Data visar hur handeln framförallt tappar stort mellan Kina och USA. Det är inte så konstigt. Tullarna dödar effektivt all handel, och båda länderna förlorar på det. Frågan är hur USA mår. PMIs för såväl tjänste som tillverkningssektorn snurrar runt 50. Samtidigt har det inte gått många veckor, så de har kanske inte fångat tullarnas effekt ännu. Vissa lokala index har varit väldigt svaga, samtidigt som Empire och Flash PMI inte har varit det. I veckan kommer ISM Mfg som fäller avgörandet.

För FEDs del tror jag jobben är viktigast som kommer på fredag. Jobben är en sammansättning av alla varsel och alla nyanställda. Jag tror kanske inte så mycket på stora varsel, men om tullarna verkligen börjar bita, så borde man dra ner på att anställa på sina håll. Man väntar sig 130k, med ett spann på 50 till 170. Kommer siffran in klart under 100k så tror jag FED kommer öppna upp för sänkningar. I veckan har vi även core PCE som FED navigerar efter. Den borde bli okej givet att CPI siffran var bra.

En duvig FED kan tvinga ner räntan under 4% vilket hade varit bra för börsen. Sen är det upp till Trump och därmed VIX. Kan VIX tvingas ner under 20 så ska vi nog kunna ta ut SPX 5800. Men om han hittar på nåt dumt, och VIX drar, så finns det på nytt nedsida.

Veckan är speckad;

tisdag: Case Shiller, Cons Confidence, JOLTS.

onsdag: Kina PMI, ADP Employment, ECI löner, Chicago, Core PCE

Torsdag: Mfg ISM, US PMI

Fredag: Europa Mfg PMI, NFP jobb, Flash inflation från Europa

och sen alla bolagsrapporter på det!

Men viktigast är nyheter från Trump, han kan hjälpa och stjälpa….

————–tisdag

JOLTS jobb data kom precis in. Den är viktig men jag hörde att själva datan laggar annan jobbdata när det kommer till själva insamlandet. Sen är JOLTS i sig mer leading än ex NFP, då JOLT mäter förändringen av Job Openings och Quit rates, och själva logiken är att 1, företag börjar inte med att varsla vid sämre tider, utan slutar anställa, dvs drar in på job annonser och 2, folk slutar på jobbet självmant när det finns andra jobb och gå till och man får bättre betalt och inte är orolig för att man inte ska kunna få ett nytt jobb. Alltså data som ligger tidigt.

JOLTs job openings kom in på 7,19m jobb mot väntat 7,5 och fg 7,6. Sämre men inget supertapp, men det skulle kunna komma nästa månad eftersom datan handlar om MARS.

JOLTS quit rate steg faktiskt från 2,0% till 2,1%…. inte förenligt med dåliga tider. men återigen, detta är Mars. Innan handels stöket!

CB Consumer confidence kom in på 86 mot väntat 87,5 och fg 93,9… sämsta sedan Covid. Så konsumenterna är inte muntra när man frågar dom!

Sen slutligen Case Shiller bostadspriser, FÖR Februari, alltså väldigt laggande kom in på +4,5% YoY mot väntat 4,7 och fg 4,7. Detta är ingen ledande indikator på nåt sätt. Jag har hört att det är rejält stökigt numera i vissa stater på bostadsmarknaden.

Egentligen ingen data som vänder upp och ner på världen, men jag konstaterar att US10yrs är under 4,20% nu, och fortsätter datan komma in i den här riktningen, då lär FED vara duvig i nästa vecka och om dom är det är så är chanserna stora att dom sänker i juni… och sen juli, sep, nov och dec… och då ska räntan ner mot 3%.

Kalla mig ränteoptimist, men jag tror att om FED är duviga nästa onsdag så kan dom pressa ner räntan under 4%, och sänker dom 18e juni så kan vi pressar ner mot 3%. Allt detta är börspositivt allt annat lika…. men det är Trump som bestämmer!

————- onsdag och valborg

SPX ser ut att kunna fortsätta upp mot 5800. Det är i så fall ett styrketecken. Vänder det ner, på ex svag data, så väntar 5200 området. Det måste hålla för att grundtonen ska fortsätta att vara positiv, dvs räntorna har toppat ur, handelsbråket var som värst i början på april när VIX tog ut 60.

