Lugnet före stormen?

Frågan är om det är så…. vollan har ju varit låg ett tag och efter regn kommer solsken. Frågan är vad det blir för typ av solsken.

Pessimisterna drar gärna storyn om stigande räntor, Trumpism är dåligt underbyggd, börsen har gått starkt sedan valen i november OCH Brexit, höga aktievärderingar, sentimentsindikatorer har rätt ofta fel, Le Pen m.m.

Optimisterna lyfter gärna fram likviditet som letar avkastning, analytikerna underskattar vinstpotentialen om global tillväxt jackar upp, dyrt blir i regel dyrare om revisions pekar i rätt riktning, tekniskt positiv trend, vänder sällan ner ordentligt förrän ”alla” är positiva, FED&Co kan och kommer inte höja så mycket, inflation och löner inget hot (i år heller)…. m.m

Jag är fortsatt fundamentalt supernegativ, fast tekniskt positiv med SL1560.

Från Kina kom handelsdata….

Export -1,3% YoY mot väntat 14,0 och fg 7,9…. ganska klent
Import 38,1% YoY mot väntat 20,0 och fg 16,7… vad hände där? Jo Kinesiskt nyår inföll under februari.

Så frågan är inte om man bör ta handelsdatan med en nypa salt.

Häromdagen kom FX reserver från Kina. En siffra inte så många reagerade på. Den kom in på 3,005 mdr mot väntat 2,967 och fg 2,998. Den första siffran på mycket mycket mycket länge där Reserven steg från en månad till en annan. Det måste jag säga är ett styrketecken.

För att förstå Kina, och framförallt kunna ducka en ”Svart Svan” event därifrån i framtiden bör ni hålla koll på 4 saker. 1, FX reserves utvecklingen 2, Spot priset på Renminbin 3, PMIs samt 4, Huspriserna. En till två faktorer kan strula och det är okej givet att de andra är okej…. men börjar mer än två koka så ska man akta sig. Då är inte Kina frossan långt borta. Där är vi inte ännu dock!

Annars undrar jag om vi inte börjar närma oss en loose-loose-loose situation?

Antingen infrias inte de uppskruvade förväntningarna om högre tillväxt, som de mjuka sentimentsindkatorerna pekar på, och då är det bara en tidsfråga innan PMIs etc vänder ner och triggar rekyl (Loose 1)

Eller

Kommer tillväxt igång vilket i USA skapar 250k jobb i månaden…. vilket tvingar Fed att höja… vilket till slut blir en belastning för marknaden, vilket triggar rekyl (Loose 2).

Eller

Höjer FED så mycket att dollarn stärks för mycket (under 0,95 mot Eur/Usd) vilket skapar negativa följdeffekter, vilket också är skäl nog för rekyl (Loose 3)

Någon kontrar säkert med att ”så länge som vinsterna stiger” så lär inte högre räntor trigga rekyl (dvs som motargument till Loose 2) Problemet är att jag tror vi överskattar vinsterna om tillväxten blir stark. Anledningen är att företagens räntekostnader samt löneinflation äter upp marginaler vilket gör att vinsterna inte hänger med tillväxten….

Det finns anledning att vara skeptisk fundamentalt. På kort sikt tenderar en dyr börs med ett starkt positivt sentiment att kunna bli ännu dyrare… det är först när baissarna är riktigt förödmjukade och sentimentet av någon oklar anledning får sig en törn som det brukar vända ner…..

April topp någon?

Det pratas mycket om PPMs framtid och även behov av rådgivning, och vad rådgivning ska kosta.

