Med drygt 3 veckor kvar till valet i USA, och en inkommande rapportperioder tar makro ett steg tillbaka. Nästa stora runda är inte förrän jobbdatan och FED möte i november.
Jag fäster stor vikt vid dollarn. Ska den konsolidera mellan 1,09-1,10 i veckan, eller får vi ett brott i endera riktning. Detta i kombination med räntan sätter tonen.
På makrofronten har vi ECB besked där dom sänker med 25 punkter till 3,25%. Utöver detta har vi Final inflation från Europa, och Sverige, Philly FED, Empire, Retail sales, NAHB index från USA.
SPX 5,650 är ett viktigt stöd.
Med en ränta på drygt 4% i USA, så diskar marknaden i princip en sänkning i november, och en i december. Men ingen nästa år. Detta bygger på att inflationen INTE rör sig ner mot 2%, utan i bästa fall ligger kvar på en förhöjd nivå och i värsta fall rör sig uppåt. Detta i sin tur bygger på ett ihållande lönetryck, som i sin tur bygger på en stark arbetsmarknad. Det är senaste jobbsiffran som orsakat detta. Så frågan är? Är månadssiffror på 200k+ den nya normalen, eller ska vi tillbaka till 100k i snitt igen? Ja det ena bygger på att företagen har aptit på att anställa, vilket kräver stark efterfrågan. Känner dom inte stark efterfrågan slutar dom anställa, och får dom en recession i knät så börjar dom varsla för att skydda företaget. Recession som tidigare diskuterades intensivt är inte på tapeten längre. Efter en stark jobbsiffra är man orolig för motsatsen. Det går fort i hockey.
Personligen ser jag inte riktigt var den starka efterfrågan ska komma från. Hela världen hackar utom USA. I USA är det servicesektorn som mår bra. Inte tillverkningssektorn. Och servicesektorn kan väl knappast växla upp från dagens nivåer? Jag menar New orders och Business activity i ISM visar ju på stark efterfrågan, samtidigt som Employment är under 50. Man verkar trots god efterfrågan inte vara så sugen på att anställa. Jag tror risken är stor att senaste jobbsiffran är en outlier och vi snart kommer ner mot 100k igen. Om det händer är sannolikheten stor att räntorna tappar 30 punkter i snabb takt. Sen när det händer, det vete tusan. Recession är jag som ni vet inte rädd för heller. Måste se signifikanta tapp i efterfrågan för att skrämma upp lönsamma företag till breda varsel. Det ser jag inte i det korta perspektivet heller.
Sen har vi en massa politik… som jag aldrig brukar beröra. Men kring Kinas stimulanser så räcker dom för att få upp takten i Kina, men knappast världsekonomin. Kriget i mellanöstern blir först ett problem för världsekonomin om oljan står 100+ dollar.
Ha en fin vecka!
—————— tis
Snabbestimaten över svensk inflation har redan kommit, och nu på morgonen kom the final version, som visade samma sak, dvs svensk kärninflation KPIF ex energi, låg på 2,0% i september. Övriga mått ligger ännu lägre, men det beror på svaga energi priser. Hursomhelst, Riksbanken är på målet, och då är det rimligt att man inte försöker bromsa ekonomin, utan ligga på en Neutral Real ränta. Dvs 2% styrränta om inflationen ligger på 2%. Om vi är i svår lågkonja, då måste man stimulera, och det gör man genom negativa realräntor. Där är vi inte ännu. Sen måste de fråga sig, hur ser utsikterna ut för 1, inflation, arbetsmarknad, konjunktur och krona. Alla dom berättigar att man skulle kunna ligga på 2% styrränta. Sen är det frågan hur snabbt man behöver marchera ner till c2% styrränta. Sänker man med 25 punkter vid varje möte, så landar man där nästa sommar. Jag tror Riksbanken är rätt nöjd med detta. Skulle konjunkturläget försämras avsevärt, exempelvis där arbetsmarknaden börjar surna till, ja då får man öka takten. Men just nu tror jag 25 per möte är vad dom tänkt sig. Ner till c2%.
