Den svaga dollarn, dvs en stark krona resulterade i en svag börs. Ovanpå det vinstvarnade indextungviktaren Nordea. Det innebar att den tekniska köpsignalen blev en fint, och nu är man utstoppad i väntan på klarhet. Tyska DAX som normalt sett är pålitligare känns lite bättre. Dvs om man vill vara optimist så kan senaste dagarnas rörelse tolkas som att vi fick en köpsignal, men att regeln ”en köpsignal är nästan alltid en kort säljsignal” gäller. Dvs köpsignalen är intakt, vi ska bara ner och samla kraft för att kunna fullfölja den. Eller var det bara en fint. Svårt att säga! Om Euron fortsätter att stärkas, vilket rent tekniskt är rätt sannolikt, så kommer Sverige och Europeiska börser ha det motigt. Jag avvaktar!
Det är lite märkligt för under ECB mötet igår var Draghi allt annat än hökig. Inga räntehöjningar att vänta i år. Han gillar såklart inte att kärninflationen ligger under 1%, vilket till stor del ackompanjeras av tillväxt och löner, samtidigt som Euron är stark. Jag förstår honom!
Euron, ja den tyska 2-åringen är uppe och nosar på -0,53%. Där var den förra sommaren också. Frågan är om den ska fortsätta. I en värld utan QE och en styrränta på 0% så borde den kunna stå i 0,50%. Då ska den ralla på 100 punkter till. Jämför det med USA. Där har vi en styrränta på 1,25% vilket med samma påslag motiverar en 2-åring på 1,75%. MEN, den står i 2,11%. USA har relativt Europa normaliserat sin penningpolitik betydligt mer. Det är väl förmodligen det som driver Eur/Usd. Dvs Europa har långt kvar i normalisering, medan USA inte har det.
Tror man Draghi höjer i Mars 2019, ja då kan Ingves höja i september. Givet synen att Ingves vill ligga sida vid sida när ECB inleder sina höjningar. Problemet är inte att sia Ingves, problemet är att sia Draghi. Ser Europa ut som det gör idag i mars -19 då blir det ingen höjning. Ingves riskerar också att sitta i september med en svensk ekonomin där tillväxt och inflation har fallit tillbaks. Det ställer till det för honom, och gör det motigt att höja. Det finns för många loose ends där ute för att man ska kunna sia när Ingves ska höja om ni frågar mig. Skälet till varför ekonomer pratar om höjning i år, är för att Riksbanken säger det. Men ni måste förstå att Riksbanken kan liksom inte säga att ”vi tänker höja då, för det har vi bestämt” utan det beror på hur situationen ser ut då. Penningpolitik påverkar ekonomin. Men det är tillståndet i ekonomin som bestämmer penningpolitiken, inte tvärtom. Det förstår inte alla!
Intressant att Tyska IFO kom in på 117,6 mot väntat 117,0 och fg 117,2. Det är stark, särskilt relativt Flash Mfg PMI. Betyder det att IFO laggar, ELLER att PMI siffran var en outlier? Vet ej, men det är viktigt!
Nästa vecka blir hyper viktig..
Måndag: Core PCE
Onsdag: EMU Inflation
Torsdag: ISM/PMIs
Fredag: US NFP
Det blir spännande 🙂
Hörde ni Trums tal i Davos. Lite som att säga ”Jag är din bästa kompis så länge som vi bara leker på mitt sätt”. Vad är det för jävla kompis undrar jag?
USA växte med 2,5% förra året. Det var lägre än de 3% man trodde på i början av året, mot bakgrund av Trumpismen. Men högre än Obama året innan som låg på 1,8%. Att det skulle vara Trump som tryckte upp tillväxten tror inte jag på. Däremot att dollarn försvagades med nästan 20% och oljan repade sig, samtidigt som räntorna, trots räntehöjningar, höll sig tajta tror jag är en bättre förklaring. Det här årets ingångsvärden ser inte likadana ut. Det är ett som är säkert!!!
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Hej,
tack för fin blogg. Hur ser du på sambandet RU-indikator, börs, och styrränta? Tidigare år har börsen toppat ungefär när RU-indikatorn börjar närma sig ett indikatorvärde på 2, men då har också riksbanken varit igång med räntehöjningar. Nu har vi nått ett väldigt högt resursutnyttjande utan att styrränta är på väg upp. Jag uppfattar det som att riksbanken är ovanligt sena med att höja i relation till RU-indikatorn. Hur tror du detta kan komma att påverka börsen?
