Kortsikt's Blog

Det är många som hoppas att denna fråga kan besvaras när man får nagelfara protokollet på onsdag. Är de inte det, så väntar höjning i september och sänkningar lär dröja, vilket innebär fortsatt höga räntor, stark dollar, och dålig börs. Är svaret JA, så kan nog börsläget blir rätt positivt igen.

I förra veckan stängde vi gapet, och jag väntar mig en snabb studs mot 4500ish. Sen tror jag rent tekniskt att det kan fortsätta ner. 4200ish är ingen omöjlighet i slutet av augusti, början av september.

I veckan har vi US Retail sales, NAHB index, Philly FED, samt inflation från Sverige och Europa. Inget livsavgörande.

——- tisdag

noterar att marknaden är svag där ute… en enkel anledning är att 1, Spx gått starkt i år och 2, är rätt högt värderad oavsett vad man tror om framtiden. Dvs som potentiell köpare är det lätt att vänta lite, och som säljare lätt att trycka på knappen. Men det handlar även om att dollarn är stark och räntorna är höga. Det är en hökig reaktion som säger… tro inte på duvighet av Fed!!! Det är ju rätt komiskt när core cpi kommit in på 0,2% MoM två månader i rad. Anledningen är förstås att marknaden köper inte att Fed ska bli duvig bara för att priserna på begagnade bilar faller, samtidigt som arbetsmarknaden är stark. Den analysen delar jag också… Sen har ju jag trott på dåliga tider, som inte vill infinna sig. Om marknaden börjar tro på det så faller korträntor och dollarn stärks… då vill du inte sitta på aktier vill jag lova!

Empire Mfg som beskriver Tillverkningssektorn i New York området kom in svagt. MEN, vill bara meddela att jag typ slutat följa denna. Den var intressant för den var ”först ut” av lokala PMIs, men det var längesen den stämde, vilket jag tror kan ha att göra med att tillverkningssektorn i NY området är förhållande liten nu för tiden. Jag fäster större vikt vid Philly och Chicago… även om dom kommer senare.

NAHB index dippade till då den kom in på 50 mot väntat 56 och fg 56. Den har ju varit stark i år, och mycket riktigt har fastighetspriserna hållit sig i USA. Precis som i Sverige, även om man tycker att de underliggande variablerna tidigt pekade på att det kunde blivit riktigt risigt. MEN MEN, det kanske är dags nu……

Import priser, som jag inte följer direkt kom in klart högre än väntat… not good, med tanke på att USA varit bortskämda med att importera disinflation ett bra tag nu….. (just det, det är kineserna som får stå för den nedsidan)

Slutligen kom Retail sales in starkt. Ex Bilar kom den in på 1,0 mot väntat 0,4 och fg 0,2. Detta är MYCKET intressant. Innan kom den in högt, men då handlade det om stora prishöjningar. Nu när CPI taktar kring 0,2 i månaden, så blir ovan siffra 0,8 realt. Det lirar med 10% real ökning om året. Det är väääldigt mycket om man tänker att konsumenterna ska få det lite tuffare med mindre stimulus och stigande räntekostnader osv….. att de då kan bränna till med en sån här månadssiffra. Det kanske är en outlier, svårt att säga, men de som hoppas på en duvig FED och framtida räntesänkningar, får lite längre start sträcka efter en sån här siffra. Kanske därför som marknaden surande till…

Imorgon kommer FED protokollet… jag tror de har skrivit ungefär så här ”Vi ser hur inflationen kryper nedåt och det är vi glada för. Det är framförallt varu- och tillverkningssektorn som bidrar med denna mycket välkomna utveckling. Dock ser vi hur en fortsatt stark arbetsmarknad riskerar att motarbeta vårt mål, vilket gör att vi inte kan slappna av ännu. Dock är vi övertygad att även arbetsmarknaden står inför en inbromsning under hösten mot bakgrund av gjorda räntehöjningar”

Missade nästan det viktigaste av allt… Svensk Inflation, CPIF ex energi (alla andra mått är helt ointressanta) kom idag in på +0,4% MoM mot väntat 0,5 och fg 0,6. Klart bättre. 0,4 lirar med 5% i årstakt och det är ju bättre än det vi sett tidigare men fortfarande inte på målet. Marknaden blev väääldigt glad idag, men då vill jag påminna om att den varit nere på 0,4 två gånger redan i år. Men studsat tillbaka. Marknaden verkar mest glädjas åt inflationsmåtten som innehåller energi, men givet oljans rally på sistone, så kommer den siffran studsa tillbaka. Oavsett är den helt ointressant. Min tes är ändå att räntekostnaderna börja bita allt mer under hösten, varpå efterfrågan mattas och företagen får allt svårare att höja priserna. Siffran är i rätt riktning, men Riksbanken kan inte sänka garden förrän månadssiffran kommer ner mot 0,2 och stannar där månad efter månad. Jag tror man höjer en sista gång den 21 september med 25 punkter till 4% styrränta. Räkna med att bolånen kommer kosta runt 5% en bra bit in på nästa år. Först då kommer sänkningar….. något som förvisso fordrar stigande arbetslöshet och recession, vilket medför andra problem. Dock i Sverige, med hushållens skuldsättning i spetsen, så tar vi hellre dåliga tider, än höga räntor.

En lånad miljon har gått från 800kr i månaden före ränteavdrag, till snart 4,000kr. Tro mig, det kommer att kännas. Inte bara för den som har lån, utan även indirekt för alla andra också. Med drygt 4,000 miljarder kronor i bolån så går räntekostnaden från 40 miljarder om året till 200 miljarder. En ökning med 160 miljarder.

De samlade disponibel inkomsterna ligger på ca 1,600mdr om året. Vips så försvinner 10% i räntekostnader.

Och detta är bara bolån…. sen har vi ytterligare 1,500mdr i billån, blancolån, kreditkort, studieskulder, brf-lån och gud vet allt. Det är mindre skuld…. fast till högre räntor.

Lite som att säga att en familj i Stockholms förorten kunde ha 5mkr i lån som man betalade 4,000kr/mån ränta på, samt 5,000kr/mån på bilen genom privatleasing (som egentligen är ett lån också), och nu kommer bolånet att kosta 20,000kr samtidigt som samma bil, fast ny, numera kostar 10,000kr/mån. Så man går från 9,000kr/mån till 30,000kr. Det är en kvarts miljon om året. Visst, detta hushåll har hyfsad inkomst, men tro mig, det känns! Och visst ja, de har sparade medel som de numera får ränta på. 3,5% om de förhandlar ordentligt. Problemet är att deras sparande inte är en massa pengar på banken. Där ligger pengar så de kan betala nästa semesterresa eller ett trasigt kylskåp. Normala svenskars sparkvot, ligger i 1, amortering på bolån samt 2, pensionssparande. Dvs framtida sparande som ger noll hjälp att kompensera för problemen de möter i vardagen just nu!

Ha en fin kväll!

—————– onsdag

Ikväll kl 2000 släpps protokollet, om det inte finns några större avvikelser, så lär inte reaktionen bli så stor. Men om det finns några större avvikelser kan det bli stök.

Tittar titt som tätt på vinstestimaten för SPX

Klicka för att komma åt yriearningsforecast.pdf

Vinsterna förra året kom in på 218 dollar… och prognosen för i år ligger på 219 dollar. Hade du frågat mig i början på året så sa jag 160-180 dollar. Hade vi varit där hade börsen sett annorlunda ut. Nu är snart Q2 helt inrapporterat, och givet att vi är i mitten på Q3 så vet vi att även detta kvartal blir hyggligt. Som värst kommer årsvinsten bli 200 dollar i år då jag tror att marknaden ligger lite för högt under Q3 och Q4. Men vi pratar ingen krasch. Detta ger PE22-23…. men det är inte detta som är intressant. Utan estimatet för nästa år då marknaden ligger på 245 dollar.

Hur fan ska det gå till? Vinsterna är en funktion av Försäljning som är en funktion av Tillväxt och Efterfrågan i ekonomin.

Efterfrågan är en funktion av:

1, Nya jobb

2, Löneökningar

3, Räntekostnader

4, Budgetunderskott, Fiskala stimulanser

5, Bankernas utlåning (som inte går till finansiella tillgångar utan investeringar i sånt som ger Tillväxt, typ ett nybyggt hus, framför ett hus som byggdes på 70-talet)

När jag vrider och vänder på dom här… så ser jag inte var demand pushen ska komma från som ökar sales så pass mycket att det ger den typen av Vinst ökning… jag får inte ihop det?

Många brukar säga Räntesänkningar… men HELLO, om ränteuppgången gav så stor ökning av räntekostnader, varför ska då räntesänkningar ge så stor lättnad?

—————- tors

FED mötet bjöd inte på några stora överraskningar. Det var ingen klang och jubel stämning över de två senaste CPI rapporterna, utan man anser fortfarande att inflationen är för hög och att ångan i ekonomin är för stark för att man ska vara säker på att inflationen kommer ner till målet.

Betyder detta att man höjer räntan i September? Nej, han var tydlig med att inget beslut tagits utan avvaktar data fram till man tar beslut.

Man måste dela upp synen på FED mellan ”Fler höjningar” och ”Kommande sänkningar”

Fler höjningar? Njae, ärligt talat spelar det inte så stor roll om de ligger på 5,25% i styrränta eller 5,50%. Antingen är nivån ”rätt” för att kyla av ekonomin, eller inte. FED tror att de här nivåerna räcker. Det tror jag med. Men får vi en ny period som i våras, dvs där hösten innebar att inflationen började komma ner och det såg skapligt ut, för att sen ta fart under våren, understödd av stark tillväxt och jobbskapande. Då är man inte klar med höjningarna. Men FED tror inte på att ekonomin går in i en ny växel. Å andra sidan trodde man nog inte det i höstas heller. De har inte facit, ingen har facit. Men om vi vet ju att räntekostnaderna har inte utvecklats i paritet med räntorna och hushållen har också kunnat beta av en excess savings ratio, till följd av sinnessjuka fiskala stimulanser. Dom faktorerna har vi inte nu, och därför är chansen/risken att vi ska få en ”rebound” mycket mindre. Givet detta har man antingen höjt färdigt eller på sin höjd en höjning till. Det är ganska ointressant. Det intressanta är diskussionen om en ny rebound eller ej.

Kommande sänkningar? Här finns ingen autopilot, utan det är ganska enkelt tror jag. När arbetslösheten börjar stiga (negativa NFP rapporter) så börjar man kratta för räntesänkningar 3 månader bort. Då börjar också korträntorna att falla. Så NÄR blir NFP negativ? Hmm jag vet inte, jag svara med en retorisk fråga, när börjar räntekostnaderna bita/excess savings ta slut på ett sätt så Amerikanerna slutar konsumera tjänster/service på ett sätt att företagen i den sektorn börjar varsla folk (det är ju deras största kostnadspost)? Jag tänker spontant i höst… men å andra sidan har jag haft konstant fel i den tajmingen, så den prognosen ska man ta med en nypa salt. Jag är övertygad att det kommer att hända. Inte NÄR det kommer hända.

Fick en fråga av en kollega, Jonas, du har ju alltid sagt att en inverterad yieldkurva (10/2 alt 10/3m) inte spår börsen, utan spår konjunkturnedgången. Däremot brukar börsfallet vara förenat med att en inverterad yieldkurva drar uppåt. Logiken är att korträntorna faller fritt, logiken bakom detta är att de prisar in räntesänkningar. Räntesänkningar kommer i spåren av att FED tror på lågkonja. Lågkonja ger fallande vinster. Börsen hatar fallande vinster.

Konklusionen av detta är att man kanske inte måste tjäna stora pengar på att ligga lång i marknaden fram till korträntorna drar, men man behöver inte stå utanför marknaden för dom drar, för risken att förlora stora pengar på börsen infaller inte förrän korträntorna faller.

Njae skulle jag säga…

Yieldkurvan började ta sig ur sin invertering januari 2008, korträntorna började sjunka krafitgt redan under hösten 2007. Jobbskapande började bli rejält negativt i Q1 2008 med -17k, -63k, -80k och fortsatte sen. Men faktum är att SPX höll sig hyfsat enda fram till augusti 2008. Det stora fallet var mellan Sep08-Mars09… och självklart hade vi även de största negativa jobbsiffrorna under detta halvår och negativa vinstrevideringar. Vad jag säger är att vare sig makrodatan, räntemarknaden eller nåt annat kan hjälpa dig med tajmingen. Den kan hjälpa dig med att måla upp ett fundamentalt scenario. Men datan innehåller inget som gör att du kan tajma allt. Hur fan ska man tänka? Jo man måste måla upp ett scenario, sen gäller det att få rätt i detta. Och givet att man får rätt, så kommer till slut börsen anpassa sig efter detta. Men du vet inte när. Utan du måste vara uthållig, och klara pain trade. Sen gäller det att man får rätt i slutändan, det är egentligen den verkliga risken du tar. För har du fel, så blir inte börsen där du vill ha den, ens på lång sikt, och då blir din trade därefter. Men fokusera mer på investeringens fundamenta, än på själva tajmingen. För tajming handlar mer om tur och otur, och för att översätta det till sannolikhetslära, så pratar vi 50%/50%. Dvs om du över en lång period, säg 10 år, måste tajma marknaden vid 100 tillfälle, dvs 10 ggr om året, utan fundamental analys i grunden. Då kommer ditt utfall vara nära 50/50 att det blev rätt/fel. Jag säger inte att fundamental analys är bättre. Där kan man också landa på 50/50. Bara att för min del har jag bättre odds där.

I em har vi Philly!

Philly FED kom in på +12,0 mot väntat -10 och fg -13,5…. alltså klart bättre och i nivå med en ISM siffra på klart över 50

Dito 6M index kom in på 3,9 mot fg 29,1… klart sämre, men handlar mer om normalisering från förra månadens starka siffra. Dagens siffra är INTE dålig, och pekar på hygliga utsikter närmaste halvåret

Dito CapEx kom in på -4,5 mot fg 8,6…. svagare, och det tro fan att företag inte kör feta Capex program med dagens räntor

Dito Employment kom in på -6,0 mot fg -1,0… sämre.. goda tider, men man anställer inte. Man sparkar å andra sidan inte heller direkt. För detta krävs klart sämre efterfrågan

Dito Prices 20,8 mot fg 9,5… Oj, sicket uptick. Efter att företag i Mfg/Goods sektorn inte höjt priser på väldigt länge, och till och med sänkt, så verkar det som om man börjar höja lite igen.

Dito New Orders kom in på 16,0 mot fg -15,9…. det här är den stora skrällen. Nya orders strömmar in till företagen. Är det för att lagernivåerna är låga där ute, och det behövs fyllas på, eller handlar det om ökad efterfrågan efter att kunderna shoppat tjänster i snart ett år, och vi nu ser catch up på varusidan, eller är det lite av bägge. Svårt att säga.

Ur ett FED perspektiv är detta inte positiv. FED har varit nöjda med inbromsningen i mfg/goods sektorn, som också medfört disinflation och på sina håll prissänkningar. FEDs huvudbry har varit den starka service sektorn, men som man nu väntar sig att ska gå i samma riktning som Mfg. Men nu ser vi alltså ett jäkla uppryck i Mfg sektorn.

Ur ett FED perspektiv så säger jag, tittar man på denna siffra, så kan vi inte vara alls säkra på att de slutat höja, och sänkningar ska vi inte tala om!

Jag anser att dollarn borde stärkas på denna siffra!!!

På torsdag vankas det inflationssiffror från USA. Både headline och core CPI väntas landa på 0,2% MoM. 0,2 är en bra siffra då det implicit innebär 2,4%ish på årsbasis. Givet spreaden mot core PCE så innebär det c2% kärninflation. På FEDs mål alltså, FED kan chilla med räntehöjningar, FED kanske kan börja sänka snart? Det är lite av känslan där ute. 0,2 är ingen omöjlig siffra, vi hade det förra månaden också. Juli är också en säsongsmässigt svag månad, dvs core CPI var svag även i juli 2022 samt 2021. PPI siffror har varit svaga dessutom. Priskomponenterna för ISM, både Mfg och non-mfg visar inte på något starkt pristryck. Även om de faktiskt planat ut något på sistone.

Så jag blir inte förvånad om siffran kommer in på 0,2. Det är inte det jag vill lyfta fram. De jag lyfta fram är den historiska kopplingen mellan löner och inflaiton. Mellan 2010-2019 så taktade lönerna på c2,5% (i månadstakt runt 0,2) samtidigt som core CPI låg på 2,0% och core PCE på 1,5%.

Samtidigt som CPI lugnat ner sig, så har lönerna INTE gjort det. Lönerna taktar runt 4-5% i årstakt. Den historiska kopplingen gör gällande att CPI borde ligga på 3,5-4%. Dvs månadstakt på MINST 0,3%.

Ponera att CPI håller sig på 0,2 kommande 12 månader, samtidigt som lönerna ligger på 0,4…. så innebär det att företagen ökar priserna med 2,5% samtidigt som lönerna ökar med 4-5%. Allt annat lika kommer då vinsterna på aggregerad nivå sjunka med 15-20%. Det är därför det inte är sannolikt.

Min tes, som dessvärre inte går att tajma, är att antingen kommer inflationen tillbaka. Dvs likt förra hösten när vi var nere och touchade 0,2 men sen tog fart i år, så gör den samma sak igen, för att företagen 1, ser god efterfrågan och 2, måste höja priserna för att kompensera för lönekostnaderna och därmed försvara vinsterna. Detta skulle innebära att det bara är en tidsfråga innan vi får dålig inflationsdata igen.

