Från Europa kom Flash Mfg PMI in på 60,0 mot väntat 58,3 och fg 58,5. Tyska motsvarigheten kom in på 62,5 mot väntat 60,4 och fg 60,6. Ohyggligt starka, och frågan är om det finns så mycket kvar på ovansidan. Det är egentligen inte det intressanta. Det intressanta är att ledande makrodata från Europa indikerar väsentligt högre tillväxt framöver, än den faktiska som rullat in. Europa växer liksom inte med 3%, och frågan är om den här diskrepansen mellan hård och mjuk data kommer bestå, och det snarare är den mjuka som ska rekylera ner mot den hårda än tvärtom. Jag har inte svaret, men man får inte glömma bort att Europas företag går framtiden till mötes med en 10%+ starkare Euro, vilket rimmar rätt illa med rekordnivåer på PMI. Men det är inte heller otänkbart att tillväxttakten har potential att lyfta sig från dagens nivåer. Vad innebär det för jobbskapande, löner och kärninflation undrar jag? Kärninflationen ligger på 0,9% i Europa så jag förstår varför Draghi förlängde QE och intar en duvig hållning. Han vill såklart inte att räntorna lyfter och/eller Euron fortsätter att stärkas. Han behöver tillväxt och nya jobb, för att på sikt kunna lyfta inflationen.

US Flash Mfg PMI kom in på 53,8 mot väntat 55,1 och fg 54,6. En besvikelse. ISM har legat en bra bit över ett bra tag och det har talats om konvergens mellan de båda. Nu vänder PMI ner! Vad säger det om ISM undrar jag. Varför har ISM varit så stark? Vissa hävdar att andelen exportberoende bolag är högre i ISM och därför har de gynnats av en svag dollar. Andra hävdar att ISM har större exponering mot energisektorn som mår rätt bra nu. Svårt att säga, men konvergens borde vara trolig över tid, och att PMI är svag är inte bra.

IFO kom in rekordstarkt igen, 117,5 mot väntat 116,7 och fg 116,8. Det Tyska loket dundrar vidare och styrker gårdagens starka Pmi siffror. Men återigen noterar jag att det finns en stor spread mellan soft hard data. Tanken är att hårddatan ska ta fart, men jag undrar hur det rimmar med den starka Euron? Kanske både soft och hård data måste ge och ta lite…

Noterat att många ekonomer ser den svaga kronan som ett resultat av utlänningarnas misstroende mot turbulensen på Svenska bostadsmarknaden. Det är ju en rätt intressant analys. Är det någon som kan förklara för mig varför den 5-åriga Svenska bostadsobligationen handlades i 0,39% i år. Den trendar ner och har inte varit så låg på flera månader.  Det ligger ca 3,000mdr i bostadslån. Hälften finansieras av utlandet. Det är mer än statsskulden. Om utlänningarna verkligen misstror vår bostadsmarknad så borde man vill se någon typ av rörelse? Okej, spreaden till den 5-åriga STATSobligationen har gått från 50 till ca60 punkter. Men den rörelsen är nästan försumbar om man zoomar ut lite. Vet ni varför jag tror kronan är svag? Jo för att Svenska räntor har tryckts ner relativt Europa. Vet ni varför jag tror dem har gjort det? Jo för att marknaden har gått från att tro på ett slopat QE i december samt första räntehöjning under 2018, till att vara tveksam om vi överhuvudtaget får nåt av det! Det tror jag är förklaringen till den svaga kronan. Fastighetsmarknaden är än så länge brus. Det skrivs mycket kring den, men det viktigaste skrivs det rätt lite om, nämligen

1, Stibor3m och 5yrs Bostadsobligationen som bestämmer priset på bolåneräntorna har under hösten, mitt i all turbulens, gått ner. Allt annat lika innebär det lägre räntekostnader på hushållens skulder.

2, 5yrs Bostadsobligationen, igen, bestämmer Lånelöftena, som bestämmer priserna, borgar för att priserna, allt annat lika, inte ska sjunka. TVÄRTOM med tanke på att den handlas lägre än i våras. Inte högre.

Eller är detta svårt att ta in?