Kortsikt's Blog

Efter att Trump febern går in på sista versen, så har räntan kommit tillbaka lite, från 4,5% ner mot 4,2%. i veckan har vi viktig data, där jobben på fredag är viktigast. Detta sätter ribban för vad FED gör på december mötet den 18e, och som i sin tur avgöra om räntan ska konsolidera mellan 4,0-4,5% ett tag till, eller bryta ner under 4% och inta en fallande trend. Det i sin tur kommer vara väldigt avgörande för börsutvecklingen och vad som över- och underpresterar.

Jobbdatan kommer i absoluta termer vara stark. Det väntas 195k nya jobb, men en stor del är en mean reversion effekt från dåligt väder i oktober (-12k). Den effekten ligger på c100k. Rensat för detta kan man säga att en ”äkta” stark siffra är 250k+ och en ”äkta” dålig är under 150k. En siffra på 195k upprätthåller 3m-snittet på 100k senaste månaderna vilket är i paritet med knappt 2% BNP tillväxt.

Jag noterar att VIX rör sig ner mot nivåer där man är helt trygg kring vinst utsikter och konjunktur. Det är såklart kopplat till Trump och förväntningarna kring konjan. Att man säljer obligationer, vars ränta går upp, är också en funktion av detta. Men normal RISK-on brukar vara förknippat med Svag dollar, inte stark som på sistone. Men det handlar såklart att om att USA styrka står ut relativt resten av världen. Vi får se om veckans data skörd kan rubba det här narrativet.

Som jag sagt många gånger innan, så är det inte rimligt med en styrränta på 4,5% om inflationsutsikterna är runt 2-3%. Ta Sverige som exempel, där är det konsensus med styrränta runt 2% när inflationsutsikterna är runt 2%. En styrränta på 4,5% är egentligen bara motiverad om man tror att inflationen tar ny fart under nästa år, dvs klart över 3%, en form av inflation 2.0, vilket kräver löner på 4%+ vilket kräver jobb på 300-400k i snitt per månad, vilket alltså kräver att ekonomin växlar upp från 2 till 3-4%. Det är inte jag så säker på. Inte med hyfsat balanserad primary deficits och så höga räntor.

Kina NBS Mfg PMI kom in på 50,3 mot fg 50,1. Caixin kom in på 51,5 mot fg 50,3. Snäppet bättre. NBS Services kom in på 50,0 mot fg 50,1

Tysk Mfg PMI kom in på 43,0 mot flah 43,2. Europa kom in på 45,2 mot flash 45,2

US Mfg PMI kom in på 49,7 mot flash 48,8… klart bättre, men fortsatt runt 50. Ingen superkonja (ännu)

US Mfg ISM kom in på 48,4 mot väntat 47,5 och fg 46,5… bättre

Dito Employment kom in på 48,1 mot fg 44,4.. .bättre men fortsatt svagt

Dito Prices kom in på 50,3 mot fg 54,8.. sämre, dvs inflationstrycket är inget vi behöver oroa oss över, vilket vi vet i Goods sektorn. Där varken höjer man eller sänker priser. Det är som det var under 2010-2019. Om något så finns det krympflation, som är en diskussion i sig. Nu pratar vi pengar konsumerade. På samma tema kan man även nämna kvalitet. Dvs en vara kan ju vara väldigt mycket bättre idag än för 5 år sen trots att den kostar samma. Ska den då anses vara billigare? Vi tar den diskussionen vid senare tillfälle!

Dito New Orders kom in på 50,4 mot fg 47,1.. bättre, men ingen siffra som skakar om världen, och säger att nu jävlar är industrin raka vägen in i högkonja igen!

Räntorna är förvisso upp idag, men det är mer en reaktion på fallet från 4,50%. Så reaktionen är ganska ljummen på datan, vilket jag också tycker är rimligt!

————– tisdag

Idag har vi JOLTS, som visar andel sökande per jobb, och hur många som säger upp sig. Man kan säga så här. Om många söker ett jobb, så behöver inte arbetsgivaren trycka upp lönen i himlen för att han känner sig säker på att kunna fylla posten. Uppsägningar, ja många gånger gör man det för att byta upp sig lönemässigt. Om man inte får högre lön, stannar man kvar på samma jobb. Så denna data leder löner, som leder inflation, som leder räntorna.

Tänkte vi skulle snacka lite jobb. På fredag kommer data där man väntar sig 200k nya jobb i november. Förra månaden låg siffran på 12k. Men under den månaden hade vi strejeker och dåligt väder. Man räknar med att detta slog med c100k. Så denna månad, går dom till jobbet igen, och bidrar med 100k+. Marknaden väntar sig att det anställts ytterligare 100k. Tittar man på senaste månaderna så har snittet legat på ca 120k så det är inte så konstigt antagande. Det var egentligen bara september som förvånade med sina 250k. Något som tryckte upp räntan fr 3,6 till 4,5%. Jobb kan man dela upp i privat och offtentlig sektor. Privat kan man dela upp i tillv-industri och service. Under året har det skapats hyfsat mycket jobb i offentlig sektor. Kanske är detta ett led i Bidens försök att vinna valet. Nu borde den siffran lugna ner sig, och när sen Trump blir vald lär den bli negativ. Inom det privata har tillv industrin haft det motigt och haft ett negativt jobbskapande hela året. Precis som ISM Mfg Employment faktorn visat. Igår kom den siffran in på 48,1 så nu drar man nog ner på varsel. Å andra sidan får vi inget jobb skapande i det offentliga så de lär ta ut varandra. Kvar har vi den viktiga service sektorn. Under de goda året 2021-2023 så taktade ISM Services Employment högt och vi hade också ett extremt jobbskapande. Sen mot slutet av 2023 börjar den falla, och med den jobbskapandet i Service näringen under 2024. DEt har också medfört att löntrycket mattats av. Men senaste siffran var 53 mot att snittat runt 48. Om det är för att man planerade att återanställa alla som strejkade eller det är början på nåt nytt vet jag ej. Men jag vet att om jobbskapandet ligger kvar runt 100k, vilket är rena service jobb, då industrin + offentlig sektorn är netto noll, så är det i paritet med 2% tillväxt i USA, och gör det möjligt för FED att sänka.

Men om jobbskapandet i service sektorn växlar upp. Då är det andra bullar. JOLTS i eftermiddag är intressant, samt ISM Services imorgon… innan vi får sifrran på fredag. Men spontant skulle jag säga att kommer den in som väntat på 200k eller bättre, så borde räntorna fortsätta ner. Kommer den in på 250k+ då betyder det att jobbskapandet växlar upp, och då behöver vi vara vaksamma….

JOLTS job opening kom in på 7,74m mot väntat 7,48m och fg 7,44… en rätt stor ökning faktiskt, men inget som bryter trenden.

JOLTS quits kom in på 2,1 mot fg 1,9… vilket skulle tyda på att fler var benägna på att säga upp sig för ett annat jobb, vilket oftast är kopplat till högre lön. Samtidigt sjönk Hires till 3,3m så det tyder ju inte på att man anställer direkt.

Överlag en data punkt som pekar på en något starkare arbetsmarknad. Men trenden skulle jag säga är intakt.

Ränta är fortsatt på 4,18% så gradvis ökar sannolikheten för en december sänkning. Jag tycker det är rätt löjligt, då det krävs en extremt stark siffra för att dom inte ska sänka den 18e. Frågan är om vi får 100 punkter första halvåret nästa år eller ej. Det är det intressanta, och det kräver en ganska duvig FED, som kräver svag data….

Som jag ser det är 4% vattendelaren när det kommer till räntan. Liksom dollarn på 1,07 kanske 1,08eur.

———— onsdag

Vi har alltså ISM Services idag, jobben på fredag, US CPI den 11e och FED den 18e. Hela denna skörd av data kan alltså driva ner räntan mot 3,3% i januari. Men det krävs ännu en narrativ ändring. Blir det inte det, så kommer räntan harva vidare i ett intervall om 4-4,5%. Jag tror det senare riskerar att lägga sordin på börsen och kan få den att tappa mot SPX 5650. Medan det senare får oss att ta ut nya ATH. Det handlar om att senaste uppgången handlar till viss del om optimism kring Trump men även en positiv syn på vinster för 2025, som ofta prisas in under Q4 året innan (VIX tillbakagång visar att man har stort förtroende för vinstestimaten nästa år). Medan skulle vi få fallande räntor så är detta primärt bra för multiplarna, och driva aktier vidare. Dock sker det under rotation, där räntedrabbade papper, som gått svagt, är vinnarna. Viktiga två veckor framför oss! Många FED ledamöter har varit ute, och mer eller mindre sagt att räntesänkarspåret är intakt, men det kräver såklart stöd av data.

Kina Caixin Services kom in på 51,5 mot fg 52,0.. helt okej

Tysk SErvice PMI kom in på 49,3 mot flash 49,4 och för Europa blev det 49,5 mot fg 49,2…. som tidigare sagt, är det denna delen som håller Europeisk konjunktur och arbetsmarknad under armarna. Utan att det är nån högkonja direkt. Det är hyfsat fullt på restaurangen, fast notan är på mindre än vanligt. Som på vilken stockholmskrog som helst!

US Service PMI kom in på 56,1 mot flash 57,0.. sämre men fortsatt superbra nivå!!!

ADP kom in på 146k mot väntat 150k och fg 184 (fr233k)… siffran här ska man ta det lite lugnt med och inte dra för stora paralleller. Men vi kan konstatera att den är sämre än sist, och den senaste nedrevideringen blev rätt stor. Så om man ska dra nån slutsats så är det att NFP inte kommer överraska särskilt positivt. Men som sagt, man ska inte dra för stora slutsatser!

ISM Services kom in på 52,1 mot väntat 55,5 och fg 56,0… Oj, vilket jävla tapp. Dock fortsatt OK nivå!

Dito Employment kom in på 51,5 mot fg 53,0… ingen uppväxling av jobb här inte. nivån runt 50 visar på att nettoskapandet av jobb ligger på 0-100k. Givet att Offentliga jobb och industri ger netto noll, så är det härifrån jobbskapandet måste komma, om vi ska tro att lönerna tar fart igen, och tvingar upp inflationen på ett sätt som tvingar FED att avbryta sänkningarna.

Dito Prices kom in på 58,2 mot fg 58,1….. men fortsatt tryck på priserna, och det handlar fortsatt om att 1, personalkostnaderna fortf ökar på ett sätt som gör att man vill ta ut högre priser och 2, efterfrågan från kunderna är fortfarande så god ATT man faktiskt KAN höja priserna.

Dito Biz Act kom in på 53,7 mot fg 57,2… en klar sättning, fast från hög nivå. Det visar att Efterfrågan från kunderna faktiskt har sina gränser!

Dito New Orders kom in på 53,7 mot fg 57,4… och om Biz Act beskriver nuläget, så ger new order en hint om framtiden, och den förväntas gå samma väg. Dvs avmattning från hög nivå.

Vad som händer framöver, givet att efterfrågan kommer ner från höga nivåer, är att man kommer 1, anställa färre och 2, på sikt få svårare att höja priserna. Alltså pekar dagens data på att jobbskapandet INTE tar fart närmaste månaderna utan tvärtom kan mattas. Med det mattas löner, och med det inflationen. Att företagen även tvingas till lägre prishöjningar gör sitt.

Jag är den förste att skriva under på att Trump ev kan skapa högkonja, men vad jag inte skriver under på är att han skulle ha något större ekonomiskt inflytande under första halvåret. Tidigast kommer hans politik att synas i datan under andra halvåret, och mer troligt under 2026.

Dagens data gör mig stärkt i min tro att USAs tillväxt växlat ner strukturellt, vilket alltså påverkar jobb, löner och slutligen inflation. Detta gör att FED kan sänka vid varje möte framöver. Där anser jag att räntemarknaden har haft fel, genom att handla upp räntan till 4,5%. I första hand borde den röra sig mot 4%. En sänkning i december är mycket sannolik.

Men fredagens jobb data trumfar alltid ovan data… så det är på fredag det avgörs. Men detta är ett steg i rätt riktning.

Alltså, dagens data säger att räntan ska ner, och börsen ska upp!

————— tors

ISM Services kom in och gav marknaden en riktigt reality check! 10yrs som var uppe på 4,27 och vände ner på kvällen till 4,17%. Om jobbdatan kommer in okej imorgon, så räknar jag med att 4% bör testas inom kort. Därefter får CPI den 11e och FED den 18e göra sitt, om vi ska bryta ner under 4% och stänga året på 3,6-3,8%. Eller studsa tillbaka mot 4,5%.

Snab estimat över svensk inflation om nu på morgonen in på KPIF 1,9% YoY eller 0,5 i månadstakt. Men det var en funktion av energi priser skulle jag säga. Ex energi kom den in på 2,4% eller minus -0,2 i månadstakt. Inflation i Sverige är inget problem, och Thedeen kan utan bekymmer sänka ner till neutral styrränta om c2%. Sen om han gör det med 50 punkter i taget, eller 25…. det låter jag vara osagt. Det spelar inte så stor roll. Givet svag arbetsmarknad och okej krona (rel Euron) kan han motivera 50.

——– fred

Jobb siffran från USA kom in på 227k mot väntat 200k och fg 36k (uppreviderat fr 12k). Kan verka stark vid första anblick men var ganska inline, och sammansättningen är svag. Government job var 33k i november och 38k månaden innan. De kommer inte fortsätta växa så här av olika skäl. Så tittar man på privata sektorn så var det drygt 200k och typ noll förra månaden. Tittar man i tillverknings sektorn skapades det 22k men försvann 48k månaden innan. Detta är en sektor där det varit nettovarsel i år men där man nu kan tänka sig att det planar ut om man ser till ISM Mfg. Det innebär att i servicesektorn skapades det c170k jobb förra månaden, och +50k månaden innan. Lägger man ihop dom blir det 220k jobb under två månader, eller ca 110k per månad. Vad vi ser är alltså en gradvis inbromsning bland jobben i tjänstesektorn, och det är vad hela ekonomin handlar om, eftersom man kan utgå från att Government och Industrijobben tillsammans borde ligga runt netto noll framöver.

Min konklusion är att Service sektorn fortsätter att uppvisa svaghet, och det bara är en tidsfråga innan vi har jobbskapande under 100k. Svag arbetsmarknad bekräftas även av trenden på Quit rates och Job openings som visar på kärvare tider.

Lönerna kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4. Det var 4e månaden i rad som de kom in på 0,4. Fortsätter det i 8 månader till så kommer lönerna takta nästan 5%. Men det kommer inte att hända, för lönerna laggar styrkan i arbetsmarknaden. Lönerna YoY visade på 4%. ECI datan som kommer kvartalsvis, och som FED fäster större vikt vid, visar på löner runt 3,2-3,6% i årstakt. Jag tror verklig lönetakt ligger idag på 3,5-4% och det i sig motiverar CPI på 3-3,5 och PCE på 2,5-3%.

Men givet den avtagande styrkan i tjänstesektorn (se ISM Service i veckan), som helt dominerar amerikanska ekonomin, så kommer lönerna röra sig ner mot 3% nästa år, och i förlängningen dra core PCE ner mot målet om 2%:

Att FED ska ligga på 4,5% styrränta när inflaitonen ligger runt 2,5-3% och trenden dessutom är i rätt riktning så kan man i lugn sänka med 25 punkter per möte, och därmed ligga runt 3,25% nästa sommar, och ändå har marginal ner mot inflationen. Om något så finns det goda chanser att man sänker under andra halvåret ner mot 2%. Men vi tar ett steg i taget.

FED bör enligt mig enkelt kunna sänka med 25punkter den 18e december till 4,25%, och enligt mig bör räntan kunna röra sig ner mot 4% rätt enkelt i närtid. Detta i sin tur är positivt för aktier.

Jag vill inte att 10åringen stänger ovan 4,24%.

Om FED penslar en någorlunda duvig bild av framtiden, så borde räntan gå ner under 4% fram till årsskiftet, och detta borgar alltså för en hyfsat stark avslutning på börsåret, allt annat lika!

Trevlig helg!

Guldet har varit starkt en vecka (indikation på att räntorna ska ner), guldet spikade ner i fredags (som en funktion av svag euro), tryck ner på räntorna börjar komma nu….. och laggards som ex OMX visar lite framfötterna! Är det upptrappningen inför nästa rörelse som handlar om att Trumpismen fades away, och att det väntar en jobb siffra som skakar liv i verkligheten. Flash Services var ju stark i fredags, MEN tydligen var sysselsättnings komponenten svag. Lite som att de som svarade på enkäten sa att ”JA nu när Trump blivit vald så blir det fart på ekonomin, men vi tänker inte anställa någon”.

En ränta på 4,30% så borde man ha dollarn i 1,08eur. Vi är på 1,046…. så det är väldigt mycket post-election Trump inbyggt i den starka dollarn idag.

Veckan är lugn på data, vi har Case Shiller, CB cons conf, Chicago PMI, Inflation från EU och core PCE från USA. Inget av det är avgörande.

