Amorteringskravet for dummies

För de allra flesta läsarna är det här repetition, men jag kan ändå inte låta bli med tanke på senaste dagarnas skriverier!

Nu har amorteringskravet införts och redan hör man oroade röster. Först ut var Finansinspektionens Erik Thedeen som sa att det verkar bita mer än väntat och man vill vänta med ytterligare åtgärder. Mäklarna flaggar för att utbudet är rekordstort och folk har mindre pengar på fickan i budgivningarna, och en prisnedgång är att vänta.

Men hallå, kan folk inte räkna. Kan inte Herr Thedeen räkna? Så jäkla beklagligt. Jag har varit emot amorteringskravet från början. Men jag är också emot den ökade utlåningen. Det finns lösningar på detta. Amorteringskravet är inte en sådan lösning.

Men för de som inte förstår konsekvenserna av amorteringskravet så ska jag förklara så övertydligt jag bara kan.

Så här var det innan:

Ett hushåll med två löner à 30,000kr. De har ut 42,000kr. De kan tänka sig att lägga 8,000kr i månaden på boende. 34,000 eller 17,000 per person används till löpande utgifter, konsumtion. 8,000 i månaden till en ränta på 2% (de väljer rörligt + lite bundet) skulle göra att de klarar 4,8mkr i lån (IDAG)

De går till banken som räknar med kalkylräntan Stibor+500 punkter. Dvs de ska klara 4,5%. Bankens kvar att leva på medger att de kan lägga 13,000 på boenderäntor. Inget krav på amortering. Detta gör att de får låna 3,5mkr.

Eftersom de har 700,000kr I EK, från en tidigare försäljning kan de lägga 4,2mkr på bostaden. Det ger en 83% belåningsgrad som banken är okej med. Ingen amortering.

Nästa månad betalar de 2% ränta på sitt 3,5mkr lån. Det är 5,833kr. De har kvar 36,200kr varje månad. Ca 18,000kr per person. Det är 86% av disp inkomst som de kan konsumera upp, om de vill. De kan spara, investera och amortera också! Det är valfritt.

Så här blir det nu:

De kommer in på banken och de får fortfarande låna 3,5mkr. Men nu kräver banken att de ska amortera 2% om året. Det är 5,833kr i månaden bara på amortering. Ska de även betala räntan på 2% så blir det 11,666kr i månaden. Det är mer än de 8000kr i månaden som de vill lägga på boende. Det ger dem två val.

Om de säger ja till detta så innebär det att de går ut i bostadsmarknaden med samma påse pengar som tidigare. Gör alla det lär inte priserna röra sig så mycket. MEN, detta alternativ innebär att banken suger upp 5,833kr som de inte gjorde tidigare. Detta suger pengar från konsumtion, och påverkar vår ekonomi och jobb negativt.

Alternativet är att de säger, Nej, vi vill lägga max 8000kr på boende. Precis som innan. De kommer fram till att ett lån på 2,4mkr ger dem 4000kr i amortering, och 4000kr ränta i månaden. Totalt 8000kr. Istället för att låna 3,5mkr, vill de låna 2,4mkr.

De går alltså ut i marknaden med 2,4+0,7=3,1mkr. Jämför det med 4,2mkr innan. Det är 26% mindre. Alla har mindre. Det är inte bara dem. Priserna går ner.

Dessutom stiger deras boende kostnad från 5,833kr till 8,000kr…. med viss negativ påverkan!

Konklusion

Om jag har rätt att priserna ytterst styrs av lån+ek så kommer priserna gå ner närmaste åren. Kanske med 15-20%. Detta kan slå mot consumer confidence, vilket slår mot konsumtion vilket slår mot tillväxt och jobb, vilket föder problem i sig, där det allvarligaste är att någon med jobb och lån blir av med jobbet. Ja ni fattar själva.

En annan effekt är nu lägger dem 8000kr i månaden på boende. Innan la dem 5800kr. Det blir mindre över till konsumtion, vilket slår mot tillväxt och jobb… Ja ni fattar.

