Jag gör ingen analys på Trumps utspel mer än att konstatera att de kommer och går, och i samband med detta får vi Risk on/risk off beteende på börserna. Dollarn handlas på i snitt 1,04 och när alla är glada ligger den på 1,05 och Vix cirka 15 och när man är ledsen blir det istället 1,03 och VIX 21.

Men under hela den här tiden har räntan börjat röra sig nedåt från 4,80 till 4,20. Tror inte det är omöjligt med studs mot 4,45% pga överköpthet. Men jag tror på trenden, och jag gör det för jag ser inte hur inflationen är på väg mot 4% YoY och jag ser inte hur Service sektorn ser ut att accelerera heller, vilket slår mot jobb, löner och därmed köpkraft och inflationstryck. Snarare tvärtom!

Veckan ISM Non-Mfg blir synnerligen intressant efter senaste Flash PMI siffran, och NFP jobben är som alltid veckans höjdpunkt. Räntemöte ECB på torsdag är alltid viktigt men inte så intressant. I övrigt har vi Kina/EU Service PMI samt föråkaren ADP. Svensk snabb estimat över inflation på torsdag är intressant!

I förra veckan kom Core PCE in på 0,28% MoM vilket var lägre än väntat 0,30 och fg 0,2. Siffran i sig är hög, men det handlar som ni vet om korg vikterna. YoY siffran landade på 2,6% mot väntat 2,6 och fg 2,9. Det senare borde göra FED glada. Många i FED tittar på 3m average annualized, men även 6m average anualised. Även dom ser bra ut. Att core PCE taktar på 2,6% är helt rimligt utifrån löner på 3,6%. Dock är det svårt att tro på 2% core PCE längre fram, om INTE lönerna på sikt faller ner mot 3%. Vilket jag tror är en relativt enkel match om jobbskapandet i mattas av, eller mer specifikt jobb skapandet i tjänstesektorn rullar av. (och kanske även i offentlig sektorn när Trump och Musk drar runt med kvasten).

Chicago PMI kom in på 45,5 mot väntat 40,6 och fg 39,5. Bättre och en klar uppryckning. Likt många PMIs i tillverknings sektorn på sistone. Dock är nivån fortfarande svag och range bound sett till senaste två åren. Inför ISM Mfg idag så pekar den på en någorlunda stark siffra. Tillverknings sektorn har ryckt upp sig lite efter varit svag under lång tid. Dock tror jag inte på den som driver för ekonomin då den kräver 1, lägre räntor (till skillnad från restaurang besök i service sektorn) och 2, utgör för liten del av total ekonomin, samt att 3, stark dollar brukar inte gynna den! Kanske kan tullarna på marginalen ge en knuff åt inhemsk produktion, men jag är skeptisk. Ni ska ha klart för er att mycket av det USA importerar, har man inte produktion för på hemma plan. Inte ens substitut.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 50,2 mot fg 49,1. Caixin Mfg PMI in på 50,8 mot fg 50,1. Bättre! NBS Non.Mfg kom in på 50,4 mot fg 50,2. Lite gäsp på det stora hela!

Tysk Mfg PMI kom in på 46,5 mot fg 46,1 och från EU 47,6 mot fg 47,3. Bättre men fortsatt svag nivå. Detta visste vi redan i samband med Flash Estimaten.

