Jag har inte skrivit på ett tag. Dels handlar det om att jag har varit ledig, men framförallt handlar om att börsdrivande nyheter har lyst med sin frånvaro. Jag vill ju inte slösa mer er tid, eller min egen, i onödan 😉
”Va!!!!” tänker någon…. det har ju varit val i Storbritannien, ECB möte och gud vet allt. Sant, ur ett medialt perspektiv har det hänt mycket, men ur ett realekonomiskt och börsmässigt perspektiv så tycker jag nyheterna har begränsad inverkan. Brexit kommer troligtvis ha en realekonomisk inverkan i framtiden, men hittills är det bara effekterna av valutans svängningar som spelar in. Storbritannien är ingen liten ekonomi, men jag har svårt att se att den slår an tonen för hela kapitalmarknaden. Det verkar inte heller som det leder till någon sentimentsförändring, typ risk on eller risk off, i det större och längre perspektivet.
ECB var lite duvigare än väntat. Men hallå, var det nån som på riktigt trodde att de skulle röra QE i år, alt börja tala om räntehöjningar. ECB har lång tid på sig att avveckla den expansiva penningpolitiken givet hur resursutnyttjande ser ut. Nu är dessutom Euron stark mot omvärlden, vilket ger ännu mer incitament att ta det lugnt. Det mest hökiga de kan göra är att slopa QE köp från och med nästa år. Men även det är osäkert. Vi får se var data och FED tar vägen i höst. Det är nästan viktigare än Brexit om ni frågar mig!
Om någon har tid över så kan ni ju alltid titta på utfrågningen av våra kära politiker…
Man säger bland annat att Svenskarna är beredda att äta bark innan de överger sina bostäder. Det är sant, inte bara i Sverige. Kanske vi ska nolla KALP kalkylen helt då bark så vitt jag vet är gratis? Jag undrar lite ödmjukt vad som händer när för många äter bark morgon middag kväll….. Lånelöftena baseras ju fortfarande på hushållens inkomster, inte A-kassa, vilket i så fall skulle kunna bli en realitet. Inför trafikljussystemet och skuldkvotstaket. Det är enda sättet!
På onsdag höjer FED räntan från 0,75% till 1,00%. Det som är intressant är vad de guidar framöver. Tidigare har de sagt att soft patchen i början av året är temporär och att man väntar sig återhämtning under framförallt 2H17. Står de fast vid detta? Om inte, hur ser de på höjningen i september? Hur kommer deras syn på kommande höjningar, eller icke-höjningar påverkar deras syn på Qexit. Kommer vi få mer kött på benen hur den kommer att gå till i praktiken. Såväl kärninflation som löner har inte tagit fart, trots att inflationen kanske är temporärt låg pga prispress på telefonitjänster. Kommer detta bestå eller räknar de med trendskifte. Vad får det för implikationer på val av penningpolitik?
Vad Fed har sysslat med senaste två åren är inte att bekämpa inflation. De sysslar med att normalisera sin penningpolitik. Bort från expansiv, som de inte anser är nödvändig givet dagens konjunkturläge, och mot en mer balanserad politik som rent konkret innebär att styrräntan ska närma sig inflationsnivån, och därmed implicit göra så att marknaden erbjuds mindre negativa realräntor. Sen om inflationen ligger på 1,75% eller 1,00% kommer såklart få implikationer på hur många höjningar man avser att göra. Naturligtvis med en logisk komplettering av tillväxt, jobbskapande och löner. Men redan i december förra året sa FED att de vill höja 3ggr under 2017, dvs till 1,25%. Samtidigt la man en prognos på inflationen på ca 1,75% om jag minns rätt. Nu harvar inflationen kring 1,50% och tittar man på lönerna så lär den inte pressas uppåt i det korta perspektivet. Det kan äventyra höjningen i september. Jag har ju även trott på en höjning i december. Det kan bli noll höjningar, det kan bli två höjningar innan året är slut. Jag säger som Fru Yellen, det handlar om hur datan kommer in. Ligger inflationen på strax över 1% vid årets slut, då kan det nog bli noll höjningar. Ligger den på 1,75% då kan det rent utav bli två.
Vad som händer med inflationen är naturligtvis kopplat till hur tillväxt, jobb, konsumentförtroende och inte minst lönerna kommer in under 2H17. Detta i sin tur påverkas såklart om Trump får igenom skattesänkningar eller ej, om han ställs inför riksrätt eller ej. Faktorer som är svåra att prognostisera.
