Julstöket lär fortsätta

Marknaden är översåld, har passerat Fib38 och nästan nuddat vid Fib50, och kommer studsa upp mot 3900-3950. Därifrån är mitt base case att det vänder ner igen med target 3600-3700. Om det fortsätter upp och stänger över 4020 då var senaste veckan av allt att döma en fint, och det kan fortsätta en bra bit till. 4100 toppen lär då utmanas ytterligare en gång, och sannolikt passeras. Detta är dock inte base case.

På datafronten är det lugnt. I veckan har vi NAHB index, Consumer confidence, Core PCE och Michigan index. Inget som flyttar marknaden. I nästa vecka har vi Case Shiller och Chicago PMI. Inget uppseendeväckande heller. Sista dagarna på året brukar vara starka men ingen säsongseffekt jag hade vågat betta på.

Dollarn har varit osedvanligt sedan i torsdags, trots att marknaderna varit ganska kyliga. En del av förklaringen ligger i att Euron varit stark. Detta har i sin tur med att göra att ECB och Lagarde inte höjde till 2,0% men framförallt flaggade för att man på långa vägar inte är klar med sina höjningar utan guidade för höjningar under större delen av nästa år. Marknaden tänker nu att man kommer höja till 3,25%. Jag kan tänka mig att man höjer 50 punkter i februari och 25 i mars, till 2,75% men att det därefter är så pass dåliga tider att man slutar. Men detta bygger på konjunkturen surnar till rejält under första halvåret. Lagarde och ECB är gör inte samma prognos av framtiden som jag… men när hade ECB rätt senast? Har deras prognoser någonsin stämt? I denna kontext vill jag nämna det gamla påståendet ”När USA nyser, så blir Europa förkylda”.

Detta sätter press på Riksbanken som ligger på 2,50% idag (dvs över Europa men ändå problem med svag krona, tack vare vårt exportberoende, fastighetssektorn och belåning). Jag tänkte mig att de kunde höja med 25 i februari och sen ligga stilla. Detta i sin tur bygger på att ECB bara hade höjt med 25 i februari. Men givet LaGardes hökiga hållning så måste Thedeen sätta emot, annars kommer kronan försvagas som attans mot omvärlden, och då importerar vi inflation, i ett läge där vi vill att inflationen kommer ner. Därför är risken nu stor att Thedeen höjer med 50 den 9 februari till 3%. Nästa möte därefter är inte förrän 26 april… och då vete tusan om inte läget är så pass dåligt att han låter bli. Time will tell.

Men om vi går mot 3% styrränta, så kommer rörliga 3m lån ligga på 4,0-4,5% och bundna sannolikt på 4,5-5,0%. En fördyring mot tidigare prognos.

Såg förresten av Svenskarna har ju varit duktiga på att binda sina lån när räntorna var låga, men redan inom 1 år från nu så är mer än 80% av lånen rörliga, och knappt 20% ligger på förfall längre ut. Det gör att stora delar av vår skuldsättning utsätts för de höga räntorna och ger en kraftig broms på konjunkturen. I ett läge där vi kanske vill sänka men måste trots detta förhålla oss till ECB för inte försvaga kronan ännu mer.

Caset är dock inte så nattsvart. Den amerikanska konjunkturen väntas bromsa in kraftigt under första halvåret, detta får FED att sluta höja under våren. Blir det riktigt djup recession under sommaren, dvs tänk er att arbetslösheten ökar med nån miljon i månaden, då kommer FED att börja sänka. Om FED sänker kraftigt, så gör det livet lättare för ECB att inta en mer duvig politik, dvs sluta höja, givet att Europa också är i recession. Om ECB bromsar in, så behöver inte Thedeen och Riksbanken känna sig lika pressade. Första sänkningen från ECB och Riksbanken borde kunna kommer under slutet av nästa år. Detta bygger på recessionsantagandet.

Svenska bostadsmarknaden kommer ha det motigt nästa år. Jag tänker kraftig nedgång till sommaren, och sen utplaning under andra halvåret. Först under 2024 kan den vädra morgonluft.

När FED börjar sänka så tror jag de kommer gå rätt snabbt ner till 1,5% styrränta… den nivå som de såg som balanserade tidigare. Detta kräver att jobben försvinner med par miljoner i månaden. Typ som under 2009.