Den andra varianten är att det är lönerna som är lagging. Vi VET att löner är lagging normalt sett så det är inga konstigheter. Det är faktiskt detta jag tror mest på. Dock tror inte jag att lönerna sjunker från 4-5% ner till 2,5-3% om 1, arbetsmarkaden är tajt och fortsätter att skapa jobb 2, efterfrågan är stark och lockat företag att köra prishöjar spåret istället för lönesänkar spåret.

Personligen tror jag att risken är stor att inflationsdatan kan överraska negativt, dvs komma in högre än man tror närmaste månaderna…. men att i förlängningen ska den ner tillsammans med löner, jobbskapande, tillväxt…… och vinster.

Ovan skulle jag säga är det enskilt viktigaste för börs och räntemarknad…. MEN det är så oerhört svårt att veta NÄR saker och ting ska hända. Det är inte heller omöjligt med sk ”outlier” månader, dvs månader som totalt avviker från caset, och gör marknaden konfunderad, och som i efterhand ses som en blipp, men när man är mitt inne i det känns som en evighet.

Vi har även PPI och prel Michigan….

————- torsdag

Om 5 min kommer CPI. Jag kollar dollarn… är man pesimist så vill man inte att den etablerar sig över 1,11eur… helst ska den gå mot 1,09eur. Är man optimist så vill man motsatsen! Enkelt va! Störst chans är nog ändå att den kommer inline, och då blir inte marknadsreaktionen så stor.

Core CPI kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,2. Inline. Headline siffran kom också in på 0,2 mot väntat 0,2. Det är andra månaden i rad den kommer in på 0,2 och fortsätter detta i 10 månader till så ligger core CPI på 2,4% och core PCE på 2%. Det innebär att FED är på målet, och behöver inte höja mer. Beorende på hur ekonomin utvecklas kan de till och med skissa på att sänka.

ELLER?

Jag har hävdat att ovan scenario INTE är realistiskt så länge som lönerna växer med 4-5%, för det innebär att vinsterna kommer krympa i storleksordningen 15-20%. Marginal press. Och det är precis vad de gör nu….

Alltså finns det två alternativ. Antingen kommer inflationen att öka igen, företagen höjer priserna för att kompensera för stigande lönekostnader. Eller kommer lönerna att pressas ner, och då behöver man inte höja priserna.

På 12 månaders sikt tror jag på det sistnämnda som blir en gradvis process, och som kanske inte alltid är en perfekt trendlinje… men där vi i efterhand kan konstatera att det är vad som hänt.

Sen finns det en teknisk aspekt av detta. Säg, lite överdrivet att priserna på begagnat priserna är ner med 90%, medan det hade varit inflation på alla andra ställen. Men eftersom bilarnas tyngd i inflationskorg, så trycks CPI ner mot noll. Är vi i en situation utan inflation då? Nej, vi har deflation bland bilar, och inflation bland annat, och CPI siffran beskriver inte bilden. Varför är detta resonemang viktigt? Jo för att i Goods/Mfg sektorn ser vi idag deflation och nästan på randen till recessionsmiljö, medan service indsustrin mår bra, man höjer priser, anställer folk och höjer löner. Om blandningen av de här utmynnar i noll inflation, så är det fel beskrivning av miljön, då det snarare är en del där det är deflation och en annan med rätt hög inflation.

Nästa FED möte är inte förrän den 20 september. Då hinner det komma en skörd med jobb och inflationsdata till… men frågorna inför detta möte är många. Kommer man höja eller inte. Vad säger man om framtiden? Kommer man adressera deflation bland varor, eller hög löneinflation. Räcker det med deflation i Varu sektorn för att sluta höja eller måste man kyla ner arbetsmarknaden också? Eller räcker det med låg inflation för att SLUTA HÖJA, men det krävs stigande arbetslöshet för att BÖRJA SÄNKA?

SPÄNNANDE LÄGE…. Dollarn flööög upp till 1,107eur i ren glädje, men stärks nu senast ner mot 1,101 igen…… Räntorna är ju ner, på både korta och långa löptider. Det brukar ju normalt sett ge svag dollar, och Duvig marknadsreaktion, dvs positiv. Men nu vacklar det med fallande räntor och stark dollar, vilket är klassisk RISK OFF signal, vilket vi inte haft på länge.

Vi får se var det här tar vägen i slutet på kvällen! Ingen tydlig bild om ni frågar mig!!!! En stark stängning av dollarn kommer ge fortsatt svag börs, en svag stängning ger motsatsen!!

———— fredag

uppsnappat, efter att 85% av SPX500 bolagen rapporterat så är det den sämsta perioden på 3 år sett till breadth och magnitude vad gäller EPS och Sales beat…

uppsnappat, så kallade market net short gamma är extremt negativ. Detta innebär att nedställ i marknaden kommer att säljas på och uppställ köpas. Enligt Goldman gäller detta alltså på båda håll. Men de ser störst risk på nedsidan att om det fortsätter ner kan det snabbt accelerera…. well, vi får se hur det blir med den saken.

DOLLARN är som vanligt nyckeln för mig… konsoliderar sen slutet av juli…. och brott i endera riktning kommer bestämma var börsen tar vägen…

PPI kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,1… högre. PPI berör goods/mfg mer än Service sektorn… men om man tror på deflation i mfg/goods sektorn, som huvudsaklig drivare av inflationen totalt sett, då kan man inte tycka ovan siffra är jättekul. 0,3 lirar med 3,6% på årsbasis, och är lite för högt!! Å andra sidan är det bara en siffra! Dollarn stärks… not good

Alltså narrativet har varit ”fallande inflation och räntor med bibehållna vinster” typ hela året….. många tror att narrativet ”lägre inflation men pga löner något sticky, och därmed inte så mycket lägre räntor än vad många hoppas på, samtidigt som vinsterna vänder ner” är om inte omöjligt, varje fall långt borta. Jag försöker inte spå något här. Det kanske inte inträffar… just sayin´att narrativ förändringar kan gå fortare än man tror… och framför allt börjar marknaden reagera tidigt på dom. Långt innan media faktiskt plockar upp dom och skapar ett narrativ av dom. Vi vet också att narrativ inte varar för evigt, utan byts ut. Dvs vi vet att nuvarande narrativ kommer att bytas ut. Vi vet bara inte när och till vilket!

Prel Michigan index kom in på 71,2 mot väntat 71,0 och fg 71,5… okej, inget som står ut! Förväntans delen sjunker.

Kan det vara festen som sjunger på elfte timmen?

Anyhow, SPX gick ner idag och stängde sitt gap på 4,444. Grattis! SPX stämmer också av stöd i sin mars trend, och de som tror på nya toppar inom kort. Då vill ni att köparna börjar komma in nu. Håller inte nivåerna häromkring väntar 4300. Faktum är att jag tror på en studs mot 4500ish. Men eftersom jag pessimist tror jag inte det ska högre än så utan vänder ner ganska snart igen.

Dollarn här är viktig, och den ser ju inte så kul ut. Men jag tror ändå på kort studs, innan ny nedgång.

Nästa vecka är väldigt fattig på data, och rapporterna har ju till stor del kommit in, så det skulle inte förvåna mig om den blir väldigt tekniskt handlad!

Den enda grejen är protokollet från förra FED mötet. Det är EN sak marknaden måste få kläm på. Låt säga att inflationen, mätt som CPI/PCE, håller sig nere på 0,2 i månaden och lägre. Det är ju bra för då är FED i princip på målet. MEN, låt säga att denna inflation egentligen bara är ett medelvärde av Deflation i Goods/Mfg sektorn, och relativt hög inflation i Service sektorn (pådrivet av hög efterfrågan och löner som taktar på 0,4 i månaden). Marknadens fråga till FED är: Är ni nöjda med att inflationen i ren teknisk mening är på målet? Eller är ni fortsatt missnöjda då Goods/Mfg sektorn beter sig som ni vill, men ni är inte nöjda med ”hettan” i service sektorn? Dvs även om inflationen i ren teknisk mening är bra, så är ni ändå missnöjda med sammansättningen? Eller är ni nöjda för ni tror att service sektorn kommer följa efter mfg/goods sektorn tids nog.

Deras svar på denna fråga, styr räntorna, som styr dollarn, som styr börsen.

Hade jag varit FED hade jag inte varit nöjd. Det måste sluta skapas jobb!

Trevlig helg!

Vi börjar successivt rulla över mot den sämsta perioden för börsen, samtidigt som vi har stark börs i ryggen och höga värderingar. Men sentimentet och positionering är klart positiv. I veckan har vi framförallt PMI data och jobbdata från USA, men om man ska vara ärlig så pekar väldigt lite på kollaps, och då tänker jag framförallt på underkomponentern New Orders och Employment som visar på okej aktivitet. Men det ska bli intressant att se hur börsen tar emot datan oavsett. Bolagsrapporter över Q2, som trots allt var ett okej kvartal konjunkturmässigt, har inte rosats på rapporter som inte levt upp till förväntan eller guidar svagt inför framtiden. Marknaden är alltså inte homogent positiv till nyheter oavsett karaktär.

Jag har länge varit förvånad över att räntorna inte biter tag i ekonomin, mer än att utlåning tvärdött. Det handlar såklart om att skulder hos hushåll och företag varit bundna mot lägre räntor. Men det fungerar inte hur länge som helst.

Men en faktor som jag helt klart underskattat varit de långa effekterna av expansiv finanspolitik.

Så låt oss bena ut det.

Budgetunderskott i USA 2020 (oktober 2019 – oktober 2020) blev 3,132tn dollar (15,0% av BNP)

Budgetunderskott i USA 2021 (oktober 2020 – oktober 2021) blev 2,772tn dollar (12,4% av BNP)

Budgetunderskott i USA 2022 (oktober 2021 – oktober 2022) blev 1,375tn dollar (5,5% av BNP)

Budgetunderskott i USA 2023 (oktober 2012 – oktober 2023) väntas bli 1,539tn dollar (c6% av BNP)

Det här är inga småpotatis som ni kanske förstår. Nästan 9tn dollar man spenderar för mycket, i förhållande till vad man tar in i skatt, och istället lånat upp i marknaden. Till stor del hjälp av köp från FED, men nytryckta QE pengar. Men på 4 år ca36% av BNP.

För Svensk del skulle det innebära budgetunderskott på cirka 3,600 miljarder. (om man tänker 36% av 6000 miljarder). Är det mycket? Elstödet, som iofs var en one off, uppgick till 60 miljarder. En ganska stor summa inser de flesta. Men i relation till USAs underskott så är det 60 elstöd, eller 15 elstöd om året i 4 år, eller 1,25 elstöd i månaden varje månad i 4 år.

Fördelat per svensk är det 360,000kr, räknat på 10 miljoner invånare. Det är samma sak som man gav varje svensk 7,500kr i månaden under 4 år. Räknar man på alla arbetande svenskar, drygt 5 miljoner, så blir summan 15,000kr/mån. Räknar man på en familj med två arbetande vuxna är det 30,000kr/mån i 4 år.

Det är en rätt fin lönehöjning.

Alla pengar har ju inte gått rakt ut till hushållen, men väldigt mycket pengar spenderades inte direkt under 2020/2021, utan har sparats och bidragit till god efterfrågan under 2022 och 2023.

Mätningar pekar nu på att detta överskott, som beräknas som förhöjd sparkvot i USA, är på väg att ta slut, och därmed drivs ekonomin av de löner som genereras minus räntekostnader + nyutlåning, och då ser det inte lika muntert ut längre.

Tajming har visat sig vara svår, och detta är till stora delar ett nytt fenomen. Men den fundamentala beräkningen finns där, och den gör ingen glad.

Även om det blir budgetunderkott i USA nästa period, så går mer åt att betala räntor, och de faktiska slantarna som når ekonomin kommer bli färre.

Jag vill påminna alla hur jag tänker kring köpkraft och efterfrågan, och det är följande:

”Antal nya jobb + Löneförändring – Förändring räntekostnader + Budgetunderskott”

Med facit i hand kan man säga att Amerikanska underskott gav en ordentlig Demand push som under 2020/2021 framförallt gav en överkonsumtion av varor, som i sin tur gav en inflations push av guds nåde, men samtidigt innebar att man underkonsumerade tjänster, som sen fick sin renässans under 2022 och 2023, och eftersom tjänstesektorn är Arbetsintensiv, så har det inneburit starkt jobbskapandeunder lång tid. Starkt arbetsmarknad i kombination med hög inflation, gav stigande löner. Allt detta har gett den demand push vi är inne i idag. Den hade kunnat grusas av räntekostnaderna… men eftersom stor del av hushållens lån inte är lika känsliga för ränteförändringar, så har inte räntekostnaderna slagit i paritet med ränteuppgången, vilket gjort att konjunkturen har kunnat utvecklas långt mycket starkare än vad vi tidigare trott utifrån skuldsättning och räntenivåer.

Framöver ser ”budgetunderskott” impulsen inte lika starkt ut

Det borde innebära att jobbskapandet avtar

Det kommer i sin tur innebära att löneläget lugnar ner sig

Detta sammantaget kommer innebära att efterfrågan avtar. Särskilt av tjänster som varit överkonsumerade. Även om Goods sektorn tar fart så sysselsätter den inte så mycket folk, så det blir ingen push på jobbskapandet.

Sen har vi jokern, räntekostnaderna. De kommer inte bli lägre iallafall…

Så länge som lönerna inte kommer ner till MAX 3% så kommer FED inte att sänka. Däremot kan de sluta höja. Men glöm sänkningar.

Vi kommer få anledning att återkomma till detta…..

——————- måndag

Kina NBS Mfg PMI kom in på 49,3 mot väntat 49,2 och fg 49,0…. bättre men fortsatt klent

Kina NBS Non-Mfg PMI kom in på 51,5 mot fg 53,2… varvar ner.

Kina och Europa varvar ner… räkna med mer stimulanser från Kina

USA mår bra, för att den arbetsintensiva tjänstesektorn mår bra, den mår bra för att 1, räntekostnaderna inte är i paritet med ränteuppgången så här långt och 2, excess savings ratio till följd av 36% budgetunderskott under 4 år.

—————– måndag forts

Snabb estimat över inflationen i Europa kom in bra på -0,1% MoM, dvs HCIP ex energi… det är en siffra som borde göra ECB glada att företagen aggregerat där ute vare sig höjde eller sänkte priserna förra månaden. DOCK, tittar man på industrial goods så var den ner kraftigt, och pekar på svag efterfrågan och nästan recessionsliknande läge, samtidigt som Services dom drivs av löner och stark arbetsmarknad visade på motsatsen. Givet att räntor biter och konjunkturen saktar in så borde lönetakten komma ner och därmed pressa inflationen, men risken är stor att ECB ändå höjer till 4% i september. Datan avgör. Sen borde det räcka med 4%, som borde hålla sig åtminstone till vi har ett recessionsliknande läge totalt sett i ekonomin, dvs där arbetslösheten stiger. Oklart när!

Chicago PMI kom in på 42,8 mot väntat 43,3 och fg 41,5…. visst kan ISM Mfg studsa lite imorgon, men vänta er inte för mycket. Hela Tillverkningssektorn har lite studs potential, men det är inte där jobben skapas. Viker Services så viker jobben, det är vad som räknas.

—————– tisdag

China Caixin Mfg PMI kom in på 48,2 mot väntat 50,3 och fg 50,5… svagt. Lär komma stimulanser därifrån.

Tysk Mfg PMI kom in på 38,8 mot flash 38,8 och fg 40,6

EU Mfg PMI kom in på 42,7 mot flash 42,7 och fg 43,4.. inget nytt på båda

US Mfg PMI kom in på 49,0 mot flash 49,0 och fg 46,3

Därför var ISM extra intressant,

ISM Mfg PMI kom in på 46,4 mot väntat 46,8 och fg 46,0…. inte mycket till lyft

Dito Prices kom in på 42,6 mot fg 41,8…. fortsatt deflationstryck

Dito Employment 44,4 mot fg 48,1….. oj, nu tror jag faktiskt de börjar göra sig av med folk.

Dito New Orders 47,3 mot fg 45,6… viss uppryckning men inte mycket att hänga i granen

Så goods/mfg sektorn i USA mår inte så bra, men knappast recession ännu. Tror jag att jänkarna underkonsumerat varor länge nu, och det är dags för ett ryck, kanske på bekostnad av tjänster? Njae, tveksamt, men jag ställer mig frågan till var köpkraften ska komma från.

Om tjänstesektorn varvar ner så kommer jobbskapande och löner att varva ner, och då kan man fråga sig var pengarna ska komma från? Excess savings ratio har gjort sitt bästa. Räntekostnaderna lär knappast sjunka.

På torsdag kommer data för Service sektorn… den är otroligt viktig för mig. Jobb och inflationsdata är såklart viktigare, men jag räknar med att få tidiga signaler från ISM….. därför.

ADP kommer imorgon, vilket är en riktig skitsiffra, men marknaden bryr sig.

—————- onsdag

ADP kom in på 324k mot väntat 189k och fg 454k (nedrev fr 497k)…. klart starkare, men det var den även förra gången och det var ingen bra guide för NFP

Marknaden är som bekant framåtblickande, och man kan se det på lite olika sätt…

I januari 2022 handlades börsen på 4800 och diskonterade låga räntor och starka vinster om 9 månader, dvs i oktober 2022. Verkligheten blev en annan i oktober. Den blev höga vinster och höga räntor. Därför handlades börsen ner till 3500.

I oktober 2022 handlades börsen till 3500 och prisade in höga räntor och låga vinster. Nio månader senare i juli i år blev verkligheten annorlunda, då räntor och inflation faktiskt slutade stiga och började röra sig nedåt (om än sticky) samtidigt som vinsterna fortsatte att vara höga. Detta gjorde att börsen kunde stiga till 4600.

