Spännande!

EU har tröttnat på Greklands finansminister, som tydligen framstår som en amatör. PM Tsipras ger honom då sparken, och samtidigt säger Merkel att hon vill hitta en lösning. När den här farsen är över så kan man göra bra film på det tror jag!!! Är det inte rätt kul att bråket handlar om att Grekland behöver låna pengar AV EU, för att betala igen en skuld TILL EU. En klassisk rullning. Inte så big deal faktiskt. Om ni tycker det är mycket ”drama” nu… vänta till i sommar. Då börjar det bli riktigt allvarligt!

Börsen springer på efter att ha stått stilla och stampat en tid… eller har den? Lägger man tillbaks alla utbetalade utdelningar så var kanske inte april så dålig trots allt!

På fredag har vi lönedata i form av ECI, och nästa fredag har vi lönedata i form av NFP. Marknaden prisar in höjning i december… vi får se hur det blir med den saken. Vi är ju helt databeroende nu för tiden!

Namnlös2030

Deutsche skriver så här om USA

The economy is losing momentum and I’m getting a lot of questions from clients what the source is of the ongoing slowdown in consumer spending and capex. Reasons for the recent weakness include:

1) Weather,
2) The dollar,
3) The West Coast port strike,
4) Weak growth in China and Europe,
5) Maybe we are underestimating the negative impact on the rest of the economy of the slowdown in the energy sector.

Whatever the source is, the market seems to believe that the slowdown will be temporary; one month forward OIS curves are pricing in almost 100% chance that the Fed will have hiked rates by the December FOMC meeting. In other words, despite the recent softening in the economic data the market continues to believe the Fed’s rhetoric that they will hike rates this year. Bottom line: If the current soft patch is either shorter or longer than expected then we should see a narrowing of the gap between the red and blue line in the chart below.

Morgan Stanley tror också vi är inne i en temporär soft patch, och med framförallt stöd av den amerikanska konsumenten så kommer tillväxten ta fart redan i Q2.

Europa har tvärtom USA överraskat positivt. MEN! Deutsche Bank har någon realtids modell som försöker pricka de ledande indikatorerna, som ex PMI etc. Den har tydligen vänt ner med besked.

Being optimistic on the eurozone economy often seems like a game of whack-a-mole. Those pesky rodents were raising their heads thick and fast this week with weaker-than-expected data on April PMIs and consumer confidence. Indeed, following these numbers, the surprise index element of SIREN, Deutsche Bank’s tool for real-time tracking of the eurozone economy, has dipped clearly into negative for the first-time in 2015. So did economists simply get ahead of themselves or is growth rolling over? Thankfully, SIREN’s momentum index – which estimates how quickly the economy is growing – provides the answer. Despite not meeting elevated expectations, these early indicators for the second quarter still point to a 0.4 per cent quarterly growth rate. That remains in-line with consensus expectations for the yet-to-be-released first quarter. Ever more rodents in coming weeks, however, would suggest something scarier is going on.

Min gissning är att inga träd växer till himlen, men inga rötter växer till helvetet heller. Tittar man på Surprise index för Europa så har den gått rakt upp, tittar man på surpriseindex för USA så har den gått väldigt dåligt. Tittar man Ration av båda, som till stor del drivit relativ trejden Europa över USA, så är den på höga nivåer. Min inte alltför järva gissning är att den har potential att vända ner under 2H15. Det skulle kunna medföra att SPX inte behöver gå så dåligt relativt sett. Dollarn lär i detta scenario har förmåga att ta nya kliv mot 1 eur/usd… och frågan är inte om räntehöjar temat kanske ändå blir aktuellt igen i takt med att datan blir bättre. I absoluta termer är det inte omöjligt att tänka sig dålig börs, där det framförallt är profittaking i Europa. Oljan kanske faller tillbaks något, vilket punkterar Ryssland. Räntorna pressas uppåt. Men lugn i stormen… detta är mer ett scenario för 2H15, än så länge ser allt väldigt starkt och fint ut. Faktum är att det mesta nu pekar på att oljan ska fortsätta då vi från och med i sommar kan de fallande lager och produktion i USA. Det är de negativa effekterna av oljepriset som nu kommer börja slå genom på utbudssidan. Så Brent olja på 70usd+ känns inte så avlägset!

http://pull.db-gmresearch.com/cgi-bin/pull/DocPull/2965-192B/39030452/DB_SpecialReport_2015-04-24_0900b8c0899a0b21.pdf.

http://pull.db-gmresearch.com/cgi-bin/pull/DocPull/3358-914D/41499688/European_Equity_Strategy.pdf

Någon kanske kommer ihåg att jag var baissad inför sommaren. Visst, allt kan hända, men hittills har det varit klart feltajmat. Grejen är att börsen har hållits uppe av låga räntor, som hållits nere av att FED inte höjt räntan, och FED har inte agerat pga datan inte tvingat dem till det. Enkelt va!!!

