jag har precis sett filmen The big short
http://m.imdb.com/title/tt1596363/
Så sjukt bra! Om ni inte sett den, GÖR det!!!!!
den får mig att undra hur mycket sub prime vi har i Sverige? Nej skämt åsido, likheterna mellan sverige och usa under 00-talet är få, men
Är det inte helt sjukt att ingen kan svara på frågan hur många hushåll som defaultar om räntan stiger till 5%. Eller hur många hushåll som inte klarar sina boendekostnader om en i hushållet blir av med jobbet och får gå på A-kassa ett tag! Scary!!!!
Förlåt att jag tjatar men jag kan liksom inte förstå varför bankerna på egen hand ska få bestämma vilkoren för lånelöften. Eftersom de är vinstmaximerande företag så har de liksom inga incitament att göra det på ett bra sätt!
Kärnproblemet är ganska enkelt, även om väldigt få känner till det. Det handlar om bankernas kalkylränta. Den är rörlig. Vissa använder 5 års räntan + marginal. Andra använder någon annan fast liknande variant. Problemet är att den ena delen av ekvationen är rörlig. Så när räntorna faller, så får en låntagare allt annat lika låna mer.
Men det är här man gjort missen.
Tror ni att det är lika stor sannolikhet att räntan kan gå från 2% till 4% som från 4% till 6%? Båda är ju en uppgång på 2%?????
eller
Tror ni att det är lika stor sannolikheten att räntan kan gå från 2% till 4% som 3% till 6%, dvs en uppgång på 100%????
Matematiskt kan man ju tänka att så är det. Bankernas sätt att sätta sin kalkylränta bygger på detta.
Men det är det inte!!!!! Ni måste förstå att bolåneräntan är en funktion av statsräntorna och Stibor, som är en funktion av styrräntan, och som i sin tur är en funktion av inflation, lönebildning, tillväxt och riksbankens penningpolitiska mål.
Riksbanken kan röra sig rätt snabbt mellan 0 och 2% av fullt logiska skäl, dvs att du får förändringar i ovan parameterar som tvingar dem att höja. Men det finns fullt logiska förklaringar till varför det är mycket mindre sannolikt att de höjer från 2% till 4%.
Det innebär att räntorna från dagens nivåer i praktiken kan gå ganska snabbt 200 punkter. Medan om Bolåneräntorna hade legat på 5%, så är det mycket mindre sannolikt att de drar 200 punkter.
Därför är det fel att sätta en lägre kalkylränta i takt med att räntorna faller. En semilösning hade varit att när Stibor är under 2%, så är påslaget 600 punkter. När Stibor är 2-4% så är påslaget 400 punkter, när stibor är 4%+ så är påslaget 200 punkter. Då hade man tagit höjd för den här dynamiken.
En annan aspekt är att kalkylräntan ska skydda låntagaren, och indirekt svensk ekonomi och oss alla andra. Därför borde man sätta en kalkylränta som med historien som guide nästan är omöjlig att nå upp till.
Men så har våra banker inte tänkt. Därför svarar låntagare också vid undersökningar att de är osäkra på om de klarar sin ekonomi om räntorna dubblas. Då har man lånat för mycket pengar, och det är exakt vad som drivit priserna senaste åren. För mycket och stora lån för många hushåll.
Bankerna kan försöka bortförklara det här hur mycket de vill. Jag vet vad sanningen är. De har tajta marginaler. Det enda sättet för dem att öka intjäning är att antingen låna ut mer och/eller sänka sina kostnader, OPEX. Då är det lättare att sätta ett mer generöst låenlöfte så att nästa gång kunden kommer in till banken så får han låna mer. Trots att hans inkomst inte har ökat!!!! Bankerna vill tjänar mer pengar…. så är det bara!!! går det åt helvete så bailar staten dem för de är systemviktiga. Moral Hazard i sin renaste form. Tyvärr!!!!
Kortsikt's Blog 
Bra men finns väl skillnader också? Tänker på provisioner till distributörer etc. I Sverige hoppas jag ändå banken pratar med kunden själv och följer sin egen kreditgivningsprocess.
Lite bekymmersamt med Mona Sahlin exemplet dock, där kan vi verkligen snacka subprime
Oj, nej förlåt… Jag ser inga likheter med USA 2007/2008. Men det var en bra film.
Våra problem är ganska lokala
Såg den förra helgen, riktigt bra. Det som gör filmen är att dom stora vinnarna – Michael Burry, Steve Eisman (karaktären i filmen heter Mark Baum) m fl. är ganska deppiga trots att dom vunnit för att dom inser att hela systemet är riggat.