Nu står vi på 4600 och börsen prisar in att nästa sommar ska bjuda på lägre räntor och goda vinster.

Vi kan diskutera senare hur man tror det ska bli. Men det är rätt intressant att vid de två förra gångerna så blev verkligheten annorlunda mot vad som var inprisat, och börsen anpassade sig.

Börsen kan ha rätt eller fel, jag stångas inte här för vad det blir. Bara att om det inte blir som börsen prisat in, så kommer börsutvecklingen bli dålig.

Det intressanta är också att den anpassar sig innan det hänt. Dvs om det blir svaga vinster och/eller höga räntor, eller en mix av allt, så väntar inte börsen på att det ska hända utan prisar in det i förväg. Så när vi ser verkligheten, då är det inprisat.

Därför går det inte att att säga ”idag är vinsterna goda och räntor/inflation på väg ner” och därför ska vi ha bra börs framöver. NEJ, det är helt fel. Man kan säga så här ”Eftersom vinster är goda idag och inflation är på väg ner” så handlas börsen till 4600 idag. Men det säger inget om framtiden.

För att kunna spika börsutvecklingen framöver, så måste ni kunna spika vinst- ränteutvecklingen om nio månader.

Så om någon tror sig ha en uppfattning om börsen framöver, men inte vinst- och ränteutvecklingen. Den personen ska ni INTE lyssna på.

Sen finns det dom som har en uppfattning om vinst- och ränteläge om 9 månader, som jag. Men de kan ha fel, som jag. Jag trodde att den höga räntemiljön då, skulle framkalla recession idag. Därför trodde jag på låga/lägre inflation och räntor (vilket delvis blev rätt) men framförallt väsentligt lägre vinster, vilket blev tokfel. Jag trodde vi skulle vara i vinstrecession nu, det är vi inte.

Om nio månader, våren 2024, så tror jag på samma analys som jag hade i oktober 2022 inför läget sommaren 2023. Dvs låga/lägre inflation och räntor, men framförallt lägre vinster. Ser man till vad börsen prisar in idag så är det låga räntor (där tycker vi samma) fast med höga/högre vinster. Där tycker vi inte samma. Om 9 månader, dvs till våren, så vet vi svaret.

Egentligen finns 4 utfall:

1, lägre räntor, låga vinster – ej inprisat, ger dålig börs

2, lägre räntor, höga vinster – inprisat, ger stabil börs

3, fortsatt höga räntor, höga vinster – ej inprisat, ger volatil börs men inte säkert så dålig börs

4, fortsatt höga räntor, låga vinster – ej inprisat, ger dålig börs

Ett försämrat vinstläge ger garanterat sämre börs. Men fortsatt starka vinster behöver inte göra det.

Vad FED gör och inte gör, är viktigt, men var konjunkturen tar vägen är viktigare.

—————– torsdag

Kina Caixin Service PMI kom in på 54,1 mot fg 53,9…. ok visst utplaning i service sektorn. Undrar om det är förväntningar om stimulanser som påverkar respondenterna, eller det är faktisk efterfrågan?

Tysk och Europeisk Service PMI kom in i linje med Flash Estimaten, vilket numera ligger runt 50. Det är inte kö till restaurangen, men den är hyfsat fullbokad. Åtminstone prime time.

Europa ser inte kul ut om du frågar mig, särskilt jämfört med USA

1, Mer beroende av omvärlden, genom exportens direkta och indirekta effekter. ”Om USA går bra, så går Kina bra, om Kina går bra, så går Europa bra” typ…. men givet den tuffa politik USA driver mot Kina så har det snarare varit, ”USA måste må bra, även om det sker på bekostnad av Kina. Således har Kina inte gått så bra, vilket påverkat Europa negativt.”

2, tjänste/service innehåll i ekonomin mindre i Europa, och leder inte ekonomin som export/tillverkningssektorn gör. I USA är det tjänste/service sektorn som bestämmer vilket är bra för tillväxt då tillväxt i denna del av ekonomin skapar fler jobb, fler jobb ger fler pengar att spendera allt annat lika.

3, skulderna är bundna på kortare tid. Även om ex Tyskarna jämfört med ex svenskarna amorterar mer och har längre löptider

4, Likvida medel, Fixed income har haft sämre utveckling

5, Aggregerat budgetunderskott mindre. Dvs mindre fiskal stimulans. Detta är ju i förlängningen bra, men samtidigt håller det tillbaka tillväxt.

Det som förvånar är att Europa börjar hacka redan innan USA. Normalt sett följer vi deras cykel med 5 månaders fördröjning.

I eftermiddag kommer den datan jag personligen tycker är mest intressant. US Service PMI

US Service PMI kom in på 52,3 mot flash 52,4 och fg 54,4… inline

US Non-Mfg ISM kom in på 52,7 mot väntat 53,0 och fg 53,9… sämre

Dito Prices kom in på 56,8 mot fg 54,1… oj studs. Inget starkt deflationstryck i servicesektorn inte. Kanske inte så konstigt när lönekostnaderna ökar, och efterfrågan är god. Då hade inte jag heller sänkt priserna.

Dito Employment kom in på 50,7 mot fg 53,1…. här börjar det svalna sen nån månad. Man sparkar absolut inte… men man är inte lika het på att anställa. Goods/Mfg sektorn är ju redan där, så frågan är vad som ska hålla uppe den goda jobbtakten?

Dito New Orders (bokningar) kom in på 55,0 mot fg 55,5… fortsatt starkt, ingen lågkonja i servicesektorn lurar runt hörnet.

Dito Busioness Activity kom in på 57,1 mot fg 59,2… om fg beskriver framtid, så är denna mer nuläge, och det är inte på nåt sätt dåliga tider/efterfrågan…

Ingen dålig data från service industrin….. och givet dess styrka så är jag fortsatt skeptisk till hur löner och cpi ska kunna etablera sig under 3% resp 2% i årstakt. Visst, senaste inflationsdatan har varit bra, driven av goods/mfg, PPI, frakter, råvaror och allt… men jag ser risker till senaste tidens optimsim.

Sen tror inte jag att denna sektorn kan stå sig i långa loppet, den fiskala stimulansen kommer ebba ut och räntorna bita allt hårdare…. men juli är fortsatt ok, och juli brukar vara en bra sommar månad… snart kommer hösten!!!!

Vad gäller SPX så visade den lite svaghet igår. Är det början på nedgången eller hack i kurvan? Vet ej. Vi har gap nere på 4,443 men även uppe på 4,568. Rent tekniskt bevakar jag 4,440 området som stöd i mars trenden. Bryts detta väntar 4200, stöd i oktober trenden.

Båda ISM Employment var svaga. Normalt sett är juli är bra månad sett till jobb medan augusti är dålig. ADP och Challenger var bra. Tror siffran imorgon kan bli rätt inline… i augusti/september ser det värre ut! Hur tror ni börsen tar svaga jobbsiffror i höst? Bra, för att det innebär lägre lönetryck och därmed inflation… ELLER, de fattar var det barkar och slutar lita på vinsterna när börsen handlas på PE21?

SÅG NI APPLE?

———— äntligen fredag

NFP kom in på 187k mot väntat 200kr och fg 185k (nedreviderat fr 209). Vissa anser att det är en soft siffra. Jag tycker den är rätt inline och i absoluta termer tyder på en rätt välmående ekonomi. Detta i en historiskt tajt arbetsmarknad. Juni/juli är säsongsmässigt starka jobbmånader. Augusti och september blir värre. Q4 kan bli riktigt svaga om det fiskala ebbar ut och råntorna biter allt mer… men just denna siffran var inte särskilt soft…

lönerna är skrällen ingen pratar om. De kom in på 0,4% mot väntat 0,3 och fg 0,4. Det lirar med 4-5% i årstakt. Skapligt jobbskapande i tajt arbetsmarknad . Vad hade ni trott?

på sistone har alla varit glada över de låga inflationssiffrorna. Tacka goods/mfg sektorn för det. Men när lönekostnaderna som är by far största kostnadsposten, och som årerfinnes i ALLA företag ökar så mycket. Tror ni på allvar att inflationen kan etablersig på 2% om lönerna taktar på 5%. Det tror inte jag och det tror inte Fed. Resultatet hade varit att företagen accepterat vinst minskningar av stora mått. Så närmaste månaderna mste någon ge efter…

i min värld finns två vägar;

1, världen bromsar in, arbetslösheten stiger, inflationen dör, räntrna faller… men vinsterna likaså

2, världen är ”resilient”, arbetslösheten fortsätter att vara låg, inföationen är strukturellt hög, vinsterna håller sig

Jag är förvånad överdollarn och räntornas reaktion idag, men ser det mer som en reaktion på senaste tidens starka rörelse…tror snart på motsatt reaktion vilket borde tvinga ner Spx till 4400-4450.

Trevlig helg

Dollarn har kommit tillbaka lite, och är inte längre översåld. Dollar styrkan har inneburit att SPX inte rallat vidare trots positivt sentiment. Som jag ser det står dollarn inför ett tekniskt avgörande. Antingen bryter vi ner under 1,10EUR och går mot 1,07 igen, vilket sannolikt innebär att SPX har gjort sin topp och ska ner en bit. Eller ska dollarn börjar svaga sig igen, och därmed gå mot 1,12+ och sätta nya toppar. Detta skulle sannolikt vara bra för börsen. Vilket det blir tror jag FED mötet imorgon kan ha del i. Så antingen ger FED ett duvigt anslag, där de lyfter fram senaste jobbsiffran som den svagaste på länge och den låga CPI siffran och säger att de är rätt nöjda och sannolikt bara behöver höja en gång till i september (efter morgondagens höjning till 5,25%). Något marknaden sannolikt skulle gilla. Eller ger de ett hökigt anslag där de lyfter fram att CPI visat på låga månadssiffror förr (senast förra hösten) vilket visade sig ge en falsk bild och där de är fortsatt oroade över den mycket starka arbetsmarknaden med en stark lönerörelse som de INTE fått bukt på, vilket gör att de tror att räntorna tids nog biter, men än så länge kan de inte säga när och fram tills dess måste de vara beredda att agera hårt och konsekvent. Den för ekonomin så stora service tjänste sektorn mår för bra för att man ska tro att arbetsmarknaden kommer att gå in i ett lugnare tempo, och eftersom den mår bra, så kanske dagens räntor inte är tillräckligt höga? Detta skulle sannolikt få Dollarn att stärkas och fälla börserna.

Jag vet inte vilket av det som det blir. Men FED har adresserat arbetsmarknaden många gånger innan, och kommer sannolikt göra det igen. Men FED är också skickliga i att få marknaden att känna sig lugn. Det är inte ofta FED säger nåt och så är börsen ner 5%.

FRÅGAN allt kokar ner till, är de nöjda och kommer flagga för en ny paus eller inte?

Igår måndag kom Flash PMI estimat.

Tyska Mfg Flash pmi kom in på 38,8 mot väntat 41,0 och fg 40,6…. vi pratar nu recessionsnivåer i den Tyska industrin.

Europa Mfg Flash PMI kom in på 42,7 mot väntat 43,5 och fg 43,4…. samma analys. Det är oroväckande att det är Tyskland som leder denna nedgång. Under PIIGS krisen var det Tyskland som ändå gjorde att Europa stod sig starkt. Grekiska oliver och turist näring räddar inte Europa från recession denna gång.

Service Flash PMI kom in på 52,0 samt 51… båda sämre än sist och sämre än väntat, men nivå är fortsatt god. Men i takt med att räntekostnaderna börjar gräva hål i plånboken, så kommer det bli glesare på restaurangerna i höst, och då borde även Service PMI vända ner.

Får se vad ECB säger, men de kommer att höja med 25 punkter till 3,75% på torsdag. De fattar också att Europa är på väg mot recession, men så länge som Europas ekonomi skapar jobb, så är risken att hjulen snurrar på och då är lönetrycket högt, vilket gör att företagen inte slutar höja priserna. Så de måste typ se recessionen i vitögat för att ”våga” säga att man höjt klart.

Från USA kom Mfg Flash PMI in på 49,0 mot väntat 46,2 och fg 46,3. Klart bättre. Service Flash PMI kom in på 52,4 mot väntat 54,0 och fg 54,4. Klart sämre. Väldigt intressant.

Det finns två vägar här: Den första är negativ tolkning där Service industrin äntligen vänt ner efter en lååång fest, och där Goods/tillverkningssektorn gör en kort studs i likhet med våren 2008 (som ingav falsk trygghet) fast där trenden för de här båda är nedåt i takt med att räntorna framkallar recession. Den andra tolkningen är positiv och innebär att räntorna inte biter särskilt mycket, och nu är det dags för nästa impuls. Dvs där Mfg PMI varit svagt länge och ska nu börjar ta på ledartröjan och gå mot 60ish. Services som länge varit stark varvar ner lite genom att puttra runt 50, vilket inte är någon recessionsnivå. Detta senare case innebär att vi undviker recession, och handlar helt enkelt om att räntorna inte får särskilt stor squezze out effekt på vare sig konsumtion eller investeringar.

Jag fattar egentligen inte hur dagens skuldsättning bland stater, företag och hushåll, ska klara hantera räntor vi har idag utan att det får stora negativa effekter. Hittills måste jag erkänna att effekterna varit mindre och långsamma än jag först trott.

Men ta Sverige som exempel, hushållen, sett till disponibel inkomst/skuld är bland de högsta i världen, och den genomsnittliga löptiden är bland den lägsta i världen. Är det någonstans i världen det borde vara tomma restauranger så är det här. MEN, ett hushåll med 5mkr i lån, som haft hälften på rörligt och hälften på bundet, har sett sina räntekostnader gå från 5,000kr/mån till 11,000kr. Det är ju en stor uppgång, men från en väldigt låg nivå. Så inverkan på konsumtion har varit ganska måttlig. Samtidigt har det skapats nya jobb och lönerna har fått ganska rejält påökt. De flesta klagar idag över hur dyrt alla blivit. INTE att de har mindre pengar. De som har 5mkr i lån har sannolikt högre inkomst (där kan jag tänka mig 100,000kr i månaden för hushållet, dvs 1,2mkr om året, dvs ca 4X skuldkvot), och då har ökningen av räntekostnader på 6,000kr till stora delar kompenserats av högre lön, om man tänker sig en löneökning på 4% på 100,000kr/mån så blir det 4,000kr).

MEN, räntekostnaderna ökar snabbare nu. Dels för att bundna lån läggs om, och dels för att bankerna tidigare legat bakom riksbanken i sina räntor, och för att bankerna initialt har tjänat pengar på våra inlåningskonton. Men nu tar vi snabbt stegen mot nästa fas där räntekostnaderna kommer att stiga mot 21,0000kr/mån och då tror jag inte det blir lika smärtfritt. Löneökningarna kommer inte finnas där. Bankerna pressas på sina inlåningskonton, och då måste man ta ut pengarna på andra sidan istället.

Men min poäng är…. Om Sverige med sin skuldsättning bland hushållen har klarat detta så bra, så måste alla andra nästan per definition klarat sig ännu bättre. Men man ska inte tolka detta som att det värsta är bakom oss och nu kommer det att bli bättre. Vad skulle den köpkraftsökningen komma från? Nej tvärtom, tror jag som i Svenska fallet, att nu blir det ännu sämre, och samma typ av mekanismer värkar även i andra länder. Jag ser ingen rationell förklaring till varför det skulle bli bättre. Det går liksom inte att härleda ur köpkraften…

Vad jag vänder mig mot är att vi kan inte ha fortsatt god tillväxt, och strukturellt låg inföation och räntor. Antingen biter räntorna, och då får vi låg inflation och låg tillväxt. Eller biter INTE räntorna och vi får motsatsen!

Förutom räntemöten från FED och ECB har vi även Case Shiller och Consumer confidence idag samt ECI och PCE senare i veckan. De två sistnämnda är ju egentligen superduper viktiga, då ECI anses vara FEDs favomått över löner, och PCE deras favomått över inflation. MEN, ECI beskriver lönerna under Q2, och där har vi ju redan haft NFP timlöner och avvikelsen brukar sällan vara så stor. Detsamma kan sägas om PCE där CPI kom redan för två veckor sen.

——————– onsdag

Case Shiller kom in +1,0% MoM mot väntat +0,7 och fg +0,9… fortsatt starkt precis som i Sverige. Samidigt som utlåning av bostadslån gått rakt i backen, precis som i Sverige. Sjuk situation. Det är folk som sålt high, som köper high. Man måste ju ha någonstans att bo!!!! Har man sålt måste man köpa! 4% ränta på lånet måste man betala oavsett!

Consumer conf kom in på 117,0 mot väntat 111 och fg 109,7…. starkt! och ser man till börs, bostadspriser, arbetsmarknad så har hushållen mycket att vara glada för. Men som jag påtalat…. nya jobb + löneökningar, samt excess savings pga gammal finanspolitisk stimulanser har hjälpt ekonomin. Man konsumerar tjänster, som ger amerikanska jobb, som ger ytterligare push. Frågan är vad som nu händer när excess savings för vanligt folk rinner ut, och lånen börjar bli dyrare.

————- torsdag

FED höjde med 25 till 5,25%. Man signalerar ingen paus, men säger inte heller att man har någon utstakad höjar cykel. Man säger att man tar ett möte i taget och ser till datan. Detta betyder att så länge datan, särskilt CPI, kommer in högt, så kommer man fortsätta att höja. För då har uppenbarligen inte räntorna bitit tag i ekonomin tillräckligt. Eller kommer CPI in bra, och då avstår man från att höja, för då har det visat sig att räntorna biter.

