Dokumentär på SVT

Såg precis en dokumentär på svt vetenskapens värld. Den var väl inte det bästa jag sett, men vissa poänger som ex att nationalekonomins modeller inte fungerar eller att svenskarna har hög skuldsättning osv, eller att det inte går att lösa skuldproblematiken med mer skuld är intressant, kolla in svt Play vettja.

http://www.svtplay.se/video/591940/del-12

Det jag inte gillar är när man pratar om skuldsättning som något linjärt dåligt. Det är det inte! Skuldsättning som ökar pga sunda investeringar från företag och/eller hushåll med hänsyn till normal räntenivå etc är väldigt bra.

https://kortsikt.com/2012/08/24/de-svenska-hushallens-skuldsattning-ar-for-hog/

Några saker jag tycker ang skuldsättning,

I en lågkonja vill ingen som redan har för mycket lån låna mer. Att centralbanken sänker räntorna är bra om det innebär att de som har lån får en lägre räntekostnad. Det är poängen, inte att bankerna ska skära mellan.

Låga räntor ökar inte utlåning när hushåll har för mycket lån, särskilt inte i lågkonja.

Folk som har för mycket lån, mätt som lån i förhållande till disp inkomst, fattar inte alltid att de inte borde låna mer, särskilt i högkonja. Där borde bankerna ta ett större ansvar.

Bankerna har tjänat äckligt mkt pengar under de goda åren. Jag förespråkar svenska modellen framför den amerikansla. FED borde ställt upp, men när banken kursat. Aktieägarna borde fått betala, inte folket.

Det ska vara svårt att ta ett lån om man inte har stabil intjäning och är kreditvärdig. ALLTID!

Många pratar om värdet på bostäder steg, och det triggade utlåning, och sen när priserna föll gick allt åt helsike. Jag tycker betydelsen av värdet på huset överdramatiseras. Vi måste ha någonstams att bo, varje dag. Hur värdet på ditt boende ändras är irrelevant. Det är hur din disponibel inkomst ändras och räntan som är intressant.

På grund hur staterna har hanterat den här krisen så har klyftorna ökat och företagen har bättre balansräkningar än på länge. Detta på bekostnad av att staten har ökat sin belåning. Jag är inte socialist normalt sett, men i den här frågan är jag. Dags för företag och rika att betala tillbaks. G20 länderna borde enas om en 50 pct skatt på utdelningar och kapitalvinster.

Men jag tycker ändå att länder, så länge som de befinner sig i svag tillväxt, ska köra budgetunderskott. Det funkar nämligen inte om både privat sektor och staten bromsar samtidigt.

Blanda inte ihop privat och statlig skulsättning, om staten har kontroll över pengautgivningen. Det är en vital skillnad, när pengarna är slut för privat sektor är de slut. Det finns liksom inte en risk att riksgälden inte skulle kunna sälja en statsskudväxel. Frågan är till vilket pris och hur kronan reagerar. Säg att kronan faller med 90 pct mot omvärldsvalutorna, då innebär det att vi köper varor väldigt dyrt från omvärlden vilket pressar upp inflationen och därmed räntorna till slut, villket får en inbromsande effekt. Men att pengarna tar slut, eller att de inte kan återbetala, det är helt enkeöt inte sant.

Låga räntor i en djup konjunktur triggar inte igång ekonomin, utan får troligtvis en dämpande effekt, då folk sprar mer då räntesparnadet inte ger nåt. Aktiesparande är inte heller aktuellt, då aktiekurserna är en funktion av vinsttillväxt och multipelexpansion. Vinsten växer inte för att omsättningen inte växer för att konjan inte växer. Multipelexpansion är en funktion av stigande inflationförväntningar, som är en funktion bättre tillväxt. Något som saknas i en lågkonja. Importerad inflation, och råvaruinflation, till följd av svag valuta är en annan typ av inflation, som är negativ.

Qe har inga långtgående effekter på tillväxt då det inte ökar M2, eller pengar ute i systemet. Däremot kan det avhjälpa en systemkollaps. Synd bara att inte aktieägarna fick betala. Utan det var mest de stackars konsumenterna inte den mindre utvecklade världen, där mat och energi är stora poster i hushållskassan.