Vi sitter alltjämnt i ett läge där FED pausar och Trump förhandlar tullar. Om detta läge består så väder det snart ner igen, och fortsatt konsolidering är trolig mellan 4800-5200 och 5500-5800. Detta kräver fortsatt hög VIX och ränta. Men det finns tre alternativ till. Det första är att FED blir duviga och vi får en uppgörelse. Detta skulle driva ner vix/ränta och driva upp SPX mot 5800. Sen andra alternativet är att FED fortsätter sin paus, och Trump hittar en uppgörelse. Då fortsätter räntan att vara hög, samtidigt som VIX faller. Detta är sannolikt bra för börsen, och vi kan not ta ut 5800 även här. Sen har vi sista alternativet och det är en duvig FED och nya tullbråk. Det skickar upp VIX men drar ner räntan, alternativt upp räntan om det blir riktigt stökigt. Detta är sannolikt negativt.

Jag är i grunden optimist, och det är jag för att jag tror räntorna ska ner och att Trump inte kommer vara arkitekten bakom en vinst recession. Men tycker man ska teckna ”hemförsäkring” åt portföljen. Sen hur man gör det är upp till var och en. Den försäkringen stängs vid 5800+. Det är en låg kostnad för en försäkring, där både 4800-5200 och 4100 trots allt ligger i vågskålen.

Det pratas mycket om att aktiesparande är bra på lång sikt. Att man aldrig ska sälja och så vidare. Läste en artikel där man tittade på börsen senaste 25 åren. Det är lång tid. Typ över halva pensionstiden.

Nu daterar ju detta IT-bubblans topp, vilket är en extrem. Och jag tror det är få som gjorde All-in då och sen inte rört sitt kapital.

Men trots detta är en tillbakabick intressant om det visar sig att man köper vid fel tillfälle.

MSCI World (Nordamerikan, Europa, Japan osv) är upp 6% om året sedan dess inkusive utdelningar. Ganska klent ändå.

USA är upp 9% om året ink utdelning, medan Europa och resten av världen är upp 3%. Dvs som svensk och haft ett ”home bias” senaste 25 åren har INTE varit smart.

Utan utdelningar är USA upp 7% om året, och Europa och övriga 0%. Totalt 3,5% för hela världen utan utdelning. Utdelningar har spelat stor roll av total avkastningen. Rättare sagt 2,5/6=42% av total avkastningen.

USA Exklusive US Large Tech är upp 2% om året ex utdelning. 4% ink utdelning.

Världen utan US Large Tech är upp 1% i pris, och 3,5% ink utdelning.

Dvs om du köpte en Europa fond gick det dåligt, om du köpte en global fond men undvek tech gick det dåligt, om du undvek utdelningar gick det dåligt.

Senaste 25 åren, om du inte varit exponerad mot US Tech, har aktiemarknaden gett en ganska medioker avkastning. Du kunde lika gärna suttit på obligationer typ. Sen är jämförelsen kanske irrelevant, då väldigt få gjorde All-In just då. Bara det faktum att det finns perioder, där aktier även på lång sikt, avkastat ganska dåligt, och det handlar om att man köpt vid fel tidpunkt.

Sensmoral, är att aktiemarknaden inte alltid är attraktiv. Inte ens på lång sikt. Pallar du inte analysera värdering, sprid dina investeringar. Sälja då? Jo det är som bekant inte alltid attraktivt. Men om du inte pallar analysera läget, och psyke för trading, sitt still i båten. Global fond är ingen holy grail, men du får inte full exponering mot de som går dåligt. Men inte dom bra heller. För de flesta är det svårt att veta vilken som är bra och dålig, så då funkar global fond. Kom ihåg att återinvesterade utdelningar är otroligt viktigt för total avkastningen över tid. Kanske ska man undvika bolag som INTE delar ut ELLER köper tillbaka aktier i sitt pensionssparande. Avgiften spelar en jävla roll på 25 års sikt.