Det skulle inte förvåna mig om vissa laggards (till SPX/NDX) ska göra lite catch-up. Sen får nästa fredags jobb siffra bestämma, om vi ska ner och sätta nya bottnar…. eller fortsätta upp och utmana gamla höjder. Vattendelaren är räntan, ska den ligga norr eller söder om 4%. Vilket bygger på om FED kommer sänka eller inte nästa år (med 25 punkter per möte, eller avvakta). Vilket bygger på om inflationsdatan ska röra sig ner mot 2% eller ej (core pce snitt 0,17% MoM). Vilket bygger på om lönerna ska röra sig sakta ner mot 3% i årstakt (snitt 0,25% MoM för NFP eller 0,7-0,8% QoQ för ECI). Vilket bygger på om det är en stark arbetsmarknad eller ej (snitt 100k eller sämre, eller 250k+ i snitt för NFP), vilket bygger på om USA växer med 2% eller sämre, eller 4%+. Så ser jag kopplingsschemat. Trump kommer såklart att rivstarta i januari, men det är tidigast mot slutet av året som vi ser effekterna av hans politik.

Ha en fin vecka!

———– tisdag

Case Shiller kom in lite sämre än väntat… men fortfarande 4,6% YoY och nytt rekord. Bostadspriserna mår bra…

CB Consumer Confidence kom in på 111,7 mot väntat 111,3 och fg 109,5…. alla är glada!

————- onsdag

Core PCE kom in på 0,3% MoM (0,27 egentligen) mot väntat 0,3 och fg 0,3. På årsbasis kom den in på 2,8 YoY mot väntat 2,8 och fg 2,7. Inline. Eftersom core CPI låg på 0,28 så borde PCE ligga på ca 0,23. Men det är avrundningsfel. Nu har den taktat runt 2,6-2,8 senaste månaderna, vilket förklaras väldigt väl av lönetryck runt 3,6-3,8%. Det i sin tur förklaras av tajt arbetsmarknad OCH starkt jobbskapande. Givet att jobbskapandet inte växlar upp (vilket det gör om BNP växlar upp från drygt 2% till drygt 4%) så borde lönerna kunna röra sig ner mot 3% vilket gör att 2% core PCE är inom räckhåll nästa år. MEN, det bygger alltså på att jobbskapandet inte växlar upp från snitt 100k/mån till 300k/mån.

Dagens siffra var hyfast inline, vilket marknadens reaktion visar, där räntan fortsätter ner och dollarn är hyfsat svag!

Nu laddar jag upp inför ISM i första hand…. dvs om BNP tillväxten ska upp från 2 till 4% så kommer den inte göra det om inte ISM x2 New orders drar rätt upp i taket. Men som jag sagt många gånger, jobbdatan nästa fredag är svinviktig.

Jag ser ränta på 4% som vattendelare, under den så är det samma sak som att marknaden tror att FED kommer fortsätta sänka. Över 4%, är samma sak som att de sänkt för sista gången!

————— fredag

Flash Core Inflation från Europa kom in på 2,8% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,7. Headline ligger på 2,3 mot väntat 2,3 och fg 2,0. Kärninflationen i USA och Europa ligger på i princip samma nivå, båda uppbackade av förhöjd löneinflation. Skillnaden mellan Europa och USA är att Europa inte växer, att arbetsmarknaden står stilla, och att lönerna som laggar jobb+tillväxt mycket sannolikt kommer ner närmaste året, och därmed avtar inflationstrycket. I USA däremot, är tillväxt och jobb starkare, och risken är att lönerna inte växlar ner, och därmed är inte inflationsutsikerna lika tydliga. Detta i sin tur göra att ECB i lugn och ro kan fortsätta sänka ner mot 2%. Medan FED står och väger om man ens kan gå ner från 4,50 till 3,25%. Amerikanska ekonomin är alltså inte bara relativt sett starkare, den gör det dessutom under en styrränta på 4,50% medan Europa knappt hanterar 3,25% styrränta. Och Svenska ekonomin är sämst av alla, och vi står på 2,75%. Men det är ju också därför som Thedeen sänkt mest. Han är av goda skäl mest orolig över jobb och konjunktur, och minst orolig över inflation.

Chicago PMI kom in på 40,2 mot väntat 44,0 och fg 41,5… sämre och svag nivå. De lokala indexen spretar ganska rejält nu, och det är svårt att få en klar bild. ISM Mfg i nästa vecka blir intressant. Sen ska man komma ihåg att det är Service sektorn allt handlar om. Och den kommer nästa onsdag.

Nästa vecka blir avgörande, med viktig data, som bestämmer om räntan ska ner och testa 4%, och i förlängningen fortsätta ner, ELLER, konsolidera mellan 4 och 4,5%. Det är helt avgörande. Ska den fortsätta mellan och 4 och 4,5 så innebär det att årets vinnare har fortsatt potential, men också en korrektionsrisk, medan resten fortsätter att gå dåligt. Tänkt typ, OMX flat, Nvidia upp eller ner, beroende på sentiment. Om räntan faller under 4 så räknar jag med rotation. Jag tänker inte att Nvidia behöver gå särskilt dåligt, typ konsolidera, men pengarna flödar in laggards som OMX. Så egentligen vill vi ha under 4%. MEN, vi vill inte se en så dålig jobb siffra att marknaden blir rädd för konjunktur och vinstprognoser, genom att VIX drar över 20. Då blir det inte kul för nån. Denna risk är dock liten. Jag tänker typ en siffra på 200k+ och då stannar räntan norr om 4%, eller kommer den in på 150k eller sämre och då bryter vi ner under 4%.

Trevlig helg!

Att valet är över, och Trump blev vald, förklarar en del av dollar styrkan. Jag skulle säga att den borde stå i 1,07eur, istället för närmare 1,05. Men den stora förklaringen till varför den inte står i 1,12eur är räntans utveckling från 3,6 till 4,5. Den i sin tur är kopplad till att marknaden inte tror att FED kommer kunna sänka mer. Det i sin tur är kopplat till förväntat inflationstryck, som är kopplat till förväntat lönetryck, som är kopplat till arbetsmarknad och konjunktur. En stark konjunktur gör det omöjligt för FED att fortsätta sänka, resonerar man.

Historiskt har Dollarn stärkts efter val. Men effekten brukar klinga av. Att VIX trilla i backen handlar också om att valet är bakom oss. Den effekten brukar också avta. Nu är det tillbaks till makro ritbordet. Är FED klara eller ej? Jag skulle säga att det till 100% handlar om jobben. Kommer de in på 100k eller sämre, ja då fortsätter man sänka och då ska räntan ner. Då har marknaden fel. Blir det klart bättre så avvaktar man. Det är intressant hur Septembers starka jobb siffra fick räntorna att stiga. Men oktobers svaga siffra togs med en axelryckning. November är superviktig.

I förra veckan kom detaljhandel från USA. Den kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,8 från tidigare 0,4. Vet inte riktigt var upprevideringen kom ifrån, men den är kraftfull. Siffran såg stark ut, men lyfter man bort bilar var den inte särskilt stark, och tittar man på det som heter Retail Control så var den rätt svag.

Empire NY Fed, som mäter aktiviteten bland tillverkande bolag, och industri, i New York området kom in på 31,2 mot väntat -0,7 och fg -11,7. En sinnnessjukt stark siffra som pekar på att ISM borde dra mot 60+. Det finns ju en Trump effekt här som är svår att sätta en siffra på. Vi får inte glömma att det är enkäts data vi pratar om, men det ska bli intressant att se hur resten av de olika PMIs kommer in framöver. Till slut måste marknaden skaka hand med verkligheten, och då är jobbsiffran avgörande.

I veckan som kommer väntar Philly FED, Flash PMIs samt NAHB index… rätt lugnt! Ska bli intressant att se var SPX tar vägen efter gapet är stängt.

NAHB index kom in på 46 mot väntat 43 och fg 43. Bättre! Men, senaste två åren har den pendlat mellan 32 och 56 utan att det har betytt jättemycket, så jag ser det nog lite som en axelryckning.

——– tors

Känns som att SPX och VIX vill stänga sina gap, vilket innebär någon dags svaghet till. Sen får vi se. Tror som sagt jobb siffran är avgörande.

Philly FED kom in på -5,5 mot väntat 8,0 och fg 10,3… klart sämre. Rätt intressant hur den spretar så mot Empire tidigare i veckan. Men man ska inte dra på för stora växlar. Är fortsatt inom intervallet senaste två åren. Ska bli intressant med Flash PMIs imorgon!!!

———– fredag

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 43,0 mot väntat 43,2 och fg 43,0. Från Europa kom den in på 45,2 mot väntat 46,0 och fg 46,0. Tillverkningssektorn hackar som vanligt. Tyska Services kom in på 49,4 mot väntat 51,6 och fg 51,5. Från Europa kom den in på 49,2 mot väntat 51,6 och fg 51,5. Klart sämre. Att Europa hackar vet vi sen länge. Men det är en sammansättning av en svag tillverkningsindustri, och en ljummen service sektor. Service sektorns styrka är ANLEDNINGEN till att Europa inte är i recession. Service sektorn gör att arbetslösheten inte ökar, utan står och stampar. Men denna siffra är en avvikelse mot tidigare data som legat kvar över dock. Dock inte med så stor marginal. Marknaden hickade till på detta, dvs EU räntor föll och Euron försvagas. Detta för att marknaden är nu rädd att även servicesektorn ger vika och går samma öde till mötes som industrin. Då växer inte Europa med 0-1% i årstakt längre, utan då är vi på väg in i negativa tal, dvs recession. Hamnar vi i recession, så kommer inte ECB sänka gradvis med 25 punkter i taket, utan öka takten. Därför faller räntorna, och givet dess realation mot exemplevis US räntor, så försvagas Euron, och Dollarn stärks som en konsekvens av Europa. Jag tycker inte det hade varit fel om ECB anammade samma strategi som Riksbanken, dvs man inser att givet konjunkturutsikter så är inflationen på, eller på väg mot målet, och då kan man lika gärna neutralisera penninpolitiken, vilket per definition är att gå från positiva till neutrala realräntor, vilket på ren svenska är ”sänk till 2%”. Sen hur snabbt man gör det, spelar ju inte så stor roll. Man kan göra det ganska snabbt faktiskt. Som det är nu ligger en Europeisk 10 åring på 2,25% och en Amerikansk 4,4%… tro fan att Dollarn är stark.

Vissa har noterat att löneläget är högt i Europa. Särskilt i Tyskland, och att detta skulle innebära ett problem för inflaitons utsikterna. Inte en chans säger jag. Lönerna är laggande, och givet pristrycket vi har haft, och att företagen faktiskt uppvisar fina vinster, och att de flesta har jobb, så ställer man upp höga krav som man driver genom. MEN, företagen som är helt rationella, skickar vidare detta till priserna. Men eftersom efterfrågan redan är ganska svag. Kom ihåg att Europa nu taktar runt 0% tillväxt, så kan man inte höja priset på en vara där efterfrågan är på nedgång. Då sjunker bara efterfrågan ännu mer. Så vad tvingas företagen göra istället. Skära på personalkostnader. Varsla. Det är detta som är pest eller kolera sitatuonen. Desto större lönekrav fack och andra får genom, desto större mer varsel nästa år. Detta blir lite av en ”rättvisefråga”. Dvs om avtalade löner blir höga, så blir fler varslade. Dom är förlorar. Medan de som har jobbet kvar, är vinnare. Men om löneläget blir lägre, så blir färre varslade, dvs färre förlorare, och de som har jobbet kvar, blir mindre vinnare. Så låga lönekrav är det ”mest rättvisa” paradoxalt nog. Man kunde tänka att den tredje gruppen (kapitalägarna) borde dra sitt strå till stacken, dvs ge upp vinster istället. Men så fungerar det inte i en marknadsekonomi. Blir recessionen riktigt illa, så är det få företag som kan skydda sina vinster, trots kostnadsbesparingar, och då får man tvärtom ge bort gångna års vinster. Så det är inte så att kapitalet inte får någon pina alls. Det får man, och ibland händer det att företag går i konkurs. Då tappar de inte bara inkomst på kapital (vinster), utan även hela insatsen.

Från USA kom flash Mfg PMI in på 48,8 mot väntat 48,8 och fg 49,5… Trumpismen har inte fått något inverkan på Tillverkningsindustrin ännu. Med andra ord kan vi vänta oss fortsatta varsel, och uteblivna prisökning. En axelryckning med andra ord.

US Service Flash PMI kom in på 57,0 mot väntat 55,2 och fg 55,0… väldigt stark från en redan stark nivå. Får se om ISM Services bekräftar detta. Men givet styrkan här, så kan man tänka sig fortsatt prishöjningar, inga varsel, och uppåtrisk för lönerna. Men som sagt, ISM är viktigare, och viktigast av allt är jobbdatan. Jag kan inte nog understryka detta.

Jag noterar att Guldet är starkt…. pekar på lägre räntor i USA, frågan är om jobbdatan kan få fart på detta…

Att dollarn är så stark, tolkar jag i dagsläget inte som att räntorna där ska upp, för att FED ska sluta sänka, eller rent av sänka, utan mer en funktion av ett svagt Europa.

Frågan är….. säg att Europa växer med 0% och Kina below trend…. kan USA växla upp från nuvarande 2 till 4%. Om det händer, drar det med sig övriga världen. Eller är det mest sannolika, att oddsen att USA ska växla upp ganska låga. Återigen… jag tror jobbdata den 6 dec, kommer bli ett hand shake med verkligheten, som ställer nuvarande Trump-fever på sin spets.

Jag vill påminna alla om att Europa är världens sjuke man, och USA är motsatsen. Och vi vet till stor del varför. Nämligen hur mycket budgetunderskott, dvs ökning av statsskuld, man haft i USA senaste åren relativt Europa, OCH Large Tech. Konkurrenskraften och värdeskapande runt Hermes slipsar, järnmalm och parmesan ost, är inte lika punchy. MEN, och detta är viktigt, USA kan relativt Europa växa snabbare, MEN att det skulle vara outright recession i Europa, och högkonja i USA, utan en längre tid, är åtminstone ur ett historiskt perspektiv helt osannolikt. Och ska man vara ärlig, om man lyfter bort Large Mega Tech och några andra bolag, som gynnats av IRA och annat, så är inte tillväxt, vare sig sett till Revenues eller Vinster, särskilt imponerande i USA.

SPX har stängt sitt gap på ovansidan, men har ett nedtill. Tror chanserna är rätt stora att det ska täppas till, precis som VIX gapet, innan vi återupptar trenden.

Trevlig helg!

Det är mycket snack kring att räntorna nu styrs av Trumps kommande politik, likviditet och annat. I min bok styrs alltid räntorna över tid av inflationstrycket. Ligger det på 2% så har jag svårt att se räntor på +4%. Ligger det på 4% har jag svårt att se räntor på 2%. Anledningen är primärt två…. 1, FED navigerar sin styrränta efter inflation för att därmed erbjuda marknaden en viss typ av real ränta, som i sin tur handlar om de vill stimulera eller bromsa den ekonomiska utvecklingen. 2, Egentligen behövs inte FED, jag vågar påstå att ligger inflationstrycket i USA på 2% och man kan köpa en obligation som ger 4% om året, så kommer varenda rationellt sund kotte över en sån obligation. Annars är man bra dum i huvudet. Eftersom alla borde vilja köpa den, och ingen vill sälja den, så borde priset gå upp, vilket är samma sak som att räntan pressas ner. Om inflationen är 4% och obligationen ligger på 2% händer samma sak fast tvärtom. Därför är inflationsdatan så viktig, och den kommer på onsdag.

Jag hävdar att räntan nu är på bullshit nivåer. Lönerna ligger på 3,2% och Core PCE ska därmed pressas mot 2,2% över tid, och då borde US10yrs stå i 3,2%. Give and take. Övertyga mig att det skapas 250k/mån jobb i månaden kommande 12m, dvs 3miljoner jobb, och då tror jag det finns en uppsides risk i kalkylen, och klart högre räntor. Men pratar vi 100k eller färre…. då ska räntan ner, och det är där vi är nu! Sen händer såklart inte detta över en natt.

Trump har lovat tillväxt, skattesänkningar, tariffer och protektioism. Samtidigt ska folk bli realt rikare, genom att han ska få ner inflation och räntor. Är det någon vänlig själ som kan visa mig den ekonomiska ekvationen här?

Thedeen är ute och sågar förslaget om ändrat amorteringskrav. Det är nästan som att man hör ett eko från Ingves, eller när han själv var chef för Finansinspektionen en gång i tiden. Jag har bara EN fråga till dom som kommer med det nya förslaget. I Norge och Danmark tar man bostadslån på i regel 30 år. Man betalar samma summa varje månad. Dvs rak annuitet. Den enda skillnaden är att man i Norge har rörlig ränta och amortering. Dvs när räntan är hög betalar man mer ränta och mindre amortering, och när räntan är låg gör man tvärtom. Fast månadskostnaden är alltid den samma. I Danmark är ränta och amortering samma varje månad. Det går också att lägga om lånet. Dvs när räntan är låg går det att omförhandla lånet och få en lägre månadskostnad. Fast på bekostnad av att lånet blir större och tar längre tid att amortera. Om räntan är hög, har man chans att lägga om det till högre månadskostnad. Å andra sidan blir lånet mindre och kommer kunna amorteras av snabbare. Man kan säga mycket om den här modellen, men 1, danskar och norrmän är mindre skuldsatta, sett till inkomst/lån och 2, på ålderns höst är de skuldfria och 3, de tar inte smällen när räntor drar. De här punkterna tycker jag är ganska eftersträvansvärda.