Asset inflation, eller att värdet på ditt hus, räntepapper och aktieportfölj går upp. Hur viktigt är det? Begränsat skulle jag. Ett företags vilja att investera och anställa styrs inte av aktiekursen utan hur bra detgår, vilket är en funktion av efterfrågan. Portföljen med räntor och aktier, tja det är mest förmögna människor som har en sån, och de ökar inte sin konsumtion, eller investeringar i den utsträckningen man skulle kunna tro. Då kvarstår hushållen. Nej värdet på ditt hus är inte avgörande. Du måste ju alltid ha nånstans att bo? Även om ditt hus dubblas vs lånet, så kan du ju inte realisera vinsten eftersom du måste köpa en ny bostad. Alltså är räntan viktigare än värdet på huset. Låt säga att din lön gör det möjligt för dig att låna 2mkr. Du köper ett hus för 2mkr. Allt lugnt. Sen dubblas värdet på huset. Borde du kunna låna 2 mkr till? Nej absolut inte. Nej inte om din inkomst inte matchar det. Sen har värdet en stor Impact på konsumentförtroendet, som är viktig. Men det är en annan story.

Vi måste få upp reallöneökningarna, utan att det pressar upp bolåneräntorna. Det är hela grejen. Räntekostnaderna för hushållen måste hållas nere samtidigt som lönerna stiger. Reallönerna stiger när sysselsättningen tar fart. Den tar fart när efterfrågan tar fart. Det gör den när konsumentförtroendet är tillräckligt stort, och där spelar torts allt huspriserns in. Men även fortsatta budgetunderskott.

Det stör mig att bankerna anses så viktiga att när de dåliga tiderna kommer, så ökar kreditförlustenra, och eftersom de har kört så hög belåning (lån/ek) så går det åt helsike och de räddas av staten. Låt de som varit oaktsamma i utlåning, betala. Låt förlusterna wipa ut ek, och sen får staten gå in som ägare. Det finns ett moral hazard problem helt klart.

Sen är det ett problem när inte kreditgivaren sitter på risken, som när krediter paketerades och såldes till norska kommuner, så det var till slut stackars kommuninvånare i norge som fick betala, samtigt som wall street dirrarna fick julbonus. Tragiskt! Där spelar kreditinstituten en viktig roll. Eller är den så viktig. Ingen kan ju säga vad som ska hända i framtiden, inte ens dem. Så hur kan man då sätta en rating på något? Det oväntade kommer hända igen, och när det händer så är inte rating vatten värd.

Kom att tänka på det där med vår lånestruktur i sverige. Lån och inkomst hör ihop. Inkomsten rör sig knappt alls, men eftersom de flesta svenskar har stor del rörligt lån så flukturerar räntekostnaden med räntan. Den har både dubblats, och halverats. Det är vår största utgift. Är det inte vansinnigt? Istället borde vi ha 10 åriga lån som rör sig precis som i usa. Inte som här där du är fast med räntan i 10 år.

Men visst spelar skuldens storlek en stor roll också. Har du en stor skuld, så måste du se till att räntan på den är låg, annars blir räntebetalningarna ett problem. Japan är ett exempel på hur staten lånat upp pengar av sin egen befolkning, istället för att befolkningen skulle sparat, investerat och konsumerat.

En annan aspekt i dokumentären är att bakom varje lån finns en gäldenär. I USAs fall har de en stor skuld, medan Kina har en stor fordran på USA. Problemet är att Kina aldrig skulle kunna sälja sina amerikanska statspapper och göra nåt annat för pengarna. Dels skulle räntorna gå upp och dollarn ner så affären skulle bli ohyggligt dålig, dessutom skulle amerikanernas köpkraft tyna bort vilket slår tillbaks på Kinas export, och därigenom handelsöverskott, och bytesbalans och slutligen framtida överskott. De är, oavsett hur mycket politikerna bråkar, tajt sammanflätade. Det är kanske tur det.

