http://www.svd.se/ekonomtoppar-infor-amorteringskrav/om/debatten-om-amorteringskravet
Riksbanken, Riksgälden och Fi går ut och sätter press på Regeringen att ge dem tydligare mandat så att de kan införa amorteringskrav o dyl. Det intressanta med artikeln är inte innehållet, utan att de sätter fingret på det jag konstaterat länge. Att myndigheterna har varit och är handlingsförlamade och ytterst handlade det om att regeringen inte tar tag i den svenska skuldsättningen…… vilket i sin tur handlar om popularitet. Hela DÖ och SD´s framfart har gjort det svårt för regeringen att agera. Det är märkligt för att skulle vi få en skuldkris i framtiden, så lär det ytterst innebära att arbetslösheten tar fart vilket gör att SD kommer attrahera ännu fler väljare. Så det är verkligen en kissa i brallan politik de bedriver just nu… dvs skönt att inte göra nåt obekvämt just nu, men skiten kommer senare.
Sen tycker jag inte att amorteringskrav är lösningen på vårt problem. Rätt nivå på skulden från början är melodin och där kommer lånelöftet in. Detta borde regleras först och främst.
På torsdag kommer Grekerna att kunna rulla över en skuld på drygt 3,2mdr EUR till ECB. Det kan man efter att EU sa JA till det tredje programmet i fredags kväll!
http://www.svd.se/grekland-far-86-miljarder-i-nodlan
Nu surras det om Tsipras kan sitta kvar, vilket kanske är tveksamt. Det ironiska i den här farsen är att Tsipras gick till val på omförhandla vilkoren kring statsskulden och inte gå i långivarnas ledband. Detta gillade grekerna varpå Syriza vann, och den fd regeringen åkte ut, just för att man gått i dessa ”ledband”. Nu lever inte Tsipras som han lär, utan nu går även han i långivarnas ledband. För att få genom detta i parlamentet får han stöd av oppositionen, därav gamla regeringen, medan hans egna röstar emot honom. Det är frågan om han kan sitta kvar? Det beror på om folket fattar detta… och det är inte så troligt. Spelar det nån roll ekonomiskt, nej egentligen inte. Oavsett vem som leder detta land står man inför två alternativ. Ha lån till EU, och därmed spela efter EU regler, eller hoppa av och köra sitt eget race.
IMF bråkar också, de vill inte vara med i 3e programmet om man inte skriver av delar av skulden. Det viktiga är räntan de måste betala varje år, och kravet vad budgeten ska landa. Nedskrivning är sekundärt. IMF är också rätt sekundärt. EU borde kunna ta hela skulden själva. Att EU vill ha med IMF handlar nog mer om att IMF har rätt stor erfarenhet av den här typen av kriser, plus att det har funkat rätt bra att köra good cop – bad cop mot grekerna.
Att den grekiska 10-åringen fortsätter ner, nu senast 9,25%, visar att marknaden känner sig rätt nöjd med utvecklingen och är inte så orolig.
Ett problem sett på lite sikt, typ om ett år eller två, det är att villkoren är så tuffa att tillväxten hålls tillbaks och därmed jobben, samtidigt som välfärden är dålig. Då kommer folken surna till igen, och nästa gång de får en ny premiärminister, så kanske inte han väljer att gå i EUs ledband. Då kanske vi får en favorit i repris.
I fredags kom en del data…
Q2 BNP i EZ kom in på 1,2% YoY mot 1,3 väntat och fg 1,0… inte så illa faktiskt!
Kärninflationen kom in på 1,0% YoY mot väntat 1,0 och fg 1,0…. Draghi hade nog viljat se mer.
I USA kom Kärn PPI in på 0,6%YoY mot väntat 0,5 och fg 0,8… handlar mycket om dollarn här!
Michigan kom in på 92,9 mot väntat 93,5 och fg 93,1… gäsp!
Stockholm svajar lite. Vi har gap på 1552 och 1611. Båda kan täppas till närsomhelst. Jag sitter fortfarande i marknaden och hoppas det kan lossna snart…. men är långt ifrån övertygad!
Stay tuned!
ps. Vad gäller amortering på bolån…
1. Vilket är bäst, Två olika personer, fast med samma inkomst/lön, där den ene köper en lägenhet för 2,5mkr, och tar 2mkr i lån, dvs 80% Lån/Värde… och den andra köper en lägenhet för 6mkr, och tar 3mkr i lån… dvs bara 50% Lån/Värde?
2. Det är ju för jävligt att folk inte amorterar…men varför tycker vi inte det om stora företag eller stater som ALLTID har lån, och rullar oftast bara över dem till nya när de gamla förfaller?