Även om USA var väldigt annorlunda 2005-2008 mot vad Sverige är idag, är ändå psykologin densamma. ”Priserna kan inte falla”, ”jaha, du vill korta MBS:er – är du dum i huvvet” etc.
Försökt se den sen den hade premiär, men här nere i södra Frankrike har det varit stört omöjligt att hitta den i VO, dvs version original dvs odubbat. Går den fortfarande på biograferna i Sverige? I så fall ska jag nog passa på nästa helg när jag är hemma.
Kan du inte köpa eller hyra via iTunes?
Scenarier för andelen hushåll som skulle defaulta vid en räntehöjning på exempelvis 5% görs redan kan jag säga (av bl.a. FI). Beroende på om man tar med amorteringar eller inte i kalkylen så skulle c:a 3-5% av hushållen inte klara av sina betalningar vid en hypotetisk höjning på 5 procentenheter. Denna siffra var ännu högre för några år sedan (runt 8% år 2013).
Källa om du vill läsa mer:
Klicka för att komma åt bolan15ny2t.pdf
Tack för en intressant blog!
Hej Erik,
och tack för feed back. Jag har läst den tidigare.
du vet att den baseras på stick prov, och de säger också att bankerna sitter på mer detaljerad info, men som dem inte har access till. Så det är trots allt uppskattningar.
Det jag tror du tänker på är chart 19. Den visar att vid 7% bolåneränta så har de allra flesta överskott.
Men överskott mot vad? Jo så vitt jag kan förstå så baserar dem det på en KALP, kvar-att-leva-på, kalkyl där ett ensamhushåll utan barn ska klara sig på 8000kr i månaden, efter räntor och amortering. Ett två personers hushåll ska klara sig på 20,000kr.
My take, helt ovetenskapligt är
1, jovars, ett singelhushåll kan möjligtvis leva på vatten och bröd, dvs 8000kr i månaden, om alternativet är att lämna sin bostad, och kanske bli sittande med en kvarskuld att betala på….. MEN tycket vi det är bra, även om det går? Är det vad hushållen är beredda att göra? Dvs inte bara om det går, utan är det så vi vill ha det med tanke på all den friktion och besvär det skapar? Jag tror inte det!
2, sen är det second round effects jag alltid har tänkt på. Vad blir implikationerna på Svensk ekonomin om alla lever på ”vatten och bröd”? dvs får vi en mastig recession, så kanske inte vatten och börd mentaliteten räcker? bör vi inte ta höjd för de här riskerna.
Åter till graf 19.
Låt säga att de räknar KALP 10,000 för lågt i månaden. Dvs säg att den som enligt grafen har ett överskott på 10,000kr i månaden vid 7%, egentligen har en NOLL i överskott. Hur hade det sett ut då? Jo ca 30% av hushållen har underskott alt balanserad ekonomi vid 7% räntan.
Nu tror jag 7% är i princip omöjligt att nå om man tittar implicit vilken tillväxt, inflationstakt, styrränta, lönenflation samt arbetslöshet som krävs för att nå den här bolåneräntan.
Men låt gå för 5%. Om jag höftar så kommer jag fram till 20%, istället för 30%. Dvs 20% av hushållen har idag en belåning som gör att de inte klarar 5% ränta eller högre på sin skuld, utan kraftigt reducera sin levnadsstandard på ett sätt som allvarligt kan påverka svensk ekonomi, och därmed göra det etter värre för oss alla…..
Den analysen är nog inte helt gripen ur luften.
Det är dem 20%, som jag vill komma till rätta med. Eller rättare sagt, klart det ska äga sin bostad, de har bara köpt en för dyr vilket medfört att de tagit ett för stort lån…. och detta har hänt pga banken hellre ser till korta vinstintäkter ÄN långsiktig riskexponering.
Hej och tack för svaret!
Jag håller med om att det finns potentiella second round effects som skulle vara förödande för svensk ekonomi givet kraftigt högre räntor, främst kopplat till konsumtion som du påpekar (tror även FI påpekar detta i sin text).
Jag skriver under på ditt resonemang helt och hållet, och är själv mycket oroad över utvecklingen med ökad privatskuldsättning och skenande tillgångspriser. Och jag tror ditt KALP scenario är mer talande för de verkliga riskerna med belåningen kopplat till den ekonomiska tillväxten. Det är inte nödvändigtvis så att en hög andel privatpersoner måste defaulta för att vi ska se en kraftig nedsida i realekonomin kopplat till detta.
Trevlig Sommar!
Mvh
Erik