Var bortrest under stora delar av förra veckan och hade inte tid att uppdatera.

Marknaden hickade till av Deepseek men kom snabbt tillbaka. Nu hickar marknaden till av Trumps (väntade) tullar men lär komma tillbaka. Särskilt när det bildas gap i VIX så finns det goda chanser för det.

FED meddelade som väntat att man lämnar räntan oför på 4,25%. I höstas när man började sänka så sa man att man var nöjd med inflaiton och riktade istället fokus på sysselsättning. Men då började inflationen tappa sin fallande trend, med arbetsmarknaden visade styrka. Nu vid mötet så sa man att fokus återigen är inflationsdata som man tycker är förhöjd medan man är nöjd med jobbskapandet. Hahaha det går snabbt i hockey. Problemet anser att inflationen planat ur strax under 3%. Jag anser att FED har fel. Tittar man på senaste två inflationsmätningarna CPI samt PCE, så verkar det återigen som inflationstrycket lättar. Problemet är snarare att löneläget inte gör det. Lönerna ligger stabilt på 3,5-4% vilket motiverar core PCE runt 2,5-3%. Men eftersom senaste PCE datan är lägre än så innebär det att företagen kommer att tappa pengar när de inte höjer priserna på ett sätt som kompenserar för löneökningarna. Så antingen måste företagen att börja höja priserna igen. Vilket de gärna gör om efterfrågan finns där. Vilket såklart är kopplat till om Trump kan få liv i ekonomin igen. Eller måste lönerna ner, och det kommer ofta som ett resultat av att företagen slutar anställa. Så vad FED egentligen säger är; ”vi är rädda att Trump kan blåsa liv i ekonomin, och då är risken stor att inflationen kommer tillbaka”. I ett sånt läge hade det varit ett policy misstag att fortsätta sänka. Vi måste veta mer innan vi agerar. Vilket är därför som man kommer invänta kommande data.

Core PCE (FEDs favo mått) kom in på 0,17% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,1. Väldigt bra siffra. För Q4 förra året kom alltså månadsdatan in på 0,27/0,10/0,17. Det summerar till 0,54% för kvartalet, vilket alltså är 2,16% om man gör om det till årssiffra. ALLTSÅ, Under q4 höjde företagen i USA priserna med samma som FED har som mål. Att då ligga på 4,25% styrräntan (kraftigt åtstramande) är alltså by definition fel. Men som jag skrev ovan, så är osäkerhet med konjunktur, jobb och löner, ett problem.

FEDs favomått över löner, ECI Employment Cost index, kom in på 0,9% QoQ mot väntat 0,9 och fg 0,8 för fjärde kvartalet. 0,9 upräknat i årstakt är alltså 3,6% vilket historiskt lirar med 2,6% core PCE. Men eftersom core PCE är de facto lägre, så höjer man priserna med mindre än vad lönerna ökar. Därför finns här bara två vägar. Lugnare arbetsmarknad, lägre löner, och fortsatt okej inflation. Vilket leder till räntesänkningar senare i år. ELLER, börjar företagen att höja priserna igen. Och då blir det inga sänkningar från FED.