Vilket blir det? Well, CPI är på väg ner på alla sätt, men jag har länge hävdat att arbetsmarknaden måste kylas av för att CPI verkligen strukturellt kan ligga under 2%. Senaste CPI siffran som visade på 0,2% i månadstakt, vilket är bra. Men jag ifrågasätter hur det kan hålla i sig om lönerna taktar på runt 4-5%. Det kommer helt enkelt visa sig.

Även ECB höjde med 25 punkter till 3,75%. I likhet med FED säger dom att de inte vet om de höjer i september eller inte. Det beror på datan.

Det är två månader till nästa möte för FED och ECB och tittar man på ledande data som ex New Orders inom ISM så är det inget som pekar på att något radikalt kommer att förändras från idag, och därmed skulle höjningar i september ligga inom räckhåll. Men det är jävligt svårt att veta!

Trots att vissa i marknaden tror på att centralbankerna gjort sin sista höjning, och vi kommer få se sänkningar redan tidigt nästa år, i takt med att inflationen faller, så verkar inte ränte och valuta marknaden tolka det så. Räntorna handlas inte ner. Dollar ÄR stark.

Jag säger så här; Trenden är uppåt, Sentimentet är positivt, det är svårt att kalla på toppar, det är möjligt vi ska utmana ATH 4800, men så länge som 1,115eur håller, så anser jag att Dollarn är stark, och då kommer SPX få svårt att göra nya toppar. Tvärtom har vi gap på 4,440 som borde täppas till. Sen får vi se… konsolidering eller brott ner? Jag vet inte, senast dollarn var stark var i mitten av februari och maj. Då fick vi både korrektion och konsolidering.

Core PCE kom in på 0,2 % MoM mot väntat 0,2 och fg 0,3. Inline och knappast en förvåning då CPI redan kommit in på 0,2. På årsbasis ligger den på 4,1% vilket är i linje med lönerna som taktar kring 4-5%. Om man tänker sig 0,2 tolv månader i rad, så är det 2,5% vilket är nära målet. Det lirar med 3% Core CPI och 3,5% löner. Det är inte omöjligt, men jag skulle säga att ska den ligga kvar här månad efter månad, så räcker det inte med att priserna på Goods sjunker, utan även löneläget. Det var precis vad som INTE hände i slutet av förra året, dvs där inflationsdatan kom ner, men började tar fart igen. Ligger den kvar här kring 0,2 i månaden så tror jag FED är nöjda och slutar höja. Men jag skulle säga att det kräver att löneläget lättar, vilket jag tror kräver en softare arbetsmarknad.

Employment Cost Index ECI kom in på 1,0% QoQ mot väntat 1,1 och fg 1,2… bättre. Årssiffran, som är det intressanta här, visade på att lönerna under Q2 steg med 4,5% jämfört med samma period förra året. Det är ingen överraskning, det är vad NFP timlöner indikerat.

Jag står kvar vid min tro, för att FED ska sluta höja så måste det sluta skapas jobb i den takt det gör. För FED ska börja sänka så måste ekonomin förstöra jobb. Dvs antingen biter räntorna och då kan man sluta höja, biter dom rejält kan man sänka. Men det finns inget mellanting, dvs räntorna kan inte bita, och ändå kan man sänka.

I nästa vecka har vi ISM, jobbdata och annat smått och gott. I början på augusti brukar marknaden toppa ur och sen väntar en riktigt svag period. Så länge som dollarn är stark, så tror jag det är sannolikt att det blir något liknande. SPX 4180-4200 i augusti är helt klart inom räckhåll.

Trevlig helg

Ännu en lugn sommarvecka. Även om jag tror vi ska stämma av SPX 4450 så lär marknaden ändå vara hyfsat stark fram till Opex på fredag. Tidig augusti är klassisk topp där det sen brukar falla på ordentligt fram till botten i oktober. MEN, säsongsmönster har fungerat dåligt i år. Så det är absolut inget man ska hänga upp sin trade på.

I förra veckan kom Core CPI in på 0,2% vilket är en väldigt bra datapunkt som sagt. Fortsätter företagen att höja med 0,2 i tolv månader så har FED lyckats! Men jag vill mana till viss lyhördhet. CPI uppmätte samma sak i november förra året, men sen drog det i väg igen. Detta trots Mfg/core goods inflation och allt som hör därtill trendat nedåt. Tänk om CPI fortsatt hålla sig på mattan i år. Vilket skillnad det hade varit. Jag hävdar att det har med lönerna att göra. Från december-juni har de kommit in 0,37-0,30-0,27-0,27-0,42-0,36-0,36. Jag skulle säga att snittet ligger runt 0,35 vilket indikerar en årstakt på 4%. Jag lever i tron att företagen, om de har möjlighet, inte är beredda att tumma på vinsterna om de kan höja priserna i takt med att kostnaderna ökar. Den här typen av löneökningar är också bara möjligt om arbetsmarknaden är stark. Blir folk av med jobbet kort och tvärs så är inte påökt det första man tänker på vid lönesamtalet. Att byta jobb och prata upp sin lön är inte lika lätt heller. Jobbdatan NFP har under perioden december-juni legat på 239k-472-248-217-217-306-209… dvs snitt på 250k i månaden.

Mitt fundamentala case bygger på en hel del antaganden. Ex..

Tillväxt skapar jobb – jobb skapar lönetryck – lönetryck ger inflation

Alltså om vi ska fortsätta tro på Core CPI i månaden är uthålligt så måste jobben ner. Sen visst, priser på begagnade bilar kan ju falla så mycket att CPI siffran ändå blir låg trots att lönerna driver på. Men i förlängningen tror jag alla komponenter måste trenda.

Anledningen till att jag återigen skriver om detta är kopplingen till min fundamentala syn på börsen. Nämligen att börsen idag diskonterar att räntorna ska ner, men vinsterna bestå. Det får inte jag ihop. Ska räntorna ner, så ska inflation ner, men då måste tillväxt och vinsterna också ner. Eller ska vinsterna bestå, men då har vi inte heller fått bukt med inflation och har alltjämnt höga räntor. Vilket det blir handlar i i stor utsträckning hur räntorna de facto slår genom på konsumtion och investeringar.

I oktober 2022 så var narrativet att Inflation och räntor höll på att skena och var något vi inte hade kontroll över, samtidigt som mycket pekade på att vi var på väg in i recession under 2023. Aktier var nåt man skulle passa sig för när SPX stod i 3500. Fear factorn regerade.

Det blev ju inte riktigt så….

Nu står vi här 9 månader senare, på SPX 4500. Inflation och räntor anses av marknaden inte vara nåt problem (bara centralbanker som är sena på bollen som bryr sig) och någon recession ser det ju inte ut att bli. Räntorna verkar inte slå så hårt. Aktier är absolut nåt man ska äga. Greed factorn regerar.

Är det någon som vågar sig på att sia om detta visade sig stämma om 9 månader?

Jag är faktiskt ganska tagen av Dollarns svaghet senaste två veckorna. Den såg inte jag komma. Inte konstigt att börserna rallade. Marknaden verkar glädjas över core CPI på 0,2. Det går liksom inte att härleda något ur räntespreadarna, men om marknaden nu tror att USA ligger före Europa när det gäller disinflationstrenden, så kanske man kan översätta detta som att FED kommer sänka innan ECB allt annat lika… och valuta marknaden redan börjar prisa FEDs kommande mjukhet relativt ECB hökighet. Kanske det kanske.

Ska börsen fortsätta upp, så måste dollarn fortsätta att vara svag. Dollarn var svag i början av februari och maj men fortsatte inte. I februari föll börsen 10%, i maj gick den sidledes. Så jag håller ett fortsatt öga på dollarn om man säger så….

I veckan kommer NY Empire FED, Retail sales, NAHB index, EU Inflation, Philly Fed… ganska lugnt med andra ord. Opex lär hålla detta under vingarna, och sen blir det FED mötet som avgör i nästa vecka…

Ska FED trigga en sista push upp och topp, ELLER ska rent utav trigga igång ett klassiskt oktober-ras? Jag vet inte…. men vi handlas på PE 21X på peak earnings med räntor runt 4-5%. Det kan ju vara värt att ha i åtanke!

——————- torsdag

Det positiva marknadssentimentet håller i sig…. påhejat av en svag Dollar.

Såg en graf på twitter hur förändringar i Dollarn lirat rätt bra förändringar i ISM Mfg. Senaste tidens svaghet i dollarn pekar på att ISM står inför en resa mot 60. Det är högt. Är det möjligt. Ur ett perspektiv skulle jag kunna vara positiv till ISM Mfg, och det är för att vi har haft en RELATIV underkonsumtion av Varor senaste året, till Service och tjänsters fördel. Den relativt trejden är väldigt stretchad vilket inte minst visat på det historiska avståndet mellan ISM Mfg och Non-mfg. Denna trade tror jag kan mean reverta. Men är det för att ISM Mfg drar till 60 och Services håller sig kvar strax över 50, eller är det för att Mfg står stilla och det är tid för Services faller mot 40-45. Jag tror ju på det senare eftersom jag är en konjunktur pessimist. Det finns inte köpkraft i ekonomin att upprätthålla Services och samtidigt lyfta Goods/Mfg. Så jag är negativ. That said, så skulle det inte förvåna mig om vi ser ett litet hopp i ISM Mfg, av det enkla skälet att New Order/Inventories ration pekar i den riktningen.

NAHB index kom in på 56 mot väntat 56 och fg 55…. pekar på en fortsatt svag fastighetsmarknad i USA, bara problemet är att den inte är särskilt svag. Ungefär som i Sverige. Betyder dagens starka marknad på att den även kommer att vara stark i framtiden? Jag tror inte det, men så tror jag också på att räntornas effekt.

US Retails sales kom in 0,2 MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. En siffra som visar samma om och om igen, dvs Amerikanernas spenderar ungefär lika mycket på Retail som man gjorde förra året. Pga av högre priser så konsumerar man mindre realt, men i nominella pengar lika mycket. Att man inte spenderar mer trots högre lön och nya jobb, handlar om att man konsumerar mer av service och tjänster. Att man inte konsumerar mindre beror på att räntorna inte verkar fått grepp om plånböckerna.

Inflationen i Europa, ex mat och energi, kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,3. Lirar med inflationstryck på 4% +/- 1%…. vilket i sin tur lirar med lönetrycket som företagen kompenserar sig för.

Philly FED kom in på -13,5 mot väntat -10,0 och fg -13,7. Ingen kul siffra, som pekar på dåliga tider. Underkomponenten 6m Bus Activity tog ett rejält kliv upp, samtidigt som New Orders försämrades rejält. Man väntar sig alltså bättre tider samtidigt som Orderingången viker. Det är ju rätt märkligt!

Allt fokus riktas mot FED i nästa vecka… ett oväntat hökigt besked kan få den så svaga dollarn att mean reverta och då väntar börsrekyl. Alternativt ger de en duvig bild av läget (fallande NFP, Inflation CPI) och låter dollarn fortsätta att svagas vilket ger börsen nytt bränsle att nå nya toppar! Vad tror jag? Hmm, jag tror inte FED bryr sig om att begagnade bilar drar ner CPI siffran, utan fäster större vikt vid stark arbetsmarknad som upprätthåller hög löneinflation….. svårt att säga, håll koll på dollarn!

—————— fredag

I nästa vecka har vi FED och ECB möte, båda kommer höja med 25 punkter. Men det intressanta är hur de guidar framåt, det kan ge stor impact på marknaden.

Trevlig helg!

Veckans viktigaste är US CPI på onsdag. Den väntas bli 0,3% MoM mot fg 0,4. Givet löneläget och andra indikatorer så är det rimligt. Oavsett vad det blir är det ändå för högt för FED. 0,2 eller lägre är det som krävs för att FED ska vara nöjda och jag har svårt att se hur man kan komma ner dit så länge företagens lönekostnader växer som de gör.

Vissa hävdar att sambandet mellan arbetslöshet och inflation är lågt. De tittar då på det sk Philips sambandet, och då håller jag med om att sambandet har spelat ut sin roll. Av många skäl, vi lever i globaliserad värld där det nästan inte finns något ”tak” för produktion eller arbetskraft i många branscher, vilket gör att även om det är en tajt arbetsmarknad i ett land så spårar den inte ur. Tjänstesektorn är idag en dominerande del av ekonomin, där många jobb är hyfsat okvalificerade, och därmed utbytbara. Fackförbunden spelar en mindre viktig roll idag jämfört med för 50 år sedan. Där finns många faktorer varför Philips sambandet fungerade rätt väl fram till 90-talet, men därefter har tynat bort.

Men det finns fortfarande en koppling mellan lön och inflation, som är lika enkel som logiskt, och det är att ett företag oavsett brasch alltid vill göra X i vinst på sista raden, och stiger lönekostnaderna så kommer han vilja höja priserna och/eller sälja mer allt annat lika för att försvara den vinsten. Höjer ingen annat priset i branschen är det tufft för honom att höja, och då gäller det att sälja mer. Men om ”alla andra höjer” så kommer han också att höja.

Så kopplingen mellan arbetslöshet och inflation är luddig som sagt, men kopplingen mellan inflation å ena sidan, och lönebildning och jobbskapande (tillväxt) och tillväxt (efterfrågan) är alltjämnt kvar och logiskt.

Tittar man på USA så ökade lönerna mellan 2009-2019 med c2,5% om året, vilket resulterade i en inflation (Core PCE) på 1,5%. Det är logiskt.

Tänk dig företaget USA AB (superförenklat i en ekonomi som 75% är service/tjänster och 25% tillv/goods))

Dom säljer för 100 dollar

Har kostnad av sålda varor/tjänster 30

Bruttovinst 70 (70%)

Löner 70

Resultat 0

Under ett år ökar lönerna med 2,5% till 71,75.

Om företaget höjer priset på det dom säljer med 1,75% till 101,75 och fortfarande har 30 dollar i inköp, så gör de en bruttovinst på 71,75 dollar. Tillräckligt för att täcka lönerna och fortsätta med nollresultat.

Så visst finns det en koppling, men Philips stämmer inte så bra längre.

I Sverige har lönerna länge taktat runt 2%, och även där har vi haft svårt att få upp inflationen.

Intressant nu hur lönerna börjar dra i väg, precis som i USA, fast hela tiden lägre än inflationstakten. Så både i USA och Sverige blev vi rika tidigare när lönerna i princip stod stilla för att priserna steg ännu mindre och nu är det precis tvärtom.

FED och Riksbanken är oroliga för en lönespiral, då de alltid gör löntagarna realt fattigare. Logiken är att företagen aldrig höjer lönerna mer än då kan höja priserna. Men att så länge som priserna ökar kraftigt kommer löntagarna ställa krav på höjda löner. Men egentligen blir konsumenterna realt fattigare vilket till slut slår tillbaka på företagen. Dessutom är räntorna höga. Inte bara för att centralbankerna har höga styrräntor utan för att ingen lånar ut pengar till en ränta som gör en realt fattigare. Därför blir det dyrt att låna upp pengar, vilket gör att färre investeringar går att räkna hem, viket även det är negativt för tillväxt.

Löner trycket måste ner, och det kommer bara ner om jobbskapandet dör, för ingen förhandlar upp sin lön när företaget man jobbar på planerar kostnadsbesparingsprogram och nedskärning. Räntorna måste bita….

Vi har även US PPI och Inflation från Sverige. Veckan avslutas med Prel Michigan. Ganska lugnt alltså!

Rent tekniskt vet jag inte om 4460 var toppen. Bryts 4300 tror jag vi är på väg mot 4160 i första hand. Efter Mars uppgången så konsoliderande vi i princip i två månader, April och Maj, innan vi tog nästa hopp i slutet på maj in i halva juni. Det är sommar, och får inte marknaden ”fäste” på något så kan vi självklart konsolidera in på mitten av Augusti. September/oktober brukar inte vara kul. Men man ska vara försiktig med anomalier.

Dollarn är som vanligt viktig för mig. Den har konsoliderat senaste veckorna, och tog därmed död på uppgången, men har samtidigt inte varit så stark att den triggat någon nedgång. Ska vi sätta nya börstoppar, bryta ner eller bara konsolidera vidare på börsen tror jag kommer att ha en stark koppling till var dollarn (mot euron alltså) tar vägen. Håll koll på 1,10 och 1,08eur. Rent tekniskt skulle jag även hålla koll på Apple.

Morgan Stanley menar på att hela årets uppgång handlar om multipel expansion, dvs högre värdering, varpå vinstrevideringar varit i princip flat. Värderingen kom från en tidigare låg nivå där data som visat på ”better than feared” tagits mot positivt. Nu tror inte banken att ”better than feared” räcker för att driva multiplar högre. De menar att marknadens tro på långsiktigt låg inflation och räntor är väl inbygd i priserna, och det som kan driva oss vidare är snarare en acceleration i tillväxt, som primärt borde komma från Tillv/Goods sidan. Tänk er ISM Mfg drar mot 60 samtidigt som ISM Service ligger kvar runt 55. Samtidigt som inflationsutsikterna inte ruckas. Detta skulle garanterat driva marknaden högre. Men hur stora odds är det?

Real räntan är viktig för börsen, och på sistone har marknaden inte gillat när räntorna är på väg upp. Onsdagens CPI är viktig ur det här perspektivet, men som jag sa ovan, så är chanserna goda att den kommer in inline… och då behöver det inte leda till reaktion.

Ha en fin vecka

—————– tisdag

Har hört att CPI kan komma in soft pga begagnade bilar kommer ner rejält… blir det en soft reading så kan det vara skäl till varför dollarn nu är så svag. Tredje gången gillt den är upp runt 1,10eur…. följer noga. Brott över kan ge nytt bränsle till börsuppgången… eller vice versa.

—————– fredag

Har varit lite off grid senaste dagarna.