Hoppas ni får en fin vecka och hinner njuta av julstämningen!

Tbc

Tisdag…

NAHB index kom igår… 31 mot väntat 34 och fg 33…. fastighetspriserna kommer falla off the cliff nästa år i USA….

Imorgon onsdag kommer HOX från Sverige samt CB Cons Conf…

Marknaden är rejält svag….SPX har stämt av Fib50% av det gamla björnrallyt, och gap sedan tidigare är stängt. Så är man fundamentalt positiv och tror på stigande börs, något jag förvisso inte gör, så har man ett utmärkt köpläge nu. Nu kommer det en studs any day mot 3900-3950 men mycket mer än så tror jag inte det blir. Siktar på att det vänder ner därifrån och drar vidare på 3600-3700. Därefter studs mot 3800-3900. Sen är tanken att januari bjuder på nedställ mot 3250-3350. Bryts 4020 nu i det korta så lever fortfarande björnrallyt, och då var senaste veckan en fint, och vi står inför ett par veckors uppgång.

———

Onsdag

Hox Valueguard kom med svenska bostadspriser för november, och de fortsätter ner. De gör även det i december. Brf Sthlm är nu ner 15% sen toppen, och jag tror de ska fortsätta med 10% till under fram till sommaren… sen får vi ta nya tag därifrån.

Annars tror jag utvecklingen kommer bli lite som under 2011… fast med större svängningar. Då höjde Riksbanken räntan, vilket pressade upp räntorna. Men det var ett policy misstag de backade från, sänkte räntan igen, varpå räntorna föll tillbaka. Detta gjorde att priserna aldrig riktigt hann reagera. Nu är ränteförändringen större, och priserna har börjat reagera, men själva poängen att räntorna börja falla kraftig senare under 2023, kommer ge stöd till priserna. Gör dom inte det… då är vi rökta big time!

En relevant fråga, hur mycket behöver räntorna falla för att motivera en prisnivå i linje med pre-covid 2019? Well, tittar man på grafen så borde den 5-åriga bostadsoblisen gå till 1,5%, vilket betyder att den 5-åriga statsobligationen måste gå till 0,5-1,0% (idag 2,3%). Det gör den om Riksbanken sänker tillbaka till cirka 0% styrränta eller strax därutöver. Riksbanken sänker till noll om 1, Sverige hamnar i en lågkonjunktur där arbetslösheten börjar stiga kraftigt 2, inflationen faller till noll, dvs där företagen slutar höja priserna från månad till månad vilket gör att årsdatan efter 12månader går mot noll och 3, samma sak händer i Europa, vilket får ECB att göra samma sak. Detta i sin tur bygger på att FED och världsekonomin gör samma sak.

Så enkelt uttryckt kan man säga så här: Om USA hamnar i recession med kraftigt stigande arbetslöshet, då kommer sannolikt prisnedgången på svenska bostäder att stanna av runt nivåer som gällde pre-covid. Hamnar USA inte i recession, inflationen biter sig kvar, och FED känner att de inte kan sänka räntorna, ja då finns en betydande nedåtrisk på svenska bostadspriser, under pre-covid nivåer.

Så ni som tror på total bostadskrasch i Sverige, måste tro på att USA undviker recession nästa år. Om ni tror på recession, som jag gör, då kommer svenska fastighetspriser klara sig ganska bra.

Sen finns det nyansskillnader, som vanligt, även i den här diskussionen. Säg att USA hamnar i recession, och detta i förlängningen tvingar Riksbanken att nolla styrräntan. Men NÄR… det är en jävla skillnad om man börjar sänka under hösten 2023, eller det kanske dröjer ända till hösten 2024. Tajmingen av detta kommer påverka bostadspriserna som alltså reflekterar räntebilden och ju längre räntorna är höga, desto större sannolikhet att prisnedgången blir större och mer utdragen, än om Riksbanken är snabbare på bollen.

Vilket av dom blir det? Jag tror ju på recession, och det finns många anledningar till det. Men de två viktigaste är 1, den kraftig inverterade yieldkurvan i USA har aldrig haft fel och det finns en logisk förklaring till varför den här rätt. 2, räntorna i USA X skuldsättning gör att de inte borde klara sig.

