Nedan bygger på föregående inlägg. Är du orolig över boräntorna. Håll koll på inflationen så vet du vad som händer.
Under 2% inflationstakt antas Riksbanken styrränta vara under inflationstakten med 1% för att stimulera. Vid 2% inflationstakt antas den vara balanserad på 2%, och vid 3% och högre så antas styrräntan ligga 1% över i syfte att kyla av ekonomin.
Vidare gäller
Inflation ger
Styrränta
+ 0,5% Statsskuldväxel
+0,5% Bostadspapper/stibor
+1,0% Bankernas påslag på lån
Detta ger;
0% inflationstakt = 3m bolåneränta om 1%
1% = 2%
2% = 4%
3% = 6%
4% = 7%
5% = 8%
6% = 9%
Visst är det enkelt, det är bara att bilda sig en uppfattning om den framtida inflationen så har du bolåneräntorna 🙂 och därmed fasatighetspriserna.
Skämt åsido, det ligger en del i detta, samtidigt kan de här påslagen jag kalkylerat med förändras om penningpolitiken förändras radikalt från ECB och FED. Framförallt kan boräntorna här hemma gå upp om FED höjer räntorna, även om vår inflation INTE går upp. Tänk om vi får både högre inflation och hökaktiga centralbanker i framtiden… vad händer då!!!!!
Med tanke på att kärninflationen i Sverige ligger på ca 0,7% så är det inte orimligt med 3m ränta kring 1,8% (1,3% efter rabatt)
150409 forts…
vår bloggvän Fredde ställde frågan varför jag inte tog upp ett scenario med negativ styrränta, vilket implicit skulle innebära negativ inflation, dvs deflation.
Han tog även upp RB trovärdighetsproblem.
Det första exemplet ovan bygger ju faktiskt på negativ styrränta. Dvs 0% inflation, leder till Styrränta på -1%, ger statsskuldväxel -0,5%, ger Stibor 0%, vilket ger 3m bolåneränta på 1%.
-1% inflation dvs deflation, ger -2% styrränta, som ger -1,5% statsskuldväxel, ger Stibor -1%, vilket ger 3m räntan till 0%.
-2% deflation ger -1% 3m ränta
-3% deflation ger -2% 3m ränta.
Vadå säger någon, får man betalt för att ta ett bolån? Ja, det är faktiskt möjligt. Vissa Danska banker erbjuder idag detta. Banken i sig är bara intresserad av EN sak. Skillnaden mellan kostnaden för upplånade pengar och Intäkten för utlånade pengar. Så skulle de kosta dem -20% att låna upp pengar, så kan de tänka sig att låna ut för -19%.
Men jag tror inte vi behöver gå så långt som -2% deflation för att få -1% 3månaders bolåneränta. Givet att vi inte går in i en djupare recession, så tror jag vi kan undvika kraftig deflation. Nej problemet är om inflationen BITER sig fast kring 0-1%. Då tror jag riksbanken kommer fortsätta att sänka styräntan till att kronan är så pass försvagad att vi börjar importera inflation. Därför kan styrräntan mycket väl bli -2% utan att vi har deflation. Men även vid -2% styrränta får vi 0% 3m bolåneränta enligt ovan samband (styr-2%, ssvx-1,5%, stibor-1,0%, 3mbolån0,0%) Men det är här trovärdighetsproblemet kommer in. Dvs en sak om inflationen fortsatte att falla och övergick i deflation, då hade Riksbanken haft stöd för att sänka. Men nu sänker man och ändå händer väldigt lite med inflation, vare sig på upp eller nedsidan….. och marknaden börjar undra. KAN RB ÖVERHUVUDTAGET påverka inflationstakten????????????
Det är såklart inte bra om vi hamnar i en sån situation, för det är vad all penningpolitik till slut går ut på.
Vad jag i samband med det här inte förstår heller är varför RB är så hökaktig i sitt språk och guidning. Det är helt uppenbart att RB vill försvaga kronan (vilket den gjort mot dollar, men det räknas inte då det är dollarn som stärkts mot sin omvärld) mot framförallt Euron, som är vår stora handelspartner. Men samtidigt som man sänker räntan och lanserar QE paket, så snackar man upp kronan i sin guidning. Det är hål i huvudet. Eur/Sek borde stå i 10kr idag… då hade jag sagt att man förmodligen hade lyckats då det bara är en tidsfråga innan man börjar importera inflation… och det kanske man hade lyckats med om man inte varit så hökaktig i sina prognoser… Enligt mig borde man sagt, VI KOMMER FORTSÄTTA ATT SÄNKA RÄNTAN TILL INFLATIONEN KOMMER UPP. VI VET IDAG INTE HUR MYCKET SOM KRÄVS, MEN VI KOMMER FORTSÄTTA TILL VI LYCKAS. Då hade kronan fallit som en sten, inflationen hade börjat stiga, RB kunde sagt att de är nöjda och hade kunnat sluta sänka. QE programmen kan vi skita i, de är ändå för små relativt sett. Till alla dem som är rädda för att svenskarnas överbelåning, hade jag sagt, att Fi måste reglera bankerna så att de använder sig att 5%+ ränta i sina kalkyler oavsett om marknadsräntorna ligger på 1,5% eller 4,5%. Då ökar inte den osunda hushållsutlåningen utan är bara en konsekvens av inkomst och sparande.