Men Core CPI kom in soft på 0,2% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4. Klart bättre än väntat och i årstakt ner mot 2,5% vilket lirar med coer PCE 2,0%. Detta skulle alltså innebära att FED med denna datapunkt nått målet, givet att inflationstakten fortsätter att komma in på 0,2% tolv månader i rad. Det som håller nere siffran handlar om att Goods inflation är rejält svag, och i synnerhet priser på begagnade bilar. Det jag vänder mig emot är just att core PCI kommer fortsätta att komma in tolv månader i rad på 0,2 om lönerna samtidigt ökar med 0,4+. I min bok så måste antingen lönerna ner, eller stor risk för att prisinflationen kommer tillbaka. Visst, det finns ett case där företagen accepterar lägre vinster, genom att tillåta lönekostnaderna öka snabbare än bruttovinsterna men historiskt finns inga bevis på detta. Jag vill också påminna om att priserna i november 2022 också ökade med 0,2%…. men det höll aldrig i sig.

Personligen tror jag att andra halvåret kommer att bjuda på låga prisökningar, som 0,2 eller bättre, men att det går hand i hand med att lönetrycket börjar komma ner mot minst 0,3% MoM. Detta i sin tur går hand i hand med att jobbskapandet går mot noll, och senare negativt. Detta i sin tur bygger på att antagandet att räntorna biter på ekonomin under andra halvåret.

US PPI kom sen in på 0,1% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,1 (nedreivderat fr 0,2). Ingen överraskning egentligen. Inflationen i Mfg/Goods sektorn är borta. Det är ingen deflation, men det är inga höjda priser heller. Dels för att Supply sidan inte pressar på, men även för att efterfrågan är svag.

FED kommer, givet stark arbetsmarknad (även om NFP var lägre än väntat, och jobb i offentliga sektorn bidrog ovanligt mycket), högt lönetryck, och hög aktivitet i den tunga service sektorn, att höja två gånger till 5,5%….. det är egentligen bara sur data som kommer ändra på detta. Därför kan man säga att juli höjningen är 100%, medan september osäker. Detta trots att CPI/PPI visar på att inflationsproblemet rent tekniskt sett är borta. MEN, det räcker inte med att varor från Kina blir billigare och begagnat priser går ner. Priser och löner i Service sektorn måste också fixa till sig, det har FED sagt flera gånger.

Från Sverige kom CPIF ex energi in på 0,6% MoM mot väntat 0,5 och fg 0,7. Klart sämre. 0,6 lirar dessutom med inflationstakt om 6-7% om året, så Riksbanken är inte nöjda. Alla skriker att belånade hushåll har problem, men när Riksbanken ser sig runt på stan så är de bekymrade. Butiker gapar tomma, men det konsumeras friskt på service och tjänster. Räkna med höjning till 4% så länge som datan ser ut så här!!!

Kul att kronan stärks. Vet inte om det beror på Nato, men en hög inflationssiffra får såklart marknaden att tro på kommande höjningar, varpå räntorna stiger, vilket är positivt för kronan.

Dollarn har varit svag senaste veckan, och dragit med sig börserna upp. Senast den var så här översåld så började den konsolidera. SPX kommer att komma ner till 4450 i nästa vecka… därmed inte sagt att vi nått toppen. Sentimentet är starkt!

Trevlig helg!

Allt pekar på att FED kommer att höja räntan med 25 punkter den 26 juli till 5,25% och sen med ytterligare 25 i september. Det enda som kommer kunna få dom på andra tankar är data. Men den har varit envist stark. Nu i veckan har vi data från ISM där särskilt service sektorn är viktig. Men vissa hävdar att man även bör se till Goods sektorn som varit svag, och som kan få ny luft under vingarna. Det hade i så fall varit tvärtemot mitt fundamentala case, och grundar sig på att räntorna inte får något genomslag alls. Vilket jag tycker hade varit konstigt. Utlåning och nyinvesteringar i USA är ingen munter läsning. Men konsumtionen är stark tack vare service sektorn. Vi har även jobb och lönedata i slutet av veckan. Visserligen lagging men otroligt viktiga. Särskilt lönerna är viktiga. De driver inflation strukturellt just nu. Supply sidan är deflatorisk. I nästa vecka har vi Core CPI. Men trots viktig data så har FED gjort väldigt klart att man behöver höja mer.

Jag tror FED är förvånade själva. De flesta ledamöterna, inkl jag, var med när de höjde från 0,25 till 2,25% under 2017-2018. Planen var att höja hela vägen mot 3%. För att kyla ner arbetsmarknad, löner, och inflation, men räntorna BET och man fick stanna redan på 2,25%. De var till och med så att man fick sänka till 1,50% för att man insåg att man höjt för mycket. Jag var väldigt rätt på bollen på den tiden. Inte för att jag gjorde nån rocket science utan för att jag visste hur mycket skulder hushållen hade, och jag visste vad de hade för disponibel inkomster, så jag kunde räkna ut effekten på tillväxt. Det funkade.

Det funkade även under 00-talet. Då höjde man från 1% sommaren 2004 till 5,25% sommaren 2006. Detta innebar att bostadspriserna toppade ur och vände ner. Det innebar att börsen toppade ur hösten 2007. Och det tvingade till sist fram konkurser i Bear Sterns, AIG och slutligen härdsmältan Lehman brothers 2008, och Great Recession 2009. Intressant är att första räntesänkningen kom i september 2007. Då toppade börsen ur och vände ner. Om man ska dra en parallell till idag, så skulle det vara att FED kommer sänka när första riktigt negativa jobbdatan kommer. Då vänder också börsen ner. Tills dess skulle vi alltså kunna ha en Buy the Dip marknad och positiv trend. Men det blir också kladdig jämförelse, för att SPX toppade ur i januari förra året. Rent börsanatomiskt är vi i sommar 2008, och har att se fram emot en stökig höst. Jag tror rent generellt att man ska vara försiktig med att göra den här typen av jämförelser. SPX toppade ur som sagt hösten 2007, men handlades ändå rätt högt 2008. Själva poängen är att konjunktur och vinster HÖLL SIG hyfsat under 2008, och därför kunde även börsen göra det. MEN vinster och konjunktur kraschade under 2009, och då kunde inte börsen stå emot. Så det här med att dra paralleller ska man vara försiktig med. Däremot kan man krasst konstatera att är värderingen hög och vinsterna går åt helvete, och det spelar inget annat någon roll. Då är det kört. Så rådet till alla är att man ska försöka förstå sig på dagens värdering, och framtida vinster. Värderingen idag är inte attraktiv. Vinsterna framöver kan man ha delade meningar om.

Kina Caixin Mfg PMI kom in på 50,5 mot väntat 50,2 och fg 50,9…. ingen krut i Kinas Tillv sektor

Tysk Mfg PMI kom in på 40,6 mot flash 41,0 och fg 43,2… väldigt svagt!!!!

Eurozone Mfg PMI kom in på 43,4 mot flash 43,6 och fg 44,8… svagt

Tillverkningssektorn är inte happy… får se vad service industrin säger på onsdag!!!!

US Mfg PMI kom in på 46,3 mot flash 46,3 och fg 48,4.. inline som visar på softline men ingen recession

US Mfg ISM kom in på 46,0 mot väntat 47,0 och fg 46,9… sämre men ingen outright recession

Dito Prices kom in på 41,8 mot fg 44,2…. klar deflatorisk miljö. Goods inflation fortsätter ner. Svagare efterfrågan gör att man inte kan höja priserna, utan tvärtom. Men också för att inköpspriser inte trycker på som för ett år sedan.

Dito Employment kom in på 48,1 mot fg 51,4… man anställer inte, men man sparkar inte heller. Så har det sett ut länge.

Dito New Orders kom in på 45,6 mot fg 42,6… bättre, men fortsatt ingen stark siffra

Totalen är densamma som innan. Sämre tider, men inget recession. Det är service sektorn som är det intressanta. Den kommer senare i veckan!

Intressant hur världen ser ut.. där Service sektorn går hyfsat medan tillverkningssektorn hackar ganska rejält. Där USA och Japan är rätt starka, men där resten av världen ser rätt bräckligt ut. Känns ju inte som en solid konjunktur uppgång om du frågar mig….

Ha en fin vecka!

————— tisdag

Räntor börjar slå genom med 6 månaders fördröjning, med ett max 12 månader senare.

Mfg PMI reflekterar detta 1-3 mån innan.

Non-Mfg Service PMI laggar Mfg PMI med 1-3 mån.

Hur har det gått?

Långräntor toppade ur oktober 2022, borde börjat ge effekt april 23 med full effekt oktober 23.

Mfg PMI borde börja reflektera detta tidigast januari 23, full effekt senast september 23. Hittills hade svagat sig ner under 50. Men vid denna tidpunkt hade man kunnat vänta sig mer. Särskilt nu fram till September. Men det är inte omöjligt

Non Mfg Service PMI borde börjat svaga sig tidigast februari 23 med full effekt senast december 23. Hittills har det INTE funkat alls. Men kommande halvår blir intressant.

Det finns många skäl till varför det inte har funkat, skäl som kanske innebär att det inte heller fungerar framöver. The Jury is still out!!!

USA bygger på service industrin. Den datan kommer imorgon…. det kommer bli intressant!!! Stay tuned!

Många tror att denna marknad hålls uppe av att marknaden tror att FED kommer tvingas till en förändring, pga inflation fallerar. Jag är tveksam. Den dagen FED vänder är såklart för att inflationsutsikterna förändras, men jag tror de kommer att förändras för att utsikterna i ekonomin förändras. De går hand i hand. Om jag var bull skulle jag inte hoppas på en FED pivot. Jag tror en FED pivot är dåligt för marknaden. Jag tror deras hökighet är en garant för att ekonomin är stark. Börsen gillar en stark ekonomi för det betyder vinster och utdelning, och chans till nya toppar. Den dagen de överger hökigheten, den dagens reverserar detta resonemang. Givet värdering, då finns det inte mer att ge på uppsidan.

Allt detta spelar noll roll, mer än att det är en intressant diskussion. Tajming faktorn avgör om man tjänar pengar eller inte. Har du rätt med caset men fel med tajming så tjänar du inga pengar. Och Tvärtom! Sad but true.

—————- torsdag

Caixins Service PMI kom in på 53,9 mot fg 57,1…. bromsar in tydligt, inget nytt, det har NBS siffran redan visat!

Från Europa kom Service PMI in på 54,1 mot flash 54,1 och fg 57,2… inline

Från Tyskland kom samma in på 52,0 mot flash 52,4 och fg 55,1… sämre

Men det är inte Europa det handlar om….

Från USA

kom Service PMI in på 54,4 mot flash 54,1 och fg 54,9.. ändå rätt stabil och hög nivå

ISM Non-Mfg kom in på 53,9 mot väntat 51,0 och fg 50,3… oväntat stark

Dito Buisness Activity kom in på 59,2 mot fg 51,5…. whaat, fullt ös i servie sektorn igen

Dito New Orders (bokningsläge) kom in på 55,5 mot fg 52,9… också starkt!

Dito Employment kom in på 53,1 mot fg 49,2… accelerering, väldigt otippat, men kanske inte relativt styrkan i efterfrågan ovan.

Dito Prices kom in på 54,1 mot fg 56,2… fortsatt tryck, vilket inte är så konstigt om efterfrågan är god och man anställer folk

Imorgon kommer jobb och lönesiffror, men idag har vi liten föråkare..

ADP kom in på 497k mot fg 278k… sinnessjukt stark siffra. Har varit en dålig guide för NFP men den säger ändå nåt jämfört med om den kommit in på noll. Risken ökar alltså för att NFP imorgon blir stark. Sen är det frågan hur börsen tar detta. Starkt jobbskapandet innebär att ekonomin går starkt, vilket gör att vi kan lita på vinst estimaten, men det innebär också att FED lär fortsätta att höja. Lite av nuvarande narrativ egentligen, där marknaden handlas upp även om FED säger att de vill fortsätta att höja. Marknaden verkar hellre fokusera på att ekonomin är stark och det är något bra! Vi får se hur det går den här gången… NFP imorgon är the real deal… inte ADP.

Challenger layoff, alltså uppsägningar, kom in på c40k mot fg 80k. En siffra som visar att arbetsmarknaden mår bra. Företagen säger inte upp folk. Å andra sidan brukar det komma lite senare, dvs först slutar man anställa. Sen sparka!

Alltså datan idag är väldigt väldigt stark. Inga tecken på avmattning. Absolut inga tecken på att räntorna biter!!! Egentligen rätt märkligt.

Datan är stark – FED höjer i juli och kanske september. Alltså räntesänkningar finns inte på kartan. Alltså räkna med höga räntor länge.. därför är dollarn stark, men aktiemarknaden verkar inte bry sig jätte mycket. Aktiemarknden verkar tänka ”hellre stark ekonomi och höga vinster, trots höga räntor, ÄN motsatsen”.

Imorgon kommer jobbdatan!

SPX gick idag ner och stängde gap… men öppnade ett annat som det täppte till. SPX skapar ännu ett konsolideringsområdet, som det kommer bryta ur. Jag är inte säker på vilket håll faktiskt. Dollarn har stöd runt 1,081eur

———— fredag

Goldman lyfte fram att vi länge har varit i en miljö där Good – Is Good men att nu på sistone har den korrelationen skiftat till Good – is bad. Särskilt gäller detta börserna i Europa, men även USA, och rörelsen igår efter stark ISM pekar på detta. Vad beror detta på, en analkande oro över att räntorna är höga länge, eller handlar det bara om att börserna står högre nu än tidigare, så värderingsmässigt är det inte lika många som vill köpa längre, och då går det ner istället?

De noterar även att hård makro överraskat starkt i USA, medan soft macro inte gjort det i samma utsträckning. Betyder det att man har fel om framtiden? Dvs alla fattar att det är goda tider nu, faktiskt bättre än väntat, men att man inte tror det är uthålligt. Men räntorna kanske inte får genomslag i framtiden och då får man fel igen. Framtidsenkäterna präglar ju förväntningarna om hårddata, så den är sannolikt lågt ställd. Frågan är då om man får rätt, eller fortsätter hårddata att slå lågt ställda förväntningar?

Det är också intressant hur makro surprises också är extremt bra relativt omvärlden, i synnerhet Europa. Pekar det på att Europa kan lyfta senare, för att vi alltid laggar USA. Eller beror det på strukturen i ekonomin. Man ska då känna till att USA och Eurpa aldrig befunnit sig i olika konjunktur situationer, även om styrkan och strukturen skiljer sig åt. Våra ekonomer är väldigt integrerade så det ska man inte vänta sig. Apropå konjunktur brukar man säga att Asien och Europa är viktiga, och kan påverka styrkan i världsekonomin, men det är USA som sätter riktningen. För mig som är pessimist är det särskilt störigt att USA går starkt, ör det innebär att de andra faktiskt kan rycka upp sig senare. Det är också rätt störigt att det är Service sektorn i USA som är stark, för det är den som sysselsätter nästan alla människor och står för 80% av ekonomin.

Som jag skrev om tidigare i veckan, så utvecklas US Mfg sektor ganska som väntat givet räntorna, den började försämras i början av året och borde fortsätta in i hösten. Men Service sektorn borde börjat visa svaghetstecken under våren, men har inte gjort det. Men detta är ingen exakt materia. Om räntemekanismen fungerar så borde tjänstesektorn svaga sig betydligt under andra halvåret. Jag tycker inte själva knäckfrågan är om räntorna biter eller ej. Utan varför det finns risk varför det inte fungerar nu när räntemekanismen fungerade så sent som 2017-2019. Visst ett svar kan vara att skuldstrukturen ser annorlunda ut. Den är i princip lika stor, så det måste vara annat i strukturen. Samtidigt har FED höjt till 5% mot 2,25% under 2018 så det borde kompensera….. jag fnular vidare

US Jobs NFP kom in på 209 mot väntat 225k och fg 306 (reviderat från 339k)…. så totalt sett sämre. Men vi pratar ändå c250k nya jobb i snitt senaste två månaderna, vilket alltså inte är något dåligt jobbskapande på nåt sätt. Stark efterfrågan i service/tjänste näringen skapar fortfarande jobb i denna stora del av ekonomin. FED kan inte vara helt nöjda. Juli höjningen är 100% säker, och det ska mycket till datamässigt för att inte september också blir en höjning. Sänkningar känns lååångt borta.

Dito löner kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4 (uppreviderat fr 0,3). Lönetryck på 4,5-5% lirar väldigt väl med core pce runt 3,5% och core CPI på 4%. Företagen skickar vidare lönekostnaderna ut mot priserna, vilket är fullt logiskt så länge som efterfrågan är där.

Övriga Supplydrivna priser är klart disinflatoriska, drivet av en svag Goods sektor. Men det är löner och stark arbetsmarknad som spökar. Slutsatsen är enkel: Så länge som arbetsmarknaden är stark så kan inte FED sänka räntorna. Så länge som arbetsmarknaden är stark så kommer vi ha höga räntor i USA och resten av världen.

SPX gick upp och stängde sitt gap, men stängde på nästan dagslägsta. Ingen stark signal, men rent tekniskt går det inte att vara negativ förrän vi bryter ner under 4300.

Nästa stora datapunkt är CPI i nästa vecka. Givet löneläget borde den landa på 0,3% MoM. Börsen är inte längre lika överköpt, men Greed nivåerna är fortsatt höga. Jag vågar mig inte på att sia någon topp men givet värdering och greed så borde vi nå lägre nivåer längre fram. Oktober är en klassisk bottenmånad. Å andra sidan är toppar i augusti inte ovanligt!

Ha en fin helg!

