Inflationssiffran i förra veckan, tog många på sängen. Men det verkar alltmer som om viktningarna förklarar skillnaden, och att siffran egentligen inte var så hög. Dollarn är uppe och nosar på 1,05eur. Kommer den att bryta upp och varför? Rapportperioden börjar gå mot sitt slut, och macro i veckan är rätt lugnt. Flash PMIs, Empire FED och Philly, NAHB index och svensk inflation. Truflation pekar på väsentligt lägre inflationsdata framöver. Marknaden prisar EN sänkning i december. Marknaden tror alltså på att inflationen biter sig kvar på 3%ish under i princip hela året. Om det narrativet svänger så kommer räntorna dippa med 100punkter+ på kort tid.

Jag har lite svårt att se hur USA ska fortsätta att växa så kraftigt när 1, penningpolitiken är så restriktiv (definierat som positiva realräntor) 2, finanspolitiken är så restriktiv (underskott EX räntor är så litet) och 3, när omvärldskonjan är så pass svag. Sämre tillväxt, skulle leda till färre nya jobb, lägre efterfrågan, lägre lönebildning, minskad inflationstryck….. men så här långt stämmer det inte. Jobbskapandet trotsar punkt 1-3 och likaså ISMx2 New order. Vi får se, i slutändan är det alltid den aggregerade köpkraften som bestämmer villkoren för konjunkturen.

Pratade med en gammal kollega som tycker aktieägandet är problematiskt. Han menade att stora bulken av sparandet ligger i Global fonder och liknande produkter. Men att MSCI World index återge en bild på ett företag och en aktie som inte finns. Han menade att det finns två grupper som index består av. Dels bolag vars vinst växer ordentligt, dom slår förväntningarna vilket driver revisions, aktierna är dyra värderingsmässigt och har gått starkt. Den andra gruppen består av värderingsmässigt billiga bolag, men där vinsten inte växer, revideringarna är svaga och aktierna har gått dåligt. Lägger man ihop dom här får man en hypotetisk aktie (index) vars vinst växer ok, revideringarna är ok, värderingen är ok, och kursmässigt har det gått starkt. Men aktien finns inte i index. Och egentligen är det ren tur att den första gruppen är så index tunga, annars hade inte index gått bra. Han menade att han egentligen inte vill äga någon av grupperna, den första är för dyr och känslig för om något går fel, och den andra är en value trap. Point being, index är en funktion av två bajskorvar, som blir något fint tillsammans. Det känns fel nånstans. Jag skrattade och sa att han har en poäng, men det finns ingen lösning på hans problem. Mer än att sätta upp en glidande stopp loss eller nåt.

————– tisdag

Svensk inflation, KPIF ex energi, kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,2. Inline. På årsbasis kom den in på 2,7 över hela linjen. Sett till årsdatan är det över målet på 2%, men ser man till senaste 3 månadssiffrorna så ligger de på +0,2, +0,3, -0,2… dvs totalt +0,3. Det är 1,2% på årsbasis. Det är klart under målet. Om man jämför med USA, där core PCE också ligger runt 2,7% YoY så ser månadsdatan helt annorlunda ut. Dvs i Sverige höjer inte företagen priserna idag, medan i USA gör man fortfarande det. Detta har en naturlig koppling till efterfrågan. I USA kan företagen höja priserna. I sverige går inte det. Du kan inte höja priserna om inte ens kunderna ”handlar i din butik”. Du måste ha kunder i butiken till att börja med. I nästa steg vill inte företagen anställa någon heller. Det vill man fortfarande i USA. Sen är det frågan om de svenska ”butikerna” ska börja få kunder igen när folk har mer över i plånboken när räntekostnaderna minskar? Det är vad Riksbanken väntar på. Men dyker inte kunderna upp, så lär det bli fler sänkningar. Min tes är att folk tycker inte att 3% bolåneränta är billigt trots att det är lägre än 5%, utan att det är fortfarande rätt dyrt mot tidigare 1,5%. Det handlar också om att när man tog lån så tog man lån utifrån 1,5%, med viss uppåtside risk. Men den risken låg inte på 5%. Visserligen är hushållen glada över sin balansräkning (bostadspriserna är starka) och det faktum att de har jobb. Det väger positivt. Men jag tror ändå inte på någon shopping Bonanza när räntekostnaderna ligger på 3%. Sen allt snack om att 2,7% är förskräckligt jämfört med december 2,0 YoY. BULLSHIT. Man höjde priserna mindre i januari 0,2 än december 0,3. Lär er räkna och förstå data för helsike! KPIF var hyfsat hög, men det är pga energi priserna. Om de svänger tillbaka, vilket de redan börjat göra, så gör inflationsdatan det också. Ni kan inte kalibrera efter den.