Sen vet jag att många undrar i siffror vad vi pratar om… Jo antingen har bostadsmarknaden cirka 10% till på nedsidan, dvs till pre-covid nivåer. Eller blir det inte som vi tänkt oss och då har jag räknat fram att nedsidan ligger på 20-30% från dagens nivåer.

Så från toppen kan man säga att bästa scenariot mäter cirka 20-25% nedgång och sämsta där räntorna inte sjunker tillbaka cirka 35-40%.

En annan diskussion som jag hade med en bekant för en tids berörde ämnet om vi någonsin får se nollräntor igen. Motiveringen skulle vara att det skapat problemet vi är inne i nu, och därför kommer centralbankerna inte göra om det. Jag hävdar att detta stämmer inte.

1, Nollräntor har inte skapat inflationen idag. Nollräntor har skapat skuldberget vi har idag i världen. Men det är inte skuldberget som har skapat inflationen. Det är Världens samlade expansiva Finanspolitik under 2020+2021 som gav en Demand push + i kombination med att delar av världen stängdes ner + krig i Ukraina som gav en Supply pull… som skapat inflation. Hade Covid och kriget aldrig hänt så hade vi inte haft inflationen som vi har idag.

2, That said, centralbanker har i 15 års tid jobbat med att få upp inflationen, vilket fått dom att tro att det nästan inte går, och när det går så pressas den upp mot 2-3% som mest. Verkligheten har visat att det visst går att få upp inflationen om man eldar på demand och håller tillbaka supply tillräckligt mycket, och att räntorna direkt anpassar sig till rådande inflation… och DÅ mina vänner är det ett problem om underliggande skulder är för stora. Vilket nollränte-politiken har bidragit till. Så den är inte oskyldig. Men inte på det sätt som många tror alltså. För stora skulder är alltid ett problem, om förhållandet mellan ränta+inkomster inte lirar. Dvs om räntan drar för mycket eller inkomsterna sjunker eller både och. Historiskt har det inte spelat nån roll om det är ett helt land som defaultar på sin statsskuld, eller det är kommersiella fastigheter i Sverige på 90-talet eller bostäder i USA 2008. Skuld-Inkomst-Ränta. Enkelt!

3, Så jag tror att när BNP tillväxten är negativ, företagen sänker priserna, varje månad försvinner X miljoner jobb… då nollar man räntan för att hjälpa ekonomin. Det går inte att motivera att man bara sänker lite. Motivet att sänker man mycket så stiger skulderna håller inte… för det är ingen som lånar i recession. Man sänker inte räntan för att hushåll och företag ska låna. Man sänker räntan för att sänka räntekostnaderna. Bördan på de belånade, så de klarar sina övriga kostnader bättre när inkomsterna tryter.

4, That said, även om jag är 100% övertygad att man nollar räntan så länge som recesionen blir tillräckligt påfrestande, så kommer man sen inte vänta på inflationen likt man gjort historiskt, utan försöker ganska snabbt höja till en balanserad nivå, vilket i USAs fall ligger runt 1,5%. Detta trots att rådande inflation inte motiverar det. Detta kommer vara den stora skillnaden mot åren 2008-2021.

Detta kommer i förlängningen göra att en normal US10yrs ränta kommer ligga på cirka 3% (givet styrränta på 1,5%). 3% har ju annat varit peak level sett till åren 2011-2021. 3% kommer vara the new normal.

Går man vidare och resonerar kring börsen så tror jag även framöver att en normal aktieriskpremie ligger kring 3,0-3,5%. Med 3% US10yrs så ligger Earningsyield på 6,0-6,5%. Detta ger PE-tal på 15-17…snitt PE16 som fair value för börsen på lång lång sikt. Detta tror jag också är sunt.

Sen kan man alltid resonera om vinstnivåerna.

Idag ligger SPX vinsten på 220usd. Låt säga att den krymper till 170usd vid recession.

Låt oss sen anta att den växer med årliga uppgång på 8% om året i 10 år.

Så år 2033 är vinsten 170 X 1,08^10=367dollar

Säg att marknaden värderas till PE 16 om 10 år. Då ska SPX stå i 367 X 16= 5,872.