Kina Mfg PMI kom in på 49,0 mot väntat 49,8 och fg 50,5… sämre men ingen ko på isen

Kina Non-Mfg kom in på 50,4 mot fg 50,8… stabilt

Caixin Mfg PMI kom in på 50,4 mot väntat 49,8 och fg 51,2… bättre

Kina har ingen tull frossa ännu

ADP privata jobb kom in på 62k mot väntat 115k och fg 147k (nedreviderat fr 155). Mycket svagt!!! Sen ska man inte dra för snabba slutsatser på hur ADP guidar NFP, men en svag siffra är en svag siffra, och någonstans handlar det om samma sak, dvs hur många människor varslades i april och hur många fick ny jobb. Min tes, och har varit länge, att det är framförallt nya jobb som ska tappar fart som en konsekvens av sämre efterfrågan, när inkomsterna inte 1, ökar lika fort längre och 2, inte räcker till lika mycket längre. Denna siffra gör NFP på fredag väldigt spännande. Räntorna fortsätter ner, och ligger nu på 4,15%… det är helt rationellt!

ECI, Employment cost index, kom in på 0,9% QoQ mot väntat 0,9 och fg 0,9. Steady as a rock. Uppräknat till årlig löneinflation, så landar vi på 3,6%. Vilket ger 2,6% core PCE rent strukturellt. Det är där vi är. Det varken har tagit fart uppåt, eller nedåt. Frågan är vad som gäller framöver. Stabilt, upp eller ner? Jag har hela tiden hävdat att svalnar arbetsmarknaden av, typ jobbskapande går ner under 100k/mån i snitt, då kommer även denna att mjukna, och då närmar vi oss förutsättningarna för FED att nå sitt inflationsmål. Detta är mitt base case… men vi är inte där ännu. Jag tror vi behöver en rejäl konjunktur boost för att sätta fart på lönerna uppåt. Detta är väldigt osannolikt. Så jag säger Ner i första hand, stabilt i andra, och upp som sista. För några månader sedan var många oroliga att vi var på väg in i ett inflation 2.0. Det var aldrig jag, och när jag ser dom här, så stärker det min tro ännu mer!

Chicago PMI kom in på 44,5 mot väntat 45,5 och fg 47,6… svagt. Pekar på en svag ISM Mfg imorgon!

Core PCE kom in på 0,0% MoM mot väntat 0,1 och fg 0,4. YoY landade på 2,6% mot väntat 2,6 och fg 2,8. Prishöjningarna från Q1 har upphört. Helt enligt plan. Ser man till lönetakten, så ligger nu alltså Core PCE helt i tandem med denna. Så my take är stark ekonomi, god efterfrågan, men då även stark arbetsmarknad och lönebildning, eller svag ekonomi, och motsatsen. Handelskriget leder till svag ekonomi, och således motsatsen.

Summerar man dagens data, så pekar allt på nya räntesänkningar i när tid.

——————— onsdag extra om Trumps planer

Är Trump missförstådd? Både Ja och Nej. Här är min senaste teori kring det som händer….

Amerikanska konsumenten är kuvad, eller åtminstone typ 70-80% av befolkningen, som inte blivit väsentligt rikare av 1, Börs uppgång 2, ägare i vinst genererande bolag, 3, har typ av jobb som ger riktigt bra betalt, 4, äger sin bostad som värderas till ATH 5, inte har några lån utan tvärtom likviditet som ger god ränta.

OM priserna skulle höjas med tarifferna, så lär försäljnings volymerna tappa stort. Vissa varor måste dom ha, och där tvingas dom köpa, men det ger negativt utslag på andra varor. Pengarna räcker inte till. Importören är den som betalar tariffen, och han vill överföra det på konsumenten men det går i princip inte. Importörerna är inte heller så lönsamma att de kan ta kostnaden själva då det gröper ut stora delar av vinsten och tvingar dom till nedskärningar. Så egentligen vill dom att de utländska exportörerna tar smällen genom sänkta priser, men på många håll fungerar inte det då marginalerna är för tunna.

Alltså avstannar handeln med nuvarande upplägg!

Om man tittar på ett lands BNP ekvation, så bidrar export positivt, och import negativt. Förenklat kan man säga att importen gynnar ett annat lands export och bnp. Någons import är någon annans export. Någons export, är någon annans import. Summerar man all handel i världen så blir summan noll. Så i teorin så skulle inte ett total stopp i världshandeln påverka global bnp.

Men så funkar det inte. För det första finns det ju relativa vinnare och förlorare i den här kalkylen. Någon som har mer import än export, gynnas mer av minskad handel, än någon med mer export än import. Men vi pratar inte om vinnare, utan mindre förlorare.