För er med bolån kan man tänka sig att bolåneräntor kommer röra sig mot 3% eller snäppet bättre. Det blir på sikt en rätt stor besparing om man tänker att det finns drygt 4000mdr i bolån, inkl lånen i Bostadsrättsföreningarna, och det mesta numera är rörlig ränta. En besparing på 200 punkter, dvs där man betalar 2,75 istället för 4,75 är 80mdr mer i plånböckerna. Om vi tänker att det bara är arbetande svenskar som får ta lån, och dom är ca 5,2 miljoner, så är det va 15,000kr mer per svensk i plånboken om året, eller 1,300kr i månaden. Ger det en push åt konjunkturen i förlängningen? Det beror på… om konjunkturen här hemma och utomlands är okej, så kommer det göra det. Om vi befinner oss i lågkonja, så tenderar folk att dra ner på konsumtion, och öka sparkvoten, även om dom har jobbet kvar. Har dom inte jobbet, så gör dom det automatiskt. Och då ger besparingen inte någon push förrän långt senare. Det är därför som centralbanker i regel inte kan undvika lågkonjunkturer, enligt parollen ”du kan leda en häst till vatten, men inte tvinga den att dricka”. Riksbanken och alla andra hoppas de kan undvika lågkonja. Men de inser att de inte kan göra så mycket åt den om den väl slår till….. sådana är spelreglerna.
Oljan har fallit tillbaka…. Israel har inte skjutit på Irans olje och nuklear tillgångar…. ännu. Oljan är annars fundamentalt svag. Pekar på svag efterfrågan, vilket vi ser överallt, förutom på Amerikanska arbetsmarknaden och Nvidias orderingång.
Guldet är fortsatt starkt… pekar på svag dollar och lägre långräntor på sikt. Vilket är i linje med låg inflation….. något ränte- och valuta marknaden inte riktigt tror på efter senaste jobb siffran.
NY Empire FED kom in på -11,9 mot väntat 3,8 och fg 11,5… en rejält dålig siffra sämre än de mest negativa estimaten. Först ska sägas att den här siffran har varit opålitlig och svajig. Och måste ses i kombination med annat. Men dagens siffra visar på påtaglig pessismism igen, och inte en New York ekonomi som växlar upp. Dagens siffra går inte i hand med konjunktur optimisterna, och borde kunna trycka tillbaks dollar och ränta något…. jag ser fram emot Philly på torsdag som är en personlig favorit.
Jag undrar…. räntan och dollarn är något överköpt, och hade behövt kylas av något. Jag undrar om Empire kan skapa detta, eller vi får vänta till Retail siffrorna på torsdag…..
———— tors
Final inflation kom in bättre än väntat i Europa. Kärninflationen landade på 0,0 MoM och 2,7 YoY, medan headline pga energipriser kom in på -0,1 MoM resp 1,7. ECB, likt Riksbanken, kan sänka i lugn och ro med 25 punkter i taget så länge som det ser ut så här. Sen är dom medvetna om den höga lönebildningen, men den kommer mattas pga 1, sämre konjunktur och arbetsmarknad 2, avtalsrörelsen som anpassar sig efter lägre inflationstryck. Så det borde inte vara några problem.
ECB sänkte räntan med 25 punkter till 3,25 och avser att fortsätta att göra det så länge som datan stödjer detta. ECB är dåliga på guida och säger istället att de följer datan. Det respekterar jag då centralbankers prognoser är ungefär lika dåliga som alla andras. Vad man måste förstå är att även om dom kan påverka ekonomin genom att styra priset på pengar (räntan), så styr dom inte över den, och kan därför inte säga vad som kommer att hända i framtiden.