Så givet att SPX står i 3821 idag och 5872 om 10 år, så är det 54% avkastning. Typ 4% om året. Inte så bra. Säg att SPX tappar till 2800 nästa år, då ökar den årliga avkastningen till 8% om året. Inte så dåligt. Sen anser inte jag att man ska köra Buy and Hold… utan drar börsen i väg mot långsiktigt target, dvs drar ner den årliga avkastningspotential, då säljer man ner portföljen. Utan att veta om det ska upp eller ner dagen efter. Och sen ökar man när den årliga uppsidan ökar. Återigen, utan att veta hur börsen ska gå på kort sikt.

Detta tvingar dig som sparare att gå ur marknaden när alla är som mest positiva, och gå in när alla är som mest negativa.

Nu ska jag sluta prata om långsiktigt sparande, för sparare som vill vara passiva. Denna blogg handlar om aktiva sparare och vad som händer på kort sikt. Tillbaks till verkligheten.

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

35 kommentarer till Julstöket lär fortsätta

  1. Jan Sveide skriver:

    2009 – då var det övervärderade hus nu är det övervärderade bilar. Teknikbytet från ICE till EV och chipsbrist har lett till en övervärdering där folk som vill byta bil behöver betala sig ur sitt gamla billån.

  2. Will skriver:

    Hur mycket tror du bostadsmarknaden ska ner härifrån? Ser framför mig att framförallt större tre och fyra-rummare i Stockholm som prioriterades i pandemin kan falla tillbaka ordentligt nu när de kvadratmetrarna blir väldigt dyra på toppen.

    • GaStan skriver:

      15-20% härifrån är fullt möjligt

      • Erik skriver:

        Vad tror du händer med fastighetsmarknaden då? Jag menar vi är ned nästan 15% nu, säg 15% till och det börjar göra ont på riktigt. 15% är trots allt ”bara” kontantinsatsen för de som köpte nära toppen, med 15% till börjar det bli förlust för många och inlåsningseffekter pga har ej råd att köpa nytt om man säljer. Finns det risk för ett Japan-scenario? Dvs där BM går ned så pass mycket att folk bränner sig totalt och tappar förtroendet, dvs det tar väldigt lång tid innan den återhämtar sig?

      • GaStan skriver:

        Inte så dramatiskt att vi ska ner till pre covid nivåer egentligen!

    • Erik skriver:

      Än står sig större lägenheter otroligt bra (fortfarande flera 3or som går för 120k/kvm), trodde hela coronauppgången skulle reverseras. Dock måste alla dessa småhus för runt 12-15m få sig en rejäl omgång, med alla ökade driftkostnader samt att du ofta har barn och bilar på det!

      • Olle skriver:

        Vi letar boende sen drygt 1,5 år tillbaks och lånelöftet har gått ner förvånansvärt lite, medan kostnad för lånet blivit skyhögt. BR har förutsägbara och framförallt relativt låga kostnader utöver eget lån så kan tänka mig att många ”chansar” på att räntan går ner ganska snart? Men ytterligare nedjusteringar av lånelöften kanske kommer vid årsskiftet? Skulle räntan uthålligt vara på ungefär den nivån den är idag tror jag dock att nedåtpotentialen för både BR och småhus är svindlande, oavsett om bankens lånelöften skulle stå sig eller inte..

      • GaStan skriver:

        Svenska räntor kommer hålla sig höga en bra bit in på nästa år…. och därmed sätta press på bostadspriserna.

        Jag har också hört att bankerna inte justerat ner sina lånelöften så mycket som räntorna motiverat. Detta är märkligt att inte Finansinspektionen tar bankerna hårdare i örat för detta.

        Låneöftet baseras på Inkomst minus ett hushålls omkostnader= Vad man har råd att lägga på räntor och amortering.

        Detta belopp divideras sen med kalkylräntan för att få fram vad man får låna.

        Kalkylräntan är en funktion av marknadsränta + marginalpåslag.

        Om lånelöftena inte justerats ner senaste halvåret så handlar det primärt om att marginalkravet justerats ner… och jag ser inte det som hållbart.

        Samtidigt ändras kalkylräntorna med stor fördröjning och seghet, så det är sannolikt bara en tidsfråga.

        Hursomhelst, även om de inte ändrar lånelöftena, så har räntekostnaderna blivit 4ggr högre sen bolåneräntan låg på 1%, så hushållet reglerar sannolikt sitt lånelöfte själv tids nog…

      • Olle skriver:

        Så är det till 100%. Maxbelånar vi oss för småhus nu är det rimligt att räkna med kanske 45 % av nettoinkomst till boendekostnad en vintermånad (varav 2% amortering), då med relativt höga inkomster så el m m får ett relativt sett lägre utslag än för många andra hushåll tänker jag(?). Är genuint förvånad att bankerna (FI) tillåter detta givet risk för stigande arbetslöshet och alternativscenarion där inflationen inte faller svinsnabbt vilket den säkert gör men någon marginal??