Om räntorna stiger så stiger kostnaden snabbare för dem med lån på 3,5 än 2,4mkr. Men låt säga att räntan går till 4%. Då kostar lånet på 3,5mkr 11,667kr i månaden. För dem med 2,4mkr kostar det 8000kr plus 4000 i amortering, dvs 12000. Det lägre lånet skyddar inte mot den squezze vi vill värja oss emot. En ränte uppgång skapar stora problem. För båda exemplen. Det slår också mot vår ekonomi.

Amorteringskravet gör insteget i marknaden ännu högre för förstagångsköparna. Vi talar om bostadsbrist, men det är bland de som inte har fast jobb eller ek. Detta gör situationen värre för dem. Detta slår mot nybyggnation. Nybyggnation är också viktigt på många sätt för ekonomin och tillväxt. Do the Math.

Drar räntorna får vi problem ändå, och det vi ville undvika, en fastighetskrasch är fortfarande lika sannolik

Vi tvingar folk att amortera, när de istället kunde konsumerat. Det slår mot ekonomin med bieffekter som vi inte har grepp om.

Så här borde vi gjort istället.:

Strunta i 85% regeln. Det enda den medför är att stänga ute förstagångsköpare. Skippa amorteringskravet. Reglera lånelöftena.

Börja med en sund kvar att leva på kalkyl. Visst, folk kan säkert leva på vatten och bröd, men då slår det mot ekonomin och då blir folk av med jobbet… Och då räcker inte vatten och bröd för att betala boendet.

Säg att ett hushåll behöver 34,000 i månaden. Då har de 8000kr över. Spika fast kalkylräntan på 6%. Det motsvarar en styrränta på 3-4%. Vilket kräver en uthållig inflation på ca 3%+. Den risken är liten. det ger dem ett lån på 1,6mkr. Om de har 0,7mkr i ek, så ger det 2,3mkr att handla för.

Visst priserna går ner, men egentligen bara till en nivå som gällde för nåt år sen. Därför borde man gjort detta för längesen. Stora skillnaden med idag ovan är att priserna går ner, fast låntagarna egentligen har bättre ekonomi nu än ex ovan.

Den faktiska räntan de betalar blir 2666kr i månaden, jämfört med 8000kr idag, och 5800kr innan. Att hushållen har bra cashflow är bra om priserna går ner.

De kan välja fritt om de vill amortera eller konsumera, och de klarar en ränteuppgång utan att hamna i trångmål.

De har rätt lån sett till sin inkomst, så borde det alltid ha varit! Basta!

Om man har rätt lån så behöver man inte amortera om man inte vill.

Svensk ekonomi och hushåll är skyddad mot ränteuppgång

Priserna avspeglar lönerna, precis som det ska göra

Eftersom ingen hamnar i trångmål, så behöver ingen tvångssälja och då blir det ingen krasch. Håller sig priserna behöver inte bankerna oroa sig för säkerheterna även om loan to value ligger på 100%.

Det är värre med loan to value på 85% om priserna går ner 20%.

Det enda positiva med amorteringskravet är att de tvingar många till att ta mindre lån. Men bieffekterna är många, och den värsta är att vi saknar skydd i händelse av en ränteuppgång!

jag har alltid sagt att det är värre att ha för mycket lån som man amorterar på, än att ha rätt mängd lån som man inte amorterar på!!!

men bankerna vill såklart inte höra talas om det här förslaget!!!

många verkar tycka att amorteringskravet är bra, och kunde man lägga på ett skuldkvotstak på 600% av disp inkomst så hade det varit ännu bättre! Det är idiotiskt och jag tvivlar på att ni överhuvudtaget har räknat på det. Ta hushållet ovan. De hade fått låna drygt 3mkr. På detta betalar man en statisk amortering på 5000kr i månaden. Om räntorna drar till 5% så betalar dem 12,500kr i månaden. Totalt 17,500. Det är 42% av deras disp inkomst. När el, mobil, bil och andra fasta kostnader är tagna då har de 10lax per person att konsumera på annat. Okej, de kanske kan leva på vatten och bröd.  Det oroar inte mig i första hand. Det som oroar mig är vad som händer med vår ekonomi när tillräckligt många drar ner på sin konsumtion tillräckligt mycket. Då stiger arbetslösheten, och när du mister jobbet hjälper inte vatten och bröd! Det är då det börjat bli ruggigt på riktigt, och då kommer ingen att kunna gömma sig!

