NFP augusti

Sista sysselsättningsdatan innan FED mötet den 16e….

NFP kom in på 173k mot 217k väntat och fg 245k (uppreviderat fr 215)… en gäsp siffra, jobben tuggar på liksom!

Men den viktiga är lönerna. Timlönerna kom in på 2,2% mot väntat 2,1 och fg 2,2 (uppreviderat från 2,1)… de rör sig inom sitt 5 års intervall…. och det är fullständigt logiskt att lönerna inte bidrar mer till inflationen än löneinflation minus 100bp=ca 1% kärninflation.

Således, om Yellen står fast vid att hon är data dependent… ja då kan inte ovan lönedata, eller någon lönedata på sistone, utgöra en anledning till att höja ränta.

Sen finns det ju alltid hökar inom FED, dvs sådana som vill höja ändå. Men å andra sidan har de velat höja länge. Deras främst skäl är att USA växer idag i en takt (2014:2,4% och 2015:2,4%est) som inte motiverar nollräntor. Visst, de kan ha en poäng.

PROBLEMET, med det här resonemanget är följande:

1. Att höja handlar inte om att höja från 0 till 0,25… och sen ligga kvar där i ett år. Då kan man lika gärna skita i det. Man höjer för att 1, kyla ner en ekonomi som på sikt riskerar att bli överhettad och 2, för att när recessionen slår till nästa gång så är räntan på en nivå som gör den sänkbar. Dvs ger en stimulativ effekt. Så det handlar inte om 0-0,25. Utan det handlar om att gå från Noll till en ny högre nivå. Låt säga 1,0%. Jag vill också påpeka att skulle de höja till 0,25%, och sen att inflationen faktiskt inte lyfter alls… då har dem en väldigt jobbig, nästan pinsam, situation att ta i tu med. Bernanke sa det nån gång… att han väntar hellre lite längre och är säker på tillväxt och inflation, innan han höjer, och således tar dess negativa effekter av att ligga behind the curve, än att höja lite för tidigt och sen inse att ekonomin inte utvecklas i den riktningen det var tänkt, och därmed hamna i en nästan olöslig sits som kan sluta med ett enormt förtroendetapp.

Varför tror ni både Draghi och Ingves började stimulera EFTER kärninflationen studsat… jo för att de inser att penningpolitiken har sina begränsningar, och det handlar mycket om signal effekten. Dvs om de vidtar en åtgärd för att nå en viss effekt, säg stigande inflation, och istället blir det tvärtom. Vad tror marknaden om centralbankens möjligheter att kunna påverka? De går till NOLL.

2. Om kärninflationen i USA idag ligger på ca 1,3% (core PCE), så är realräntan 0-1,3=-1,3%… en negativ ränta gör det mindre intressant att spara, och eventuellt en större aptit att låna. En negativ ränta trycker upp priset på tillgångar som eventuellt ger business och consumer confidence. Om du höjer räntan från 0 till 1%. Givet att inget händer med inflationen, så stiger realräntan från -1,3 till -0,3. ALLT ANNAT LIKA så får detta negativa konsekvenser. Dollarn lär stärkas, och vips så får man det tuffare att exportera, aptiten för att köpa inhemska saker minskar, tillväxten avtar… samtidigt som man importerar deflation, i ett läge då man egentligen vill att inflationen stiger för att kompensera för den högre räntan…

Så visst finns det anledning för en centralbank att förhålla sig till inflationen! Givet att man mäter den rätt.

Riksbanken lämnade en prognos över tillväxten för Sverige, 3,1% i år och 3,4% nästa år. Inte så mycket att säga om det. Deras prognosförmåga är ju begränsad, det är den för alla. Växer Kina med 4% nästa år, så finns det risk att mycket inte blir som vi tänkt oss. Men det intressanta är att de tror på kärninflation på 0,9% i år, dvs i linje med de senaste mätningarna, men att den stiger till 2,0% vid utgången av 2016. Gör den det, så har jag full förståelse varför RB vilar på hanen…. men kommer det att stå i 2%? Tja, tittar man på RBs förmåga att prognostisera inflationen senaste åren har den varit kroniskt fel. Ingen har å andra sidan varit bättre.

Time will tell!

Hursomhelst, utebliven räntehöjning borde gillas av marknaden, men har inte gjort det hittills… vi får se hur USA stänger ikväll. Jag får fortfarande en hel del rapporter över hur en inbromsning i Kina slår mot världen, och de flesta rapporter säger att det är lugnt… men det vete tusan hur prognostiserbart det är egentligen! OMX1,510ish är alltjämnt ett viktigt motstånd som visar att säljarna har övertaget.