        Precis som du säger pågår nog en självreglering redan nu, i a f för småhus där mer än räntan behöver vända för att få en långsiktigt rimlig kostnad.. För BR kan jag tänka mig att många vågar chansa på lägre ränta i ganska stor utsträckning så länge lånelöften tillåter det för där är nulägeskalkylen inte riktigt lika illa

      • Olle skriver:

        Blir för övrigt full i skratt av mäklare och div bankföreträdare som bedömer att priserna kommer stabiliseras under våren p g a förutsebarhet i var räntor stannar och elkostnader m m – underförstått att det primärt är rädsla som driver nedgången. Skiten har redan träffat fläkten fullständigt och tvärtom är det enda som håller uppe priserna ’spekulation’ om att allt kommer vända snabbt, vilket i o f s skulle kunna hända men det fråntar inte idiotin i analysen..

      • GaStan skriver:

        Det som talar för att krisen når ett epicentrum till våren är att räntehöjningar slår genom i realekonomin med cirka 6 månaders fördröjning. Dvs dagens ekonomi präglas av styrräntor från i somras, ekonomin senare i vår, sommar, kommer präglas av räntor idag. Det kommer att kännas, no doubt, och då är det frågan om man fortsätter att höja. Jag tror inte det. Jag tror det till slut tvingar dom att sänka, även om reaktionsnivån på centralbanker inte är den snabbaste.

      • jakheide skriver:

        Hej!

        Glöm inte att ränteavdrag på 21% (räntekost över 100k) står kvar när räntorna går upp. Visst måste man klara kassaflödet per månad men de svenska bostadsköparna kanske ser detta som en go rabattkod i dessa tider.

        Lite som att få schysst rabatt på en i grunden dyr tv.

      • GaStan skriver:

        Absolut, som isolerad företeelse. Men på aggregerad samhällsekonomisk nivå är effekten försumbar, då bakom varje räntekostnad (som man får avdrag från) finns en ränteintäkt (som beskattas). Så om du tänker att ekonomin består av två personer där den ena lånat 1mkr och en annan lånat ut 1mkr så tar den här effekten ut varandra.

  3. Anders skriver:

    Vad har du för syn på Vixen på kort sikt?
    Tack för en grym blogg 🙏

  4. andersk skriver:

    God jul och gott nytt! Tack för #1 go-to blogg när man har reflektioner kring hur man ska tolka framtida makro!
    Du har bidragit med fina procent i min portfölj i år (där jag tagit mina egna beslut eftersom du inte sysslar med rådgivning 😉 ) och jag ser fram emot guidning under -23 också!

  5. Jonathan skriver:

    Såg i tidigare kommentarer resonemang kring dollar vid recession. Antar att det beror på sänkta räntor när vi är där. Står analysen kvar att du tror på dollar och hur räknar man egentligen på inprisning i så fall?

    Såg också några konkreta svenska tips såsom SEB korträntefond C men att du avrådde från korta dollar. Kanske missuppfattade så skulle uppskatta resonemang här!

    Tack för en toppenblogg! God Jul och Gott Nytt År!

    • GaStan skriver:

      Hej,

      Den här bloggen sysslar ju inte med rådgivning och konkreta placeringar. Så det handlar mer om makro och scenario byggande.

      Men normalt sett så styrs valutor av räntedifferensen mellan länder. Dvs under lång tid höjde FED mer än ex Europa, och var betydligt mer hökig, inte minst mot bakgrund av att inflationen var ett större och tidigare ett problem i USA, och därför steg räntorna mer i USA relativt Europa, vilket stärkte Dollarn.

      Men på senare tid har FED kommit rätt långt i sin räntehöjar cykel, och man drar ner på takten i höjningarna, och inflationen visar på svagare momentum, SAMTIDIGT som Europa ger ett väldigt hökigt anslag då man inte höjt lika mycket samtidigt som lönebildningen börjar bli problematisk och kan innebära att inflationen stannar kvar längre än vad ECB först tänkt sig, vilket tvingar ECB att spänna musklerna… och detta sammantaget har alltså gjort att räntespreaden kommit tillbaka vilket försvagat dollarn med ca10% mot euron på sistone….