3. Är lånen verkligen amorteringsfria. När låntagaren dör och dödsboet säljer huset så amorteras ju lånet av? Vad är skillnaden att amortera varje månad resten av livet, eller amortera samma dag som man dör?
Ja, frågorna är ledande 🙂
ds.
Kortsikt's Blog 
Ingves roll är väl oberoende regeringen?? Det är väl bara trycka igenom 🙂
Nope, det ligger inte på hans bord, inte ens om han skulle vilja.
Det ligger på Fi´s bord, men de verkar inte kunna göra nåt utan regeringens inrådan
http://fi.se/Om-FI/Vart-uppdrag/Sa-styrs-FI/
Ok men varför var han då med och skrev under debattartikeln?
Pimco om housing:
http://www.cnbc.com/latest-video/?trknav=mt%3Atopnav%3Avideo%3Alatestvideo%3A100003114
Ursäkta, här är en bättre länk:
http://video.cnbc.com/gallery/?video=3000407273
Tack, intressant.
Jag känner att jag har lite dålig koll på US housing market, bortsett från den data som regelbundet publiceras….
men vad jag har förstått så finns det en del skeptiker. Huvudargumentet är att pre Lehman så var marknaden också het i termer av pris, transaktioner, nybyggnation you name it. Precis som idag… men en stor skillnad, då var det alltid köpare av kött och blod. Idag så utgör köpare, och säljare för den delen, i marknaden Till ett rätt stor del av finansiella investerare. Dvs i jakten på yield, pga låga räntor, så har amerikanska bostäder blivit ett hett objekt. Hyresmarknaden har också blommat då många kan/vill inte köpa. Skeptikerna menar att uppgången vi sett senaste 5 åren är mycket mer sårbar för ex högre räntor, då det är andra typer, än familjer av kött och blod, som äger en stor del av kåkarna….
Hittade några fler intressanta länkar om US housing, men där verkar analytiker vända det till något i grunden positivt för ekonomin snarare än en makrorisk som här hemma:
http://www.wsj.com/articles/u-s-home-builder-confidence-hits-near-decade-high-1439820086#livefyre-comment
http://video.cnbc.com/gallery/?video=3000407873
http://video.cnbc.com/gallery/?video=3000407868
Intervju med Stefan Ingves och Magdalena Andersson på SR:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6227409
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6233920
Stort tack för input… sicken researcher du är!
Jag fattar att Ingves huvudbekymmer är att skulderna ökar för snabbt. Alla skuld och fastighetskriser historiskt har föregåtts av den typen av utveckling. Dock ska man komma ihåg att alla länder som sett lånen öka snabbt, har inte gått in i kris. Riktigt så enkelt är det ju inte.
Jag fattar också att om ett hushåll tjänar 45,000kr efter skatt i månaden, och gör bedömningen att de kan lägga 15,000kr på boende, så vill de automatiskt låna MINDRE, om MER går till amortering, slopat ränteavdrag, fastighetsskatt etc…. vill de låna mindre, så ökar lånestocken inte lika snabbt. CHECK!!! Ingves&Co har uppnått sitt mål, eller delmål åtminstone.
Men det som stör mig är följande;
Varför vill Ingves&Co inte att lånen ökar för snabbt, jo för att de inte vill ha en framtida skuldkris. Varför vill de inte ha det? Jo för att då får vi en fastighetskrasch, ev bankkris och lågkonjunktur på halsen…. ok, det är vad det handlar om i grunden. Fair enough.
Men hjälper amorteringskrav, slopat ränteavdrag, fastighetsskatt och alla andra åtgärder oss att UNDVIKA detta.
NEJ, tror jag…… de hjälper till att hålla nere NY utlåningen, beskrivet ovan.
Bulken av lånestocken består ju av redan utlånade pengar.
Vi måste säkerställa hur BEFINTLIGA låntagare klarar av högre räntor, och med att säkerställa menar inte jag ”snällt fråga varje bank hur de ser på riskerna i sin bolåneportfölj”…. då de svarar snällt. Vi har koll på den, nemas problemas. Vad de egentigen säger är, ”vi kalkylerar med högre räntor, men samtidigt ser vi inte extremt höga räntor runt hörnet, vilket gör att vi måste ändå göra en någorlunda schysst lånelöfte, annars går kunden till banken brevid och vårt helt övergripande mål med verksamheten är att nå 15% avkastning på eget kapital och då blir det så här… men vi ser riskerna som väldigt små då vi tycker vi har rätt bra koll”….
Ok, om vi inte är redo att reglera lånelöften idag, så kan vi väl åtminstone reglera stress testet alla banker måste göra. Ett test som är lika för alla där man tar en realistisk kvar att leva på summa, tar in senaste inkomst uppgifterna, och sen får ut data hur många kunder som klarar 4% ränta på lånet, 5%, 6%, 7%….. först då får vi en djupare förståelse för situationen!!!
