Kortsikt's Blog

Marknaden har inte mycket att gå på när den viktigaste datan av allt, jobbdatan, inte vill infinna sig på grund av nedstängning av den amerikanska statsapparaten. Veckan är relativt nyhetsfattig, svensk inflation är av intresse. Det är först nästa vecka vi får inflationsdata från USA, och sen har vi räntemöte 29e oktober där FED, data eller ej, lär sänka igen.

Det pratas mycket om att värderingarna är lika toppiga som under år 2000 och IT-bubblan. Jag ser stora skillnader. Då hade vi en klassisk värderingsbubbla, där hög vinsttillväxt prisades in men som aldrig infann sig. Värderingsbubblan var också inte så koncentrerad som den är idag till ett få antal, men index tunga, bolag. (I Sverige hade vi iofs Ericson vars Mcap var 35-40% av index). Om vi tar SPX så har vi 493 bolag med medioker vinsttillväxt aggregerat sett, men också ganska okej värdering. Jag ser ingen uppenbar bubbla där. Sen kan även denna del av index tappa 20% utan någon annan anledning än att det gått upp mycket. Sen har vi Mag7 bolagen som utgör 35% av SPX. Och dom har tillsammans en väldigt hög värdering. Men till skillnad från under IT bubblan så har den starka vinst tillväxten infriats, den är inte en förhoppning. Så frågan där om vi har en vinst bubbla där eller inte? Och då bör man fråga sig var deras Revenues kommer att ta vägen. För så länge som dom fortsätter att komma in starkt och slå förväntningarna, så lär vinsterna bestå, och med dom en hög värdering. Sen kan alltid marknaden korrigera 20%, men ett halvår senare har vi tagit igen det tappet. Det är först om Revenues börjar komma in svagare än väntat (och deras tillväxt modell går sönder) som marknaden tappar 20%, och inte kommer tillbaka ett halvår senare. Vad gäller övriga 493 bolag, och övriga marknaden också för den delen, som ex Sverige, är det som det brukar. Korrektioner kommer och går, men så länge som vi INTE får recession i världen, så brukar vinsterna aggregerat finnas kvar, och då hittar marknaden i regel tillbaka. Denna del är också känslig för räntor. Eftersom vinsterna är rätt stabila, men tillväxten knapp, så får det mer karaktären av en obligation, och då spelar det roll om vi har ett högt eller lågt ränteläge.

Så om man ska vara baissig aktier, så måste man dels 1, ha en solid förklaring över varför Mag7 intäkterna ska ge vika och inte leva upp till förväntningnarna, och dels 2, ha en solid förklaring till varför vi antingen ska rulla över i recession likt 2008/09 eller får en kraftig uppgång i inflation 2.0 som trycker upp räntorna. Kan man inte svara på detta så har man enligt mig ingen analys bakom sitt call.

Jag ser recessions risk som den klart största risken där ute. Klart större än vad konsensus tror. Detta är dock inte base case. För att jag ska tro på detta så behöver vi ett rejält tapp i efterfrågan, som slår mot ex ISM New orders, och/eller substantiellt mer negativa NFP siffror. Gärna i kombination. Den datan har vi inte ännu! Sen kan man alltid hävda att NÄR man får den datan så är index redan 10% från toppen. Men jag tar hellre ner risken i portföljen då, för att stå utanför en nedgång på totalt 40-50%, än tvärtom.

Sen lär vi få en korrektion vilken månad som helst, på uppskattningsvis 10-20%. Men för dom flesta långsiktiga sparare, pensionspengar etc, så är detta inget att bekymra sig över.

Vad gäller SPX har vi stöd runt 6500-6550, bryts det väntar 6100. På ovansidan ser jag 6900 inom räckhåll, så länge som 6700ish håller. Sen som jag skrivit tidigare, så tror jag vi står inför korrektion innan årets slut, på minst 10%, och som jag skulle kunna triggas av en väldigt svag jobb siffra, där VIX drar och räntorna börjar falla till följd av att investerare köper bonds. Men detta behöver man inte vara Einstein för att räkna ut. Det intressanta är hur högt vi ska innan det ska ner, och om dagens nivåer kommer att passeras.

Ha en fin vecka!

———- onsdag

svensk inflation, kpif ex energi, kom in på 2,7% yoy mot väntat 2,8 och fg 2,9%. Stabilt. Riksbanken kan lugnt ligga kvar på 1,75% styrränta. Per defintion tillämpar man en expansiv penningpolitik då styrräntan är realt negativ med 100 punkter. Det är rimligt med tanke på att 1, komjunktur och arbetsmarknad är svag, det skapas inga jobb, omvärldskonjunkturen är inte stark, och inföationen väntas komma ner mot 2% nästa år understödd av lönerma. Först nästa år når inföationen kommer ner mot 2% kan man överväga ytterligare sänkningar, vilket beror ytterst på konjunkturen. Jämför detta med Usa, där räntan år 4% och inföation runt 3%. Realräntan är positiv med 100 punkter. En åtstramande politik vilket är logiskt om konjunkturen är stark. Men det är den inte längre, varpå Fed borde sånka ner mot 3% för att balansera politiken i syfte att hjälpa arbetsmarknad och konjunktur. Vissa har tånkt att vi varit i en svacka och det är dags att växla upp, men ISM mfl pekar inte på det!

I stora penseldrag är jag konjunktur pessimist, men inte övertygad om recession. Då behövs nån typ av Lehman event. Fed kommer sånka ner mot 2% och Europa mot 1%. Med viss försröjning ger detta genomslag i konjunkturen, vilket ger stöd. Men det skulle innebära njugg konjynktur under 2026/27 för att sen 2028 ge lite stöd. Då kickar även replacment cycles in, efter några år av underkonsumtion.

Detta gör att jag tror inte på någon märkvärdig vinsttillväxt för Globala börser ex Mag7, men klart lägre räntor. Långräntor ner mot 2% ger såklart stöd för värderingar, men frågan är inte om det är ganska inprisat. Börsutveckling härifrån kommande 2 år borde bli medioker, och vinnarna kommer vara duktiga stock/factor/sector/market-pickers… och såklart dom som säljer in i optimism och vågar köpa in i pessimism. Givet att vi inte får ett Lehman event, då ändras allt!

——- onsdag forts

Har börserna toppat ur eller ska de fortsätta en bit till? Den stora faktorn sedan sommaren är inte räntor utan riskaptit. Korträntor är förvisso ner, men 10åringen har etablerat sig mellan 4,00-4,20 ungeför som styrräntan, och det krävs något mer för att få den att bryta ner. Detta ”mer” tror jag är viktigt. För tittar man på risktagandet, så har det varit starkt efter sommaren, legat på 16 i snitt, 14 som bäst, 18 som sämst. Får vi detta ”mer” som ger en push över 18, så vänder det ner och då har vi nog sett toppen. 6700 lär brytas, och 6500ish väntar. Men ger detta ”mer” en push ner mot 14 och där under, då kan vi nog ta en runda till upp mot 6900. Detta ”mer” kan ju vara vad som helst, men jobbdata är ju en sån när USA startar upp igen. Inflationsdatan skulle också kunna vara det. Eventuellt även något politiskt. I oktober kommer även Q3orna att rulla ut, men jag tror faktiskt inte de kommer utgöra ”mer” faktorn.

Man läser ofta att börsen balanserar på en tunn linje, Goldilocks, så att säga. På ena sidan riskerar tillväxten ta fart, vilket grusar FEDs sänkar planer, och på andra sidan dyker vi in i recession. Och båda dom här skulle vara negativa för börsen men att vi balanserar mittimellan. Jag säger inte att det inte kan hända. Bara att metaforen är dålig. Jag delar inte alls uppfattningen om att nuvarande läge är något form av tunn linje, där dom andra alternativen skulle vara dom mer sannolika. Senaste 30 åren har visar att det är ytterst svårt att skapa klassisk högkonjunktur, då detta kräver extremt höga fiskala och monetära stimulanser, samtidigt som privata sektorn måste ha ett uppdämnt behov, ligga bra till i replacement cycle, starkt jobbskapande, och hög optimism. Samma sak gäller med klassisk lågkonjunktur. Hur många gånger har konsensus inte ropat efter vargen när det handlat om Covid, Brics krisen, Kina krisen, oljekrisen, Fukushima, krig och gud vet allt. Men senast vi hade klassisk lågkonja var 2008/2009. Då krävdes det orimligt hög utlåning till folk och företag som inte borde lånat alls, och en finanskris där centralbankerna till en början inte ville ställa upp med likviditet i systemet. Det är klassisk låg och högkonjunktur som tillhör ytterligheterna, och som krävs så otroligt mycket för att skapa. Inte det mellanmjölks scenario som vi är inne i just nu. Det är snarare att nuläget är normen. Därmed inte sagt att världen kan växla upp eller ner till nåt annat.

Veckans viktigaste är NFP jobben på fredag. Men jag fäster även stor vikt vid ISMx2 för att förstå efterfrågan där ute. Vi har även ADP jobb, PMI från övriga världen, Case Shiller, Chicago PMI, Cons Confidence fr USA, Flash inflation fr Europa…

Det ska bli intressant att se om datan ger marknaden fortsatt stöd genom riskaptit, dvs fallande VIX, och vad som händer med Dollar/ränta.

Ha en fin vecka!

——————— onsdag

Kina Mfg PMI kom in på 49,8 mot fg 49,4. Gäsp! Kina Service PMI kom in på 50,0 mot fg 50,3 Gäsp!

Case Shiller huspriser i USA kom in på 1,8% mot fg 2,2% YoY… håller sig kring topnivåer trots alarmerande rapporter där ute.

Chicago PMI 40,6 mot väntat 43,0 och fg 41,5… pekar på en svag ISM Mfg

CB Cons Confidence kom in på 94,2 mot väntat 96,0 och fg 97,8…. konsumenterna fortsätter att deppa

JOLTS 7,22m mot fg 7,21… rätt inline

Datan är ju inte stark, men inte heller alarmerande

Final inflaiton från EU visade på 2,4% mot fg 2,3%… okej. ECB har stannat på 2% styrränta

Final Mfg PMI från Europa och Tyskland var 49,8 rsp 49,5… något starkare än Flash, men inget som förändrar bilden.

Final US Mfg PMI kom in på 52,0 mot fg 52,0… inline

US Mfg ISM kom in på 49,1 mot väntat 49,0 och fg 48,7… inline

Dito Prices kom in på 61,9 mot fg 63,7… lägre men fortsatt hög, men det skiter jag i för att den har indikerat fel länge nu! Med så svag arbetsmarknad kommer inte företagen kunna höja priserna ändå! Höjer dom 1% pris, så tappar dom 3% volym. Då är det bättre att avstå!

Dito Employment kom in på 45,3 mot fg 43,8… en uppryckning, men fortsatt på en nivå där man varslar inom industrin.

Dito New Orders kom in på 48,9 mot fg 51,4… den här var viktig. Då den tidigare repade sig från låga 40 till över 50 och där optimisterna sa att återhämtning är på G efter vårens Tariff stök. Jag säger att det är precis tvärtom. Vårens tariff stök, gjorde att många la orders på förhand för att de var rädda för höga tariffer längre fram. Detta var i grunden INTE efterfrågedrivet, och nu när tarifferna till stor del är bakom oss, ex Kina, så är det efterfrågan som bestämmer och den ser inte så kul ut, och därför faller New orders tillbaka. Konjunktur pessimister – optimister 1-0.

ADP job i privata sektorn kom in på MINUS -32k mot väntat 50k och fg MINUS 3k (nedreiverat från +54k). Det här är jävligt svagt. Förr tittade jag inte så mycket på ADP. NFP regerade, men eftersom den har varit så opålitilig, har det visat sig att ADP är bättre. Och denna siffran är svag, och guidar därmed för en svag siffra på fredag. FED kommer sänka ner mot 3,25% med 25 vid varje möte. Var så säker! Att det finns räntor som fortfarande är över 4% är sjukt. Kan ha med Kina att göra att de köper guld, och säljer långa bonds. Korta räntor i USA, speglar bilden mycket bättre. Vilket dom ska göra. Korta räntor speglar vad FED ska göra, medan långa prisar in så mycket mer. Anyhow, det går fortfarande inte att utropa recession, DÅ jobbskapandet i snitt ligger på Nollan. Det betyder att INGEN Anställer, MEN ingen varslar Heller. När det blir recession, så dyker efterfrågan varpå företagen möter det med varsel, för att hantera kostnaderna. Det kan bli recession, bara att datan säger inte det ännu. Vi ser inte heller New Order i ISM tidigare idag dyka under 40. Det ligger fortfarande nära 50, vilket betyder att efterfrågan är medel god, och detta triggar inga stora varsel.

Som jag ser det nu, så är slutsatsen att INGEN vill anställa. Att köpkraften är matt och med detta kan ingen höja priserna, varpå räntorna ska ner. Men någon lågkonja har vi inte ännu. Men det kanske kommer! Men vi måste se ett större tapp i efterfrågan först.

Vi har fortfarande ISM Services och jobbdata kvar vilket är viktigast, men det finns potential att bryta 6700 och nå 6900. Men visst finns det en känsla att vi sjunger på sista versen. Men att dagens data är börspositiv. Det tror jag!

———— fredag

Veckans viktigaste data punkt var NFP jobbdatan från USA idag, men det blir inget med den på grund av nedstängningen. Så vi får vänta på den helt enkelt! Lite synd eftersom den kändes både relevant och spännande efter ADP siffran tidigare i veckan. Givet att räntorna har backat i veckan, och VIX inte riktigt sjunka, tyder på att marknaden ser risk/chans för en siffra som är sämre än väntat. Jag håller med!

Service PMI för Europa kom in på 51,3 mot fg 51,4 och för Tyskland 51,5 mot fg 52,5…. inte dåligt, inte bra. Det är status que! Rätt väntat!

