FED och Tapering

Ingen har missat att FED tänker dra ner på QE, dvs de månatliga köpen av Trs och Mbs, från och med denna månad.

Vissa jag har pratat med verkar inte riktigt på det klara med hur köpens, eller snarare icke köpens, omfattning.

Så här väntas Treasury agera i år:

Namnlös1737

Detta är bara preliminära siffror så det ska ses som en indikation. Men det som är intressant är att redan i mars så prövas privatmarknadens aptit på Treasuries ganska rejält med 35mdr. Notera även att nettovolymen under september till december är större än mellan januari till augusti. Prövningen kommer alltså till hösten. Samtidigt, som jag flaggat för tidigare, så är det inte jättesummor, så det borde vara hanterbart.

Jag fick ett mail från en läsare som undrade över varför jag nästan bortser från Rollovers som ett riskmoment för högre räntor. Logiken skulle vara att en privat aktör är lika ”priskänslig”, dvs vill ha bra betalt, för att teckna sig för nya statspapper, oavsett om finansieringen kommer från papper som precis förfallit (dvs roll-overs) eller han måste sälja exempelvis företagsobligationer för att få loss pengarna. Visst, han har en poäng. Men i praktiken utgör amerikanska statspapper stommen i många portföljer, särskilt för Amerikanska försäkringsbolag, pensionssparande, bankers likviditetsplaceringar etc… så när de förfaller finns liksom inget alternativ till placering än att köpa nya. Därför är inte sk. roll-overs lika intressanta ur ett ränteperspektiv. Nya pengar, dvs utöver roll-overs, däremot kräver att man säljer nåt annat för att köpa statspapper. Därav crowding out effekten.

Förlåt att jag ältar det här, men det är helt avgörande för konjunktur och utvecklingen för alla placeringar. Amerikanska statsräntor lägger nämligen ribban för alla andra räntor i världen. Ett konkret exempel skulle kunna vara:

Ex. Säg att Amerikanska 2-åringen går till 2,5% och 10-åringen går till 5%. Då kommer de Svenska bolåneräntorna gå rakt upp, allt annat lika. Det gör att du får mindre över i plånboken (om du har lån vill säga). Detta gör att du konsumerar mindre, vilket bromsar upp konjunkturen. Detta gör att sysselsättningen avtar, oavsett om du har lån eller ej. För de länder som Sverige exporterar till får de tuffare då räntorna stiger även där. Folks förmögenheter minskar också då man kan anta att huspriserna inte orkar stiga om inte folk har råd att ta upp lika mycket lån, vilket gör att de inte kan bjuda lika friskt i budgivningarna. Värdet på din obligationsportfölj går ner när räntorna går upp. Värdet på din aktieportfölj går troligtvis också ner om konjunkturen bromsas upp samtidigt som räntorna stiger.

Men säger nån, räntorna i USA stiger väl bara utifrån att inflation och sysselsättning tar fart? Något som är bra! Jovisst är det så, det är så det normalt fungerar. Därför mår världen bra i en stigande konjunktur, trots att räntorna också stiger. MEN, the big MEN, är att detta handlar inte om det normala. Detta handlar om omvända stimulanser. Dvs spegelbilden av FEDs agerande under 2008-2013. Alla vet att utbud och efterfrågan styr priset på en vara. Om alla, läs FED, vill köpa något stiger priset, läs lägre räntor. Om alla, läs FED, istället vill sälja något, så sjunker priset, läs högre räntor. Allt annat lika. Ok, FED agerar utifrån sysselsättning och inflation. Men faktum är att de har 3,000mdr (ca 20% av BNP) i Stats-och bostadsobligataioner på sin balansräkning, matchat av Bankreserves på skuldsidan, som de inte hade pre Lehman. Min tro är att om 10 år vill de att Bankreserves i stort sett är nere på noll, vilket gör att de kommer vilja ha 3,000mdr mindre på tillgångssidan. Det finns inga andra poster på tillgångssidan av den kalibern än MBS och TRS. Alltså måste dem minska förr eller senare. Hur de agerar för att uppnå detta kommer få effekter. Även om de hade haft NOLL i Bankreserves, hade de också agerat utifrån inflations- och sysselsättningsutsikterna. Blanda inte ihop resonemangen.

Innan målade jag F-n på väggen, för jag trodde att nettoförsäljningarna till privata sektorn skulle bli långt mycket större. Nu ser det inte ut så.

FEDs brutto och netto köp av Statspapper (om jag har förstått det hela rätt):

2013:

QE köp: 540mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 150mdr
Bruttoköp: 690mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: 540mdr (bank reserves ökar)

2014:

QE köp: 255mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 150mdr
Bruttoköp: 405mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: 255mdr (bank reserves ökar)

2015:

QE köp: 0 mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 150mdr
Bruttoköp: 150mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: 0 mdr (Bank reserves oförändrade)

2016: (ponera att FED börjar höja räntorna under 2015, då är det inte orimligt att tro att de även kommer minska på roll-overs)

QE köp: 0 mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 0 mdr
Bruttoköp: 0 mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: -150mdr (bank reserves minskar)

Om man tänker att 2016 och framåt kommer minska på Bank Reserves med 150mdr om året, så innebär detta att de kommer vara nere på nästan noll 2024… dvs om 10 år.

För att detta ska vara möjligt utan att belasta privata sektorn för mycket (vilket då leder till exceptionellt höga realräntor), så måste Budgeten i USA vara i stort sett balanserad under de här åren. Dvs skulle man köra ett för stort underskott, då kommer Trs vara tvungen att finansiera mellanskillnaden utan FED, och då drar räntorna. Vilket sabbar konjunktur och värdet på andra tillgångsslag. Räntekostnaderna på dagens statskuld ligger på ca 2% av BNP. Det är så stort budgetunderskottet får vara på ett ungefär. Det implicerar att Primary deficit måste vara noll. (dvs budget ex räntor). Detta oavsett vem som leder landet.

Att köra primary balance är inget USA varit van vid de senaste 60 åren. Det faktum att USA kört ett enormt primary deficit de senaste 60 åren har delvis påverkat tillväxten i landet, och resten av världen, under de här åren. De närmaste 10 åren borde vi alltså inte räkna med den här tillväxtkomponenten.

Det är priset dem/vi måste betala för att vi slapp hamna i The Great Depression II med 20%+ arbetslöshet och halverade fastighetspriser över hela världen…. utan istället fick The Great Recession med måttlig arbetslöshet och god asset inflation. Undrar om alla förstår det?

Allt detta förutsätter att konjunkturen går i rätt riktning, dvs BNP i år landar på 2,5-3%. Under 2015-2016 mellan 3-4%. Med matchat jobbskapande, dvs 200k+. Mycket kan gå fel på vägen och detta är bara grova uppskattningar. Men för att ni ska få en bild att resonera kring!!! Om vi istället kastar oss huvudstupa in i en ny negativ spiral och konjunktur, då kan ni skrota ovan, för då är det back to basics… dvs samma tragglande som vi haft senaste 5 åren.

Godmiddag!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.