OCH det är inte förrän vi får bort alla kunder som har lån som gör att de inte klarar 5% eller lägre som vi har uppnått Ingves verkliga mål…. dvs skydda oss från krasch och recession.
Det är inte heller som många tror säkert att om vi får ner alla som har loan/value på 85% till 50% så löser vi problemet. Det kan finnas dem med 50% loan/value som inte klarar 5% bolåneränta…
Omvänt skulle man säga att det hade inte spelar nån roll om lånestocken fortsatte att öka som idag, eller tom. snabbare, om vi VISSTE till 100% att alla de som tog nya lån, UTAN NÅGRA PROBLEM och EGENTLIG INVERKAN PÅ DERAS PRIVATEKONOMI, klarar 7% bolåneräntor. Men tyvärr är det nog inte så…. men poängen kvarstår… det är INTE stockens tillväxt som är grundproblemet, utan låntagarnas motståndskraft mot högre räntor som är det! Dock är möjligheten stor att det finns en stark koppling mellan dessa!
Vad gäller ränteavdraget så är det tveggat. Att ta bort det gör att NYA kunder lånar mindre, då de inte kan göra avdrag. Men det gör samtidigt svårt för befintliga låntagare med för mycket lån, då de blir MINDRE motståndskraftiga mot höga räntor. Med fastighetsskatten kan man resonera på liknande sätt.
Jag läser i den högintressanta rapporten \”Finansiell stabilitet 2008:2\” som Riksbanken gav ut under den kris som Lehman orsakade. Där står saker som kan bli aktuellta snart igen, år 2015.
För att lindra problemen på marknaden för bostadsobligationer har Riksgälden placerat de medel de får in i sina extra emissioner av statsskuldväxlar i säkerställda bostadsobligationer, samtidigt som Riksbanken nu i större utsträckning tar emot säkerställda bostadsobligationer som säkerheter. Riksbanken och Riksgäldens åtgärder tillsammans innebär att svenska myndigheter har lånat ut ungefär 500 miljarder kronor mot säkerheter i framför allt säkerställda bostadsobligationer. Detta belopp kan jämföras med den totala utestående stocken av säkerställda bostadsobligationer i Sverige som i slutet av augusti uppskattades till cirka 1000 miljarder kronor. Detta innebär att svenska myndigheter i dagsläget innehar cirka
hälften av den utestående stocken.
(slut citat)
När de tre verkscheferna går ut i in artikel i DN så kanske det är mer med omtanke om sig själva och sitt revir än om hushållens?
Ga Stan anser att ränteavdraget är tveeggat. Det var det inte när det infördes. Det hade ETT mål. Att arbetarklassen skulle få råd att köpa sig ett eget hem. Det var finansminister Gunnar Strängs mål.
Ingen jämlikhetsreform har väl lyckats så väl. Titta på dagens pensonärer. De rika för att de med hjälp av räntebidraget kunde skaffa sig ett hem eller en bostadsrätt (HSB, Riksbyggen).
Och du tycker det fyller samma funktion idag?
Antingen äger hushållen sina bostäder (bostadsrätter) och tar värdestegringen. Eller också köper t.ex. fastighetsbolagen Balder, Wallenstam, Lundbergs upp bostadshusen. Då tar aktieägarna i dessa bolag hand om värdestegringen. Ett bostadshus har alltid en ägare.
Tas räntebidragen bort för hushållen men behålls för fastighetsbolagen (ränteinkomster, hyresinkomster minus räntekostnader) då går trenden, att hushållen äger sina bostäder, tillbaka. Vad har vi vunnit med att familjen Lundberg blir så rik att de inte bara kan köpa Industrivärden utan fler industrier i Sverige.
Ja jag tycker räntebidraget fyller samma funktion i dag. Det gör att hushållen kan köpa de bostadsrättshus som fastighetsbolagen annars hade köpt.
Varför är det jämlikare att bo i ett hyreshus än att vara delägare i en bostadsrätt?
Hade du resonerat på samma sätt om fastighetspriserna halverats kommande 20 åren?
Jag säger inte att de kommer göra det…. bara att det primärt är de lägre räntorna som drivit upp priserna, och räntorna lär knappast bli mycket lägre, och därför kommer inte utvecklingen de kommande 20 åren att vara samma som de 20 åren som varit.
Har du tänkt på att om priserna var 30% lägre så hade folk bara behövt ta 2/3 av det lånet de tar idag. Räntan på det lånet hade således varit 2/3 av vad de betalar i ränta idag före ränteavdrag. Dagens priser med ränteavdrag är alltså samma sak som 30% lägre priser och slopat ränteavdrag. Skillnaden är att det hade varit 1/3 lättare att göra sig skuldfri. Jag vet vad jag hade valt!