US Service PMI kom in på 54,2 mot fg 53,9… stark men laggar antagligen ISM

US ISM Services kom in på 50,0 mot väntat 51,7 och fg 52,0… sämre

Dito Prices kom in på 69,4 mot fg 69,2.. samma, fortsatt hög vilja att höja pga lönetryck, men i realiteten fortsätter pricing power att gå ner.. de svarar på vad dom vill göra, inte vad dom gör

Dito Employment kom in på 47,2 mot fg 46,5… fortsatt sval men betyder fortf att man slutat anställa, inte att man varslar brett. Pekar på att jobbsiffran är sval men ingen katastrof. Runt nollan! Som ADP.

Dito Bus Activity kom in på 49,9 mot fg 55,0… svag, så alla optimister där ute kan begrava sin återhämtnings agenda. Men heller inget brett fall i efterfrågan, så att komma med recession argumenten stämmer inte heller

Dito New Orders kom in på 50,4 mot fg 56,0… samma analys som ovan

En börsvänlig data, som stärker Goldilocks scenariot. Så länge som SPX 6550 håller kan vi sätta nya toppar

Efter FEDs duvighet orkade 10yrs ner till 4%, men inte mer än så. Sen var det dags för studs som nådde 4,15%. Jag tror att hela området 4,15-4,20 är ett tekniskt motstånd som sannolikt kommer att hålla, och att vi snart lär testa 4% igen. Frågan är vad som krävs för ett brott? Svag inflation och jobbdata? Vi vet sen tidigare att blir marknaden rädd så springer den till säkerhet, och köper bonds. Då sjunker räntan. Men infinner sig rädslan är det inte säkert att aktier går bra. När det kommer till börsen så håller vi på att bygga en topformation inför en större rekyl, som lär komma innan årets slut. Vad som triggar vinsthemtagnings rekyler kan i princip vara vilket skit som helst. Tänk på att börsen sen i april är upp 40%. Sen leder ofta nya ATH till ännu fler ATHs. Tills man når en ATH som inte leder till nån ny. Så den informationen har man inte så stor nytta av, mer än att om man inte avstår från att sälja så lär portföljen öka i värde, tills den korrigerar och man inte tjänade nåt på att sitta kvar. Att sälja nu behöver inte bli bättre heller. Jag känner att så länge som VIX och 10yrs krokar hand på vägen ner, så kan vi nå nya höjder. Men går dom åt vardera håll så blir det inte så. Så länge som SPX 6500 håller är vi i stigande trend.

I veckan har vi Riksbanksbesked där vissa tror på sänkning. Jag ser inte riktigt varför dom behöver göra det. Dom driver redan en expansiv politik där styrräntan ligger under inflationstakten. Vi är inte heller i recession. Lönerna motiverar inflation över målet, och först nästa år motiverar lönerna inflaiton ner mot 2%, och först då börjar politiken bli neutral, och man skulle kunna motivera att sänka för att skapa mer expansiv politik, om arbetsmarknaden kräver det.

Vi har även Core PCE från USA. Men den lär blir en variant av core CPI som kom tidigare. Vi har även Flash PMIs från Europa och USA.

Hoppas ni har haft en fin helg!

——— äntligen fredag

VIX, Dollarn och räntorna har alla stärkts senaste veckan, men börserna har hittils stått mot väl. Idag har vi core PCE och nästa vecka har vi en radda viktig macro data, som antingen får dom att vända ner och göra så att börserna tar ytterligare än vända upp. Allt för att göra baissarna så störda som möjligt. Jag tror det finns goda odds för detta. Men risken finns att dom inte gör det, och då ökar risken att vi sett toppen. Som jag varit inne på tidigare, så innebär en jobbsiffra likt dom senaste att börserna har mer att ge, medan stora avvikelser kommer att störa bilden.

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 48,5 mot fg 49,8 och i Europa blev det 49,5 mot fg 50,7… svagare men ingen biggy. Från Service sidan kom dom in på 52,5 mot fg 49,3 resp 51,4 mot fg 50,5… bättre men inte heller något biggy. Dom snurrar runt 50 vilket indikerar att Europa står och stampar. Varjen hög- el lågkonja. Väldigt mycket repetition

Riksbanken sänkte till viss del oväntat räntan med 25 punkter till 1,75% och markerar nu att man är klar. Det spelar inte så stor roll egentligen. Det var en mixad direktion. Men de som är besvärade över konjunkturen fick överhanden. Som sagt, Sverige står och stampar, inflationen kommer sannolikt nå målet nästa år, och svag efterfrågan gör att företagen har det kämpigt att höja priserna. Vissa hävdar att det har att göra med stark krona (vilket gör det tuffare för exportindustrin, som ändå har det tufft) men kronan är rätt flat mot Euron (tack vare att ECB kör samma politik som vi) medan den är stark mot dollarn, fast där det i grunden handlar om svag dollar, och inte stark krona. Riksbanken kommer nu ligga kvar här fram till OM det blir sämre tider med negativt jobbskapande. Dvs om företagen börjar varsla, så kommer man sänka vidare, och gör dom inte det, så ligger man kvar. Grattis alla bolånetagare, man borde kunna kräma ut 2,5% rörlig ränta. Tror man på recession bör man köra på rörlig ränta, och binda senare. Tror man inte på recession, så kan man öka upp andelen bunden ränta.

US Core PCE kom in på 0,23% MoM mot väntat 0,22 och fg 0,3. I årstakt kom den in på 2,3% YoY mot väntat 2,9 och fg 2,9. Inline och en viss lättnad för många att den inte stack iväg. Man behöver tänka så här, om den kommer in 0,17 tolv månader i rad, så landar YoY på 2% ett år senare. Så vi står på 0,23 mot 0,17. Det är ingen jätteaskillnad, och FED kan i lugn och ro fortsätta att fokusera på arbetsmarknaden som på sistone varit svag, och behöver stöd av räntor som är mer inline med inflationen, så kallad neutral politik, och därför kan man rätt enkelt sänka med 25 punkter i taget ner mot 3%, givet att arbetsmarknaden inte tar fart. Marknaden borde gilla detta i synnerhet eftersom dollarn på sistone varit stark och räntorna rört sig uppåt… kan bli en hyfsat stark avslutning på veckan trots allt!

Så länge som SPX 6500 håller, så är jag fortsatt optimist. Jag ser inte en klassisk topp ännu, dels är aktieexpo och flöden inte på dom nivåerna dom brukar vara. VIX borde sätta en ny botten, i paritet med tidigare lows, som är typisk för att visa att riskaptiten är på topp. Och jag tror Dollar/ränta har mer kvar att ge duvighet, vilket i regel är gynnsamt för aktier (givet att det inte triggas av en recessions liknande NFP siffra).

Trevlig helg!

Allt kretsar kring FED mötet på onsdag kväll. Inte så mycket att dom sänker och hur mycket är det mest intressanta utan vad de säger. Jag repeterar frågorna från förra inlägget

1, Givet arbetsmarknadens inbromsning. Är FED rädd för konjunktur utsikterna nu när man dessutom återupptar sänkningar? Här visar VIX på onsdag vad de ger för signal.

2, Att man nu återupptar sänkningarna, vad är målbilden? 100 punkter totalt sett över 4 möten, eller hur tänker man?

3, Är det en förutsättning att arbetsmarknaden är svag för att man ska fortsätta sänka? Var går den gränsen? Runt Noll jobb i månaden +/- 100k? Över 100k är att betrakta som hyfsat stark ekonomi likt 2024. Medan under -100k är att liknas vid att vi är snuddande nära recession då vi trots allt har nettovarsel?

Det bästa för börserna är om 10yrs faller under 4% samtidigt som VIX ligger stilla eller fortsätter ner. Då har FED lyckats övertyga marknaden att konjunkturutsikterna är fortsatt stabila, men där arbetsmarknad har gått in i en lugnare fas, och då är det fel att ligga på 4,25 när inflationen är 3%. Kom ihåg att FED har ett Dubbelmandat. Dvs dels inflationsmål om 2%, men även se till Arbetsmarknaden. Därför har de historiskt också pendlat lite mellan vilken dom just för tillfället prioriterar. Sedan förförra jobbsiffran, så är det arbetsmarknaden.

Jag kan tycka detta dubbla mål är lite bullshit. Rent strukturellt är det samma sak. Har du en svag konjunktur under en längre tid, så skapas det inga jobb, skapas det inga jobb så är det ”arbetsgivarens marknad” framför högkonjans ”arbetstagarens marknad” och då blir lönebildningen därefter. Eftersom svag konja leder till svag lönebildning, så leder det till slut till ett svag inflationstryck. Dels för att företagens inte har lönernas kostnadstryck att överföra på priserna, och dels för att den svaga kundefterfrågan gör det svårt att höja priserna. Så dåliga tider leder i förlängningen till dålig arbetsmarknad och låg inflation, medan starka tider leder till motsatsen. Alltså är det egentligen inte en Dual mål, utan ett och samma. Även om det under korta perioder kan spreta isär. Som nu, där inflationstrycket är något förhöjt pga tariffer och löner på 3,5-4%. Samtidigt som jobb marknaden är svag. Men låt säga att jobbmarknaden är svag i ett år framöver. Då kommer man inte kunna höja priser ut mot kund, och lönerna kommer att komma ner, och tarifferna kommer vara ett slag i luften, då importerande företag slutar köpa in varor som de inte kan sälja. Då spelar det inte nån roll vad tariffen är om det inte köps in något.

I veckan har vi även Empire FED idag, Philly Fed, Retail sales, EU Inflation, NAHB index. Lugnt alltså!

Tbc!

— måndag

Empire Fed kom in på -8,7 mot väntat +5 och fg +11,8. Sämre men fortsatt inline med senaste 3 årens intervall, så det säger inte särskilt mycket. Om det säger nåt så är det att vi INTE ser någon acceleration. Åtminstone inte New York området. För att den ska börja bli signifikant så bör den vara minst +40 eller -40… då börjar vi snacka. Egentligen lirar den rätt väl med min syn att vi ligger i nån typ av Ingemansland där konjunkturen varken är stark eller dålig. Den är svensk mellanmjölk!

—-tis

Retail sales kom in på 0,6% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,6. Hyfsat stark! I årstakt ligger den på 5% och det är den pendlat i snitt senaste 2 åren, plus minus nån procent. Givet inflation runt 3% så ligger den realt på ca 2%, vilket innebär att Retail sektorn ser ökade Dollar intäkter, men sålda volymer, är ungefär samma. Det som är intressant är att löner ökar med 3,5-4% + nya jobb (dvs nya inkomster om c2#, vilket innebär att folk använder hela sin lön, och lite till, för att shoppa för, samtidigt som man får samma volym som tidigare. Hänger ni med? Det säljs alltså ungefär lika många saker i volym som innan, fast i dollar ökar det, och det i sin tur backas upp av högre löner. Give and take.

Om vi framöver tänker att arbetsmarknadens inbromsning sätter sig på löner, och lönerna sjunker mot 2010-2019 snittet 2,5% samtidigt som vi inte får några nya jobb. Då krymper aggregerade inkomstökningen från c5% till 2,5%. Om man tänker att alla spenderar lika mycket av lönen som tidigare, så kan Retail sales bara öka med 2,5% i snitt kommande år. Om inflationen under denna period är på lika mycket, så ökar den realt med 0%. Det innebär att detaljhandeln kommer fortsätta att sälja lika mycket i volym kommande år, som senaste året. Trots att intäkterna inte ökar med lika mycket. Sen får vi se var tullarna hamnar. Men aggregerat så är det inte direkt högkonja som väntar. Men inte heller recession. Patienten har puls, men är inte frisk.

När det kommer till retail sales så anser inte jag att det är en viktig macro siffra, då den är så otroligt lagging och verkligen en funktion av jobbskapande och löneökningar. Detaljhandel ex Bilar väger också lätt jämfört med konsumtion av service och tjänster.

Att VIX och räntan skakar till är inte så konstigt, men inte heller något allvarligt. Mer intressant att dollarn är uppe på 1,18eur. Ska bli intressant att se om den bryter upp! FED imorgon blir intressant!

NAHB index kom in på 32 mot väntat 33 och fg 32… inga muntra nivåer trots ATH priser på bostadsmarknaden och utsikter om lägre räntor. Vad säger det om bostadsmarknaden?

——— ons

Från Europa kom kärninflaitonen in på 2,3% YoY mot väntat 2,3 och fg 2,3. ECB har inget att oroa sig för. Löentrycket ligger på 3,4 så det är fullt rimligt med inflation 100 punkter lägre. Som det brukar. Givet svag konja och arbetsmarknad kan man tänka sig att lönerna rör sig nedåt nästa år och drar inflationen med sig under 2%. ECB som ligger på 2% tillämpar en neutral politik, vilket är rimligt så länge som vi inte trillar in i recession. Jag tror Europa kan sitta och titta på när nu FED börjar sänka. Det är först en bit in på nästa år det blir intressant. Dels konjunkturmässigt, men även om FED börjar komma ner mot 3% och i nästa steg till ta det vidare som det ökar pressen på Europa. Jag tror det finns mycket goda chanser att FED står på 3,25 och ECB 2,0% nästa sommar, fast mot slutet av året kanske når 2,25 resp 1,0-1,25%. Dels för att jag inte tror särskilt mycket på konjunkturen, dock ej recession, men dels för att inflations trycket kommer ge vika, när efterfrågan hos företag nu bromsas in i takt med att det skapas nya jobb och lönetakten saktar in. Men man måste vara öppen för allt!

Så om lite över ett år, så kan vi gå från ett ränteläge 4,25+2,0/2=3,12% snitt styrränta till 2,25-1,0/2=1,62… dvs en halvering. Detta är bra för mycket. Utlåning, investeringskalkyler, börsmultiplar etc…. MEEEEEEN det återstår att se hur konjan utvecklas. Räntor spelar en underordnad roll om världskonjan går åt helvete!