Tack Fredde
ds.
Kortsikt's Blog 
Intressant! Vad händer om man har negativ styrränta – du verkar helt enkelt skippa den i din kalkyl?
En annan tanke som slår mig är att det oxå KAN vara ett bevis för att Riksbanken tappat trovärdighet för inflationsmålet?
Väldigt bra och viktig synpunkt… jag skriver in svaret i inlägget istället!
Tack Fredde!
Secstag debatten fortsätter
http://www.economist.com/blogs/freeexchange/2015/04/puzzles?fsrc=rss
precis, inte så mycket nytt där egentligen… även om diskussionen är både intressant och aktuell!
Är skeptisk till Summers resonemang om deficit spending. Javisst, idag har usa och europa närmare 100% public debt/gdp, och den skulle lika gärna kunna ligga på 200% med dagens låga räntor. Problemet är att det blir lite som att kissa i byxan, då man njuter av fördelarna med infrastrukturinvesteringarna idag, till låg ränta, men den dagen räntorna är högre, så är det inte lika kul med 200% statsskuld. Om du i det läget inte vill att skulden ska fortsätta att skena, så måste man göra ett primärt budgetöverskott som är lika stort som räntekostnaderna… och då blir staten en enorm bromskloss istället. Sen är det klart, sunda investeringar leder till tillväxt och ökade skatteintäkter, så man måste se till nettoeffekten. Men ändå!
Bernankes resonemang om att spaarande/investeringar alltid hittar till stället haltar också i praktiken. I teorin stämmer det. Finns inte investeringsmöjligheterna i Europa och USA, pga av att slutkunden, dvs hushåll och stat, är fat and happy, så kapitalet, som de här bägge kontinenterna sitter på, söka sig till Afrikanska vägar i sin jakt på avkastning, och som effekt borde euro och dollarn försvagas vilket stärker konkurrenskraften som ger ökad export, när afrikanerna får det allt bättre. Men i praktiken verkar det inte fungera då sparandet i väst söker sig till Tyska bunds, och de afrikanska motorvägarna lyser med sin frånvaro. Det finns logiska skäl bakom detta.
Men artikeln belyser kärnan av problemet. DEMAND i världen, inte bara väst, är för lågt. Detta gör att det förmodligen inte finns tillräckligt många investeringsmöjligheter. Netto alltså.
Jag ser två skäl till varför demand är lågt. Dert första baserar sig på att de två slutkunderna, staten och konsumenten (företagen är aldrig slutkund) har en nivå på sin skuld idag som man inte hade under 1950-2000. visst räntan på den här skulden är låg, ungeför lika låg som under 70-talet då skulden var väsentligt lägre, fast räntan högre. Men har du en viss nivå på din skuld så blir du obenägen att öka den, oavsett hur små räntekostnaderna du har eller hur stor den underliggande förmögenheten är. Skuld var en del av tillväxtmotorn under efterkrigstiden. Vi är idag i ett annat utgångsläge.
Pga av ovan så är demand lägre. Detta gör såklart att jobbskapandet blir därefter. Har du inte en viss nivå på jobbskapande och sysselsättning, då skapas inte heller någon löneinflation, och får folk inte högre lön, så kan de inte få det bättre, och då blir det i sig tillväxthämnande.
Jag tror mig ha en ”lösning” på Secstag/LTG problemet. Det kanske inte är riktigt genomförbart, men i teorin intressant. Problemet med USA och Europa är alltså att vi är fat and happy, det finns massa pengar, en massa sparande men lite demand och således få intressanta investeringar… Det konkreta exemplet är ett börsbolag, som tjänar en jävla massa pengar, men ingen tillväxt och inga investeringsmöjligheter. Man delar ut mer och mer pengar till aktieägarna, som antingen köper aktier i bolaget så att kursen stiger ytterligare, eller köper de bonds. De rika blir rikare i den här miljön. Men tror du alla känner igen sig i det här? Nej även i väst finns det dem som har det svårt. På nåt sätt är det problematiskt att de rika blir rikare för de driver inte tillväxt. Du kan inte mer än äta dig mätt. Men om de 3/4 av befolkningen som har det sämst ställt skulle få se högre löner, och således lägre vinster för bolagen, och lägre utdelningar till de rika, så skulle den löneökningen antagligen gå rakt ut i ekonomin i form av konsumtion. Det hade drivit tillväxt.
Således måste vi börja beskatta de som har det bäst, och ge pengarna till de som inte kommer spara dem. De som har det bäst sitter ändå på pengarna som gjort att statskulden i USA och Europa ha dubblats, vilket jag redogjort för många gånger. Men detta är klart lättare sagt än gjort!!!