Inget nytt egentligen, bara studs efter konsolidering.

Marknaden lägger till med värsta rallyt, och media gör sitt bästa för att sätta ord på det. Men ärligt talat är det inte mycket nytt. Anledningen till rallyt är att narrativet av att vi går mot en sommar där de flesta ekonomier är hyggligt öppnade lever och frodas. Marknaden har ovanpå det handlats rent tekniskt ganska förutsägbart. Ingen borde vara förvånad.

För OMX del ser jag hur vi borde utmana 1608 motståndet relativt snart. Min tes är att det bryts och att vi sätter en topp mellan 1680-1730 någon gång mellan 25 maj och 8 juni.

Därefter tror jag på paus och ytterligare konsolidering, med 1475 som nedre stöd. Anledningen till topp och paus är att narrativet som vi levt på sen 23e mars är förbrukat och uppfyllt. Nästa narrativ handlar om andra halvåret där två frågeställningar kommer att dominera:

1, Kommer det en Corona våg 2? Dvs tar smittan fart igen efter att man öppnat upp eller inte? Sen måste man ta med i beräkningen att många länder kommer att accelerera testerna, så det är inte exakt äpplen och äpplen som innan. Men poängen är om viruset är så pass contained att man inte behöver återinföra restriktioner. Optimisterna tittar på Asien. Pessimisterna har också sina skäl.

2, Den ekonomiska återhämtningen, givet Lock Up, kommer den att vara snabb eller långsam. Svag eller kraftfull. Kommer den att nå upp till gamla nivåer eller långt därifrån. Branscher och sektorer kommer att uppvisa olika karaktär. Nyckeln här är datan över hur många korttidspermiterade som kommer tillbaka i arbete samt den generella sparkvoten.

Idag kom det NAHB index som beskriver läget i den amerikanska byggindustrin och bostadsmarknaden. Den kom in på 37 mot väntat 35 och fg 30. Den studsade! Jippi!!! Läget blir inte värre.

Min analys är följande. När den föll senast från 2006 till 2008 och därmed tidigt flaggade för den fastighetskris som sedan låg till grund för Sub prime Lehman, Great Recession och Finans och Fastighetskrisen så föll den DUBBELT så mycket. Nu bottnade vi på nivåer som vi såg under 2007. Att den vände redan är positivt.

Om ekonomin blir ok i höst så är jag övertygad att den kommer att repa sig ganska snabbt upp till gamla nivåer. Från att den bottnade i december 2008 tog det 4 år!!!!!! innan den kom tillbaka på normala nivåer.

Vissa drar paralleller mellan vad som händer idag och vad som hände under Great Recession. Men det finns inga likhetstecken. Det är två helt olika saker. Idag är över 80% av de som fått lämna jobbet i USA korttidspermiterade. Det betyder att de har goda chanser att få tillbaka jobbet efter sommaren. Detta är en pandemi, och får vi bukt på den så kommer vi vara tillbaka på mattan i höst igen. Inte oberörda, men bra mycket starkare än vad många kan föreställa sig idag.

Varför är NAHB så viktigt? Jo för att det tar tempen på hela bostadsmarknaden och har visat sig vara ledande med 12-18 månader. Hushållen i USA har naturligtvis aktier och pengar, men de allra flesta har väldigt lite rensat för deras pensionsbesparingar. Den stora pjäsen är värdet på bostaden. Sen har du skulderna. Värdet på bostaden bestämmer alltså värdet på hushållens Egna Kapital. I Sverige fungerar det likadant. Kraschar bostadspriserna så kraschar EK. Då blir man deppig och orolig och börjar spara/drar ner på konsumtion. Även om man egentligen inte behöver det. Därför är det viktigt att dagens studs på NAHB är beständig och rör sig uppåt. Så länge som vi inte får Corona Våg 2 så tror jag det blir så.

Imorgon kommer Svenska bostadspriser genom HOX/Valuegard

To be cont.

God kväll!

 

———-

Hox Valuegard har kommit med data över bostadspriserna och de föll i Sthlm. Vi vet varför. Samtidigt är Riksbanken inne och handlar så bostadsobligationen har fortsatt sjunka. Priserna på bostadsmarknaden bestäms av storleken på lånelöftena. Lånelöftena bestäms enkelt uttryckt av kalkylräntan (bostadsobligationen) och våra inkomster. Får vi en långtgående recession med arbetslöshet är det negativt för bostadspriserna. Men får vi inte det är bostadsoblisen avgörande. Nu spretar de isär som chartet visar nedan. Givet att Corona släpper taget kommer priserna att konvergera mot bostadsobligationen. Det finns en liten uppsida alltså på ett halvårs sikt. Dock tror jag att priserna kan tappa ytterligare de närmaste månaderna. Tror man att Corona kommer att försvinna på sikt så är detta en buyers market för alla förstagångsköpare och de som funderar på att byta upp sig. Sannolikt är en hundrakvadratare 1mkr dyrare nån gång nästa år jämfört med lågpunkten i år. Det är inte kattskit!