———— tors

FED sänkte som väntat räntan från 4,25 till 4,00%, och flaggar för ytterligare sänkningar. Vi har två möten till i år, och så länge som jobbdatan är dassig kommer man att sänka. Jag tror att man som sist har som avsikt att sänka ner till 3,25% vilket får anses som en Balanserad policy givet att inflationen ligger runt 3%. Inflationen är ju fortfarande något för hög relativt målet, vilket inte är så konstigt med tanke på lönebildning på 3,5-4%. Men givet arbetsmarknaden så är det rimligt med en mer neutral politik. Skulle jobben börja dra iväg uppåt så slutar man sänka. Skulle inflationen växla upp rent strukturellt, dvs börja komma in på 0,4% MoM flera månader i rad, då finns det också en stor risk att man måste sluta sänka. Så beslutet är helt rationellt om ni frågar mig.

MEN, allt annat runt FED mötet var snurrigt. Den nya Trump ledamöten anser att man bör sänka ner mot 1%, hon som Trump vill utkastad fick rösta till slut, Powell kallade beslutet för ”risk management” (vad fan nu det är för nåt). Hela FED känns väldigt politiserad, och därmed otydlig. Politik ska hållas jävligt långt borta från penningpolitik.

Powell sa att han var bekymrad över arbetsmarknaden, dvs konjunkturen. Men VIX är ner, marknaden håller inte med!

Powell sa att han var fortsatt bekymrad över tariffernas effekter, även om det bara rör sig om 300mdr dollar över ett år i en engångsökning (1% av BNP) och att det hittills inte fått några större effekter på aggregerad plan. Undantag finns alltid om man letar.

Powell var duvig, och fler sänkningar är att vänta. Men US10yrs orkade inte att stänga under 4%.

Jag blir inte riktigt klok på FED efter det här. Så jag lutar mig åt datan istället. Jobben får visa vägen. Men även inflationen är viktig såklart. Stagflation tror inte på i praktiken rent strukturellt, utan bara i ren teknisk bemärkelse. Hur många butiker höjer priserna på varorna när det inte kommer några kunder? Man realiserar. Och är ”inköpskostnaden” för hög, och butiken inser att de inte kommer att kunna sälja varan med okej bruttovinst, då kommer man inte köpa in varan. Dom som tillverkar varan kommer inte fortsätta at höja priserna, om beställningarna uteblir. Råmaterial marknaden är som alltid supply/demand driven, där supply är hyfsat konstant, och där priserna fluktuerar med lagernivåer i kombination med efterfrågan. Sviker den, så sviker priserna. Hela det här systemet kan inte ens Trump göra skillnad på. Det är sunt bondförnuft.

Philly Fed kom in på +23,2 mot väntat +2,5 och fg -0,3…. mycket starkare och i linje med en ISM nivå klart över 50. Men sammansättningen var svag. Employment är svag, likaså Capex, samtidigt som det är 6m Bus och New orders som var lite starkare. Jag tror fortsatt på att den lilla boost vi sett sen i april bygger på lageruppbyggnad etc INFÖR tullar vilket i så fall borde vara övergående. Så länge som företagen inte anställer, så kommer köpkraften sätta ett tak på efterfrågan. Dvs innan ökade löner med 3,5 och nya jobb med 1,5, så det fanns 5% mer pengar att shoppa för i årstakt. Nu försvinner nya jobb och lönerna kommer sakta röra sig nedåt. Och med det finns ingen grogrund för stark efterfrågan. Förr i tiden pratade man om ”Jobless growth”…. det visade sig sen att det finns inget sådant.

Senaste 5 åren har antal knegare i USA vuxit från c150m till c165. Det är 10% ökning av inkomster. Sen har lönerna ökat med knappt 20%. Det finns alltså ca 30% mer dollar i plånböckerna hos snitt amerikanen efter löning idag jämfört med för 5 år sen. Sen är detta snitt, den är såklart ojämt fördelad. Men det finns 30% mer i dollar. Sen har priserna ökat med nästan lika mycket. Så man får inte mer för pengarna. Men denna siffra är viktig, och slutar det skapas jobb och löneökningarna sjunker, så får det konsekvenser. Trust me!

Jobbdatan kom in svagt i fredags på 22k mot 75k väntat och fg 79k (uppreviderat fr 73k). Sämre. Totalt 22+79=101k mot väntat 75+73=148k. Snitt drygt 50k i juli och augusti. Månaderna längre bak reviderades ner ytterligare. Vi pratar nu om en ekonomi som står ganska stilla. Väldigt likt Europa. Inte recession, men ingen tillväxt heller. I denna miljö så bör man inte tillämpa en policy som är åtstramande. Definitionen av detta är när styrränta är realt positiv, vilket i princip är att den är högre än inflationstrycket. Eftersom styrräntan ligger på 4,25 och inflationen på knappt 3% så är den åtstramande. Man bör inte heller använda expanderade policy, vilket är motsatsen, om inflationstakten är för hög och/eller sysselsättningen inte är starkt negativ. Där är vi inte ännu. Men 4,25% är för högt, medan 3,25% är mer balanserat. Därför kommer FED att sänka den 17e och fortsätta ner mot 3,25%. Inflationstakten är sekundär då den med hög sannolikhet kommer att sjunka i takt med att efterfrågan är svag bland kunderna (som en funktion av noll tillväxt) samt att lönerna rör sig nedåt efter en tid av svag arbetsmarknad (då ingen förhandlar om sin lön när det inte längre skapas jobb, och det heller inte går att byta jobb i jakt på högre lön).

Lönerna om in på 0,3% mot väntat 0,3 och fg 0,3. Lirar med 3,6% i årstakt. Årssiffran kom in på 3,7 mot väntat 3,7 och fg 3,9%. Detta i sin tur lirar med core CPI om 3,1-3,2 och core PCE om 2,6-2,7%. Men denna laggar som sagt, och kommer röra sig nedåt i takt med en surare arbetsmarknad.

Räntorna föll i fredags och kommer fortsätta att falla. Detta borde fortsätta att gynna tillgångar som historiskt straffats av höga räntor.

ISM Services kom in på 52,0 mot väntat 51,0 och fg 50,1.. klart bättre

Dito Bus Activity kom in på 55,0 mot fg 52,6… starkt

Dito New orders kom in på 56,0 och fg 50,3.. otroligt starkt

Dito Employment kom in på 46,5 mot fg 46,4… SVAGT

Dito Prices kom in på 69,2 mot fg 69,9… fortsatt hög

Intressanta data. För det första är det ganska bra tryck i service sektorn, i motsats till tillverkningssektorn. Buz activity och New orders kommer in väldigt starkt, och frågan är vad som driver detta. Services är oftast laggande. Men det intressanta är att trots stark efterfrågan, så anställer man inte. Och anställer man inte så kommer inte efterfrågan att hålla i sig. Om du frågar mig tror jag att Bus activity, New orders har gjort ett hopp i likhet med ISM Mfg New orders hoppat från 45 till 51 under mars-aug, men att dom kommer att svänga tillbaka ner igen. Detta då jobbskapar takten inte hängt med. Alternativet är att dom ligger kvar högt och fortsätter upp, och till slut drar med sig jobben. Detta skulle sätta krokben för FED. Detta är dock inget jag tror på!

Inom privat sektor skapades 38k jobb, men i tillverkningssektorn så var det ännu en negativ månad med -12k, så +50k kom från Servicesektorn. Men det är svalt.

Jag tror att USAs ekonomi, både sett till tillväxt, jobb och inflation, är på väg att närma sig Europa.

Veckans viktigaste är US CPI, men vi har även inflation från Sverige, US PPI, ECB räntemöte… ganska lugnt ändå, präglat av FEDs nya policy där räntorna borde fortsätta ner.

Diskussionen kommer närmaste månaderna handla om vi kommer rulla över i recession eller inte. Så här långt, om man ser till VIX, så är inte marknaden ännu orolig för recession.

Jag tror det finns ganska goda odds att vi fortsätter upp mot bakgrund av fallande räntor, som jag inte ser som fullt inprisat. Det är i mångt och mycket en Buy on rumours (att räntorna ska ner) och en Sell the news. Dvs när man väl börjar sänka så kan vi få en rekyl.

————– tisdag

Divergens… som kanske inte håller

Goldman med flera har lyft fram det faktum att räntorna har fallit i takt med att jobbdatan börjat komma in rejält mycket sämre på sistone. Samtidigt har vissa aktieindex, typ small caps över large caps och annat gått starkt i spåren av att ex ISM mfl kommit in starkare än väntat, surprise index har drivit upp dom. Men om man tittar historiskt så är det INTE uthålligt att ex ISM ska fortsätta komma in starkt och slå förväntningarna, samtidigt som jobb fortsätter komma in svagt. Jobb är en funktion av konjunktur och därmed efterfrågan, precis som ISM New orders är en funktion av efterfrågan. Jobb och new orders kan divergera ett tag men konvergerar nästan alltid till slut. Dvs antingen fortsätter konjunktur och efterfrågan att accelerera, och då lär jobben komma tillbaka från idag takta ca35k i månaden. I efterhand kommer man då att slå fast att jobben fick sig en smäll efter Trumps tullutspel men kom igen. Eller fortsätter jobben att komma in svagt, och då är styrkan i New order datan temporär, och det bara är en tidsfråga innan de viker ner sig. Frågar ni mig, så tror jag jobben är leading. Faktum är att ISMx2 Employment faktorn, JOLT osv visade på svaghet redan förra året innan Trump blev vald. Faktum är att jobben bromsade in redan 2024 jämfört med 2021-2023. Min gissning är att jobben kommer ligga kvar strax över nollan. Och det är snarare en tidsfråga innan ISM mfl börjar komma in sämre än väntat.

MEN, om jag får rätt, så finns det en rekyl risk i aktiemarknaden som är betydande. Samtidigt finns det nedsida på US rates. Och det finns aktier som gynnas av lägre räntor. Min gissning är därför att korrektion kommer, och den kan sammanfalla med fallande räntor, men att korrektion blir ganska grund., typ 10-15%. Och kommer ännu en gång vara ett köpläge. Givet att vi inte trillar in i recession. För detta krävs betydligt sämre jobbdata.

———– onsdag

Core PPI kom in på -0,1 mot väntat +0,3 och fg +0,9. På årsbasis kom den in på 2,8% YoY mot väntat 3,5 och fg 3,7%. Alla blir glada som attans, och räntorna sjunker. Men vi ska lugna ner oss lite. Lägger man ihop senaste två månaderna landar man på 0,8 som delat med två blir 0,4 per månad. Det är ganska högt. Inflationstakt på över 3%på årsbasis är också ganska högt. Så visst spelar tarifferna viss roll där ute. Men jag tror en väldigt liten del av dom hamnar hos konsumenten som nu erfar en arbetsmarknad där folk visserligen inte blir av med jobbet, men nån högkonja är det inte längre. Så jag förstår om man känner sig lite deppig och då håller man i pengarna, och då kan inte företagen höja priserna i halvtomma butiker.

Räntan masade sig ner mot 4% och kommer CPI in okej imorrn så bryter vi ner under 4%. FED sänker nästa onsdag och fortsätter att göra det så länge som jobben är svaga.

Jag tror på svaga jobb och sänkningar ner till 3,25% men jag följer även ISMx2 New orders som behöver vända ner igen för att jag ska känna mig trygg kring svaga jobbrapporter…. vilket jag förvisso också tror på!

————— tors

Svensk inflation, KPIF ex energi, kom in på 2,9% YoY mot väntat 2,9 och fg 3,2… inline hela vägen. Givet löneläget, konjunktur och arbetsmarknad, ECB ränta… samt att man ligger en bra bit under inflationstakten och by definition driver en expansiv politik, så kan Riksbanken ligga kvar på 2,0%. Jag skulle säga att man ligger där fram till att 1, jobbdatan blir negativ på riktigt och/eller 2, inflationstakten rör sig PÅ eller UNDER 2,0%. Ingen av dom här ”villkoren” är uppfyllda.

ECB lämnade ränta oförändrad på 2%, helt väntat. Därför kommer även Riks fortsätta göra samma sak!

Core CPI kom in på 0,3 mot väntat 0,3 och fg 0,3… inline. På årsbasis kom den in på 3,1% YoY mot väntat 3,1 och fg 3,1. Allt är inline och i linje med löner på 3,6%. Inte mycket till tariff genomströmning där inte. Siffran är en axelryckning och FED kommer sänka nästa onsdag. FED case är enkelt, tariffer har ännu inte fått så stort genomslag och lär inte få det heller. Däremot är arbetsmarknaden svag, men inte i recessions nivå med kraftigt negativa siffror, där lönerna på sikt lär mattas av om det håller i sig. När lönerna krymper, så gör även inflationen, så allt annat lika så bör man röra sig mot målet nästa år. Att då ligga på 4,25% styrränta när inflationen är 3,1% är galet. Därför kommer man sänka gradvis ner mot 3,25% dvs med 100 punkter. Där stannar man och pausar något. Om arbetsmarknaden fortsätter att vara svag och inflationen rör sig ner mot målet 2%, så kommer man fortsätta att sänka ner mot 2,25% nästa år. Detta är mitt base case.

Om ECB/Riksbanken ligger kvar när FED rör sig mot 2,25%? Tveksamt! Mest sannolikt är att de rör sig ner mot 1,00-1,25%. Det beror lite på hur inflation och arbetsmarknad utvecklas. Etablerar sig inflationen på eller under målet, samtidigt som arbetsmarknaden inte repar sig, ja då lär man sänka! Men först nästa år. Nu är det FEDs tur att röra sig mot 3,25%. Det är först i nästa vända ECB &Co behöver agera.

Det finns inget som stoppar FED nu….. jag räknar med att US10yrs bryter 4% inom kort!

MorganSTanley lyfte fram samma sak som jag idag. Dvs vi är lite i en Goldilocks sits där marknaderna går bra, men den balanserar mellan två stora risk faktorer. 1, Growth risk 2, ränterisk. Det första är alltså att helt plötsligt får vi en jobb siffra som är svag, typ sämre än -100k/mån varpå marknaden börjar tro på recession, VIX drar, och börsen tankar 10%+. Eller det andra där Jobbsiffan kommer in på klart över 100k och man börjar tro på återhämtning, varpå FED inte längre kan sänka. Räntorna drar…. och återigen tankar börserna 10%+. Goldlocks är alltså jobbdata på NOLL +/- 100k. I detta spann, kan vi upprätthålla vinster och njuta av lägre vinster. Varken låg el hög konja. Goldilocks!