Vilket leder oss in på Trump och hans tullar. Jag har såklart ingen prognos här. Men tullar brukar vara en förhandling, och Trump brukar gå hårt ut, och sen landar det någonstans mitt i mellan. Hur mycket USA kommer gynnas, och andra länder missgynnas, beror på det faktiska nettot. Det handlar inte bara om skillnaden i Tull%, utan även hur den faktiska handelsbalansen. Det senare är USAs trumf, då man importerar mycket mer varor än man exporterar med typ alla länder. Det betyder att om Europa får 25% tull på alla varor de exporterar, och sen kontrar med 25% på allt det köper av USA, så är ändå USA vinnare då de importerar mer än de exporterar. Många pratar om inverkan på inflation. Det ger jag inte så mycket för. Senast 2016-2020 fick det ingen påverkan på inflationen, då företag inte kan höja priserna med lika mycket som tullen, då slutar kunderna att köpa produkten. Alltså måste priserna vara stabila, Trump får sin Tull inkomst, som han skickar vidare till sina väljare genom skattesänkning, EFTER att han tagit en del av Tullen och skickat till EU för deras Tull inkomst som är en motåtgärd. Men det betyder att Europeiska fallet så krymper brutto vinsterna för företagen som belastas av tullen givet att de inte kan höja priserna. I Kinas fall 2016-2020 så försvagade man sin valuta istället, så kinesiska företag som sålde varor (med nya tull kostnader på) så fick de betalt i Dollar som stärktes så när de växlade hem pengarna så hade de tjänat nästan lika mycket. En svag valuta i Mexico, Kanada och Kina kan alltså lösa delar av problemet. Att FED är lite hökiga är då extra bra, då det stärker dollarn (alltså automatiskt försvarar deras). Dock vill ju ha ner räntor och inflation, och få en svag dollar i förlängningen, vilket alltså gör det jobbigt enligt ovan. En svag dollar (stark omvärldsvaluta) är ju viktigt för alla amerikanska exportörer som drabbas av ”mot tullar” som reaktion på Trumps tullar.

Visst är det möjligt att FED kan sänka både i mars och maj. Men det kräver att Trump inte triggar fram en ny HÖGkonjunkur a la 21/22. FED har sagt att man nu fokuserar på inflation, vilket är lite knäppt då core PCE datan är lika bra senaste 3 månaderna som förra sommaren, vilket fick dom att börja sänka i september. Så allt handlar om Trumps politik där FED alltså vill säkerställa att vi inte får Tillväxt->massa nya jobb->hög lönedrivning->inflation 2.0.

ECB sänkte räntan med 25 punkter till 2,75%. Man lär fortsätta att sänka vid varje möte då inflationen och konjunkturen ger stöd för detta. Det intressanta är snarare hur kronan tar detta då Thedeen nu stannat på 2,25%. jag har väääääääldigt svårt att se hur Riksbanken senare i år skulle kunna ligga kvar på 2,25% samtidigt som ECB ex ligger på 1,75%.

Chicago FED kom in på 39,5 mot väntat 40,0 och fg 36,9. Bättre men nivån pekar snarare på ISM mot 45 än 50.

Kina Caixin Mfg PMI kom in på 50,1 mot fg 50,9…. inga alarmklockor här ännu!!!

Tysk Mfg PMI kom in på 45,0 mot flash 44,1. Bättre men fortsatt svag nivå. Från Europa kom den in på 46,6 mot flash 46,1. Samma analys. Services senare i veckan är intressant.

Flash inflation från Europa kom in på 2,7% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,7. Men detta är ett resultat av baseffekt. På månadsbasis har europeiska företag aggregerat slutat höja priserna och fortsätter detta så kommer inflationen YoY till slut gå mot 0%. Detta vet ECB, samtidigt som jobbdatan är svag, dvs det skapas inte längre jobb, och då ligga på 2,75% är för högt. Det kommer krävas en förbättring i datan annars kommer man fortsätta att sänka.

US Mfg PMI kom in på 51,2 mot flash 50,1 och fg 49,4.. bättre men fortsatt sömnig nivå

US Mfg ISM kom in på 50,9 mot väntat 49,8 och fg 49,3.. också bättre men fortsatt sömnig nivå

Dito Prices kom in på 54,9 mot fg 52,5… högre vilket inte är bra. Senaste året har inflation inom varor varit noll och inget, och detta är såklart viktigt för att FED ska nå inflationsmålet. MEN, denna har rört sig mellan 40 och 60 senaste två åren där Goods inflation varit svag, så jag ser inte detta som någon fara.

Dito Employment kom in på 50,3 mot fg 45,3… en rejäl uppryckning. Sen handlar det om att gå från netto varsel till ingenting. Så det är inget stort jobbskapande som ligger framöver.