Flash Kärn Inflaiton från Europa kom in på 2,6% YoY mot väntat 2,6 och fg 2,7. Låter kanske högt men är lågt, då månadssiffran ligger på -0,6% MoM. Man sänkte alltså priserna i Europa med 0,6 mellan december och januari. Tittar man bara på Service inflationen så låg den på +3,9% YoY vilket är högt såklart, och handlar om att lönerna taktar på runt 4,5-5% vilket företagen i denna arbetsintensiva sektor kompenserar sig för. MEN, ser man till månadstakten kom den in på -0,2%. Man sänker alltså priserna i januari i servicesektorn. Då är analysen enkel. Antingen fortsätter lönetakten i Europa på 4-5% och då kommer vinsterna krympa i denna sektor, vilket rationella företag inte accepterar varpå varsel kommer att öka. Eller kommer lönerna ner. Vilket i Europa är svårt med tanke på fack förbundens roll. Jag tror fackförviunden kommer att se till att avtalen blir ganska okej, givet vinsterna i företagen senaste åren, så kommer man driva på detta. Men det leder till ökade varsel. Så synd om alla som blir av med jobbet, och inte får njuta av löneförhöjningen. Men kul för alla som behåller jobbet. För ECB blir det enkelt. Det skapas inga nya jobb, tvärtom. Och företagen sänker priserna. Alltså lär man fortsätta ner mot 1,75% från dagens 2,75%. Nu på torsdag sänker man till 2,50%. Frågan är hur länge Riksbanken tänker sitta stilla på 2,25%????

Från USA kom Mfg PMI in på 52,7 mot fg 51,5… klart bättre än fg och flash. Sista månaderna har tillverkningssektorn återhämtat sig. MEN, nivån är fortsatt svag. Man har gått från ett svagt läge till ett neutralt. Plus att man ska ha klart för sig att det inte är här jobben skapas, och det är inte någon betydande del av ekonomin. Min högst personliga uppfattning är att Trump och hans tullar har skapat en viss optimism för inhemska varor relativt importerade, vilket fått vissa att svara mer positivt på enkäten än tidigare. Dock skulle jag säga att det är köpkraften som slutligen bestämmer vad och hur mycket konsumenten till slut kan shoppa för!

US Mfg ISM kom in på 50,3 mot väntat 50,5 och fg 50,9… sämre, men det är nivån som är intressant. Tillverkningsindustrin har normaliserats efter att under lång tid haft det tufft. Det är normalt. Jag tror inte de är på väg mot högkonja, utan ska ligga kvar just här. Tänk 2010-2019 liksom.

Dito Prices kom in på 62,4 mot fg 54,9… företagen fortsätter att höja priserna ut mot kund. Jag kan förklara vad det handlar om. Tidigare mådde den här sektorn dåligt, efterfrågan från kunderna var svag, och man hade ingen pricing power mot kund. Men samtidigt ökade lönekostnaderna ganska snabbt. Man var satt under press. På sistone har inköp, råvarukostnader, energipriser studsat upp, och nu när kundernas efterfrågan ökat något tar man chansen att höja priserna igen. Efter en period flat utveckling. Men detta är inte början på en ny trend. Kundernas underliggande ekonomin har inte blivit bättre. Nu drar man ner på services och lägger lite pengar på varor igen efter en tids underkonsumtion. Men Goods konsumtion är räntekänslig på annat sätt än tjänster, och eftersom räntorna fortsatt är höga, så är denna efterfråge återhämtning temporär och endast en normalisering. Företagen i denna sektor kommer inte varaktigt att kunna fortsätta att höja priserna här, eftersom kunderna inte tål det. Alltså kommer denna faktorn att klinga av och falla ner mot 50 igen senare i år.

Dito Employment kom in på 47,6 mot fg 50,3… uppenbarligen litar inte heller företagen här på efterfrågan, eftersom de inte vågar anställa. Att de höjer priserna är det enda sättet att försvara vinst och möta högre personal och råvarukostnadsökningar på. Men det är inget strukturellt som händer bakom skynket.

Dito New Orders kom in på 48,6 mot fg 55,1… och här har ni beviset till varför man inte anställer. Det var en kort boost, som inte bär. Därför anställer man inte. Men man är pressad av kostnader, och därför tar man chanser att kortsiktigt höja priserna.

Det är service sektorn som bestämmer i USA. Om de börjar varsla, så kollapsar lönetrycket, och löner + nya jobb YoY% svänger från positiv till noll… och då landar bnp tillväxte på i bästa fall 1-2% för i år. Då är inflation och räntor ett minne blott!

Ha en fin vecka!