Jag anser att

1, De flesta är i behov av rådgivning
2, Men Rådgivning ska typ vara gratis, då den är så enkel
3, Rådgivning handlar om sparhorisont (din ålder) och riskaversion. Förenklat kan man säga att alla under 60 år ska ha fokus på att pengarna ska växa. Efter 60 ska man skifta fokus mot att bevara dem.
4, Detta kokar ner till att alla under 60 ska ha en bra fond med mycket aktier, och alla över 60 ska ha en fond med lite eller inga aktier. Det är så enkelt att man knappt kan ta betalt för det.
5, Därutöver anser jag att rådgivningen ska handla om EN sak till. Jag anser ju till skillnad från etablissemanget att risk inte är konstant. Aktiemarknaden kan vara MER eller MINDRE Riskabel. Definitionen av MER riskabel är när börsen gått starkt under lång tid och värderingsmässigt erbjuder en svag risk/reward för den långsiktige spararen. Risken för nedsida är så pass stor att den inte kompenserar för Chansen till Uppsida. Risken kan även vara LÅG, då är det precis tvärtom. En 45 åring som har en fond med 100% aktier, eller 150% i AP7 tycker inte jag ska ha så mycket aktier om Risknivån är hög. Trots att han har 20 år minst till han börjar ta ut pengarna så tycker inte jag det. Han ska inte ha 0% aktier, men inte 100% heller. Någonstans mittimellan. På samma sätt tycker inte jag att en 60 åring med bara räntor behöver stå utanför marknaden om Risknivån är Låg. Han ska inte ha 100% aktier, men mer än 0%.
6, det är nu etablissemanget antagligen går loss, då det hävdar att jag talar om tajming, och och tajming är en återvändsgränd och förlustaffär över tid. Jag håller med. Tajming är tur, eller otur… och oftast landar man i Otur. Men jag pratar inte om tajming, utan pris och värde.

Genom att kombinera P/Bv, PE-tal och 10-årig statsobligation (jag beskriver detta i min ABOUT) så kan man ganska enkelt få fram en modell som visar om börsen handlas i nedre tredjedelen ur ett historiskt perspektiv, eller övre tredjedelen. När den historiskt har handlats i övre tredjedelen så har det varit smart att ta det lite lugnt, öka kassan, och avvakta till man når nedre tredjedelen. Visst, det kan ta 3 år, så detta är inget tajminginstrument. Bara att lyfta av lite cash när marknaden ur ett historiskt perspektiv är pricy… och tvärtom! Fondförvaltare kan inte pyssla med detta för de utvärderas varje dag, månad, kvartal och år. Def hinner bli av med jobbet innan de får rätt. Men en 45-åring har det priviligiet.

Men att kräva att stora massan ska ha koll på detta är inte genomförbart. Det krävs att en bra rådgivare gör det.

En duktig rådgivare kan också göra en körning likt den jag gjort med Blandfonderna, och sålla bort dem du inte ska ha. Problemet med rådgivare är att de tenderar att sälja det dem tjänar mest pengar på.

Jag brukar säga till mina ointresserade vänner att de bör se över sina fonder 2ggr om året. Minst 1 gång. Men inte ens det lyckas dem med! Där har en rådgivare också en roll att fylla. Lite som att bli kallad till tandläkaren.

Rådgivning behövs, rådgivning är enkelt och borde inte vara dyrt. Problemet är att rådgivare styrs av att tjäna pengar, och det gör att rådgivningen och sparprodukterna inte optimeras. Det är själva problemet. Inte PPM systemet i sig.

På fredag kommer jobbdata, och nästa onsdag höjer FED räntan. Nu tror jag marknaden kommer fokusera på om FED även kommer höja i juni, september och december… det kan röra runt en del.

Vi närmar oss också April….då Trump måste skicka in en budget. Undrar om den kommer balansera eller ej?

Säsongsmässigt brukar börsen vara okej fram till och med April… och därefter ska man stå utanför i et halvår. Problemet med den säsongseffekten är att den är ett genomsnitt. Rätt ofta blir det inte så. VI får se hur det blir den här gången!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Lugnet före stormen?

  1. Wilko skriver:

    Du beskriver kapitalförvaltningsbranschens dilemma ganska väl: Värdet på rådgivningen på individbasis har minskat i takt med globlisering och informationstillgång. Rådgivarens värde grundas i kompetens och erfarenhet, alternativintäkten för den med kunskap och kompetens inom dessa områden är hög, mycet hög. Med den kombinationen krävs att rådgivningen kan nå ut till många till en låg kostnad. Historiskt har finansbranschen haft mycket höga kostnader för att nå sina kunder (kostnader har inte varit i fokus när tjänstevärdet var högt) och på senare tid har sten lagts till börda med ökande reglering av branschen. Därför lär vi få se framväxt av till synes enkla rådgivningstjänster (sk robo-advisors) där innehållet är värdefullt, dvs kräver kunskap och erfarenhet, men där distributionskostnaden hålls ner tack vare stordriftsfördelar som realiseras med nya metoder/tekniker. Vi börjar redan se replikeringstjänster (AktieInvest lanserade idag en InvesteringsBox byggd på enligt en särskild modell) och lär få se mer av det. Det är i alla fall min spaning.