 

     

———

 

Många talar om att 2020 är ett förlorat år när det kommer till vinsterna. Andra talar om galna värderingar sett till vinsterna, och för att över huvudtaget kunna motivera kurserna måste man titta på 2021 med extremt positiva förväntningar. Detta är bull shit om ni frågar mig.

 

q1 rapporterna börjar sjunga på sista versen i Usa och de summerar till -13,8% YoY.

https://www.di.se/nyheter/vinsterna-redan-borta-nu-ar-det-viruset-som-styr-borsen/

Jag var tidigare inne på ett tapp på 10-15%. Det gick att härleda utifrån bnp fallet. BNP Sjönk i Usa med ca 4% under q1. Man kan höfta genom att säga att bnp och försäljningstillväxt är ungefär samma, och sen gör operationell hävstång att vinsterna faller med en faktor 3x, av enkla skälet att nedgången i fasta kostnader inte kompenserar för försäkjningstappet.

Om man utgår från att vinsterna var flat i januari och februari så måste de varit ner knappa 40% i mars. Detta lirar med ett bnp tapp på ca 12-15% i mars.

Mars var en klart bättre månad än April. Jag tänker mig att april kan ligga på -25%, Maj -20% och Juni ungefär som mars, dvs -15%. Det betyder att bnp i q2 kommer att ligga på -20%.

om vinsterna fortfarande rör sig med en faktor 3 så pratar vi vinstfall på 60-70%. Det finns en uppsida här sett till besparingarna från korttidspermitteringar.

Lägger man ihop q1 och q2 så landar man på drygt -40% vinstfall.

Om andra halvåret bjuder på den återhämtning som vi hoppas på, och vinsterna blir flat jämfört med 2019 så landar årets vinsttillväxt på c -20%. Får vi en stark återhämtning på 10% under andra halvåret blir helåret -15%. Då har vi inte räknat in kostnadsbesparingarna från permitteringarna.

okej minus 15-20% är inte bra. Men när många tittar på tomma klädesbutiker på stan och drar paralleller till börsen så är inte det rätt analys. De amerikanska börsbolagen gör en vinst på 85$ i år istället för 100$  som förra året. Man behöver bara gå tillbaka till 2016 för att hitta en LÄGRE nivå. 2016 var alltså ett värre år än 2020. Det känns väl rätt sjukt när vi drar paralleller till 2009 i media.

Fortfarande kan 2H20 gå käpprätt åt helsike vilket skulle medföra att ovan inte stämmer. Men det är ingen som vet säkert ellerhur. Permitteringsbesparingarna kan också göra kalkylen ännu bättre.

However… med dem utsikterna och en 10-åring på 0,7% så känns inte värderingar upp mot PE20+ som helt galna faktiskt. Särskilt inte när man smygtittar in på 2021. Givet att vi inte får en våg 2 av viruset så kan man förmodligen säga att vinsterna kommer sjunka i år, men det mesta finns kvar, och värderingen sett till räntan är kanske inte dirt cheap, men den är inte så galen heller som så många påstår.

JAG ÄR INTE RÄDD FÖR VINSTER OCH VÄRDERINGAR. JAG ÄR RÄDD FÖR ATT VIRUSET GÖR SÅ ATT VI TVINGAS VIDTA ÅTGÄRDER EFTER SOMMAREN SOM FÅR EN NEGATIV INVERKAN PÅ EKONOMIN.

WHO säger att alla länder måste TESTA TESTA TESTA. Vad de inte säger, och som verkar vara en av förklaringarna till Asiens framgångar är karantän och tvångsisolering av sjuka, och de som varit i kontakt med sjuka. Klarar våra samhällen av det?

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Inget nytt egentligen, bara studs efter konsolidering.

  1. Martin skriver:

    Hej,

    Jag vet att du skiljer på den reala ekonomin och Börsen. Men om skuldsättningen i världen växer 10 ggr så snabbt som tillväxten, vilket är fallet. Och nu med accelererande skuldsättning pga av Covid ännu snabbare. Hur länge kan detta jätte pyramidspel pågå? Börsen idag handlar ju mest om trendföljande robotar och algoritmer och speglar väldigt lite den riktiga ekonomin (som Economist visar med med sin Wall Street – Main street bild). På grund av TINA känns det som detta pyramidspel aldrig kommer att ta slut, men någongång måste ju verkligheten komma ikapp eller?

    • Henke skriver:

      Har funderat precis i dina tankebanor så jag flikar in mig i tråden;) Nordea och andra banker har gjort prognoser på tillgångsvärden givet att vi ska prisa in nytt ränteläge (2% är det nya 4%). Så givet att man klarar räntebetalningar och räntan inte drar mot 4% har de i scenario att rent matematiskt finns uppsida på börs och fastigheter uppemot 100%. PE 30 blir nya 15?

      I det långa loppet håller jag med, hur långe kan vi boka in framtida kassaflöden i skulder i en värld utan inflation?

