ex energi 3m rullande månadsdata uppräknat till årsbasis)…. och så länge som det fortsätter så kommer till slut YoY% siffran att röra sig ner mot 0% vilket gör det svårt att för Riks att ligga kvar på 2,25%. Så min spaning är att man pausar, men man lär sänka mer senare i år.

FED låter bli att sänka, men man kanske öppnar upp för sänkning redan i mars. Det ska bli väldigt intressant att höra deras take på senaste två inflations punkterna. Nu på fredag kommer core PCE, som lär landa på 0,18ish givet senaste CPI siffran på 0,23. Då är man på målet egentligen. Är 4,25% rätt styrränta då? Eller vill man se var Trumps politik gör för avtryck. Det här med att 100 punkters sänkning skulle ge en push ger jag inte mycket för. Höjningarna från 0,25 till 5,25 gav ju klart mindre åtstramning än någon drömt om…. då lär 100 sänkning knappast ge något positivt heller.

ECB kan sänka i lugn och ro från 3,0 till 2,75%. Tillväxt och inflationstakt motiverar detta! Många där ute som Riksbanken på orden om ”inga fler sänkningar i år” kan fundera på vilken situation Riks hamnar i om ECB fortsätter att sänka med 25 per möte, samtidigt som Riksbanken inte gör ett skit. Inte hållbart skulle jag säga! Jag har sagt det innan och säger det igen… Riksbanken är oberoende på pappret, men i praktiken är man tajt ihopkopplat med ECB politik. Den som säger nåt annat förstår inte det penningpolitiska systemet.

Det är också väldigt intressant att se hur ISM Services och nu senast i förra veckan PMI Services börjat komma ner, och är numera närmare än 50 än tidigare 60. Och att så få pratar om det. Ni fattar att det är USA som varit dragloket i världsekonomin senaste 1-2 åren, och det är tjänste ekonomin där som drar (även om alla tror det är Nvidia som drar deras ekonomi) då det är där jobben skapas. Vi ser nu en inbromsning där från höga nivåer, och om datan visar rätt, så kommer jobb datan att mjukna under våren. Om inte Trump trollar fram nåt annat, vilket han såklart kan göra!

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,1 mot fg 50,1. Same same. Non-Mfg PMI kom in på 50,2 mot fg 52,2. Gäsp. Jag tror på deras stimulanser, men jag tror inte dom funkar så länge som FED är hökig. De behöver en duvig FED för att deras stimulanser ska bita.

I veckan har vi även Case Shiller data, Core PCE, Cons confidence, Chicago PMI och US lönedata i form av ECI för Q4.

Jag noterar att guld, dollar och räntorna visar tydliga tendenser till lägre räntor…. det är i grunden bra för aktier givet att man inte tror på lägre vinster, dvs lågkonja. Jag är i grunden positiv så länge som SPX 5600-5700 området håller.

Ha en fin vecka!

——— mån forts

Mycket snack om Deepseek och börserna nu. Är det en blipp eller är det nåt annat. Jag noterar att efter en två veckors uppgång SPX mfl och överköpthet så krävs det aldrig mycket för att trigga lite profit taking. Även små dippar brukar inte vara över på en dag. Skulle inte förvåna mig om SPX behöver stänga gap 5870. Men sen har VIX ett jäklar gap på nedsidan som sedan ska stängas. I samband med detta kommer SPX komma tillbaka upp en bra bit. Men frågan är var vi ska sen? Jag säger att det beror på Nividas earnings revisions. I nuläget tror marknaden att de ska göra 134mdr dollar i Ebitda under 2025. Är den kraftigt ner om några månader så kommer aktien också vara det, och då kommer även stora index vara det. Hur det blir kan inte jag svara på då jag inte är tekniskt bevandrad, men det bygger inte så mycket på om Nvidias chip är bra eller inte, utan om de kan fortsätta ta så bra betalt för dom som de gör. Kommer Nvidia möta konkurrens som tvingar dom att sänka priserna? Jag vet inte, men jag kommer ihåg att man sa samma sak om Apple Iphone. Men så blev det aldrig.

—— onsdag

Riksbanken sänkte som väntat med 25 punkter till 2,25%. Men man öppnar också upp för att det kan bli fler sänkningar i år. Inföationen är man nöjd med. Det ska man vara då företagen i Sverige nu sutat höja priserna. Och med det menar jag att kpif ex energi på rullande 3m snitt är nere på noll. Anledningen till att man var lite hökig innan berodde på att man trodde att 175 punkters sänknig frigör ungefär 100mdr i konsumtionsutrymme, vilket borde ge ekonomin en rejäl knuff. Men knuffen har uteblivit så här långt. Det verkar som om hushållen istället sparar pengarna. Det är inte jättekonstigt. Ett hushåll med 4mkr i lån på rörlig ränta hade för några år sedan 50,000kr per år i rörliga kostnader. Dessa steg till 200,000kr. Nu sjunker dom till 120,000kr vilket är en lättnad, men de ser inte att de har 80,000kr att shoppa för utan en möjlighet att amortera. De har 50,000kr i råntekostnader som sin referensnivå. Inte 200,000kr. För hushåll som band sina lån 2020-21 betalade länge 50,000kr men när lånen löpte ut så hoppde det snabbt upp. För dom har det bara blivit dyrare. Så den här shopping vågen är klart tveksam. Sen är jag förste att understryka att löner är upp senaste åren, så familjen ovan med 4mkr i lån, hade tidigare 1mkr i inkomst, har cirka 1,15mkr numera. Alltså 150,000kr mer vilket efter skatt är nästan 100,000kr. Så om man har 120,000 mer i räntor så äts dom upp av högre lön. Sen har ju allt annat blivit dyrare så den högre lönen går åt!

så länge som det inte skapas jobb lär de bli tvungna att sänka igen. Men de avvaktar nog ett till två möten. Att ECB fortsätter att sänka gör det också ohållbart. Jag hade suttit på rörliga bolån och binder inte förrän ner mot 2%

case shiller visade på stabila bostadspriser. Cons confidence visade range bound nivåer sen 2022. Ingen Trump feber här inte