Men I Sverige tänker vi inte så, och nu tar vi ett steg ytterligare bord från detta. Den stora vinnaren på förslaget är bankerna, för deras tveklöst största intäkt är nämligen räntenettot från bostadsutlåning. Utan den så hade inte bankerna varit någonting. Det är inte höga räntor som skapat detta. Då bankerna skiter i om räntorna är höga eller låga, de bryr sig bara om mellanskillnaden mellan in och utlåning. Dvs när ditt lån låg på 1% så lånade man upp pengar till 0% ränta. När ditt lån låg på 5% så lånade man upp till 4%. Det enda dom är intresserade av är att öka utlåningen. Det är deras enda sätt att öka vinsterna. Så denna utredning går helt i händerna på bankerna. Man kan ju undra om de inte har ett korrupt finger med i spelet. För vad som händer nu är att hushållens skulder kommer öka. Sannolikt ökar även bostadspriserna. Och då tänker nån att då ökar förmögenheten vilket måste vara bra. Ur ett samhällsperspektiv, så är det en nollsummespel, då din förmögenhet inte är riktigt förrän du säljer och betalar tillbaka lånet. Men då måste köparen av din bostad gå till samma bank och ta ett lån, för att ge dig pengarna. Bankerna är dom stora vinnarna på det här. Man hävdar att det är förstagångsköpare och andra som har det svårt. Vad sägs om att lyfta 85% till 100% lån så att alla kan köpa. Fast kräva att lånet amorteras fram till deras pension, likt dansk och norsk modell. Då hade inte unga skuldsatt sig så, och bostadspriserna hade anpassat sig efter vad folk kan betala, inte tvärtom.

I veckan har vi även inflation från Sverige och Europa, PPI, Retail sales och Empire från USA.

I övrigt noterar jag att Dollar är stark nu under 1,07eur vilket är i paritet med ränta på 4,50%…. men räntan stängde på 4,3% i fredags. Får se vem som tar nästa steg här. Inflation på onsdag är avgörande.

Jag noterar också gap i VIX och SPX…. de kommer att täppas till. Dock kan det ta tid. Frågan är om det är dålig data och Risk Off som triggar det, och allmän sell off. Eller nån typ av Rotations trade ur SPX/NDX/Mag7 in i annat?

Jag noterar också att Guldet tagit stryk efter Trump, plus det här med uppressade räntor. Jag vill se förnyad styrka igen, samtidigt som räntorna tappar.

Stay tuned!

————— tis

Känns stretchat. Räntan gick från 3,6 till 4,5 och dollar styrkan hängde på. Normalt sett gillar inte marknaden detta, men ändå handlas vi på ATH med gap i både SPX och VIX. Alla rapporter som dimper ner i lådan, osar Trump Bullish. Känns strechat. Jag tycker vi ska tillbaka till ritbordet med inbromsande konja, lägre inflation, räntesänkningar, och en ränta som trillar tillbaka. Tycker att SPX borde stänga gap och ta ut 5650-5700. Men visst kan det vara bull i en vecka eller två till, och vi kan ju nå både 6100 till 6300 innan dess. Men bara känns fel.

————- ons

Core PCE kom in på 0,28 mot väntat 0,29 och fg 0,3. Inline. YoY kom den in på 3,3 mot väntat 3,3 och fg 3,3. Headline kom in på 2,6 mot fg 2,4. Även den inline. Jag skulle säga att core CPI ligger kring 3% medan core PCE taktar runt 2,5%, och löner 3,5%. Detta lär vara intakt så länge som det skapas ca 100k jobb i månaden och ekonomin växer med drygt 2%. Finns ingen anledning för FED, precis som Riksbanken, att ligga på 4,5% styrränta utan man kan gå gradvis fram med 25 punkter i månaden. Räknar med 3,25% nästa sommar, givet att ekonomin håller sig där. Att 10-åringen då ska ligga på 4,3% är inte rimligt. Ge det lite tid, så tror jag den ska ner mot 3,3%. Som det är nu är den felprisad.

Inflationstrycket i USA är inte ett bekymmer för FED. Jag anser att det är bullshit att räntan ligger över 4%.

Det här med räntan ÄR viktigt. Låt säga att räntemarknaden idag gör en prognos på framtida inflation och FEDs agerande. Dvs att inflationen kommer 2.0 och FED tvingas avbryta sina sänkningar. Samtidigt är Riksbanken duvigare än någonsin. Fortsätter detta, kommer en redan rekord stark dollar bli ännu starkare mot kronan. Det gör i förlängningen att vi importerar inflation, får sämre export och tillväxt. Det är inte en gynnsam situation för vad FED vill åstadkomma. Men jag tror risken för detta är rätt liten, för jag tror att inflationen ska ner. Inte minst för att Trump har sagt att han vill få ner inflation och räntor. Då han vet att hans väljare lider av det. Ingen av dom tycker det är kul att gå till shoppingcentret och betala allt högre priser på varor och tjänster, samtidigt som de drar det på sitt kreditkort vars räntekostnad är högre än någonsin. Det är bara rika och välutbildade, som kan skita i det för de har både ökade inkomster från kapital och arbete. Sen kommer Trump vilja få ner skatteutgifterna för sina väljare, men på ett sätt som inte upprätthåller inflation och räntor, dvs genom att hämta in pengarna från Tairffer och minskade kostnader på sånt han inte tycker är viktigt.

—————– tors

Svensk inflation kom idag… den är ju rätt ointressant numera då det kom snabbestimat redan en vecka innan. Informationen är redan känd kan man säga. Men hursomhelst, som väntat, kom kärninflationen in på 2,1%. Medan headline kom in på 1,6%. Thedeen behöver inte tänka på inflationstrycket. Däremot skapas det inte längre jobb i en ekonomi som inte växer. Därför kan han röra sig rätt snabbt ner mot en neutral styrränta, som givet inflation runt 2%, är runt 2%. Han ligger idag på 2,75% och jag tror att han fortsätter att röra sig ner mot 1,75-2,25 hyfsat snabbt. Hur snabbt han går fram styrs mer av kronan. Så länge som den inte står över 12eur kan han röra sig framåt ganska snabbt. Sen har vi lönerörelsen, men den blir vad det blir. Är konjunkturen stark, så kommer företagen lägga över ökningarna på priserna, och då finns risken längre fram att inflationen börja stiga igen. Den tiden den sorgen. Eller är konjunkturen ungefär som nu, och då är snarare risken stor att företagen får hantera det genom kostnadssidan, dvs genom varsel. Vi får helt enkelt se var lönerörelsen landar. Han behöver inte tänka så mycket på det nu!

Pågår en diskussion där ute vad som är Neutral ränta i USA. För det första kan man undra vad som avses? Neutral ränta är alltså en ränta som vare sig stimulerar eller motarbetar tillväxt, och därmed arbetsmarknaden och inflation. Men vad driver inflation? Jag skulle säga rent strukturellt över tid lönerna. Därför pratade man tidigare om Philips sambandet. Detta samband utgick från arbetslösheten. Att det finns en neutral nivå på arbetslöshet. När den är under den så är arbetsmarknaden tajt, och då driver detta löner, som driver inflation. När den är över så är det slack, och då får vi ingen inflation. Detta samband har brutit samman skulle jag säga. Idag är det en funktion av tajthet på arbetsmarknaden OCH jobbskapande (som är helt korrelerat med tillväxt). Inflation kräver löner, men löner kräver en tajt arbetsmarknad OCH god tillväxt (dvs det skapas jobb). En otajt arbetsmarknad, som den vi hade 2009-2017 gav inga stora löner trots stabilt jobbskapande. 2017-2019 blev arbetsmarknaden tajt, och det fortsatt skapas jobb, och då började lönerna öka. Sen kom Covid, och trots rätt tajt arbetmarknad var det inga stora lönerörelser. Lönerna kom senare med tillväxt.

Så frågan är om USA har en neutral styrränta på 2,5 eller 4,5%? Idag är inflationen ner från topparna, för att lönerna är ner från topparna, och lönerna har mattats för att arbetsmarknaden har mattats, och jobbskapandet sjunker för att 5,25% styrränta faktiskt innebär en broms. Jag tror att ligger FED kvar på 4,50% så kommer det att pressa ner tillväxten ytterligare. Alltså är det inte en neutral nivå. Eftersom det kommer sätta press på jobb, löner och senare inflation. Sen om Trunp pungslår Kineser mfl på tariffer, och sen skickat ut pengarna till medborgarna i form av skattesänkningar. Då kan det kicka igång tillväxt. Men inte pga att 4,5% är en neutral styrränta. En neutral ränta måste bedömas i en neutral milljö.

Personligen tror jag fortfarande att styrräntor runt 2%, när inflationen är runt 2%, varse sig stimulerar till sparande eller konsumtion. Då en real ränta runt 0% ger varken eller goda skäl. Således borde tillväxten och jobbskapande bli balanserat i en sån miljö. Därmed borde även lönerna blir det, och således inflationen. Men detta blir ett väldigt teoretiskt resonemang, för det kräver i klinisk miljö, som aldrig förekommer. Lyckas Trump med sitt ”paket” så får vi nåt annat. Lyckas han bli ovän med Kineserna över Taiwan och starta ett krig där, samtidigt som Putin tar chanser att smörja till ett ensamt Europa. Samtidigt som Iran blivit kompisar med Saudi, och väljer att trycka dit judarna en gång för alla. Ja då har vi ju en ganska oklinisk miljö 🙂

Jag anser att lönerna idag motiverar inflation mellan 2-3%. Givet att det står sig. Dvs att det inte börjar skapas 250k i snitt per månad och lönetakten växlar upp, så anser jag att FED i första hand kan sänka ner mot 3%. Där och då får man utvärdera datan och säga, ska vi ligga kvar här, eller ska vi fortsätta mot 2%. För Europas del gäller typ samma sak, fast där är målräntan snarare 2%.

By the way, kom jobb och bnp data från Europa. jobb ökade med 1% YoY, fast 0,,2 QoQ. Båda bättre. BNP ökade med 0,9 yoy och 0,4 QoQ. Jobbskapandet ser ut att takta runt 0,8-1% i årstakt. Vilket normalt sett kräver 1,8-2% från BNP. BNP ser ut att takta 0,9-1,6. Jag skulle säga att Europa växer med drygt 1%. USA med 2%, och Sverige runt Nollan. Det är världen vi lever i, och den påminner rätt mycket om 2010-2019. Inte recession, inte högkonja.

Kvar på veckan har vi PPI, Retail och Empire…

———- fredag

US core PPI kom igår in på 0,3% mot väntat 0,3 och fg 0,2. På årsbasis kom den in på 3,2 mot väntat 3,1 och fg 2,9, uppreviderat fr 2,8. En notch högre. Inga nyheter egentligen. Allt inom ramen -0,5 till +0,5 är acceptabelt, och är i linje med åren 2010-2019 när inflationen i Goods sektorn var minimal. I mångt och mycket ser jag tillverkningssektorn, globalt, som en återgång till hur det var tidigare. Dvs Företagen höjer knappt priserna, och man tjänar pengar framförallt genom effektivitet och Volym försäljning. PPI runt 3% är högt men handlar också om baseffekten. Om man tittar på priskurvan har den planat ur sen i somras. Det innebär att YoY siffrorna kommer se riktigt bra ut, typ ner mot noll, nästa sommar.

Empire FED Pmi kom in på XX mot väntat -0,7 och fg -11,9

Retail Sales kom in på XX mot väntat +0,3 och fg 0,4

Helt sjukt att dollarn tangerade 1,05eur igår. Detta är i paritet med 5% ränta, vilket i princip bygger på att FED kommer få höja igen, vilket bygger på att core PCE som idag taktar runt 2,7 skulle vara på väg upp mot 4% igen, som bygger på att lönerna som idag ligger på 3,7 ska dra mot 5%, vilket skulle krävas, och nu höftar jag, att jobbskapandet börjar komma in runt 300k+ i snitt i månaden väldigt snart igen, vilket alltså kräver BNP tillväxt upp mot 4%+…… och detta inom ett halvår typ. Jag säger inte att Trump inte kommer kunna växla upp tillväxt i USA på sikt. Det får vi se helt enkelt. Men att USA ska ta fart igen… det vill jag se mer bevis för. I första hand vill jag se ISMx2 New orders drar över 60, både för services och Mfg, samtidigt som Employment faktorn hänger med. Innan dess räknar med 2% tillväxt och 100k nya jobb i månaden, löner på 3,5 och core pce på 2,5. I det sistnämnda kan FED sänka med 25 per möte, i det första är risken stor att man behöver höja igen.

Många är kritiska där ute. Sällan blir det som massan vill. Vi har presidentval i USA, med förhöjd VIX som resultat. Oavsett vem som vinner så ska kanske VIX ner, och då brukar marknaden har svårt för att falla. Säsongsmässigt är detta också en stark period. Men det handlar i grunden om att man nu sneglar på nästa år, och då gäller det att marknaden litar på prognoserna. Vi har även FED möte, där FED eventuellt kan ingjuta tro och hopp i marknaden att sänkarcykeln är intakt, vilket borde kunna sätta press på räntorna. Även detta är positivt. Dollarn är överköpt, vilket både har varit Trump drivet, VIX drivet och data drivet. Den har visat vissa tekniska metkroks tendenser, och kan den fortsätta så är även det positivt.

Men det oväntade kan hända, och gör det rätt ofta. Så man får vara lyhörd. Jag är väldigt förvånad över hur räntorna inte vände ner efter förra veckans data. Dagens räntor diskar en sänkning till, men sen är det stop. Får vi en situation där räntan drar vidare, dollarn stärks till nya nivåer, där VIX skenar uppåt… ja då är det rätt kört. På nedsidan har vi stöd vid 5650 i första hand. Därefter ser jag 5400 och därefter 5100 resp 4800. Det är så jag rent tekniskt penslar på nedsidan. På ovansidan ser jag i första hand 6000-6100.

Fredagens reaktion var ju rätt märklig. Räntan steg, dvs man sålde obligationer. Samtidigt var Dollarn svag. Detta är i min bok Risk-On behaviour. Om man vill vara lite optimistisk så kan man ju tänka att oktober har handlar om död sänkar cykel och stökigt val. Men om allt detta snart är över…. ja då kanske man bara ska jacka på risk igen.

För mig är den enskilt viktigaste faktor konjunktur läget i Amerikanska Service sektorn. Har vi underskattat styrkan där så kan vi mycket väl ligga kvar med räntor över 4% en bra bit in i nästa år. Har vi överskattat styrkan där, så kan vi vara på väg mot recession. Och allt därimellan. Det är där efterfrågan finns, det är där jobben finns och skapas, och det är denna del som håller USA, och därmed resten av världen under vingarna.

Idag har vi PMIs från Europa, imorgon Service PMI från USA, och sen samma från Europa på onsdag. Både Riksbanken och FED väntas sänka på torsdag. På tisdag är det ödesval i USA, kanske vet vi redan då vem som vinner. Kanske inte. Det där med politik är ju vanskligt. Det kan ju bli allt från clean cut victory till inbördeskrig.

Stay tuned!

Tysk Mfg PMI kom in på 43,0 mot fg 42,6. Europas motsvarighet kom in på 46,0 mot fg 45,9. Svagt, men ändå inte riktigt recessions svagt om jag får säga det själv!

———— tis

Avtalsrörelsen har smugit igång i Sverige. För två år sedan krävde man 4,4% per år i löneökning, under 2 år. Den landade på 4,1 + 3,3. Dvs 3,7% i snitt per år. Eller 70 punkter under vad man begärt. Nu begär man 4,2%. Får man samma denna gång, dvs 4,2 minus 70 punkter= 3,5% per år? Eller kanske 3,9% första året, och 3,1% andra året? Jag vet inte…. men vad jag vet är att relationen mellan löner och inflation i Sverige är ganska stabil, sett till rullande 3 års takt. Skillnaden ligger på ca 100 punkter. Dvs om lönerna kommer in +3% 3 år i rad, är det rimligt att anta att den genomsnittliga kärninflationen har legat på c2%. Om avtalsrörelsen landar i 3,9+3,1 så skulle jag gissa att inflationen har svårt att röra sig ner mot målet i närtid, medan den har det i förlängningen. Anledningen till att inflationen inte är lägre idag, än vad förra avtalsröresen 3,3 motiverade, är att den faktiska inflationen i Sverige under de gångna två åren har legat på ca 3,9%. För att nå inflationsmålet behöver vi komma längre ner. Vilket kräver lägre löner. Å andra sidan har många blivit realt fattigare under dom åren, och vill bli kompenserade. Å andra sidan, blir lönerna för höga så kommer företagen bara försöka överföra detta på priserna, och då blir vi ändå inte realt rikare. Och finns inte efterfrågan där att det går att höja priser, ja då kommer det i första hand leda till färre nya jobb, och i andra hand ökade varsel. Givet Svenskarnas skuldsättning, sett till både storlek och bundenhet, så har vi mer att vinna på att få ner bolåneräntorna, och paradoxalt nog så kan lägre lönekrav medverka till detta. Till hela vänster falangen vill jag hälsa att om ni är rädda att pengarna hamnar i fickorna hos kapital ägarna istället. Se till att höja skatten på utdelningar och kapitalvinster istället. Att gå via lönerna är mycket osmartare. Det leder bara till ökad inflation, eller varsel, och därmed ökade kostnader för samhället.