Tycker CPI siffran nästa onsdag ska bli spännande, där väntas rätt höga 0,30ish, men kommer den in med en skräll, vilket det finns chanser för, så kanske FED blir duviga veckan efter när det är FED möte. Detta kan öppna upp för ytterligare fall i räntan. Sen beror det på oro för konjunktur och sentiment såklart, men jag ser ingen anledning till att konjan skagå över stupen ännu, och då tror jag aktier kan gynnas igen. Jag är positiv till aktier så länge som SPX 5600-5700 håller, samt för OMX så länge som 2600 håller.

————- Tisdag

Räntan är ner, och dollarn är svag. Det är INTE Risk off. Det är bara på aktiemarknaden som det är Risk off drivet av svagt sentiment, stigande VIX, och Trump fear eller rädsla för sämre tider. Ränte- och valuta marknaden delar inte den synen. Och jag tror dom har rätt. Jag tror jobbsiffran på fredag kommer visa på konjunkturen är stabil, på sin höjd soft landing. Inflationssiffran nästa onsdag tror jag dessutom blir bra, och visar att det inte är någon inflation 2.0 som ligger i korten.. och därmed är farhågorna över stagflation helt felaktiga. Jag tror VIX fladdrar och likt flera gånger senaste månaderna så kommer den falla tillbaka och då ska börserna upp. Jag tror SPX 5600-5700 kommer att hålla, och OMX 2600 också. Detta är viktiga tekniska nivåer för mig.

———- Onsdag

Räntan och Dollarn fortsätter att svaga sig, vilket regim mässigt är en duvig reaktion som normalt sett är positivt för börsen. Oro för konjunktur och vinster hade snarare eldat på en starkare dollar. VIX däremot fladdrar för att man är beredd att betala dyrt för skydd som försäkring mot att aktiemarknaden skulle kunna rasa ihop, vilket i sin tur är kopplat till Trump och geopolitik. Att konjunkturen är på väg att kraschlanda är inget jag ser just nu! Många tror tullarna kan ställa till det, och jag säger inte emot, bara det faktum att tullar på aggregerad nivå är ett nollsummespel där pengar egentligen bara flyttas runt mellan konton. Där viss länder och företag gynnas, samtidigt som andra missgynnas.

Från Kina kom Caixin Service PMI in på 51,4 mot fg 51,0… bättre!

Från Tyskland kom Service PMI in på 51,1 mot fg 52,2… och från Europa 50,6 mot fg 50,7… lite mjukare, men grejen är att de är runt 50. Fortsatt normal läge, och fortsatt drag läge för europa konjunkturen precis som i USA. Men knappast så stark att det skapas nya jobb och i förlängningen lägre tryck på inflation och priser.

ADP jobb kom in på 77k mot väntat 140k och fg 186k. Klart sämre. Historiskt har det varit svårt att dra några exakta prognoser mellan ADP och NFP, men det pekar på en sämre siffra på fredag. Kanske ner mot 100k. Jag förstår om det lockar fram alla ”extrapolerare” där ute… som säger att det är fara och färde. Men jag håller inte alls med. Lika lite som att 250k nya jobb extrapoleras uppåt och alla utropar en ny högkonjunktur, like lite utropas jag recession. Jag utgår från dagen penning- och finanspolitik, och slår fast att det finns lite fog att tro att vi vare sig ska landa i 4% tillväxt eller -4% recession, utan tillväxt runt 1-2%, likt den vi hade mycket av under 2010-2019, är att mest trolig. I den miljön skapas mellan 1-2 miljoner nya jobb på årsbasis, och det i sig ger genomsnittlig månadsdata på 150k. Nu väntas 160k nya jobb på fredag och jag tror nog den kan landa där +/-50k.

Att räntan är svag är rimligt, för det är orimligt att tro att inflationen skulle ta fart i denna miljö med c2% tillväxt, och då borde inte FED ligga på 4,25% styrränta. Jag vet inte NÄR, men jag tror kommer häva sin paus närmaste månaderna.

US Service PMI kom in på 51,0 mot fg 52,9. Inte alls lika svag som flash 49,7 men ändå sämre än fg. Här måste ni ser skogen framför träden. Service PMI har kommit ner från nivåer på nästan 60 till runda 50. Det är inte kris, men det är inte längre högkonja i denna del av ekonomin som varit skållhet väldigt länge. ISM blir intressant!

