Update

Allt fokus i veckan ligger på FED mötet onsdag kväll. Marknaden förväntar sig en höjning på 25 punkter, och vi får väl utgå från att marknaden har rätt. Däremot tycker jag inte Yellen har riktigt stöd för höjningen i datan, men det verkar jag vara rätt ensam om att tycka. Argumentet att hon måste höja för att ha möjligheten att kunna sänka vid händelse av recession köper jag inte heller. Det är samma sak som att säga att vi måste stänga av respiratorn, för att kunna sätta på den igen om patienten insjuknar. Många säger också att hon lär höja nu, sen är det inte säkert att hon kommer höja mer om det visar sig att inflationen inte lyfter. Då undrar jag var gränsen går för policy misstag. Antingen höjer man för att man är tämligen säker på att inflationen ska lyfta, eller bör man väl inte höja alls?

Hursomhelst, jag noterade att Us 2yrs Bonden sjönk rätt kraftigt i fredags, den var faktiskt nere i nästan 0,87%. Min tolkning att det var mer en Risk off reaktion där man köpte säkra papper vilket pressade upp priset (ner räntan) på bekostnad av risky assets som aktier, och inte att man börjar ifrågasätta höjningen…..

Många undrar hur börsen kommer reagera vid en räntehöjning på onsdag. Jag tror att den kan reagera positivt. Det har varit lite av en Sell on rumours, och Buy the facts grej. Så höjningen är negativ, men det är den som prisats in på sistone. Så den spontana reaktionen skulle kunna vara positiv. Men högre räntor i sig är negativt så beroende på hur de utvecklas framöver så lär det sätta press på multiplarna. Av den anledningen så kanske en uppgång blir kortvarig. En utebliven höjning är svårare. Kanske negativ reaktion initialt, men faller räntorna tillbaks så borde marknaden till slut uppskatta detta.

Tycker ju fortfarande det är rätt märkligt. I USA har vi ISM Mfg under 50, stort tapp på ISM service, confidence data som vacklat, oljan som faller fritt (vilket förvisso menar är en supply issue, och inte demand) …. och så ser vi det som NEGATIVT om FED inte höjer. I Europa ser vi att ledande indikatorer är hyfsat starka, vi väntas oss hyfsad recovery nästa år…. och där är vi inte alls förlåtande för att Draghi levererar på 2 av 3 områden. Det är rätt snurrigt faktiskt.

SPX var svag, men det viktiga stödet kring 1992-1994 håller ännu. Bryts det väntar återtest av lågpunkterna från i höstas. Vi har även ett störigt gap på 1951 som jag flaggat för tidigare. Jag noterar också svaghetstecknet att vi inte orkade upp och tangera de gamla topparna från i våras. Men jag är också den förste att påpeka att SPX är svårhandlad tekniskt, utan jag brukar mest lägga vikt vid att förstå riktningen…. och sen göra TA på ex OMX istället.

Apropå OMX så försöker vi här på morgonen bryta fallande trenden, men lyckas inte riktigt…. vi får se. Så länge som vi inte stänger under 1380 så sitter jag med!!! Bryter vi på allvar upp så tror jag vi i första hand ska nå 1454-1456. Därefter 1473-1476.

I förra veckan rullade det in Kina data som totalt sett ger en oförändrad bild av läget.

CPI kom in på 1,5% i årstakt mot 1,4 väntat och fg 1,3
PPI kom in på -5,9% mot -6,0 väntat och fg -5,9

Nya lån kom in på 709mdr Yuan mot 735 väntat och fg 514
M2 kom in på 13,7% mot väntat 13,4 och fg 13,5

Retail sales kom in på 11,2% mot väntat 11,1 och fg 11,0
IP kom in på 6,2 mot väntat 5,7 och fg 5,6
FAI kom in på 10,2 mot väntat 10,1 och fg 10,2

Nej, det mesta verkar handla om FED och dess framtida höjningar, och dess implikationer på räntor runt om i världen. Med all rätt!

Stay tuned!

GaStan

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Update

  1. Staffan Kjellin skriver:

    Det bästa skälet för FED att ej höja räntan är USA:s egen statsskuld. USA:s regering har så stora skulder att landet klarar ej av att betala ”normal” ränta.

    (Citat i kväll från Kingsworldnews, den populära amerikanska ekonomibloggkanalen).

    • GaStan skriver:

      Statskulden i USA ligger på 102% av BNP

      https://en.wikipedia.org/wiki/National_debt_of_the_United_States

      Förra året betalade man 2,4% ränta på hela skulden.

      Det innebär att räntekostnaderna belastar budgeten med 2,4%.

      Budgetunderskottet låg på ca 2,4%

      https://en.wikipedia.org/wiki/2015_United_States_federal_budget

      Det innebär att det primära budgetsaldot, dvs inkomster minus kostnader före räntekostnader låg på ca 0%. Dvs i balans.

      Går räntorna upp med 2%, till 4,4% snitt (vilket är högt räknat då en stor del av skulden är bunden på löptider upp mot 30 år och därför ökar inte kostnaden med en ränteuppgång linjärt) så belastar de budgeten med 4,4%.