Det finns liksom inget i vare sig räntornas rörelse, vad centralbankerna säger, eller hur makro datan kommer in som motiverar en så svag dollar. Den enda förklaringen är att marknaden inte tycker att nuvarande hökighet är uthållig och att framtiden kommer bjuda på lägre inflation och räntor. Detta samtidigt som vinsterna upprätthålls.

Jag kan också tänka mig det här, givet att lönerna också ger vika. Vilket de gör när arbetsmarknaden surnar till vilket det mesta pekar på… MEN det gör också att vinsterna inte kan upprätthållas, och då känns dagens PE20+ för SPX ganska magstarkt!

Om man tror på större nedgång härifrån… alltså typ 10%+ så ser jag inte hur det kan hända samtidigt som dollarn är så här svag. Något måste ”skrämma” marknaden så att den börjar köpa trygga dollares igen.

Det är en hyfsat lugn makro vecka, igen. Riksbanksmöte på torsdag. Från USA kommer Case Shiller, CB Consumer confidence, Core PCE, Chicago PMI samt Final Michigan. Kina PMI samt Flash CPI från EU. En hel del men inget livsavgörande. Nästa vecka är viktigare.

Rent tekniskt hämtar börsen andan. Givet att inget oväntat händer så borde detta kunna fortsätta ner mot 4,200ish….

———-

Jag upplever att det är främst en stark euro som gjort dollar svag, och inte primärt dollarn som är svag. FED är ju rätt hökiga och guidar för höjning med 25+25 i juli/september. ECB är hökiga pga inflationen men som alla vet är utsikterna för både tillväxt och inflation dåliga i Europa, så de lär inte höja så mycket mer. ECB är alltid sist på bollen, så jag litar inte ett skvatt på vad dom säger. Dock är lönetrycket hyfsat högt i Europa, men det lär sätta sig om konjunkturen försämras.

Case Shiller, dvs huspriser i USA, kom in 0,9% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4… starkare, men man ska inte nagelfara tiondelar. Big picture är följande… Priserna toppade ur 2006 och sen rörde sig nedåt när räntorna steg, för att slutligen krascha efter Lehman 2008, och sen plana ut. Från och med juni 2012 började de stiga och steg fram till jan 2023. Uppgång 10,5 år. De steg med 135%. Sen efter ur toppning förra sommaren föll de med 7%. Peanuts. Därefter har de stigit med 4%. Så de är ner med 3-4% sen toppen. Typ oförändrade alltså. Som Sverige fast lite bättre. Analysen varför, har också likheter med Sverige.

CB Consumer Confidence kom in på 109,7 mot väntat 104,0 och fg 102,5… en klar förbättring, MEN nivån i stort är fortfarande i så imponerande och är i linje med sämre tider, dock ingen recession. För detta krävs att arbetslösheten börjar stiga.

———————– torsdag

Riksbanken höjde som väntat från 3,50 till 3,75%, och flaggar för ytterligare en höjning i september. Detta för att inflationen fortfarande är för hög, för att ekonomin fortfarande mår allt för bra, för att kronan är för svag och gud vet allt.

Så länge som FED inte får ner jobbskapandet och ekonomin bromsar in, så är de rädda för att inflationen rent strukturellt inte har brottats ner och då måste köra en hökig policy. Så länge som FED gör detta kommer inte ECB att radikalt ändra väg, och så länge som FED och ECB inte gör det så lär inte Riksbanken göra det.

Vi får kallt räkna med att våra rörliga bolåneräntor nu börjar röra sig mot 4,5% för att sen fortsätta mot 5%. Har man pengar på banken ska man se till att man får ränta på kontot, och har man den i en fond, så ska man se till att avkastningen matchar den räntan, EFTER avgifter.

5% ränta på 4000mdr i bolån blir 200mdr. Sen är inte alla lån rörligt, typ 75% vid årets slut. Så 3000mdr X 5% = 150mdr. Sen ligger övriga på c1,5% så 15mdr. Så totalt 165mdr i räntekostnader. När det var som lägst betalade vi 1,5% på 4000 = 60mdr. Så det är en ökning med 105mdr.

Eller om exemplifierar med ett hushåll, som har 5mkr i lån, som tidigare betalade 5,000kr/mån, men som nu med 75% rörligt och 4,5% ränta och resten bundet på 1% betalar nu 15,000kr/mån. Det måste såklart kännas, särskilt sett över ett år då man måste dra ner på annat till ett värde av 120,000kr. Men i takt med att de bundna löper ut senare i år, så stiger kostnaden mot 21,000kr/mån. Det går snabbt nu!!! Sommaren och semestern är sannolikt det sista roliga många har kvar. Höst- och jullov ser inte så kul ut. Bästa lösningen för Svenskarna är om USA hamnar i lågkonjunktur. Varje månad med positivt jobbskapande är en dålig månad om man är svensk.

Vi är i ett skruvstäd. Nu när Riksbanken höjer så blir det sämre för oss svenskar. Hade han inte höjt hade kronan varit väsentligt svagare än den redan är. Då hade vi importerat ännu mer inflation, och vi hade blivit ännu fattigare. Bortser han från inflationen i ett sånt läge, och inte gör nåt med räntan, så kommer omvärldens förtroende för Riksbanken (indirekt kronan) blir ännu lägre. Typ Turkiet status, och då går det snabbt utför. Oavsett vad han gör så blir det dåligt. Kan inte vara kul att gå till jobbet. Även Riksbanken borde be för en svag amerikansk konjunktur.

———————— fredag

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,0 mot fg 48,8… fortsatt lugnt i fabriken

NBS Service PMI kom in på 53,2 mot fg 54,5…. fortsatt tapp i momentum

Kina bromsar in, Europa bromsar in…. det är egentligen bara USA som visar på förvånansvärd motståndskraft, som i sin tur primärt drivs av den stora Service och tjänstesektorn. Faller den, så faller resten.

Från Europa kom flash estimat över inflationen som kom in på 0,3% MoM för headline och 0,3 ex energi. Så inflationstakten i årstakt ligger numera på 3,5%ish. Vilket lirar rätt bra med lönerna om 4-5%. Övriga priser trendar ner. Men så länge som lönerna taktar på som dom gör så kommer företagen att skicka vidare kostnaden ut på kund. Det ser man inte minst i dagens data, som visade Services steg med 0,6% MoM. Det är lite samma sak som i USA faktiskt, och det är därför som ECB och Fed är så hökiga. Enkelt uttryckt: För att inflationen ska komma ner så måste lönetrycket komma ner, det kommer ner när det slutar skapas nya jobb, detta händer när företagens försäljning viker ner sig, och detta händer när räntorna äter upp tillräckligt mycket av köpkraften. Centralbankerna kommer fortsätta att vara hökiga fram till att detta händer. Så enkelt är det.

US Core PCE kom in på 0,3 %MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4…. inline. Pekar på inflation runt 3,6% i årstakt, dvs core CPI runt 4% och löner runt 4,5%. För högt för FED, men helt klart i rätt riktning. Lönerna måste ner mot 3% eller bättre. Arbetsmarknaden måste SLUTA skapa jobb. Eftrefrågan måste vika ner sig. Räntorna måste bita. FED måste se till att efterfrågan efter tjänster avtar. ISM Non-Mfg New Orders måste ner under 40…. Annars har inte FED gjort sitt jobb.

Chicago kom in på 41,5 mot väntat 44,0 och fg 40,4… väldigt svagt, men har den har varit väldigt opålitlig i år.

Michigan Final kom in på 64,4 mot väntat 63,9 och fg 63,9… snäppet bättre men ingen bra nivå!

I nästa veckan väntas en drös med PMIs samt jobbdata på fredag. Viktig data såklart, men som alltid gäller: det är avvikelser mot förväntningar som skapar reaktion i marknaden. Inte datan i sig.

Trevlig helg och njut av sommaren!

Oavsett om man har en positiv eller negativ syn på börs, värderingar, inflations- och konjunkturutsikter, så är marknaden kraftigt överköpt, över positionerad och över sentimentsnivå. Dags för andhämtning ner mot SPX 4200-4250 är ingen no brainer. Huruvida vi har sett toppen eller ej kan inte jag bedöma, men fundamenta bakom konjunktur, vinster och värdering ser inte kul ut alls. Dock spelar det noll roll på 12 dagars sikt, men är helt avgörande på 12 månaders sikt. September/Oktober är klassiska bottenperioder, och jag hade varit mycket förvånad om datan står sig stark fram tills dess. Särskilt tjänstesektorn i USA har ju blivit väldigt intressant, då vi fått tidiga signaler om att momentum börjar lägga sig där.

Prel Michigan kom i fredags in på 63,9 mot väntat 60,0 och fg 59,2… bättre, men nivån är fortsatt väldigt risig.

Final Euro Inflation, ex food/energy, kom in på 0,3 MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. Inflationen taktar alltså kring 3,5-4%. Europas problem med inflation håller på att tyna bort snabb. Lönerna ligger visserligen fortfarande på 4-5%, men de brukar avta snabbt i takt med att det slutar skapas jobb. ECB höjde ju till 3,50% och flaggade för ytterligare en i juli. Jag tror inte den höjningen behövs, men risken är stor att den blir av.

I veckan fouserar jag på NAHB index idag, och flash PMIs på fredag. En ganska lugn vecka med andra ord. Oftast är sådana veckor ganska tekniska i sin natur, och givet att OPEX är bakom oss, så får vi se var det här tar vägen!

Särskilt flash Service PMI är av intresse, både för dom vill förstå om vi är på väg mot recession eller inte, eller om inflationen ligger kvar eller ej.

Ur ett inflationsperspektiv så sker prishöjningarna idag i service branschen. De måste höja för att kompensera för stigande lönekostnader, både för att lönerna stiger och för man anställer mer folk. För att inflationen ska komma ner så måste de sluta höja priserna där. Övriga priser har kommit ner, och det är egentligen bara lönebildningen som driver nu, och den är också största kostnads delen i service branschen.

Om vi går mot recession eller inte, handlar i grunden om det skapas nya jobb eller inte. Även här är service branschen avgörande. Denna del av amerikanska ekonomin utgör 75%+, och det är där i huvudsak folk jobbar, och det är således där det kommer skapas eller försvinna jobb. Lönebildningen är också starkt kopplad till jobbskapande och hur tajt arbetsmarknaden är.

Njut av sommaren!

NAHB index kom in på 55 mot väntat 51 och fg 50… starkare, men nivån visar inte på någon supermarknad, men ingen bostadskrasch heller. Indikatorn bottnade i december i år, på en riktigt risig nivå, och skulle därmed indikera väsentligt svagare priser 18 månader senare, dvs sommaren 2024. Det är fortfarande ett sannolikt case. Dock har den repat sig, vilket i grunden handlar om att räntorna vände ner i oktober förra året, vilket var kopplat till FEDs beslut om att trappa ner räntehöjningarna. Priserna i USA, och Sverige, reflekterar inte fullt ut dagens räntor, och skulle konjunkturen surna, med stigande arbetslöshet som följd, är det rimligt att bostadspriserna har betyande nedsida både här och i USA närmaste 6-12 månaderna. Frågan är om NAHB bara tagit en paus med studsen det här året, och det är snart att dags att falla igen, eller botten verkligen var i december förra året. Svårt att säga, tror det är kopplat till konjunktur, vilket i grunden har att göra med ränteutvecklingen framöver, samt räntornas genomslag i realekonomin. Jag tror inte vi har sett det värsta ännu….

Det råder en konsensus att inflationen kommer att komma ner. Om detta håller jag med. Tyska PPI igår var bara en av många faktorer som pekar på detta. Men återigen, om räntorna INTE får genomslag, så kommer folk fortsätta att konsumera, och då har vi tillväxt, har vi tillväxt skapas jobb, skapas det jobb i en tajt arbetsmarknad så ligger lönetrycket om 4-5% kvar (arbetstagare vill bli kompenserade för reallönefallet senaste två åren), och då lär företagen fortsätta att vara benägna om att höja priser… så om räntorna inte får genomslag, så kan vi inte lita på optimistiska inflationsprognoser, och då lär inte FED sänka, och då lär räntorna ligga kvar. Vi vill egentligen att räntorna börjar bita. Inte tvärtom, för då skjuter vi bara problemet framför oss.

Goldman kom med en rapport som visar att arbetsmarknaden i USA är väldigt tajt ur ett historiskt perspektiv, därför är även lönetrycket förhöjt. Men att vi börjar se de första tendenserna att det är svårare att hitta ett jobb om man slutar på sitt nuvarande, och att företagen inte har lika stor aptit på att anställa. De konstaterar att lönetrycket ligger kvar på höga 4-5% och måste komma ner mot 3% för att vi uthålligt ska tro på inflationsmålet. Att FED inte kan vara nöjda med nuvarande styrka i arbetsmarknaden. Framåt ser de dock inte stora förändringar. Det betyder egentligen två saker, att de inte tror att räntorna får särskilt stort genomslag, och därmed tror de inte heller på några räntesänkningar på vare sig kort eller medellång sikt. Alternativet är att tro att räntorna får större genomslag, och att det leder till sänkta räntor. Marknaden verkar tro på det senare, annars hade inte börsen handlats till PE20 med räntor runt 4-5%. Börsen tror på låga räntor, men med bibehållna vinster. I min bok lär inte lönerna komma ner mot 2-3% i årstakt, utan att arbetslösheten börjar stiga, och när den stiger så brukar vinstrevideringarna vara negativa. Det svåra här är som vanligt, att spå räntornas genomslag.

Även om 2008-2009 skiljer sig fundamentalt från idag, då det på den tiden handlade om sub prime utlåning till hushåll som inte borde fått låna, med tillhörande derivat och obligationer (som därmed skickade ut risken på olika håll i kapitalmarknaden, så handlar det idag om överskuldsatta fastighetsbolag (om vi får en lågkonja som sänker deras Ebitda), trasig finansieringskran till nya bolag med negativ fritt kassaflöde (där det finns stora värden att rasera, och många människor att avskeda om det vill sig illa). Olika saker, men har sin grund i det klassiska sambandet, dvs Höga räntor, och fel människor/företag har fått låna för mycket pengar. Det är inte första gången. Jag tror fortfarande att det finns likheter idag med första halvåret 2008, som på många sätt var stökigt och osäkert, med många negativa signaler, fast där många i marknaden trodde det skulle bra. Där väldigt få trodde att börs och konjunktur ett år senare skulle vara något radikalt annorlunda. Människan är också väldigt nulägesorienterad i sin natur, extrapolerar när hon tror hon prognostiserar. Dvs det är väldigt svårt att föreställa sig ”svart” när läget är ”vitt”. Bortsett från perma Bulls eller Bears, som ser positivt eller negativt på framtiden, oavsett vad som händer.

Jag har alltid tänkt i termer av köpkraft: där det finns en enkel och en mer raffinerad. Den enkla är:

Nya jobb X Löneökningar – Räntekostnader, sett till YoY%… den har än så länge hållit sig hyfsat pga de två första har varit starkt och att räntekostnader inte riktigt tagit fart. Därför har vi en stark ekonomi, men den ser inte så munter ut om man spolar fram bandet 12 månader.

Den mer raffiernade är samma, fast med tillägg

+ Primärt Budgetunderskott + Bankernas utlåning + Förändring sparkvot

Primära budgetunderskottet rensar för räntekostnader, som inte driver tillväxt. Den har kommit ner från 20/21 men ligger alltjämnt på en maffig nivå. Dock satsas ju en hel del pengar på försvar och energiomställning, som inte ligger inom budget. Har svårt att kvantifiera dessa.

Bankernas utlåning har varit osedvanligt stark, givet ränteläget, men kommer nu ner ordentligt.

Sparkvoten har varit hög, mycket för att amerikanska hushåll överöstes av pengar under Covid, som sen har spenderats långt efter att Covid inte längre var ett problem för ekonomin. De här pengarna anses nu vara mer eller mindre slut.

Historiskt har man kommit långt i att förstå den framtida tillväxten, bara genom att den mer simplistiska varianten.

Många där ute menar att allt handlar om likviditet, och jag förstår tanken bakom, och håller till stora delar med. Men lägger man ovan graf mot en likviditets graf, så visar dom mer eller mindre sak.

Ta årets uppgång, inte bara börs, utan relativa styrka i ekonomin, menar vissa att det handlar om att likviditeten vände upp. Men på samma sätt kan man säga att det fortsatte skapas jobb, lönetakten höll i sig, och räntorna vänder ner från höstens höga nivåer (långräntorna).

—————- tisdag

Hörde en intressant diskussion. En av de stora faktorerna som optimisterna framför är att Smart money står i stora delar utanför marknaden. Att köparna nu har varit Retail, Hedgefonder som stänger blankningar och Corp Aktieåterköp, men att pain trade nu börjar bli så stor för det stora kapitalet som står utanför, att de kommer driva nästa vända upp. De ligger rekord korta aktier, och det är THE FACTOR som kommer driva detta vidare. Det är ingen dålig poäng måste jag säga. Men jag ser två varianter här. Det som får dom att komma tillbaka till aktiemarknaden är INTE i första hand pris, dvs pain trade, utan att de har anser att de har haft fundamentalt fel. Dvs att de inte längre ser marknaden som 1, oattraktiv värderad 2, vilket är kopplat till konjunktur/vinst utsikter i kombination med ränta och inflation. Ändras dom syn på den senare, så kan dom driva detta vidare. Gör dom inte det, så tror jag dom sitter kvar. Då menar optimisterna att pris och pain trade, räcker för att få dom att ändra sig. Men då undrar jag…. om inte dom ger sig in i matchen, vad ska få detta att fortsätta uppåt, och därmed skapa denna pain trade. Jag vågar nämligen betta på att mycket av krutet från Retail & Co redan är taget. Så ska detta bli en pain trade på pris, så måste Smart money in. Och för att Smart Money ska in, så måste fundamenta förändras. Sen kan man diskutera fundamenta. Vissa hävdar att de är ute ur marknaden enkom för inflation/ränta narrativet… och kommer datan in som visar på motsatsen, så blir dom happy. Vissa smart money investors tänker säkert så… men en klar majoritet tror jag även är brydd om 1, vinst utsikter och 2, värdering. Dvs det räcker inte att inflationen faller till 2% och FED börjar prata lägre räntor….. de måste även tro på konjunktur och vinster…. och de vill inte betala too much (aktieriskpremie). Så det här med att Smart Money nu kommer stressade in i marknaden och driver det vidare… kan såklart hända, men i mina ögon ser jag ingen rationell förklaring ännu.