Samma idioter vill oftast att Ingves höjer räntan kraftigt! Det skyndar såklart bara på denna situation! Den situation vi från början vill undvika!!!

Räkna räkna räkna!!!

jag har sagt det en miljon gånger…. Ryck inga tusenlappar från hushållen. Låt dem behålla sina pengar och låt dem avgöra själva hur de ska spenderas eller sparas. Det är lånen som måste bli mindre, begränsa lånen!!!

Börjar bankerna knorra, för detta hotar deras lönsamhet, hota dem med straffskatter. Vi måste ändå baila dem när det går åt helvete!

Så länge som lönerna och inflationen inte skenar och kronan är hyfsat stabil, håll räntorna låga! Expansiv penningpolitik mår vi alla bra av, och det kan vi utan vidare ha fram till den dagen Mcdonalds klagar över att det inte går att hitta folk trots höjda löner, när kronan står i 10kr mot dollarn, när lönerna för vanligt folk ökar med 4%+, när kärninflationen varit över 2% i 3 månader, när arbetslösheten kryper under 4% osv osv…..

Så för att vara extra jävla övertydlig, detta är mitt råd till Fi och regeringen:

 

1, Slopa kravet om 85%. 100% är inga problem. Det fyller ändå ingen funktion om marknaden kraschar. Det leder till bieffekter att det stänger ut förstagångsköpare som mycket väl kan ha fast jobb och stabil och hög inkomst, och var högst lämpliga som bolånekunder. Kan du inte betala dina räntor så hjälper inte 50% loan to value. Kan du betala dina räntor så är 110% loan/value inget problem. Det är bättre att en familj med X inkomst har 2mkr i lån och 100% loan/value, än en familj med samma inkomst och som har 4mkr i lån och 70% loan/value

2. Behåll ränteavdraget. Först och främst för att om du lånar UT pengar så får du idag betala skatt på ränteinkomsten. Därför är det symetriskt riktigt med motsatsen. Dvs avdrag på räntekostnaden om du lånar pengar. Men också för att inte rycka tusenlappar från hushållen som behöver dem bäst, vilket i detta fallet är låginkomsttagare med tajtare marginaler. Där utgör ränteavdraget en viktig del. Ok, det är större avdrag i absoluta termer för de rika, men där är inte ränteavdraget lika viktigt.

3. Slopa Amorteringskravet. Det slår tokigt som vi har beskrivit ovan. Särskilt om räntorna börjar stiga. Det slår dessutom extra hårt mot de som kan skydda sig minst.

4. Inför Trafikljussystemet där alla låntagare får ett kuvert en gång om året med sin belåningsstatus. Då kan vi också se vilken bank som har flest röda ljus eller vilken bank vars röda ljus ökar snabbast… och nagelfara deras rutiner. Då kan vi också få ett slut på debatten mellan de som tycker att belåningen är okej, och de som inte tycker den är ok. Då får vi svart på vitt.

5. Viktigast av allt, reglera Lånelöftesprinciperna som gäller för bostadsutlåning. Samma ska gälla för alla. Detta hindrar folk från att ta för stora lån, men samtidigt tar det inte en enda spänn från hushållen plånböcker. Bankerna ska inte konkurrera om vem som lånar ut mest, utan den som erbjuder lägst ränta på lånet.

6. Strunta i skuldkvotstak. Den är bättre än amorteringskravet, men sämre än Nr 5 ovan. Den regleras automatiskt om man gör Nr5 på rätt sätt. Det slår dessutom olika mellan låg- och höginkomsttagare.

7. Ta bort reavinstbeskattningen så länge som pengarna går in i ett nytt boende. Flexibilitet på bostadsmarknaden är en nyckel om räntorna förändras eller låntagarnas inkomster förändras. Dvs vi vill att låntagare enkelt ska kunna anpassa sin situation. Reavinstbeskattningen gör det krångligare. DOCK, om man gör vinst som hamnar i fickan och inte återinvesteras i boende och/eller amorterar ner lånet, dvs en ren berikning. Då ska man betala skatt.