Kina Caixin Mfg Services kom in på 52,0 mot fg 50,3… bättre men inget signifikant.

US PMI Services kom in på 55,0 mot fg 55,3… stabilt!

US ISM Services kom in på 56,0 mot väntat 53,8 och fg 54,9.. klart bättre!

Dito Employment kom in på 53,0 mot fg 48,1… klart bättre. Men kom ihåg, nivån är inte i paritet med att man anställer. Den är i paritet med att man inte gör så mycket alls. Betänk då senaste två NFP siffrorna, där man tittar på NFP Privata sektorn, dvs -28k och + 192k dvs totalt 160k eller snitt 80k per månad. MEEEEEN, där jobb i Tillverkningsindustrin minskade med ca 40k, så snittet i Service sektorn ligger på 100k+ i månaden (160+40=200/2=100). Så siffrorna hänger ihop…. ovan data på 53,0 resp 48,1, typ snitt runt 50 lirar med 100k nya jobb i tjänstesektorn. Gör vi samma analys för ISM Mfg hamnar vi på samma slutsats. Så, i denna miljö, dvs där många förvisso har jobb, fast där det är svårt att få ett nytt jobb, så kan man inte ställa krav på löner som tidigare. Så lönerna borde kunna komma ner, och med dom trycket på företagen att höja priserna.

Dito Prices kom in på 58,1 mot fg 59,4… typ samma som sist, och visar på att man fortfarande tyngs av höga personalkostnader och vill fortfarande överföra kostnadsökningen där på kunderna i form av högre priser.

Dito New Orders kom in på 57,4 mot fg 59,4… fortsatt mycket att göra. God efterfrågan, gör att man kan fortsätta att höja priserna…. men i takt med att lönerna rör sig nedåt nästa år, så minskar trycket.

Dito Business Activity kom in på 57,2 mot fg 59,9… samma analys som föregående.

Jag skulle säga att siffran visar på fortsatt stark Service sektor. Det är denna som håller amerikanska ekonomin under armarna, vilket är tur för att 80% av jobben finns här. Men det är också här som inflationen skapas. Dock går det långsamt.

Så glöm Recession, men Glöm därför att FED ska börja sänka mer än annonserat. Men vi har ingen högkonja med 100k nya jobb i månaden. Varav det försvinner 20k från industrin, så nettot är 80k i privata sektorn, och resten av Val dopade jobb i offentliga sektorn.

Jag säger 25 punkter per möte…. precis som annonserat.

Gör man det så ska inte 10-åringen ligga på 4,3%….. det övergår mitt förstånd. Sen om det handlar om Liquidity aspekter, eller att Trump kommer att sänka skatter och köra upp starkskulden i taket… det vet jag inte… men jag anser att det är mer rimligt med en 10åring på 3,3 än 4,3%. Givet datan iallafall!

Varken dollarn el räntor reagerar…. Ingen tänker på nåt annat än valet nu!

—————— Onsdag

Trump vinner. VIX faller och SPX drar…

Trump väntas sänka skatter, vilket gynnar företag och deras vinster, varpå börser följer vinstutvecklingen.

Räntan då? Trump talar om skattesänkningar, vilket leder till budgetunderskott, vilket leder till 1, tillväxt och 2, ökad statskuld, SAMT protektionism. Allt detta riskerar att upprätthålla och till och med elda på inflationen. Och därmed omöjligöra FEDs sänkar planer. Och därmed upprätthålla höga räntor.

Samtidigt, har han gått till val på att göra hushållen REALT rikare igen. Något han gjorde 2016-2020 men som Biden misslyckats med 2020-2024 (orkar inte gå in på skälen här och nu). För att lyckas med det så måste han få ner inflationen. Först då blir hans väljare realt rikare, samtidigt som deras räntekostnader på kreditkort, billån etc blir lägre.

Därför är det tveksamt att han kommer bedriva en politik som upprätthåller inflation…. det är ett motsatsförhållande i vad han säger vad han vill göra, och vad han vill åstadkomma.

Om jag får gissa så kommer marknaden till slut lämna det här valet bakom sig, och fokus på nytt riktas mot jobbdata, inflationsdata och vad FED säger och gör.

Från Tyskland kom Service PMI in på 51,6 mot fg 51,4 och från Europa blev det 51,6 mot fg 51,2. Detta är motorn i vår ekonomi. Dock är det inte högkonjunktur på nåt sätt. Jag skulle säga att Europa växer någonstans runt 0-1%. Och vi blir successivt hjälpta av låga energi priser, samt räntekostnader. För mig påminner det hela om 2010-2019.

Imorgon kommer Riksbanken och FED….

VIX gappar ner, SPX gappar upp…. Dollarn och Räntan är på en av de mest stretchade nivåerna senaste 5 åren sett till överköpthet. Believe me, detta kommer mean reverta!!!! Imorgon FED, sen Inflation i nästa vecka. Fokus kommer ställas om! Senast gick räntan från 3,75 till 4,75% och alla var skeptiska. Helt plötsligt var den på 3,60% och alla var duviga. Nu är den på 4,50% och alla är skeptiska. Kommer den att stå i 3,35% om några månader? Vad sitter vi och säger då? Eller har Trump ritat om hela kartan. Och i fall, kommer data och FED inte spela nån roll….

I oktober 23 stod räntan i 5%, och SPX 4100. Då låg PE på 19

I april 24 stod räntan i 4,75% och SPX stod i 5000. Då låg PE på 20

Nu står räntan i 4,50% och SPX 5900 och baserat på vinstprognoserna nästa år har vi PE 21.

Vad kan man dra för slutsatser av detta? Om räntan går till 4% så ska vi till PE 23. Om den går till 5% ska vi till PE 19. Det är 10% upp eller ner.

Vad händer om räntan dyker till 3,5% på en duvig FED…. då ska vi har PE 25. Det är 20% till….

Ja, och detta förutsätter ju oförändrade vinst estimat. Det kan man inte vara säker på…. men det skulle vara en klassisk melt up…. innan vad? Inflationen kommer tillbaka pga Trumps politik…. eller recession.

———– fredag

Svensk snabb estimat över inflation kom in på 2,1% YoY mot fg 2,0. Inflationen är i schack. Skönt för Riksbanken. Det är inte så märkligt givet att konjunkturen och arbetsmarknaden står och stampar. Det är egentligen bara lönetrycket, och kommande avtalsrörelse, som har en uppside risk där. Men det krävs en starkare konjunktur för att företagen ska lyckas med att rulla över ökade personalkostnader, på priserna. Lyckas dom inte det, så leder egentligen bara stora löneökningar till varsel. Å andra sidan kan konjunkturen kanske hålla sig och till och med bli lite bättre i takt med att hushållens räntekostnader sjunker. I ett sånt läge kanske företagen rullar över lönekostnaderna på priserna, och då riskerar inflationen lyfta igen. En sansad avtalsrörelse hade varit bäst för landet. Jag skulle säga 3+3 under två år. Risken är att den hamnar högre.

Riksbanken sänkte med 50 punkter ner till 2,75% och flaggar för ytterligare sänkningar ner mot 2,25%. Jag tror dessutom att det kan bli både en och två sänkningar till under våren om inte konjunkturen visar framfötterna. Att sänka som dom gör är logiskt. Ligger inflationen på 2% så är alla räntor över den nivån att betrakta som en åtstramningspolitik. Detta är helt ologisk med tanke på att ekonomin inte växer och det inte skapas jobb. Jag trodde tidigare att man ville gå mer gradvis ner mot 2%, men de facto att konjan står stilla gör att man istället snabbar på takten. Kronan är återigen och snuddar på tidigare topnivåer mot euron. Jag tror inte Riks vill se den svagare än 12 euro. Men än då länge är det ingen ko på isen.

Som sagt, 2,25% till våren är kassaskåpssäkert. Men det kan även bli 1,75%. BLir det recession blir det ännu mer. Tar konjan fart, det skapas jobb, lönerna kommer in högt,…. ja då är risken att vi får inflation 2.0 och det kommer man tvingas tillbaka till höjningar. Där är vi inte ännu. Men för alla med bolån behöver man vara observant på detta. Att binda delar av sina lån mot 2,5% kanske inte är en dum ide.

FED sänkte med 25 punkter till 4,50%. Att 10-åringen ligger på samma nivå indikerar att det inte skulle bli fler sänkningar. Det känns orimligt. Okej jag fattar att det har med Trump att göra:

1, proteknisiom, tariffer leder till inflaiton 2.0

2, budgetunderskott ger tillväxt, och som också riskerar upprätthålla inflation genom att arbetsmarknadnen kommer vara stark, och då avtar inte lönerna.

3, marknaden kräver en risk premie för att numera köpa obligationer av staten Så även om FED sänker, så handlar obligationer till en högre nivå.

Alla dom här faktorerna stämmer förvisso, men känns inte trovärdiga om ni frågar mig.

Jag tror att räntorna kommer att anpassa sig efter FED, som i sin tur anpassar sig efter inflationsdatan, som i sin tur är en funktion av konjunktur, löner och arbetsmarknad. Trump lär inte kunna ändra detta på kort sikt.

Alltså, ECI visade att lönerna taktade 0,8% QoQ i Q3. Det är 3,2% i årstakt. Tidigare två gånger har de legat på 0,9. Det är 3,6% i årstakt. Jag tror ärligt att lönerna ligger där nånstans. Vi vet att det är lönedriven service inflation som håller uppe inflationstakten. Men givet lönerna så borde inflationen hålla sig runt 2-3%. Att FED, likt Riksbanken, skulle stanna vid 4,50% styrränta givet inflationstrycket, är att fortsätta bedriva en extremt restriktiv penningpolitik. När USA då växer med c2% och skapar 100k nya jobb i månaden så är inte det rimligt. Vad som är mer rimligt utifrån detta är att FED fortsätter sänka med 25 per möte, och borde därmed röra sig ner mot 3,25% nästa sommar. Skulle bilden förändras, ja då förändras detta. Men det är vad vi har att jobba med just nu.

Jag tror det finns mycket goda chanser att räntorna rör sig nedåt igen. Jag tror mer på 3,5% än 5% om man säger så. Sen kanske de kan konsolidera ett tag innan det börjar hända saker. Tajming är omöjligt att veta.

I nästa vecka har vi inflationsdata….

Börstrenden är uppåt, men jag tror SPX och VIX behöver stänga sina gap.

Trevlig helg

Veckan är full av makro. Visst, det är fullt möjligt att SPX ska ner och samla kraft vid 5,650 men så länge som den håller är oddsen goda att vi nåt 6000+. Det handlar självklart om Dollarn och Räntan har kraft att reversa senaste veckornas hökiga rörelse. En reversering kan ta oss mot 4% resp 1,10eur. Jag tror oddsen är goda rent tekniskt. Sen får jobbdatan på fredag sätta riktning. Valet nästa vecka är inte oviktigt heller. Men om det inte spårar ut, så finns det goda chanser att risk rabatten i marknaden ska ner. Osäkerheten försvinner ju, allt annat lika. Vi har ju även FED möte… och det ska bli intressant att se hur de ser på senaste tidens jobb-, löne- och inflationsdata.

På tisdag mjukstartar vi med JOLTS, Consumer confidence, Case Shiller, På onsdag blir det ADP. Rätt lugnt fram tills dess. På Torsdag blir det Kina PMI, inflations från EU, US ECI, Chicago PMI samt Core PCE, och sen kröner vi allt med PMIs/ISM Mfg samt jobbdata på fredag. Inte illa. Jag kommer att rapportera så gott jag bara kan!

Skeptikern noterar att SPX handlades högt i fredags men stängde low. VIX stängde på high, Dollarn low och Räntan på high. Så visst tror jag 5650 kan utmanas. Bara det att Dollarn och räntan är stretchade, och en hel del är inprisat, och det krävs rätt lite för att dom ska gå åt andra hållet, och gör dom det, så kan börsuppgången snabbt få bränsle igen. Framförallt av alla dom aktierna som inte levererat senaste veckorna.

Ha en fin vecka

————- torsdag

Case Shiller US bostadspriser kom in på +0,4% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,3. Starkt och upp c5% YoY och en ny ATH… Det är som i Sverige ungefär. Fast i USA är styrräntan 4,75 mot här 3,25% och konjunkturen starkare.

CB Cons Confidence in 108,7 mot väntat 99,5 och fg 98,7… starkt. Ingen deppig konsument här inte. Sen undrar man…. enligtTrumps anhängare, halva befolkningen, är USA i kris tack vare Biden… Ändå säger konsumenterna att det är väldigt bra!

JOLTS job openings kom in på 7,44m mot väntat 8,0 och fg 7,66 (nedreviderat från 8,0). En väldigt svag siffra. Som jag brukar säga, dåliga tider är alltid förknippade med ökade varsel, men dåliga tider börjar alltid med att företagen slutar anställa. En del av detta är färre jobb annonser.

Noterar att flash estimat över BNP visar på +0,9 YoY i Europa för Q3. Svagt men ingen recession. Men i den miljön är inte heller tillräckligt stark för att skapa nya jobb. Både tyskland och sverige uppvisade -0,2 resp -0,1 vilket by definition är recession. Dock ingen sån som känns. Europa varken växer eller krymper. Draghis analys är rätt. Men lösningen är inte i första hand att kasta pengar på problemet, i synnerhet inte statliga sådana. Det skapar varken några Nvidia eller BYD. Skapades av sådana företag kommer från annat håll. Sen när de börjar nå kritisk massa, och bevisat att deras affär håller, så kan den behöva hjälp av kapital marknaderna för att accelerera sin affär. Där kan statliga medel ibland behövas. Men jag tänker att vi redan har en fungerande modell där. Jag tänker typ Svensk Exportkredit, som hjälper mindre företag att nå ut i världen med sina produkter. Eller varför inte AP-fonder, som investerar i våra Private Equity bolag, som i sin tur har experter som gör små fina svenska bolag, större snabbare. Ni fattar!

ADP jobb kom in på 233k mot väntat 114k och fg 159k (uppreivderat fr 144k). En väldigt stark siffra! Sen har den varit opålitlig guide för NFP, men jag brukar snarare se till vad som är förväntat. Dvs om ADP slår förväntningarna med 119k jobb, så är det sannolikt att NFP också gör det med bred marginal. Intressanta med ADP är att det endast är jobb i PRIVATA sektorn. Inga offentlig anställda. Detta är viktigt, eftersom Trump anhängare är snabba på att dissa jobbdatan för att vara inflaterad av Bidens hittepå jobb. Denna siffra visar att det INTE bara är sådana jobb. Gräver man lite djupare, så visar den att jobb i tillverkningsindustrin MINSKADE vilket alltså är helt i linje med vad ISM Mfg datan har visat under en längre tid. Däremot skapas det en jävla massa jobb i Service industrin, som dominerar amerikansk ekonomi. Företagen hade aldrig anställt, om det inte fanns efterfrågan. Det är också i denna del som lönetrycket är högt, vilket alltså läggs på priserna mot kund, och därmed skapar det inflationstryck som vi har idag. Så visst är det välkommet med en robust ekonomi. Men det medför kanske samtidigt att FED inte kan sänka räntan.

USA växte med 3% YoY under Q3. I min bok skapar en sån ekonomi 2% nya jobb, eller 3,2m nya om året, eller 267k i snitt per månad. Så det är snarare de gamla jobb siffrorna ner mot 110k som stack ut. Min tanke då, var att de gav en sann bild över tillväxt, dvs ner mot 1,5-2%. Jag är fortsatt kritisk till att USA ska kunna växa med 3% i årstakt framåt, och därmed skapa 267k nya jobb i månaden när 1, styrräntan är 4,75% 2, Europa och Asien bromsar in och 3, Finanspolitiken är historiskt åtstramande (sett som primary deficit). Så NEJ, jag tror inte på 3% och 3,2m nya jobb närmaste året. Men jag tror inte heller på -3% och -3,2m varsel, heller.

Kina NBS Mfg PMI kom in på 50,1 mot fg 49,8. Non-Mfg kom in på 50,2 mot fg 50,0. Stabilt och tråkigt. Ska bli intressant att se hur rådande stimulans runda ska få fort på ekonomin. Det har fungerat historiskt.

Flash EU inflation visade 2,0% YoY mot väntat 1,9 och fg 1,7. Kärn inflation 2,7 mot väntat 2,6 och fg 2,7… nåt sämre, men ECB kan fortsätta sänka i lugn och ro. Ekonomin växer med 0,9% och skapar inga nya jobb. Lönerna kommer ner nästa år, och med dom inflationen. ECB kommer fortsätta ner till 2%.