Så man kan dela upp smart money i tre steg

1, de tror på lägre inflation, duvig FED, lägre räntor…. en del kommer in

2, de tror att 1:an ovan kan hända, men de tror även att vinst estimaten är robusta

3, de tror på 1an och 2an ovan, men de måste även känna confidence i värdering, dvs aktieriskprmien.

Så tre lägen som lockar tillbaka smart money i olika utsträckning…. de är rätt mycket begärt. Många i marknaden där ute har en för simplistisk syn, dvs bara vi får en svag inflations siffra så kommer 100% av smart money tillbaka in i matchen. Det tror jag är fel. De flesta av dom kommer vara brydda över vinst estimat och värdering.

Jag har många gånger fått frågan, ”vad behöver du se för att börja tvivla på ditt fundamentala resonemang” ? Det är rätt enkelt,

1, Lönerna behöver komma ner i 3% årstakt, dvs takta kring 0,2 i månadstakt eller mindre, vilket borgar för att inflationen till slut kommer lägga sig runt målet 2% eller mindre, vilket möjliggör för räntesänkningar, och därmed marknadsräntor runt 2% (vilket upprätthåller en hög värdering av vinsterna).

2, samtidigt som ekonomin skapar jobb (typ minst 100k i månaden) och PMIs i snitt ändå håller sig runt 50 eller bättre… vilket borgar för att vinst estimaten kommer att ligga kvar.

Då kommer smart money få det jobbigt att motivera att man ska ligga utanför!

—————— onsdag

En stor del som förklarar varför Amerikanska ekonomin gått så starkt, är att räntorna inte fått grepp om konsumtionen. Hade dom fått det, så hade jobbskapandet inte varit så starkt, och då hade vi inte heller haft så tajt arbetsmarknad, och därför sannolikt inte så höga löner heller. Trots Covid relaterad Supply inflation.

Så räntornas ineffektivitet, har alltså haft exponentiellt positivt effekt. Börjar dom få effekt, så avtar jobbskapandet, som sen leder till lägre löneökningar, och sen rullar karusellen åt andra hållet.

Enligt den här

https://tradingeconomics.com/united-states/household-debt-service-payments-as-a-percent-of-disposable-personal-income-percent-q-na-fed-data.html

Enligt den låg räntekostnader/disponibelinkomster på 8,3% i januari 2021. Då låg den 30-åriga bostadsoblisen på 2,7%.

https://fred.stlouisfed.org/series/MORTGAGE30US

Sen steg den från 2,7 till 7,1% (en dubbling alltså) fram till oktober 2022.

Men räntekostnadernas andel steg bara från 8,3% till 9,7%.

Amerikanerna har ungefär 8,000mdr dollar i disponibelinkomster. De har ungefär 17,000mdr i skulder. (faktor 2,3X…. vilket kan jämföras med Sveriges 5000mdr sek i skulder och 1700mdr i disp inkomst som ger faktor 2,9X)

Så omräkat enligt ovan

januari 2021:

8,3% X 8000= 680mdr dollar i räntekostnader

680/17000= 4% ränta

oktober 2022:

9,7% X 8000= 800mdr

800/17000=4,7%

En ganska måttlig uppgång, om man jämför ex med Sverige.

Men räntorna är korrelerade och det är för att gamla lån läggs förfaller varje dag, och läggs om till nya räntor, och det tas upp nya lån till dagens räntor.

Ser man till när det brallade till senast. 2007-2009… så steg räntekostnadernas andel till 13%. Det var too much.

13% av 8000= 1,040mdr

1040/17000=6,1%

Kan hushållens faktiska räntekostnad öka från 4,0 till 4,7 (70 punkter) så tänker jag mig att den kan öka med från 4,7 till 6,1 (140 punkter) på sikt i takt med att gamla lån läggs om och nya tas upp. Men processen går självklart långsammare än i Sverige… och den kräver SÅKLART att Fed står fast vid sin policy… vilket jag väntar mig att de gör så länge som lönerna taktar kring 4-5% (0,3 i månadstakt) och inte 3% eller lägre (0,2 eller bättre i månadstakt), vilket har en stark koppling till hur mycket jobb som skapas, dvs det senare uppnås sannolikt när ekonomin inte längre skapar jobb. Det föregående är intakt så länge som det skapas jobb som nu.

För USAs del är konjunkturen mycket mer beroende av att nya lån tas upp och omsätts i investeringar, dels från hushåll (köper bilar och bygger hus) och företag. Än förändring av räntekostnader. I Sverige är förhållandet det omvända. Detta för att svenskar köper gamla hus och renoverar , och företag gör investeringar utomlands, alltså generellt sett (klart vi också bygger nytt och investerar i Northvolt). Men i USA sker mer av detta inhemskt.

Så jag tror fortsatt att hushållens räntekostnader har en urgröpande effekt på tillväxt, men det tar tid. Och att nya lån till nya investeringar, som tvärdör med dagens räntor, spelar en långt viktigare roll. Men även denna faktor har inte spelat ut lika snabbt som jag trodde.

——— torsdag

Powell pratade inför kongressen, och sa att fortsätter datan komma in starkt, så kommer vi fortsätta att höja. De har flaggat för två höjningar till, 25 i juli och 25 i september, vilket är samma sak som att säga att de tror att datan fortsätter att vara stark under den här perioden. Kommer datan in svagt så pausar/skippar man. Kommer datan in total risigt, så kan man fundera över att sänka.

Vad är då data. Ja han menar ju inflation, men han tittar inte på inflation, han tittar på det som numera driver inflation. Arbetsmarknaden, dvs jobbskapande och lönebildning. 100k nya jobb eller mer, upprätthåller lönetakten, och tvingar dom att höja. Under 100k kan de pausa. Minus ett par hundratusen jobb, då kan de börja planera för sänkning. Typ så.

Jag vill gå ett steg längre. Jobbskapande är en hyfsat lagging faktor. (därför är centralbanker också lagging i sitt beteende). Jobbskapandet i amerikanska ekonomin upprätthålls av service sektorn, så det är tillståndet där som är intressant. Så länge som företagen känner medvind där så anställer man. Därför är Service PMIs så viktigt för mig. De n mjuknade något sist, och det ska bli intressant att se om detta är början på nåt nytt. Jag tror ju det, men det är ju för att det är inom ramen för mitt ”case”. Säker kan man aldrig vara. PMIs världen över mjuknade rejält under Q4 förra året, vilket la grunden till mitt recessions case i år…. men de vände upp igen och recessionen fick vänta. Därför har man också haft en alltför avig bild på börsen. Även om det är en handfull aktier som representerar större delen av uppgången. Ta bort dom och uppgången är beskedlig. Å andra sidan trodde jag vi skulle handlas 20%+ lägre, så jag försöker inte gömma mig.

Imorgon kommer PMIs till nubben…

———- fredag

Glad Midsommar

Man borde väl känna sig nöjd med att marknaderna kommer tillbaka lite och jag är nog inte ensam om att hoppas att 4450 var toppen…. MEN JAG MÅSTE LYFTA FRAM DOLLARN. Den är störigt svag och stöttar inte den övriga bilden. Påminner lite om mars där jag ville se starkc trend, men den bara fortsatte vara svag, och resten är historia. Att den är så svag är marknadens sätt att ge fingret till ränta, inflation och Fed…. Vilket jag egentligen håller med om, men de tror att konjunkturen klarar detta, och där har man fel

En skillnad dock.. i mars kunde börsen klättra från 3800. Nu är vi på 4400… det är inte samma sak

———— Midsommardagen

Sorry att jag inte meddelade PMIs igår…. hade annat för mig!

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 41,0 mot väntat 43,5 och fg 43,2… not fun!

EU Mfg Flash PMI kom in på 43,6 mot väntat 44,6 och fg 44,8… not fun

Europas tillverkningssektorn bromsar in rejält enligt de här, vilket borde synas i Q2orna som kommer i augusti.

Tjänstesektorn är det som bär Europa under armarna, Tyska Service FLash PMI kom in på 54,1 mot fg 57,2 och EU kom in på 52,4 mot fg 55,1… sämre, och har sannolikt toppat ur, men nivån är fortsatt god.

Senare i höst borde Europa stå på randen till recession, om de här data punkterna stämmer.

Men det är USA som är viktigast…

US Mfg Flash PMI kom in på 46,3 mot väntat 48,5 och fg 48,4… inte kul men ingen superalarmerande nivå heller.

Veckans viktigaste….

US Service Flash PMI kom in på 54,1 mot väntat 54,0 och fg 54,9…. sämre än sist, men fortsatt ok nivå. Pekar inte på nåt sönderfall där ISM Services borde överraska på nedsidan. Snarare pekar den på att service industrin har sett sitt bästa, men nivån är fortsatt god. God efterfrågan i Service näringen gör att det kan fortsätta anställas, vilket gör att lönetrycket är fortsatt högt, vilket gör att den delen av ekonomin kommer fortsätta att producera prishöjningar, dvs inflation, vilket gör att FED fortsätter att höja..

Så egentligen mer av samma, dvs motståndskraftig konjunktur och vinster, fast med fortsatt pristryck, och höga räntor. Börsen har ju hittills klarat det rätt bra.

Nästa vecka blir rätt lugn… Riksbanken höjer till 3,75% och flaggar för att fler höjningar kan komma om inflationstrycket ligger kvar. Om man tittar på Europa så pekar PPI och en massa faktorer på inflations problemet kommer att försvinna. Samtidigt tuggar lönerna på kring 4-5%, precis som i USA, vilket kommer att läggas över på kunderna. Tjänstesektorn mår, likt USA, också rätt bra. Men sannolikt rullar Europa in i recession under andra halvåret, och då blir det lugnare även inom de delar av ekonomin som går starkt idag, och då slutar man anställa och höja priser. Så ECB som höjde till 3,50 och lär höja till 3,75% i juli, kanske inte behöver höja så mycket till… och därför är det svårt att se hur Riksbanken kommer gå högre än 4%. Men för att centralbankerna ska våga ta ett steg tillbaka, så måste konjunkturen visa på avmattning, och det gör den bara om räntekostnaderna biter. Biter dom inte, ja då måste dom höja mer. Så enkelt är det.

Ha en fortsatt fin Midsommar helg

Pessimisterna där ute tror att inflation och FED möte i veckan kan förstöra den molnfria börshimlen. Jag tror det är sannolikt med en svag inflationssiffra och en relativt duvig FED. Något som skulle få marknaderna att skjuta i höjden ytterligare. DOCK tror jag i så fall att detta är sista pushen upp, där vi får en rätt typisk situation där Bullsen tar ner garden och känner sig oövervinnerliga, och Bearsen känner kapitulation och pain. Dock kan både en hög inflationssiffra, och en hökig FED som mot alla odds höjer, eller guidar för ytterligare höjningar i sitt DOT plot diagram. Viktig vecka är det iallafall.

I veckan har vi även inflation från Sverige, US PPI, Empire FED, Räntebesked från ECB, Retail sales, Philly FED, Michigan samt Inflation från EU… en rejäl kompott!

Anledning till att jag är negativ… well det finns många skäl, men de viktigaste är fortfarande 1, superoattraktiv värdering OCH 2, räntornas inverkan på konjunktur pga av vikande konsumtion (räntekostnadernas squezze out) och investeringar (oattraktiva IRR kalkyler) samt 3, stark Dollar (som antingen betyder Risk Off eller Hawkish Regime, båda negativa för börsen SAMT 4, Real räntan har varit negativ länge men den kommer röra sig uppåt närmaste året. (negativ är bra för börs, positiv är dåligt). Men dessvärre säger inte detta något om den kortsiktiga utvecklingen.

Vad beträffar FEDs paus är inte detta stora grejen för mig. Jag tror ju på sämre tider, och därför är det bara en tidsfråga innan FED är klara, om de inte är klara redan. För mig är det ingen biggy om de stannar på 5% eller 6%. Skadan är redan skedd.

Många där ute verkar stå i valet och kvalet mellan två case. Ett där Large tech börjar falla, och övriga aktier med dom. Baisse! Eller där Tech planar ut, och övriga börjar gå starkt så marknaden totalt sett går bra. Bull! Även här anser jag att det finns en mellan variant, där Tech initialt vänder ner och övriga går starkt, dvs rotation, som kan innebära att index håller sig totalt sett, för att sen rulla över i baisse när båda går dåligt.

Ha en fin vecka!

————— måndag

Många är förvånade över styrkan i bostadsmarknaden, och jag är en av dom. Jag trodde länge på en större sättning i bostadsmarknaden, i storleksordningen 25-30% från toppen. Men den ser ut att stannat vid cirka 10%. Frågan är om hur det ser ut framöver, och jag har gjort en liten beräkning och måste säga att jag numera inte är lika NEGATIV. Nedan är härledningen:

Jag kommer visa på uppställningen för LÅNELÖFTEN under 2007, 2017 och 2023.

Ex Lånelöfte 2007:

Medelinkomst (ej median) Sverige: 27,000kr/mån

Hushåll med två vuxna: 27,000 X 2 X 12mån=650,000kr

Belopp att leva på före räntekostnaderna: 15,000kr/mån

Dito för hela hushållet: 15,000 X 2 X 12mån= 360,000kr

Budget för Räntekostnader: 650,000 – 360,000= 290,000kr

Bostadsobligation: 4,5%

Kalkylränta: 4,5% + 5% påslag = 9,5%

Lånelöfte: 290,000kr / 9,5% = 3,000,000kr

Ex Lånelöfte 2017:

Under den här 10 års perioden steg Bostadspriserna i Sthlm innerstad med c120%. Detta går att härleda till lånelöften enligt följande.

Medelinkomst (ej median) Sverige: 33,000kr/mån (har ökat med 2% om året i 10 år)

Hushåll med två vuxna: 33,000 X 2 X 12mån=792,000kr

Belopp att leva på före räntekostnaderna: 17,500kr/mån (har ökat med 1,5% om året i 10 år)

Dito för hela hushållet: 17,500 X 2 X 12mån= 420,000kr

Budget för Räntekostnader: 792,000 – 420,000= 372,000kr

Bostadsobligation: 0,5%

Kalkylränta: 0,5% + 5% påslag = 5,5%

Lånelöfte: 372,000kr / 5,5% = 6,700,000kr

Lånelöftet ökade under den här perioden med 120% (från 3mkr till 6,7mkr). Lika mycket som prisuppgången på bostadspriser var i Sthlm. Det är ingen tillfällighet.

Cirka 30% av uppgången förklaras av större budget för räntekostnader, vilket i sin tur handlar om att inkomsterna steg snabbare än inflation för omkostnader i livet. Medan 90% av uppgången förklaras av räntenedgången.

Ex Lånelöfte 2023:

Fast forward till idag. Priserna mellan 2017 och 2023 har för stockholm varit ganska oförändrade under senaste 6 åren. Egentligen satte sig priserna något under 2018, gick sidledes under 2019-början av 2020, rallade under 2020/2021, och sen har fallit tillbaka under 2022.

Därför är det intressant att se vad lånelöftena motiverar.

Medelinkomst (ej median) Sverige: 38,000kr/mån (har ökat med 2,5% om året senaste 6 åren)

Hushåll med två vuxna: 38,000 X 2 X 12mån=912,000kr

Belopp att leva på före räntekostnaderna: 21,000kr/mån (har ökat med 3% om året i 6 år)

Dito för hela hushållet: 21,000 X 2 X 12mån= 504,000kr

Budget för Räntekostnader: 912,000 – 504,000= 408,000kr

Bostadsobligation: 3,7%

Här räknar jag annorlunda, än ovan då jag är intresserad av att bryta ut kalkylräntan:

Kalkylränta: Budgeträntekostnader 408,000 / 6,700,000 (oförändtat lånelöfte mot 2017)=6,1%

Bostadsobligation idag: 3,7%

Påslag: 6,1 – 3,7 = 2,4%

Budget för räntekostnader är upp c10% jämfört med för 6 år sedan. Detta har bidragit positivt. Detta kompenseras av att kalkylräntan gått upp från c5,5 till 6,1%.

Men den starka marknaden förklaras av att man sänkt påslaget. Bostadsoblisen är idag nästan i nivå med 2007. Men då låg kalkylräntorna upp mot 9-10%. Idag 6%.

Det är detta som förklarar de starka priserna i marknaden.

För att förstå priserna måste man förstå alla delar här, och den framtida kalkylräntan är den viktigaste. Jag har ingen stark uppfattning om den kommer ligga kvar på 6% eller röra sig upp mot 7%. Det skulle i så fall slå på priserna med 10-15%.

Men man skulle behöva fråga bankerna vad de tycker, och framförallt skulle man behöva fråga Finansinspektionen vad de tycker.

Personligen är jag inte emot en hyggligt låg kalkylränta. Det konstiga är när den kan flyttas ner i en räntenedgång men i princip stå stilla när räntorna stiger.

Jag anser att priserna bör följa inkomsterna, inte räntan.

