US10yrs drar från 3,90 till 4,60%, dvs obligations priserna faller brant för att marknaden säljer. Detta samtidigt som Dollarn drar till 1,15eur från 1,09. En försvagning alltså, för att marknaden dumpar Dollar. Detta är i sig inga konstigheter. Det har hänt många gånger tidigare, och kallas ofta för RISK ON – beteende. Dvs ”världen är en riskfri plats, och konjunkturen är stark”, varpå man säljer det mest riskfria som finns, och Dollar växlas till annan valuta. Problemet är att världen knappast är en RISK ON plats just nu. Då skulle VIX stå i 10. Inte 30-60.

Så vad som hänt är att kapitalmarknaderna för första gången gett fingret åt USA. Man har behandlat dess obligationer och valuta, som en andrahandens banan-republik. Senast jag såg det hända i västvärlden var i Storbrittanien 2022 där Premiärminister Lizz Truss annonserade en kris budget där hon ville öka på spending samtidigt som hon ville sänka skatter, vilket innebar att Pundet föll till lägsta nivån mot dollarn någonsin. Det blev aldrig som hon ville, utan tvärtom blev hon avsatt efter 2 månader på PM posten. Kapitalmarknaden höll i yxan.

Nu tvingade kapitalmarknaden Trump att backa genom sätta alla tullar utom de kinesiska på 90 dagars respit. Bortsett från bashöjningen på 10%. När det kommer till Kina så satte man elektronik som undantag.

För att blåsa faran över så behöver vi se VIX under 30 i första hand, och under 20 i andra hand.

Ser man till Räntorna som numera ligger på 4,50%, så borde de vara under 4% om man ser till förra veckans CPI och PPI data.

Jag tror inte Trump har något mot en svag dollar. Den gör mycket nytta. Men räntan stör honom. FED blir bakbunden att agera vid ett sånt här tillfälle. Det kan till och med gå så långt att det tvingar FED att höja räntorna. Men där är vi inte ännu på långa vägar.

Vi får se vad veckans tull nyheter blir och dess inverkan på marknaden.

Jag kan bara konstatera att SPX i 100% av fallen har stängt högre 12 månader senare efter att VIX varit över 50. Det är ju bara en statistik, och framtiden bryr sig inte om statistik utan bara om fundamenta. Och i det här fallet stavas Trump fundamenta, inte statistik. Problemet med det är att om Trump backar ner från handelskriget så visade det sig att statistik fungerade. Gör han inte det, så kommer det vara glömt att det fanns statistik som sa något, och man kommer hittat ny statistik. Det gör man alltid.

Men givet att USA har 35trn dollar i statsskuld, och BNP är 30trn. Räntekostnaderna på statsskulden belastar med 4% av BNP. Finansiering är en angelägen sak, och kostnaden för finansiering är angeläget.

I veckan har vi räntemöte för ECB där man lär sänka med 25 punkter fr 2,5 till 2,25%. Samma nivå som för Riksbanken. Man lär fortsätta att sänka med 25 vid varje möte ner till minst 1,75%. Många tror på 1,50%. Kronan kommer till slut bli väldigt stark mot Euron om Riks sitter kvar på sin paus. Samtidigt som vi har 180mdr i export till USA, som riskerar åka på en smäll. Först nu med 10%, sen kanske mer. Jag tror inte Riksbanken kommer kunna pausa särskilt mycket längre. Särskilt inte när det börjar bli allt er uppenbart att en stor del av räntesänkningarna leder till ökad amortering, och inte ökad konsumtion och nya jobb. Tvärtom lär det bara bli ännu sämre på arbetsmarknaden när företagen måste höja lönerna med 3,4+3% närmaste två åren, samtidigt som man inte har möjlighet att skicka vidare ökningen på priserna eller sälja mer i volym. Arbetsmarknaden har hittills varit stabil, dvs det har inte netto varken försvunnit eller tillkommit nya jobb, sett till YoY%. Men om den blir negativ, då har inte Riks något att sätta emot.

Börsmässigt då? Well i ett positit klimat skulle SPX kunnat testa 5600-5800. Det betyder egentligen inte nåt utan kanske är en chans att ta ner risk, dvs köpa hemförsäkring. På nersidan ser jag 5000-5100 som ett viktigt stöd nivå. Jag har inte facit över handelskriget, ingen annan heller. Men så länge som det pågår, så tänker jag mig denna dryga 10% konsolidering. Vilket är historiskt brett intervall, men nu för tiden fullt rimligt.