US Core PCE kom in på 0,3% MoM (eller 0,25 för att vara exakt) mot väntat 0,3 och fg 0,2 (uppreviderat från 0,1). Jag skulle säga att siffran är helt som väntat, vilket inte är så konstigt då vi hade core CPI för några veckor sen. FED har en bit kvar till målet. Men denna siffra motsäger ingen sänkning. Frågan är utsikterna

ECI, Employment Cost Index, kom in på 0,8 QoQ mot väntat 0,9 och fg 0,9, vilket är vääldigt bra. NFP timlöner låg i Q3 på 0,2% + 0,4 + 0,4 = 1,0%. JAg var rädd att vi skulle landa där idag. Istället blev det 0,8, dvs en tiondel bättre. Detta är stor skillnad!! Om lönerna ökar med 1% i kvartalet, så ökar de med 4% på ett år. Då har vi 3% inflation. Om lönerna ligger på 0,8 fyra kvartal i rad, så har 3,2% löner, och 2,2% inflation. Jag skulle säga att det förstnämnda gör det svårt för FED att sänka, medan det andra gör att man enkelt kan sänka. Stor skillnad alltså. Gräver man lite i siffrorna så ser man att offentliga sektorn driver lönerna, medan den privata inte gör det. Det är också positivt.

Chicago PMI kom in på 41,6 mot väntat 47,0 och fg 46,6….. väldigt svag, och pekar på en svag ISM Mfg imorgon. Samtidigt är det en siffra som är inom intervallet senaste två åren. Så jag drar inga större slutsatser från detta.

—————– Fredag

Kina Caixin Mfg PMI kom in på 50,3 mot fg 49,3… lite bättre

NFP jobben kom in på 12k mot väntat 113k och fg 223 (reviderat från 254k)… klart sämre, och snittet trillar ner mot 117k senaste två månaderna. Dagens siffra är ju såklart starkt påverkad av dåligt väder. Men jag vågar påstå att jobbskapandet ligger ner mot 100k i snitt. Då ska man komma ihåg att det är starkt påverkat av att det skapats ovanligt många jobb i offentliga sektorn. Sen om man lyfter på huven ytterligare så går det att konstatera att det försvinner jobb i tillverkningsindustrin, medan det skapas jobb i service sektorn. Jag skulle säga att jobbskapandet är i nivå med 2% BNP tillväxt. Ingen högkonja, ingen recession. Med den här typen av jobbskapande borde det inte vara några problem för FED att fortsätta sänka.

Timlönerna kom in på 0,4 mot väntat 0,3 och fg 0,3… Förra månaden reviderades ner från 0,4 till 0,3. Det är bra. Nu kom den senaste in på 0,4 men risken är stor att även denna nedrevideras. Jag tror lönerna ligger runt 3,5% i årstakt och kommer om ett år ligga ännu lägre. Det är starkt laggande faktor. Detta medför att inflationen kan etablera sig strax över 2%.

Ur ett FED perspektiv är jag nöjd med dagens jobb data. Det borde egentligen bara vara en tidsfråga innan räntan är under 4% igen.

US Mfg PMI kom in på 48,5 mot fg 47,8

ISM Mfg kom in på 46,5 mot väntat 47,6 och fg 47,2… sämre

Dito Prices kom in på 54,8 mot fg 48,3… ett hopp upp, men jag tolkar det som om man åtminstone inte behöver sänka priser för att möta efterfrågan. Efterfrågan är inte stark, men den är inte så svag att man måste rabattera….

Dito Employment kom in på 44,4 mot fg 43,9… som sagt, här försvinner det jobb. Dock är det inte en viktig sektor för amerikanska ekonomin. Och med försvinner, pratar vi alltså inte om varsel på bred front. Det handlar mer om att efterfrågan har mattats, man kan inte längre höja priserna. Så bruttovinsterna har stagnerat, varpå man sitter med löner som växer med 4%+. Detta hanterar man genom att trimma kostnader. Personalkostnader alltså!

Dito New Orders kom in på 47,1 mot fg 46,1…. som sagt, eferfrågan är klen, och kommer fortsätta att vara det. Men ingen recession.

Nästa vecka har vi valet, FED möte, PMIs från service sektorn. Många är inne på att börsen har handlats upp på förväntningar om att Trump blir vald, och att vi får en Sell on facts situation. Jag säger inte emot. Däremot tror jag inte nedgången behöver bli så kraftfull. SPX 5650ish är ett första stöd. 5400 kommer längre ner. Däremot kan vi få lite faktor/style rotation om räntorna pressas ner, och VIX kommer ner efter valet.

Spännande vecka blir det i varje fall! Trevlig helg.

Det är många viktiga frågor som hänger i luften, och där många drar paralleller till ekonomin och börsutvecklingen. Men jag skulle säga att de flesta av dom är icke frågor faktiskt. Mellanöstern är ju jättekritiskt, men oljan handlas inte på en nivå där man är orolig, och därför spelar denna faktor inte in. Valet i USA är ju på många sätt viktigt, men om det skulle finnas en oro för att valutgången sabbar ekonomin så skulle inte VIX vara där den är. Rapportsäsongen har hittills varit stark, och inte resulterat i några större revideringar.

Det enda som jag ser har varit avgörande är hur Dollarn gått från 1,12eur till 1,08eur, vilket är en funktion av att räntan stack från 3,5 alt 3,6 (beroende på om man tittar på 2yrs alt 10yrs) till 4,10 resp 4,15%. Detta är inte rädsla för konjunktur, och risk off. Detta är en hökig signal där man gärna köper dollar och sätter in dom på ett amerikanska bankkonto, för där får man bra ränta. Man får det för att FED kommer kunna sänka i november och kanske december, sen är det stopp. Detta i sin tur handlar om att det skapas 250k jobb i månaden, och löner växer med 0,5%. I den miljön går det inte att sänka nästa år. I grunden handlar detta om att amerikanska ekonomin är stark, till skillnad från omvärlden.

Vi skulle alltså kunna hamna i en situation där ECB sänker till 2% medan ECB står kvar på 4,25%. Då pratar vi Dollarn ner mot par 1,0eur igen. Men vi behöver inte gå så långt i tanken just nu….

Frågan i det korta perspektivet är om räntorna kommer att stabiliseras runt 4% och Dollar runt 1,07-1,10eur… som en konsekvens av stark ekonomi, stark arbetsmarknad, högt lönetryck, och en inflation som inte orkar nå målet? Kanske, men jag tror inte det. Jag tror 250k/0,5% förra månaden är en outlier, och att vi ska ner till 100k/0,3% igen. Detta är den viktigaste faktorn på börsen just nu. Och vi får besked 1 november. 7 november får vi räntebesked från FED, och 5 november är det President Val i USA, även om det inte är säkert om vi utfallet förrän veckan efter.

Men redan nästa fredag, om jobbdatan kommer ner, så kan räntorna och dollarn vara på väg åt andra hållet.

Denna vecka är det lugnt, Flash PMIs från hela världen är i fokus, och i synnerhet Service sektorn som håller både Europa och USAs arbetsmarknad, och därmed lönebildning och inflation, under armarna. Det är en balansgång. Vi vill inte hamna i recession, och därför måste den vara stark. Men om den är så stark som den har varit så är det inte säkert att vi kan få ner räntorna, för det är där inflationen ytterst skapas.

Ha en fin vecka!

————- tisdag

FED kommer sänka till 4,50 vid nästa möte. Men sen då? Vad krävs för att man ska sänka räntan? Vad krävs för att man ska sluta?

För att man ska fortsätta krävs att inflationen rör sig mot målet, dvs Core PCE mot 2%, vilket alltså är 0,17% i snitt per månad. Låt säga 0,2 i snitt. För core CPI pratar vi 2,5 och lönerna 3,0%. Snittmånaden bör alltså ligga på 0,21 för Core CPI samt 0,25% för löner. Problemet har alltså inte varit inflationsdatan på sistone, även om den till viss del är i överkant me några punkter. Problemet är att senaste två lönemätningarna som legat på 0,4 resp 0,5. Vi vill att lönerna kommer in på 0,2 och 0,3. Inte högre. Att den höga lönedatan dessutom backas upp av två starka jobbsiffror på 150 + 250 dvs snitt 200k gör inte saken sämre.

Jag säger så här; för att räntorna ska ner igen, så måste marknaden börja tro på räntesänkningar nästa år, och för detta krävs jobbsiffror runt 0-150. Då kommer man börja tro på lägre löner, och därmed lägre lönedriven inflation, och därmed räntesänkningar. Så visst är inflationsdatan viktig absolut. Och visst är lönedatan viktig, men viktigast är att jobben kommer ner, då kommer resten att anpassa sig. Dvs fortsätter jobben att komma in på 200k+, då stannar räntan 10yrs på 4-4,5%. Kommer de in på runt 100k, då faller vi under 4% igen, och rör oss sannolikt mot 3% i förlängningen. Kommer in jobben starkt, då är risken att lönerna fortsätter runt 4-5% i årstakt, och då finns det inte en chans att vi når inflationsmålet. Kommer jobben in svagt, är det precis tvärtom!

————– torsdag

Tysk Mfg Flash PMI kom in på 42,6 mot väntat 40,8 och fg 40,6. Från Europa kom den in på 45,9 mot väntat 45,3 och fg 45,0. Snäppet bättre, men patienten är fortfarande sjuk. Motsvarande för Service sektorn kom in på 51,4 mot väntat 50,6 och fg 50,6 samt 51,2 mot väntat 51,5 och fg 51,4. Stabilt men ingen högkonjunktur. Europa står och stampar, men vi har ingen recession. I den miljön skapas inga jobb, och därför borde lönerna lugna ner sig nästa år, och därmed borde inflationstrycket ha potential att ta sig från höga 2%ish ner mot målet. ECB och Riksbanken kan i lugn och ro sänka gradvis med 25 punkter per möte. För att de ska öka takten, krävs att service sektorn säckar ihop. Det måste bli tomt på restaurangerna. Där är vi inte ännu. Egentligen en ganska angenäm situation, där folk i princip behåller jobbet, samtidigt som räntebördan lättar. Om vi lyckas undvika recession, handlar mycket om vilket väg USA tar och kanske även hur konflikterna utvecklas i världen. Men låt säg att vi gör det, så kan räntorna framåt nästa sommar vara nere på 2%, varpå de borde kunna ge konjunkturen en knuff under andra halvåret, och in i 2026. Sen har Europa strukturella problem. Det är en analys i sig. Nu har jag bara utgått från räntans förutsättningar.

US Mfg Flash PMI kom in på 47,8 mot väntat 47,5 och fg 47,3… bättre. Amerikansk tillverkningsindustri har ingen högkonja, men det hackar inte som i Europa. Amerikanska ekonomins relativa styrka håller i sig.

US Service Flash PMI kom in på 55,3 mot väntat 55,0 och fg 55,2… styrkan håller i sig i service sektorn. Det pekar på att företagen kanske fortfarande anställer där, vilket innebär starka jobb siffror nästa fredag. Det är inte ett 1-1 samband såklart, men ni förstår kopplingen. Stark konjunktur och arbetsmarknad, innebär förhöjt lönetryck, vilket innebär att inflationstrycket riskerar att ligga kvar, vilket alltså försvårar för FED att inleda en cykel av sänkningar.

Tittar man på dagens data, så är det fritt fram för ECB att fortsätta att sänka, medan det kan bli allt svårare för FED. Detta gör att räntespreaden vidgas på ett sätt som stärker dollarn. Här och nu försvagas dollarn. Vi får se hur det utvecklas framöver, men det kan vara så att rörelsen från 1,12 till nästan 1,07 tar höjd just för detta. En ränta på runt 4,2% diskar ju faktiskt att man skrotar sänkningarna nästa år. Så en hel del är taget.

Sen får vi se hur inflationsdatan blir framöver. Den kan mjukna trots detta. Bara att rent strukturellt, är lönetrycket högt, så tenderar företagen att vilja dumpa över det på priserna givet att efterfrågan finns där. Och det är faktiskt det vi sett när vi tittar på core service CPI/PCE.

Jag noterar att räntan och dollarn är väldigt stretchade för tillfället. De kommer revertera. Det är inte det intressanta. Utan var de tar vägen efter det. Kommer räntan fortsätta att hålla sig på 4%+ och Dollarn 1,10eur eller starkare? Eller var senaste veckornas rörelse bara en korrektion i rådanade duviga trend? Nästa veckas jobb siffra kommer sannolikt ge svar på det. Sen har vi såklart ISMx2 och inflationsdata som spelar in. Men det intressanta är att Duvighten som rådde efter FED sänkte 50 punkter förbyttes till hökighet. VIX exempelvis har hållit sig hyfsat på mattan. Att den är förhöjd beror sannolikt på valet. Hade vi inte haft valet hade den lika gärna kunnat ligga på 12-14. Det är marknadens sätt att säga att man INTE är rädd för att vinstprognoserna nästa år inte ska stämma. Men det är bara ena sidan av myntet. Ränta+Dollar ger en fingervisning om det är starka vinster och höga räntor. Eller starka vinster och låga räntor. Det är helt avgörande för vad som kommer att dra börsen.

———— fredag

Rapportperioden är hittills hyfsat stark. Men det är ingen nyhet. Rapporterna visar läget över juli-sep, och jag skulle säga att ISM mfl redan gav en bild över den ekonomiska situationen under april-juni. Precis som att vi vet att nästa runda rapporter, dvs Q4, som rapporteras i januari-februari, kommer vara hyfsat solida givet ISM/PMIs som vi har idag. Rapporternas värde på aggregerad nivå handlar snarare om vilka marginaler som levereras. Sen på individuell bolagsnivå, är har ju alltid rapporten en nyhetsvärde. Bolagens guidance har också visat sig vara viktigt för aktiekursen, men min erfarenhet är att VD i regel INTE har någon spåkula, utan att guidande är väldigt präglat av nuläget. När jag var ung analytiker, så gav min mentor mig ett enkelt råd ”Aktiepriset är oftast den som är bäst på att prognostisera framtida vinster”. Han bevisade detta genom att visa grafer över enskilda aktier och dess vinstkurva. Oftast leder aktiepriset vinsten med ca 6 månader. Jag har fortsatt att använda mig av denna regel i mitt yrke. Dvs jag matchar aktiepriset och vinstgrafen på varandra, och då kan man nästan se visuellt vad priset säger om vinsterna 12m framåt. Utifrån den vinsten går det sen att röra sig baklänges, och få fram Revenues, och sen kan man föra ett resonemang huruvida marknaden har rätt eller fel. Oftast när det är allmänt baissig börs, då uppstår bra lägen. Är det haussig börs och aktien ändå tappar, då har marknaden oftast fått upp nåt på kornet och man bör vara aktsam. Samma mentor lärde mig även att titta på ”shareholder yield”. Dvs man tar utdelning + återköp och får fram en yield. Genom att sen titta på den historiska yieldkurvan, både absolut, men även mot peers alt index, så får man en grov uppfattning om värderingen. Sätter man sen samma de här bägge analyserna, som är otroligt enkla att göra, så hamnar man oftare rätt än fel. Sen är det ganska kortsiktig materia. Det säger inget om bolaget och aktiens medellånga- och långsiktiga potential. För detta krävs en djupare analys såklart.

Jag noterar att Dollarn försvagades igår, trots ganska bra data. Som sagt, jag tror Dollarn kan studsa mot 1,10eur och Räntan gå mot 4% inom kort, och kanske VIX ta nya steg mot 15ish. Vilket i sig är börspositivt. Det kommer en hel del data i nästa vecka, där fredagens ISM och jobbdata är viktigast, som kan få oss att dra dit. Sen är det frågan om det stannar där eller drar vidare. Veckan efter det har vi Valet och FED möte, och veckan efter det inflation. Avgörande läge. Jag tror att så länge som SPX 5,650 håller så har vi goda chanser att nå 6000-6100 i november.

Trevlig helg!

Med drygt 3 veckor kvar till valet i USA, och en inkommande rapportperioder tar makro ett steg tillbaka. Nästa stora runda är inte förrän jobbdatan och FED möte i november.

Jag fäster stor vikt vid dollarn. Ska den konsolidera mellan 1,09-1,10 i veckan, eller får vi ett brott i endera riktning. Detta i kombination med räntan sätter tonen.

På makrofronten har vi ECB besked där dom sänker med 25 punkter till 3,25%. Utöver detta har vi Final inflation från Europa, och Sverige, Philly FED, Empire, Retail sales, NAHB index från USA.

SPX 5,650 är ett viktigt stöd.

Med en ränta på drygt 4% i USA, så diskar marknaden i princip en sänkning i november, och en i december. Men ingen nästa år. Detta bygger på att inflationen INTE rör sig ner mot 2%, utan i bästa fall ligger kvar på en förhöjd nivå och i värsta fall rör sig uppåt. Detta i sin tur bygger på ett ihållande lönetryck, som i sin tur bygger på en stark arbetsmarknad. Det är senaste jobbsiffran som orsakat detta. Så frågan är? Är månadssiffror på 200k+ den nya normalen, eller ska vi tillbaka till 100k i snitt igen? Ja det ena bygger på att företagen har aptit på att anställa, vilket kräver stark efterfrågan. Känner dom inte stark efterfrågan slutar dom anställa, och får dom en recession i knät så börjar dom varsla för att skydda företaget. Recession som tidigare diskuterades intensivt är inte på tapeten längre. Efter en stark jobbsiffra är man orolig för motsatsen. Det går fort i hockey.