Philly FED kom in på 10,3 mot väntat 3,0 och fg 1,7…. starkt och lite av motsatsen till Empire tidigare i veckan. Men tittar man på Philly och Empire graferna så ser man att båda har rört sig i ett slagigt intervall på sistone. Och försämringen i Empire tidigare i veckan, var egentligen bara en mean reversion inom detta intervall, medan Philly nu också mean revertar fast på andra hållet. Om något skulle jag säga att Empire legat steget före Philly på sistone. Hursomhelst, lägger jag ihop dom här, så landar jag i en ISM runt 50. Något som alltså beskriver en ekonomi som vare sig är i recession eller högkonja, utan i linje med mitt low growth resonemang a la 2010-2019. Jag anser att det till stora delar saknas förutsättningar för att ekonomin ska växla upp i högkonja a la 2021-2022ish då detta kräver otroliga fiskala och monetära stimulanser, men inte heller outright lågkonja, då detta ofta kräver någon typ av shock.
Retail sales kom in på 0,4 mot väntat 0,3 och fg 0,1. Ex Bilar, som väger tungt, så kom den in på 0,5 mot väntat 0,1 och fg 0,1… väldigt stark siffra, där många trodde att det var primärt bilförsäljning som skulle lyfta den, men ser ut som om det var annat också. Detta beskriver inte en ekonomi i recession.
Trots hyfsad data, så tror jag ändå att förra starka jobbsiffran är en outlier, och att lönebildningen senaste två månaderna också är det. Har jag rätt, så kommer snart räntorna vara betydligt lägre. Har jag fel, så kommer de ligga kvar norr om 4%. Det handlar i grunden om företagens aptit på att anställa, vilket i grunden bygger på efterfrågan hos företagen.
Sen är det många jobb i USA som har skapats i offentlig sektor, vilket kan ses som val propaganda. Men ur ett ekonomiskt perspektiv så bryr jag mig inte om var jobben kommer från, då bara nån får lön i slutet av månaden och konsumerar dom i ekonomin månaden efter.
Sen skulle man kunna hävda att det är för jäkligt att man använder offentliga medel för detta, men faktum är att USAs budgetunderskott, MINUS räntekostnader, har inte varit så lågt på många år. För att vara USA som kört underskott sedan 70-talet varje år, utom ett på 80-talet tror jag, så sticker inte 2024 ut. Sen är det en sanning med modifikation. Lägger man in pengar som går till IRA (inflations reduction act), Försvarspaket och annat som man inte kör över budget, så stimulerar dom säkert precis som förr.
NAHB index kom in på 43 mot väntat 42 och fg 41….. ljummet som allt annat!
—————— fredag
Sverige slopar överskottsmålet.. som inte var nån big deal då det ändå sänkts till 0,33% genom åren. Den stora grejen är att MP, V och vänsterfallangen inom S är sura, då det tycker man borde gasa, dvs ta upp lån, köra större budgetunderskott, för att kunna satsa på ex försvar och energisystem.
För det första… löpande kostnader tar man över budget, ungefär som en resultaträkning. Investeringar, som att ex investera i ett kärnkraftsverk, tar man som en investering över balansräkningen. Det blandas rätt friskt här i debatten. Det är fel.
Rationalen bland de som tycker man ska satsa är att vår statskuld är låg, och att vi har råd att rusta inför framtiden. För det första är det ingen överraskning att det är västern som tycker så här. De har alltid vilat sina åsikter på ideologi framför ekonomi. Ideologi är inget fel på det. Vi måste ha visioner och planer för framtiden, men utan ekonomisk förankring kan det gå illa. Lite som ett företag klarar inte produktutveckla utan ingenjörer, men det är ekonomerna som sätter ramarna. Båda behövs.
Men åter till varför diskussionen i media är ger en felaktig bild.
Svensk BNP ligger på ca 6,200mdr. Statsskulden ligger på ca 1,000mdr men kommunerna har skulder på lika mycket så vår offentliga skuld ligger på ca2,000mdr eller 32% av BNP. Det är lågt. Så långt stämmer det i debatten.