Ex. säg att någon köpte ett hus för massa år sedan för 10mkr, och lånade 8mkr. Idag är huset värt 15mkr. Familjen som bor här har båda bra jobb. Men nu börjar räntorna stiga och en av dem blir arbetslös. Vill de sälja så utlöses skatt på ca 1mkr. De vill egentligen sälja huset för 15mkr, och köpa nåt annat för 10mkr, och därmed sänka lånet från 8mkr till 3mkr. Men de kanske drar sig för att göra det då de måste betala 1mkr i skatt. Skattelagstiftningen kan vara hämnande för flexibiliteten. Det är synd. Däremot säljer dem, och inte amorterar, utan köper ett nytt hus med 8mkr i lån. Då får man betala skatt.

 

 

 

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

23 kommentarer till Amorteringskravet for dummies

  1. En Annan Fredde skriver:

    Bravo! Mycket sunda åsikter.

    Vad tror du är anledningen till att det blev just ett amorteringskrav? Man tycker ju att någon/några borde ha tänkt lite på åtgärden innan den föreslogs, men det kanske är för mycket begärt iofs? 🙂

    En fråga man kan ställa sig är dock hur lägre bostadspriser (minskat låneutrymme) kommer påverka konsumtionen (omvänd wealth effect)?

    • GaStan skriver:

      Jag tror att det enda man fokuserade på var att bromsa utlåningen av bostadslån.

      Det fina med amortering är ju att det inte är en ökad kostnad för hushållen. Amortering är ju inte en kostnad, det är en reduktion av lånet. Dvs sparande. Om det gör att folk 1, tar ett mindre lån och 2, börjar spara…. så var det lätt att få gehör hos många. Men dess negativa effekter tror jag man funderat mindre på. Att Theeden är oroad över impact, från att tidigare varit påivrare av regleringar är beviset på detta.

      Som jag skrev, så är priserna en funktion av lån. Väljer alla att låna Xmkr mindre (dvs de vill ha oförändrad boendekostnad, vilket innebär att mindre nu går till ränta, och mer till amortering) NU än tidigare, så betyder det att det finns X miljoner mindre vid budgivningarna, vilket betyder att priserna kommer bli X% mindre. prisnedgången är en funktion av lånen. Men bara för att du köper ett hus för 2,5mkr istället för 3,5mkr så betyder inte det att den miljonen försvinner från konsumtionen. Tidigare gick alla pengar in i säljarens nästa bostad. Det kommer de fortsätta att göra. Det är det som gör att säljarens nästa bostad också billigare billigare. Slutligen är det dem som dör eller flyttar till Spanien som får mindre EK över när deras skuld är betalad. Den EK rullar över till deras arvingar, som gör att de kan amortera. Fast de får mindre pengar nu…. å andra sidan är deras lån kanske mindre. Allt hänger ihop.

      Inverkan på konsumtion är helt kopplad till hur mycket du har över när dina boendekostnader är dragna. Väljer många att öka sina boendekostnader pga amortering. Ja då kommer det slå mot konsumtionen med exakt samma belopp som de ökar sin månatliga betalning till banken. Om folk istället låter sin boendekostnad vara flat, vilket betyder att man lånar mindre, får lägre räntekostnader, och frigör kapital till amortering, men att den totala månadssumman inte förändras…. ja då blir det teoretiskt ingen påverkan på konsumtionen.

      Å andra sidan blir det då mindre lån, vilket gör att priserna går ner. Går priserna ner påverkas consumer confidence negativt, varpå konsumtionen kan gå ner…… fast den här är mycket svårare att fastställa vad det blir, då det är en känslomässig grej. Dvs du har fortfarande råd att åka på utlandssemester, men du gör inte det för att du känner dig lite fattigare då EK minskat i takt med att värdet på huset gått ner.