US Service ISM kom in på 53,5 mot väntat 52,6 och fg 52,8… bättre vilket förvånar med tanke på Service PMI

Dito prices kom in på 62,6 mot fg 60,4.. företagen fortsätter att höja priser mot kund för att kompensera för höga personalkostnader och annat. Det är logiskt, det intressanta är att efterfrågan från Kund verkar finnas där som gör det möjligt.

Dito employment kom in på 53,9 mot fg 52,3… förbättring vilket gör att jag inte tror på någon kollaps av jobbskapandet. Räkna med 100-200k per månad. Inte mer vare sig på upp eller nedsidan.

Dito new orders kom in på 52,2 mot fg 51,3… bättre men fortsatt runt neutrala nivåer. Ser igen acceleration. Mer stabilitet.

Dito Biz activity kom in på 54,4 mot fg 54,5… stabil, likt New Orders ovan,

På det hela taget hyfsat stark data. Och till alla dysterkvist där ute. Amerikanska ekonomin står inte på fallrepet om ni tror det!

Imorgon har vi ECB där de sänker från 2,75 till 2,50%…. Europa behöver låga räntor om det ska lånas upp pengar för att finansiera vårt egen och Ukrainas försvar, om USA drar sig ur.

————– torsdag

Snabb estimat över svensk inflation kom i morse. KPIF ex energi kom in på 0,9% MoM mot fg 0,2%. Det var högt. Sett till YoY kom den in på 3,0% YoY mot fg 2,7.. också högt. Jag brukar titta på senaste 3m annualized samt 6m annulized. Senaste 3m, dvs dec-feb så har företgen höjt priserna med c1,5%. Det är mycket. Gör dom det varje kvartal så har vi 6% inflation. Sett till 3 månaders perioden innan höjde man med 0,3% så det är en avseende skillnad. Senaste 6 månaderna har man alltså höjt priserna med 1,5+0,3=1,8 och gör man det nästa 6 månader så blir alltså årsinflatitionen 3,6%. Även det är högt.

Vad är det som händer? För det första tuggar löneinflationen på i Sverige med ca 4% i årstakt. Så bara för att kompensera för denna ökning borde företagen vilja höja priserna med ca 3%, eller med 0,25% i månaden. Sen är det frågan om efterfrågan finns där ute bland kunderna, som alltså lägger grunden för företagen att faktiskt KUNNA höja priserna. För om de inte kan det, så måste de istället banta kostnader, vilket alltså innebär sluta anställa, och sen börja varsla. Eftersom jobb skapandet i Sverige har upphört, så var det min tro att företagen att det var företagens svar på allt sämre efterfrågan. Därför räknade jag inte heller med några stora prishöjningar. Frågan är om det är fel analys. Februari siffran över inflation är hög. Har efterfrågan piggat på sig, och var kommer den ifrån? Det finns bara EN källa, att Riksbankens räntesänkningar letar sig ut i konsumtion. Samtidigt får jag signaler om att folk har börjat amortera igen, efter att stängt av månads amorteringen när räntorna låg på 5%. Därmed skulle räntenedgången gå till ökat sparande och inte till konsumtion. Men det är inte svart eller vitt. Det kan vara en fördelning såklart. Vad jag vet är att företagen inte ser en kraftig ökning av efterfrågan, att de inte anställer på bredden och att de gärna höjer priserna för att personal kostnaderna ökar med löneinflation. Så min tes att perioden dec-feb med 1,5% inflation INTE är uthålligt i år. Men att perioden sep-nov med +0,3% inte är att vänta sig heller. Nej jag att så länge som lönerna ligger på 4%, så kommer inflationen ligga på 3%, och då kan vi vänta oss 0,75% i kvartalet. Detta bygger på att sänkta räntekostnaderna går till amorteringar och inte konsumtion. Och jag tror risken är på nedsidan, dvs att lönetrycket snarare är på väg ner, än upp, givet att arbetsmarknaden är minst sagt ljummen, och med det kan även inflationen röra sig mot 2% på sikt. Men det att det är omöjligt att säga nåt om tajmingen, och att det kan ta längre tid än många tror.