    • GaStan skriver:

      Helt rätt…. FinTech ska lösa detta. Jag tror det går!

      • Fredde skriver:

        Mkt intressant om provisioner! Saknar dock distributörs tänk i analysen: det kostar att sälja och ska man tänka sådär så lär det behövas kraftiga skattesubventioner för att få gemeneman att spara?

      • GaStan skriver:

        Provisioner är galenskap!

        Egentligen borde varje distributör/rådgivare fakturera kunden separat för rådgivning…. men det verkar gå trögt då det är få som verkar jobba så…

        Istället borde dist/rådgivare fokusera på att sålla fram bra fonder och förhandla ner avgiften på dem…. för kundens bästa. Men så funkar det inte!

        Men det är delvis kundernas fel då få verkar vilja få en faktura på 10,000 plus moms att betala varje år. De verkar hellre vilja betala 20,000kr i dolda avgifter istället. Korkat!!!

      • GaStan skriver:

        Hehe jo du…. kvinnor är dokumenterat bättre på att förvalta pengar än män. De är dessvärre också sämre på att tjäna pengar än män. Verkar vara en fråga om riskaversion, ego och samhällsstrukturer!

  2. Jonas Gustafsson skriver:

    ”0,95 mot Eur/Usd) vilket skapar negativa följdeffekter” Kan du utveckla detta lite o förklara varför o vilka de neg följdeffekterna blir ?
    Tack !
    Du skriver grymt bra o jag är själv rådgivare inom kapitalförvaltning.
    Med vänlig hälsning
    Jonas

    • GaStan skriver:

      Tusen tack Jonas, det värmer!

      Jag har skrivit om det här tidigare.

      Valutan styrs av realränte spreaden. Så Eur/Usd handlar om spreaden mellan realräntorna i bägge länderna. När FED våren 2013 talade om att det var slut på QE och det var dags att börja tänka på att normalisera penningpolitiken tolkade man in detta som att räntorna ska upp de närmaste åren. Räntorna bottnade mycket riktigt där också. Europa som hade fullt upp med sina problem var inte i samma läge.

      Eur/USd gick från 1,40 i maj 2014 till 1,05 i mars 2015. En dollarförstärkning på 25%.

      Detta förde med sig konsekvenser som vi såg först under 2H15 och 1H16.

      1, Kinas valuta är peggad mot dollarn. Det innebär att man ärver USAs penningpolitik. Kinas tillväxt var på väg ner, och i det läget ärvde man en åtstramande penningpolitik, när man egentligen behövde en expansiv. Det gav Kina frossa vilket fick negativ inverkan på kapitalmarknaderna. Kinesiska varor blev dyrare tack vare en stark dollar, vilket gjorde att en exportindustri som hade det motigt fick det ännu sämre. Med dess följdeffekter. Hade inte staten TOKstimulerat genom att ge ut lån etc och investera i social housing och järnväg så hade tillväxten legat på 3-4% at best. Att världens näst största ekonomin går knackigt påverkar oss alla.

      2, Stark dollar = svag olja. Svag olja ställde till en massa problem bland OPEX länder vars statsbudgetar är avhängiga oljeintäkterna. De tvingades sälja värdepapper för att backa upp budgeten. Negativt för kapitalmarknaderna. I USA har alla nya jobb i tillverkningssektorn senaste 10 åren skapats i energisektorn. När oljan droppade så ledde till avsked, skrotade cap ex planer, defalults bland HY obligationer….. med tillhörande spridningseffekter.

      3, Amerikansk export talar man inte så mycket om…. då det primärt är ett importerande och konsumerande land. Icke desto mindre är exporten viktig. Med en 25% starkare valuta så vände den ner och ställde till problem

      4, Många Amerikanska företag, särskilt de börsnoterade, har stora verksamheter utanför USA. Där tjänar de pengar i annan valuta. När dollarn blev 25% dyrare är det samma sak som vinsterna utomlands blev mindre värda. Samtidigt som vinsterna man gjorde i USA krympte med den inbromsande tillväxten. Vinsterna totalt sett krympte. Analytikerna såg att vinsterna kom in väsentligt sämre och gjorde nedreivderingar….. börsen toppade våren 15 och SPX korrigerade 15% fram till jan/feb 2016.