      MEN, när recessioner väl slår till, tänk våren 2020, 2008/2009 så flyr marknaden till trygghet, och detta är dollar. Så då sätts de här mekanismerna ur spel. Det handlar också om att man vill äga de tryggaste av papper, dvs amerikanska statsobligationer, som väntas gå bra när räntorna faller (obligationer går upp i pris när räntan går ner) och för att köpa dom måste man ha dollar, alltså så säljer hela världen sina egna valutor, växlar till sig dollar, och köper Amerikanska statsobligationer. Dollarn stärks.

      Det är detta som jag tror kommer hända nästa år…. trots att amerikanska räntor är på nedåtgående.

      PROBLEMET är skarven mellan de här två svenariorna. För som det är nu så faller räntorna pga en mindre hökig FED, vilket alltså sätter press på räntespreaden och försvagar dollarn… och detta fortsätter till recessionen väller över oss, och då fortsätter räntorna ner, fast där valutan tvärvänder och börjar stärkas.

      Så för att summera. Om 6-12 månader är dollar starkare än idag. Men den kan bli svagare innan det blir bättre.

      Rent tekniskt är 1,08eur en viktig nivå… så länge som den håller så kan vi nåt nån form av botten.

      Hoppas detta svarar på dina frågor…

      Vad gäller fonderna så är det inte mina svar utan vänliga följare av bloggen som kommer med input. Jag ger inga konkreta råd.

      God Jul och gott nytt år, och tack för att du följer!

      /Jonas

  6. Hendj skriver:

    Tack för en super-intressant blogg och att du delar med dig av allt detta! Dina resonemang är väldigt intressanta och lärorika. Vore spännande att höra ännu mer ingående resonemang hur du landar i nivåerna som du ser framför dig när du resonerar om 3950->3600->3800->3250 etc.

    • GaStan skriver:

      Tack, vad kul att du gillar. I grunden har jag alltid en fundamental syn som binder ihop makro scenarior med värdering och vinstutsikter. Men när jag har det klart för mig så penslar jag gärna rent tekniskt. Den tekniska analysen tar hänsyn till Fibonacci nivåer, rsi/medelvärden, gamla stöd/motstånd, våg analys.

  7. James007 skriver:

    Hej, jag tycker det är lätt att hänga med i dina resonemang och de känns vettiga. Det jag tänker på dock, är att det känns som att det är många och stora investerare som har samma view, och de har mycket cash på sidlinjen som väntar på att komma in. Analytiker, chefsekonomer på banker och på diverse sidor är också ”eniga” och de har väl i stort någorlunda samma view, risk ska ner igen innan det vänder H2 23.

    Nu ska man inte vara contrarian bara för sakens skulle (för resonemangen ger mening), men känner du någon oro för att det är en crowded trade och när alla väntar att det ska hända så sker det inte? Tex att de långsiktiga investarna bestämmer sig för att nu köper vi dippen innan vi når till target?

    • GaStan skriver:

      Jag håller med om att det är många långa pengar som ligger utanför marknaden, och det är många banker som är baissiga numera.

      Men först och främst måste man komma ihåg att alla aktier hela tiden ägs av någon. Det här med undervikt stämmer bara sett till pris. Alla aktier ligger ju på någon depå..

      Och alla är faktiskt inte negativa,

      Det finns korta pengar som köper för att de tror räntorna ska fortsätta ner

      Det finns allokeringsportföljer som rent taktiskt alltid köper aktier när de går ner (och säljer när de stIger)

      Det finns hedgefonder som ligger korta och blir nervösa när det stiger och börjar köpa tillbaka

      Och så vidare…

      Jag skulle inte hänga upp mig så mycket på hur ”alla” ligger och försöka göra nåt av det….

      Jag har aldrig träffat en investerare som använt faktorn ” hur marknaden är positionerad” och lyckats skapa avkastning på det…

      Nej det är alltid en fråga om pris och vad som är inprisat…. Och som du nu lyfter fram, att många tycker samma sak. Är det inte då inprisat?