Som sagt, man måste fråga sig… kommer jobbskapandet ta fart från svaga nivåer eller inte. Och kommer svenska hushåll börja konsumera mer när räntekostnaderna sjunker eller väljer man att starta igång sitt månatliga amorterande. Svarar du rätt där, så kommer du svara rätt om framtida inflation, och därmed räntor.

ECB sänker från 2,75 till 2,50%. Helt väntat. Man skruvar upp inflaitonsprognosen, och skruvar ner tillväxt prognosen. Så länge som konjunkturen är svag och det inte skapas några nya jobb i Europa, så tror jag man fortsätter att sänka ner mot 1,75%. Visst, vi har lite temporär inflation just nu drivet av livsmedel och löner…. men säg mig vilka butiker som höjer priserna när det är glesare med kunder än vanligt? Det är inte uthållig. Är det glest med kunder, och man har problem med kostnader, så höjer man inte priserna, då sänker man kostnaderna.

————– fredag

Otrolig försvagning av dollarn vi sett på kort tid. Huvudskälet var ju att US10yrs föll från 4,8 till 4,1% på kort tid. Men senaste veckan har fallet accelerat till följd av att Europeiska räntor gått upp kraftigt. Man kan ju fråga sig varför europeiska räntor gör det. Vi ser ingen direkt acceleration av konjunkturen även om industrin stabiliserats något. inflationstrycket går alltid att diskutera, men givet svag tillväxt och jobbskapande, så borde lönerna till slut pressas ner och få en strukturell inverkan på inflationen nedåt. Nej det handlar istället om geopolitik, där Europa lämnas själv att ta hand om Ukraina samtidigt som tullkriget börjar ta form. Jag prognostiserar inte politik. Men det känns som om vi inte har sett det sista ännu. Många index börjar komma ner till tekniskt kritiska nivåer, men om man bara tittar på historiken är det inga konstigheter. De brukar utgöra köplägen. Om du inte tror på dåliga tider och/eller förnyad inflation. Jag tror inte på någon av dom. Jag tror på en form av konjunktur a la 2010-2019. Men man vet aldrig var Trump och hans politik landar så det gäller att vara ödmjuk. I eftermiddag kommer jobbdata. Då vet vi hur illa ställt det är i amerikanska ekonomin.

NFP jobben kom in på 151k mot väntat 160k och fg 125k, nedreivderat fr 143k. En ganska så inline siffra. Datan lirar rätt väl med BNP tillväxt på c2%, och var ISM Employment har pekat på. Jag tror man kan räkna på siffror runt 100-150k framöver. En ekonomi som vare sig är i hög eller lågkonja.

Lönerna växte med 0,3 mot väntat 0,3 och fg 0,5. På årsbasis ligger den på 4,0% YoY. Jag tror lönetakten ligger på ungeför 3,5% vilket ger core CPI på 3% och core PCE på 2,5%. Inte riktigt på målet men inte så långt därifrån. Tids nog kommer vi nå dit. Men INNAN priserna verkligen svalnar så behöver lönetrycket avta, vilket det gör med en svalare arbetsmarknad, samt lägre efterfrågan från kunder. Jag tror vi har goda chanser att nå dit, men jag vet inte när. Om jobben går under 100k så tror jag FED häver pausen rätt snabbt. Som det är nu behöver man inte ha särskilt bråttom.

I nästa vecka har vi Core CPI på 0,30%. Jag tror det finns hyfsat goda chanser att vi slår den, och då kan vi få ny press på räntorna.

Börserna har kommit ner en del, och jag anser fortfarande att man ska ha aktier. Men vi behöver se VIX vända ner igen, för att riskaptiten ska återvända med köparna. Jag tror det finns goda chanser för detta under närmaste veckorna. Perioden fram till maj brukar vara bra. Men samtidigt är osäkerheten stor då Trump kan säga vad som helst, när som helst.

Trevlig helg!