Jag tycker också dokumentären fokuserar lite på fel saker. Den fokuserar på att krisen har varit den värsta sedan depressionen, men det som är unikt är världens samlade finans- och penningpolitik. Hade inte politikerna agerat som de gjort så hade troligtvis vi haft betydligt högre arbetslöshet, lägre fastighetspriser, en halverad banksektor, lägre total skuldsättning, lägre löner osv. Men krisen fick inte löpa fritt, och stora frågan tycker jag vad de långsiktiga effekterna är av staternas agerande och skuldsättning. Det är den intressanta frågan…

En annan grej som jag tänker på är hur många äsger ”Hur ska de kunna betala tillbaks lånen?” och syftar då på amerikanska statsskulden. Men faktum är att den ALDRIG kommer betalas tillbaks. Lika lite som Europa och Japan kommer göra sig skuldfria. Stater gör inte det. Tänk så här, har de ingen skuld, har de inga utestående statsobligationer, eller växlar. Det är helt otänkbart då de utgör grunden i många portföljer. En stat sänker inte sin skuld, om den är för hög, genom att amortera, utan genom att VÄXA ifrån den. Detta är kanske den näst mest intressanta frågan. Amerikanska opch Japanska staten skulle nog gärna vilja växa ifrån/inflatera bort sin skuld. Men samtidigt innebär det att räntorna blir så höga att den årliga räntekostnaden blir för hög. Den här balansgången är en svårknäckt nöt.

Det är mycket som inte fungerar i vår värld, och ofta känns dem som om de beslut som tas är åt helsike.

Man kan ju fortsätta hur länge somhelst, men jag tror jag håller där!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Dokumentär på SVT

  1. Lediga Ludde skriver:

    Citat från artikel som SEB sponsrat i SvD idag (3 november):

    Citat från SEB:
    Enligt OECD så är svenska hushåll högt skuldsatta men inte högst. Ser man till skuldsättningen i förhållande till disponibel inkomst, ligger vi med våra 180 procent på en sjunde plats i OECD. I topp är Danmark och Nederländerna med en skuldkvot på 284 procent respektive 277 procent.

    (Slut citat)

    • GaStan skriver:

      Disp inkomst är ingen bra ide, då ex engelskmän har lägre skatt, men måste också dagis och andra välfärdstjänster i högre utsträckning. Bättre att jämföra med bruttovinster….

      Vissa undersökningar buntar också ihop lån och jämför med aggregerade inkomster, vilket också är tokigt, då ett land som Sverige där 60% äger sin bostad och har lån ser mer belånat ut än ett land där ex bara 30% äger sin bostad med lån.

      En korrekt utvärdering, om du frågar mig, är andel låntagare som har mer än 5x lån/bruttoinkomst, av totala antalet låntagare…. men kanske även som andel av landets totala hushåll…. det hade gett en korrekt bild av överbelåning och risker!

  2. Lediga Ludde skriver:

    Nu är det ju genomfört det Ga Stan vill med att ingen får låna mer än 5 till 6 gånger sin disponibla inkomst och i bland bruttoinkomsten.

    Jag har ej hört på länge Ingves tala om just 180-skuldsättningen. Hoppas han har släppt den. Dessutom utgår han ju alltid från att hushållen har noll kronor i förmögenheten förutom sitt hus eller sin våning. Dessutom räknar han ju alltid med att bostadsmarknaden skall gå ner till noll i sina skräckscenariot. Det vore mer realistiskt att tala om en 20 procents nedgång eller i absoluta skräckscenariot en nedgång till 50 procent. Men varför 50 procent i en marknad där det är bostadsbrist.

    Dessutom har jag haft anledning att kolla i en svensk industristad där låg en två rumslägenhet i stans centrum på en kostnad på 350 000 kronor i inköp.

  3. GaStan skriver:

    Förlåt att jag tjatar, men hur ska du betala dina räntor om du saknar inkomst, trots att bostaden betingar ett stort värde? Ska du betala banken i tegelstenar?

    Bankerna säger att de delvis praktiserar skuldkvotstak. Men jag är inte så säker på det faktiskt! De sa ju att de praktiserade amorteringskravet innan det var infört, vilket visade sig inte stämma.