      Om vi utgår från att den primära balansen fortfarande är 0%, så innebär det att budgetunderskottet ökar till 4,4%.

      Om de vill bibehålla storleken på underskottet på ca 2,4%, så har de att välja mellan

      1. Öka skatteintäkterna med 2% av BNP
      2. Sänka Government expenditures med 2% av BNP
      3. En kombination av 1 och 2, som summerar till en besparing av 2% av BNP.

      Så ser matematiken/sanningen ut!

      Sen kan man alltid diskutera hur genomförandet skulle gå till och dess konsekvenser.

      Men för att få en tanke så kan jag dra några exempel. USA lägger ca 3,5% av BNP på Försvaret. En halvering av försvarskostnaderna skulle finansiera en dubblering av räntan.

      Skatteuttaget, dvs Total Tax Revenues i förhållande till BNP ligger på 45,8% i Sverige. I hela EU ligger det på 35,7%. I USA ligger det på 26,9%. Skulle USA höja varenda skatt med ca 7% (till 28,9% av BNP, givet att BNP inte förändras) så skulle det finansiera en dubblering av räntan.

      Alternativt skulle man kunna dra ner på försvarsutgifterna med 25%, och öka skatterna med 3,5%, och därmed kunna finansiera den ökade räntekostnaden.

      För att kunna göra sådana här jämförelser så måste man tänka alla annat lika, och förenkla, och det är inte så enkelt i verkligheten. Men mest för att illustrera exempel.

      OM inflationen börjar stiga i USA, och FED INTE höjer räntan, så kommer dollarn att på sikt försvagas. Detta leder i sin tur till importerad inflation och sämre tillväxt (då de har handelsunderskott) vilket späder på inflationen ytterligare. Detta är inte hållbart och det vet FED om. Så det paradoxala är att FED tvingas på sikt till högre räntor än önskvärt om man inte höjer, givet att inflationen går upp något. Att höja parallellt med inflationen innebär att räntorna blir lägre än vad de annars hade blivit om man inte höjt.

      Sverige har förvisso bara 35% av BNP i Statsskuld, ca 50% om man inkluderar kommunernas skulder, men hushållens skulder är på ungefär samma nivå som i USA, ca 75% mot USAs ca 80%. Så ser man till den samlade skulden för stat, kommun och hushåll, så ligger den på 125% i Sverige, och 180% i USA så är det inte så stor skillnad. Dvs en ränteuppgång gröper ut en hel både i Sverige och USA. Det finns en poäng att bunta ihop skulden för de här då det är skattebetalare som genom sina löner betalar statsskulden, och sina egna räntekostnader. Sverige är i stort sett lika sårbart för högre räntor som USA. Kanske till och med mer sårbart, då hälften av hushållens skulder (35% av BNP eller ca 1/3 del av total skuld)ligger i korta lån som prisas om dem direkt om räntorna stiger.

  2. Staffan Kjellin skriver:

    Tack för stimulerande fakta.

  3. david skriver:

    Hej, Tack för intressant blogg. Med anledning av diskussionen ovan har jag en fråga. FED sätter väl styrränta eller motsvarande. Det har väl inte direkt betydelse för vilken nivå statsobligationerna säljs på? Du kanske kan förklara sambandet?

    • GaStan skriver:

      Nej marknadsräntor, oavsett om det är statens papper, bostads papper eller företagskrediter, sätts ju av som ordet antyder av marknaden. Dvs utbud och efterfrågan i förhållande till priset köparna är beredda att köpa till och säljarna är beredda att sälja till.

      Men en centralbank kontrollerar grundpriset på pengar genom in- och utlåningsräntan, där styrräntan oftast ligger mittimellan dessa. Även deras agerande i marknaden, genom sk repor styr priset på pengar..,

      I praktiken sköter bankerna det mesta själva genom att låna och låna ut till varandra. Det gör man till Stibor räntorna. Men stibor tenderar att ligga som riksbankens ränta, då Stibor har blivit ett substitut.

      Under Lehman slutade bankerna låna av varandra, då man inte litade på varandra. Då gick riksbanken in och tog den rollen istället.

      Statslåneräntorna har historiskt varit tajt kopplade till Stibor. Förklaringen är enkel. Om en bank kan placera pengar över natten till bättre ränta än korta statsskuldväxlar så kommer man göra det. Därför försvinner den möjligheten. Stibor är också oftast korta löptider. För en bank är det viktigt att matcha löptiden på inlåning med löptiden på utlåning. Därför finns det skäl för banker att sitta på långa papper, vilket både stat och bostadspapper erbjuder.

      Ta Stibor 3m. Den handlades i -0,44% igår innan Riksbankens besked. När de inte höjde, så steg den till -0,38%. dvs i linje med Styrräntan. 3m SSVX, dvs Statsskuldväxeln, ligger på -0,395%. typ samma! Vad jag säger är att höjer Ingves med 100 punkter närmaste året, så kommer både 3mStibor och 3mSSVX hänga med upp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s