Anledningen är att om USA slutar köpa Scania lastbilar av oss, och vi slutar köpa Harley Davidson motorcyklar av USA, så påverkas vi båda negativt. Om vi sedan leker med tanken att USA inte har någon egen lastbilstillverkning och vi har ingen egen motorcykel tillverkning, så kommer inte bortfallet att fångas upp av någon inhemsk vara, utan det ger en allmän nedgång, Det påverkar sen den egna befolkningen som slutar handla annat. Visserligen drabbas USA mindre än Sverige, men båda kommer vara stora förlorare.

Problemet är också de integrerade leveranskedjorna, där Amerikanska varor, säg en Tesla, innehåller Japanska batterier, och där batteri celler och komponenter i sin tur kommer från Kina. Mycket av USAs import är helt nödvändig för att de amerikanska hjulen ska snurra. Det är inte bara gula gummi ankor från Kina

Jag tror faktiskt inte det är vad Trump vill åstadkomma, utan följande

1, tvinga Amerikaner att i större utsträckning köpa amerikanska substitut där det går. Det är förmodligen inte så mycket, men på marginalen hjälpa amerikanska företag. Men det handlar om att få varor idag som inte är konkurrenskraftiga på pris eller kvalitet, att närma sig de importerade.

2, locka till sig utländska tillverkare till USA. Det är inte så att de ska tillverka Nike skor, men där det ”make sense” vill man locka till sig utländska företag, och då stannar jobb och skatteintäkter i USA, varpå vinster skeppas till utlandet.

3, USA är trots att världens största och köpstarkaste kund och marknad. Alla vill egentligen sälja till dom, och Trump hoppas kunna ta ut en liten större tariff intäkt (netto). Jag tror vi pratar nån procent, vilket översatt till pengar kanske är 200-300mdr dollar. Inte jättemycket i den stora världshandeln, men ganska mycket i förhålllande till budgetunderskottet som han vill få bort.

4, På marginalen göra amerikansk export mer attraktiv, genom att i vissa fall förhandla ner tullar som utländska importörer betalar.

5, Även om det är Amerikanska Importörer som de facto betalar tullen, så hoppas han att de kan sätta viss press på det utlänska företaget som säljer dom och låta dom ta smällen. Dvs inte prishöjning mot amerikansk konsument, eller pressad amerikansk importör. Det gör att Scania kanske går lite sämre, vilket påverkar svenska aktieägare, skatteintäkter till svenska staten, svenska jobb osv, men då blir det i slutändan svenska regeringen som får låna upp pengar och köra budgetunderskott för att hjälpa svenska ekonoomin. Något USA gjort i årtionen, samtidigt som export Sverige hållit fast vid paradgrenen att köra balanserad budget och liten skuld. Nu får Scania svettas om de vill sälja lastbilar till USA, och svenska regeringen, eller svenska folket om du så vill, får betala priset.

Så de här 5 punkterna är egentligen det han vill åstadkomma, vilket inte är så rationellt.

Att döda världshandeln, och knuffa in alla i recession inklusive dom själva… makes no sense! I synnerhet inte för honom själv!

Men som sagt, det går inte att få bekräftat, utan vi får fortsätta med ovissheten. Det ska bli intressant att se hur tariff diskussionerna landar i sommar….. det är en sak som är säker!!!

—————— torsdag

Röd dag för vissa, men inte macro datan

US Mfg PMI kom in på 50,2 mot flash 50,7 och fg 50,2… sämre men stabil trots allt

US Mfg ISM kom in på 48,7 mot väntat 48,0 och fg 49,8.. bättre men sämre än senast. Dock en nivå som är okej. Inget fritt fall i industrin ännu.

Dito Prices kom in på 69,8 mot fg 69,4… fortsatt högt pristryck

Dito Employment kom in på 46,5 mot fg 44,7… bättre men väldigt svag nivå

Dito New Orders kom in på 47,2 mot fg 45,2.. bättre men fortsatt svag nivå. Dock förvånar denna. Om det blir ett stopp i industrin, pga tullarna, så borde denna fortsatt dippa men gjorde inte det.

Alltså datan från tillverknings sektorn är inte bra, men den är inte värre än hösten 2022. Så än så länge har inte tullbråket slagit undan benen helt. Det kanske kommer. Men just nu kämpar man på….