Räntan är det jag följer närmast. Den borde vara klart under 4% Inte 4,5%. VIX likaså, men den är lynnig.

Senare i veckan har vi US retail sales, Empire FED, Inflation från EU, NAHB index, Philly Fed, samt Q1orna som börjar rulla in, och ECB mötet. Tbc……

Empire FED kom in på -9,1 mot väntat -14,5 och fg -20,0. Bättre! Nivåer under -40 är förenade med recession i NY området. Dagens nivåer är inget anmärkningsvärt utan range bound med hur det sett ut sedan hösten 2022. Vissa indikatorer pekar på att tillväxten i usa nu taktar runt 0%. De må vara hänt. Jag tror på 1-2% för helåret. Oavsett vad är det tillräckligt svagt för att trycka ner NFP mot noll. Den siffran väntar jag fortfarande på…. och om inte FED ändrar sig då och häver sin paus…. då äter jag upp min hatt

—————– ons

Guld noterar nya högsta nivåer. Man prisar in stora fall i realräntan. Antingen genom kraftig uppgång i inflation, vilket jag inte tror på. Eller stora fall i räntan, vilket är desto mer sannolikt. Men jag tror mer och mer på att den stora resan i guld är över. Jag tror mer på bra ränta på bankboken, alt obligationer i så fall.

VIX nu på 33 har ett gap på 37 som jag tror är på väg att stängas. Sen hoppas jag vi tar nya tag mot nästa gap vid 23. Allt detta borde ske i samklang med Kina och tulldiskussionerna. SPX borde kunna hålla sig ovan 5100 tänker jag. Ska bli intressant att se om vi i nästa fas orkar gå ner och etablera oss under Vix 20. Detta borde ske under formerna att räntemarknaden nyktrar till. Den amerikanska risk premien försvinner. Vilket kräver rätt riktning på tull diskussionen. Dvs att marknaden prisar in att när tullar träder i kraft om 90 dagar, dvs i sommar, så är det på bra nivåer som ekonomierna kan absorbera. I ett sånt läge kommer SPX att utmana 5500-5800! ELLER, så får vi mer sånt skit som vi hade för en vecka sen…. och då är det ner i avgrunden igen. Det beror på vad Trump känner för!

Från Europa kom inflationen in på 2,5 % YoY mot väntat 2,4 och fg 2,4.. sämre, men månadssiffran var bättre. Fattar inte riktigt hur det går ihop? Anyhow, Europa har inga problem med inflation. Punkt!

US Retail Sales kom in på 4,6% YoY mot fg 3,1%. På marginalen bättre, men fortsatt ingen nivå att hurra för. Ser man till real försäljning, dvs rensat för inflation, eller Volym om ni så vill, så ligger man runt nollan och gjort länge. Lirar med Mfg PMI på 45-50, och svag tillverkningssektor i resten av världen. I världen säljs inte FLER prylar sett till YoY. Det som drivit tillväxt, jobb, löner, inflation, räntor är Service/Tjänstesektorn. Världsekonomin är idag ”gear_ad” mot vad som händer där. Skulle den få sig en knäck på allvar, såväl i USA eller Europa, då väntar sämre tider. Men även lägre inflation och räntor. Ibland kan jag tycka det är onödigt stort snack om tullar på varor.

NAHB index kom in på 40 mot väntat 37 och fg 39.. bättre än väntat och förra gången, men fortsatt svag nivå. Får se hur senaste rörelserna på räntemarknaden slår genom på fastighetsmarknaden… not fun!

————– torsdag

Powell pratade igår, och sa att det finns en chans att de tvingas välja mellan sina dubbla mandat. FED har två mandat. 1, upprätthålla ett inflationsmål om 2% och 2, upprätthålla en välmående arbetsmarknad. Ibland när dom, och andra experter, pratar om dom här målen så är det som om dom var helt väsensskilda. Så var det igår. Powell menade att handelskriget kan leda till stigande inflation, från idag där den redan är för hög. Vilket alltså skulle få dom att vilja HÖJA räntan i teknisk bemärkelse. Men att handelskriget även skulle medföra sig svag till negativ tillväxt, vilket översatt till arbetsmarknaden skulle innebära negtivt jobbkapande och stigande arbetslöshet, dvs bort från målet, och därmed en anledning att SÄNKA. Åhh nej vad jobbigt. Detta är rätt så mycket bullshit faktiskt!