Jag noterar att Atlanta FED GDPnow kommit ner till prognostiserade nivåer.
https://www.frbatlanta.org/cqer/research/gdpnow.aspx
Ska bli intressant att se hur den utvecklas framöver.
Jag noterar även att den Amerikanska 10-års räntan ligger på 2,20%. Givet att FED höjer i veckan så är det lågt ur ett historiskt perspektiv. Den borde ligga på minst 2,50%. Dels handlar det om Trump effekten, dels om att inflations, jobb och lönedata varit lite klen på sistone. Men samtidigt har de korta räntorna letat sig uppåt vilket alltså implicit innebär att yieldkurvan svängt ner. Det betyder att den tror på svagare konjunktur. Räntemarknaden prisar alltså in att Trump inte kommer kunna trolla och att den amerikanska konjunkturen kanske sjunger på sista versen efter många års uppgång (dock strukturellt lägre tillväxt än vad tidigare konjunkturer bjudit på). Kanske blir det så, eller har vi en helt annan syn på saken om 6 månader. Det har ju annars varit mantrat senaste åren. Dvs att sentimentet verkar svänga i ett intervall på 6 månader där man antingen tror på högkonjunktur eller lågkonjunktur…. fast där verkligheten levererar: ”inget av det” utan den här ”icke konjunkturen” fortsätter att puttra på med 2%tillväxt, 200k jobb i månaden, ingen löneglidning, ingen inflation…. fortsatt låga räntor. En börs som sakta glider uppåt, fast där 10% rekyler då och då skrämmer slag på marknaden. Men som egentligen bara är köplägen i stigande trend. Där värderingarna ser ut att bli högre och högre då konjunkturen inte har kraften själv att skapa rejäla vinstökningar, fast där värderingarna över tid ändå motiveras av det låga ränteläget, och det faktum att bolagens direktavkastning ändå är relativt god (då de prioriterar kassaflöden framför investeringar, och där lönerna och räntekostnaderna håller sig på mattan)
Att de amerikanska räntorna inte vill lyfta trots FEDs relativa hökighet, och optimismen kring Europa håller uppe Euron. Senast 1,12 mot dollarn. Jag skulle säga att hela Trump debacklet representerar ca5%. Ändras synen på Trump så lär dollarn stärkas mot 1,06 i brådrasket. Räntorna lär följa efter. Den relativa avkastningen mellan börserna i USA och Europa också! De Amerikanska bankerna har börjar performa relativt SPX… det brukar vara förenligt med en studs på 10-åringen och därmed dollarn.
Oljan orkade inte hålla sig…. så den är kanske på väg mot 43/44. Svag lagerdata från USA spökar. Handlar det om att man underskattat de amerikanska producenterna, eller är det dassig efterfrågan. Eller både och?
Även om jobbdatan var klen för två veckor sen, så pekar det mesta på att det kommer att fortsätta att skapas jobb, och arbetslösheten fortsätter att leta sig söderöver…
Man undrar ju lite ödmjukt, kan verkligen arbetslösheten i USA gå under 4% utan att det händer nåt med lönerna? Många skulle nog svara nej. Samtidigt sa de förmodligen Nej, om man ställde samma fråga när arbetslösheten stod i 5,5% om de trodde på utebliven löneglidning under 5%.
När vi är inne på temat kan vi ju även titta på svenska förhållanden. Nedan tittar Riksbanken på. Jag vet faktiskt inte vad SEB får NAIRU ifrån, då Riksbanken ogärna talar om någon specifik nivå för Full sysselsättning. Men låt gå för den. Tittar man på nedan chart så borde löneinflationen stå inför dörren. Men samma sak har man sagt i USA länge utan att det händer nåt. Så vi får väl se!!! Jag är ödmjuk
Svensk inflation kom för en stund sedan… kärninflationen kom in på 1,6%. Samma som fg månad. Död och trendlös och generellt i linje med löner, tillväxt och jobbskapande skulle jag säga. Troligtvis är den ännu lägre om man korrigerar för valutaeffekter och engångseffekter för dyrare flygresor. Ni som är skeptiska borde studera de historiska sambanden. Väsentligt högre inflationstakt har sammanfallit i tider med väsentligt högre tillväxt, jobbskapandetakt och löneinflation än idag. Den missar många tycker jag! Sen finns det ledande data som pekar på att såväl jobbskapande som tillväxt kommer att växla upp. Detta tillsammans med RU indikatorn skulle kunna leda till högre löneglidning…. men vi är inte där än, och jag tror inte på det förrän jag ser det! Det om något har utvecklingen i USA senaste åren lärt oss.