Dito New Orders kom in på 55,1 mot fg 52,5… ändå starkaste på två år. Får se om tillverkningsindustrin i USA börjar vakna till liv igen? Jag tror inte riktigt på det. De företagen som exporterar kanske får problem med mottullar. Å andra sidan så kanske Trumps kommande skattesänkningar (finansierade av tullar på import) kanske leder till ny konsumtion och merförsäljning för andra företag?

Senare i veckan har vi JOLTS, ADP samt jobben NFP. Väldigt viktigt. Men vi har även Service PMIs från världens alla hörn.

Jag är fortsatt optimist till SPX så länge som 5600-5700 området håller, och anledningen är att jag tror konjunkturen är tillräckligt stark för att upprätthålla vinsterna, men tillräckligt klen för att inte skapa så många nya jobb varpå löner och priser gradvis mattas av. Det som egentligen är intressant är om räntan ska orka bryta ner under 4,5ish mot 4,15 eller inte.

———— tisdag

Allt verkar helt inne på att tariffer höjer inflationen. Det är feltänkt. Kan dra ett exempel.

Tänk dig Europeisk exportör.

Innan sålde han 10 i volym för 10eur, dvs 100 i intäkter, och hade direkta på 5 per styck, dvs 10X5=50. Dvs han gjorde 50 i brutovinst.

Nu tror alla att han höjer priset till 11 eftersom han får 10% i tariff, eftersom kostnaden har ökat 5 + 1=6, för att kunna fortsätta göra 50 i vinst (10volymx11pris – 10volymx6pris)

Problemet är att om han höjer priset till 11 så kommer han tappa kunder, dvs volym, säg ner till 8st.

Då får -han istället 8X11=88 i intäkter och 8X6=48… dvs 40 i bruttovinst.

Det vill han inte. Så han rör inte priset ut mot kund för att kunna fortsätta sälja 10×10=100 och har sedan 10×6=60 i kostnader och därmed 40 i bruttovinst.

Han säljer hellre mer, och bibehåller marknadsandelar, än tvärtom, om bruttovinsten är samma. Ta ditt eget företag som exempel. Varför dubblar du inte dina priser, om det dubblar bruttovinsten? Jo för att ingen kommer att köpa det du säljer. Sen förstår jag att alla vill ta så bra betalt som möjligt för det man säljer, då det är enklaste sätter att öka bruttovinsten eftersom kostnaden för sålda varor utgör ett golv. Men väldigt få företag, om ens några, säljer något i dag för 10 som man enkelt kunde sälja för 11. Samtidigt som dom vet att sänker dom priserna till 9 så hade inte volymerna ökat på ett sätt som ökar bruttovinsten.

Man kan också tänka sig att om Trump skickar vidare Tariff pengarna i form av skattesänkningar, så ökar konsumtionen och då har exportören chans att sälja 11 volym istället för 10.

Sen är valutan viktig. Är dollarn stark så finns det också goda chanser för exportören att sälja mer för jänkarna tycker hans vara är prisvärd. Så det är inte osannolikt att omvärldens centralbanker tar en väldigt duvig policy stance för att hålla sina valutor svaga.

Trump vill ha ner räntorna i USA, då detta är bra för amerikansk tillväxt. Men eftersom han kör tuff handelspolitik så tvingar det omvärldens centralbanker att vara ännu duvigare.

Trump skulle alltså kunna innebära om 2 år, att det globala ränteläget är extremt mycket lägre än idag. Inte tvärtom som alla tycks tro.