Ur ett tillväxt perspektiv och inflations perspektiv anser jag att FED kan sänka om man vill, eller avstå. Det går att motivera bägge två. Nu står beslutet och faller med jobbskapandet. Kommer det in under 100k så borde man slå på en duvig ton på onsdag, annars kan man vänta lite till!

————- fredag

Tysk mfg pmi kom in på 48,4 mot flash 48,0 och från europa kom den in på 49,0 mot flash 48,7. Snäppet bättre, ingen tullfrossa ännu. Samtidigt är nivån runt 50 så det är ingen högkonja på nåt sätt. Fortsatt mellanläge, där riskerna är på nedsidan

Flash Inflation kom in på 2,7% YoY mot väntat 2,5 och fg 2,5. Högre men ingen fara, ECB kan sitta lugnt i båten.

US jobb NFP kom in på 177k mot väntat 130k och fg 185k (nedreviderat fr 227k). Klart bättre än väntat, samtidigt som nedrevieringen var rejäl. Så summan av dom två var rätt inline. Många befarade klart sämre siffror, givet svaghet i JOLTS och ADP, men hittills har man fortsatt anställa trots oro kring tullarna. En ekonomi som skapar ca 180k nya jobb i månaden ger ca 2,2m om året, vilket är jobbtillväxt på ca1,4%, vilket lirar med en ekonomi som växer med 2,4%. Det är ganska anmärkningsvärt då GDPnow ex guld visar på klart större svaghet. Samtidigt har vi PMIs runt 50 och det lirar snarare med 2% tillväxt. Så GDPnow och de flesta prognos makare ligger klart lägre än vad Inköpschefer de facto svara i enkäterna, och antalet jobb som skapas. Jag har länge trott på jobb under 100k, men har hittills haft fel. Men det kanske kommer. Det beror lite på om vi får en handelskris eller ej. Än så länge är det mest rubriker i tidningarna. Realekonomiskt har vi inga bevis. Tittar man på datan så divergerar den med rubrikerna. Det är en ganska intressant slutsats.

Lönerna kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. Sett till YoY kom den in på 3,8 mot fg 3,8%. Sett till ECI så taktar som på 3,6%, och jag tror faktiskt att dom kommer leta sig ner mot 3% senare i år. Vilket lirar med 2% målet.

Så ur ett löne- och inflationsperspektiv, så finns det ingen anledning för FED att ligga med så höga räntor. Men om man ser till styrkan i ekonomin och arbetsmarknaden, så finns det inga större behov av att stimulera. Kontentan av detta är att de inte är nödgade att sänka just nu. Det ska bli intressant att se hur som resonerar på onsdag.

Hade jobbsiffran kommit in på 77k istället för 177k. Då hade en sänkning varit kristall klar. Nu är jag mer osäker.

Räntorna studsar lite efter att ha tappat från 4,60 till 4,12…. det är helt okej. Jag tror dom konsoliderar fram till på onsdag. Då är det upp till FED. Ger dom ett duvigt budskap, då kan vi se räntorna ner mot 3,7% i maj. Gör dom inte det så blir det konsolidering.

Intressant är också ISM Non.mfg nästa vecka. Om man ser till jobbsiddan så skapas det inga jobb i vare sig offentliga som tillverkningssektorn. Allt kommer från Service sektorn. Så jag inbillar mig att så länge som efterfrågan där är hygglig, så är risken stor att man fortsätter att anställa där, och då fortsätter jobb datan att komma in starkt. Och så länge som den gör det, så är risken stor att FED håller inne med sina sänkningar. Dvs räntorna blir sticky norr om 4%. Men sviker efterfrågan i service sektorn, då sviker jobben och då börjar FED sänka. Och då faller räntorna. Efterfrågan i service industrin är KEY, och den avgör om räntorna ska vara fortsatt höga, eller falla.

Samtidigt är det styrkan i service sektorn som håller i gång ekonomin, och detta krävs för att vinstestimaten inte ska krokna. Detta är viktigt för börsen. Så det blir en balansgång. Vi vill ha ner räntorna, men vi vill upprätthålla vinstestimaten. Vi vill ha en svalare service sektor, men vi vill ändå att den inte pyser ihop fullständigt.

FED i nästa vecka! Kan dom trolla fram en vit kanin som lyfter oss till SPX 5800, för att därefter rekylera mot 5300?

Ha en riktigt fin helg alla!