Men jag klagar inte…. Sverige går bättre än både Europa och USA.
AMF kom med sin årliga rapport över fondavgifter.
Hemberg röt till. Han tycker fortfarande avgifterna är för höga. Särskilt för felprissatta bland- och räntefonder.
https://www.svd.se/svenskar-blundar-for-hoga-fondavgifter
http://media.amf.se/2017/06/04/avgifterna-pa-fondmarknaden-2006-2016/
Jag håller med Hemberg, och tycker det är bra att han driver på detta!
Men jag vill även lyfta två frågor i all välmening.
1, Distributörer, typ Avanza, tar en del avgiften för att förmedla fonder. Många förvaltare är bra (och dåliga för den delen) på att förvalta fonder, men värdelösa på att sälja och distribuera dem. Det är bankerna, Avanza, Söderberg mfl bättre på. Om vi ska ha en bra diskussion kring avgifterna. Hur mycket får distribution kosta, och hur mycket ska förvaltning kosta? Just asking?
2, Avgifter är en jätteviktig beståndsdel i ett 30 årigt pensionssparande. MEN, när man utvärderar fonder så är det baserat på NAV värde efter avgifter. Avgifter är inte allt. En skicklig förvaltare kompenserar för en hög avgift. Hade avgiften varit lägre hade han varit ännu skickligare. Jag bara säger att det finns fonder som gör ett bra jobb utan att vara billigast. Jag gillar avgiftssänkar debatten. Men den ska komplettera Prestationsdebatten. Inte ersätta den!
Tidigare talade man om provisionsförbudet. Men den debatten dog ut. Tyvärr! Istället verkar PPM debatten tagit över och jag är rädd att man kommer fatta fel beslut. Snälla PPM och ansvariga politiker. En äldre medborgare, som är hyggligt riskavert med fokus på att bevara sitt kapital, ska inte tvingas in i en fond med 135% aktieexponering. Särskilt inte efter 8 års börsuppgång. Det kan lätt sluta i tårar. Det finns andra sätt att säkerställa kvalitén på PPMs fondtorg.
Lite data har trots allt kommit. Datan över Service PMI i USA var hygglig, ISM non Mfg kom in på 56,9 mot väntat 57,0 och fg 57,5. Markits motsvarighet kom in på 53,6 mot väntat 54,0 och fg 53,1. USA är en tjänste ekonomi, och det är där jobben skapas. Jag säger bara att var 1H17-svackan början på något mycket värre, typ stundande recession, så hade det varit jättekonstigt med så här pass starka siffror.
Även I Sverige ser vi samma syndrom som i USA, dvs räntemarknaden verkar inte dela aktiemarknadens glädje……
För er som har gott om tid kan jag rekommendera läsningen nedan
Riksbanken håller på med ett BigData Project för att bättra kunna prognostisera inflationen. Det är väl bra!!!! Vad som hade varit ännu lite bättre om de kunde göra samma sak med löneutvecklingen. För den är enligt mig den enkom viktigaste kraften för efterfrågedrivna priser. Får vi bara högre priser, utan löner, då är det något annat som spökar och då får vi det de facto sämre. Att då inta en åtramande politik är då rent utav skadligt. Precis som att stigande löner är något att oroa sig för även om det inte ger avtryck i priserna.
För er som vill grotta ner er i löner, kan man även titta på
Handlar om industrilönerna ska vara trendsättande i Sverige, när vi mer och mer går mot ett service/tjänste samhälle, och där vår industri verkar på en extremt konkurrensutsatt global arena. Det är intressant, givet att man spikade fast lönerna strax över 2% i 3 år nu senast…. och avtalslönerna står för ca hälften av alla löner i Sverige.
Om jag tänker på det med lite sunt bondförnuft. Givet hushållens skulder, och alla skulder som ligger i Bostadsrätterna. Vill vi verkligen ha högre räntor? Dvs vill vi verkligen ha högre strukturell inflation? Vill vi verkligen ha så värst mycket högre lönebildning?
Spontant skulle jag vilja säga att vi vill ha maximal tillväxt och jobbskapande, UTAN att det trycker upp löner, inflation och räntor. Exakt var den nivån ligger vet jag inte…. kanske där vi är idag?
Sen för att det INTE ska spåra ur i det längre perspektivet så behöver vi ett riktigt skuldkvotstak….. men det vet ni redan!