———— äntligen fredag

Nästa veckas höjdpunkt är FED mötet på fredag kväll, där dom kommer att sänka räntan. Många frågar sig om dom sänker med 25 eller 50 punkter. Jag tycker egentligen inte det är så viktig. Det som talar för 50 punkter är att man på grund av felaktig jobbdata, där revisions varit extrema ur ett historiskt perspektiv, hamnat på efterkälken, och därför behöver ta i mer. Dvs om man fått rätt jobb data från början så hade man börjat sänka redan i våras. Istället var man invaggad i tron att arbetsmarknaden var solid. Något Powell sa flera gånger. Nu var den inte så solid. Det som talar för 25 punkter är att arbetsmarknaden trots allt inte är i någon kris, dvs man har SLUTAT ANSTÄLLA. Man har inte BÖRJAT VARSLA. Jobbsiffrorna är ju ett netto av anställda minus varsla. Men i det här läget som vi är i nu har man gått från att anställa kraftig, 2021-2024, till att sluta anställa i år. Nästa steg KAN ev bli varsel, men detta vet vi inte säkert. Varsel KRÄVER oftast stora tapp i efterfrågan, och det finns det ännu inga tecken på. Tvärtom verkar ISM Bus Activity vara okej. Den andra faktorn är att inflationen är stabil runt 3%, och det kommer ta lite tid innan den lönedrivna inflationen mattas, Alltså behöver man inte gå så fort fram. Det finns också ett negativt signal värde i 50 punkter, dvs man visar sig vara orolig, medan 25 punkter ger en signal om att läget är stabilt.

Men marknaden kommer ställa sig några frågor, som man hoppas på svar från:

1, Givet arbetsmarknadens inbromsning. Är FED rädd för konjunktur utsikterna nu när man dessutom återupptar sänkningar? Här visar VIX på onsdag vad de ger för signal.

2, Att man nu återupptar sänkningarna, vad är målbilden? 100 punkter totalt sett över 4 möten, eller hur tänker man?

3, Är det en förutsättning att arbetsmarknaden är svag för att man ska fortsätta sänka? Var går den gränsen? Runt Noll jobb i månaden +/- 100k? Över 100k är att betrakta som hyfsat stark ekonomi likt 2024. Medan under -100k är att liknas vid att vi är snuddande nära recession då vi trots allt har nettovarsel?

Alla ni som hoppas på billigare bolån får nog vänta ett tag till. Jag tror FED kan sänka från 4,25 till 3,25 utan att ECB och Riksbanken gör nåt. Det är först nästa runda från 3,25 till 2,25 som det är sannolikt att ECB och Riks fortsätter ner mot 1,0-1,25. Alternativt får ni hoppas på kraftfullt negativt jobbskapande i Sverige. Då lär man också sänka. Men det får andra tråkiga konsekvenser. Så det ska man nog inte hoppas på!!!

10åringen .har inte orkat etablera sig under 4%. Jag tror FED har pulver i påsen, om de vill, att få det att hända i nästa vecka. Och så länge som VIX inte skenar, så är vi fortsatt i det som jänkarna kallar en Goldilocks situation där börstrenden är uppåt. Korrektionerna kommer oftast oväntat, inte sällan till följd av nåt oväntat, inte sällan när den siste pessimisten tystnat. Vid SPX 6400 trodde jag att marknaden skulle börja konsolidera inom ett 6100-6700 intervall, men den har rört sig rätt stabilt uppför, och det skulle inte förvåna mig om vi gör en sista körare upp, typ 6700 med chans till 6900 överslag, och sätter en topp innan större korrektion på 10-13% ner mot 6100ish.

Trevlig helg!

Det är inte svårt att hitta dom som är baissiga där ute. Man tittar på yieldkurva, värdering och gud vet allt. Mycket av det stämmer, men med sådana indikatorer brukar det vara vanskligt med tajming och inte sällan brukar marknaden vilja ge dom som går mot trenden är rejäl näsbränna innan dom får rätt. Vi står nu inför en veckas dataskörd som sannolikt ger FED råg i ryggen av våga sänka i september. Lägre räntor är bra för multiplarna. Men om sänkningen kommer sker mot bakgrund av dåliga tider, ja då ska vinsterna revideras ner, och det är dåligt för börsen. Datan kan också balansera på den delikata linan mellan lägre räntor, med bibehållna vinster. Det ser inte jag som osannolikt faktiskt, och skulle kunna ge börsen en körare till på uppsidan. Rent psykologiskt hade det varit perfekt, då det får haussarna att luta sig tillbaka (vilket dom kommer ångra längre fram), och baissarna får bita i det sura äpplet och tvivla på sin positionering.

Imorse kom Kina Mfg PMI in på 49,4 mot fg 49,3. Non-Mfg kom in på 50,3 mot fg 50,1. Gäsp!

Från Europa kom Mfg PMI in på 50,7 mot fg 50,5 och från Tyskland 49,8 mot fg 49,9… Gäsp!

Senare i veckan har vi Flash Inflaiton från Europa, ISM/PMI från USA, Service PMI/ISM från USA och Europa, JOLTS, CPI från Sverige, ADP från USA och veckan avslutas med den viktigaste NFP jobb rapporten från USA.

När det kommer till NFP så väntas 75k mot fg 73k. Totalt 148k. Över 200k, dvs antingen genom bättre än väntat fg månad, eller höga upprevideringar av fg månad, gör marknaden orolig för om FED kommer darra på manchetten. Noll eller negativt kommer skrämma upp recessions spöket, vilket inte heller är bra. Medan allt därimellan är lite av goldilocks, dvs marknaden tror på lägre räntor, men bibehållna vinster. Hur marknaden tolkar det kommer ni märka av mixen US10yrs och VIX. Där den första bygger på om FED kan sänka räntan eller inte, och den andra om vinsterna kommer kunna upprätthållas eller ej. Så egentligen behöver man inte ens titta på datan, utan det räcker att titta på dom två.

Ha en fin vecka!

————– Tisdag

Som sagt ovan, finns det många baissare där ute. Till er vill jag bara säga, att aktier generellt trendar oftast uppåt när FED är inne i en rate cuting regim, givet att vinst prognoserna håller. Så för att ni baissare ska få rätt, så måste antingen 1, arbetsmarknaden ta fart igen, upprätthålla lönetrycket och därmed inflationstrycket, och därmed omöjliggöra sänkningar av räntan. Under det här scenariot bör man fundera på var en acceleration av efterfrågan ska komma från. (under detta scanario lär vinsterna ligga kvar). Eller 2, måste efterfrågan kraftigt avta, skapa kraftigt stigande arbetslöshet, sänka lönebildningen och därmed lönetrycket varpå inflationen avtar vilket leder till kraftfulla räntesänkningar. (vilket iofs inte räcker då vinstestimaten tappar stort). Så istället för att diskutera börsnivåer, värderingsnivåer eller yieldkurva. Låt oss diskutera bakomliggande faktorer för efterfrågan och konjunktur. Vad talar för fågel, fisk eller mittimellan? För blir det mittimellan, så lär börstrenden bestå.

Flash inflationen från Europa kom in på 2,3% mot fg 2,4% YoY… lite gäsp! Europeisk konjunktur och jobbskapande står stilla. Det är inte recession, men inte heller högkonjunktur. Det är stillastående, vilket liksom är lite av Europas Default läge. ECB kommer ligga kvar på sina 2% så länge som vi inte trillar över i recession. Löneläget är fortsatt något förhöjt men kommer röra sig nedåt, och med det inflationen. Det höga löneläget parat med svag efterfrågan gör det omöjligt för företag att anställa folk. Personalkostnaderna ökar redan mer än Bruttovinsterna för många företag.

US Mfg PMI kom in på 53,0 mot fg 53,3… sämre men fortfarande norr om 50

US Mfg ISM kom in på 48,7 mot väntat 49,0 och fg 48,0… sämre än väntat, men bättre än sist, men nivån imponerar inte. Den där tariff drivna uppgången, där industrin la en massa orders för att undvika framtida höga tullsatser, är förhållandevis medioker. Jag tror att det handlar om att slutkundsefterfrågan inte finns där….

Dito Prices kom in på 63,7 mot fg 64,8… lägre än sist, men fortsatt hög nivå. Många har lyft fram den som illavarslande för prishöjningar, men vi har sett väldigt lite av det i realiteten. Titta på core CPI/PCE!! Jag tror det handlar om det enkla faktum att företagen gärna ”vill” höja priserna för att deras kostnader, personal och annat, mullrar på, men att kunderna inte riktigt orkar med det, och därför kan man inte göra det utan att tappa volym. Därför blir inte prishöjningarna i realiteten vad enkäterna säger.

Dito Employment kom in på 43,8 mot fg 43,4… fortsatt pissdålig, och lirar med jobbskapandet i industrin på sistone. Det är urdåligt då man faktiskt netto varslar folk. Om det har att göra med svag efterfrågan eller tariffer eller både och är däremot oklart!

Dito New Orders kom in på 51,4 mot fg 47,1…. en rejäl uppryckning. Om det är början på nåt nytt, en acceleration i efterfrågan eller bara en studs vet jag inte. Vad jag vet är att om det inte skapas jobb över en längre tid, då blir köpkraften därefter, och då brukar efterfrågan ha det jobbigt, och då lär inte New Order hålla i sig.

Jobbskapandet är och förblir det enskilt viktigaste variabeln en tid till framöver.

————- Allokering

Det läggs oftast mycket tid på vad man ska köpa och sälja men man lägger inte så mycket tid på allokering.

I min bok finns det 5 strategier utifrån vem man är som person, horisont, syn på risk, om pengarna ska användas nu eller senare, växa eller bevaras osv. Vem är du?

1, 100% aktier alltid.

Den här personen vill inte ligga fel när börsen går upp. Om börsen går ner så är det tråkigt, men om man har väldigt lång horisont, har inget mot risk och vill att pengarna ska växa till varje pris är detta att föredra.

Passar många i pensionssparandet.

2, 50-100% aktier

Utgångspunkt är att man har 100% aktier, men vill ha möjlighet att dra ner till 50% om man har en dyster syn på börsen och risken upplevs som oattraktiv i förhållande till avkastning. Men man drar aldrig lägre än 50% för man vill inte gå miste om uppgång även när man har fel. Man förlorar alltid pengar när det går ner. Men man tjänar alltid när det går upp.

En strategi som också passar många långsiktiga. Men den kan vara vansklig om man allokerar fel då man kan sitta på 100% när det faller, och 50 när det rallar, och då blir avkastningen inget vidare.

3, 50% aktier alltid

Detta passar den som inte vill sitta på 100% när det faller, eller 0% när det rallar. Utan väljer medelvägen. Passar den som tycker strategi ”1” och ”2” är alldeles för riskabel.

4, 0-50% aktier

Har utgångspunkt att inte äga aktier, dvs 0%, men är beredd att gå upp till 50% om det ser attraktivt ut. En variant av strategi ”2” fast med lägre risk. Notera att även här finns risken att ligga på 0% när det går upp, och 50% när det faller.

5, 0-100% aktier

Opportunisten. Han ligger i utgångsläget på 50% aktier, men är beredd att gå upp till 100% när det ser bra ut, och ner till 0% när det ser dåligt ut. När han är osäker lägger han sig mittimellan, en position som varken är helt rätt eller helt fel. Även denna har allokeringsrisk då han kan ligga 100% när det faller och 0% när det stiger.

Strategi 1 och 3 tar ingen allokeringsrisk egentligen. Men drar inte heller nytta av allokering när den blir rätt. Något som startegi 2, 4 och 5 gör. Det finns ju även en strategi med 0% aktier alltid, men då är det knappast någon strategi.

Många tror strategi handlar om tajming och ha rätt hela tiden. Det gör det inte. För det finns ingen som fungerar. Men det finns verktyg som inte är så dumma. Jag kan ge några ledtrådar.

1, Värdering

Börsens direktavkastning, PE-tal och aktieriskpremie kan man se ur historiskt perspektiv, och så kan man slå fast om den är i över eller undre kvartilen.

2, Om börsen gått bra? Man kan titta på en kombo av Korta och långa RSI

Lägg ihop 1 och 2, så vet du om börsen ur ett historiskt perspektiv gått starkt och är högt värderad.

Detta i sig är INTE någon sälj signal. Men det är en signal om minerad mark. Man kan tjäna mycket pengar i minerad mark, MEN historiskt har man även ibland förlorat MYCKET.

Så därför ska man leta efter säljsignaler. Gärna tekniska sådana. Jag gillar när korta medelvärden, typ 20dagarsEMA passerar ett längre medelvärde.

Om börsen INTE är för högt värderad eller gått starkt, så ska man INTE sälja. Det kan gå ner ändå, men det får man leva med.

Om man sålt, när ska man köpa tillbaka.

Jag säger, vänta INTE på när börsen blir billig. Det räcker med fair valued. Vissa kräver billig, särskilt när man ställt sig utanför, och det känns vanskligt att köpa. Men många gånger vänder det innan den blir billig. och man missar uppgång. Sen menar vissa att man lika gärna kan vänta på tekniskt köpsignal, i likhet med den man fick säljsignal av. Detta då man inte vet om börsen ska ner till normal värderad eller billig. Det finns en logik i det. Men oftast går det snabbt.

MEN, allokering är som alla andra beslut. Ibland blir det fel. Och kan man inte leva med det, så är det bäst att köra på strategi 1 eller 3.

Hur ser det ut nu? Jo tittar man på SPX så är den högt värderad, och hyfsat högt överköpt. Dvs gått starkt! Men vi har ännu ingen säljsignal. Jag skulle hoppa av om vi bryter genom 6100. Hur stor är den risken? Relativt hög skulle jag säga, men jag tror jobbsiffran på fredag har krut att skapa ny optimism.