————– onsdag

Mycket snacka om hur bra det ska gå för Sverige i år. Man säger att 1, bra löneökningar 2, lägre inflaiton och 3, lägre räntekostnader, ska leda till ett uppswing och konsumtion och ta Sverige från 0% tillväxt till 2%. Rent matematiskt, ger ovan 3 punkter till en YoY% förbättring av Disponibel inkomst. Men slutsatsen vad det leder till är jag klart tveksam till. Jag tar av mig akademiker hatten och sätter på mig sundbondförnuft hatten och resonerar så här istället; JA, många känner nu att företagen har slutat höja priserna likt man gjorde tidigare vilket är skönt. MEN, man tycker fortfarande att prisnivåerna på många varor och tjänster är höga. Det har blivit dyrt helt enkelt. Visst är man glad över påökt i lönekuvertet. Särskilt om det är nån procent högre än inflationen. Men vad de extra slantarna gör är inte att man känner sig rikare, utan mindre fattigare med tanke på hur dyrt allt blivit. Lönen har haft det svårt att räcka till det man tidigare brukade köpa. Om inte priserna ökar i år, och lönen växer, gör det mindre jobbigt. Men det är fortfarande en bra bit från innan. Det hade varit bättre om vi hade priser och lön som innan. Och när det kommer månatliga räntekostnader är det skönt att inte behöva betala 5% på bolånet, men det är fan ingen fest med tanke på att man betalade 1% för några år sedan, och när man en gång tog lånet, så räknade man med att räntan högst skulle nå 3%. Ingen fest där inte! Så min känsla är att den här ökningen av disponibelinkost som det ändå handlar om inte går rakt ut i någon konsumtionsfest, utan man fortsätter att vara återhållsam. Kanske amorterar många. Det blev trots allt smärtsamt påtagligt hur mycket lån man har när man tvingades betala 5%. Och även för alla som band sina lån under 2020/21 så låg den genomsnittliga bindningstiden på 2,5år så redan under 2023 så började det bli jobbigt även bland alla dom som faktiskt ”gjorde rätt” och band. Synd att vi inte jobbar med löptider på 10-30år som i andra länder. Tänk om man kunde bundit räntan på 1% på 30 år. Då snackar vi! Sverige är ett land som gynnar banker och de som har nettokapital. Inte belånade. Men de belånade klagar inte för att de har så fin balansräkning efter fastigheterna är värda så mycket. Får se när de realiserar den ”rikedomen”. Det är väl lagom till de flyttar till graven eller ålderdomshemmet. Kul! Och då ärver deras barn deras stora ”rikedomar”. Bara det att barnen själva kommer ha stora lån för deras bostäder där de får använda pengarna till att amortera. Nej vår rikedomen är mest skulder som sitter fast i tegelstenar, som flyttas över från generation till generation. Medan banker, och de som står som ägare av bostadsobligationerna, plockar befolkningen på en ränta de inte kan bli av med. En stor del av befolkningen känner sig rika, men betalar egentligen hyra till de som verkligen äger bostaden, dvs banken, som egentligen bara är en förmedlare, och där de verkligt rika är de som lånat ut pengarna. Visst, kan en enskild person sälja sin bostad och frigöra Eget Kapital. Men ur ett samhällsperspektiv är det ointressant, då det måste finnas en köpare av denna bostad, som går in och tar platsen som hyrestagare.

JOLTS kom väldigt svagt igår på 7,6m jobopenings mot väntat 8,0 och fg 8,1. Quits var ingen höjdare heller. Indikerar att jobb marknaden inte är så stark som NFP gör gällande.

Kina Caixin Service kom in på 51,0 mot fg 52,2… svagare men i princip samma nivå

Tysk Service PMI kom in på 52,5 inline med flash. Från Europa landade den på 51,3 mot flash 51,4. Inline med andra ord!

ADP jobb kom in på 183k mot väntat 150k och fg 176 (uppreviderat fr 122k)… starkare! Men man ska passa sig för att dra några paralleller till fredagens siffra. Men om nåt så pekar det på en stark siffra!

US Service PMI kom in på 52,9 mot flash 52,8.. inline m flash

US ISM Services kom in på 52,8 mot väntat 54,3 och fg 54,1… sämre men nu mer inline med US PMI ovan.

Dito Prices kom in på 60,4 mot fg 64,4.. kom tillbaka efter förra månadens spik. Ingen acceleration. Skönt. Vi är inom 2 års range bound. Men fortsatt hög nivå, vilket inte är så konstigt då lönerna taktar på 3,6% vilket den arbetsintensiva tjänstesektorn måste dumpa över på kund.