Trevlig helg!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till NFP augusti

  1. Staffan Kjellin skriver:

    Räntorna går ned och börsen går ned. Skall det inte vara tvärtom enligt tidigare visdom. När räntan går ned skall börsen gå upp?

    • GaStan skriver:

      väldigt intressant det där….

      Augusti var unik på det sättet att tidigare när det var risk off sålde man allt, och köpte amerikanska statspapper… dvs us rates ner, dollar upp.

      Men det hände aldrig i augusti… vissa menar att det var centralbanker etc som sålde stort… för de behövde likviditeten.

  2. Staffan Kjellin skriver:

    Den låga räntan med åtföljande låg svensk växelkurs gör svenskarna fattigare och fattigare. Det hade naturligtvis varit bättre med en högre ränta. Dessutom skulle de nu snart 140 miljarder nytryckta svenska kronor som Stefan Ingves delar ut som ”socialhjälp” till SEB , Swedbank m.fl. (QE) göra sig bättre i folkets händer som jobbskatteavdrag. Det var det enda som fungerade under finanskrisen.

    • GaStan skriver:

      Njae, låg ränta gör att fler än någonsin har mer över i plånboken än någonsin… detta pga minskade räntekostnader. Tittar man in folkets balansräkning så noterar man att bostaden är värd mer än någonsin, aktie-och obligationsportföljen likaså. Det är låga räntor som till stor del skapat detta fenomen.

      Svag krona då? Ja varor som är importerade borde bli dyrare. Likaså utlandssemestern.

      Men vad är nettoeffekten?

      Tja kollar du på semesterresor är de typ slutsålda till novemberlov och jul/nyår. Flyg ToR till Mallis nästa helg kostar ca6,000kr.

      Bland de dyraste importerade varorna är bilar….. enligt statistiken hittills i år så är 2015 en av de bästa åren någonsin….

      Har svenskarna fått det sämre av en låg ränta…. skulle inte tro det faktiskt.

      Ingves QE gynnar inte bankerna. Ingves köper statspapper, då Löfven kör ett budgetunderskott. Det hade inte varit några problem för honom att finansiera detta på annat håll, men med hjälp av Ingves gartanterar han rekordlåg ränta på de obligationerna man säljer. Man säljer dem för man lånar, man lånar för att man kör budgetunderskott, man kör budgetunderskott för att statens kostnader är större än skatteintäkterna.

      Löfvens spending går till att upprätthålla välfärden, och för att ta emot immigranter. Detta är pengar som går ut i realekonomin. Det bidrar till tillväxt. Visst, det innebär bla att en sjuksyrra har ett jobb att gå till. Vilket hon teoretiskt inte hade haft om Löfven hårdnackat körde en balanserad budget. Mha av lönen får hon mat på bordet. Det är ju kul för henne. Men ännu roligare tycker nog ICA innehavaren att det är då han har en kund extra som han annars inte haft. En kund extra= lite vinst extra. Syrran har mat på bordet, och ICA innehavaren blir lite rikare.

      Samtidigt blir skulden lite större. Men det gör kanske inte så mycket när staten i princip kan låna upp till nollräntor.

      Men det är fortfarande ökad skuld, det är ju trist. Tja, det beror på hur man ser det. Hade vi haft 135% skuld då är det jobbigt…. vid 35% skuld spelar det inte så stor roll faktiskt……

  3. Staffan Kjellin skriver:

    Priset som SEB behöver betala i dag för sina säkerställda bostadsobligationer är minus 0,26 procent (obs minus). Hur fungerar detta?. Betalar de som köper SEB:s säkerställda obligationer pengar för att låna ut pengar till SEB?

    • GaStan skriver:

      Jag har skrivit en del om detta, innan, och det korta svaret är JA

      Du ska se det så här:

      1, Inlånade medel, våra lönekonton, är en kostnad för banken, fast inte idag då de betalar 0%

      2, Deponerade inlånade medel, dvs pengarna ovan, lånas ut till Stibor. Normalt sett en intäkt, fast idag en kostnad

      1+2 är normalt sett en liten intäkt men idag en liten kostnad

      3, utlånade pengar, främst bolån och företagskrediter, är bankens intäktskälla.

      4, upplånade pengar, bla sålda bostadsobligationer, var tidigare bankernas stora kostnadspost, men är idag en intäkt pga neg räntor.

      3+4 stor intäkt

      Anledningen till att det inte sänkt bolåneräntorna trots att upplåningsräntorna gått ner skyller dem på att punkt 1+2 idag är en kostnad.

      Men problemet är att den kostnadsökningen är marginell jmf vad de tjänar under 3+4

  4. Staffan Kjellin skriver:

    Det är alltså inte bankerna som tjänar på den låga räntan?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.