Tänk om den Amerikanska konsumenten skulle resa sig ur askan som fenix nästa år och börja 1, konsumera och 2, ta upp nya lån.

Det är förmodligen den i särsklass största NON-konsensus tanken på marknaden!!!

John Wilmot, chefsstrateg på Fixed Income /Credit Suisse, är inne på detta spåret. Får han rätt kommer börsen gå sjuukt starkt nästa år…. tanken är kittlande. 🙂

Innan vi idiotförklarar karln vill jag säga tre saker:

1, Banklån är inte fel, så länge som den som tar lånet kan betala ränta och amoretering. (Dvs har ett jobb och inte redan är överbelånad)

2, Finanskrisen handlade inte bara om att arbetslösa och/eller överbelånade männsikor fick ta obegräsat med lån. Stor del av krisen förklaras av hur man paketerade om lån (securitization) och sålde dem vidare. Ingen tog risken, man boostade belåning. Denna finansiella ingenjörskonst skapade enorma vinster (bonusar till managment) och precis som med allt som kan avkasta stora vinster, kan det skita sig rejält, vilket det gjorde.

Lite som om du köpte Internet aktier hösten -99 för lånade pengar…. det var riktigt lönsamt fram tills det small…. stora potentiella vinster, stora potentella förluster finns det många exempel på!!! 🙂

3, Debt/GDP% av olika slag är förmodligen en av de vanligaste graferna jag har fått de senaste 2 åren. Börjar så smått tröttna.

Men ärligt talat, handlar det inte om Debt/Value of Collateral Asset%.

Ex. Tänk om alla människor som gick in till banken och lånade pengar deponerade lika mycket guld (som banken la i sitt valv) som de lånade pengarna. Samtidigt band de räntan på 30 år. De ville också amortera varje månad, utöver räntebetalningarna, så att de efter 30 år amorterat av hela lånet. Den enda risken i det här, är att vederbörande blir av med jobbet. I övrigt är detta helt riskfritt.

Vän av ordning säger att så fungerar det ju inte i praktiken… nej det är riktigt. Underliggande är oftast ett hus, och värdet på huset. Värdet på ett hus en funktion av 1, utbud/efterfrågan 2, räntan 3, disponibel inkomst (och indirekt arbetslöshet). Inte BNP. Men visst finns det en koppling mellan nybyggnation och konjuntur. Visst finns det en relation mellan ränta och konjunktur, visst finns det en koppling mellan arbetslöshet och konjunktur. Men NIVÅN av lån och NIVÅN av BNP är ganska långsökt.

Näst sämta jämförelsen borde vara Loan/Income. Men även den haltar.

Jag klipper in hela summaryn, klicka nedan:

och Amerikanarna har ju faktiskt varit duktiga på att resa sig när det ser surt ut… (särskilt i jämförelse med oss Europeer)

Det intressanta är att eftersom de flesta idiotförklarar honom är det också BEVISET på att marknaden inte diskonterar den här typen av scenario. Tänk om han får rätt!!!