      5, En oljesektor i kris, svag börs, dålig vinstutveckling, oro för Kina och andra oljeproducerande länder, och ett Europa som bromsar in (då Europa aldrig är bättre än sin ”exportmaskin” över tid, och som är beroende av att omvärlden mår bra)… gav avtryck på konsumentförtroende och retail consumption…. Hela USA bromsade in.

      6, FED sa i samband med första höjningen i december 15 att man ville höja 4ggr under 2016. Det blev en i december.

      DU KANSKE KOMMER IHÅG HUR STÄMNINGEN VAR I FEBRUARI 2016…. not Fun!!!!!

      Enligt mig handlar det till 90% om Feds hökighet som utmynnade i en Stark dollar.

      Nu är FED hökig igen!!!! Men Dollarn håller sig på mattan. Det handlar till stor del om att ECB också blivit lite hökig…. de håller nämligen på att fasa ut QE nu. Ska vara klart i höst. Hade de inte gjort det hade eur/usd stått i 0,85…. och det hade bara varit en tidsfråga innan vi stått inför problem och tillbaks till ruta ett.

      Detta vill inte centralbankscheferna göra om.

      Det är därför som jag tror att FED vill höja till 1,50% i år. Kanske börjar ECB med sina höjningar redan i slutet på året. De lär gå till 1%. Ingves lär höja lika mycket som Draghi… dvs till 0,5%.

      Gör Draghi inte det…. då stärks dollarn, och vi får problem!

      Samtidigt vill inte Draghi höja om tillväxten faller, inflationen pekar nedåt och arbetslösheten står och stampar….. men just nu pekar inget på det!

  3. P Bateman skriver:

    Hur kan euron gå upp mot usd efter ecb igår ?

    Känns skumt?!

    • GaStan skriver:

      Jag håller med….givet ränte uppgången i usa och oron för Franska osv så borde dollarn varit mycket starkare/ alt euron svagare….

      Det enda jag kan komma på är att makroindikatorerna varit snäppet bättre i europa rel usa. Den spreaden har ibland haft inverkan på valutorna…

    • GaStan skriver:

      så här säger CS, vilket alltså stärkte Euron

      The ECB removed some of its dovish bias at today’s meeting. After an introductory statement that replicated January’s dovish tone, with broadly unchanged language, Draghi took a slightly more hawkish tilt in the Q&A that followed. Three statements largely drove this:

      Draghi explained that the wording around being ready to “use all instruments” had been removed. That’s because the governing council no longer see monetary policy as in “emergency mode” and the “balance of risks to growth has improved”. That was reflected in the ECB’s new growth forecasts, which were upgraded to 1.8% from 1.7% in 2017 and to 1.7% from 1.6% in 2018.

      He also stressed there was no discussion about having another round of TLTROs. That was sold as reflecting the improvement in the outlook and the move away from monetary policy “emergency mode”. That statement was probably also aimed at maximizing take-up in this month’s operation, which is scheduled to be the last.

      Finally, he left the door open to changes in forward guidance. Currently, the governing council “expects rates to remain at present or lower levels for an extended period of time, and well past the horizon of QE”. The wording was left unchanged, but Draghi underlined the guidance was an expectation, and implied it could be subject to change. That points towards changes in forward guidance in coming meetings, and doesn’t rule out earlier-than-expected rate increases.

      New forecasts reflected an improved inflation outlook. While Draghi was keen to stress there was still no convincing upward trend in self-sustained underlying inflation, he expressed confidence that labour market slack would disappear, and wages would grow. That was reflected in the somewhat surprising upgrade to core inflation forecasts in 2018 (1.5% from 1.4%) and 2019 (1.8% from 1.7%). Headline inflation forecasts were also upgraded broadly in line with market expectations on the back of stronger-than-expected recent data driven by higher energy and food prices.

      Overall, the tone was less dovish than in January. But it’s worth remembering that risks remain “tilted to the downside”, and forward guidance remains one-sided: the possibility for more QE and lower rates are still written in to the monetary policy statement.
      Today Draghi has taken tentative steps to open up more flexibility in future. That’s an understandable reflection of the recent upturn in cyclical data. PMIs are now very close to levels consistent with past ECB tightening. That’s still off the table until December, and is conditional on clear signs of an upward trend in core inflation emerging,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s