Sen ska man ha en nykter syn på börsnedgångar. 5%are händer hela tiden. Inget att bry sig om, kan orsakas av vad som helst. Repar sig supersnabbt. 10%are finns det något fundamentalt i, som sen visar sig vara oväsentligt. Repar sig också väldigt fort. Sen finns det 20%are. Då finns det också nåt fundamentalt som också visar sig vara väsentligt. Det repar sig men det tar lite tid. 2022 hade vi en sån. Då föll det i nästan ett år, och tog lika långt tid att hitta tillbaka. Nästan 2 år av obefintlig avkastning. Det är störigt, men helt oväsentligt för någon med lång horisont. Men det kan spela större roll för någon med fokus på att bevara pengar, kort horisont eller tycker risk är jobbigt. 20% kan också gå snabbare, som Covid eller Trump. Men man ska räkna med att pengarna kan vara oförändrade efter 2 år. Sen har vi krascherna, som orsakas av lågkonja och vinstfall bland bolag. Dom är ovanliga, men det är här vi alla ställs på prov. Senast vi hade en sån var under Lehman. Dessförinnan IT-kraschen. Då fick du vänta 4-5 år innan din portfölj återhämtat sig. Tidigare under historien har vi perioder där det tog upp mot 10 år. Det är då du som investerare ställs på prov. Det skrämmer många, men man ska veta att dom är ovanliga, och uppgångar är betydligt vanligare.

Det som talar mot allokering är att vi inte vet NÄR. Att man måste sälja rätt, och sen köpa tillbaka rätt. Att man sannolikt trampar fel några gånger, och måste ta dom små förlusterna. Sen ska dom små förlusterna ställas mot när du hamnar rätt. Det är mycket svårare än man tror. Det som talar FÖR allokering är att innan måste 20% are och 50% are så har punkterna 1 och 2 uppfyllts ovan. Dvs börsen har gått starkt och är högt värderad. Så agerar man på sälj signaler så kommer man kunna stå utanför en del av nedgången. Sen måste man köpa tillbaka också. Och man köper och säljer aldrig på botten/toppen. Sen ska vinsten ställas mot förlusterna när man har haft fel. Börsen är nämligen inte bara högt värderad och gått starkt precis innan 50% are utan det är vanligare än man tror.

Men om man tänker att börsen faller med 50% och sen dubblas. Detta över en period på flera år. Du har 100kr, och du hoppar av på 85kr (15% ner). Börsen fortsätter ner till 50 (halvering) och bottnar. Sen hoppar du på vid 65 och den går till 100 igen. En uppgång på 54%. Då växer dina 85kr till 131kr. Börsen är oförändrad, och du har gjort 31%. Du kommer få en årsavkastning man kan leva på. Du såg inte dina pengar försvinna. Det är mycket som kommer att kännas bra. Men kom ihåg att du också tagit ett par smällar när du dragit ner risk och haft fel. Och att ovan exempel bygger på någon som haft Rätt i båda besluten. Inte lätt. Men inte omöjligt faktiskt. Enligt mig är det inte så svårt att få rätt just när man ska ha rätt. Utan alla andra gånger man agerat och börsen inte kraschat. Alla 10% are och 20% are ovan skrämmer skiten ur en och får en att agera. Då måste man stoppa ur sig när den repar sig och det kostar pengar. Det är problemet.

—————- onsdag

OLTS kom in svagt på 7,2m mot väntat 7,3 ch fg 7,4. Färre nya jobb annonserade och en tillbakagång till den fallande trenden, där vi sett ett litet skutt tidigare i år. Detta lirar med den i övrigt svaga arbetsmarknadsdatan.

USA tycks dra mot Sverige och Europa. Dvs företagen gör sig inte av med folk. Men är du arbetslös är det svårt att få ett nytt jobb. Detta är synonymt med en ekonomi som i princip står stilla. Detta i sig gör att vinsterna inte kan växa, men de faller inte heller. Företagen har hittills höjt priserna i takt med att kostnaderna, främst löner, ökar. Detta i sig upprätthåller vinsterna. I vissa fall höjer man inte priset, utan sänker volymen på produkten. Tänk er mindre Chips i påsen till samma pris. Detta är samma sak.

Imorgon kommer ADP och ISM Services som är en viktig föråkare till NFP…. spänn fast er!

Europa Service PMI kom in på 50,5 mot fg 50,7 och Tyskland blev det 49,3 mot fg 50,1. Gäsp.

—————-

Powell var som sagt rejält duvig i Jackson. Trots stora budgetunderskott i USA, där merparten går till räntekostnader, som alltså blir privata sektorns ränteintäkter, så är inte ekonomin tillräckligt stark för att skapa jobb. En svagare konjunktur och arbetsmarknad väger tyngre än inflationsdata, av den enkla anledningen att företagen inte lär kunna höja priserna ut mot kund, när efterfrågan är svag. Om priserna på insatsvaror stiger, och man inte säljer lika mycket i volym eller kan höja priserna, så kommer företagen helt enkelt dra ner på beställningar och/eller försöka hitta substitut. Detta i sin tur slår mot leverantörer i alla led bakåt, vilket gör att dom inte heller har någon pricing power. Inflation är alltid en funktion av efterfrågan över tid. Inte tvärtom.

Vi ser redan hur räntekänsliga tillgångar, gått starkt. Vi ser även hur företag med stillastående vinster, typ bond proxies, går starkt när marknaden diskar lägre räntor. Dock har inte räntemarknaden riktigt levererat helt ännu. 10yrs har exempelvis inte brutit ner under 4,20 ännu. Något jag följer i veckan.

Viktigast i veckan är core PCE, samt Case Shiller och Chicago PMI. Väldigt lugnt med andra ord!

Börserna tog emot Powells tal med ett leende. Många förstår att aktiemultiplar mår bra av lägre räntor. Men varför vill han sänka? Jo pga av svag konjunktur och arbetsmarknad. Är det så bra då? Svag konjunktur kan ju också rullar över i recession och lägre vinster. Det är ju dåligt! Jo så är det. Vinster väger tyngre än räntor för börserna. Eftersom VIX föll i fredags så betyder det att riskaptiten steg. Man är alltså INTE rädd för att vinsterna ska sjunka. Faktum är att fredagens uppgång handlade mer om stigande riskaptit än fallande räntor. Recession leder som sagt till fallande vinster. Men en stillastående konjunktur upprätthåller vinster. Samtidigt saknar företagen pricing power att höja priser, och därför får vi låg inflaiton och räntor, vilket är bra för multiplar. Samtidigt leder noll tillväxt av vinster till lägre multiplar. Dom tar nästan ut varandra. Givet att SPX handlar till PE23 så skulle jag säga att mycket är taget. Sen är ju SPX en dålig mix numera. VI har Mag7 och några bolag till, med höga multiplar, men också god vinst tillväxt. Och sen har vi resten med flat earnings, fast med låga multiplar. Man bör värdera dom separat.

Som jag ser det har vi SPX på 6400 som en balansnivå, där vi konsoliderar mellan +/- 5% dvs mellan 6100 och 6700. Just nu har vi positivt anslag, men det kommer avlösas av annat längre fram, och i stort kommer vi konsolidera. Motivet är att PE23 ändå tar höjd för lägre räntor, samtidigt som en svagare konjunktur (som är själva anledningen till att räntorna ska ner) inte kommer att föra med sig större vinstupprevideringar. Recesssion kommer krascha börsen, men så länge som NFP är runt nollan, så tror inte jag på recession.

Ha en fin vecka!

————– tisdag

Case Shiller bostadspriser kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,1 och fg 2,8…. samma analys som innan, dvs att priserna har sedan länge planat ut på ATH nivåer. Sen har jag hört att marknaden är som i Sverige på sina håll, dvs säljarna vill ha bra betalt medan färre köpare är beredda att köpa till dom nivåerna, samtidigt som de flesta köpare även är säljare och tvärtom, vilket leder till att marknaden bromsat in i antal transaktioner, men att de avslut som görs ligger kvar på hög nivå. Men att det ibland är ett förstadie till lägre priser. Jag har inte detaljkoll på Amerikanska marknaden, det skiljer sig, precis som i Sverige, också åt vilken geografi man talar om.

CB Consumer Confidence kom in på 97,4 mot väntat 96,2 och fg 97,2. Denna siffran tar tempen på hur hushållen framförallt ser på sin arbetssituation. Dvs om man tycker man sitter säkert, om det finns gott om jobb där ute, lätt att byta, villighet att byta, löne anspräk etc. Denna siffra var på nedåtgående under hela våren. Ganska i tandem med hur jobbdatan har gått, dvs den reviderade, som visade sig vara svag. MEN nu under sommaren har den faktiskt studsat tillbaka en hel del. Precis som många lokala PMI index inom Service.

Detta ger mig huvudbry. Nu går alla runt där ute och tänker att jobben är dåliga och det kommer fortsätta att bli ännu sämre. MEN FAKTUM ÄR att datan pekar faktiskt på att det inte stämmer. Om jag tittar på datan och väljer mellan 1, trend nedåt 2, utplaning och 3, återhämtning, när det kommer till jobb och tillväxt, så är det snarare 2 och 3 som är min slutsats efter senaste tidens data.

MEN, jag drar ingen slutsats ännu, utan vill se tungviktarna ISMx2 Employment faktorn, JOLTS och ADP först. Dom kommer i nästa vecka.

Jag är ingen konjunktur optimist när det kommer till USA. Men jag står absolut inte i recessionslägret. Europa står och stampar runt nolla tillväxtmässigt, men så har vi aggregerat mer sansad finanspolitik också. Medan USA kör kraftfullt expansiv finanspolitik, vilket gör att man växer med 1,0-1,5%. Det är jävligt dåligt betalt för att bygga så mycket statskuld. Sverige växer utan att bygga statskuld. Det imponerar mer. Å andra sidan åker vi snålskjuts på andra länder som stimulerar varpå vår export går okej, som sen gynnar inhemsk efterfrågan. Vi är absolut duktiga på mycket, men vi är också snyltare på omvärlden.

Jag tror FED kommer att sänka i September, och fortsätta att göra det ner till 3,25 fr 4,25%. Men jag ser absolut risker, som att jobben tar fart igen, varpå sänkningarna uteblir. Närmaste 1,5veckan blir viktig!

————–

Chicago kom in på 41,5 mot väntat 46,0 och fg 47,1… sämre, och i nedre delen av intervallet som vi sett sedan 2022. Detta pekar på att ISM INTE kommer överraska positivt i nästa vecka, å andra sidan har vi andra lokala index som pekat på annat. Rent generellt var Jan-April en svag period, samtidigt som vi sett en uppryckning sedan dess. Jag är väldigt inne på att det var Trumps tullar, som fick många inköpare att trycka på knappen för att kunna fylla på hyllorna innan tullar träder i kraft. Men att slutkundsefterfrågan egentligen inte är särskilt stark, och därför kommer den här effekten att klinga av. Ett typ av halvbevis är att rekyteringarna fortsatt att tappa under året. Hade det varit stigande efterfrågan som låg bakom, så kan man tänka sig att företagen fortsatt anställa. Men nu är det istället tullarna som spökar, och då väljer man att inte anställa.

Men detta är väldigt spekulativt, och i nästa vecka har vi både ISM och Jobbdata. Klart avgörande för FED. Men det ska mycket till för att de inte ska sänka den 17e september.

Core PCE kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,2. YoY ligger vi på 2,9 mot fg 2,8. Det är lite för högt. Givet lönerna på 3,6% (enligt ECI 0,9QoQ omräknat i årstakt) och core CPI på 3,1% så borde core PCE ligga på 2,6%. Inte 2,9%. Jag är inte så orolig. Arbetsmarknaden väger såååå mycket tyngre. Inflation är en funktion av löner, löner är en funktion av arbetsmarknad. Arbetsmarknad är en funktion av Efterfrågan som är en funktion av konjunktur….. och jag tror inte ångan är där! Det är egentligen bara budgetunderskotten som gör patienten friskare än vad den egenltigen är. Ta bort alvedon, och febern kommer tillbaka.

10åringen svagade sig i veckan, men 4,20% håller. Nästa vecka är superviktig datamässigt, och kommer vara avgöranade om den ska bryta ner eller ej. Det är avgörande för mycket!

Trevlig helg!

I veckan har vi lite flash PMIs från världens olika hörn. De lär inte bjuda på några stora överraskningar. Den stora grejen är Powels tal på Jackson Hole fredag kväll. Det intressanta med Jackson historiskt har varit att FED guidar framåt för hur de ser på sin (och därmed indirekt resten av världens), penningpolitik. Eftersom USA är den största ekonomin, har världsvalutan dollarn, och ligger först i cyklerna och indirekt styr alla andra, så har deras riktning varit samma som resten av världens, även om världen ligger några kvartal bakom. FED var mycket riktigt tidigt ute med att sänka räntan från 5,25 till 4,25 men stannade där, medan resten av världen balanserat sina styrräntor runt inflationsmålet. Så på ett sätt ligger USA efter resten av världen, alternativt ligger i obalans med resten av världen. Anledningen är att USA växer snabbare, har ett högre löne och inflationstryck. Mycket av detta kan förklaras med att budgetunderskott, och att räntehöjningarna inte har korrelerat med skuldsattas räntekostnader. Hade alla med dollar lån haft rörlig ränta och USA kört balanserade budgetar så hade världen sett väldigt annorlunda ut. Sverige har i princip kört balanserad budget och stor andel av skulderna är till rörlig ränta. Tänk om USA hade haft samma struktur som vi. Men det har dom inte.

Det intressanta med Powells tal är om det blir en kopia av förra året. Dvs där FED säger sig vara beredd att sänka, men just nu gör man inte det för att inflationstrycket är för högt och ekonomin mår för bra för att man ska tro på att man ska nå målet. Och det är bättre att sänka för sent, än att sänka för tidigt och det visar sig varit ett felbeslut. ELLER, om de faktiskt ser hur en räntesänkning, typ September, ligger i fatet. Marknaden prisar in sänkning i September, men det är FED som bestämmer och marknaden har haft fel förut. Arbetsmarknadsdatan i september blir avgörande.