      Nåt sånt

      • En Annan Fredde skriver:

        Tack för svar! Stämmer ganska bra med min egen uppfattning. Jag och sambo funderar mycket i dom här banorna, kanske framförallt på de två sista styckena. Vi ska flytta till större, ganska troligt inom en tvåårsperiod, och har egentligen inget emot att priserna faller trots att vi bor i BR idag. Vi köper ju ett dyrare objekt. Men frågan är hur prisfallet kommer påverka ekonomin när amorteringskravet också påverkar? Enda lösningen som jag ser det är att stacka mer cash för att få ett stabilare utgångsläge. Vi har stabila jobb med helt ok inkomst idag men ingen är oumbärlig, stora förändringar kan komma på arbetsplatserna när/om ekonomin blir tuffare.

  2. Lediga Ludde skriver:

    Anledningen till att amorteringskravet införs är att Ga Stan, Riksbanken, Finansinspektionen, regering, riksdag m.fl. varit oroade av hushållens skulder. Därför har man krävt ett ingrepp i marknaden, de har velat ta bort den osynliga handen. Man har velat störa det enda som fungerar i svensk bostadspolitik. Vill du ha en hyreslägenhet i Stockholm, vänta i 10 år. Vill du ha en bostadsrätt, köp den i dag.

    I stället för att ägna tankekraft åt att lösa problemet med bristen på hyreslägenheter, har man ägnat all tankekraft åt att förstöra den marknad som fungerar. Fantasin har firat triumfer för att komma på sätt att störa handeln med bostadsrätter.

    Vad göra åt att få till stånd hyreslägenheter, den researchen har lyst med sin frånvaro.

    Den senaste veckorna har det varit stiltje på bostadsrättsmarknaden i Stockholm. Flera lägenheter som varit till salu har inte erhållit ett enda bud. De som ville köpa amorteringsfritt har redan köpt under våren. De som är oberoende av amorteringskravet har avvaktat till efter den 1 juni. De har räknat med att lägenheterna kommer att gå ned.

    • GaStan skriver:

      Läs på, jag har aldrig pushat för amorteringskrav. Tvärtom!

      Hyresmarknaden får alldeles för lite uppmärksamhet. Absolut, men alla vet var skon klämmer. Vi borde egentligen som alla andra ha marknadshyror, för då får vi igång den marknaden, men det kommer inte hända så länge som politikerna är vänstervridna. slut analys.

      De som sålt under våren, och kan köpa under hösten, utan att vara slav under amorteringskravet har troligtvis gjort något smart.

      • Fredde skriver:

        Det som behövs är en diskussion om infrastruktur i storstäderna, tex ringleder och t-bana

        Att Stockholm samtidigt passar på att renovera Slussen vilket i princip gör allt söder om söder obeboeligt om man jobbar i stan är obegripligt för mig

        Och är det verkligen så att vi behöver så många och stora grönområden mitt i stan?

      • GaStan skriver:

        Det är bra frågor. Men Slussen håller ju på att rasa ihop…. Det ska man väl göra nåt åt?

      • Fredde skriver:

        Självklart ska man renovera slussen men man måste samtidigt lösa trafiken för pendlare.

        Till exempel skulle man kunna vänta med Slussen till att man byggt ut blå linjen söderut vilket har varit planen från början när man byggde blåa linjen

        I värsta fall får man väl bygga en temporär bro till gamla stan som klarar trafiken från pendlare

      • Fredde skriver:

        Östra länken till exempel

      • GaStan skriver:

        Håller med! Det är dålig planering. Men är vi förvånade?

      • Fredde skriver:

        Det som förvånar mig är hur dom politiska partierna kan tävla i att satsa på bostäder, när flaskhalsen är att ingen vill bygga bostäder om man inte har bra kommunikationer (läs t-bana) dit för folk som pendlar från stan

        Utan bra kommunikationer kommer nybyggda bostadsområden förbli obebodda, det räcker inte med en busslinje som kommer lite då och då

      • GaStan skriver:

        sant!

        Vad som förvånar mig är all nybyggnation när den finns 5000 lägenheter på nätet i Sthlm län? Varför går inte dem åt? För det är ju knappast lågpris lyor som byggs där ute!

  3. Lediga Ludde skriver:

    Läs professor Harry Flams artikel på ekonomistas.se. Det är en fortkortad version av hans debatt-artikel i Ekonomisk debatt 4/16 som finns på nätet i dag. Temanummer: Bostäder, byggande och bubblor.

