Räddad av företagen!

Det finns två källor till att en ekonomi växer. Den publika, dvs staten, och den privata (hushåll och företag ex banker). Båda kan inte bromsa, då blir det recession.

Den privata delen är större än den publika. I vilken omfattning beror på vilket land man tittar på.

Under 2009, 2010 och 2011 bromsade den privata sektorn i USA. Hushållen gjorde det primärt för att de hade en skuldkris, och var tvungna att rätta till sina balansräkningar. Detta gjorde dem mindre benägna att konsumera vilket fick företagen att bromsa (trots att de aldrig haft några problem med vare sig balans eller resultaträkning) vilket fick arbetslösheten att stiga. Detta gjorde hushållen ännu deppigare.

Staten kompenserade bortfallet genom att köra en extremt gynnsam finanspolitik. Budgetunderskotten under de här åren låg på 8-10%. Men sen började man strama åt under 2012, och då föll underskottet till 6%, för att i år väntas bli 4%, och nästa år kanske 2% (ytterst osäker siffra dock).

Att gå från 10% underskott till 4% är en jäkla massa pengar som INTE spenderas och därmed driver tillväxt. Detta borde haft en negativ inverkan på bolagsvinsterna, VILKET DEM HADE!!!!

Men det finns en faktor som faktiskt rest sig och kompenserat för statens bortfall, och det är de amerikanska företagen. Visst, vinsterna YoY har kommit ner en bit, men de hade troligtvis varit negativa om inte företagen satsat.

I nästa skede hoppas man att hushållen kommer att vara med och bidra, och det ser ju rätt ljust ut givet huspriser och sysselsättning.

Givet detta borde Obama kunna fortsätta att krympa budgetunderskottet, och därmed sluta öka på sin statsskuld…. något de allra flesta tycker är bra!!!

Ta er tid och läs den här;

http://pragcap.com/why-hasnt-the-budget-deficit-decline-hurt-corporate-profits-more

ps. Sverige är lite av motsatsen. Dvs Reinfeldt &Co har kört en, i stort sett, balanserad budget under alla dessa år, och därmed har inte Svenska staten varit särskilt stimulativ. Ska de har cred för detta? De har ju sänkt skatterna och därmed stimulerat den vägen. Hade de inte gjort det hade de haft budgetöverskott, givet att de inte spenderat pengarna på annat. Men är det deras förtjänst att de kunnat köra en balanserad budget + sänkta skatter?

Så ska de verkligen ha cred? Njae, den Svenska privata sektorn, särskilt hushållen, har varit starka och möjliggjort deras finanspolitik. Utan styrkan i den privata sektorn hade de aldrig kunnat göra detta. Varför har de svenska hushållen varit så starka när övriga Europa, ex Tyskland, inte varit det? Tja dels är det statens förtjänst ironiskt nog. När Sverige sprang in i krisen så gjorde vi det med en låg statsskuld (vilket också gjorde det lättare att köra en balanserad budget). Det är i huvudsak Perssons förtjänst, men även Borg har varit ansvarsfull. Det gjorde att Svenska räntor och kronan ansågs borga för kvalitet. Detta gjorde att räntorna kunde hållas låga, i motsats till Grekland, och inflationen höll sig på mattan. Detta i sin tur höll uppe våra fastighetspriser, något övriga Europa inte kunde stoltsera med. Detta i sin tur höll delvis nere kreditförluster hos bankerna vilket bidrog till en realtivt stark banksektor vilket stärkte omvärldens syn på Sverige ytterligare. Detta sammantaget, utebliven fastighetskrasch och statlig austerity, höll uppe consumer confidence. En stat som inte behövde köra austerity och hushåll som var rätt positiva gjorde att företagen kunde köra på som vanligt, mer eller mindre. Det gjorde att arbetslösheten inte skenade. Detta i sin tur spädde på hushållens optimism ytterligare och gjorde att skatteintäkterna tuggade på. Så bra att Reinfeldt faktiskt kunde sänka skatterna för de som jobbar (utan att äventyra budgetbalansen), och inte motsatsen som ute i Europa, vilket spädde på optimismen ytterligare då sänkta skatter i sig bidrar till ökad tillväxt. Så det mest hänger ihop, och vi fick en positiv spiral.

Men givet Svenskarnas belåning på bostäderna, och det faktum att en stor del är rörligt, gör oss väldigt sårbara om pendeln skulle slå mot andra hållet, och det är lika lätt, om inte lättare, att skapa en negativ spiral som att skapa en positiv. Detta fattar nog både Ingves och Borg.

När krisen slog till hade vi helt enkelt lite tur att Staten var så pass obelånad och körde en budget i balans. Ovanpå detta har vi förmodligen ganska konkurrenskraftiga företag, något Grekland inte har, och en banksektor i någorlunda gott skick. Detta i sin tur går att relatera tillbaks till lågkonjan under början av 90-talet, och till viss del under It kraschen… då Sverige mådde betydligt sämre än de flesta av sina europeiska grannar, särskilt Portugal och Irland som dundrade på…. de fick betala priset nu istället!

För att summera, om Sveriges statskuld hade varit 100% av BNP när krisen slog till hade vi som land ansetts risky och räntorna kanske stigit säg till 5%. Då belastas budgeten av 5% bara i räntor, så givet att primary (skatteintäkter minus spending ex räntor) varit balanserad hade vi haft-5% budgetunderkott. Detta hade tvingat oss till austerity vilket är negativt för tillväxt och confidence. De högre räntorna hade slagit mot hushållens skulder och fastighetspriser. Därutöver hade vi fått svag krona och stigande arbetslöshet som förvärrat situationen ytterligare.

Nu hade vi istället 40% skuld till BNP, och ansågs som en sund stat. Då behöver man bara betala 2% i ränta. 40 X 2 = 0,8% belastning på budgeten, dvs -0,8% budgetunderskott totalt om primary hade varit balanserad. Detta har resulterat i omvända effekter enligt ovan exempel.

Samtidigt om vi hade varit i den förstnämnda situationen så hade privata sektorn vacklat, och då hade det bara funnits staten kvar som kan gasa… detta trots att de har höga skulder och stort underskott. Det var detta USA gjorde. Det är ju lite märkligt för det land som hade råd att gasa, Sverige, behövde inte göra det… för där klarade sig privata sektorn på egen hand!!!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Räddad av företagen!

  1. fredde skriver:

    Rapport från NBER om att nivån på statsskulden inte spelar roll för BNP tillväxt. Utgångspunkten är att staten spenderar först genom budgetunderskott – och använder varor/tjänsterna – sedan skattar företagen för vinsterna som genereras av att tillverka samma varor/tjänster

    The principal message of our paper is that without exogenous restrictions on transfers, the level of government debt doesn’t matter. What does matter is how government debt is distributed among people relative to society’s attitudes toward unequal allocations of consumption and work. (…) We find that a signi ficant determinant of an optimal asymptotic government debt or government debt-GDP ratio is how interest rate risks are correlated with risks to fundamentals that threaten to widen or narrow inequality in after-tax and after-transfer incomes. (…) When we calibrate to those patterns, we fi nd that during recessions accompanied by higher inequality, it is optimal to increase taxes and transfers and to issue government debt.

    http://papers.nber.org/tmp/49362-w19470.pdf

    • GaStan skriver:

      Nej men budgetunderskott har….

      Och visst stämmer det att man spenderar först och skattar sen. Sedan ww2 har man spenderat mer än man tagit tillbaka i skatter.

      Funkar likadant med banker… De lånar först ut pengar, sen tar in dem som deposits. Inte tvärtom!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.