Med vänlig hälsning/Christian
Tack för att du gillar!
Jag har skrivit mycket om RU indikatorn, då jag vet att Riksbanken sneglar på den.
Jag förstår även vad du fiskar efter.
1, Börsutvecklingen är en funktion av framtida vinster diskonterade med en ränta.
2, Stiger räntorna, allt annat lika, är det negativt för börsen
3, I det här fallet är risken stor att ÄVEN vinsterna sjunker om räntorna stiger, då världen är så pass skuldsatt att stiger räntorna så stiger räntekostnaderna mer än det kompenseras från annat håll.
4, lägre vinster och högre diskonteringsfaktor är en trolig effekt av högre räntor. Not good.
5, Högre räntor generellt kan komma ur att spreadarna stiger, men framförallt genom att centralbanken höjer styrräntan
6, Riksbanken tittar på kärninflationens utveckling, som rätt mätt, är en temperaturmätare över ekonomin.
7, Men riksbanken försöker ligga steget före. Dvs de tittar på BNP-gapet. Detta gap är skillnaden mellan faktisk nivå på BNP och potentiell nivå på BNP. När det är positivt brukar man tala om högkonjunktur. Då brukar också kärninflationen stiga. Den gör det för att högkonjunkturen för med sig stigande löner, som i sig är en funktion av tajt arbetsmarknad och god konjunktur.
8, BNP-gapet är alltså viktigt för Riksbanken. Faktisk BNP känner vi till. Potentiell BNP måste beräknas
9, Det är här RU indikatorn kommer in. I denna indikator tittar man på många saker, men två saker får stort genomslag.
i, Företagen får frågan, ”har du svårt att hitta rätt personal att anställa”
ii, ”Andel arbetare / Alla människor som är i arbetsför ålder”. Dvs 19-65 år typ.
Bägge de hör ligger på en hög nivå i Sverige. Det utmynnar i en hög RU indikator, och det utmynnar också i att Riksbanken mfl är att uppfattningen att Faktiskt BNP idag ligger över POTENTIELL.
Därför ska lönerna ta fart…. och därför ska inflationen ta fart… och därför kommer Riksbanken att tvingas höja kraftigt… och därför kommer svenska börsen och fastigthetspriserna gå ner, troligtvis kraftigt.
Jag säger inte emot…. det kan mycket väl stämma. Det borde rent utav stämma…
Förutom en sak…. Lönebildningen!!!!
Faktum kvarstår… Löneinflationen i Sverige har aldrig varit så låg någonsin när RU indikatorn, eller BNP-gapet varit på liknande nivåer.
Detta är förbryllande. För att får vi ingen löneinflation, så får vi inte någon strukturellt högre inflation heller…. och då kommer inte Riksanken tvingas till höjningar.
Så då finns det en risk att sambandet inte stämmer längre. Eller är bara effekten försenad och mer segdragen än tidigare? Det är ingen som vet faktiskt!
Det vi vet är att i Japan och USA så har liknande indikatorer visat på samma sak ett tag, utan att det för med sig stigande löner.
För att koka ner det…. det finns arbetsgivare som vill anställa där ute för att deras verksamhet går bra och de kan växa. Men de knycker inte en medarbetare från en konkurrent därför att de erbjuden henne 10% mer i lön. Det är också svårt för en arbetstagare att byta jobb med kravet att de byter om de får 10% mer. Så fungerade det delvis förr. Typ mellan 1945-1985. Men inte lika mycket sedan dess. Logiken bakom detta sägs vara att pga globalisering/digitalisering m.m så är konkurrenssituationen tuff. Man ökar sin försäljning, men knappast marginalerna. Genom att börja tävla om löner, som riskerar att sprida sig i resten av organisationen, så äts marginalerna upp. Dvs man vill gärna växa, men inte till priset av högre kostnadsläge. För då blir det netto negativt över tid.
Om ovan resonemang har någon bäring så betyder det att RU indikatorn inte säger oss ett skit.
Eller gör den det… lönerna kanske är på väg… till slut!
Ingen vet säkert!
Var detta lite svar på din fråga?
Tack för att du tar dig tid att skriva ett sånt utförligt svar. Jag tror det är svar på frågan.
MVH/C