Vad gäller framtida bostadspriser så tror jag att base case ligger på 10-15% nedgång härifrån inom 12 månader. Dels för att jag tror att kalkylräntan kan röra sig uppåt mot 7%, och dels för att jag tror på dåliga tider och dels för att viljan att låna lika mycket vid 5% bolåneräntan avtagit. Börjar folk bli av med jobbet så ökar den faktorn ännu mer.

Risken är att prisnedgången uteblir. Den risken är inte särskilt LITEN måste jag medge.

Så kontentan är, jag är fortsatt negativ, men inte lika high conviction. Risken är att vare sig bankerna eller Finansen tycker det är någon fara med en kalkylränta på 6% trots att bolåneräntan ligger på 5%. Det skulle krävas ännu högre ränteläget i världen för att trycka den uppåt, och det är inte sannolikt. Åtminstone inte på ett års sikt. Då är det snarare sannolikt med räntesänkningar. Detta är kanske den viktigaste slutsatsen, dvs om bolåneräntorna toppar ur strax under 5% så kommer det att ”visa sig” att 6% kalkylränta ”räckte” mot för 16 år sedan när man var uppe på 9-10%. Men om bolåneräntorna skulle fortsätta upp…. då kommer 6% snabbt vara för lågt.

———————————————–

Tisdag och inflationsdag. Ser man till ISMs underkomponent Prices… så bör inte CPI sticka ut nämnvärt idag. Core CPI väntas bli 0,4% MoM och jag tror den borde komma in där alternativt 0,3. Något marknaden borde ta emot positivt. 0,2 blir extreeemt postivt, 0,5 väldigt negativt. Imorgon kommer FED som bekräftar paus, mot bakgrund av att de ser disinflation pressure där ute och väntar sig att det kommer att fortsätta i takt med att räntorna får genomslag. DOCK kommer man lyfta ett varningens finger för styrkan i arbetsmarknaden, (nya jobb X löneökningar) som måste komma ner för att de ska känna sig trygga med inflationsprognosen, då dessa kostnader i annat fall vältras över på priserna. Detta gör att de inte kan utesluta ytterligare höjningar.

Detta sammantaget, gör att jag tror marknaden kommer uppfatta detta som någorlunda positivt. Men givet senaste tidens uppgång, VIX nivå, Sentiment på greed nivå,…. så är detta till stor del inprisat och vi står inför en topp formation… Buy the rumours (end of inflation, end of high rates, but w sustained earnings), and sell on news… tror jag väldigt mycket på. Men det har varit extremt svårt att pensla ut nivå och tajming. Som vanligt. OPEX på fredag spelar också in. Det stora institutionella kapitalet ligger till stor del utanför aktiemarknaden, och istället fulltankade på bonds och cash, men har svårt att se hur de tvingar in sig i marknaden igen. Gällande FED imorgon, så väntar man sig en paus, men sannolikt en höjning med 25-50 i juli. Visar de upp en duvig sida så kommer detta uppfattas som postivt. Men som sagt, vi är i slutskedet av det här.

På kort sikt kan som sagt allt hända. Men jag ser ingen anledning, för jag ser inga tecken och bevis, på att vi är i nåt annat än samma situation som under våren 2008, där det fanns gott om negativa makro tecken, fast där marknaden andades optimism. Jag tror alltjämnt på en riktigt stökig höst konjunkturellt, där vi rullar över i recession under nästa år. Precis som under 2009. Något som triggar fram räntesänkningar och bottenformation på börsen. Många var optimister då, precis som nu. Men jag förstår inte hur dom får ihop matten kring räntornas squezze out effekt på konsumtion och investeringar. Något som till slut reflekteras av bolagsvinster och värdering, och därmed till slut börsen.

US core Cpi kom in 0,4% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4. Inline och marknaden borde ta det med ro. 0,4 indikerar en inflationstakt på nästan 5% på årsbasis, 4-4,5% för core pce och lite högre för lönerna. Inget som borde göra Fed särskilt glada. Men inte heller överaskade. Head line siffran kom in på 0,1 mot väntat 0,2 och fg 0,4 men det handlar enbart om volatila energipriser. Något man inte ska fästa för mycket vikt vid. Det finns ett disinflatoriskt tryck där ute som handlar om lägre efterfrågan i kombination med att supply issues inte längre stökar. Men vad Fed har nämnt flera gånger är att nytekryteringar och löner driver upp kostnaden för företag och givet att efterfrågan är god så lämpas detta över på priserna mot kund. Den dagen efterfrågan viker väljer man att säga upp folk istället. Därför är det så viktigt för Fed att råntorna dödar efterfrågan. Det är enda såttet att strukturellt få ner inflationen…

——————- onsdag

FED möte dag!

Från Sverige kom det inflation för maj. Tack vare låga energi priser kom KPIF in på 0,1% MoM samt 6,7% YoY. Men energi priser är en som sagt en ointressant swing faktor. Den viktiga är KPIF en Energi. Den kom in på mycket höga 0,7% MoM och 8,2% YoY. Hotell och restaurang priser var dock starkt bidragande, och högt bokning läge driver på. Avtar detta, vilket det kommer att göra när räntekostnader driver bort den här typen av konsumtion, så kommer den ner. Hotell och Restaurang bidrog med 0,3 till månadssiffran, så rensat där låg den på 0,4% vilket indikerar att den underliggande inflationstakten ligger på c5% i årstakt. Den tar typ höjd för lönetrycket i ekonomin skulle jag säga. Siffran lär inte göra Riksbanken särskilt nöjd, och en höjning från 3,50 till 3,75 i juni i är kassaskåpssäker för att:

1, inflationstakten är för hög

2, kronan är svag

3, för att ECB kommer att höja till 3,50 i veckan

4, för att räntorna ännu inte biter tillräckligt, vilket handlar om att svenskarna band sina lån under 2020/2021 (men de löper ut i snabb takt). Det har dessutom varit en tröghet i omprisningen av rörliga bolån. (pga att bankerna har kunnat tjäna pengar på inlånade medel, dvs våra ”lönekonton”)

5, Tillväxt är stark, sysselsättning är stark, konsumtion är för stark

Jag tror även man tvingas guida för ytterligare en höjning med 25 punkter i september. Sen kommer det rinna mycket vatten under den bron innan det är dags.

Vi har även US PPI idag…

——— torsdag

FED skippade att höja och lämnade styrräntan på 5%, men flaggade för ytterligare två höjningar 25+25 i år. Man är inte nöjd med kärninflation och stark arbetsmarknad. Samtidigt säger dom att dagens räntenivåer på sikt borde ge lägre inflation. I sak har dom rätt, 5% ränta på skuldkvoterna för amerikansk stat, hushåll pch företag borde ge en undanträngande effekt på köpkraft, och därmed lägre konsumtion och investeringar, sämre arbetsmarknad, lägre lönetryck, och i slutändan lägre inflation. Då spelar det inte så stor roll om de ligger på 5 eller 5,5%. Jag skulle säg att det inte är räntan det är fel på. Det enda som krävs är tid och tålamod. Då kommer till slut räntan göra jobbet.

Det finns inte mycket som pekar på att datan radikalt kommer att ändras till juli mötet, och därför ligger en höjning till 5,25% i korten där. Hur det blir i september alt november beror på hur datan trillar in. Jag tror ju att datan skulle bli sur, men det trodde jag redan i början av året också. Fel av mig. Så jag är ödmjuk med tajming aspekten. Men fortsätter datan som nu, då blir det höjningar. Å andra sidan börjar ISM New Orders se riktigt risig ut, så frågan är inte om hösten kan bli smutsig.

Men det mest intressanta av detta är att de som trodde på räntesänkningar, och lägre räntor under andra halvåret, Kan glömma det, om inte ekonomin totalt kapsejsar. Men då har vi andra problem.

Marknaden måste räkna med räntor runt 4-5%, och då är det frågan hur aktiemarknadens PE20 (earningsyield 5%) kan locka?

Jag anser att gårdagens möte borde lett till negativa börsreaktioner, men högt uppe i en positiv trend är det inte ovanligt att alla nyheter tolkas bra.

För svensk del då…. ja idag höjer ECB till 3,50 och hade FED varit rejält duviga nu så hade man kunnat stanna där, men man lär nog tvingas guida för ytterligare en höjning mot 3,75%. Detta i sin tur kan tvinga upp Riksbanken mot 4% target. Detta i sin tur gör att våra rörliga bolåneräntor kommer röra sig mot 5%+. Så det paradoxala är att den ihärdiga inflationen i USA slår mot Svenska hushåll.

US PPI kom också igår, -0,3% MoM mot väntat -0,1 och fg +0,2. Deflation eller? Njae, det var svaga energi priser som slog genom. Core PPI kom in på +0,2 mot väntat 0,2 och fg 0,2. Steady as a rock, och konsitent med 2-3% inflation i producent ledet. Detta är i linje med pristrycket 2010-2019. Vi har alltså vare sig delfation eller någon direkt inflation i detta led. Vilket är helt väntat då vi vet att varu-tillverkningssektorn har parkerat sig i en soft patch mode i likhet med åren 2010-2019. Vi kommer ligga här framöver om inget oväntat sker. Denna faktor vare sig driver driver deflation eller inflation längre.

I eftermiddag har vi Retail Sales, Philly och Empire samt ECB räntemöte.

—————- fredag

Sommar, sol och hausse på börsen.

Philly kom in på -13,7 mot väntat -14,0 och fg -10,4…. fortsatt svagt alltså, i linje med ISM kring 45 och visar på inbromsning men inte outright recession. Vi börjar bli vana vid den här typen av data.

Empire, den mer volatila och mer opålitliga av dom, kom in på +6,6 mot väntat -15,1 och fg -31,8. Starkt! Men jag börjar bli mer skeptisk till den här, då den ena månaden pekar på recession och månaden efter hyfsat goda tider, för att sen peka på recession igen. Tror det var någon på Twitter som sa, ”hur många tillverkande industrier finns det i New York området nu för tiden, två företag typ”. Hursomhelst, den har inte varit att lita på i år. Vare sig på upp- eller nedsidan.

Retail Sales kom in på +0,3 MoM mot väntat +0,1 och fg +0,4. Ex Autos kom den in på +0,1 mot väntat 0,1. Ingen siffra som sticker ut. Amerikanska konsumenten har spenderat ungefär lika mycket pengar varje månad senaste året. I nominella termer. Sen har priserna gått upp på många varor så hon får mindre i volym, mindre realt. Å andra sidan har behovet av varor inte varit lika stort pga överkonsumtion under 2020/2021 så det är kanske inte hela världen. Grejen är att konsumenten har också i genomsnitt haft mer pengar pga löneökningar och nya jobb. Men den ökningen har framförallt konsumerats på service och tjänster. Det intressanta är att FEDs räntor INTE haft något större genomslag på den här kalkylen. Hade dom haft det, samtidigt som konsumenten prioriterat service och tjänster, då borde Detaljhandeln gått ner i nominella termer. Detta har ännu inte skett.

Men man kan tänka så här, konsumenten hade tidigare 200 dollar varav 100 dollar spenderades på varor, och andra hälften tjänster. Varorna kostade 1 dollar styck, då fick man 100 varor. Då var det högtryck i Mfg sektorn, ISM Mfg stod i över 60. Sen steg priset på varan till 1,20usd. Samtidigt som inkomsten ökade till 220. Men man spenderade bara 100 dollar på varor, och fick bara 83 stycken. ISM sjönk till 50. Men klarar sig hyfsat då man fortfarande säljer för 100 dollar. 120 dollar spenderades på tjänster, vars ISM steg mot 60. Tanken framöver var att lönerna lugnar ner sig och kanske stiger till 230, fast där ökade räntekostnader trycker ner inkomsten mot 200. Nu kostar varan 1,30usd. Man spenderar fortfarande 100, och det säljs 77 i volym. ISM pressas ner ytterligare. Tjänster går från 120 till 100, samtidigt som priserna där höjts rejält, så volym tappet blir stort. Bland tjänstebolagen är den stora kostnadsposten löner, och eftersom man inte kan höja pris när efterfrågan faller, så skär man i kostnader, dvs man slutar först anställa, sen avskedar man , och recessions bollen är i gungning. Kontentan av allt detta är att FEDs räntor biter, och beviset är inte primärt att CPI kommer ner, utan det slutas skapa jobb (NFP går mot noll). Detta har ännu inte hänt, och frågan jag och många ställer sig, hur är det med mekanismen Ränta Vs Tillväxt. Både i tid (hur lång tid tar genomslaget) och styrka (hur ser relationen ut mellan att höja 25 punkter och negativ tillväxt). Båda jag, FED och många andra, har haft fel här. Vissa optimister menar att FEDs räntehöjning knappt har någon inverkan alls. Då brukar jag fråga om FED då lika gärna kan höja till 100% styrränta. Njae, det går ju inte svarar man då. Men om det är negativt att höja 100% så måste det även vara negativt att höja med 25 punkter. Relationen mellan tillväxt och räntan fungerar fortfarande. Problemet är att fastställa tid och styrka. Vi har hittills överskattat båda. Sen finns det en dubbel effekt inblandad också. Eftersom räntorna inte viljat slå genom så har tillväxten legat kvar, och då har det kunnat fortsätta skapas jobb och höjas lön. Dom här pengarna hittar ut i ekonomin direkt och bidrar till ytterligare tillväxt. Räntan ska bryta denna spiral effekt, men har ännu inte gjort det, och det är också därför som FED flaggar för ytterligare höjningar. Deras mål är att knäcka ekonomin och jobbskapandet. Men det har visat sig vara svårt. Till och med I Sverige med så stora rörliga lån, har det visat sig vara svårt.

ECB höjde med 25 punkter till 3,50%. Man är fortsatt bekymrad över inflationstrycket och aviserar för ytterligare en höjning till 3,75. Detta är ju i linje med FED och dom andra. Det var ett hökigt budskap som egentligen inte är så konstigt. I Europa handlar inflationen mindre om löner, och mer om Supply faktorer som mat och energi. Inflationen kommer gå i backen, men ECB är den centralbank som alltid ligger mest behind the curve, så deras hökighet är inte oväntad. ECB höjning tvingar Riksbanken till att höja mot 3,75% vid nästa möte den 29 juni. Detta för kronans skull. Det är inte sannolikt att den stärks av detta, men den hade blivit ännu svagare om man inte gör detta. Å andra sidan så slår detta mot svensk ekonomi, genom skuldsatta hushåll och fastighetsbolag, så det är inte bra för kronan heller. Sanningen är att det spelar ingen roll vad Riks gör… kronan kommer vara svag oavsett. Det bästa för Sverige hade varit om USA gick in i recession. Vissa menar att det är bättre om Riks inte höjer alls, om oavsett agerande leder till svag krona. Detta för hushållens skull. Men den håller inte. För slutar dom höja samtidigt som ECB fortsätter så kommer kronan snart stå i 15kr, och då kommer inte hushållen må bra ändå. Så för hushållens del är det också Dåligt eller Dåligt att välja på. Precis som för kronan. Om ECB höjer till 3,75% så är det troligt att Riks tvingas till 4%. Å andra sidan så ligger det så långt ut att datan kan ha ändrats till centralbankernas fördel. Som bolånetagare kan man kallt räkna med 5% bolåneräntor. För någon som tidigare låg på 50/50 bundet rörligt och 5mkr i lån, har fått se sin månadskostnad gå från 5,000kr till 11,000kr. Nu inleds nästa resa från 11,000kr till 21,000kr. Svenskarnas största problem just nu är att förstå mekanismen mellan FEDs ränta och tillväxt, och be till gudarna att den ska börja fungera lite bättre än vad den gjort hittills.

Dollarn stärktes tidigare från 1,11eur till 1,06. En motreaktion var väntad. Men inte riktigt så här svag. Vilket är märkligt då datan + FED inte riktigt motiverar denna rörelse. Jag är snarare mer inne på att det handlar om ECB igår, och deras relativa hökighet (fanns nog många som hoppades på att de skulle signalera slutet på höjningarna mot bakgrund av goda utsikter för inflationen) varpå Euron stärktes. Normalt sett är en svag dollar bra för börsklimatet. Men jag är lite skeptisk till senaste rörelsen här. Nu är dollarn översåld och kommer studsa tillbaka. Men därefter är det viktigt att den inte går vidare mot 1,11+ om man tror på svag börs, som jag. Jag vill se hur den jobbar sig mot 1,05eur

Idag har vi 4xOPEX. Det är sannolikt därför som marknaderna är så starka. SPX klart över mitt tekniska målområde. Styrkan har slagit mina mest stretchad förväntningar.

Min fundamentala syn kvarstår. Jag är negativ till konjunktur och tror inte vinstestimaten kommer att hålla. Har inte sett några trovärdiga bevis på motsatsen. Men på kort sikt kan alltid allt hända.

Marknaden är överköpt och vi kommer få viss andhämtning med början i nästa vecka. Antingen blir det en kort paus, som i sin tur bygger på att dollarn fortsätter att svagas, vilket i sin tur bygger på att marknaden tror att FED har fel, dvs inflationen är inte sticky utan kommer att komma ner snabbt, och att FED inte behöver höja räntan mer utan kan mot slutet av året snarare sänka och normaliserad den, utan att det får några större effekter på vare sig konjunktur eller vinster.

ELLER

sätter vi toppen, marknaden kommer ner lite, men orkar inte komma tillbaka och sätta nya toppar, utan börjar röra sig nedåt parallellt med en dollar som blir allt starkare, vilket bygger på sämre tider och/eller sticky inflation.

Jag kan inte säga vad det blir, men en sak vet jag. Risk / Reward är inte kul nu. Typ motsatsen från oktober 2022. Då var det inte många som ville köpa. Nu är det inte många som vill sälja.

Prel Michigan och Final EU Inflation senare idag…