    • GaStan skriver:

      Tack, det ska jag göra!

    • GaStan skriver:

      Jag tycker inte hans resonemang håller. Oavsett om hyran är hög el låg så finns det en stor skillnad mot bostadsrätterna. Den skillnaden är att hyran är fast. Det skulle varit jämförbart om alla hade bundna 30 års lån. Istället är det hyresvärden som tar den risken då han sitter på den rörliga kostnaden, dvs lånen. Precis som bostadsrättsägarens lön är fast är hans hyresintäkter fasta. Medan båda har lån som är rörliga.

      Om räntorna drar till 5% så stiger kostnaden (priset sjunker)för brf jmf med hyresrätten. Är brf för dyr då? Är hyresrätten för billig?

      Jämförelsen är ointressant.

      Att utgå från hyresrätter som rättesnöre för prisbilden för brf går inte.

      Har vi för hög skuldsättning är priserna på brf för höga. Har vi inte det är dem ok. Priserna är dem rätta när alla rätt mängd lån. Det har inget med hyresrätter att göra.

  4. Fredde skriver:

    Min teori är att utbudet ökat eftersom priserna gick upp så kraftigt inför tidigare annonserat men uteblivet amorteringskav.

    Anledningen till att priserna ökade sist var att vi införde ett förbud mot lockpriser för mäklare som höll tillbaka priserna en stund men som till slut bara ledde till underutbud på marknaden

    Jag är tveksam om gamla stan får rätt i att priserna nu är påväg söderut, då jag mer lutar åt en temporär utbudschock som ganska snabbt kommer betas av. Vi får se i höst

    Två veckors stiltje betyder inte att marknaden är på väg söderut

    • GaStan skriver:

      jag struntar i utbudet, det får vara hur stort el litet det vill. Folk kommer ta mindre lån för att få ihop det. Mindre lån betyder lägre pris, vilket också får implikationer för EK som är beroende av lånen från din köpare.

      • Fredde skriver:

        Hm ja kanske är det så att du har rätt, men jag bara menar att det finns andra möjliga utfall också

        Ett exempel är att utbudet minskar radikalt i höst och att priserna är kvar på dagens nivå

      • GaStan skriver:

        Säg att den person som kunde ta störst lån för en månad sedan kunde låna 10mkr. Han har sålt och sitter på 5mkr I EK. Han kan köpa nåt för 15mkr och eftersom han har mest pengar så vinner han budgivningen av stans finaste lägenhet. Pris 15mkr. Den som efter honom låg på 14,9mkr. Det var allt han hade. Men samma dag som de ska skriva papper så backar han ur. Han avstår från att köpa lägenheten.

        Idag gick han in på banken och ville kolla med lånet. Jodå, han får låna 10mkr, men måste amortera 2% om året. Dvs 200,000kr, eller 16,000 i månaden. Den extra utgiften har han inte planerat för utan väljer att reducera lånet till 7mkr, för att få en totalkostnad, dvs ränta + amortering i linje med vad han tänkt sig tidigare. Han går ut i marknaden med 7+5= 12mkr.

        Han är fortfarande den person på stan med mest pengar på fickan, eftersom alla andra gjort likadant. Den finaste lägenheten ligger ute osåld. Budgivningen inleds och han vinner på 12mkr. Paret vill inte sälja, då de bara för nån månad sen höll på att skriva med samma kille på 15mkr. Men han kan inte bjuda högre. Ingen annan heller. Så till slut blir lägenheten hans för 12mkr.

        Point Boeing. Utbud är underordnat. Folk kan inte trolla fram pengar. De ackumulerade lånelöftena sätter ett tak för priserna. Så enkelt är det. Jag tror att amorteringskravet delvis kommer tvinga många att ta mindre lån. Därför kommer också priserna anpassa sig ute i landets många budgivningar. Folk går nämligen på dem med mindre pengar på fickan.

  5. Wilko skriver:

    Bra inlägg i debatten kring bostäder. Håller inte med om att Harry Flams artikel är irrelevant, tvärtom är den i min mening i högsta grad relevant i sin jämförelse av de olika boendeformer som erbjuds.