Sen har vi det här med tullarna. Goldman räknar med att tullintäkterna ökar från 50 till 350mdr dollar på årsbasis. Utslaget på varje arbetande amerikan är det 156 dollar i månaden. Det i sin tur är en ökning med ca 3,5%. Tullarna skulle alltså ge en engångseffekt över ett år på 3,5%. Ungefär lika stor som lönerna ökar med just nu. Men det bygger också på att tarifferna till fullo överförs på priserna, vilket inte är troligt. Importörerna och andra i näringskedjan förväntas ta en del av smällen, i syfte att upprätthålla försäljningsvolymerna. Så min slutanalys, är att tullarna har en inflatorisk effekt, men den är hanterbar och bara bunden till ett år. Tullarna höjs ju bara en gång.

I matchen mellan konjunktur, dvs jobbskapande VS tullarna, så vinner Jobben alla gånger i veckan. Dvs om jobbskapandet är som nu runt nollan, eller negativt, då sänker man trots att inflationen är för hög pga tullar. Detta då en svag konjunktur, utan jobbskapande, till slut effektivt dödar alla prishöjningar. Inflation är rent strukturellt en fråga om konjunktur, arbetsmarknad och löner, och om dom dör, så slutar företag höja priserna. För butiken gapar tom, även om det hänger REA skyltar på dörren.

Men så länge som USA kör underskott, kan man hävda att dom 300mdr skiftas ut till ekonomin igen. I Trumps fall sannolikt genom skattesänkningar. Så ur ett makro perspektiv är det ett nollsummespel. Kosnumtionen blir 156 dollar dyrare i månaden, men skattesänkningen blir lika stor.

Många i marknaden tror på sänkning i September. Men US10yrs ligger på 4,3%. Om räntemarknaden verkligen börjar tro på en serie sänkningar, så borde räntan stå lägre.

Hur borde aktiemarknaden gå då? Well, då måste du välja mellan två scenarior. Ett där börsen redan prisat in sänkningar, och det blir en Sell on news reaktion. Det som talar för det är att 1, börsen är dyr trots upprevidering av vinster 2, börsen har varit korrelerad med ränteuppgång, och borde därför vara korrelerad på andra hållet i en räntenedgång 3, att fallande räntor är kopplat till FED, men de sänker pga svag konjunktur, dvs noll jobb, vilket är lika med svag vinstmiljö för företag generellt, vilket börsen hatar. Men det finns även ett case för stark börs, drivet av multipel expansion, som lägre räntor är anledningen till. Det som talar för det är att konjunkturen, trots att den planar ut, i grunden är rätt robust, och med det bibehålls vinster, utdelningar och aktieåterköp, vilket tar bort potentiella säljare, och hela tiden lockar nya köpare. 2, att budgetunderskotten i USA upprätthåller styrkan i den amerikanska ekonomin och att lägre räntor faktiskt är bra för den delen av skuldsidan som är mer rörlig. Jag anser att det är ganska tunga argument både för och mot.

Säg att Jackson Hole leder till ett fall på 10rs under 4,20%. Då är det intressanta om börserna tar detta som något positivt. Gör dom det, så ska man nog ligga lågt på säljknappen. Gör dom inte det, då är det tvärtom! Kom också ihåg att Jackson även kan bli ett Non-event. För mig är alltjämnt jobbdatan den 5sep det viktigaste.

Min syn är att vi i stort borde ha en konsoliderande börs. Dvs jag ser inte riktigt varför SPX ska stå 20% högre eller lägre om ett halvår. Att man gör rätt i att köpa vid 10%+ sättningar, men att öka likviditet vid nya ATH är inte heller fel. Att alpha främst skapas genom att ligga i rätt region, sektor, tema och bolag.

Det enda som egentligen gör mig riktigt orolig det är om jobbdatan börjar komma in med riktigt negativa siffror. Då ökar helt plötsligt sannolikheten för recession. Eller om korträntor börjar falla extremt brant. Tänk 2åringen ner till 1-2%. Det betyder att marknaden väntar sig en FED som måste sänka radikalt, vilket bara handlar om en sak. Recession. Nästan alla som väntar sig recession idag, och dom finns, har egentligen bara tagit jobbtrenden och extrapolerat in den i framtiden. Dom kan mycket väl få rätt. Men jag kommer inte ge dom cred för extrapolering. Extrapolering är ingen trovärdig analysmetod.

Riksbanken har möte i veckan. Sannolikt stannar man kvar på 2,0%. Om man sänker 25 punkter eller inte, är helt ointressant. Det handlar om man ska ligga kvar runt 2% eller inleda en ny serie sänkningar. Då bör man resonera så här:

1, Ligg kvar på 2% givet att

a, svensk konjunktur inte är i recession med kraftigt stigande arbetslöshet

b, löneläget motiverar inflation runt målet om 2%, vilket lirar med löner på 3%

c, omvärldskonjunkturen är okej och inte trillar in i recession

d, kärninflationen ligger på 2% eller högre, och därmed är styrränta på 2% hyfsat neutral till svagt expansiv penningpolitiskt.

Men inled en serie sänkningar om punkterna a-d inte stämmer.

Jag skulle säga att läget vi befinner oss i nu, handlar mindre om penningpolitik och MER om finanspolitik och produktivitets främjande åtgärder. Fokus just nu bör inte ligga på Riksbanken.

Men hur ser det ut om ett år? Well är USA på väg in i recession, så lär det inte se bättre ut för Europa, och i synnerhet inte oss. Så då väntar ytterligare sänkningar. Men gör dom inte det, så är det ganska sannolikt att vi ligger kvar på 2%.

——— ons

Riksbanken lämnar röntan oförändrad på 2%. Men dom utesluter inte att räntan kan sänkas ytterligare i år. Jag säger så här, försämras arbetsmarknaden, dvs jobben blir negativa. Då fortsätter man att sänka. Annars kan man ligga kvar. Oavsett kommer inföationen att nå målet nästa år. Det är inte där skon klämmer. Läs ovan vad jag skriver. I nuvarande konjunktru är 2% balanserat. Blir det recession får man ladda om bössan!

————– fredag

Powells tal är ute. ”Given current economic conditions, may warrant adjusting policy”. Han säger i princip att tullar och svagare arbetsmarknad, öppnar upp för en potentiell räntesänkning i September.

Jag förstår honom, givet arbetsmarknadens inbromsning i år, särskilt när man tar hänsyn till revideringar av jobb datan, så är det fel att ligga på 4,25% styrränta. En stark arbetsmarknad har skapat sk. sticky wages på 3,5-4% vilket resulterat i ”sticky” inflation på 2,5-3%. Över målet. Men om arbetsmarknaden slutar skapa jobb, så blir det med fördröjning arbetsgivarens marknad, svårare att byta jobb, och lönerna lär röra sig nedåt, och även inflationen. Sämre löner och inga nya jobb, ja det får även konsekvenser för efterfrågan, varpå företagen inte kan höja pris mot kund även om man vill. Tvärtom får man dra ner på inköp, och hålla alt sänka nuvarande priser. Företagen är inte slav under inköpspriser, de är slavar under kundernas efterfrågan. Inköpspriser rättar alltid till sig i värdekedjorna utifrån vad slutkunden gör. Svar ja, tarifferna påverkar producentledet, men om slutkundsefterfrågan inte finns där, så går det inte att skicka priserna vidare. Svaret kommer bli vikande volymer.

Inflation underställer sig alltid konjunktur och efterfrågan. Detta vet FED. I goda tider kan inflaiton av olika skäl vara hög, eller låg. Men i riktigt dåliga tider kommer aldrig inflationstrycket vara högt, för att kunderna är kuvade, av en svag arbetsmarknad. De som inte har jobb kan inte konsumera, och dom som har jobb och lön tar det ändå lugnare för att de noterar att det är dåliga tider.

Min grund syn är att arbetsmarknaden i USA trendar nedåt, och dagens något för höga inflation kommer till slut att nå vettiga nivåer, och då är 4,25% för hög styrränta. I första hand tror jag på 3,25 och i andra hand 2,25%. Men frågan är när? Jag tror det finns riktigt goda odds för att en ny serie av sänkning inleds i September. MEN, det bygger på att arbetsmarknaden fortsätter att vara svag. Det i sin tur bygger på att svagare efterfrågan.

Jag tror på fortsatt svag jobb data. Men jag noterar att ex förra ADP siffran inte alls var särskilt svag.

ADP, som bara tittar på privata sektorn, har varit negativ länge. Men det har alla struntat för att NFP varit stark, trots nedrevideringar. För två månader sen var ADP -33k men ingen brydde sig. Däremot brydde man sig när NFP var svag förra månaden. MEN jag noterar att ADP faktiskt var okej förra månaden. +100k typ. Är det tecken på att arbetsmarknaden inte är så svag längre? Vet ej, men nästa siffra blir intressant. Förra NFP siffran var svag +75k, men många räknar med nedrevidering av den med ungefär lika mycket vid nästa siffra. Men kan vi verkligen vara säkra på att nedrevideringen blir så stor när ADP var okej? Jag har inte facit, jag bara nördar ner mig i datan som vanligt och flaggar för alternativ. Vad jag vet är att Employment faktorn i ISM x2 är svag, så företagen har inte flaggat för nån styrka. Men även där blir nästa ISM skörd intressant.

Det här är ju viktiga saker, för FED tittar numera mindre på inflationsdatan, och mer på jobbdatan. För de vet, precis som jag, att inflation alltid är underordnat jobben. Inga jobb, ingen köpkraft, ingen köpkraft ingen efterfrågan, ingen efterfrågan – good luck att höja priserna. Sen kan man alltid i försörjningkedjorna ha det stökigt med 300mdr i tariffer, som måste putsas ut. Men är inte kunderna i affären så spelar det inte roll hur man försöker lösa det. Det slår mot volymer, och tappar volymer, så blir det inga nya jobb och lönehöjningar. Arbetstagarna får snällt rätta sig, de ska vara glada att de har ett jobb att gå till.

Efterfrågan då? Ja PMIs etc har inte varit så pjåkiga på sistone. Även där undrar man vad företagen faktiskt upplever.

US Flash Mfg PMI kom in på 53,3 mot väntat 49,5 och fg 49,8… bättre, men trots allt i 50-området. Så det är inget paradigm skifte. Men visst, det är bättre än om den trillat ner till 45.

US Flash Service PMI, som är den viktiga, kom in på 55,4 mot väntat 54,2 och fg 55,7. Denna är rätt stark faktiskt. Och det är här jobb skapas eller inte. Det är varusektorn vi har tariff relaterad inflation, men det är i denna sektor som vi har lönedriven inflation, och den är strukturellt MYCKET större och väger mer, och har större betydelse. Så länge som efterfrågan är god, så anställer man, och då kan inte FED sänka. Så förutom ADP, så är det här jag lägger mitt fokus. Vart är vi på väg?

Philly FED kom in på -0,3 mot väntat 7,0 och fg 15,9. Väldigt svag, och det är employment och new orders som drar ner. Prices är höga, sannolikt pga tariffer. Men det är underordnat. Samtidigt är new order och headline siffran inte alarmerande. Lirar med ISM runt 50.

Från Tyskland och Europa kom också flash PMIs, samtliga var typ på 50. Europa står stilla, och lär fortsätta att göra det. Varken recession eller högkonja. Det skapas inga jobb, men de flesta har ett jobb att gå till. ECB etc står på 2% styrränta och inflationen är okej. Finns inte så mycket att säga. Det enda som är intressant är Europas stora paket på Försvar och infrastruktur…. blir dom så pass stora att dom lyckas flytta på nålen? Kanske? Tar man Sverige som ex. Säg att vi ar 5% av BNP och lägger på försvar, och vi gör det genom budgetunderskott, och ökad statsskuld. Ja då borde det få effekt på ekonomin. Ekonomisk tillväxt gör inte skillnad på var pengarna tar vägen. Lite som att USA kört stora underskott och skuldfinansierat dom trots god ekonomi. Sen att nästan hela underskottet handlar om räntekostnader, som hamnar i privat sektor som ränteintäkter, och sen sipprar ut i ekonomin, spelar inte så stor roll. Det är samma sak som att vi lägger 5% av BNP på försvar. Men om vi skulle göra det genom skattehöjningar, ja då uteblir effekten. Ungefär som om USA hade finansierat sina räntekostnader genom skattehöjningar.

Nästa vecka har vi lite spridda skurar data, core PCE är viktigast. Det är först i veckan därpå det blir viktigt igen.

FED möte den 17e

Jag noterar att dollar svagas och räntorna dyker efter Powells tal. Tillgångar reagerar som dom ska. För mig är us10yrs 4,20% en vattendelar. Bryts den väntar 4% och detta är lika med räntesänkningar.

Jag noterar också att VIX dyker, vilket är tecken på ökad riskaptit. Det betyder att marknaden gillar lägre räntor, men är INTE rädd för recession. I sak har man rätt. Hamnar USA i samma sits som europa. Dvs vare sig låg eller hög-konja, så är det rätt lugnt, och då är lägre räntor bara av godo. Men om jobben kommer in på MINUS 500k. Då är det tack och godnatt. Vi vill ligga mellan -100k och +100k. Då finns vinsterna kvar, samtidigt som räntorna kan gå ner. Vissa kallar det Goldlocks.

Men NFP kan fortfarande paja det. Den kommer 5e.

Jag får önska er alla en härlig helg!

Att arbetsmarknaden nu kyls av i USA, i likhet med resten av världen, gör att marknaden nu tror på räntesänkningar i september. Det är anmärkningsvärt hur USA varit starkt samtidigt som resten av världen bromsat in. Men mycket kan tillskrivas budgetunderskotten. Visserligen går det mesta till räntebetalningar på statsskulden, men dessa landar i privata sektorn som ränteintäkter. Nu verkar ekonomin bromsa in trots underskott. Detta ger FED möjligheter att sänka då en sämre arbetsmarknad ger lägre tryck på löner och i förlängningen inflation. Men, fortfarande är inflationstakten viktig, och FED har svårt att sänka om den är för hög. Trots svagare arbetsmarknad. Men senaste månadernas inflationsdata har varit sänkar vänlig för FED. Men på tisdag får vi ännu en data punkt. Core PCEväntas landa på 0,28% MoM. Är detta rimligt? Well, lönetakten ligger på 3,6% enligt ECI och därför borde core PCE strukturellt ligga på 2,6 och core CPI 3,1%. Översätter man 3,1 till månadsbasis så är det drygt 0,25% MoM. Så 0,28 känns inte fel.