1, det är inte två helt olika mål. dom är kusiner. Inflation är över tid strukturell förankrad i lönebildningen. Detta då löner utgör den största kostnadsposten i en tjänste/service driven ekonomi, och företagen kompenserar för löneökningar genom att höja priserna. Detta är möjligt, eftersom alla företag är exponerade mot löneinflation, alla försöker kompensera för denna faktorn, och konsumenterna möter upp prishöjningarna ganska bra eftersom de fått löneökning. Så hänger det samman. Bevis, mellan 2010-2019 ökade lönerna med i snitt 2,5% om året, den genomsnittliga inflationen låg på 1,5%. Skillnaden är 100 punkter. Nu under 2020-2025 har det varit turbulent men kopplingen har fortsatt fungerat ganska bra. Philips sambandet, dvs att X arbetslöshet ger Y inflation är dödförklarat. Men jag skulle säga att X löner ger Y inflation. Och löneinflationen är svårare att plotta, men har i modern tid varit en funktion av Tillväxt X och Sysselsättningsgrad Y. Dvs om arbetsmarknaden är tajt, och tillväxt god, då får vi stigande löner. Men är tillväxten stark, men inte arbetsmarknaden tajt, ja då händer inget. Är arbetsmarknaden tajt, typ som nu, men tillväxten låg, då blir inte heller lönerna höga.

Så ur ett FED perspektiv, så fokuserar dom på 1, inflaiton, som drivs av löner, som ytterst drivs av tillväxt och sysselsätning och 2, arbetsmarkaden, dvs tillväxt.

Så om konjunkuren nu surnar till pga handelskrig, så kommer jobbskapandet att falla. Då vill man sänka.

Men sen hävdar dom att priserna stiger, men då säger jag, JA, kanske i teknisk bemärkelse. Men svag arbetsmarknad gör att lönebildningen svalnar, och med den inflationen. Dessutom säger jag, man kan inte höja priserna om det inte är kunder i butiken.

Det är dörför jag blir så sur på Powell korkade approach. Han menar extreeemt simplistiskt att ökar tullarna så ökar priserna.

Jag säger så här:

Antingen surnar konjunkturen till med tullarna. Då märker butikerna att efterfrågan försvinner. De vill beställa samma eller färre varor till samma eller lägre pris. När de inser att priset är mycket högre pga Tariff, så beställer man ingenting. För de fattar att de få kunderna som snurrar runt knappt vill betala dagens pris. Om man dessutom höjer det, så vill ingen betala. Alltså upphör handeln, med varor som prishöjs, och då har vi knappast ett problem med inflaiton. Svårare tider gör att företag sänker priserna för att möta svag efterfrågan, och de säljer inget med negativ bruttovinst, alltså kommer de bara sälja varor som går att köpa in till ett pris som möjligör detta.

Leder handelskriget till sämre tider, då behöver vi inte vara rädda för inflation.

Däremot behöver vi vara rädda för att företag inte vill anställa (längre), och fler vill Varsla folk (än tidigare). Det gör att NFP, som är en NETTO siffra mellan nyrekryterade, och nyvarslade, ganska snabbt vänder ner.

Detta borde vara FEDs base case, och då ligga på 4,25% styrränta är galet. Särskilt när core PCE ganska snart kan nå 2%.

Eller slutar detta handelskrig med en realekonomisk axelryckning. Och då kanske efterfrågan fortsätter att vara hyfsad. Företag vill inte sparka folk, de vill fortsätta att anställa. Lönetrycket upprätthålls, prishöjningar och inflation likaså. Och då har vi positiva NFP siffror men även förhöjt inflationstryck. FED bör sannolikt sitta kvar på 4,25% och sin paus.

Personligen tror jag att vi var på väg mot sänkningar, och sämre tider, men icke reccession, FÖRE Trump kom till makten. Nu tror jag ännu mer på detta case. Men det har även inneburit att recessions risken har ökat mot tidigare. Men inflation i den här miljön…. alltså GLÖM. I en butik som är gles på kunder, så hävdar stagflations förespråkarna att man måste HÖJA priserna. Jesus, butiken vill sänka priserna för att möta kunderna. Om du som leverantör då säger, tyvärr, pga handelskriget har jag nu höjt priset. Då kan jag meddela att får EXAKT NOLL beställningar. Vakna!