Personligen ser jag inte riktigt var den starka efterfrågan ska komma från. Hela världen hackar utom USA. I USA är det servicesektorn som mår bra. Inte tillverkningssektorn. Och servicesektorn kan väl knappast växla upp från dagens nivåer? Jag menar New orders och Business activity i ISM visar ju på stark efterfrågan, samtidigt som Employment är under 50. Man verkar trots god efterfrågan inte vara så sugen på att anställa. Jag tror risken är stor att senaste jobbsiffran är en outlier och vi snart kommer ner mot 100k igen. Om det händer är sannolikheten stor att räntorna tappar 30 punkter i snabb takt. Sen när det händer, det vete tusan. Recession är jag som ni vet inte rädd för heller. Måste se signifikanta tapp i efterfrågan för att skrämma upp lönsamma företag till breda varsel. Det ser jag inte i det korta perspektivet heller.

Sen har vi en massa politik… som jag aldrig brukar beröra. Men kring Kinas stimulanser så räcker dom för att få upp takten i Kina, men knappast världsekonomin. Kriget i mellanöstern blir först ett problem för världsekonomin om oljan står 100+ dollar.

Ha en fin vecka!

—————— tis

Snabbestimaten över svensk inflation har redan kommit, och nu på morgonen kom the final version, som visade samma sak, dvs svensk kärninflation KPIF ex energi, låg på 2,0% i september. Övriga mått ligger ännu lägre, men det beror på svaga energi priser. Hursomhelst, Riksbanken är på målet, och då är det rimligt att man inte försöker bromsa ekonomin, utan ligga på en Neutral Real ränta. Dvs 2% styrränta om inflationen ligger på 2%. Om vi är i svår lågkonja, då måste man stimulera, och det gör man genom negativa realräntor. Där är vi inte ännu. Sen måste de fråga sig, hur ser utsikterna ut för 1, inflation, arbetsmarknad, konjunktur och krona. Alla dom berättigar att man skulle kunna ligga på 2% styrränta. Sen är det frågan hur snabbt man behöver marchera ner till c2% styrränta. Sänker man med 25 punkter vid varje möte, så landar man där nästa sommar. Jag tror Riksbanken är rätt nöjd med detta. Skulle konjunkturläget försämras avsevärt, exempelvis där arbetsmarknaden börjar surna till, ja då får man öka takten. Men just nu tror jag 25 per möte är vad dom tänkt sig. Ner till c2%.

För er med bolån kan man tänka sig att bolåneräntor kommer röra sig mot 3% eller snäppet bättre. Det blir på sikt en rätt stor besparing om man tänker att det finns drygt 4000mdr i bolån, inkl lånen i Bostadsrättsföreningarna, och det mesta numera är rörlig ränta. En besparing på 200 punkter, dvs där man betalar 2,75 istället för 4,75 är 80mdr mer i plånböckerna. Om vi tänker att det bara är arbetande svenskar som får ta lån, och dom är ca 5,2 miljoner, så är det va 15,000kr mer per svensk i plånboken om året, eller 1,300kr i månaden. Ger det en push åt konjunkturen i förlängningen? Det beror på… om konjunkturen här hemma och utomlands är okej, så kommer det göra det. Om vi befinner oss i lågkonja, så tenderar folk att dra ner på konsumtion, och öka sparkvoten, även om dom har jobbet kvar. Har dom inte jobbet, så gör dom det automatiskt. Och då ger besparingen inte någon push förrän långt senare. Det är därför som centralbanker i regel inte kan undvika lågkonjunkturer, enligt parollen ”du kan leda en häst till vatten, men inte tvinga den att dricka”. Riksbanken och alla andra hoppas de kan undvika lågkonja. Men de inser att de inte kan göra så mycket åt den om den väl slår till….. sådana är spelreglerna.

Oljan har fallit tillbaka…. Israel har inte skjutit på Irans olje och nuklear tillgångar…. ännu. Oljan är annars fundamentalt svag. Pekar på svag efterfrågan, vilket vi ser överallt, förutom på Amerikanska arbetsmarknaden och Nvidias orderingång.

Guldet är fortsatt starkt… pekar på svag dollar och lägre långräntor på sikt. Vilket är i linje med låg inflation….. något ränte- och valuta marknaden inte riktigt tror på efter senaste jobb siffran.

NY Empire FED kom in på -11,9 mot väntat 3,8 och fg 11,5… en rejält dålig siffra sämre än de mest negativa estimaten. Först ska sägas att den här siffran har varit opålitlig och svajig. Och måste ses i kombination med annat. Men dagens siffra visar på påtaglig pessismism igen, och inte en New York ekonomi som växlar upp. Dagens siffra går inte i hand med konjunktur optimisterna, och borde kunna trycka tillbaks dollar och ränta något…. jag ser fram emot Philly på torsdag som är en personlig favorit.

Jag undrar…. räntan och dollarn är något överköpt, och hade behövt kylas av något. Jag undrar om Empire kan skapa detta, eller vi får vänta till Retail siffrorna på torsdag…..

———— tors

Final inflation kom in bättre än väntat i Europa. Kärninflationen landade på 0,0 MoM och 2,7 YoY, medan headline pga energipriser kom in på -0,1 MoM resp 1,7. ECB, likt Riksbanken, kan sänka i lugn och ro med 25 punkter i taget så länge som det ser ut så här. Sen är dom medvetna om den höga lönebildningen, men den kommer mattas pga 1, sämre konjunktur och arbetsmarknad 2, avtalsrörelsen som anpassar sig efter lägre inflationstryck. Så det borde inte vara några problem.

ECB sänkte räntan med 25 punkter till 3,25 och avser att fortsätta att göra det så länge som datan stödjer detta. ECB är dåliga på guida och säger istället att de följer datan. Det respekterar jag då centralbankers prognoser är ungefär lika dåliga som alla andras. Vad man måste förstå är att även om dom kan påverka ekonomin genom att styra priset på pengar (räntan), så styr dom inte över den, och kan därför inte säga vad som kommer att hända i framtiden.

Philly FED kom in på 10,3 mot väntat 3,0 och fg 1,7…. starkt och lite av motsatsen till Empire tidigare i veckan. Men tittar man på Philly och Empire graferna så ser man att båda har rört sig i ett slagigt intervall på sistone. Och försämringen i Empire tidigare i veckan, var egentligen bara en mean reversion inom detta intervall, medan Philly nu också mean revertar fast på andra hållet. Om något skulle jag säga att Empire legat steget före Philly på sistone. Hursomhelst, lägger jag ihop dom här, så landar jag i en ISM runt 50. Något som alltså beskriver en ekonomi som vare sig är i recession eller högkonja, utan i linje med mitt low growth resonemang a la 2010-2019. Jag anser att det till stora delar saknas förutsättningar för att ekonomin ska växla upp i högkonja a la 2021-2022ish då detta kräver otroliga fiskala och monetära stimulanser, men inte heller outright lågkonja, då detta ofta kräver någon typ av shock.

Retail sales kom in på 0,4 mot väntat 0,3 och fg 0,1. Ex Bilar, som väger tungt, så kom den in på 0,5 mot väntat 0,1 och fg 0,1… väldigt stark siffra, där många trodde att det var primärt bilförsäljning som skulle lyfta den, men ser ut som om det var annat också. Detta beskriver inte en ekonomi i recession.

Trots hyfsad data, så tror jag ändå att förra starka jobbsiffran är en outlier, och att lönebildningen senaste två månaderna också är det. Har jag rätt, så kommer snart räntorna vara betydligt lägre. Har jag fel, så kommer de ligga kvar norr om 4%. Det handlar i grunden om företagens aptit på att anställa, vilket i grunden bygger på efterfrågan hos företagen.

Sen är det många jobb i USA som har skapats i offentlig sektor, vilket kan ses som val propaganda. Men ur ett ekonomiskt perspektiv så bryr jag mig inte om var jobben kommer från, då bara nån får lön i slutet av månaden och konsumerar dom i ekonomin månaden efter.

Sen skulle man kunna hävda att det är för jäkligt att man använder offentliga medel för detta, men faktum är att USAs budgetunderskott, MINUS räntekostnader, har inte varit så lågt på många år. För att vara USA som kört underskott sedan 70-talet varje år, utom ett på 80-talet tror jag, så sticker inte 2024 ut. Sen är det en sanning med modifikation. Lägger man in pengar som går till IRA (inflations reduction act), Försvarspaket och annat som man inte kör över budget, så stimulerar dom säkert precis som förr.

NAHB index kom in på 43 mot väntat 42 och fg 41….. ljummet som allt annat!

—————— fredag

Sverige slopar överskottsmålet.. som inte var nån big deal då det ändå sänkts till 0,33% genom åren. Den stora grejen är att MP, V och vänsterfallangen inom S är sura, då det tycker man borde gasa, dvs ta upp lån, köra större budgetunderskott, för att kunna satsa på ex försvar och energisystem.

För det första… löpande kostnader tar man över budget, ungefär som en resultaträkning. Investeringar, som att ex investera i ett kärnkraftsverk, tar man som en investering över balansräkningen. Det blandas rätt friskt här i debatten. Det är fel.

Rationalen bland de som tycker man ska satsa är att vår statskuld är låg, och att vi har råd att rusta inför framtiden. För det första är det ingen överraskning att det är västern som tycker så här. De har alltid vilat sina åsikter på ideologi framför ekonomi. Ideologi är inget fel på det. Vi måste ha visioner och planer för framtiden, men utan ekonomisk förankring kan det gå illa. Lite som ett företag klarar inte produktutveckla utan ingenjörer, men det är ekonomerna som sätter ramarna. Båda behövs.

Men åter till varför diskussionen i media är ger en felaktig bild.

Svensk BNP ligger på ca 6,200mdr. Statsskulden ligger på ca 1,000mdr men kommunerna har skulder på lika mycket så vår offentliga skuld ligger på ca2,000mdr eller 32% av BNP. Det är lågt. Så långt stämmer det i debatten.

I debatten menar man att Sverige enkelt skulle ligga på 50% i statskuld. Det är 3,100mdr och ger ett utrymme på 1,100mdr… eller ca 100mdr per år i 10 år. Det skulle man kunna göra mycket för om man tänker försvar och energi.

MEN då ska jag ger er en alternativ verklighet.

Svenska staten tar in ca 2,600 mdr varje år i skatteintäkter. Och i princip spenderar på olika sätt 2,600mdr. 80% av intäkterna är relaterade till inkomstskatter och moms.

Tänk er att Sverige hamnar i riktigt svår lågkonjunktur under 3 år, där BNP krymper med 5% första året, 3% andra året och 2% andra året. Jag vet, lågkonjunkturer brukar inte vara riktigt så långa eller djupa, men jag vill bara statuera exempel här.

Statens skatteintäkter är direkt relatera BNP tillväxt, eftersom den är direkt korrelerad med arbetsmarknaden, köpkraft och konsumtion.

Så om svensk bnp krymper med 5% första året, så kommer intäkterna krympa från 2600 till 2470. Ett bortfall med 130mdr. Då har vi att välja på att antingen varsla poliser och sjuksyrror, eller köra budgetunderskott och låna upp pengar så vi kan fortsätta spendera 2600 trots att vi bara får in 2470. Andra och tredje året saknas också pengar, så vi får köra budgetunderskott då också. Sammanlagt behöver vi låna upp c10% av 2600mdr, dvs 260mdr för att slippa göra nedskärningar i offentlig sektor. Dessutom är det ett skolboks exempel att finanspolitik ska vara särskilt expansiv och hjälpa ekonomin i lågkonja när privata sektorn deppar.

I ett sånt läge krymper BNP från 6000 till 5400mdr

Samtidigt som offentliga skulden ökar från 2000 till 2,260mdr.

Ny skuldkvot 42%.

Man kan såklart ifrågasätta siffrorna här, men min poäng är att skuldkvoten rörde sig rätt snabbt från 32% till 42%.

Detta missar man i debatten.

För svensk del är detta viktiga saker, för det finns en 2a derivata man inte pratar om.

Svenska statsfinanser är i mycket gott skick. Därför ligger en 2årig statsobligation på 1,7%. Efterfrågan att köpa svenska statspapper är högt, samtidigt som utbudet av dom är lågt. Den 2 åriga obligationen ligger till grund för den 2 åriga bostadsobligationen, som ligger till grund för räntan på våra bolåneräntor. Och eftersom svenskarna har över 4000mdr i rörliga bolån, så är det viktigt för ekonomin att vi betalar så låg ränta som möjligt.

Om staten sjabblar bort statsfinanserna, så minskar efterfrågan, och spreadarna stiger. Det kommer kosta staten mer att låna allt annat lika. men framförallt blir svenskarna bolån dyrare, eftersom bolånens underliggande finansiering blir dyrare. Och om svenskarnas bolån blir dyrare, så minskar köpkraften, varpå konjunkturen blir sämre, skapar färre jobb, och så är karusellen igång.

Jag är inte förvånad över att ideologiska politiker, utan sinne för ekonomi, inte fattar detta. Men det är varje medborgares skyldighet att fatta detta.

Sen tycker jag alltid staten ska göra vettiga investeringar, med en åtminstone 0% IRR kalkyl. Men där värdena skapas på annat håll. Och där privata sektorn av olika skäl inte kan eller bör göra det. Energisektorn är en sådan sak. Eller Patriot system kanske. Jag vet inte, men ni förstår vad jag menar.

Poängen är att statsskulden är låg JA, men den kan snabbt bli sämre under dåliga tider, om vi vill att staten ska upprätthålla välfärden och samtidigt vara expansiv. Det är smartare, än att bara låta politiker få fria händer att spendera andras pengar.

Trevlig helg!

Efter fredagens starka jobbsiffror behöver marknaden inte vara rädd för recessions riskerna längre. Åtminstone kortsiktigt. Det är bara en robust ekonomi som skapar i snitt 200k jobb i månaden.

Men samtidigt väcks en ny oro. Lönerna har kommit in på 0,4 resp 0,5 senaste två månaderna. Tidigare var 0,2-0,3 legio vilket gjorde att vi kunde förvänta oss core PCE runt 0,2. Något vi också fick. Med dom lönerna och den inflationstakten var det därför inte konstigt att Fed kunde se 2% målet som uppnåbart i horisonten. Det gjorde att man kunde börja sänka.

Nu är det uppenbart att Fed kommer gå långsamt fram med 25 i taget. Men hur länge? Om lönerna fortsätter att komma in högt så är risken stor att månadsdatan på core pce börjar trilla in runt 0,3 och då tar vi ett stort steg bort från 2% målet vilket kan tvinga Fed att avbryta sina sänkningar. Tror marknaden att det ska hända så kan räntorna fortsätta upp. Då kan vi få en ny version av q1 2024.

Börsmässigt är det bättre att undvika recession än lite för hög inföation. Chanserna har ökat att vi når spx 6000 än risken för 5400. Men stigande räntor spelar roll. Särskilt för räntekänsliga sektorer.

Vi har US cpi på torsdag. Kommer den att överraska på uppsidan?? Eller kommer den in okej. Blir den ok, dvs 0,24 eller bättre så kan nog börsen fortsätta. Är den för hög så kommer man dra paralleller till lönerna. Räntorna kommer agera därefter.

Sen föds andra medellånga frågetecken! Hur robust är ekonomin egentligen? Är den hyfsat stark så att nuvarande stimulanser framkallar inflation 2.0. Eller är den så pass svag att nuvarande stimulanser upprätthåller en soft low growth miljö. Eller som många tidigare befarade, att ekonomin är så svag att inte ens stimulanser hjälper oss att undvika recession? Efter senaste jobbdatan har det sistnämnda alternatvet minskat i sannolikhet, medan det förstnämnda snarare har ökat. Centralbankerna jobbar för mitten alternativet. Men man ska inte överskatta deras förmåga att lyckas.

Det finns en del andra frågetecken,

ISM employment x2 visar båda på svagt jobbskapande runt 0-100k. Ska dom röra sig uppåt, eller är jobbskapandet i september en outlier?

Cpi/pce taktar på runt 2,5-3%… inte i linje med lönerna som numera börjar motivera inflation klart över 3%. Ska lönerna ner eller ska priserna upp?

Fed baserar inte sina beslut på EN siffra, men de försöker ändå tolka läget för att förstå trenden. Vad har dom att säga om senaste datan? Kommer Powell att kommentera datan som en outlier eller början på något nytt?

Kom ihåg, om inflationen är för hög så tvingas FED ligga på positiva real räntor, med minst 1%. Dvs om inflationstakten ligger på 3,5% och inte visar tecken på att gå ner, så måste man nästan ligga på minst 4,5% i styrränta. Men är inflationen 2,5% och på väg mot 2%, så kan man i första hand gå mot 3% styrränta, och i andra hand 2%. Är inflationen klart under målet, så måste man erbjuda negativa realräntor, dvs klart under 2%. Enkelt uttryckt. Sen måste man ta in konjunktur utsikter och arbetsmarknad i ekvationen. Men det är själva grundtesen. Dvs innan pekade det mesta på att inflationen låg runt 2,5-3% och är på väg ner, vilket öppnar upp för en serie av sänkningar. Skulle dessutom arbetmarknaden surna till, så kan man gå fort fram. Nu är inte arbetsmarknaden sur, så man kommer inte gå fort fram. Frågan är hur man ser på inflationsutsikterna? Fortsatt 2,5-3%….. eller pratar vi nåt annat?