En bra data punkt lär få 10åringen på fall under 4,20% och tvinga ner den mot 4%. Är den dålig fortsätter vi norr om 4,20%. Vi vet vilka aktier som går bra i resp scenario. Innan räntemötet i September har vi ännu en jobbsiffra samt ännu en CPI siffra. Men tongångarna har svängt hos FED, så kommer bara datan in okej, så lär dom agera.

Ska man vara lite nitty gritty kring siffrorna kan man resonera så här. Feds mål är 2% för core PCE, det har historiskt lirat med 2,5 core CPI. Om man bryter ner det på rullande 3m, så blir det 2,5/4=0,625. Senaste två månaderna har månadsdatan legat på 0,13 resp 0,23. Så om core CPI kommer in på 0,27% MoM, så blir det 0,63% totalt senaste 3 månaderna. Håller den takten i sig nästkommande 9 månader, så kommer core CPI bli 2,5% YoY, dvs 2% för core PCE. Så om siffran blir inline imorgon, så kan man hävda att FED är på målet. Jag skulle säga att kommer den inline eller bättre så blir reaktionen positiv. Problemet för FED är att inflaitonen legat på core PCE 2,5+ under långt tid, dvs 3% för core CPI. Det är 0,75 på rullande 3m, så givet 0,13 resp 0,23 så kommer den in på 0,39 imorgon, så har vi fortsatt förhöjt tryck på priserna. Jag tror inte den blir så hög, men 0,4% MoM imorgon är negativt, 0,3 är okej, och 0,2 jättebra. Varför allt detta finlir. Jo för att FED säger att de väntar inte på YoY siffran, som till stor del handlar om baseffekt, utan om inflationstrycket senaste 3m eller eventuellt 6m är i linje med målet, så räcker det.

Låt säga att siffran kommer inline eller bättre, samtidigt som vi har jobbdatan, ja då tror jag September sänkningen är extremt trolig. Och under detta scenario, så kommer inte US10yrs ligga kvar på 4,3%.

Sen har vi lönetakten, som faktiskt rent strukturellt motiverar högre inflation än målet, men en svag arbetsmarknad lär i förlängningen tvinga ner lönerna mot 3% och därmed även inflationen mot 2%. Men detta tar tid, och marknaden tar ut svängarna i god tid innan.

Tullarna? Verkar som om USA landar på drygt 15% mot tidigare 2%. Kommer detta landa på konsumenterna och temporärt tvinga upp inflationen? Många är rädda för detta, men jag tror inte det är så enkelt. Efterfrågan är ganska svag där ute, särskilt på varor, mindre på service och tjänster. Så höjer man priserna med 13% så riskerar man att tappa volym med mer än så. Detta är en dålig affär för alla inblandade. Mer sannolikt är att prisuppgången mot konsument blir väldigt lite, och istället får importören ta en smäll över bruttomarginalen, samtidigt som exportörerna får ta en del smäll genom prissänkningarna. Detta kommer absorbera prisuppgången mot konsument. I gengäld får dom fortsätta sälja volymer, vilket både importör och exportör är mest intresserade av. Hellre sälja bra och tjäna lite mindre, än att sälja väldigt lite och tjäna mycket per såld vara. Men bruttovinsterna går ner för båda, och man kommer ge sig på sin kostnadssida för att försöka upprätthålla vinster. Och i huvudsak handlar det om personalkostnader. Man drar ner på anställningar, och vissa varslar. Lite beroende på bransh och bolag. Detta i förlängningen slår mot köpkraft, som slår mot efterfrågan och tillväxt. Så visst kan Trump öka sina tullintäkter något, men han får en sämre amerikansk och världsekonomi på halsen. MEN han tycker detta okej, då USA och världen får hantera detta genom finans- och penningpolitik istället. Dvs budgetunderskott och sänkta räntor. Tullar och hög inflations debatten ger jag inte mycket för. Den är för ensidig. Och om något så blir dom lite av en engångseffekt.

Q2orna rullar vidare i augusti, men rent generellt har dom varit bra. Efterfrågan är inte superstark, men man lyckas höja priserna med mer än kostnaderna ökar tydligen.

Vi har även svensk inflation, US PPI, retails sales samt Empire FED.

Ha en fin vecka!

————– tisdag

Core CPI kom in på 0,32% mot väntat 0,28% och fg 0,23. Något sämre men inget graverande skulle jag säga. Senaste 3 månaderna summerar till 0,32+0,23+0,13=0,68 vilket ger 2,72% på årsbasis, vilket lirar med core PCE om 2,2%. Det är verkligen lugnt. Sen framöver vill man ju inte se data på 0,30 utan snarare runt 0,20. Enligt många var det väntat med lite högre denna månad, då en del tullar inneburit prishöjningar, men som jag varit inne på tidigare, så höjer man bara pris ut mot kund där man tror att efterfrågan är tillräckligt stark, substitut är svårt och där försäljningsvolymer kan upprätthållas. På årsbasis kom datan in på 3,1% mot väntat 3,0 och fg 2,9%. Headline datan var bra med 2,7% mot väntat 2,8 och fg 2,7, men det handlar om energipriser.

Jag säger så här. Inflationen är inte riktigt på väg mot målet ännu, men inte heller på väg på andra hållet, utan är ganska sticky på dagens nivåer, vilket är kopplat till lönebildningen, där företagen i möjligaste mån försöker höja priserna för att kompensera för stigande personalkostnader. Allt detta håller i sig så länge som 1, efterfrågan inte viker, och därmed 2, jobben viker. På sistone har jobben börjar vika, medan efterfrågan inte visar riktigt tydliga tecken ännu.

Vi har en jobbsiffra kvar i september och ännu en CPI siffra, innan nästa FED möte. Är dom i linje med senaste tiden så tror jag ändå på sänkning i september. Anledning: 1, inflationstrycket är fortsatt ganska svagt, även om det är över målet och 2, senaste tre månadernas jobbdata är överordnat. Inga jobb, ingen tillväxt, ingen inflation.

Första reaktion på datan var duvig, dvs dollarn svagades och räntan svängde ner. DOCK, ingen etablering av 10åringen under 4,20%. Det är avgörande för mig. Kvällen blir intressant!

————– tors

Svensk inflation KPIF ex energi kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,2… inline. På årsbasis kom den in på 3,2% mot väntat 3,1 och fg 3,2%. Givet ett lönetryck i Sverige på c3,5% så borde inflationstrycket ligga på c2,5% men företagen har i år lyckats kompensera stigande personalkostnader med mer prishöjningar än vad som brukar vara brukligt. Det är uppseendeväckande då jobbskapande, tillväxt etc är väldigt svagt i landet, dock ej recession. Då brukar det vara svårt att för företagen att höja priserna, och man hanterar kostnader genom att sänka dom istället. Vi verkar vara i en väldigt speciell situation där efterfrågan är tillräckligt svag för att man inte ska vilja anställa, men tillräckligt stark för att man inte ska börja göra sig av med folk, och ändå klara höja priserna. Jag ser inga bullets till varför svensk ekonomi ska ta fart. Tvärtom, därför borde snarare prishöjningarna att avta. Hade Riksbanken legat på 3%+ styrränta så hade det varit en no brainer att sänka, men nu ligger man på 2%, en bra bit under inflationstakten, och därmed erbjuder man i teorin negativa real räntor, vilket per definition är en expansiv penningpolitik. För Riksbankens del skulle jag säga att man kan ligga kvar på 2%, och ytterligare sänkningar är egentligen bara nödvändigt om ekonomin tar nästa steg in i recession. I det här läget är det snarare finanspolitik och andra åtgärder som ska vara expansiva. Men som sagt, givet läget, så borde inflationen röra sig ner mot 2,5% för att sen fortsätta ner mot 2% när lönerna nästa år rör sig från 3,5 till 3%. Om Riksbanken sänker vid nästa möte eller ej, är ingen biggy. Man ligger rätt som man gör. Tillräckligt lågt för att hjälpa en svag ekonomi, men tillräckligt högt givet att löner och inflation taktar klart över målet.

Lite om tullar… USA har genom avtal höjt tariff tull från c2% till drygt 15%. Dvs om en importör köper in en vara från omvärlden så måste han betala 15 dollar på varje 100 dollar inköpspris, mot tidigare 2 dollar. Detta syns inte minst på importerade bilar. Men många varor syns det inte alls på. Men i snitt får Trump in 13 dollar mer än tidigare. Det syntes inte minst på föregående månad där man fick 30 miljarder dollar mot normalt sett 8 miljarder. Siffrorna lirar inte riktigt. Om tullarna går från 2 till 15 så är det c7X pengarna, och därför borde 8 bli 56 miljarder i intäkter. Detta beror antagligen på minskade volymer och att vissa tullar inte fått riktigt genomslag ännu, och i vissa fall där tullarna inte trätt i kraft, som Kina, så kan man även anta minskad handel. Goldman räknar med att tullintäkterna i USA kommer öka från c50mdr till 350mdr på årsbasis. Ökningen på 300mdr kommer från amerikanska konsumenter (prishöjningar), importören (som betalar tariff, och kan ta en del genom att inte höja priset fullt ut mot kund, och därmed ge efter bruttovinst marginal), och slutligen den utländska exportören (som kan ge rabatt eller sänka priset). Goldman säger att så här långt att den amerikanska konsumenten tagit ungefär 26% av tariffen, medan 74% delas av importör/exportör. Det är i linje med historien där tariffer aggregerat inte brukar slå helt mot konsumenten. Men om vi återgår till ökningen av tullintäkter från 50 till 350 på årsbasis, så är det en ökning med 300mdr. Om konsumenten tar 26% så är det ca 75mdr dollar i prishöjningar. Det är vääääääldigt lite sett till total konsumtionen som ligger på ca 19,000mdr. tarifferna om de utgör 75mdr blir alltså 0,3%. Sen är stor del konsumtionen tjänster och service, och varor betydligt mindre, och tariffer slår mest mot varor, så där blir påverkan större. Och inom vissa varugrupper med stort importinnehåll blir det klart märkbart.

Importerade nya bilar är en sådan extrem grupp, där importören och exportören redan har tunna marginaler, och tariff beloppet blir väldigt stort, och därmed tvingas det ut på konsumenten. Bilbranschen är ju inte direkt skållhet, så därför borde utländska bilmärken få det tufft i USA, och istället borde Beg bilar samt inhemskt producerade bilar gynnas. Å andra sidan så importerar den amerikanska bilindustrin en hel del för att kunna bygga bilen, så det är inte helt enkelt. Vi får helt enkelt hoppas på stora räntesänkningar framöver, som gör bilköpet, och månadskostnaden lägre trots stora prishöjningar.

Men rent aggregerat så kommer inte tullarna slå mot det strukturella inflationstrycket. Den stora vinnaren är Trump som ökar intäkterna med 300 miljarder. Vilket är en betydande summa då ex budgetunderskottet ligger på drygt 1,500mdr. Om man tänker att han skiftar ut 300mdr till konsumenten genom säg skattesänkningar så kan man säga att hushållen åkte på prishöjningar på 75mdr, dvs blev 75mdr fattigare, men fick tillbaka 300mdr av Trump. Dvs netto 225mdr dollar. Om man tar 225 mdr genom 160 miljoner arbetande amerikaner så blir det 1,400 dollar per amerikan och år, Dvs drygt 100 dollar mer i månaden. Det är inte någon gamechanger, men det är alltid något. Medianlönen ligger på 60,000 dollar i usa, dvs 5,000 dollar/mån, och en ökning med 100 dollar i månaden, är alltså en ökning med 2%. Givet att de årliga löneökningarna ligger på 3,6% så kan man se det som en halv årslöneökning för konsumenten. Sen ska man ställa det mot att vissa amerikanska företag kommer se sina vinster krympa, då de antingen säljer mindre volymer för att de höjde priserna eller tjänar mindre per såld vara, och därmed är de mindre benägna att anställa alt varsla folk. Och den effekten bör ställas mot att varje amerikan får 100dollar mer i månaden. Sen vill jag understryka att detta bara är en high level diskussion, och vilka pengar som faktiskt fördelas och når amerikanen är svårt att veta.

US core PPI kom in på 0,9% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,0. En extremt hög siffra! På årsbasis kom den in på 3,7% YoY mot väntat 2,9 och fg 2,6. Att man höjer priserna ute i producent ledet med 0,9 en skild månad är mycket högt ur ett historiskt perspektiv. Det lirar med datan under 2021/22. Men sett till YoY 3,7 så är det inte lågt, men det är i linje med 2023-framåt och egentligen inget som sticker ut. Det är uppenbart att tarifferna där ute påverkar företagen, och de flesta försöker skicka dom framåt. Men då ska man komma ihåg att mot slutkunden, dvs konsumenten, hittills inte alls påverkats lika mycket. Goldman nämnde 26% och det verkar stämma. Så här långt verkar det som om företagen inte väljer att höja priserna ut mot kund, då efterfrågan trots allt verkar vara bräcklig, och prishöjningar är inte vägen framåt. Svag efterfrågan brukar vara synonymt med stillastående priser, alt sänkta priser. Vad företag försöker göra är att sälja mer, och tjäna mindre per vara. Dvs köp 4, betala för 3. Och visst hade man hellre sålt en vara och gjort stor bruttovinst, men går inte det, så är det bättre att sälja 4 varor och tjäna aggregerat lika mycket bruttovinst. Kom ihåg att ett företag vill alltid maximera bruttovinsten. Om han säljer X eller Y varor är oväsentligt. Som det ser ut nu så är det företagen i USA som tar större delen av tariff smällen, och den kommer kosta ca 300mdr dollar (350- 50). Exportörerna kommer sannolikt känna av minskad efterfrågan i volym. Givet att de inte sänker priserna, vilket jag inte tror man gör.