Så vem vet… vi kanske sitter här på senhösten, med fortsatt dassig data, och stigande börs.

De drog in amorteringskravet. Det var ju synd! Men ingen game changer. Detta skulle ju bara beröra dem som tar nya lån, och bulken av överbelåning ligger ju hos dem som redan har lån. Så det löser liksom inte problemet.

Två vänner till mig letar hus i Stockholmsförort. De har sålt sina lägenheter och fått bra betalt. (men husen är dessvärre också rätt dyra :-))
Jag diskuterade deras lånelöften, och två saker var intressanta.

1. De hade varit runt hos flera banker och fått lånelöfte, och precis som jag misstänkte kör man lite olika modeller. Resultatet av det är att de får låna OLIKA mycket hos olika banker. Vilken bank tror du de väljer? Eller som en sa, det är ju inte så att man vill vara belånad, men samtidigt vill man få råd att köpa ett hus, och givet konkurrensen så vill man ha så mycket pengar som möjligt på fickan. Så bägge parter har incitament. Bankerna kan bara öka sin vinst genom att låna ut mer, och låntagarna vill låna så mycket som möjligt för att ha goda chanser vid en budgivning. Inte så bra kombo kan jag tycka :-). Läge för Fi att reglera?

2. Till min glädje använde de flesta en kalkylränta kring 6-7%. Det är mycket bra. För att 3 månaders bolån ska kosta 7%, så krävs det en styrränta på minst 4%, vilket kräver att kärninflation i Sverige ska ligga på minst 3%. För att vi ska nå detta krävs en tillväxttakt i ekonomin på över 3% och ett jobbskapande som tvingar ner arbetslösheten mot 4%. Försiktigt räknat. Detta är inte troligt.

Men vad som är oroande är kvar-att-leva på kalkylen. En stockholmsfamilj med två barn beräknad kunna leva på 20,000kr i månaden. Detta föder ett antal frågor.

Kan man det? De jag talade med svarade, Inte en chans. Men det finns klart ett stort portion av ovilja att avvika från dagens livsstil. Så tar man bort relativ resonemanget och börjar diskutera i absoluta termer, dvs kan en familj klara sig på 20,000 i månaden, så blir kanske svaret annorlunda. Men det är frågan om syftet med målet och konssekvenser.

Forskning har visat i USA att en familj inte gärna lämnar sitt hem, utan är beredda att koka soppa på spik först. Om man dessutom säljer med en förlust mot sina lån, och därmed blir sittande på en skuld efteråt, så är incitamentet att leva fattigt och bo kvar ännu större. Detta talar för att det funkar med en låg kvar-att-leva på summa.

Den andra aspekten är indirekta effekter. Om att låntagare i Sverige tvingades halvera sin levnadskostnad för att räntekostnaderna stiger kraftigt så lär det ge negativa effekter för Svensk ekonomi och tillväxt. Det i sig tvingar upp arbetslösheten som gör att ekonomin blir ännu svagare plus att huspriserna faller (då de arbetslösa inte kan betala sina lån och måste sälja sitt hus i en depressed marknad).

Då får vi ju ändå det resultatet vi ville undvika, svag ekonomi, fallande fastighetspriser, depressed hushåll….. osv.

Så frågan är inte om ett hushåll ”överlever” på dagens kalkyl, utan om de direkta och indirekta konsekvenserna är önskvärda? Varför inte höja kalkylen till en summa som är mer realistisk. Trevligare för låntagarna för de har tagit höjd för ett normalt liv, inte ett liv på spiksoppa, och realekonomin äventyras inte. MEN, det gäller att alla långivare jobbar med samma kalkyl, annars funkar det inte. Därav Fi´s reglering. Då tycker jag istället att man kan lätta något på kalkylräntan. Kraftig inflation har varit synnerligen ovanligt i Sverige de senaste 70 åren, om man tar bort den oljerelaterade inflationen på 70-talet.

Hur man än gör så har vi ett systemfel där den som är villig att låna ut mest, också får låna ut. Detta driver priserna, som leder till ännu större lån. Helt i onödan!!!!