I debatten menar man att Sverige enkelt skulle ligga på 50% i statskuld. Det är 3,100mdr och ger ett utrymme på 1,100mdr… eller ca 100mdr per år i 10 år. Det skulle man kunna göra mycket för om man tänker försvar och energi.
MEN då ska jag ger er en alternativ verklighet.
Svenska staten tar in ca 2,600 mdr varje år i skatteintäkter. Och i princip spenderar på olika sätt 2,600mdr. 80% av intäkterna är relaterade till inkomstskatter och moms.
Tänk er att Sverige hamnar i riktigt svår lågkonjunktur under 3 år, där BNP krymper med 5% första året, 3% andra året och 2% andra året. Jag vet, lågkonjunkturer brukar inte vara riktigt så långa eller djupa, men jag vill bara statuera exempel här.
Statens skatteintäkter är direkt relatera BNP tillväxt, eftersom den är direkt korrelerad med arbetsmarknaden, köpkraft och konsumtion.
Så om svensk bnp krymper med 5% första året, så kommer intäkterna krympa från 2600 till 2470. Ett bortfall med 130mdr. Då har vi att välja på att antingen varsla poliser och sjuksyrror, eller köra budgetunderskott och låna upp pengar så vi kan fortsätta spendera 2600 trots att vi bara får in 2470. Andra och tredje året saknas också pengar, så vi får köra budgetunderskott då också. Sammanlagt behöver vi låna upp c10% av 2600mdr, dvs 260mdr för att slippa göra nedskärningar i offentlig sektor. Dessutom är det ett skolboks exempel att finanspolitik ska vara särskilt expansiv och hjälpa ekonomin i lågkonja när privata sektorn deppar.
I ett sånt läge krymper BNP från 6000 till 5400mdr
Samtidigt som offentliga skulden ökar från 2000 till 2,260mdr.
Ny skuldkvot 42%.
Man kan såklart ifrågasätta siffrorna här, men min poäng är att skuldkvoten rörde sig rätt snabbt från 32% till 42%.
Detta missar man i debatten.
För svensk del är detta viktiga saker, för det finns en 2a derivata man inte pratar om.
Svenska statsfinanser är i mycket gott skick. Därför ligger en 2årig statsobligation på 1,7%. Efterfrågan att köpa svenska statspapper är högt, samtidigt som utbudet av dom är lågt. Den 2 åriga obligationen ligger till grund för den 2 åriga bostadsobligationen, som ligger till grund för räntan på våra bolåneräntor. Och eftersom svenskarna har över 4000mdr i rörliga bolån, så är det viktigt för ekonomin att vi betalar så låg ränta som möjligt.
Om staten sjabblar bort statsfinanserna, så minskar efterfrågan, och spreadarna stiger. Det kommer kosta staten mer att låna allt annat lika. men framförallt blir svenskarna bolån dyrare, eftersom bolånens underliggande finansiering blir dyrare. Och om svenskarnas bolån blir dyrare, så minskar köpkraften, varpå konjunkturen blir sämre, skapar färre jobb, och så är karusellen igång.
Jag är inte förvånad över att ideologiska politiker, utan sinne för ekonomi, inte fattar detta. Men det är varje medborgares skyldighet att fatta detta.
Sen tycker jag alltid staten ska göra vettiga investeringar, med en åtminstone 0% IRR kalkyl. Men där värdena skapas på annat håll. Och där privata sektorn av olika skäl inte kan eller bör göra det. Energisektorn är en sådan sak. Eller Patriot system kanske. Jag vet inte, men ni förstår vad jag menar.
Poängen är att statsskulden är låg JA, men den kan snabbt bli sämre under dåliga tider, om vi vill att staten ska upprätthålla välfärden och samtidigt vara expansiv. Det är smartare, än att bara låta politiker få fria händer att spendera andras pengar.
Trevlig helg!