    Jag anser inte att det spelar någon roll i praktiken och för hushållens löpande hushållsekonomi, om priserna stiger med 100% eller faller med 50%. Det är helt ointressant. Priserna är en funktion av storlekeken på lånen, som är en funktion av räntorna. Däremot så kommer hushållen få det tajtare den dagen priserna faller med 50%…. inte för att priserna faller, utan för att det kan vara unisont med en kraftig ränteuppgång, varpå deras disponibel inkomst utholkas av högre räntekostnader. När priserna stiger med 100%, så får hushållet det bättre av samma anledning, inte pga stigande priser, utan fallande räntekostnader.

    Jämför det med en aktie, som bara stiger och stiger trots att bolaget inte tjänar mer pengar och/eller lämnar högre utdelning. Vad spelar det för roll? Jo du kan sälja aktien, men låt säga att alla andra aktier har utvecklats på samma sätt. En dag kommer priserna gå ner. Men om du aldrig tänker sälja (som är den realitet bostadsägare befinner sig i) så spelar det ingen roll hur priset på aktien går. DÄREMOT, om bolaget du äger aktier i levererar högre och högre vinst, och lämnar högre och högre utdelning, då påverkas du som aktieägare i praktiken. Utdelningen kan jämföras med Inkomsten, när man talar om bostäder.

    Därför är det inkomstökningar som bör driva priser på fastigheter. Inget annat. Är räntan låg, Grattis, du kan amortera på skulden och stärka din förmögenhet. Är räntan hög, sorry, allt går till banken, som tar en lite bit för att täcka sina kostnader + vinst, men skickar vidare pengarna till de som lånat ut pengarna till banken, vilket är svenska och utländska pensionärer och sparare i slutändan.

    Jag är inte alls nöjd med hur vi har det idag.

    Jag hade varit 50% nöjd om samtliga bostadsutlånare, banker, SSAB mfl, på kvartalsbasis kunde redovisa följande:

    1, Vi har X st låntagare med skuldkvot på ÖVER 5X bruttoinkomst (där inkomsten baseras på senaste 12 månaderna taxerade inkomst)
    2, Vi har X st låntagare med skuldkvot på ÖVER 5X bruttoinkomst, RENSAT för de som temporärt sjukskrivna, föräldralediga men som fortfarande har sin anställning, unga människor med MEDLÅNTAGARE (oftast deras föräldrar) som om man inkluderar deras inkomster och lån, så har de under 5X samt folk som varit arbetslösa under MAX 12 månader (Man måste kunna byta jobb utan att anses vara Överskuldsatt.
    3, 1&2 storlek på lån i förhållande till totalt utstående lån.

    Jag hade varit 75% nöjd, om Finansinspektionen reglerade bankerna, som tvingar dem att årligen skicka ut ett brev, som redogör för kundens skuld (totalt skuld vilket de får fram vid UC) och hur olika räntenivåer slår mot disponibelinkomst…. och sen sätta en Röd flagga om deras skuldkvot är över 5X, annars grön flagga! Grön flagga med Asterix om de tillhör någon typ av undantag redovisat under 2 ovan.

    Jag kommer vara 100% nöjd den dagen bostadsutlånarna redovisar NOLL under punkt 2 (inte punkt 1 för att folk kan vara sjuka, mellanjobb etc) och alla får Gröna kuvert.

    Den dagen vet jag nämligen att vi 1, garanterat inte har någon bubbla på fastighetsmarknaden och att priserna är någorlunda korrekta korrigerat för supply/demand samt 2, att motståndskraften bland hushållen är så pass hög att en recession inte per automatik glider över i en finans- och fastighetskris som förvärrar och förlänger lågkonjunkturen. Lågkonjunkturer kan vi aldrig undvika, det är spelets regler. Men en finans- och fastighetskris…. det klarar vi att hantera med tydliga regler.

    Det är nog många som hade tyckt det hade varit ganska skönt att veta att läget är så….. istället för som idag där det debatteras än hit och än dit och många är oroliga!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.