      • GaStan skriver:

        Det räntejusterade pe talet skulle mycket riktigt kunna vara upp mot 30

        Men samtidigt tycker jag marknaden varit tydlig senaste 10 åren med att visa att så lätt ska vi inte ha det, då pe tal långt över 20 varit ovanliga. Det har två förklaringar

        1, trots att korträntan varit nere kring noll, så ser det ut som om marknaden har utgått från inflationstakten istället. Dvs i en normal värld så borde korträntan kompensera för inflationstrycket som pendlat kring 1,5%, vilket går att härleda till lönetrycket kring 2,5%. Stoppar man in 1,5% så i börsvärderingen istället för noll så framstår en mycket mer balanserad bild.Börsen har alltså förhållit sig mer till verkligheten än styrräntorna.

        2, om det ska vara pe 15 el 30 handlar inte bara om räntan. Det handlar även om vinsttillväxt. Tittar man på det gamla pe snittet i usa kring 16 så går det att härleda till de högre räntorna pre Lehman och en vinsttillväxt på 8-9%. Om vi idag har hälften så höga räntor så kan man såklart motivera dubbelt så höga multiplar ALLT ANNAT LIKA. Men det är inte allt annat lika. Den förväntade vinsttillväxten är också lägre.

        Vinster korrelerar över tid, typ rullande 10 år, med försäljningstillväxt. Försäljning korrelerar med nominell bnp. Bnp tillväxt skapar jobb, som skapar ett lönetryck som ger ett strukturellt inflationstryck. Om räntorna ska ligga på noll och inget, så handlar det om att inflationen aldrig tar fart. Den tar inte fart om löner och arbetsmarknad inte gör det. De gör inte det om BNP är dassig. Är bnp dassig så är även vinsterna det.

        Så om du säger att räntan kommer att vara låg närmaste 10 åren, så kommer marknaden att vänta sig below trend vinsttillväxt.

        Så nollränta motiverar pe30… men om vinsterna bara växer med 4-5% i snitt om året så drar det ner pe talet under 20 igen.

        Du kan inte både ha kakan och äta den!

    • GaStan skriver:

      Statskuldens räntor ska betalas av skatteintäker. Skatteintäkter är en fast del av bnp. Därför mäter man statsskuld mot bnp. Man amorterar i regel inte en normal statsskuld. Men emiterar ny skuld som finansierar den gamla. Man sänker skulden genom att växa snabbare än skulden. Detta för att staten är evig.

      Hushållens skulder ska betalad med deras inkomster/löner. Därför ställer man dem mot varandra. Amorterar borde man göra rent teoretiskt för att inkomsterna inte ör eviga. Man blir ju pensionär sen dör man.

      Att skulderna ökar snabbare än bnp/inkomster är normalt sett ett problem.

      Men det är att förenkla bilden för mycket.

      Skuldsättningen har ökat kraftigt ja. Men det som har minskat lika kraftigt är kostnaden för skulderna sett till inkomsterna. Räntekostnaderna är nada. Detta spelar roll, för när vi tänker på att för hög skuldsttning orsakar problem, vilket har hänt flertalet gånger i historien, så är det aldrig skulderna i sig som har varit det primära problemet, utan kostnaden för skulden relativt inkomsterna.

      Skulderna blir alltså bara ett problem om räntekostnaderna blir för höga och/eller inkomsterna försvinner.

      Inkomsterna försvinner vid recession och då blir skuldsättning ALLTID ett problem. Det har inte så mycket att göra med låg el hög skuld utan att det finns skuld över huvudtaget. Hög vs låg skuld handlar därför mest om räntekostnaderna.

      Så svaret på din fråga. Det som händer nu är inget problem idag eller imorgon. Men kommer att bli ett stort problem, för konjunkturen, den dagen räntorna stiger. Dvs när räntorna stiger för långt så triggas recession. Recession gör att inkomsterna sjunker. När inkomsterna sjunker så defaultar många på skuld. Vid defaults på skuld förvärras recessionen då vi får en långvarig finans, fastighets och skuld kris.

      Men så länge som räntorna är låga… så är dagens höga skulder inga problem.

      Hur bör man hantera detta.

      Jo i början av 80-talet betalade man drygt 10% på sina skulder. De utgjorde nästan 20% av disponibel inkomsterna. Idag betalar man 1,5% ränta och de utgör 5% av disp inkomsterna. Det finns alltså ett större utrymme att amortera än tidigare. Det borde högt belånade satsa på. Stater funkar lite annorlunda. Där ska skulderna röra sig i takt med bnp som grundeegel. Men har man för mycket skuld så bör skulden växa mindre än bnp så kvoten sjunker. Detta ska en stat göra i goda tider. I dåliga tider ska den gasa som kompensation för privata sektorns inbromsning.

      Problemet idag är inte att stater stimulerar. Problemet har varit att de inte bromsar i goda tider.

      Sen behöver inte en stat med rätt skuldsättning, typ Sverige, bromsa i goda tider.

  2. PM skriver:

    Värderingar på p/e över 18-19 2y har vad jag vet bara förekommit en gång tidigare – under dot com-bubblan.

    Den är knepig.

    • GaStan skriver:

      Du måste räntejustera dem för att få en fair bild. Under delar av 70/80 talet handlades börserna till single digit PE. De gick ändå inte så bra, för att räntejusterat var det ändå en hög värdering. Räntorna var över 10%.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.