Låt istället lönetillväxt och amortering driva fastighetspriserna. De är sundare och är lätt att uppnå om alla körde med samma lånelöfteskalkyl.

Have a nice one!

ps. Har ni noterat att kvartalsrapporterna från bankerna har varit starka? Inte så konstigt!

https://www.compricer.se/borantor/

Listräntan för ett 3månaders lån ligger på ca 2%. Efter sedvanlig rabatt på 50 punkter ligger kostnaden på 1,5%. Historiskt har bankernas marginal legat på i snitt 100 punkter, vilket skulle innebära att de har en upplåningskostnad på 0,5%. Har dem det? Icke! Proxyn för upplåning av 3m pengar är Stibor3m. Den ligger idag på -0,215. Det betyder att bankerna tjänar 171 punkter på sina rörliga bolån. Det är en hög marginal sett till de senaste åren. Tittar man på 5 åringen så ligger listräntorna kring 2,30%. Givet 50 punkters rabatt och upplåningskostnaden som skattas till den 5 åriga bostadsobligationen så ligger den marginalen på 2,30-0,50-0,52=1,22. Sämre än röriga lån, men ändå en förbättring.

Vad handlar detta om?

Jag tror det är en kombination av faktorer:

1. Räntorna är i absoluta termer så låga, och de allra flesta låntagare tycker att deras räntekostnad idag är så liten att de inte pushar sin bank, eller byter bank för att de är missnöjda

2. Bankerna gör en grej av att de har en kostnad för inlånade pengar, dvs folks vanliga deposit accounts. Det är väl en sanning med modifikation. Bankerna har varit duktiga på att få folk att köpa räntefonder istället för att spara på bankboken. Detta tjänar dem pengar på. Men det har också varit bra för kunderna i takt med att räntorna gått ner. Banken lånar ju även ut pengarna de får in men jag tror inte systemet är uppbyggt så att det är just deras egen kunds pengar som just går till den egna kundens utlåning. Bankerna deponerar all likviditet till en negativ räntan idag, vilket kostar dem pengar. Samtidigt lånar de upp till lika förmånliga villkor som deponi villkoren är oförmånliga. Det är inte helt enkelt utan man måste se det som ett NETTO (tror jag, det är inte riktigt mitt kompetensområde):

+ intäkt från utlånade pengar, dvs lånen (där räntan visserligen gått ner, men volymen ökat)

– kostnad för att låna upp pengar (där volymen ökat pga ökad utlåning men kostnaden har gått ner kraftigt)

– kostnad för inlånade pengar, som ligger på noll, då kunder erbjuds noll i ränta, och banken vill ge ett intryck av att vara snäll då de deponerar inlånade pengar till minus ränta.

+ intäkt på deponerad likviditet. Fast där den här intäkten inte längre är en intäkt utan en kostnad idag då Stibor över natten är negativ.

= Räntenetto

In the end of the day så är det ändå räntenettot som är intressant, för banken alltså! Jag fick precis DnB rapport över Swedbank. Den säger att Swedbank förväntas öka sina total lånestock med ca 3,6% i år. Samtidigt väntar man sig att räntenettot ska öka med 1,7%… så marginalen krymper faktiskt. tittar man på NIM% (dvs räntenettomarginalen) så väntas den ligga på 1,6% i år. Förra året var 1,7%. Sedan 2008 har den som högst varit 1,8%, som lägst 1,3%.. men medianen ligger kring 1,6%. Swedbanks marginal är flat sett ur ett större perspektiv. Det enda sättet att tjäna mer pengar är att öka utlåningen. Men just under Q115 så ökade räntenetto med 4,3% jämfört med samma kvartal förra året, vilket tyder på att marginalen ökade något.

ps2. Riksbanken rör inte räntan utan ligger fast på -0,25%. Tror detta i grunden handlar om tre saker

1. Kärninflationen i Sverige har slutat att falla. Head line CPI lär vända upp från och med i sommar när energipris effekterna börjar klinga av. Kronförsvagningen, mot framförallt dollarn, börjar slå genom nu.

2. Ingves vill avvakta hur Draghi agerar. Om tillväxten i Europa överraskar framöver, så är det frågan är Draghi agerar. Det är ju inte så att han kommer dra åt snöran, men han känner sig inte tvungen att stimulera heller. Ett mindre stimulativt Europa, gör att Ingves inte heller behöver vara så aggressiv. Allt är relativt.

3. FED. Ingves vill se hur datan trillar in i USA, och hur FED agerar. Höjer FED behöver inte Ingves sänka, han är stimulativ bara genom att sitta still i båten.

ds2.

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.