Ha en fin vecka!

——————- tis

10-åringen har återtagit Fib38% av tidigare nedgång, och skulle ev kunna vara klar. Fib50 går inte att uteslutas, och ligger på c4,17%. Det går att härleda likande tekniska nivåer runt Dollarn. Hursomhelst, på torsdag är det dags för US CPI, och ska inflations narrativet leva kvar, dvs att inflationen trots allt är på nedåtgående trend, så bör de här nivåerna hålla sett till räntor+dollar. Kommer inflationen in på ett sätt som sabbar narrativet, dvs att marknaden börjar oroa sig över inflation 2.0 så kommer nivåerna inte att hålla. Lite beroende på utfall, bestämmer sedan börstrenden.

Vilket av det blir det? Min tes har varit att vi åtminstone på kort sikt inte varit på randen till recession, utan low growth, vilket utmynnar i något svalare arbetsmarknad, lönetryck på avtagande, och en fallande inflationstrend. Den tror jag fortfarande på! MEN, efter senaste två lönesiffrorna så börjar jag tveka. Vid förra lönsiffran var jag okej, för att jobbskapandet ändå var okej. Men efter två höga siffror, och starkt jobbskapande, så ökar risken för ett trendskifte i inflationen. Utan tvekan. Jag har inte ändrat färdriktning. Anledningen är att jag förstår inte hur jobbdatan ska fortsätta att komma in starkt på 200k+ när ISM Employment är så pass svag. Å andra sidan är New Order hyfsat okej, plus att senaste räntenedgången, dvs den från 5% till 3,60 kanske ger en tillräcklig push för ekonomin att accelerera framöver. Knepigt läge.

Svenska SCB har börjat med Flash eller Snabb estimat över Sveriges inflation, som kom idag. Kärninflationen kom in på 2,0% YoY mot väntat 1,9%. Lite högre, men ingen ko på isen. Många tror Riks sänker med 50 punkter nästa gång den 7e november. Jag tror 25 räcker. Och sen 25 till i december, vilket tar oss till 2,75% i år. Det kan lite göra som de vill. Kronan är okej, inflationen är okej, förhållandet till ECB är okej. Det är egentligen bara svensk konjunktur och arbetsmarknad, som egentligen dikterar hur snabbt ner till 2% de vill gå. I sak tycker inte jag det är så stor grej om de går fort ner till 2% eller tar god tid på sig. Men det är klart, med alla rörliga bolån i systemet, så är det många som önskar sig att de agerar snabbt….. och just nu kan dom faktiskt göra det. Det hade varit annorlunda om kronan stod i 12eur eller 11 dollar, eller ECB alt FED meddelat att man önskar pausa sina sänkningar. Det går då också, men det är knepigare.

———– onsdag

Protokoll från FED visar att man vill sänka i november och december med 25 punkter i taget, ner till 4,25%, och sen 100 punkter till under 2025 till 3,25%. Räntemarknaden pekar på att man sänker i november och december, men INGEN sänkning nästa år. För att FED ska fortsätta sänka krävs att Core CPI kommer in med snitt 0,25% per månad, och Core PCE 0,20%. Detta kräver månadssiffror på som högst 0,30 skulle jag säga, och oftast bättre. Men så länge som dom är där så sänker man. Problemet är nu lönerna, och huruvida de sätter avtryck på inflationen eller ej. De brukar göra det till slut givet att företagen har pricing power att höja priserna vilket kräver god efterfrågan. Har dom inte det, så brukar det snarare vara jobben som tappar och lönerna lättar med viss fördröjning. Men som sagt, detta kan alltså tvinga FED till att stanna upp i sänkningarna. Alternativt faller lönerna tillbaka igen. Inte omöjligt heller. Men frågan är om det inte kräver en något svalare arbetsmarknad, än 250k i månaden som vi fick senast?

Imorgon har vi inflation för september, och givet att den är okej, så skulle det ge stöd åt att lönerna inte rullar över på priserna. Det skulle göra marknaden glad. Eller har lönerna fått fäste om priserna, och det skulle göra marknaden ledsen. Jag gissar på en siffra runt 0,25. Högre än 0,30 är inte bra för börsen. Under 0,20 är jättebra.

Om man skulle teorisera lite runt löner och inflation… så innebär senaste två lönemätningarna på 0,4 resp 0,5 ett snitt på 0,45. Skulle detta överföras på inflation så pratar vi typ 0,40 för core CPI och 0,35 för core PCE. Dvs klart över senaste tidens data. Som jag skrev ovan tror jag en siffra på 0,30 eller bättre tas med ro av marknaden, dvs man ser INTE en tydlig överföring mellan löner och inflation. Men pratar vi över 0,30 så blir effekten den omvända. Imorgon ligger förväntningarna på 0,2% där jag tror det handlar mer om 0,24 än 0,16. Men som sagt, upp till 0,29 är väl okej. Över är absolut inte okej, och under 0,20 riktigt bra.

—— torsdag

US Core CPI kom in på 0,3% MoM (0,31 för att vara exakt) mot väntat 0,2 och fg 0,3. På årsbasis kom den in på 3,3 mot väntat 3,2 och fg 3,2…. lite hetare men det är ingen stor sak skulle jag säga. Jämfört med Augusti låg den på 0,28 så det är samma. Ingen acceleration ännu, och inte någon lönedriven sån heller. Om man ser till två senaste, dvs 0,31 och 0,28 så ligger pris trycket runt 0,30 dvs 3,6% på årsbasis. Dvs i linje med senaste lönedatan som är något förhöjd. Jag tror att detta är inom FEDs accepteans, där de gjort tydligt att de inte bryr sig om nån eller några enskilda data punkter utan ser till 1, bakomliggande förklaringar 2, förväntade utsikter och 3, trenden. Ur det här perspektivet accepterar dom CPI data punkter på runt 0,30 men inte högre, och inte heller 0,30 ihållande. 3,6% för CPI landar på cirka 3,0% för PCE, vilket alltså är runt 0,25% i snitt per månad. Det är egentligen inte så långt från 0,17% per månad vilket är vad som krävs för att nå 2% målet. Men det är klart att de kanske är oroade över senaste två månadernas starka lönebildning, men även det är för kort tid, för att dra några större slutsatser.

Min konklusion är att deras policy kommer fast, dvs två sänkningar i år, och 4 nästa år a 25 punkter, ner till 3,25%. Det bygger på att core PCE taktar på 3% och givet en lite slöare ekonomi så är chanserna goda att den rör sig ner mot 2% på sikt. MEN, datan är trots detta lite på gränsen. Den får inte bli mycket värre. Dom vill inte se hur konjunkturen växlar upp, lönerna etablerar sig på 5%, och inflationsdatan avviker från ”trend”. Någonstans är dom också glada för att ekonomin ser ganska robust ut. De vill inte ha recession. Men det får inte ske på bekostnad av för hög inflation, och numera är vi i gränslandet. Det krävs mer för att rubba nuvarande policy. Men det är inte skrivet i sten. Tvärtom är risken ganska hög! De hade såklart hellre sett inflation på 0,20% löner på 0,2-0,3% och jobb runt 100k.

Först stärktes dollarn, men försvagas nu. Givet att dollarn ändå har gått från 1,12 till 1,09 sedan jobbdatan, och räntan likaså, så kanske det var lite buy on rumurs – sell facts reaktion. Vi får se var det tar vägen ikväll….

Stänger räntan under 4% och dollarn över 1,10eur så är det Bull…. annars lite av en axelryckning.

Fokus i oktober kommer annars vara på valet, och Q3 rapporterna. Nästa FED möte är inte förrän i november. SPX har ett första stöd vid 5,670….

———– fre

US core PPI kom in på 0,2 mot väntat 0,2 och fg 0,3. På årsbasis kom den in på 2,6 mot väntat 2,7 och fg 2,4. Ganska inline, och tittar man på ink energi, så var siffran soft. Låt mig repetera. Vi har inte något tryck inom tillverkningsindustrin, eller på varusidan. Där står det stilla. All inflation handlar i grunden om löner och service sektorn. Det är lönerna som gör att inflationen inte taktar på eller under målet. Den lönedrivna inflationen har visat sig vara sticky, för att lönerna har visat sig vara hyfsat sticky, och lönerna är sticky för att arbetsmarknaden är fortsatt hyfsat stark, dvs den är tajt och skapar jobb. Detta har i sin tur koppling till att ekonomin tuffar på hyfsat bra. Och verkligen hyfsat bra med tanke på räntenivåerna. Ska FED tro på inflationsmålet uppnås nästa år, vilket är en förutsättning för att sänka med 25 vid varje möte. Så måste man tro på en 1, svalare ekonomi, och 2, svalare arbetsmarknad. Får vi inte det, så är risken stor att man inte når inflationsmålet. Pessimisten svara med att säga att räntorna är på väg ner, och varför skulle ekonomin svalna då? Optimisten svara med att så länge som FED ligger på positiva real räntor, dvs styrränta över inflationstrycket, så bedriver man en åtstramningspolitik, där det enda rimliga är att ekonomin, arbetsmarknaden, och till slut inflationen svalnar av.

Vi får se om 254k nya jobb och 0,5% i löneökningar var ”the new normal”… eller dom reverterar. Jag tror på det senare. Men för varje månad de kommer in starkt, så ökar pressen på FED att sluta sänka.

Trevlig helg!

VIX drog upp kraftigt i fredags, trots att SPX typ stod stilla. Det är ganska ovanligt. Rent tekniskt är det inte så konstigt att SPX rekylerar efter tappat från 19 till 15. Att dessutom fortsätta ner under 15 är dessutom extra stort då det innebär att marknaden gillar risk igen. Det hade varit ganska märkligt då vi står inför en radda viktig data i veckan. I synnerhet jobbdatan. Man kan också förstå att många är inte beredda att ta risk, och betala bra för att skydda sig mot risk, när vi nu går in i oktober och upptakten på valet.

Valet för mig är ganska oviktigt egentligen, hur konstigt det en låter. Varken en vinst av Harris eller Trump innebär automatiskt att vi går in i recession, eller högkonjunktur för den delen. Åtminstone inte på 12m sikt. En Harris vinst innebär i princip att vi vet vad vi får , dvs Biden politik. Marknaden som hatar osäkerhet, borde därför uppskatta Harris. Å andra sidan brukar republikaner driva en mer företagsvänlig politik, vilket marknaden gillar. För att summera, i USA är vi på väg mot low growth eller recession, och oavsett vem som vinner, kommer inte kunna påverka detta. Det är vad det är. På 4 års sikt kommer de såklart att kunna göra avtryck men det är inget marknaden bryr sig om nu. Trots detta kan oktober bli stökig, och allt annat lika finns det dom som vill skydda sig mot volatilitet och nedsida.

Dollarn är i absoluta termer rätt svag. Ingen risk off där. Men den orkar inte riktigt bryta 1,12eur ännu. Lite som av VIX inte orkar bryta ner under 14-15. I veckan har vi en del tal från FED, debatt mellan vice presidenterna, ISM x2 samt Jobbdata, som är den viktigaste. Här finns alltså pulver att starta något!

Guldet är starkt, SX35 likaså, oljan är svag. Räntorna är på nedåtgående, och kommer vara det oavsett utfall. Men frågan är om det kommer vara under risk off, vilket är rädsla för recession eller ej. Många centralbanker erbjuder nu styrräntor långt över inflationsutsikterna, så det är inte så konstigt att många är duviga där ute. Det betyder inte att de tror på recession.

Däremot vet marknaden att de flesta gånger det inletts en sänkarcykel så har recession väntat runt hörnet. Men om det nu väntar recession, så kommer inte FED att gradvis sänka utan ta i med storsläggan. Det är inte vad som prisas in ännu.

Det här med räntesänkningar gör ju att räntekostnaderna kommer att sjunka. Men räddar det oss från recession? Nej. Anledningen är att slår en recession till blir 1 av 10 av med jobbet. Det gör att köpkraften sjunker undan. Men problemet är att de övriga 9 som har jobb kvar, är rädda för att bli av med jobbet, och sparar mer och konsumerar mindre. Det förvärrar recessionen. Så trots att FED nollade räntorna mellan hösten 2007 och hösten 2008 så fick vi ändå great recession 2009. Just av den anledningen. MEN, om vi inte trillar in i recession, dvs folk har jobbet kvar, så är man inte rädd för att bli av med jobbet, och då gör minskade räntekostnader att man kommer att konsumera mer. Det är paradoxen. Om FED sänker till c2-3% så kommer det ge en boost till ekonomin. Men om de sänker till 0% så spelar det ingen roll, för då har vi en recession på halsen, och räntesänkningar hjälper inte för lååångt senare. Trots att hushållens räntekostnader blir lägre.

Ni förstår kanske varför jobbsiffran är den enskilt viktigaste faktorn just nu!

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,8 mot fg 49,1. Caixin Mfg PMI kom in på 49,3 mot fg 50,4. Stabilt. Varken bu eller bä. NBS Service PMI kom in på 50,0 mot fg 50,3. Caixin Service PMI kom in på 50,3 mot fg 51,5. Typ samma där. Dock stimuleras det nu som attans, vilket alltså aktiemarknaden där borta brukar gilla. Tumregeln är att köp när företagen ser ut att må dåligt och det stimuleras, och sälj när de går bra. Lite som när man handlade råvaruaktier förr i tiden.

Chicago PMI kom in på 46,6 mot väntat 46,3 och fg 46,1… bättre. Inte bästa sammansättningen av underkomponenter, men det viktigaste är att den pekar på att ISM Mfg imorgon inte blir någon skräll..

Imorgon har vi PMIs samt ISM Mfg och Jolts. Senare i veckan har vi ADP, PMI/ISM Services och avslutningsvis Jobbdata på fredag. Marknaden fäster störst vikt vid jobbdatan, men jag tycker att ISM Services är mest intressant!

Spänn fast er! Hösten är här!

———– tisdag

Imorse kom Tysk Mfg PMI in på 40,6 mot flash 40,3. Från EU kom den in på 45,0 mot flash 44,8. Inga nyheter egentligen.

Från EU kom prel data för inflationen, där kärninflationen landade på 2,7% YoY mot väntat 2,7 och fg 2,8… som väntat. ECB kommer fortsätta att sänka med 25 på varje möte ner till c2% från dagens 3,50%. Givet att inte inflationen tar fart uppåt, eller arbetsmarknaden får en större knäck. Jag tror Thedeen och Riksbanken tänker likadant.

US Mfg PMI kom in på 47,3 mot flash 47,0 och fg 47,9… stabilt!

US Mfg ISM kom in på 47,2 mot väntat 47,5 och fg 47,2… stabilt

Dito Employment kom in på 43,9 mot fg 46,0…. jag tolkar detta som att varsel fortsätter i denna sektor. Det började redan förra månaden då NFP visade på ett tapp med 23k jobb i tillverkningssektorn. Tre slutsatser här: 1, sektorn är inte viktig för köpkraften, då den sysselsätter drygt 15% av amerikaner. 2, att man varslar handlar om att skydda företagens vinster, som är under press pga två saker, dels för att kostnader främst löner ökar och dels för att man säljer färre varor och inte kan höja priserna. Tvärtom sänks priserna för att möte sämre efterfrågan. 3, många gånger historiskt börjar problem i denna sektor, för att sen leta sig mot resten av ekonomin. Inte så säker på att så är fallet denna gång. Handlar mer om att försvara vinstnivåerna när lönerna ökar snabbare än bruttovinsterna.

Dito Prices kom in på 48,3 mot fg 54,0… NU kom det stora fallet. I CPI datan har vi länge sett hur Goods inflation snarare varit negativ, så det har varit rätt konstigt att just denna legat så högt så länge. Men den bekräftar alltså att tillverkningssektorn inte klarar höja priserna mot kund, pga sämre efterfrågan, och givet lönerna, så måste man varsla, vilket alltså Employment siffran visar.

Dito New Orders kom in på 46,1 mot fg 44,6…. men om det är en Efterfrågestyrd recession som sköljer över sig, så borde inte denna siffra vara så pass stark, utan snarare tappa under 40.

Tillverkningssektorn har det kämpigt, ungeför det som Europa känt av länge. Men någon outright recession handlar det inte om. ISM Services som kommer på torsdag, är alltjämnt viktigast!

JOLTS New Jobs kom in på 8,04 mot väntat 7,66m och fg 7,67… starkare än väntat, och sannolikt driven av Service sektorn. Jag känner inte att recessionen står på farstu tröskeln, det är snarare en risk faktor under andra halvåret nästa år!

Totalt sett ganska börsvänlig data trots allt!

Det pratas mycket om centralbankernas road map framöver… gör det inte så svårt.