På onsdagkväll lyssnar jag på vad Fru Yellen har att säga. Spontant tror jag marknaden faktiskt hade uppskattat en hökig FED givet att det handlar om att det tror på konjunkturen, ie att de inte är oroliga för politik etc. Det hade gett Comfort till marknaden. En duvighet, som grundar sig på osäker framtid tror jag inte tas emot lika bra!
Min grundinställning till börsen är att man ska hålla sig borta av fundamentala skäl. Det kommer köplägen längre fram. Den verkliga Risken är för hög nu. (Det är den upplevda som känns liten ;-)) Nedsidan är för stor. Tekniskt/taktiskt däremot så finns det mycket goda odds för en topp i sommar, kanske runt 1,720. Detta tror jag så länge som 1,600ish håller. Sitter med SL på 1,585 just nu. Därefter har jag tekniskt target på 1,900-2,000 sett 12 månader ut. Dit når vi dock inte utan korrektion av nåt slag.
Den här branschen präglas av klyschor. För många tror jag. Fick höra en senast idag om den drygt 8 år långa börsuppgången.
”En börsuppgång dör sällan av vare sig ålder eller värdering. Den dör av en anledning”
Det är förvisso sant. Höga värderingar är inte en anleding. Men höga värderingar i kombination med fallande vinster är. Finns det nåt som säger att 8 år räcker? Nej det kan lika gärna vara 6 år som 12 år. Så jag håller till stor del med i den klyschan.
MEN, eftersom vi aldrig vet NÄR och av VILKEN anledning, så tycker jag Värdering är rätt viktigt att bära med sig. Historiens skickligaste investerare har alltid haft koll på två saker. Skillnaden mellan värde och pris, och problemet med att förlora pengar.
Att ha förmågan att köpa något billigt gör att risken att du ska förlora pengar minskar i all väsentlighet. Den naturliga följden av det här är att oddsen att tjäna pengar ökar. Värdering är alltid intressant. Men det hjälper dig aldrig att tajma marknaden på kort sikt. Däremot hjälper det dig att tajma marknaden på lång sikt. Om det nu finns något som heter ”markettajming på lång sikt”?
Personligen tror jag att nästa kris och recession handlar om Skuld, eller Defaults på skuld. Initialt kommer krisen säkert att triggas av högre räntor, men de verkliga problemen kommer vara kopplade till att spreadar… vida sådana! På så sätt blir den en följetång till Great Recession under 08-09.
Ha en bra vecka!
Kortsikt's Blog 
Ett mycket bra inlägg. Trevlig vecka på dig med!
Tack för intressant läsning.
Vad säger du om bail in lagen som klubbats i eu
Hur kommer den tillämpas i sverige när bokrisen inträffar och folk inte har råd med sina lån?
Vilka drabbas? Vilka pengar kommrr banken kunna ta? Kommer insättningsgarantin gälla?
Jag har faktiskt inte läst in mig på lagen…
Men Bail in är bättre än Bail out av moral hazard synpunkt. Finns ju ingen annan bransch där vi tycker att staten ska gripa in och skjuta till pengar vid konkurrs och rädda aktieägarna. Men bankerna är systemviktiga. Bail out skapar därför ett moral hazard problem som inte Bail in gör. Kolla hur det är idag. Bankerna beviljar större lån än de borde i jakten på vinst. De tjänar en massa och tänker inte på morgondagen. Vet de att staten räddar dem för att de är systemviktiga så blir det ett problem. Bail in är bättre.
Men jag undrar lite om lagen… En bank finansieras enkelt uttryckt på tre sätt
1, Eget Kapital, och EK liknande skuldinstrument
2, Inlånade pengar (deposits)
3, Upplånade pengar (utgivna bank och bostadsobligationer och andra skuldinstrument där det finns pant i lån och dess säkerheter)
Jag hoppas Bail in inte omfattar vanliga deposits som är mindre än insättargarantin, då det slår mot vanligt folk, och är i sammanhanget rätt små.
Jag hoppas Bail in omfattar all typ av EK. Det har nämligen haft mest att vinna på att ta risk när det var happy Days.
Vad gäller övriga långivare är jag mer tveksam. Tar obligationsinnehavare smällen så är det ju pensionsspararna själva.
Skulle pensionssparandet minska kraftigt till följd av defaults på ex bank- och bostadsobligationer är jag rädd att det kan leda till en stor confidence shock som slår mot ekonomin i form av stigande arbetslöshet och lägre skatteintäkter. Därutöver får pensionärerna ut mindre pension. Då måste staten finnas där, och det kostar.