Marknadsreaktionen så här långt är ganska rimlig, just för att beloppen vi pratar om går att absorbera. Att FED sänker eller inte i september, har inte med detta att göra. Dålig jobb data däremot, gärna i kombination med okej inflationsdata, då sänker man. Motsatsen så avstår man!

—————– fredag

Jag beskrev ovan hur Trumps tariff intäkter kan gå från 50mdr till 350mdr på årlig basis. Det är ju en slant. Men det är väldigt lite i förhållande till privatkonsumtionen och kommer knappast påverka det övergripande inflationstrycket.

Ett annat sätt att se på det är följande:

1, Varor utgör en mindre del. Det handlar om varor, inte tjänster. Tjänster utgör 70%+ av konsumtionen, 30% varor

2, Alla varor har inte ett import innehåll. Av 30% Varor, så finns det ett direkt och indirekt IMPORT innehåll i typ 50%. Då är vi nere på 15% (hälften av 30)

3, Slutkund kommer inte att bära full tariff. Sen överförs inte 100% av tarifferna på slutkund, utan delas även av exportör (som kan ge förmånligare priser) och importör (som kan ge efter på bruttovinst). Enligt Goldman har tullarna hittills skickats vidare mot kund till 26%. Men låt oss anta höga 50%. Då är det 50% av 15, dvs 7,5% av privatkonsumtionen som berörs.

Och sen ökar själva Tullarna från 2% till 16% (vi får se var Kina landar). Så det är 14% ökning, som berör 7,5% av handeln.

Det ger en engångsprisökning på ungefär 1% (14% av 7,5)…. högt räknat.

Jämför det med när lönerna ökar med 3,5-4% för alla företag i ekonomin. I pengar räknat är det en kostnadsökning på ca 450mdr dollar om året för amerikanska företag. Säg att löneökningen är en ny kostnad för företagen att hantera, i likhet med nya tariffer. 4% kostnadsökning som berör alla företag. Lönerna är alltså TRE-FYRA gånger tyngre som kostnadsökning att hantera, än tarifferna, och i regel lyckas företagen välta över 100% på slutkunderna.

Sen kan man hävda att löneökningen hamnar i konsumenternas plånböcker som i regel shoppar upp dom. Så pengarna kommer anställda till godo, och därför kan man också höja priset mot kund, eftersom kunderna och anställda är samma sak, och de har fått mer pengar i plånboken att kunna hantera prisökningen. Medan tarifferna går rakt in på statens konto. Men givet att Trump skiftar ut pengarna i ekonomin på ett eller annat sätt, så kommer dom folket till godo också.

Empire FED kom in på 11,9 mot väntat 0,0 och fg 5,0…. bättre. Nivån är i linje med senaste åren. Jag skulle säga att läget är oförändrat.

Retail sales kom in inline både sett till headline, samt ex autos. Fg månad blev uppreviderad. På sin helhet så är också detaljhandelsförsäljning oförändrad. Normalt sett är detta en funktion av inkomster, dvs lön och nya jobb, så det tar tid att se om tiderna förändras. Givet att vi inte får en chock likt Covid eller Lehman. Men nåt sånt har vi inte, ännu.

Import priserna i USA, som jag normalt sett inte följer, sjönk något förra månaden. Skulle kunna innebära att importörerna, tyngda av nya tariffer lyckas få ner inköpspriserna, för att i gengäld hålla uppe volymen.

Trevlig helg!

Ursäkta att jag är lite sen på bollen, men jobbdatan i fredags var svag. 73k jobb mot väntat 110k och fg 14k (nedreivderat fr 147k). Det var framförallt nedrevideringar senaste månaderna som var sjukt stora. Maj reviderades ner med 125k. Jobbskapandet senaste 3 månaderna har legat på +35k/mån i snitt. Då har vi inte ens sett nedrevideringen i Juli. Den kommer första senare. Man kan säga att jobbskapandet har upphört i USA. Ungefär som i Sverige och Europa.

Jobben är en funktion av nya jobb minus varsel. I goda tider anställer man och sparkar ingen. Då är siffrorna höga. Där har vi varit länge. I nästa steg slutar man att anställa, men man varslar fortsatt väldigt lite. Det är där vi är nu. Oftast leder detta till nästa steg, inga jobb och stora varsel. Dvs negativ jobbskapande. Även kallat recession.

Men just nu är jobbskapandet på typ noll, vilket brukar lira med noll tillväxt. Det är inte högonja, men inte heller recession. Det finns tre vägar framåt, ligga kvar här under en längre tid. Vi är på väg in i recession, eller det tar fart på nytt och leder till högkonja.

Optimisterna hävdar att årets slow down har handlat om Trump stök, och när vi väl kommer gneom detta tar konjunkturen fart. Det känns rätt magstarkt. Det som talar för detta är att budgetunderskotten är rätt stora och stimulerande, och när Trump stöket är över så kan vi få en Confidence boost inom hushålls och företag som i sig blir självuppfyllande.

Pessimisterna tror på recession. De lutar sig åt historien, där konjunkturen sällan gått från högkonja till ingen konja, och stannat där, utan dagens situation har nästan alltid varit ett förstadie till recession.

Jag är själv inne på att både USA och Europa kan fastna i ett stadie där de flesta har jobb, men det skapas inga nya jobb, och ekonomin står och stampar. Det krävs ofta en shock av något slag för att välta konjunkturen, och någon sådan har vi inte sett. Det kan vara finasiell kris som leder till defaults och förluster, det kan vara oljan som drar till 150, det kan vara centralbanken som bromsar för mycket, och det kan vara fastighets markander och kapital marknaden som kapsejsar, och startar något som knäcker förtroendet och startar snöbollen. Något sånt har vi inte. Det gör mig positiv. Men det finns mycket negativt också. Handelskriget lär leda till minskad handel som i slutändan är dåligt för alla på ett eller annat sätt.

Men det viktigaste skälet är förmodligen att de flesta tror, felaktigt, att det naturliga läget för världsekonomin är att den antingen mår väldigt bra eller väldigt dåligt. Jag tror det är tvärtom. Jag tror det naturliga läget är precis mitt i mellan. Det krävs väldigt stora krafter, från många håll, för att få denna koloss i rörelse åt endera håll. Det naturliga är att den står i princip stilla.

Historiskt har vinsterna dubblats över en 8-10 års period, vilket är samma som 7-9% årlig vinsttillväxt. Men detta är en årssnitt. Vid recession faller vinsterna med ca 20-30%. Vilket betyder att vinsterna under de goda åren brukar öka i snitt med 15%. och där spannet ligger på 5-25%.

I ett läge där vi hamnar i recession brukar som sagt vinsterna falla med 20-30% och i goda tider stiger dom lika mycket. I ett läge där vi stampar växer inte vinsterna, men dom finns kvar. Det är detta läge jag nu navigerar efter. Då kvarstår egentligen bara faktorn värdering, som beror på riskaptit och ränteläge. Sen kan man alltid hävda att det finns en multipel för höga vinst förväntningar, och när världen bromsar in så måste den bli lägre. Men jag hävdar att den till stor del kan vägas upp av räntor. En värld som står stilla, skapar inga jobb, och då får vi below average lönetillväxt, då det blir arbetsgivarens marknad och det inte blir lika lätt att byta jobb för att få upp lönen. Lugnar lönerna ner sig, vilket dom kommer att göra, så gör inflationen det, och då får vi räntorna med oss. 100 punkter lägre ränta skulle jag säga motiverar 20% högre värdering. Men om det samtidigt sker en nedrevideringar av vinsttillväxten, från säg 10-15% om året till typ 0%. Då tar dom ut varandra.

Jag är också förvånad hur så många i marknaden kunde förvånas över den dåliga jobbdatan. ADP som förvisso bara fångar privata sektorn, har varit svag länge. Men den litar man inte riktigt på. Frågan är vad man ska lita på nu, när NFP revideras och statistik chefen fått sparken. Kanske ADP? Well, den kom in starkt senast. Så den är lurig.

ISM Services och Mfg har sina Employment underkomponenter, som länge visat att företagen inte är intresserade av att anställa längre, trots hygglig efterfrågan. Men marknaden vågade inte lita på dom heller. Tydligen.

Senaste jobbdatan gör att marknaden helt riktigt tror på sänkning i September. Visserligen kommer man få en datapunkt till innan mötet. Jag tror att så länge som jobben ligger nära nollan, så kommer FED fortsätta att sänka vid varje möte. Man kör på först med 100 punkter till 3,25%. Och händer inget, så sänker man med 100 till. Ner till 3,25% kan man gå så länge som inflationen är under 3% men över 2%. Ner till 2,25% kan man gå när inflationen når 2% eller lägre.

Så länge som datan är rätt, så kan vi har 3,6% på 10åringen i september. En etablering under 4,2% pekar på detta. Nästa tisdag den 12e kommer CPI data. Om den är bra så ger det nästa push nedåt.

Det är intressant hur det nu ser ut som om både Europa och USA står och stampar. Det är rätt anmärkningsvärt med tanke på den stora skillnaden kring budgetunderskott. USA borde göra bättre allt annat lika. Men faktum är att detta är inget nytt. Sedan 2007 har USA statsskuld gått från typ 40 till 140% av BNP medan Europa bara gjort en bråkdel av detta, och samtidigt har dom vuxit ungefär lika mycket. Skuldjusterat är Sverige typ bland de bästa i världen. Men vi åker också lite snålskjuts på andra länders skulder, då det gynnar vår export. Hade USA och Europa kört samma finanspolitik som Sverige senaste 20 åren, så hade vår export mått sämre, och då hade vi som land mått sämre.

I ett sånt här läge, så är det aktier med låg vinsttillväxt, eller höga skulder, många av dom laggards som kommer outperforma. Hur dom ska gå i absoluta termer vet jag inte, men så länge som det finns riskaptit, dvs VIX under 25, så har dom chans att gå bra.

ISM Mfg kom in på 48,0 mot väntat 49,5 och fg 49,0… svagt

Dito Employment kom in på 43,4 mot fg 45,0… väldigt svagt. Vi pratar varsel i Mfg sektorn. Kan ha med tullar att göra.

Dito Prices kom in på 64,8 mot fg 69,7… fortsatt hög. Men jag säger att den diffat rejält senaste halvåret mot faktiska höjningar, vilket har en enkel förklaring. Företagen vill höja priserna, men kan inte.

Dito New Orders 47,1 mot fg 46,4… bättre men fortsatt svag.

Ingen fest i Tillverkningsindustrin, men inget fritt fall heller. Same same.

ISM Services kom in på 50,1 mot väntat 51,5 och fg 50,8

Dito Employment 46,4 mot fg 47,2… det blir värre. Finns inget som talar för studs i jobben

Dito New Orders 50,3 mot fg 51,3…. det är ingen Post Trump högkonja som lurar i vassen

Dito Prices 69,9 mot fg 67,5… fortsatt hög, och med dom lönekostnaderna förstår jag att man vill höja priserna för att lyfta bruttovinsterna. Men jag hävdar att efterfrågan är för låg, för att man i praktiken ska kunna göra det.

Dito Business konfidens 52,6 mot fg 54,2… sämre

Innan var jag rädd att vi kanske var på väg mot en post Trump stök era… där andra halvåret skulle bli starkare än första halvåret. Nu känner jag inte så längre.

Jag tror USA på sin höjd växte med 1-2% under första halvåret, men med tanke på jobbdatan och utsikterna så tror jag snarare ner mot 1%. Kanske lägre. Det är inte längre stor skillnad på Europa och USA.

Så länge som New order komponenterna inte tar fart rejält, typ 55 helst mot 60, så ser vi stagnerande ekonomier framför oss. I den marknaden kommer inte löneläget på 3,5-4% orka hålla utan röra sig nedåt, MEN EN FÖRDRÖJNING, och med detta kommer ett lägre inflationstryck.

Håller denna miljön i sig så kommer inflationen nå 2% under nästa år vilket öppnar upp för att FED ska kunna sänka med först 100 punkter, och senare kanske 100 till. Trump kommer vara nöjd med FED, lagom till att Powell ska avgå! Det är ju lite ironiskt. För han kommer ge sig själv rätt. Och säga att Powell gjort ett bra jobb men kom sent till insikt. Att ekonomin går dåligt trots budgetunderskott kommer han aldrig att erkänna. Det ska bli intressant om ekonomin går tillräckligt bra, för att mellanårsvalet kommer gå Trumps väg. Det är nästa höst. Lång tid dit. Men förlorar han makten där, lär han bli en lame duck sina två sista år.

Veckan blir lugn och det är först nästa vecka som CPI datan sätter prägel på macro igen!

Vad gäller börsen så kan den visst korrigera en bit till. Vet ej, men annars tänker jag mig konsolidering en tid framöver, fast där lägre räntor, kan ge sektor/faktor rotation.

Fortsatt skön sommar!

————— tors

Svensk snabb estimat över inflation kom in på 3,2% YoY mot väntat 3,3 och fg 3,3 mätt som KPIF ex energi, dvs kärninflation. Löneläget enligt mi.se ligger på ca 3,5% och avtalsrörelsen slog fast 3,4%. Historiskt har kopplingen varit stark med ca 100 punkter. Vad betyder detta, jo att företagen med råge lyckas kompensera för stigande personalkostnader genom att höja priserna. Svensk konjunktur är inte stark men man lyckas ändå trycka genom prishöjningar. När efterfrågan är svag, så brukar man inte kunna höja priserna. Då blir nämligen efterfrågan ännu sämre. Alltså måste efterfrågan vara hyfsat stark ändå. Eller så pass stark att företagen höjer priserna med mer än kostnaderna ökar. Givet löneläget är det min tes att inflationen borde röra sig ner mot 2,4% för att mot slutet av nästa år nå 2%. Riksbanken ligger på 2%. Det är rimligt idag. Skulle inflationen nästa år komma ner under 2% eller sysselsättningen börjar bli negativ, då kan man fortsätta att sänka.