    Men det är inte min poäng. Min poäng är att hela den svenska bostadspolitiken är ytterst tragisk eftersom den de facto tvingar en hel ny generation att skuldsätta sig kraftigt för att få en bostad. Jag håller med dig om din poäng att reglera lånets storlek och undvika tvångssparande genom amorteringskrav (som ytterst är ett påfund för att rädda bankerna, på den ordinäre konsumentens bekostnad). I Frankrike där jag bor, har de en regel som säger att högst 1/3 av hushållets disponibelinkomst får i lånekalkylen tas i anspråk för räntor och amorteringar på boendet. Värt att begrunda. Men först och främst, avreglera hyresmarknaden och inför marknadshyror och främja konkurrensen genom förenklade byggregler är enligt min meningen en nödvändig åtgärd för att ge vår yngre generation möjligheter och lika villkor som den äldre. Just nu pågår en massiv förmögenhetsomfördelning från den yngre gen till den äldre gen genom uppblåsta fastighetspriser och genomreglerad marknad. Det är inte schysst. Tycker jag.

    • GaStan skriver:

      Nej det är klart att Flam har rätt i att hyresmarknaden är galen…. men jag har liksom inte ork att analysera den då allt bygger på politiskt idealogiska grunder… och det måste man komma runt först och främst.

      Sen tycker jag inte det är fel att unga skuldsätter sig. Det gjorde många 40-talister på 60-70´talet och det gick bra.

      Skuldsättning är inte fel. För hög skuldsättning är fel. Rätt skuldsättning är rätt.

      Sen är det klart, fram till att en ung människa har landat i jobb och allt, så kanske de inte ska axla ansvaret som ett lån innebär, med dess inflexibilitet….. därför hade det varit önskvärt med en fungerande hyresmarknad.

      Sen vad det gäller det här generationsresonemanget kan man tänka lite olika. De unga skuldsätter sig när de köper en bostad. PRiserna går upp. Men samtidigt så måste ju någon ärva pensionärerna när de trillar av pinnen, med dyra obelånade hus. De som ärver kan amortera.

      • Wilko skriver:

        Min poäng var inte att att det nödvändigtvis är fel att skuldsätta sig, utan att det är tokigt att den (i princip) enda möjligheten att få en bostad är att skuldsätta sig och att det därför blir det nya normala.

        Du har helt rätt i att det går att se på dessa saker ur olika perspektiv. Ett arv gör att den upparbetade förmögenheten hos de obelånade äldre kommer de unga tillgodo. Kanske, kanske inte, kanske får Cancerfonden större bidrag, vem vet. Om bopriserna drivs av att förväntade framtida bostadslånekostnader ökar som andel av disponibelinkomst och det i sin tur är orsakat av utestängande reglering av hyresmarknaden (och bostadbyggande) då tycker jag inte det är schysst mot de yngre. Men man kan också vända på det och argumentera för att om befolkningen i ökande utsträckning görs delaktiga i bostadsmarknadens prisutveckling så får alla incitament att få politik på plats som minimerar riskerna för bostadsprisfall (och maximerar möjligheterna för prisuppgång). Kanske t.o.m önskvärt? Frankrike är ett bra exempel där jakten på skattepengar lett till introduktion av ett flertal skatter som hämmat prisutvecklingen på fastigheter. Nu sitter väljarna och funderar på vad de egentligen röstade fram. Så, flera sidor av samma mynt!

        Hursomhelst, läser fortsatt alltid vad du skriver, och uppskattar möjligheten att alltid få en kommentar.

      • GaStan skriver:

        Håller med att med en fungerande hyresmarknad så hade det funnits ett alternativ till att äga, som troligtvis passar vissa bättre än att äga.

        Klart Cancerfonden får en slant, men jag skulle gissa att 95% av nettoförmögenheterna ärvs av bröstarvingar!!!

        Hade man reglerat lånelöftena så hade vi alla bott exakt där vi bor idag, fast med mindre lån. Priserna hade varit lägre, därför att lånen hade varit lägre. Räntorna hade varit lika låga. Det hade varit bättre för alla utom bankerna och vissa byggfirmor och fastighetsbolag som bygger bostadsrätter, samt mäklarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s