10 åringen har lugnat ner sig mot 4,3%. Diskar vare sig höjning eller sänkning. Nya heta diskussioner kan såklart driva upp den mot 4,4+. Medan positiva tongångar borde trycka ner den under 4%, där den hör hemma givet inflationsdatan. Jag tror fortsatt på sänkning i sommar och duvig guidning innan dess, och nivåer ner mot 3-3,5%. Men det får inte vara som senaste två veckorna där hela systemet sätts ur spel. Men jag tror Trump lärde sig en läxa. Jag har hört att 1/3 del av den amerikanska statskulden ska refinansieras i höst. Det är 10-13trn vilket kan ställas mot BNP 28. Ganska viktigt för Trump om han kan refinaniera den till 3 eller 5%.

Bara för att ta en svensk jämförelse. Vår BNP är på 6,000mdr SEK. Låt säga att vi stod inför samma refinansierng. Dvs ca 2,000mdr skulle refinansieras i höst. Om vi gör det till 5% så landar räntekostnaderna på 100mdr om året. Gör vi det till 3% så är det 60mdr. Det är 40mdr skillnad. Kanske inte låter super mycket, men om man tänker att man kunde skicka ut besparingen till varje arbetande svensk, dvs c5 miljoner, så är det 8000kr/året. I en familj med två arbetande vuxna, så är det 16,000kr. Ger ändå ett visst stöd får man ju säga. Och detta är BARA för att man lyckades refinansiera delar av skulden till lite lägre ränta.

Sen kan man ju alltid hävda att Trump alltid kan öka budgetunderskottet och statsskulden, och skjuta problemen på framtida generationer. Absolut, men det börjar bli mindre och mindre populärt. Faktum är att statsskulden är ju någon annans tillgång. Man klagar över stigande statsskuld, samtidigt är statsobligaitoner det finaste och tryggaste man kan äga. Det är ju en rätt ironisk bild många har. Anyhow, obligationerna ligger som regel i stora pensionsportföljer, och dagens höga räntor ger höga kuponger, som alltså bygger på dom här pensionsportföljerna, och gör framtida pensionärer rikare. Och framtida pensionärer är alltså dagens unga. Och då samtidigt säger man att dagens unga får bära lasten av dagens oansvariga politik. Nu vill jag inte att ni ska slita ert hår för att lista ut vilket som blir rätt. Utan bara krasst konstatera, att så länge som USA har en livskraftig, produktiv, och stark ekonomi (till skillnad från Afrikanska länder som inte producera något som någon vill köpa typ) så kommer dom att reda sig. Men har dom INTE det i framtiden, så spelar det liksom ingen roll om statskulden är låg el hög, räntan är låg el hög. Det är därför som det här Tech kriget är så jävla viktigt. USA måste bara ha ledartröjan på sig där. Alltså, USA får gärna köpa BMW och Audi av oss, och vi Apple, Netflix, Facebook, Google av dom. Men USA stör ihjäl sig på att Kina INTE konsumerar Facebook och Google utan kör sina egna grejor. Samtidigt som USA köper en jävla massa grejor av Kineserna, OCH dessutom gör ansspråk på att ta Taiwan med deras halvledartillverkning, vilket egentligen är en liten skit-ö, men avgörande för USAs Tech dominans. Att de ovanpå detta senaste 30 åren har medvetet hållit sin valuta svag, och därmed dopat exporten på bekostnad av andra länder. Det gör honom fly förbannad. Jag förstår det. Man kan undra varför inte Europa tycker så… jodå, det tycker vi med, men 1, har vi ingen ledande Tech industri som är långsiktigt hotad och 2, så säljer vi en jävla massa varor till Kina. Så vi har våra bevekelsegrunder. Vi är oroade över Putins planer. Men de berör egentligen inte USA, bortsett från 1, Europa handlar ändå av USA och vi riskerar bli en dålig kund om vi drar krig över oss och 2, Ryssland vill egentligen att vi köper all vår energi av dom, och det vill såklart inte USA. Så egentligen är Ryssland Europas problem, inte USA. Men i förlängningen är det även USAs. Men jag förstår att dom hellre ser Kina som sitt primära problem.

Next up ECB och Philly Fed