FED sänker med 25 punkter vid varje möte ner till 3,0-3,25% nästa sommar så länge som NFP är positiv. Blir den negativ ökar de upp till 50. Får vi ett Lehman event gör dom ett Alexander hugg. ECB och Riksbanken gör samma sak, med 25 punkter vid varje möte ner till 1,75-2%. Men även där ökar man till 50 om vi får negativt jobbskapande, samt Alexanderhugg om FED gör det. Så enkelt är det!

I min värld borde en 10-åring röra sig ner mot 3,25% i så fall, vilket gör att PE20 är fullt rimligt så länge som ekonomin mjuklandar.

Jag noterar att 10-åringen börjar mjukna igen, och jag tror det kan fortsätta. Frågan är om det blir under en stark eller svag dollar… jag tror på det senare, och därför tror jag att denna uppgång har fler ben! VIX försöker skrämmas… men jag tror vi får avvakta fredagens jobb data innan vi drar några större slutsatser!

———— onsdag

Svenska börsen bestod och består länge av Cykliska verkstadsbolag + banker + och några defensiva bolag. Att svenska börsen halkat efter Global fonder handlar, enkelt uttryckt, om att Global fonder har 60% USA vikt, och i USA väger Mag7/Largetech stor del av index. Så när Apple & Co gått starkt, så har det varit bättre att sitta på Global fonder, än Sverige fonder. För svenska småbolagsfonder handlade det väldigt mycket om fonden i fråga vågade tro på Fastigheter och Spel/gaming bolag. Något inte alla gjorde vilket under lång tid var en dålig ide, för att sen vara en bra ide. Vilket leder oss in på fastighetsbolag, som självklart är beroende av om vi är i recession eller ej, då det slår mot vakanser och hyresnivåer, dvs driftsnettot. Men givet att vi inte är i recession så handlar fastigheter om räntan. SX35 är ett index som samlar svenska fastigheter. Detta index gick från 400 under 2008 till 5800 under 2021. Alltså hela 14,5X pengarna. Den som satt kvar hela vägen, även under Covid flash kraschen, fick alltså 24% i årsavkastning. Och detta bara för att åka med i sektorn. Var man duktig stockpicker kunde man få några procent till. Men det är lätt att konstatera detta med facit i hand. I verkligheten var det svårare. Efter 2021 kraschade sektorn från 5,800 ner till 2,400. En krasch på 60% på drygt ETT år. Det är med viss tröst man kan konstatera att dom som satt med upp hela vägen till toppen, sannolikt satt med ner. Därefter studsade sektorn, och påbörjade en konsolidering fram till hösten 2023. För ett år sen började marknaden inse att det här med inflation och höga räntor var ett övergående fenomen, varpå index började stiga igen. Igår tangerade 4100 vilket är Fib50% av kraschen 5800-2400. Frågan är vad som händer nu? Till stor del är låga räntor inprisade. Jag har ingen fundamental uppfattning om sektorn, men rent tekniskt finns två vägar här. Antingen att stora delar av uppgången är avklarad och att vi rör oss nästan sidledes med viss lutning uppåt. Alternativt att vi ska bryta 4100 och ta nya steg mot 4800. Vilket det blir är såklart marknadens syn på kombon ränta+konjunktur, där det senare handlar om hyresintäkter. Låg ränta är bra, men låg ränta kan också bli en funktion av recession och då slår det mot hyresintäkterna. Så det är en balansgång. Det hade varit intressant att veta hur värderingen ser ut idag. Någon som har input? Till exempel, vad ligger sektorns Dividend% på, och hur står den sig mot räntorna? Hursomhelst, Svenska börsen kan gå 10% till. Frågan är då om SX35 typ är flat eller går 20%? För många portföljer där ute kan det göra stora skillnad. Men den viktigaste lärdomen är nog att SX35 gått 70% sen botten, vilket är samma sak som att ”ränte trejden” till stor del är diskad. Det ska man ha med sig nu när räntorna trendar nedåt. Det finns ingen gratis lunch i denna sektor längre baserat på räntornas utveckling. För att njuta av den frukten borde man köpt för ett år sedan.

ADP kom in på 143k mot väntat 120k och fg 104k (uppreviderad fr 99k) Bättre och pekar i varje fall på en helt okej siffra imorgon. Typ runt 150k. Vilket är synonymt med en ekonomi som växer med knappa 2%. Alltså den takt vi såg under 2010-2019 i genomsnitt, och något som varken kan klassas som låg- eller högkonjunktur, Ett tillstånd där FED inte behöver vara särskilt orolig för vare sig inflations utsikter, eller arbetsmarknaden, och som gör att FED kan fortsätta att sänka i maklig takt med 25 punkter per möte. Dvs från dagens 4,75% och sen:

november: 25 till 4,50

december: 25 till 4,25

januari: 25 till 4,0

mars: 25 till 3,75

maj: 25 till 3,50

juni: 25 till 3,25

juli: 25 till 3,0

sep: 25 till 2,75

okt: 25 till 2,50

dec: 25 till 2,25

vilket bygger på att jobben är positiva, annars ökar de sänkartakten till 0,50.

Och det bygger på att inflationstakten, mätt som core PCE, kommer in på i snitt 0,20% MoM, vilket alltså kräver att enskilda månader ligger i spannet 0,30 eller bättre. Skulle de börja komma in på 0,3 eller högre ofta, blir de bekymrade, och då stannar man.

Får vi ett Lehman event sänker de raka vägen ner till 2%.

Dagens ADP siffra sänker recessionsoron.

Räntorna stiger och dollarn stärks, en hökig reaktion som börsen inte riktigt gillar. Verkar som om börsen vill se kraftfulla räntesänkningar i kombination med bibehållna vinster. Problemet är att kraftfulla sänkningar kommer när det börjar se dåligt ut, och då håller inte vinsterna. Så det vill vi egentligen inte ha. Jag tror INTE vi är på väg in i en tid där räntorna börjar trenda uppåt samtidigt som dollarn stärks. FED har slagit in på en duvig bana. Inget annat, och då har jag svårt att se hur räntorna INTE ska trenda ner. Sen är det frågan om vi ska göra det under stark dollar, dvs risk off, eller svag dollar, dvs duvig regim. Jag tror än så länge på det senare. Börsen behöver bara komma ner och samla lite kraft.

————- torsdag

FED tittar numera på arbetsmarknaden. Det är den som avgör om dom sänker gradvis, lite snabbare, eller slaktar räntan. Men arbetsmarknaden ger också signaler om hur ekonomin mår, och om vi kan lita på vinstprognoserna. Så kan man göra bra affärer på börsen utifrån denna data? Njae skulle jag säga. I september hade vi en negativ NFP print som sen gick tillbaks till att vara positiv. Det var först i januari 2008 fick en negativ som sedan höll i sig till februari 2010. Först i mars 2010 skapades det jobb igen. Därav namnet great recession. FED började sänka under hösten 2007 och börserna toppade ur samtidigt. Börserna bottnade sedan i mars 2009, ett år innan vi fick positivt jobbskapande. Så NFP data kommer aldrig hjälpa dig att sälja på toppen eller köpa på botten. Man måste försöka göra en prognos över vad som kommer att hända med arbetsmarknaden. Det är egentligen ganska enkelt, då företag aggregerat anställer folk när det är stark efterfrågan. Är det inte det, så gör man ingenting. Typ som nu. Blir det ett stort tapp i efterfrågan, försöker man anpassa kostnaderna så gott det går, man varslar brett. Så för att lista ut om 2025 kommer bli som 2008 så måste man förstå om det kommer ett större tapp i efterfrågan. Det är den som är lite knepig då det är lite hönan och ägget. Dvs om många behåller sitt jobb, så finns det kvar köpkraft, som gör att folk fortsätter att konsumera, som gör att företagen inte behöver varsla. Så det är inte där slaget står, för de drar varandra enkelt uttryckt. Det behövs någon extern faktor som rubbar balansen. Den har historiskt varit räntan. Dvs när räntan stiger så stiger räntekostnader och aptit på att ta lån, och då sjunker konsumtionsutrymmet, varpå efterfrågan går ner, företagen slutar anställa, vilket leder till ytterligare tapp, som leder till en del uppsägningar, som leder till ytterligare tapp. Apparaten hackar. Det är inte främst dom arbetslösa som drar ner köpkraften även om de står för en stor del. Den stora jokern är alla som har ett jobb att gå till, vilket trots allt är minst 4 av 5, som får lön varje månad, men tack vare det mer osäkra läget, man kanske känner nån som blivit av med jobbet, gör att man ställer in skidresan, går mindre ut på krogen, dvs höjer sparkvoten, vilket slår mot ekonomin, som accelererar recessionen. Detta trots att centralbanker sänker räntorna och räntekostnaderna minskar, och egentligen ökar konsumtionsutrymmet för alla dom med jobbet kvar. Nu har vi haft rätt höga räntor i snart 3 år, så utifrån historiska modeller borde vi verkligen befinna oss i recession för längesen. Men gör det inte. Är det för att vi lyckats undvika det, eller för att det bara är en tidsfråga.

Kom ihåg att FED började sänka under hösten 2007 hela vägen ner till 0% styrränta. Det hindrade inte NFP från att vara negativ varje månad från januari 2008 till februari 2010. Anledningen är att recessions mekanismerna redan var i rullning när man började sänka, så det var inget som gick att undvika. Sen har vi obalanser i systemet som kulminerade med Bear Sterns, AIG, Lehman osv… som förvärrade saken såklart. Men frågan är om recessions apparaten redan är i rullning. Då lär inte Centralbankerna kunna hjälpa oss. Eller är dom INTE det, och då kommer räntesänkningarna ge stöd åt ekonomin nästa år.

I eftermiddag kommer ISM Services från USA. För att vi ska få ett nytt 2008-2009 på arbetsmarknaden så inbillar jag mig att efterfrågan måste dyka i Service sektorn. Varför skulle annars företagen börjar varsla där…..

Från Tyskland kom Service PMI in på 50,6 mot fg 51,2 och från Europa 51,4 mot fg 52,9… sämre än senaste, men fortsatt på en stabil nivå! Det är denna del som håller Europa under vingarna. Dock varslas det i tillverkningssektorn. Medan här varken anställer man eller varslar, så netto skapas inga jobb i Europa enligt denna data. Vilket i princip är i linje med tillväxt runt 1%. Så det är långt från högkonja med tvåsiffrig vinsttillväxt. Men det är inte heller recession med tvåsiffriga vinstfall. Känns som Europa är i händerna på USA+Kina som vanligt. Går det åt helvete för dom nästa år, så gör det även det för Europa. Och tvärtom! Och vi kan inte göra nåt. Sad but true. Draghi har många poänger. Men jag är inte säker på att det är en massa pengar och lån som löser allt. Northvolt har haft mycket pengar, det hjälper inte om man inte vet hur man tillverkar ett bra batteri till rätt kostnad. Slänga pengar på polisen löser inte gängbrottsligheten. Sen hade inte väldigt lite pengar löst Northvolt eller gängen heller. Man måste göra rätt saker vid rätt tillfälle, och så måste man ha en balanserad finansiering för detta. Men gör man fel saker, då spelar inte finansieringen någon roll.

US Service PMI kom in på 55,2 mot flash 55,4 och fg 55,7… Starkt!

US ISM Services kom in på 54,9 mot väntat 51,5 och fg 51,7… extremt starkt! Var är recessionen?

Dito Prices kom in på 59,4 mot fg 57,3…. prishöjarplanerna försvinner INTE i service sektorn. Detta är helt jävla logiskt. Det handlar om att lönerna taktar på runt 3,5-4%, och det kostar. Denna kostnad har man som avsikt att dumpa över på kunderna, genom prishöjningar. Vilket inte är något problem, då efterfrågan är mycket god. Detta innebär att service inflationen inte kommer mjukna väsentligt på kort sikt, och därför får vi vänta oss att core PCE fortsätter att komma in runt 0,20% MoM, som egentligen är en sammansättning av deflation i goods sektorn, och lönedriven inflation i servie sektorn. 0,20 tolv månader i rad blir 2,4%. På sikt kan FED tvinga ner inflationen mot 2% men inte i det korta perspektivet, då service sektorn mår för bra, och lönetrycket är för högt. Detta lär inte leda till några större varsel heller, varpå 25 punkter är det man ska räkna med framöver. Styrräntan ser ut att bli 3,25% nästa sommar.

Dito Employment kom in på 48,1 mot fg 50,2…. sämre men ingen jättediff. Man har slutat anställa i denna sektor, men man varslar inte heller. Det har man ingen planer på att göra heller så länge som efterfrågan är god. Men på sikt tänker jag att jobb siffror runt 50-100k blir vanligare än 150k. Detta borde ändå sätta viss press på lönetakten på sikt.

Dito Bus Activity kom in på 59,9 mot fg 53,3… Fullsatt på krogen! All in nu kör vi!

Dito New Orders kom in på 59,4 mot fg 53,0…. och det är även fullbokat framöver…. så festen fortsätter.

Blir inga stor varsel och recession med det här….. det är en sak som är säker. Och frågan är vad som händer om man stimulerar en ekonomi där alla jobbar redan! Kommer inflationen tillbaka? Det är kanske största risken, inte recession!?!?!

Nåväl, Börsen är rädd för recession, och detta är fan i mig inte recessions data.

Imorgon har vi jobben! Kan dom trigga nästa rörelse mot SPX 6000 eller SPX 5400????

———————- fredag

Dollarn är stark och utmanar 1,10eur och räntan är stark och utmanar 3,8%ish…. det är hökiga tendenser som såklart är kopplade till oljan och konflikten i mellanöstern, men OCKSÅ att datan på sistone INTE visar några som helst recessions tendenser. Tvärtom pekar dom på en ganska robust ekonomi, där marknaden befarar att stimulanser som ex flertalet räntesänkningar gör att lönetrycket består och i förlängningen upprätthåller Service relaterad inflation, vilket i förlängningen gör att inflationen INTE rör sig ner mot målet på 2%, varpå denna serie av sänkningar, skulle kunna AVBRYTAS….. och gör den det, så ska räntorna upp. Inte ner. Och då kan vi alltså ha en ny Q124 situation på halsen, dvs där alla trodde att räntesänkningarna stod inför dörren, optimisten trodde på mars, pessimisten på maj. Men det blev inget alls. Och där 10-åringen rörde sig från 3,8% i december 2023 till 4,8% i april. Detta skulle kunna hända.

Det är inte mitt base case… jag tror vi har en nyttig inbromsning på arbetsmarknaden som i förlängingen gör att lönerna rör sig nedåt, varpå inflationen absolut kan nå målet, och därmed upprätthålla sänkar cykeln. Men vi behöver data som stödjer detta… och idag har vi jobbdata!

Mellan Östern och oljan då? Well, jag vet inte. Det är politik! Jag vet att olje termins marknaden var sinnesjukt negativt postionerad på 68 dollar, och sen började bomberna hagla, så en studs till 78 dollar, var ju inte så märkligt. Får vi en äkta supply driven oljekris, pratar vi 100+ dollar… där är vi inte ännu.

NFP jobb kom in på 254k mot väntat 140k och fg 159k (uppreviderat från 142k)… extremt starkt. Alla som går runt och tänker att vi står på randen till recession. Ni har så sjukt jävla fel. Frågan är vad som händer när vi stimulerar en så pass robust ekonomi…. kommer inflationen tillbaka?

Lönerna kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3% och fg 0,5 (reviderat från 0,4)… detta är högt. Tittar man på senaste 3 mätningarna över juli, aug, sep, dvs Q3 så ligger dom på 0,2+0,5+0,4=1,1%. Det är högre än Q2. 1,1 i kvartalet är 4,4% om året. Det lirar med core PCE om 3,4%. Det är klart högre än nuvarande takt runt 2,5-2,7%. FEDs syn är att vi idag ligger på ca 2,5+% men att den kommer röra sig ner mot 2%. Tänk om den skulle röra sig mot 3,4% istället. Då kommer räntesänkningarna att avbrytas förr eller senare.

Jag tror FED tänker så här… vi sänker även i november och december med 25….. sen får vi se nästa år.

Senaste lönedatan är oroande…. och sannolikt behövs en svagare ekonomi för att tvinga ner den, och det behövs om FED ska nå 2%-inflaitons mål nästa år, vilket i sin tur ligger till grund för räntesänkningarna.

Men jag tror INTE att FED redan i november pausar….. det skulle behövas extremt stark inflationsdata för detta. Redan den 10e okt, nästa Torsdag, har vi US CPI. Den blev helt plötsligt viktig.

Marknaden tolkar datan helt rätt. Räntorna stiger och dollarn stärks. Det är en hökig reaktion. Räntekänsliga sektorer går dåligt, men andra går bra. Recessionsoron är som bortblåst, och VIX borde kunna komma ner igen. Samtidigt är det ju bara vissa delar som orkar gå när vi känner hökiga vindar. Det är ex inte svenska fastigheter.

Men om man får säga nåt positivt så tar jag hellre en sån här siffra än negativt jobbskapande, för det hade tolkats som recession, VIX hade stuckit till 60, och ingen tror på vinstprognoserna för nästa år. SPX hade toppat ur och vi hade fått björn marknad. Det hade varit sämre. Nu blev det bara näst bäst.

Trevlig helg!!!