—————- onsdag

Empire FED kom in på +5,7 mot väntat -1,0 och fg -12,0… bättre men fortsatt range bound. Säger inget nytt om ISM

NAHB index kom in på 42 mot väntat 47 och fg 47. Sämre och rätt trist nivå… dessutom har tydligen utbudet av bostäder till föräljning ökat väldigt mycket i USA, så vi kanske står inför nåt nytt? Priserna är trots allt på ATH så en sättning är väl inte omöjlig. Men har svårt att se att den ska komma så länge som alla har ett jobb att gå till… lite som i Sverige, dvs priserna borde fallit med räntorna, men gjorde det inte. Men hade räntorna fällt kojunkturen, dvs arbetslösheten hade dragit iväg, då hade vi sannolikt fått en större prisnedgång i Sverige än dom 10-15% som vi fick. Men nu var det längesen och den nedgången känns återtagen. Tvärtom verkar 175 punkters räntesänkning i Sverige ge lite stöd åt bostadsmarknaden. Min tes har alltid varit enkel. Storleken på lån bestämmer hur mycket man kan lägga på en bostad. Storleken på lån bestäms av lånelöftet, som bygger på en kvar att leva på kalkyl, där inkomst och ränta väger tungt. Visserligen är räntorna högre idag än för 5 år sedan, men de aggregerade inkomsterna är typ 20% högre, så detta kompenserar. Så att vi handlas till samma högsta nivåer som när räntorna var rekordlåga, är inte så konstigt faktiskt. Givet att folk får behålla jobben, och Riksbanken fortsätter att sänka, så kan vi sätta nya rekord. Men då kan man fråga sig om Riksbanken verkligen sänker mer, om alla verkligen kommer behålla jobben. Om Riksbanken fortsätter att sänka så är det kanske för att folk blir av med jobben. Om de inte sänker, så är det för att man har kvar jobben. Det är svårt att se att man ska få båda! Därför kanske man också ska ha rimliga förväntningar på bostadspriserna.

———— torsdag

Philly FED kom in på 18,1 mot väntat 20,0 och fg 44,3.. inline. Det var många som drog på många växlar efter senaste starka siffran, men jag flaggade för att Empire uppvisade samma mönster. Dvs rakt upp på Trumpism, och sen normalisering. Nuvarande nivå indikerar på ISM på dryga 50. Ungeför där den är idag. US är inte recession, men ej heller högkonja som under 2021/22 då vi pratar +4%. Utan taktar på runt 2%+. I denna miljö borde det skapas runt 150k nya jobb i snitt, och lönerna borde i denna miljö röra sig ner mot 3%, och på sikt ge ett inlflaitons tryck på ca 2% mätt som core PCE. Men det tar tid. Men det är där jag står…. tills datan säger nåt annat. Och utifrån det så ligger räntorna för högt, och dom gör det för att FED pausar. En paus, jag INTE tror kommer vara bestående. Men frågan är när dom tar bort den…. det är ”the million dollar” question. Jag vet inte! Tyvärr. För det är viktigt. Börjar de sänka snart, så ska räntorna ner snart. Börjar de sänka i slutet av året, då riskerar räntorna att ligga kvar högt länge till….

—————– fredag

Från Tyskland kom Mfg Flash PMI in på 46,1 mot fg 45,0 och från Europa kom den in på 47,3 mot fg 46,6… bättre men knappast nån fest. Service Flash PMI kom in på 52,2 mot fg 52,5 och i Europa 50,7 mot fg 51,3… helt okej. Europa ligger där man ligger, typ 0-1% tillväxt, inget jobbskapande och inflation på väg ner. Räkna med fortsatta sänkningar.

US Mfg Flash PMI kom in på 51,6 mot väntat 51,5 och fg 51,2… bättre men ingen fest!

US Service Flash PMI kom in på 49,7 mot väntat 53,0 oh fg 52,9. Oj vilket skräll! Har inte detaljerna vad det är som driver den. Sen EN siffra gör ingen sommar, men det verkar som om tjänste sektorn tappat momentum rejält senaste 2-3 månaderna. Börjar pengarna ta slut för restaurangbesöken eller? Man ska inte dra på för stora växlar men visst finns det en risk att företagen i den här sektorn börjar dra ner på att anställa. Och det är här jobben skapats senaste åren. Det är också i den här sektorn (85%+ av US ekonomin) som lönerna driver prishöjningar, och därmed allmän inflationstryck. På sistone har vi varit bortskämda med stark jobb data… men vad händer om den viker ner sig under våren. Vad händer med lönetrycket då? Vad händer med företagens förmåga att höja priser. Narrativet kan förändras ganska rejält.

Och NÄR lyfter FED sin paus då?

Som jag sagt, marknaden tror inte på sänkningar längre, så öppnas den dörren ska räntorna ner med 100bp+………….. det kommer vara en game changer!

Nästa vecka är det sportlov, och egentligen ganska lugnt på data fronten! Core PCE är viktigast!!!!