Dito Employment kom in på 52,3 mot fg 51,4… fortsatt svag nivå. Märkligt hur den gått så i otakt med det faktiska jobbskapandet. Enligt den här ska sysselsättningen mattas betydligt men det har fortfarande inte hänt.

Dito New Orders kom in på 51,3 mot fg 54,2… svag och visar på att det skulle kunna varit en temporör Trump mania vi såg efter valet.

Dito Biz Activity kom in på 54,5 mot fg 58,2… samma analys som under New Order.

Lite blandad kompott. Service sektorn har varvat ner och ligger nu på ett lugnare tempo som påminner rätt mycket om det vi ser i Europa. Dock har jobbskapandet i Europa sedan länge varit stendött, medan det tuffar på ordentligt i USA, vilket medför att lönebildning och inflationstryck är par pinnhål högre i USA än Europa.

Nästa stora är jobbsiffran på fredag, dock var ADP stark, medan JOLTS visar på strukturell svaghet.

Räntan bryter ner på ett väldigt intressant sätt. Dollarn fladdrar. I min bok är det positivt. Men det finns så mycket noice i marknaden nu för tiden…. så man vet inte vad som är vad. Macro och bolagsrapporter verkar vara det som intresserar folk minst.

———— tors

Det kom snabb estimat över svensk inflation nu på morgonen. KPIF ex energi kom in på 2,7% YoY mot fg 2,0% vilket har fått alla att bajsa på sig att inflationen är tillbaka. Okunnigt skulle jag säga. I januari höjde man priserna med 0,2% mot december +0,3. Företagen höjde alltså priserna MINDRE i januari än december. Då ska man komma ihåg att januari är en sådan månad där det automatiskt höjs priser, dvs ”2025 års prislista” gäller och då brukar det inte bli billigare än fjolåret iallafall. För att förstå det verkliga pristrycket i ekonomin brukar jag ta senaste 3 månadernas höjningstakt, och räkna upp i årstakt. November låg på -0,2 December +0,3 och januari +0,2. Detta summerar till +0,3. Om man höjer lika mycket varje 3månaders period, i 4 fyra perioder, så hamnar årstakten på 1,2%. Vi har inget förhöjt inflationstryck i Sverige utifrån detta. Att titta på YoY% är inte intressant då det bygger på baseffekten från prisnivån för ett år sedan. Sen är ju inte ”mitt mått” intressant heller, om det inte OM 12 månader landar på ”rätt YoY” siffra. Jag bara menar att om YoY siffran om ett år ligger på 1% eller 3%, fångas bättre av min metod än något annat. Anledningen till att jag använder senaste 3 månaderna är att släta ut månadseffekter. Point being, jag hävdar att vi inte har något allmänt inflationstryck i sverige.

Frågan Ni alla bör ställa er. Kommer månadsdatan fortsätta att komma in svagt? På ren Bonnasvenska ”höjer företagen aggregerat priserna på sina varor och tjänster eller inte i år”? Det är nu det blir knepigt, för Svensk bnp står och stampar, och det skapas netto inga nya jobb. Den miljön gör att efterfrågan är relativt konstant men inte stigande, och då brukar det vara svårt för företagen att höja priserna. Jag var på en populär restaurang i Stockholm nu häromdagen. Den var proppfull, och så frågade jag servitören om de fortfarande höjer priserna, eller på gång att göra det, varpå han svarade ”Nej vi har nått en smärtgräns nu där det inte går att höja längre. Vi skulle behöva det för att råvarukostnaderna ökar igen och personal kostnaderna är höga, men det går inte. Då är det viktigare att ha en fullsatt restaurang”. Jag tänker, om ett ställe som går bra och där efterfrågan är hög inte kan höja priserna längre. Hur kan företag som är i en sämre sits då göra det. Men det finns en alternativ sett att se på det. Riksbanken har sänkt räntan med 175 punkter och frigjort kanske så mycket som 100mdr till hushållen i form av lägre räntekostnader, samtidigt som lönerna ökar med ca4% i årstakt. Det är inte småpotatis. Lönekostnader som gör att företagen helst av allt skulle vilja dumpa över på kunderna i form av merförsäljning eller höjda priser. Där står vi nu. Företagens lönekostnader ökar snabbare än bruttovinsterna. Antingen kommer företagen att börja höja priserna igen, vilket de kanske kan om den räntedrivna konsumtionen tar fart. ELLER, tar inte efterfrågan fart, och då kan man inte höja priserna, men då lär man inte vilja anställa heller. Riksbanken själva vet inte ens hur det kommer att bli. Jag har skrivit en del om detta, och jag lutar åt att efterfrågan inte tar fart, och därmed blir det inga prishöjningar, utan snarare personal neddragningar. Detta i kombination med att Europa har det hyfsat tufft och ECB sannolikt fortsätter att sänka, gör att jag tror Riksbanken fortsätter att sänka senare i år. Dagens inflationssiffra är inte hög. Företagen höjde priserna med mindre än vad man gjorde i december. 0,2% är ingen hög nivå. Att marknaden trodde på -0,2 (som alltså skulle ge 2,1% YoY) var snarare galet kan jag tycka. Varför skulle man sänka priserna i januari. Realisationer och sånt börjar ju inte i januari nu för tiden, de börjar ju redan med Black week och sånt i november. Herregud!