Så frågar du mig ska all typ av EK bränna inne, därefter tar staten över ägandet…. ingen konkurrs alltså. Säkerställer likviditeten, och därmed defaultar inga bostadsobligationer, och insättargarantin behöver inte användas.
Ska Sverige vara med i EUs bankunion?
JA, för att det svenska banksystemet är 4X BNP och too big to handle för svenska staten vid en kris, JA för att systmet är snedvridet mot bostäder och fastighetsbranschen vilket tagit bort all typ av diversifiering när det skiter sig.
NEJ för att svenska staten är stark, bara 30% statskuld. Vi kommer trots vår litenhet kunna låna upp mycket pengar billigt utan att tappa ansiktet. EU som är större, har en statsskuld över 100% plus slitningar och kulturellt skillnader mellan länderna. Se på Italien och Grekland, de förfogar inte över tryckpressarna, det gör ECB.
Vet du vad den här diskussionen egentligen kokar ner till….. du vill inte ha en skuldkris. Det enda sättet att inte få det är att hushållen inte över överskuldsatta. Det enda sättet att garantera det är när ALLA, varje enskilt hushåll, inte något aggregerat genomsnitt alltså, har rätt skuldkvot. Har vi det så behöver vi inte diskutera vare sig Bail in eller Bail out.
Bra inlägg som vanligt!
YouTube klippet var intressant, en första kort reflektion,
Om man skulle analysera arbetskraftsbristen i stort samt inom vissa specifika branscher, så ser det ut som om att gummisnodden är väldigt spänd från MA , eller i andra ord, när något går lite för fort upp så brukar ju det gå lika fort ner, och särskilt brant ser det ut inom samhällsbyggnadssektorn. Hur ser du på detta?
Tack, du får gärna utveckla dina frågor. Tänker du på framtida lönesättning i den offentliga sektorn?
Lars Calmfors for president! ok, vi släpper det,
höjda löner i offentlig sektor, området behöver delas upp, just nu har vi lärarbrist, kommer en löneökning med 5% per år i 3 år hjälpa det? troligen inte, vi har en eftersläpande effekt, och när det gäller lärarbrist anser jag att det beror snarare på att det för 10-20 år sedan togs bort ett antal utbildningsplatser,
Inom vården, hur skulle det ändra tillgången?
Det känns som ett svåranalyserat sätt att skapa inflation. Och som du skriver, löneglidningen , om den blir högre kommer den dra inflation som drar räntor osv… recession. om vi höjer löner inom samtliga områden med dubbelt så mycket som den exporterande industrin per år i 5 år, skulle vi då få fler i arbete eller skulle vi flytta arbetstagare från den exporterande industrin? Hur skulle strömningarna se ut? fler frågor kan ställas men jag stannar där
Vi har ett gigantiskt problem…
Skriande efterfrågan på arbetskraft inom offentlig äa sektorn
2, en lönesättning som gör att för få vill jobba där
Men hur löser vi det?
Höjda löner?
Det är inte industrin och märket som sätter det egentliga taket, det är bugeten. Den måste vara i balans. Höjda löner kräver höjda skatter. Vill skattebetalarna det utan att få bättre kvalitet på offentliga tjänster? Skulle inte tro det! Jag fattar inte hur det ska gå till…
Snararr tvärtom. De som inte får jobb i privata sektorn måste sugas upp av den offentliga. Nya lägsta löner. Invandrare utan utbildning… det håller redan på att hända!
Offentliga sektorn har grym mismatvh i supply demand av arbetskraft… men det driver inte löner uppåt. Snarare tvärtom!
Men det behöver inte vara negativt, för det skapar potentiellt fler jobb, vilket driver köpkraft som brukar vara positivt i slutändan….
japp, håller med , det skulle vara intressant att se ett förslag till kalkyl på hur nettoutgifterna för skattebetalarna skulle se ut om det skapades fler jobb inom offentlig sektor, företrädesvis med ”lägrelönersatsningar” gentemot att ha det som det är nu. Rimligen borde exempelvis bostadsbidrag och andra bidrag och ersättningar minska . och som du är inne på, köpkraften borde möjligen öka , om inte annat förutsättningar för att ”våga köpa” för den enskilde som har ett arbete istället för bidrag. (och kanske ökar möjligheten att få lån och på så sätt driva upp skuldsättningen och bostadspriserna…)