      Problemet är att det inte kan vara inprisat oavsett hur man vrider vänder på det. Problemet är att konsensus intw tror på det för att makro och vinst estimat inte kapsejsat…

      Så den stora frågan som jag ser det är:

      Vi som tror på recession och kraftiga vinstfall… finns det risk att vi har fel, och i så fall varför?

      En grej jag funderat på är att räntehöjningar inte slår mot tillväxt för att stora delar av världen ligger på bundna lån och betalar låg räntan i många år till..

      Vilket gör att det bara är nyutlånibg som bromsas upp vikket är en liten del, och alla vars lån förfaller väljer att amortera dom istället.

      Därmed skulle inte räntorna få den effekten som vi räknat på…

      Svenska hushåll är undantaget här då snitttiden på vår skuld ligger på 1,5år…

      • Östergren skriver:

        Det är ungefär lika stor skillnad i kvalitet på allsvenskan i fotboll och premier league som det är på aktieanalytikerna i Sverige och US.
        Vi är riktigt jävla dåliga.
        Tack Jonas för att du är den enda läsvärda i Sverige och att vi slipper läsa om det svenska mantrat att börsen alltid går upp.

      • GaStan skriver:

        Tack för att du följt mig i så många år… vi kämpar på en dag i taget

  8. Tim skriver:

    Timing!

    2 saker stör mig lite just nu…

    1. Alla förväntar sig låg konjunktur. Jaja ibland har konsensus rätt så vi låter det bero.

    2. Jag är ofta för tidig. Tycker mycket Us data ff är stark. Och ja dagens räntor visar sig i framtiden… men hade förväntat mig tydligare signaler nu.

    Leker därför vidare i tankarna kring ”försenad” recession…. Och kanske är det på timingen konsensus har fel? Dvs att det inte blir någon recession 2023 första halva.

    Inverterad yieldkurva. 2 åringen mot 10 åringen inverterades i början på juli (kort sväng i början av april, kan vi bortse ifrån)

    3 månaders mot 10 åringen inverterade så sent som 24.e oktober.
    Om vi tittar på historien och det har ju forskats en del så kommer recession (trubbigt timingverktyg men ändå) ca 6-18 mån efter inverteringen och traditionellt sett baserats datan på 3 månaders som överstigit 10 års räntan. (Inte 2 åringen mot 10 åringen). Allt annat lika borde vi vara i recession in på hösten först snarare än våren…

    Any comments på detta scenario?!

    3. Efter recessionen vad bedömer du en normal inflation vara?
    0-2 % el 2-4% eller ngt annat?

    Happy Holiday!

    • GaStan skriver:

      Tajming delen skriver jag under på. Det är knepigt med stor risk att hamna fel. Men jag har utgått från att räntan behöver 6 månader på sig för att slå genom. Således konjunkturen i sommar borde vara dassig!! Att den inte är så dålig nu beror på räntan i somras. Typ

      Det här med konsensus håller jag inte med om. 1, En 10-åring borde inte stå i 3,7% om alla visste säkert att det är recession runt hörnet 2, konsensus vinstprognoserna ligger inte på recessionsnivå 3, olika bank ekonomer, penslar inte för kraftigt stigande arbetslöshet.

      Jag skulle säga att man tror inte på mer recession idag än man gjorde september 2008… trots detta var det många som var kritiska till konjunkturen…

      3, Efter konjunkturen normaliserats tror jag på inflation runt 1,5% för att jag tror på löner runt 2,0-2,5%. I normala tider är det främst löneökningar som driver företag att höja priserna.

  9. Martin skriver:

    Hur/var ser du vinsten för spx och pe för börsen som helhet? Är det siffran vinst per år för samtliga spx aktier som du nämner?

  10. Henrik skriver:

    Är som Martin nyfiken på tips på var man kan se vinstnivåer för specifika index som SPX och OMX30, etc.
    God jul!

  11. FlamK skriver:

    Nu går flera storbanker ut och spår att styrräntan kommer höjas till 3,50% nästa år. Alltså 100 punkter till.

    Vad tror du om detta ? Raka motsatsen till ditt scenario om sjunkande räntor nästa år tänker jag…

    • GaStan skriver:

      Nej, jag tror på 50 i februari, men om konjunkturen är så pass dålig som jag befarar så blir det ingen höjning i slutet av april. Håller konjunktur styrkan i sig så kan det bli 50 till..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.