———– fredag

NFP kom in på 143k mot väntat 170k och fg 307k (uppreviderat fr 254k). På totalen ganska inline. Jag tolkar det så här, december var särskilt stark, och frågan är om det var någon December/Trump effekt. 143k däremot är inte särskilt stark, och frågan är om det är början på något nytt? 143k i linje med vad vi såg förra hösten är FED valde att skifta fokus från inflation till arbetsmarknad, där de menade att de var hyfsat nöjda med inflations trenden, men bekymrade över den svaga trenden på arbetsmarknaden, och något som låg till grund för sänkningar. Om man tar Private payrolls minus Mfg payrolls, så får man en proxy över Service sektorn, där det skapades 285k jobb i december. I januari sjönk den siffran till 108k. Det är väldigt stor skillnad. Det är servicesektorn som är intressant. Det är där lönedrivning och prisinflation ytterst skapas. Frågan är om 108k är målande för nuläget? Ser man till Jolts job openings/quits men även ISM Services Employment, så tror jag fortfarande det finns klar nedsida där.

Timlönerna kom in på höga 0,5% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. Det är högt men så handlar det också om januari. YoY siffran kom in på 4,1% mot fg 4,1%. Men där litar jag på ECI mer, som taktar på runt 3,6%.

Om jag ska försöka mig på en analys så är det att arbetsmarknaden generellt är fortsatt stark, men att januari var ingen exceptionell månad. Lönerna motiverar core PCE inflation runt 2,6-3%. Under Q4 låg inflationen på drygt 2% så där är en skillnad. Jag tror många företagare känner att perosnalkostnaderna har ökat mer än man klarat av att kompensera prismässigt. Om konjunkturen tilltar så är risken stor att de kommer att passa på att höja priserna. MEN just nu tror jag inte konjunkturen är så stark att det går och då är risken snarare att man måste ge sig på personalkostnaderna. Detta innebär att fler varslar, och färre anställer, och då sjunker NFP. Jag tror risken är stor att det blir så. Alternativet är att sysselsättningen är stark, löner håller sig kvar, och därmed kommer inflationstrycket vara högt. Men i grunden måste konjunktur och efterfrågan vara stark, och då behöver jag se att ISM new order/bus activity tar fart från dagens 50 nivåer. Det har vi inte sett ännu, och just därför är jag er pessimistisk än optimistisk kring NFP framöver.

Ser jag till dollar/ränta idag så är reaktionen högst måttlig. Räntan är ju till och med något översåld, så reaktion upp idag, på datan, är inte så konstig. Någon större inverkan på börserna har det inte. Nästa stora macro puck är inflationsdatan i nästa vecka. Fortsätter den att vara okej, dvs 0,25 eller bättre finns det goda chanser att räntorna kan fortsätta ner.

Trevlig helg!